• No results found

En förskola för alla länders barn - En studie om svenska förskolans och nyanlända barns kommunikation i en mångkulturell arena

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En förskola för alla länders barn - En studie om svenska förskolans och nyanlända barns kommunikation i en mångkulturell arena"

Copied!
72
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

En förskola för alla länders barn

En studie om svenska förskolans och nyanlända barns

kommunikation i en mångkulturell arena

A preschool for children of all nationalities

A study of the Swedish preschool system and communication prospects for newly arrived children in a multicultural arena

Sofia Erdelyi

Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Examinator: Jakob Löfgren Datum för slutseminarium: 2018-09-03 Handledare: Joakim Glaser

(2)

2

Förord

Jag vill tacka alla som har gett mig stöd i mitt examensarbete, samt tacka alla som har medverkat i min studie. Utan ert deltagande skulle min uppsats inte ha varit möjlig att färdigställa. Jag vill även rikta ett tack till min handledare, Joakim Glaser och för hans värdefulla synpunkter, vilka har berikat mitt examensarbete. Han har även gett mig möjlighet till ett eget handlingsutrymme under arbetets gång. Ett stort tack vill jag även framföra till Sara Berglund och Carolina Martinez över era värdefulla kunskaper om akademisk text, kunskaper vilka har hjälpt mig att genomföra och slutföra mitt examensarbete.

Till sist vill jag tacka min familj för allt stöd och tålamod och för att ni inspirerat mig till att fortsätta med mitt arbete när jag tvivlade på mig själv om att kunna slutföra det.

Stort tack till er alla!

Malmö 2018-03-19

(3)

3

Abstract

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där olika kulturer möts i samspel med varandra. Samhällets krav och förväntningar möter de nyanlända individerna i relation till deras egna erfarenheter och förväntningar. Förskolan är en del av den svenska samhällsstrukturen vilket nyanlända familjer kommer att möta och det här mötet kan vara en utmaning för förskolepersonalen, när det gäller att ta emot familjerna och säkra deras inkludering i verksamheten.

Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra i förskolan. Studien belyser hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation i förskolan när det svenska språket inte ännu utgör det primära gemensamma språket. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ fältstudie och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på mångkulturella förskolor genom observationer, intervjuer med barn, pedagoger och vårdnadshavare. Intervjuerna utfördes på olika förskolor från olika kommuner med syfte att få ett större perspektiv inom ämnet.

Studieresultatet visar att nyanlända barns kommunikation sker inte enbart via det verbala språket utan även genom kroppsspråk eller lek. Nyanlända barns kommunikation och lärande kan främjas när en vänskapsrelation etableras i förskolan. Studien visar även att samverkan mellan de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare, samt pedagogerna fungerar, trots språkliga barriärer, utifrån deras förhållningssätt till kommunikation och olika kommunikationsstrategier. Däremot kan det vara en utmaning för pedagogerna att säkra en inkludering utifrån lika villkor för nyanlända i verksamheten eftersom pedagogerna känner sig otillräckliga på grund av att kommunikationen på det svenska språket inte är tillräckligt utvecklad ännu hos nyanlända. Pedagogerna utvecklar och förbättrar arbetsmetoder i form av olika kommunikationshjälpmedel med nyanlända familjer för att säkra deras inkludering i verksamheten. Genom samspel mellan de nyanlända familjerna och förskolan påbörjas en integrationsprocess i verksamheten men även i det övriga samhället.

Nyckelord: förskola, inkludering, integration, interaktion, interkulturalitet, kommunikation, multimodalitet, nyanlända barn, sociokulturellt perspektiv, språk.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning………7

1.1 Syfte och frågeställningar………...9

2. Förklaring av begrepp ………..10 2.1 Nyanlända barn………10 2.2 Interkulturalitet……….10 2.3 Multimodalitet………...11 3. Teoretiska perspektiv………...12 3.1 Sociokulturellt perspektiv………..12

