Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2020
PATIENTERS UPPLEVELSER AV
ATT VÅRDAS ISOLERADE PÅ
GRUND AV SMITTSAM
SJUKDOM
- EN LITTERATURSTUDIE
EMMA BRANDTLUND RUNSTEN
JOSEFINE OLSSON
PATIENTERS UPPLEVELSER AV
ATT VÅRDAS ISOLERADE PÅ
GRUND AV SMITTSAM
SJUKDOM
- EN LITTERATURSTUDIE
EMMA BRANDTLUND RUNSTEN
JOSEFINE OLSSON
Brandtlund Runsten, E & Olsson, J. Patienters upplevelser av att vårdas isolerade på grund av smittsam sjukdom. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten
för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund: Inom infektionsvården är isolering en oundviklig åtgärd för att
förhindra smittspridning av infektionssjukdomar. Det är sjukvårdspersonalens skyldighet enligt svensk lag att vidta de smittskyddsåtgärder som krävs för att minska smittspridning. Sjukvården ansvarar även för att minska risken för vårdrelaterade infektioner, vilket anses vara den vanligaste komplikationen till inneliggande vård. Vilken typ av infektionssjukdom patienter har är avgörande för vilka smittskyddsåtgärder som behövs vidtas. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa och lidande för patienter. Det är
sjuksköterskans ansvar att se till att omvårdnaden för patienterna bedrivs tryggt, säkert och jämlikt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienternas upplevelser av att isoleras på somatisk vårdavdelning relaterat till att bära på smittsam sjukdom. Metod: Litteraturstudien baseras på elva vetenskapliga studier, tio stycken med kvalitativ design och en med mixed method. Granskningen utgick från SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall. Åtta av studierna uppnådde hög kvalitet och tre studier uppnådde medel kvalitet. Resultat: Patienters upplevelser utgjorde två huvudteman: Upplevelsen av information och kommunikation vid
isolering och psykosociala effekter av isoleringsvård. Utifrån dessa huvudteman
skapades sex subteman: Patienters upplevelser av information från vårdpersonal,
Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal, Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård, Patienternas upplevelser av
vårdpersonalen, Emotionella påfrestningar och Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering. Konklusion: Resultatet visar att patienterna upplevde att de fick
otillräcklig information och minskad möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonalen. Även upplevde patienterna i isolering att de blev
stigmatiserade, särbehandlade och bortglömda av vårdpersonalen. Det resulterade i emotionella påfrestningar för den isolerade patienten och bidrog framförallt till känslan av ensamhet.
PATIENTS EXPERIENCES OF
BEING TREATED IN ISOLATION
DUE TO INFECTIOUS DISEASE
- A LITERATURE REVIEW
EMMA BRANDTLUND RUNSTEN
JOSEFINE OLSSON
Brandtlund Runsten, E & Olsson, J. Patients experiences of being treated in isolation due to infectious disease. A literature review. Degree project in nursing
15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
care science, 2020.
Background: In infectious care, isolation is an inevitable precaution to prevent the
spread of infectious diseases. In accordance with Swedish law, it is the health care personnel’s’ obligation to take appropriate infection prevention measures to reduce the spread of infectious diseases. Healthcare is also responsible for reducing the risk of health-related infections, which is considered to be the most common complication of inpatient care. The disease the patient has determinants the infection measures needed. Health care is responsible to promote health and prevent illness and suffering for patients. It's the registered nurse’s professional responsibility to ensure that nursing care is carried out safely, equality and secure. Aim: The aim of the literature study was to investigate patient’s
experiences of being treated in isolation care in somatic care departments due to infectious disease. Method: The literature study is based on eleven scientific studies, ten with a qualitative design one with a mixed method. The audit was based on SBU:s qualitative review template. Eight of the studies achieved high quality and three studies achieved medium quality. Results: Patients' experiences comprised two main themes: The experience of information and communication during isolation and psychosocial effects of isolation care. Based on these main themes, six subthemes were created: Patients' experiences of information from
health care professionals, Patients' opportunities for contact and communication with health care professionals, positive and negative aspects of isolation care, patients' experiences of health care staff, emotional stress and the importance of the environment for the time in isolation. Conclusion: The result shows that the
patients experienced that they received insufficient information and had reduced opportunities for contact and communication with the healthcare staff. The patients also felt that they were stigmatized, treated differently, and forgotten by the health care staff. This resulted in emotional stress for isolated patients and contributed to the feeling of loneliness.
Keywords: Infection prevention, infectious diseases, isolation care, nursing, patient experience, protective measures, qualitative study.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING………..………..………..6
BAKGRUND ... 6
Smittspridning och vårdrelaterade infektioner ... 7
Preventiva smittskyddsåtgärder ... 7
Sjuksköterskans professionella förhållningssätt ... 8
Sjuksköterskans kärnkompetenser ... 8
Sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård ... 9
SYFTE ... 11
METOD ... 11
Syfte och databassökning ...11
Inklusion och exklusionskriterier...12
Databassökning ...12
Urval ...13
Metod för kvalitetsgranskning ...13
Metod för analys ...14
RESULTAT ... 15
Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering ...15
Patienters upplevelser av information från vårdpersonal ...15
Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal...16
Psykosociala effekter av isoleringsvård ...17
Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård ...17
Patienternas upplevelser av vårdpersonalen ...17
Emotionella påfrestningar ...18
Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering ...19
DISKUSSION ... 19
Metoddiskussion ...19
Databaser och sökord ...20
Urval och granskning ...20
Dataanalys ...21
Resultatdiskussion ...22
KONKLUSION ... 25
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 25
REFERENSER ... 27
BILAGA 1 ... 30
BILAGA 2 ... 31
BILAGA 3 ... 32
BILAGA 5 ... 39 BILAGA 6 ... 40
INLEDNING
Isoleringsvård till följd av infektionssjukdom bedrivs på flertalet somatiska vårdavdelningar på sjukhus för att förebygga smittspridning (Lundholm 2006). Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på sjuksköterskeprogrammet kom vi vid flera tillfällen i kontakt med isoleringsvård av patienter med
smittsamma sjukdomar. Våra gemensamma upplevelser var att omvårdnaden för dessa patienter skiljde sig från resterande medpatienter och därav vårt intresse för patienters upplevelser av isoleringsvård till följd av infektionssjukdom. I och med att isolering av patienter sker på flertalet avdelningar på sjukhus kommer den grundutbildade sjuksköterskan med stor sannolikhet vårda denna patientgrupp någon gång. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och insikt om
patienternas upplevelser och behov behövs för att kunna ge god omvårdnad och stöd till denna patientgrupp. Utifrån våra upplevelser från VFU vill vi få en djupare förståelse för patienternas upplevelser vid isolering för att i framtiden kunna ge god omvårdnad till denna patientgrupp.
BAKGRUND
Det är en stor utmaning för sjukvården att förhindra vårdrelaterade infektioner och dessa är en risk för patientsäkerheten (Lindberg m.fl. 2014). Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna för patienter som vårdas inneliggande (Lundholm 2006). Inom sjukvården föreligger det skyldighet för vårdpersonal att vidta åtgärder för att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner enligt smittskyddslagen 2004:168 5 kap 1-4§. Det är vanligt
förekommande att patienter som inkommer till sjukhus eller vårdas inneliggande på vårdavdelning bär på en smittsam sjukdom. För att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner kan patienter med smittsamma infektioner behöva vårdas isolerade på enkelrum under sin vårdtid (Lundholm 2006).
Nedan ges en introduktion till vårdhygien, smittspridningsprevention och vårdrelaterade infektioner, isoleringsvård och smittskyddsåtgärder, sjuksköterskans kärnkompetenser och vårdlidande.
Sjukvårdens ansvar
Vårdpersonal har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2017:30 1 kap 2§ skyldighet att bedriva sjukvård med respekt för alla människors lika värde och arbeta för att förebygga ohälsa. I överensstämmelse med HSL 5 kap 1-2§ ska sjukvården bedrivas med en god hygienisk standard och tillgodose patienternas behov av säkerhet och trygghet. Det ska finnas lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges till patienten. Alla som arbetar och vistas inom vård och omsorgsverksamhet ska erhålla en god hygienisk standard vilket
inkluderar både vårdpersonal och besökare. Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på vårdgivare att vårdpersonal ska få en regelbunden kompetensutveckling inom vårdhygien och erbjudas stöd från experter inom området (Socialstyrelsen 2019). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om vårdhygien inom vård och omsorg syftar till att förebygga och förhindra smittspridning och infektion. Vårdhygien omfattar handhygien samt användning av arbetskläder, skyddskläder
Smittspridning och vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner avser infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling. Drabbas vårdpersonal av infektion till följd av arbetet definieras även det som en vårdrelaterad infektion (Lundholm 2006). Vårdrelaterad infektion är den vanligaste komplikationen som uppkommer till följd av sjukhusvård av patienter. Dessa infektioner utgörs mestadels av exogena infektioner vilket betyder att de mikroorganismer som orsakar infektionen har tillfogats genom överföring via extern smittkälla i omgivningen (a.a).