3.1.1 Kontext, mediering och artefakter……….13

3.2 Kommunikation………...15

3.2.1 Verbal och icke verbal kommunikation……….16

3.2.2 Interkulturell kommunikation………16

3.2.3 Kodväxling………16

3.2.4 Leken som en kommunikativ handling……….17

3.2.5 Kamratkulturer ‒ en arena för kommunikativa handlingar………...18

3.3 Kommunikation och språkutveckling………...18

3.4 Styrdokument angående kommunikation……….20

3.5 Sammanfattning av teoretiska perspektiv……….21

4. Tidigare forskning………...22

4.1 Inkludering och nyanländas utbildningsvillkor………22

(5)

5

4.3 Flerspråkighet i förskolan……….………...24

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning……….25

5. Metod………...26

5.1 Val av metod………26

5.2 Urval och genomförande……….27

5.3 Forskningsetiska övervägande………...29

5.4 Analysmetod………30

6. Resultat och analys………...32

6.1 Multimodal kommunikation……….32

6.2 Modersmål som resurs………..39

6.3 Pedagogens roll………...44

6.4 Kulturella redskap och strategier för inkludering………...47

6.5 Sammanfattning av resultat och analys………...53

7. Diskussion………...55

7.1 Resultatdiskussion……….55

7.1.1 Hur kommunicerar nyanlända barn i samspel med andra på förskolan?....55

7.1.2 Vilka hinder samt möjligheter ser nyanlända barn, pedagoger och nyanlända barns vårdnadshavare i kommunikation med varandra?...56

7.1.3 Vilka tankar har pedagogerna kring nyanlända familjers möjligheter till en bättre kommunikation och inkludering i förskolans verksamhet?...58

7.2 Resultatets yrkesrelevans………...59

7.3 Metoddiskussion………60

(6)

6 8. Referenser………..………...62 9. Bilagor………...65 9.1 Bilaga 1………..66 9.2 Bilaga 2………..68 9.3 Bilaga 3………..70 9.4 Bilaga 4………...71 9.5 Bilaga 5………...72

(7)

7

1. Inledning

I den globala världen rör sig människor mellan olika länder. Det kan ske frivilligt eller ofrivilligt. När människor flyttar till ett annat land och bär med sig sina erfarenheter och sin kultur kan det innebära en stor omställning för individen själv och deras familjer. Sverige är ett mångkulturellt land där demokrati präglar samhällets struktur och funktion oavsett individernas egna individuella kultur. Ett samhälle där alla kulturer har lika värde och ett land som är förebild för andra länder i den globala världen, när det gäller att beakta de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen.

Skollagen (2010:800) och Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016) styr över

förskolans verksamhet i Sverige. De vilar på en demokratisk grund och förmedlar samt förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna, men även de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Pedagogerna i förskolans verksamhet arbetar utifrån uppdraget som formuleras i skollagen och förskolans läroplan, där mål och riktlinjer för undervisningen i förskolans verksamhet anges.

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016 s.6) ”förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens” (Lpfö 98 rev. 2016 s.6). I Skollagen (2010:800) framgår det att förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet till att utveckla det svenska språket, men även sitt modersmål i förskolans verksamhet. I enlighet med skollagen anger Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016 s.11) mål och riktlinjer för utveckling och lärande för flerspråkiga barn där ”förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål” (Lpfö 98 rev. 2016 s.11).

Språk och kommunikation utgör en stor del av människans vardag. Kommunikationen med omvärlden sker verbalt (tal) eller icke verbalt (mimik, gester och handlingar). Att kommunicera och samspela mellan olika kulturer när det verbala gemensamma språket inte ännu är utvecklat är en utmaning för alla samhällsmedborgare. Men det främjar samtidigt det icke verbala kommunikativa förmågan hos individerna. Att förstå varandra och dela med sig av sina egna tankar och känslor är lika viktiga för människor oavsett kultur. Att känna sig förstådd och respekterad ger en trygghet för individen. En trygghet

(8)

8

där mänskliga relationer samspelar med varandra och skapar en lärande miljö där vänskap kan uppstå mellan de samverkade.

Mitt intresse för nyanlända barn i förskolans värld växte fram under våren 2017 när jag fördjupade mina kunskaper om världens barn och uppväxtvillkor. Där och då väcktes min nyfikenhet för hur nyanlända barn kommunicerar med omgivningen i förskolan, när de inte har ett gemensamt språk. Jag ville fördjupa mig i ämnet och vidareutveckla mina pedagogiska kunskaper och arbetsmetoder eftersom mångkulturalitet är ett aktuellt utvecklingsområde inom förskolans verksamhet och nya arbetsmetoder efterfrågas för att skapa en framgångsrik kommunikation och samarbete mellan olika kulturer. I samband med mitt examensarbete fick jag möjligheten till att vistas på en mångkulturell förskola. Här kunde följa två nyanlända barns och deras vårdnadshavares inträdande i förskolans värld.

Mötet med förskolan och dess verksamhet, vilket representerar det svenska samhället, resulterar att familjen deltar i en samhällsfunktion och därmed främjas vårdnadshavarnas och barnens deltagande integration i samhället utifrån deras deltagande i förskoleverksamheten. Aycan Bozarslan (2001) författare, specialpedagog, förskollärare samt pedagogisk utvecklingsledare beskriver förskolan som en viktig arena för integration där människor från världens alla hörn möts. Pedagogerna i förskolan representerar Sverige och speglar samhällets syn på hur vi ska bemöta och ta hand om barnen samtidigt som de förmedlar samhällets värderingar och mål. Bozarslan (2001) menar att den svenska kulturen och pedagogernas förhållningssätt har betydelse för en god relation mellan individerna i förskolan och det är viktigt att som pedagog ha förmågan att kunna ta del av barns och vårdnadshavarens kultur som de har att erbjuda (Bozarslan, 2001).

Kultur, pedagogernas förhållningssätt och deras arbetsmetoder är betydelsefulla i mötet med nyanlända i förskolans verksamhet. Ellinor Skaremyr (2014) förskollärare och fil. lic. i pedagogiskt arbete betonar vikten av ett förändrat arbetssätt i förskolans verksamhet när det gäller att ta emot ett barn med annat första språk än svenska. Det krävs exempelvis en större öppenhet från pedagogerna gentemot barns alternativa sätt att kommunicera än med enbart det svenska språket. Skaremyr (2014) menar att det är betydelsefullt att förskollärare har kunskaper och förståelse om hur språk, kultur och identitet hänger samman i kommunikationen med andra (Skaremyr, 2014).

(9)

9

Det är viktigt att pedagogerna får en större förståelse för nyanländas kommunikation i samspel med andra i relation till bakgrunden av kommunikationens betydelse i möte med andra kulturer i förskolans verksamhet. I min studie kommer jag därför att lägga fokus på hur nyanlända kommunicerar i förskolan, samt hur nyanlända barn, vårdnadshavare och pedagoger resonerar kring kommunikationen i förskolans verksamhet. Min uppsats kommer att belysa olika kommunikationsformer i förskolan men även kommunikationssvårigheter som uppstår i samspel mellan olika kulturer.

Min förhoppning är att mitt examensarbete kan bidra till en ökad kunskap om kommunikation med nyanlända och att den bidrar till en fördjupad förståelse av en framgångsrik kommunikation och dess betydelse mellan olika kulturer i förskolans verksamhet. Jag hoppas även att studien kan bidra till att belysa och synliggöra utvecklingsmöjligheter för en förbättrad kommunikation med nyanlända som i sin tur kan inspirera till en utveckling av nya arbetsmetoder för pedagoger i förskolans verksamhet. För att öka förståelsen för nyanländas kommunikation och kommunikationens betydelse mellan olika kulturer i den svenska förskolan har jag utgått från att beskriva studiens syfte och försöka besvara tre frågeställningar i studien.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra på förskolan samt belysa hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation på förskolan.

Uppsatsens syfte tydliggörs med hjälp av följande frågeställningar:

• Hur kommunicerar nyanlända barn i samspel med andra på förskolan?

• Vilka hinder samt möjligheter ser nyanlända barn, pedagoger och nyanlända barns vårdnadshavare i kommunikationen med varandra?

• Vilka tankar har pedagogerna kring nyanlända familjers möjligheter till en bättre kommunikation och inkludering i förskolans verksamhet?