Infektioner orsakas då patogena mikroorganismer överförs till individer genom olika smittvägar. Den vanligaste smittvägen i vården är kontaktsmitta där smittan sprids genom antingen direkt eller indirekt kontakt. Direkt kontaktsmitta avser smittspridning som sker vid mellanmänskliga möten, utan mellanled, där en infekterad person sprider smittan till en frisk person. Spridning av kontaktsmitta sker dock mest effektivt genom indirekt kontaktsmitta. Med det menas att smittan överförs via händer, föremål eller kläder vilka är förorenade med smittämne från exempelvis sår, urin eller uppkastning (Ransjö & Åneman 2006). Andra
smittvägar avser spridning via droppar som utgörs av nysningar eller hosta och benämns droppsmitta. Sprids smittämne via luften benämns det som luftburen smitta. Blodsmitta utgörs av överföring av smittämne via blod till blod eller till slemhinna via exempelvis skär och stickskador eller förorenade föremål
(Källquist-Petrisi & Resman, 2018).
Preventiva smittskyddsåtgärder
Florence Nightingale uppmärksammades under Krimkriget under 1850-talet där hon etablerade vad idag kallas vårdhygien. Genom att föra statistik kunde
Nightingale bevisa att smitta kan spridas via kroppsvätskor och att dödligheten är tydligt kopplad till de sanitära förhållandena på vårdinrättningar (Loveday 2020). Genom att etablera vårdhygien med hygienrutiner på ett militärsjukhus sänktes dödligheten från 42% till 2% på en månad (Ericsson & Ericsson 2009). Vårdhygien är idag ett etablerat arbetssätt som specifikt syftar till att begränsa vårdrelaterade infektioner. I vårdarbetet är det viktigt att minska smittspridningen så att patienter och personal inte blir infekterade med mikroorganismer från medpatienter eller personal. För att förhindra smittspridning, som framförallt sker via indirekt kontaktsmitta, krävs följsamhet till de basala hygienrutiner som omfattar exempelvis användning av handskar och skyddsrock. Hygienrutiner, då framförallt handhygien, är den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Då vårdpersonal riskerar att sprida smitta mellan patienter är det önskvärt att vårdpersonal ska ta hand om så få patienter som möjligt (Ransjö & Åneman 2006). Till hjälp i det dagliga arbetet på vårdavdelning skall det finnas en infektionsmanual till hands som avser rutiner kring de
hygienrutiner vårdpersonal ska följa vid olika infektionssjukdomar. Denna infektionsmanual fungerar som ett stöd till vårdpersonalen när behov av mer omfattande vårdhygieniska åtgärder föreligger. Vilken typ av smittskyddsåtgärder som behövs är beroende på vilken infektionssjukdom patienten bär på
(Vårdgivare Skåne 2019).
Patienter som bär eller misstänks bära på en smittsam sjukdom av allmänfarlig karaktär ska enligt smittskyddslagen 2004:168 5 kap 1-4§ vårdas isolerade för att minska risken för smittspridning. Enligt smittskyddslagen avser smittsam
sjukdom eller resultera i ett svårt lidande. Isoleringsvård vid infektionssjukdom innebär att vården bedrivs i ett enkelrum på vårdavdelningen med egen toalett och egen dusch (Vårdgivare Skåne 2019). Isoleringsvård kan även bedrivas i kohort där flera patienter med samma infektionssjukdom vårdas separerade från andra patienter men kan vårdas i samma rum (Lundholm 2006). Isolerade patienter får enbart vistas i det isolerade rummet med stängd dörr och inte på allmänna patient utrymmen (Vårdgivare Skåne 2019). Det är patientens infektionssjukdom som blir avgörande för vilket typ av isoleringsrum som behövs där vården ska
bedrivas. Det förekommer exempelvis luftburna smittämnen som inte kan förhindras via endast ventilation utan kräver ett enkelrum med sluss och undertrycksventilation. Det innebär att luftflöden hindras in till och ut från rummet. Detta är befogat vid vissa specifika sjukdomar som exempelvis aktiv tuberkulos. Smittspridning av luftburen smitta mellan patienter minskar med fyra gånger om patienterna ligger i ett enkelrum med en öppen dörr. Ett enkelrum som har stängd dörr minskar spridningen av luftburen smitta med hela 250 gånger. Har enkelrummen dessutom slussar, ventilerade förrum, minskas spridningen markant med 25 000 gånger (Ransjö & Åneman 2006).
Det är viktigt att patienten som är isolerad på vårdavdelning hålls avskild från medpatienter för att minska risken för smittspridning. Isolerade patienter får lov att ta emot besök från närstående. Då de närstående endast besöker den isolerade patienten ökar inte risken för smittspridning till andra patienter på avdelningen. Besökarna ska erbjudas skyddskläder vid besöket och vårdpersonal ska uppmana besökare till god handhygien. (Ransjö & Åneman 2006).
Sjuksköterskans professionella förhållningssätt
Sjuksköterskan ansvarar för att omvårdnaden ska bedrivas tryggt, säkert och jämlikt. För att beskriva sjuksköterskans ansvarsområde och kompetensområde finns en kompetensbeskrivning som innefattar sex kärnkompetenser
sjuksköterskan ska besitta. Dessa omfattar en beskrivning av sjuksköterskans ansvarsområde, omvårdnad, och ligger som stöd för hur den ska bedrivas (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). En av de sex kärnkompetenserna är säker vård som i enlighet med Patientsäkerhetslagen 2010:659 6 kap 4§ innebär att
sjuksköterskan ska arbeta patientsäkert och minska risk för vårdskada. I arbetet mot vårdrelaterade infektioner är arbetssättet viktigt för att begränsa
vårdrelaterade infektioner därmed eventuell vårdskada (Ransjö & Åneman 2006). Vidare presenteras kärnkompetensen personcentrerad vård som syftar till att bevara personens värdighet och integritet och göra patienten delaktig i vården för att förbygga ohälsa, vilket är vårdpersonalens skyldighet enligt HSL 2017:30 1 kap 2§.
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Sjuksköterskan ska ha beredskap att förebygga att patienter drabbas av vårdskada vilket beskrivs i kärnkompetensen säker vård. Vårdpersonalen har i enlighet patientsäkerhetslagen 2010:659 6 kap 4§ skyldighet att rapportera om det föreligger risk för vårdskada eller om en vårdskada har uppstått. Vårdskada definieras som kroppslig eller psykisk skada, lidande eller sjukdom som uppkommit vid kontakt med hälso-sjukvården och som hade kunnat undvikas (Leksell & Lepp 2013). Sjuksköterskan ska arbeta på ett patientsäkert sätt så att risken för vårdskada minimeras. I beskrivningen för säker vård, enligt
(Leksell & Lepp 2013).
Enligt personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att omvårdnad bedrivs i partnerskap med patienten och främjar en god vårdrelation (Svensk
Sjuksköterskeförening 2017). Med vårdrelation menas den professionella relationen mellan sjuksköterska och patient i ett vårdande syfte. Vårdrelationen ska grundas i förtroende, ömsesidighet och respekt (Snellman 2015). I studien av Chenoweth m.fl (2009) beskrivs det hur personcentrerad vård ökar patienternas välbefinnande och minskar depressiva symtom tillsammans med oro och ångest. Centralt i personcentrerad vård är att patienten ska göras delaktig i sin vård och att sjuksköterskan ska värna om patientens behov och arbeta hälsofrämjande utifrån individuella förutsättningar (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Personcentrerad vård syftar till att synliggöra hela personen och beakta de psykosociala behoven likväl som de fysiska. Varje individ ska vårdas på ett respektfullt sätt där sjuksköterskan ska se personen bakom sjukdomen på ett sånt sätt att patienten inte blir sin sjukdom eller sitt symtom. Således betyder det att sjuksköterskan ska sätta patienten i centrum framför sjukdomen och bedriva omvårdnad där patienten ses som en jämbördig partner i vården (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Utöver kärnkompetenserna har sjuksköterskan och övrig vårdpersonal skyldighet att enligt Patientlagen 2014:821 kap 3:1 ge information om patientens
hälsotillstånd och vilka metoder som finns för vård och behandling. Patienten ska få information från vårdpersonal avseende det förväntade vård- och
behandlingsförloppet samt vilka metoder som krävs för att förebygga sjukdom eller skada. Information ska ges både muntligt och skriftligt (a.a).
Sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård
Tidigare studier som undersöker sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård visar att det var påfrestande att vårda patienter i isolering (Seibert m.fl. 2014). I studien av Hassan m.fl (2011) och Kagan m.fl (2017) upplevde sjuksköterskor en rädsla över att själva bli smittade av patienternas infektionssjukdom. Det ansågs vara en anledning till att sjuksköterskorna inte lika frekvent gick in till de
isolerade patienterna. Enligt Seibert m.fl (2014) upplevde sjuksköterskorna att det uppstod en fysisk barriär mellan dem och patienterna vilket resulterade i en minskad kontakt mellan parterna samt en påverkad vårdrelation. Sjuksköterskorna ansåg därmed att det var svårt att möta patienternas behov exempelvis
möjligheten att ge tröst och beröring. Flertalet sjuksköterskor uttryckte att det var tidskrävande att vårda patienter i isolering. Framförallt sågs det tidskrävande att utföra god handhygien och sedan ta på sig rätt skyddsutrustning för att ta sig in till patienterna och hjälpa dem med deras behov (a.a).
Sjuksköterskorna uttryckte att de inte alltid fick tillräcklig information avseende patienternas sjukdomstillstånd och hur de skulle vårda dessa patienter. Ett flertal sjuksköterskor kände en osäkerhet gällande vidtagandet av specifika
skyddsåtgärder. De upplevde att de saknade vetskap om vart de kunde hitta avdelningens riktlinjer avseende isoleringsrutiner och smittskyddsåtgärder (Andersson m.fl. 2016). Utöver ansåg sjuksköterskor att de saknade tillräckligt med kunskap avseende patienternas infektionssjukdom och dess smittspridning. Sjuksköterskorna ansåg att deras rädsla och osäkerhet i vårdandet av isolerade patienter skulle minska om de fick mer utbildning (a.a). Sjuksköterskors arbetstillfredsställelse var korrelerad med deras kunskap om själva
infektionssjukdomen samt de åtgärder som krävdes för att förhindra dess
spridning (Kagan m.fl. 2017). För att förbättra deras erfarenhet av att arbeta med isolerade patienter ansåg sjuksköterskorna det behövdes uppdaterad information avseende smittskyddsåtgärder på avdelningen. Sjuksköterskorna beskrev även att en ökad kunskap och information avseende smittskyddsåtgärder skulle göra dem mer säkra i sitt yrkesutövande och därmed öka effektiviteten och produktiviteten i deras arbete med patientgruppen (Kagan m.fl. 2017). Tillräckligt med tid för patienterna och rätt tillgänglig utrustning beskrevs i Lindh m.fl (2012) vara viktiga faktorer som påverkade sjuksköterskors följsamhet avseende
smittskyddsåtgärder, framförallt gällande de basala hygienrutinerna. Brist på rätt utrustning och material innebar en svårighet för sjuksköterskorna att upprätthålla en god handhygien i arbetet mellan patienter. Det framkom även att den höga arbetsbelastningen på vårdavdelningen upplevdes som negativ då den påverkade sjuksköterskans preventiva arbete i att förhindra smittspridning och arbeta patientsäkert (Lindh m.fl. 2012).
Vårdlidande
Alla patienter som kräver inneliggande sjukhusvård upplever någon form av lidande och att lindra det mänskliga lidandet är motivet för omvårdnad och annan vårdverksamhet (Wiklund Gustin 2015). Sjukvården ansvarar för att förebygga ohälsa och vårdskada vilket innebär att arbeta mot att åsamka patienterna ytterligare lidande till följd av vårdvistelse (Patientsäkerhetslagen 2010:659). Begreppet lida definieras som att genomleva och utstå smärta eller vara offer för smärtsamma omständigheter (Nationalencyklopedin 2020). Lidande är en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara fysisk, emotionell, psykisk eller existentiell (Arman & Rehnsfeldt 2011). Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv delar Eriksson (1994) in lidande i tre olika former utifrån dess ursprung;
livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande upplever alla
människor och är en oundviklig del av livet. Livslidande uppkommer då något i personens liv rubbas eller förändras på ett sätt som upplevs negativt och
ofördelaktigt. Sjukdomslidande bottnar i lidandet som uppkommer relaterat till ett sjukdomstillstånd och dess konsekvenser för individen. Vårdlidande uppkommer på grund av vården och i kontakten mellan vårdpersonal och patient. Denna typ av lidande orsakas inte sällan av att patienten känner sig kränkt eller orättvist
behandlad. Otillräcklig eller utebliven omvårdnad kan också orsaka denna typ av lidande (a.a).
Patienter som upplever vårdlidande förmår inte alltid att berätta detta för
sjuksköterskan och lidandet förblir tyst. Det beror ofta på att patienten känner sig otrygg eller inte känner sig tagen på allvar och vårdlidande hör således samman med relationen mellan patient och sjuksköterska (Wiklund Gustin 2015). Det är sjuksköterskans ansvar att främja en god vårdrelation med patienten och ansvarar även för att vårdlidande förebyggs och elimineras. Det är centralt inom
omvårdnad att sjuksköterskan har förståelse för patienternas lidande för att kunna lindra patienternas sjukdomslidande men även för att förebygga eventuellt
PROBLEMFORMULERING
Det finns en lång evidensbaserad kunskap om isoleringsvård i syfte att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Enligt svenska lagar och
författningar finns det väl beskrivet hur isoleringsvård skall bedrivas och utformas. Dock finns det inte lika mycket forskning som belyser patienternas upplevelser av att vårdas isolerade och vilka konsekvenser det får för den enskilda patienten. I rådande situation med Coivid-19 anser författarparet att ämnet är särskilt relevant för att bättre förstå hur isolering påverkar den enskilda individen. Enligt Källquist-Petrisi & Resman (2018) kan patienter som inkommer till
sjukhus och kräver inneliggande vård på somatisk vårdavdelning bära på en smittsam sjukdom vid ankomst men kan även under sin vårdtid drabbas av en vårdrelaterad infektion. Vårdrelaterade infektioner innebär en risk för
patientsäkerheten och är den mest förekommande komplikation vid inneliggande vård (Lindberg m.fl. 2014). Enligt smittskyddslagen 2004:168 kap 1-4§ skall patienter med allmänfarlig smittsam sjukdom isoleras för att minska
smittspridning till vårdpersonal och andra patienter. Redan som grundutbildad sjuksköterska kan man således komma att vårda isolerade patienter vid arbete på somatisk vårdavdelning. Oberoende på litteraturstudiens resultat kan
sjuksköterskan få en ökad insikt och förståelse för patienters upplevelser av isoleringsvård och möjlighet att förbättra omvårdnadsarbetet för denna patientgrupp.
I litteraturstudien avser begreppet vårdpersonal den personal som främst vårdar isolerade patienter på somatisk vårdavdelning. Det inkluderar då läkare,
sjuksköterskor, undersköterskor och eventuellt vårdbiträde. Gällande omvårdnadsarbete inkluderar det främst sjuksköterskor eftersom de är
omvårdnadsansvariga men kan även inkludera undersköterskor och vårdbiträde.
SYFTE
Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienternas upplevelser av att isoleras på somatisk vårdavdelning relaterat till att bära på smittsam sjukdom.
METOD
Litteraturstudien omfattar elva vetenskapliga studier. Litteraturstudiens metod innefattar en beskrivning av författarparets tillvägagångssätt avseende syfte och databassökning, inklusion och exklusionskriterier, databassökning, urval, metod för kvalitetsgranskning och metod för analys.
Syfte och databassökning
Vid uppbyggnad av syfte och sökblock användes POR-modellen vilket enligt Willman m.fl (2011) lämpar sig för kvalitativa syften. POR-modellen står för population, områden och resultat och syftar till att utgöra ett strukturerat underlag för databassökningar utifrån syftet. Ett fjärde sökblock, utöver de tre områden i POR-modellen, tillkom för att endast söka efter studier med kvalitativ ansats.
POR-modellen redovisas nedan, se tabell 1. Databaser för sökning av studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsykInfo. Sökorden utifrån modellen och det tillkomna blocket gav relevanta sökresultat med studier som besvarade syftet. Våra sökord, sökblock och antal träffar redovisas enligt Willmans m.fl (2011) tabell, i bilaga 1, 2 och 3.