(10)

10

2. Förklaring av begrepp

I följande kapitel kommer jag att redogöra och förklara olika begrepp som är relevanta i min studie: nyanlända barn, interkulturalitet och multimodalitet.

2.1 Nyanlända barn

Den definition av nyanlända som jag kommer att använda mig av för att benämna målgruppen i min uppsats är enligt Skollagen, SFS (2010:800) 3 kap. 12A§ där följande lyder:

Med nyanländ avses i denna lag den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.

SFS (2010:800) 3 kap. 12A§

Definitionen gäller skolbarn men för de yngre barnen finns det inte någon definition av nyanlända i lagstiftningen och styrdokumenten.

Att möta barn från andra länder som har kommit till Sverige i förskolans verksamhet utmanar pedagogerna i sitt yrke samtidigt som kravet ökar på pedagogernas kompetens. Pedagogernas förmåga att kunna säkra nyanländas individuella behov och att använda sig av arbetsmetoder är därefter centralt och aktuellt i den mångkulturella förskolans verksamhet.

2.2 Interkulturalitet

Enligt Pirjo Lahdenperä (2004), professor i pedagogik innebär interkulturalitet en handling, en process som är gränsöverskridande och syftar på interaktion och möte mellan människor från olika kulturer. Utbytet av kunskaper och erfarenheter sker mellan grupperna i samspel med varandra (Lahdenperä, 2004). Vidare menar författaren att målet för ett interkulturellt syn- och arbetssätt i fostran och utbildning består av de etiska värden som är ömsesidig respekt, jämlikhet och social rättvisa samt tolerans.

(11)

11

Normativa och moraliska aspekter i samhället kan påverka individens samspel med andra kulturer där kommunikation och sociala relationer påverkas. Lärarens interkulturella kompetens leder till en utveckling av den interkulturella lärandemiljön. I lärandemiljön sker en inkludering av alla elever och föräldrar i verksamheten.

Lahdenperä (2004) använder sig av begreppet interkulturell pedagogik som är ett övergripande begrepp inom utbildningsvetenskap. Begreppet innefattar interkulturellt lärande, interkulturell undervisning, interkulturell kommunikation, mångkulturell skolutveckling och interkulturell pedagogisk forskning (Lahdenperä, 2004).

Begreppet interkulturalitet används av mig för att synliggöra nyanlända barns kommunikation och pedagogernas arbetsmetoder i samspel med andra kulturer på förskolan. Pedagogernas arbetssätt och förhållningssätt påverkar samspelet mellan olika kulturer men även undervisningen på förskolan. Förskollärarens profession i sitt yrke är betydelsefull för att säkra undervisningens lika villkor där alla är inkluderade i verksamheten oavsett kultur.

2.3 Multimodalitet

Multimodalitet betyder flera sätt att kommunicera kring ett innehåll. Staffan Selander (2017), professor emeritus i didaktik, definierar multimodalitet som att kommunikation sker med en mångfald av samverkande eller motverkande semiotiska modaliteter, teckensystem. Författaren menar att kommunikationen sker både verbalt och icke verbalt och hur de kombineras påverkar mottagarens tolkning av innebörden i kommunikationen. Exempel på faktorer som påverkar kommunikationen i sin helhet är; kombinationen av layout, grafiska uttryck, bilder och färger i olika trycka eller virtuella alster; och betoningar i tilltal, gester och ansiktsuttryck i muntlig kommunikation, Selander (2017).

Begreppet används av mig i studien för att identifiera och belysa olika kommunikationsformer och dess kombination mellan nyanlända och pedagoger på förskolan. Exempelvis pedagogernas kommunikation med nyanlända och deras arbetsmetoder.

(12)

12

3. Teoretiska perspektiv

I följande kapitel beskrivs relevanta teorier och begrepp utifrån studies syfte och används vid bearbetning av studiens empiriska material. Teorier och begrepp utgör de analytiska verktygen i min uppsats och kommer att tillämpas senare i uppsatsens resultat och diskussions kapitel. För att belysa förskolans- och förskollärarens uppdrag kopplas begreppen till förskolans läroplan som kommer att avluta kapitel tre.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

I min studie utgår jag från att barn är kompetenta sociala aktörer och att det är i kommunikation som lärande och utveckling sker.