Tabell 1, POR-modellen (Willman m.fl. 2011)
Population Områden Resultat
Patienter Isoleringsvård relaterat till smittsam sjukdom
Upplevelser av isoleringsvård
Inklusion och exklusionskriterier
Vetenskapliga studier som valdes ut i litteraturstudien var av kvalitativ
studiedesign samt uppnådde en hög eller medel kvalitet. Inkluderingen omfattade patienter som vårdats på somatisk vårdavdelning där de på grund av smittsam sjukdom blev isolerade. Sjukdomen som gjorde att patienten krävde
isoleringsvård kunde vara orsaken till inläggning men även inkluderades studier där patienter fick en vårdrelaterad infektion eller bar på en underliggande smittsam sjukdom sedan tidigare. Alla sjukdomstillstånd som krävde
isoleringsvård inkluderades oberoende av smittans spridningssätt. Studier med fokus på patienter som har vårdats isolerade på grund av immunosuppression, där patienten var infektionskänslig, exkluderades. Studier utförda på pediatriska vårdavdelningar exkluderades även. Kvantitativa studier ansågs inte optimala för att besvara syftet och kom därför att exkluderas. Studier som bedömdes ha en låg kvalité valdes bort efter kvalitetsgranskningen. Studier som var skrivna på ett annat språk än engelska exkluderades även i arbetet.
Databassökning
De databaser som användes för databassökningarna gjordes i enlighet med Fribergs (2012) rekommendationer för litteraturstudier inom vårdvetenskap. Databaserna som användes i sökningen av studier var Cinahl, PubMed och PsykInfo. Cinahl är en databas för vetenskapliga studier inom omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi. Pubmed innefattar vetenskapliga studier inom medicin, odontologi och omvårdnad medan PsykInfo innehåller vetenskapliga studier inom psykologi, omvårdnad och medicin. Sökningarna grundade sig i de bärande begreppen isolering, patientupplevelse, infektionsprevention, och
kvalitativ studie där synonyma sökord utgjorde respektive sökblock. De bärande
begreppen översattes till engelska språket vid sökningarna i databaserna. För att skapa ett block kombinerades synonyma termer för respektive bärande begrepp med booleska termen OR. De kombinerade termerna utgjorde vars sitt block: “isolering”, “Infektion”, “Patientupplevelse” och “kvalitativ studie”. Dessa fyra sökblock kombinerades slutligen med booleska termen AND och utgjorde en samlad sökning avseende samtliga block (Friberg 2012). För att få en ansats till en systematisk sökning användes samma block och till stora delar samma synonyma termer och trunkeringar i databaserna. Tillvägagångssätt för de databassökningar som gjordes i respektive databas redovisas i bilaga 1, 2 och 3.
Urval
Urval och tillvägagångssätt för artikelläsning utfördes enligt Fribergs (2012) rekommendationer. Utifrån Fribergs (2012) rekommendationer lästes samtliga rubriker som sökningen resulterade i. Författarparet gick igenom sökresultaten enskilt utifrån samma sökschema i samtliga databaser. De studier vars rubriker direkt ansågs irrelevanta eller där ett exklusionskriterium tydligt framgick uteslöts direkt. Studiernas abstrakt lästes om rubriken utgjorde en möjlig relevans för syftet, vilket är i enlighet med Fribergs (2012) rekommendationer. De abstrakt som var relevanta utifrån syftet sparades i en mapp på respektive författares dator. Författarparet träffades sedan för att tillsammans läsa samtliga abstrakt som sparats i respektive författares dator. Tillsammans exkluderades studier som därefter ansågs irrelevanta, exempelvis där fokus var immunosupprimerade patienter, och ett gemensamt urval gjordes av de studier som ansågs kunna
besvara litteraturstudiens syfte. I enlighet med Fribergs (2012) rekommendationer hade författarparet inklusion och exklusionskriterierna redan formulerade på datorn för att försäkra studiernas relevans för litteraturstudien. De studier som därefter kvarstod valdes ut och lästes enskilt i fulltext. Av databassökningen framkom även studier som inte var tillgängliga i fulltext och exkluderades därför. Studierna som ansågs relevanta efter att ha lästs i fulltext kvalitetsgranskades en kvalitetsgranskningsmall från statens beredning för medicinsk och social
utvärdering (SBU). Utifrån det resultatet kvarstod elva studier som motsvarade inklusions och exklusionskriterierna och var av medel eller hög kvalité. En studie hade en mixed method och innehöll både en kvalitativ och kvantitativ del. Den del som avsåg den kvalitativa inkluderas i urvalet. Resterande tio studier var av kvalitativ studiedesign och genom att inkludera studien som var mixed method resulterade urvalet i elva studier totalt. Samtliga studiers karakteristiska avseende syfte, studiedesign och metod, deltagare, resultat och kvalité fylldes i under arbetets gång, se bilaga 4.
Tabell 2, Urval. För specifikt sökschema se bilaga 1,2,3.
Datum Databas Antal
Träffar Antal lästa abstract Antal lästa studier Granskade studier Utvalda studier 18/3-20 Cinahl 84 76 28 6 5 18/3-20 PubMed 478 353 44 5 3 18/3-20 PsykInfo 43 43 25 6 3 Totalt 605 472 97 17 11 Metod för kvalitetsgranskning
Studiernas kvalitet granskades enligt SBU:s (2014) protokoll för kvalitetsgranskning avseende kvalitativa empiriska studier med
patientupplevelser. Kvalitetsgranskningsmallen reviderades inte och har använts utifrån originalet. Kvalitetsgranskningen var utformad så att syfte, urval,
datainsamling, analys och resultat kvalitetsgranskades med tillhörande frågor avseende de olika delarna. Granskningsmallen innehöll fem huvudfrågor med tillhörande underfrågor för att bedöma studiernas kvalitet. De elva studierna
granskades enskilt av författarparet där kvalitetsgranskningsmallen fylldes i var för sig. Därefter jämförde och diskuterade författarparet granskningarna av kvaliteten för att slutligen göra en gemensam bedömning. Samtliga frågor besvarades med antingen Ja, Nej eller oklart. Kvaliteten på studierna motsvarade låg, medel eller hög nivå. Utifrån Willman m.fl. (2011) gjordes ett poängsystem där varje fråga som besvarats med “Ja” gav 1 poäng och “Nej” samt “oklart” gav 0 poäng. Beroende på hur många “Ja” studien hade kunde en procentsats göras där 0-59% utgjorde låg kvalité, 60-79% utgjorde medel kvalité, 80-100% utgjorde hög kvalité. Utifrån dessa nivåer valdes de studier ut som utgjorde hög eller medel kvalité. Kvalitetsgranskningen resulterade i åtta studier med hög kvalité och tre med medel. En tabell av Willman m.fl. (2011) användes vilken visar en
sammanställning av samtliga studiers kvalité, se bilaga 5. Metod för analys
Analys av studiernas resultat utfördes i fem steg utifrån Fribergs m.fl. (2012) rekommendationer. Enligt det första steget lästes studiernas resultat flertalet gånger för att skapa förståelse för helheten. Författarparet läste samtliga studier enskilt för att granskningen skulle bli så oberoende som möjligt. I steg två, där nyckelfynd i studiernas resultat skulle identifieras, använde sig författarparet av understrykningsfärg och strök över delar av studiernas resultat som besvarade litteraturstudiens syfte. Understrykningen gjordes enskilt med fokus på studiernas teman och subteman. I det tredje steget sammanställdes studiers resultat i enskilda word-dokument utifrån det som understrukits. Inför steg fyra gjordes en
jämförelse av författarparets enskilda granskningar av resultatet för att se om resultatet tolkats likvärdigt samt om det fanns olikheter i tolkningar eller vad som uppfattats relevant. I steg fyra gjorde författarparet tillsammans en översikt över samtliga studiers resultat. Resultaten sammanställdes utifrån tema, subtema och understrukna meningar och skrevs ner på ett gemensamt pappersark. På
pappersarket framgick det även från vilken studie respektive resultat kom ifrån. Utifrån översikten kunde författarparet tydligt urskilja återkommande faktorer i studiernas resultat. Efter skapandet av översikten kunde författarparet identifiera bärande begrepp som resulterade i nya mönster och teman. Utifrån översikten av samtliga studiers resultat skapades en översiktstabell med huvudteman och subteman som skulle utgöra litteraturstudiens resultat, enligt det femte steget i Friberg (2012), se tabell 3 nedan.
Tabell 3, huvudtema och subtema
Huvudtema Subtema
Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering
Patienters upplevelser av information från vårdpersonal
Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal
Psykosociala effekter av isoleringsvård
Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård
Emotionella påfrestningar
Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering
RESULTAT
Resultatet baserades på elva vetenskapliga studier varav tio var av kvalitativ studiedesign och en mixed method. Resultatet utgjordes av patienters upplevelser där de på grund av smittsam sjukdom varit isolerade på somatisk vårdavdelning. Patienterna som isolerades hade antingen bakomliggande smittsam sjukdom, vårdades på grund av smittsam infektionssjukdom eller vårdades av annan anledning men fick en vårdrelaterad infektion. De smittsamma sjukdomstillstånd som patienterna var drabbade av var methicillin- resistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Antibiotikaresistenta bakterier och clostridium difficile. I studierna av Batista de Jesus m.fl. (2019), Knowles (1999) och Lupion Mendoza m.fl. (2015) framgick inga specifika sjukdomstillstånd utan endast att patienterna hade ett infektionstillstånd som krävde isolering och ytterligare smittskyddsåtgärder. Intervjuerna med patienterna utfördes antingen efter deras utskrivning eller medan de fortfarande fick inneliggande vård. Samtliga studier utfördes antingen genom semistrukturerade intervjuer eller djupintervjuer. Vilken avdelning patienterna vårdades på skiljde sig åt mellan studierna och i enstaka studier framgick det inte närmare vilken specifik avdelning patienterna vårdats på. Det framgick dock av samtliga studier att patienterna vårdats på somatisk avdelning. De avdelningar som specifikt angavs var infektionsavdelning (Batista de Jesus m.fl. 2019: Lupión-Mendoza m.fl. 2015: Skyman m.fl. 2010: Ward 1999), Medicinsk avdelning (Pacheco m.fl. 2010), Neurologisk avdelning (Pacheco m.fl. 2010), Kardiologisk avdelning (Pacheco m.fl. 2010), Geriatrisk avdelning (Pacheco m.fl. 2010) och rehabiliteringscenter (Webber m.fl. 2012). Samtliga studier utfördes mellan åren 1993-2019. Antal deltagare i de olika studierna varierade från 5-28 stycken. Sju av elva studier var utförda i Europeiska länder och resterande tre var utförda utanför Europa. Resultatet från samtliga studier resulterade i två
huvudteman, upplevelsen av information och kommunikation vid isolering och
psykosociala effekter av isoleringsvård. I bilaga 6 redovisas vilka studier som
utgjorde underlag för vilka huvudteman och subteman.
Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering Nedan presenteras det resultat som beskriver patienters upplevelser av
information från vårdpersonal och patienters möjlighet till kommunikation med vårdpersonal.
Patienters upplevelser av information från vårdpersonal
Resultatet från flertalet av studierna visade att det fanns brister i information från sjuksköterskan till patienter. Enstaka patienter hade en god förståelse för de skyddsåtgärder som vidtogs och varför isolering var befogat. Dock framgick det av majoriteten av studierna att flertalet patienter upplevde bristande information eller ingen information avseende deras sjukdom. Därmed fanns det även bristande vetskap om varför de vårdades isolerade (Hereng m.fl. 2019: Newton m.fl. 2001:
Skyman m.fl. 2010:). Patienterna kände inte till infektionens smittvägar, vilken typ av mikroorganism som orsakade infektionen eller vilka skyddsåtgärder som därmed behövde vidtas (Newton m.fl. 2001: Skyman m.fl. 2010). Genom att inte förstå varför isolering och övriga skyddsåtgärder behövdes upplevde många patienter oro över allvarlighetsgraden som sjukdomen innebar (Guillemin m.fl. 2014). Det framgick av Pacheco m.fl. (2010) att patienterna fått bristande information huruvida infektionssjukdomen var kronisk eller behandlingsbar och isåfall vilken behandling som var möjlig. Skyman m.fl. (2010) beskriver hur flertalet patienter med MRSA trodde att infektionen botades under vårdvistelsen och att de därmed inte bar på infektionen efter utskrivning.
Patienterna upplevde att närstående fick bristfällig information avseende
patientens tillstånd och beskrev det som en anledning till att närstående undvek att besöka dem. Patienterna berättade att deras närstående kände rädsla och oro för att själva bli smittade och föra sjukdomen vidare. Patienterna önskade mer
information samt fortlöpande uppdatering om deras vårdförlopp,
sjukdomstillstånd och om de smittskyddsåtgärder som vidtogs (Barratt m.fl. 2010: Hereng m.fl. 2019: Skyman m.fl. 2010).
Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal
Resultatet från studierna visade att det fanns bristande möjlighet för patienterna att ta kontakt och kommunicera med vårdpersonalen. Enligt Knowles (1993) var rummets placering i förhållande till andra patienter och vårdpersonal betydelsefull för patienternas välmående och förmåga att hantera tiden i isolering. Patienter vars rum låg placerat långt från vårdpersonalens expedition upplevde oro. Oron grundade sig i att de inte kunde se vårdpersonalen på avdelningen och tillkalla hjälp vid behov. Flertalet patienter upplevde osäkerhet över huruvida
vårdpersonalen hörde när de ringde på larmklockan. Patienterna upplevde det därmed svårt att kontakta vårdpersonalen och var rädda att bli bortglömda.
Patienterna uttryckte en önskan att kunna höra och se personal och andra patienter på avdelningen för att känna sig trygga (a.a).
Patienter upplevde skillnad när de flyttades från ett ordinarie patientrum till ett isoleringsrum. Då upplevde patienterna att vårdpersonalen undvek att komma in till dem eller göra spontana besök och berättade att de fick mindre
uppmärksamhet i övrigt jämfört med tidigare (Pacheco m.fl. 2010). Flera patienter berättade liknande händelser där de stått och knackat på dörren för att få hjälp och genom fönstret på dörren sett hur sjuksköterskan bara gått förbi (Knowles 1993: Ward 1999). Vårdpersonalen kom endast in när specifika medicinska eller omvårdnadsåtgärder skulle utföras och patienterna upplevde att de inte fick möjlighet till samma hjälp som medpatienterna utan istället förväntades klara mycket på egen hand (Barratt m.fl. 2010). Flertalet patienter beskrev att de ringde på larmklockan efter hjälp men fick vänta en längre tid innan det kom någon till rummet, särskilt på natten. Detta bidrog till att patienterna kände sig obetydliga och avvisade från personalen. Enstaka patienter kände att det var upp till dem att söka kontakt med vårdpersonalen på avdelningen och inte tvärtom. Den långa väntan på hjälp från personal skapade frustration från patienternas sida då en del av patienterna var i behov av assistans vid exempelvis toalettbesök (Knowles 1993).
Psykosociala effekter av isoleringsvård
Nedan presenteras det resultat som beskriver positiva och negativa aspekter av isoleringsvård, patienternas upplevelser av vårdpersonalen, emotionella
påfrestningar och miljöns betydelse för vårdtiden i isolering.
Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård
I samtliga studier hade patienterna övervägande negativa upplevelser av att vårdas i isolering. Däremot framkom även positiva aspekter av vårdtiden då patienterna vårdades i enkelrum. Flertalet patienter upplevde det positivt med enkelrum då det upplevdes mer privat med en ökad integritet (Batista de Jesus m.fl. 2019:
Guillemin m.fl, 2014: Knowles 1993: Lupión-Mendoza 2015: Newton m.fl. 2001: Ward 1999). Patienterna upplevde det som bekvämt och stillsamt att inte behöva dela rum med andra patienter på avdelningen (a.a). Enstaka patienter upplevde det även positivt att vårdas i enkelrum då risken att drabbas av medpatienternas sjukdomar minskade (Batista de Jesus m.fl. 2019). Majoriteten av studierna påvisade dock negativa upplevelser där patienterna kände sig begränsade, instängda och inlåsta (Batista de Jesus m.fl. 2019: Barratt m.fl. 2010: Guillemin m.fl. 2014: Knowles 1993: Skyman m.fl 2010: Ward 1999). Begränsningarna patienterna kände grundade sig i den fysiska begränsningen där patienterna inte fick lämna rummet men även då de inte kunde interagera med medpatienter eller delta i aktiviteter (Barratt 2010: Lupión-Mendoza 2015). Känslan av att inte vara delaktig och närvarande fick patienterna att känna sig exkluderade och
särbehandlade (Guillemin 2014). Knowles (1993) beskriver att den minskade möjligheten till aktivitet och mobilisering gjorde att flertalet patienter över 64 år upplevde en försämrad fysisk återhämtning både under och efter deras
sjukhusvistelse. Känslan av att vara instängd och inlåst grundade sig i att inte ha möjlighet att lämna rummet men även då isoleringsrummen var små och
upplevdes trånga (Knowles 1993).
Patienternas upplevelser av vårdpersonalen
Barratt m.fl. (2010) beskriver att enstaka patienter upplevde att isoleringsvården och skyddsåtgärderna i övrigt bidrog till försämrad vårdrelation mellan patienten, sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Vidare berättade en patient att
vårdpersonalen undvek att skaka hand med patienten när de presenterade sig vilket upplevdes kränkande (a.a). Skyddsåtgärderna i form av användning av skyddskläder upplevde flertalet patienter som kränkande och skrämmande. Flertalet patienter hade ingen förståelse varför skyddskläderna var befogade och kände sig smittsamma och orena när dessa användes. En patient beskrev att det fick honom att känna sig pestsmittad (Skyman m.fl. 2010). Skyddskläderna upplevdes som en barriär mellan patienten och vårdpersonalen och patienterna upplevde den minskade fysiska kontakten som negativ och en bidragande faktor till försämrad vårdrelation (Newton m.fl. 2001). I studien av Webber m.fl. (2012) framkommer det att patienter kände skam och skuld över att de bar på en
smittsam sjukdom. De upplevde att vårdpersonal var rädda för smittan de bar på när de använde skyddskläder för att vårda dem. Detta fick patienterna att känna sig smutsiga och bidrog till känslan av skam och skuld. Attityden vissa i
personalen hade upplevde patienterna som oprofessionellt och stigmatiserande, detta gällde samtlig vårdpersonal (Skyman m.fl. 2010). Stigmatiseringen
grundade sig i särbehandlingen patienterna upplevde när vårdpersonalen använde skyddskläder samt då de blev placerade i rum avskilda från andra patienter (Batista de Jesus m.fl. 2019: Webber m.fl. 2012). Patienterna kände dessutom skuld och dåligt samvete över att vara en smittrisk för personal och medpatienter
och kände sig därmed som en börda och påfrestning för omgivningen (Skyman m.fl. 2010).
Patienterna upplevde att enstaka i personalen inte visade följsamhet till de skyddsåtgärder som vidtogs och att de inte respekterade isoleringsåtgärderna när de steg in till patienten. Patienterna uppmärksammade exempelvis att vissa inte använde handsprit och samma skyddsutrustning som deras kollegor. Aseptiken från enstaka sjuksköterskor ansågs därmed vara bristande och resulterade i att patienterna kände ett minskat förtroende för hur de utförde sitt arbete (Pacheco m.fl. 2010). När personalen slarvade med handhygienen mellan patienterna kände patienterna en besvikelse över att detta kunde vara en bidragande faktor till spridningen av vårdrelaterade infektioner (Skyman m.fl. 2010). Flertalet patienter drog slutsatsen att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med kunskap och
information avseende deras specifika infektionssjukdom då sjuksköterskorna ibland inte kunde svara på patienternas frågor. Patienterna uppmärksammade att vårdpersonalen gav olika information avseende deras sjukdom och vårdförlopp vilket upplevdes förvirrande (Skyman m.fl. 2010). Detta medförde att patienternas frågor ofta inte blev besvarade och förtroendet för vårdpersonalen minskade (Pacheco m.fl. 2010).
Emotionella påfrestningar
De negativa upplevelserna av att vårdats isolerad resulterade i emotionella påfrestningar för patienterna. Samtliga patienter upplevde känslan av ensamhet när de vårdades isolerade. Känslan grundade sig främst i den fysiska
distanseringen från andra samt av att inte ha någon att prata och umgås med (Webber m.fl. 2012). Majoriteten av patienterna kände sig även uttråkade under isoleringstiden. Flertalet av patienterna som låg isolerade under en längre period, över en vecka upp till en månad eller längre, utvecklade depressiva symtom i form av nedstämdhet, ledsamhet, irritabilitet och ilska (Guillemin m.fl. 2014: Webber m.fl. 2012). De depressiva symtomen berodde på flera faktorer där patienterna beskrev att känslan av ensamhet, tristess, instängdhet samt den minskade kontakten med andra var anledningen (Guillemin m.fl. 2014). Patienterna upplevde att isoleringen och deras sjukdom försämrade relationen med närstående när de inte kom på besök. De upplevde en distans till omvärlden och kände sig utanför och övergivna när deras kontakt med närstående minskade (Guillemin m.fl. 2014). I studien av Barratt m.fl. (2010) framkommer det att patienterna upplevde en minskad emotionell påfrestning i form av ensamhet, ledsamhet och tristess när närstående väl kom på besök. Vid besöken minskade känslan att vara isolerad och tiden upplevdes gå fortare (Barratt m.fl 2010)
Patienterna upplevde även ångest, oro och ängslan under isolering. Ångesten kom sig tillkänna när patienterna inte hade aktiviteter att utföra för att fördriva tiden (Batista de Jesus m.fl. 2019: Hereng m.fl. 2019). Patienterna upplevde att bristen på tillräcklig information avseende vårdförloppet, hur vården planeras för
patienten samt information om sjukdomen och skyddsåtgärderna genererade ångest relaterat till ovissheten det medförde (Hereng m.fl. 2019). Tillsammans med den minskade kontakten och uppmärksamheten från vårdpersonal kände sig patienterna sårbara och övergivna vilket även medförde ängslan hos patienterna (Batista de Jesus m.fl. 2019). Patienterna kände sig rädda att vårdpersonalen inte skulle notera om deras hälsotillstånd försämrades eller om något skulle hända dem på rummet (Knowles 1993).
Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering
Patienter som hade rum där de hade fin utsikt över omgivande natur upplevde det som en tröst vilket minskade känslan av ensamhet. När patienterna kunde se natur från fönstret fick de känslan av att vara i kontakt med omvärlden vilket var viktigt för att känna sig mindre instängd (Barratt m.fl 2010). De patienter som kunde bevittna aktiviteter och kolla ut på andra från rummet upplevde att det minskade känslan av ensamhet (Knowles 1993). Det var då ett tidsfördriv att observera andra vilket minskade känslan av tristess (Knowles 1993).
Patienterna beskrev att isoleringsrummen var trånga och uppgav att
isoleringstiden var tråkig och att tiden gick långsamt. Patienterna berättade att bristen på stimuli och aktivitet var en bidragande faktor till den emotionella påfrestningen (Batista de Jesus m.fl. 2019). De patienter som hade tillgång till TV eller radio upplevde tiden i isolering som mer hanterbar. Det blev en distraktion och ett tidsfördriv när de annars kände sig ensamma, oroliga och upplevde depressiva symtom (Ward 1999). Möjligheten att kolla TV, lyssna på radio eller via sin telefon läsa nyheter och prata i telefon fick patienterna att känna sig mindre ensamma och att de var en del av världen utanför (Ward 1999: Webber m.fl. 2012).
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen består av en diskussion där
litteraturstudiens styrkor och svagheter diskuteras i relation till metodlitteratur utifrån metodens olika delar. I resultatdiskussionen knyts litteraturstudiens resultat an till bakgrunden och diskuteras i förhållande till relevant litteratur och studier. Metoddiskussion
Litteraturstudien baserades på kvalitativa studier då studier med kvalitativ metod undersöker hur människor upplever fenomen. Kvalitativa studier bidrar till en djupare förståelse för mänskliga upplevelser vilket är en styrka med denna studiedesign (Friberg 2012). Då syftet i litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser besvarades syftet på bästa sätt när litteraturstudien baserades på kvalitativa studier. Syftet med forskning är att kunskapen som genereras även ska vara giltig utanför det begränsade urvalet (SBU 2017). Kritik mot kvalitativ forskning är att den kunskap som är producerad inte är lika
generaliserbar som kunskap framtagen av kvantitativ forskning. Kvalitativ
forskning är enligt SBU (2017) beroende av sitt sammanhang och överförbarheten kan påverkas av ett lägre deltagarantal och deltagarnas subjektivitet, till skillnad från kvantitativ forskning. Urvalspersonernas tidigare upplevelser, förutfattade meningar, religiös åskådning är exempel på faktorer som kan påverka resultatet (Henricson 2017). Resultatet i kvalitativa studier kan således vara beroende på vilka studiedeltagare som deltagit i studien. SBU (2017) anser dock att kvalitativ forskning är viktig för att få en djuplodande förståelse för mänskliga upplevelser av fenomen vilket inte uppnås på samma sätt i kvantitativ forskning.
Databaser och sökord
Databaserna som använts för sökning av relevanta studier gjordes i PubMed, Cinahl och PsykInfo. Respektive databaser används för publicering av vetenskapliga artiklar rörande omvårdnad och medicin och PsykInfo avser forskning rörande omvårdnad men även psykologi. Litteraturstudien utgick från ett omvårdnadsperspektiv och därför ansågs Cinahl och PubMed som särskilt relevanta enligt Friberg (2012). PsykInfo ansågs även relevant då
patientupplevelser kan innefatta psykosociala faktorer där studier kunde ha missats om databasen inte inkluderats. Genom att söka studier i tre databaser fanns möjligheten att välja ut studier med hög kvalité som besvarade syftet, vilket sågs som en styrka i litteraturstudien. Författarparet valde att tillföra söckblocket
kvalitativ ansats utöver POR-modellens tre sökblock vilket ansågs vara en styrka
då kvantitativa studier inte förekom lika frekvent i sökresultatet. Sökstrategin samt användningen av trunkering gjordes enligt Malmö biblioteks anvisningar samt utifrån Fribergs (2012) rekommendationer. I samtliga databaser var sökblocken skapade med i stort sätt samma termer och liknande trunkering. Genom detta blev sökningen mer systematisk och liknande i alla databaser vilket minskade risken för att studier skulle missas, vilket ansågs vara en styrka i arbetet (a.a). Författarparet fick senare i arbetet förslag om annan trunkering men då studier redan valts ut och granskats valde författarparet att behålla det tidigare sökschemat. Det var en svaghet då sökträffarna möjligtvis hade kunnat bli annorlunda vid annan trunkering. Författarparet tar med sig dessa förslag och rekommendationer till framtida arbeten.
Författarparet gjorde flertalet sökningar innan det slutgiltiga sökschemat
bestämdes. Sökningarna inkluderade olika termer och trunkeringar i alla databaser i syfte att kunna bestämma ett slutgiltigt sökschema som resulterade i flest
relevanta sökresultat. Det slutgiltiga sökschemat innefattade fler relevanta resultat än tidigare sökningar och innehöll alla relevanta studier som tidigare sökningar också resulterat i. Detta tillvägagångssätt ansåg författarparet vara en styrka då risken minskade att missa relevanta studier. I databasen PubMed resulterade sökningen i fler och mer irrelevanta studier än i de övriga två databaserna. Möjligen hade en annorlunda trunkering kunnat resultera i färre irrelevanta sökresultat och ansågs vara svaghet i arbetet. På grund av PubMeds många
sökträffar var författarparet tvungna att ägna mycket tid åt att läsa studierna för att i sin tur sortera relevanta respektive irrelevanta studier i förhållande till syftet. Genom att ägna mycket tid åt databassökningarna fick författarparet möjlighet att välja artiklar med medel eller hög kvalité men även möjlighet att välja bort artiklar vars kvalité var låg. Trots att det gick mycket tid åt att gå igenom databassökningarnas resultat kan författarparet i efterhand se det som en styrka eftersom risken att missa relevanta studier minskade.
Urval och granskning
Urvalet resulterade i tio studier med kvalitativ design och en studie med mixed method. Författarparet valde att inkludera studien med mixed method och enbart använda den delen av studien som var kvalitativ. Det framgick i studien vilken del som avsåg det kvalitativa och även presenterades metod, deltagare och resultat separat från den kvantitativa delen, vilket var en styrka. Enbart den information och de resultat som framkom av den kvalitativa delen inkluderades i
litteraturstudiens resultat. I studien av Ward (1999) och i studien av Batista de Jesus m.fl. (2019) inkluderades patienter från 16 år respektive 17 år och uppåt.
år anser dock Henricsson (2017) vara fullt kapabla att uttrycka sig och själva avgöra om de vill medverka i studien eller inte. I studierna inkluderades patienter mellan 16-75 år respektive 17-78 år. I studierna framgick det inte specifikt alla deltagarnas ålder utan endast att deltagarna inkluderade var mellan 16-75 respektive 17-78 år, författarparet ansåg att det var en svaghet i studierna. Av båda studierna framgick det att de ej var bedrivna på pediatriska avdelningar. Det var även en styrka att båda studierna förde ett etiskt resonemang och var
godkända av etisk kommitté. Författarparet valde därför att inkludera dessa studier.
De utvalda elva studierna granskades enskilt av författarparet enligt SBU:s (2014) protokoll för kvalitetsgranskning avseende kvalitativa studier med
patientupplevelser. Att ha en tydlig mall med frågor ansågs vara en styrka då varje studie bedömdes efter samma frågor och kriterier. Författarparets
tillvägagångssätt med oberoende kvalitetsgranskning anser Friberg (2012) öka kvalitetsbedömningens tillförlitlighet och var en styrka i litteraturstudien. Studiernas kvalitet bedömdes i procent efter ett poängsystemet vilket gav en likvärdig bedömning av studiernas kvalité och författarparets bedömning blev mer trovärdig (Willman m.fl 2011).
Dataanalys
Dataanalysen utfördes i fem steg utifrån Fribergs (2012) modell. Modellen kunde följas med lätthet och författarparet upplevde det fördelaktigt att ha en tydlig struktur att följa då författarparet sedan tidigare saknade erfarenhet av liknande arbeten. Samtliga studier var skrivna på engelska vilket försvårade arbetet med en korrekt översättning till litteraturstudiens resultat. Det ansågs vara en svaghet att engelska inte är författarparets modersmål då det kan möjliggöra felaktiga tolkningar och påverkat litteraturstudiens tillförlitlighet. Enstaka begrepp som använts i studiernas resultat upplevdes svåra att översätta korrekt då direkt motsvarighet på svenska saknades. Studierna som inkluderades i litteraturstudien var utförda mellan 1993-2019. Författarparet ansåg att det var en svaghet med äldre studier och diskuterar i resultatdiskussionen huruvida det kan ha påverkat resultatet.
Studierna som använts i litteraturstudien gav stor mängd data att analysera vilket författarparet inte hade erfarenhet av sedan tidigare. Författarparet var eniga om att inte kategorisera eller koda studiernas resultat i förväg för att inte färga resultatet vilket ansågs vara en styrka i litteraturstudien och öka tillförlitligheten. Ytterligare en styrka enligt Willman m.fl (2011) var att resultatet endast
innefattade de patientupplevelser som styrktes av minst två studier, vilket gav ett mer tillförlitligt resultat (a.a). Författarparet upplevde det utmanande att hitta lämpliga huvudteman och subteman utifrån de återkommande upplevelser som framkom i studiernas resultat. De upplevelser som patienterna upplevde var komplexa och gick ofta in i varandra och var orsakade av varandra. Det var därför en utmaning att bestämma vilka upplevelser och fenomen som skulle skrivas under vilket tema. Oavsett vilka upplevelser som skulle skrivits under vilket tema skulle resultatet vara detsamma men möjligen inte lika lättförståeligt. Studiernas utformning varierade där enstaka hade tydliga rubriker och andra en löpande text. De studier som hade tydliga rubriker och indelningar var enklare att analysera och finna de upplevelser och bärande begrepp som var relevant för litteraturstudiens syfte. Dataanalysen har upplevts vara det mest tidskrävande och utmanande under arbetets gång. Författarparet anser att en tydlig arbetsmodell, utifrån Friberg
(2012), har varit fördelaktigt och underlättat arbetet med dataanalys och uppbyggnaden av litteraturstudiens resultat.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat har diskuterats utifrån bakgrunden vilken innehåller svenska lagar, författningar och riktlinjer för smittskyddsåtgärder. Resultatet i litteraturstudien baserades dock på studier utförda i olika länder och världsdelar. Studiedeltagarna hade således olika bakgrunder, kulturer och troligtvis olika religiösa åskådningar. Sjukvården i olika länder kan bedrivas olika utifrån
exempelvis lagar och ekonomiska faktorer. Författarparet har en medvetenhet om att länder kan ha olika smittskyddsåtgärder vilket medför att isoleringsvård kan bedrivas på olika sätt. Även i Sverige kan regionala riktlinjer skilja sig åt
(Socialstyrelsen 2019). Sjuksköterskans utbildning, ansvar samt förväntningar på sjuksköterskans arbete kan också tänkas skilja sig åt länder emellan. Exempelvis kan det tänkas att isoleringsrummens utformning ser olika ut beroende på land och sjukhus vilket bidrar till att patienternas upplevelser av rummets miljö inte behöver vara representativt. I studiernas resultat återkom dock liknande
patientupplevelser och erfarenheter även då studierna var utförda i olika länder. Exempelvis framkom känslan av ensamhet i samtliga studier. Det kan då tänkas att upplevelsen av ensamhet är representativt och förekommande vid isolering oavsett land eller sjukvårdssystem.
Åldersspannet på deltagarna i studierna var brett med deltagare mellan 16-93 år. Författarparet ansåg att studiedeltagarnas ålder kan ha påverkat litteraturstudiens resultat. I två studier inkluderades deltagare från 16 respektive 17 år och deras upplevelser kan ha varit sammanhängande med deras unga ålder. Det är möjligt att studiedeltagarna hade begränsad erfarenhet av inneliggande sjukhusvård samt begränsad förståelse för vad deras sjukdom innebar. Det kan även tänkas att de unga deltagarna inte var lika självständiga och vana att vara separerade från närstående. Det kan således ha påverkat litteraturstudiens resultat. Författarparet har även en medvetenhet om att tidpunkten för intervjuerna kan ha påverkat studiedeltagarnas upplevelser då intervjuerna både var utförda under tiden för inneliggande vård och efter utskrivning. Författarparet är medvetna om att det kan ha påverkat studiernas resultat. Studierna som använts till litteraturstudiens
resultat var skrivna mellan 1993 och 2019. Författarparet har fört diskussion huruvida de äldre studierna var relevanta samt hur det kunde påverka
litteraturstudiens resultat. Författarparet jämförde därför studierna från 1993 och 1999 med studierna från 2019 och kunde inte se några tydliga skillnader avseende patienters upplevelser 1993 jämfört med 2019. Det kan tänkas att kunskapen avseende smittskyddsåtgärder och specifika infektionssjukdomar utvecklats sedan 1993 och att sjukvården således bedrivs på annat sätt idag. Dock framkom det från studierna att patienterna hade liknande upplevelser oberoende på studiens ålder och författarparet valde därför att inkludera studierna.
Oberoende på land och sjukvårdssystem framkom det i litteraturstudiens resultat att patienterna önskade mer information avseende deras sjukdomstillstånd, smittskyddsåtgärder och vårdförlopp. Författarparet har kunnat relatera bristfällig information till flertalet av patienternas negativa upplevelser. Flertalet patienter hade fått lite eller ingen information avseende sitt sjukdomstillstånd och därmed fanns det även bristande förståelse för varför de vårdades isolerade, vilket styrks av Newton m.fl. (2001). Det faktum att patienterna upplevde
i patienternas bristande förståelse för dessa. I enlighet med Eriksson (1994) kan det ha orsakat ett vårdlidande för patienterna. Författarparet kan tänka sig att om sjuksköterskan, i enlighet med patientlagen (2014:821), hade gett patienterna information om smittskyddsåtgärderna och skyddskläderna hade patientens ökade förståelse gjort att det upplevts som mindre kränkande. Bristen på information avseende patientens sjukdom kan även ses som en risk för ökad smittspridning av allmänfarliga sjukdomar vilket är ett globalt problem för sjukvården (Lindberg m.fl. 2014). Flertalet patienter i studien av Skyman m.fl. (2010) saknade förståelse för huruvida deras infektionssjukdom, MRSA, var kronisk eller var botad efter utskrivning. Detta kan ses som en risk för omgivningen då patienten inte är medveten om sin sjukdom eller hur den sprids och därmed saknar insikt om hur smittspridningen skall minimeras.
I studien av Pacheco m.fl. (2010) upplevde patienterna att sjuksköterskan undvek att komma in till dem och att de inte fick möjlighet till samma hjälp som
medpatienterna. Detta bekräftas av Kagan m.fl (2017) då sjuksköterskor berättade att de undvek onödiga besök hos patienterna på grund av rädsla för att bli
smittade. Sjuksköterskans minskade besök och kontakt med patienterna bidrog till en försämrad vårdrelation enligt Barratt m.fl. (2010) vilket är en vanlig orsak till vårdlidande enligt Eriksson (1994). Sjuksköterskans minskade antal besök till isolerade patienter anser författarparet vara en risk för patientsäkerheten där förändringar i hälsotillstånd blir svårare att observera. Patienternas minskade möjlighet till kommunikation med sjuksköterskan kan även påverka möjligheten till personcentrerad vård. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) skall vården bedrivas utifrån patientens individuella förutsättningar och verka hälsofrämjande vilket även är i enlighet med HSL (2017:30). Sjuksköterskan ska även se
patienten som jämbördig partner i vården. Det kan ses som en svårighet att uppfylla dessa krav när sjuksköterskan och patienten har minskad kontakt och kommunikation samtidigt som patienten har fått otillräcklig information och har begränsad insikt i vårdförloppet.
Sjuksköterskans bristande följsamhet till hygienrutiner minskade patienternas förtroende till vårdpersonalen men kan även ses som en risk för patientsäkerheten. Oberoende lagstiftning och hur sjukvårdens bedrivs i olika länder är vårdhygien, i enlighet med Ransjö & Åneman (2006), viktigt för att minska smittspridning och därmed vårdrelaterade infektioner. Det är även i enlighet med HSL (2017:30). I Lovedays (2020) tolkning av Florence Nightingales arbete belyses vikten av god vårdhygienisk standard oberoende land och sjukhus. Bristande vårdhygien ökar risken för vårdrelaterade infektioner och därmed eventuell vårdskada om en medpatient eller vårdpersonal drabbas. Liksom Leksell & Lepp (2013) skriver skall sjuksköterskan förebygga vårdskada och aktivt arbeta för att minimera risken för detta enligt kärnkompetensen säker vård. Det är även i enlighet av patientsäkerhetslagen (2014:821). Författarparet anser att det kan finnas
svårigheter i att bedriva säker vård då Andersson m.fl. (2016) beskrev att flertalet sjuksköterskor upplevde osäkerhet i vårdandet av isolerade patienter och
handhavandet av skyddsutrustning. I enlighet med socialstyrelsens föreskrifter (2019) har vårdgivaren skyldighet att erbjuda kunskapsutveckling till
vårdpersonalen i vårdhygien, vilket Andersson m.fl. (2016) skrev att sjuksköterskor eftersträvade. Möjligen kan bristande kunskap i
smittskyddsåtgärder och smittspridning vara orsaken till den bristande vårdhygien patienterna upplevde i studien av Pacheco m.fl. (2010). Författarparet anser även att bristen på information till patienterna kunde bero på att sjuksköterskorna själva
hade bristande kunskap, liksom det beskrevs i studien av Andersson m.fl (2016). Ensamhet var en återkommande känsla patienterna hade under isoleringstiden i samtliga studier. Patienterna upplevde således känslan av ensamhet oberoende på vilket land eller sjukhus vården bedrivits i. Ensamhet tillsammans med de andra emotionella påfrestningar isoleringsvården gav kan i enlighet med Eriksson (1994) ses som ett vårdlidande. I flertalet av studierna uppvisade patienterna psykiska men på grund av isoleringen vilket kan ses som en vårdskada enligt Leksell & Lepp (2013). Orsaken till känslan av ensamhet berodde framförallt på distanseringen från andra och minskade antal besök från vårdpersonal och närstående, vilket bekräftas av Webber m.fl (2012). Enligt svenska riktlinjer kan patienter som vårdas isolerade ta emot besök, vilket enligt Barratt m.fl (2010) minskade ensamheten och den emotionella påfrestningen. Hade patienterna och deras närståendes fått information om patientens sjukdom kan det tänkas att närståendes rädsla hade minskat och besöken blivit fler. Då sjuksköterskan ansvarar för att minska risken för vårdskada är det viktigt att sjuksköterskan arbetar emot patientens känsla av ensamhet i den mån det är möjligt. Det är i enlighet med kärnkompetensen säker vård (Leksell & Lepp 2013). Författarparet anser att det kanske är oundvikligt att patienterna känner ensamhet under isolering men att det är viktigt att vårdpersonalen anstränger sig för att minska känslan. Det blir viktigt att sjuksköterskan ser till varje enskild individs behov, vilken även är i enlighet med kärnkompetensen personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan därmed informera om att besök är möjligt och uppmuntra till detta. Möjligen kan det underlätta patienternas vårdtid och minska känslan av ensamhet under
isoleringstiden. Sjuksköterskan kan även samverka med exempelvis kuratorer som kan stödja patienten i situationen. Då Seibert m.fl. (2014) skriver att
sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med tid att ägna isolerade patienter kan kurator eller motsvarande vara ett möjligt alternativ. Författarparet anser dock att sjuksköterskan bör prioritera att besöka den isolerade patienten utöver när omvårdnadsåtgärder eller medicinska åtgärder skall genomföras. Detta anser författarparet är viktigt för att etablera en vårdrelation och möjliggöra för god omvårdnad.
Isoleringsvård är i enlighet med smittskyddslagen 2004:168 en oundviklig åtgärd då det föreligger skyldighet att minska smittspridning av allmänfarliga sjukdomar och vårdrelaterade infektioner. Det är ett globalt problem med spridning av bland annat MRSA och andra antibiotikaresistenta bakterier och sjukvården har ett stort ansvar i förebyggandet av detta (Lindberg m.fl. 2014). Det blir ett komplext problem för sjukvården att både minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner och samtidigt värna om patienternas välbefinnande. Att utläsa av sjuksköterskors upplevelser av isoleringsvård hade sjuksköterskor viss
uppfattning om patienternas upplevelser av isoleringsvård och vilka faktorer som spelade roll. Författarparet anser att det är viktigt att bedriva god omvårdnad, utifrån förutsättningarna, även då patienten vårdas isolerad. Det är viktigt för att minska de emotionella påfrestningarna och därmed eventuell vårdskada, vilket är i enlighet med Patientlagen (2014:821). Det finns exempelvis möjlighet att ge god information till patienter om smittskyddsåtgärder och deras sjukdom trots
isolering. Detta i sin tur kan minska den emotionella påfrestningen vilket styrks av Barratt m.fl. (2010). Välbefinnandet hos patienterna kan öka om sjuksköterskorna, i enlighet med Chenoweth m.fl. (2009), arbetar personcentrerat. Författarparet anser därför att det är viktigt att möjliggöra för patientens delaktighet i vården