Det sociokulturella perspektivet grundades av Lev Vygotskij (1896–1934) psykolog, pedagog och filosof, och betonar en förändrad syn på barn, barns lärande och utveckling i sociala och kulturella sammanhang inom lärande och utveckling. Enligt Vygotskijs teori kan det sociokulturella perspektivet visa individens utveckling genom sociala interaktioner, kulturella kontexter och den egna kreativiteten. Det finns flera olika teorier som har gemensamma antaganden inom det sociokulturella och de utgår från att barn ses som kompetenta sociala aktörer.

För att belysa nyanlända barns kommunikation i samspel med andra samt visa på kommunikationens funktion för en inkludering i förskolans verksamhet har jag i första hand använt mig av Lev Vygotskij (1995, 1999) och hans uttolkare Roger Säljö (2000, 2013), professor i pedagogisk psykologi, och Leif Strandberg (2006, 2008), legitimerad psykolog. Dessa teoretiker betonar lärarens roll samt språkets och kommunikationens betydelse för barns lärande och utveckling. Jag använder mig också av William A. Corsaro (2015), professor emeritus i sociologi, för att belysa kommunikation och kultur i barns lekar och Dion Sommer (2005), cand. Psyc., professor i utvecklingspsykologi, och hans teori om det kompetenta barnet som är inriktad på kommunikation. Jag har även använt mig av andra primära källor för att förklara Vygotskijs teori med avsikt att öka förståelsen för och belysa nyanlända barns kommunikation på förskolan. Teorierna är sammanlänkade med varandra genom synen på barn som kompetenta sociala aktörer, samt betydelsen av kommunikation för lärande och utveckling. Teorierna ovan är

(13)

13

relevanta för min studie och utgör stöd i min analys av empirin med sina teoretiska begrepp.

Följande centrala begrepp i det sociokulturella perspektivet som har relevans för min studie är: kontext, mediering och artefakter, kommunikation, proximal utvecklingszon samt appropriera. Begreppen ovan anser jag är sammankopplade med varandra och jag väljer därför att förklara dem närmre. Kommunikation mellan individer är centralt inom det sociokulturella perspektivet och även likaså i min uppsats, så ämnet kommer att behandlas lite senare i kapitlet där jag också relaterar till språkutveckling och lärande.

3.1.1 Kontext, mediering och artefakter

Barnen och barngruppen, samt pedagogerna och vårdnadshavarna utgör kollektivet i förskolan och är i samspel med varandra. Barns kompetens skapas beroende av barnens intresse och behov genom interaktion och kommunikation med sin omgivning. Enligt Dion Sommer (2005) kännetecknas kompetensbarnets förhållande till sociala omvärlden av aktivitet och med tiden skapas de nödvändiga personliga relationer som utvecklingen har sitt ursprung i, en utveckling, i samspel med andra, ett resultat av interaktion.

Inom det sociokulturella perspektivet är relationen mellan individ och omgivning betydelsefull vilket i sin tur kan utgöra en viktig arena för nyanlända barns kommunikation i förskolans kontext. Jag menar att begreppet står för ömsesidig påverkan mellan nyanlända barn, barngruppen, pedagoger och vårdnadshavare till nyanlända barn. Aktörerna samverkar med varandra, samtidigt som de är beroende av varandra där kommunikation är centralt. Förskolan utgör den kontext som är viktig för barns och vuxnas kommunikation, där aktörerna är med och skapar sin omgivning. Jag menar att fenomenet, nyanländas kommunikation, som jag studerar är en del av kontexten. Nyanländas kommunikation påverkar sin omgivning och omgivningen påverkar nyanländas kommunikation och i sin tur deras möjligheter till deltagande i förskolans verksamhet. Min studie handlar om att se de olika aktörerna i samspel med varandra där olika kulturer kommunicerar och använder sig av sina kulturella verktyg som formar kommunikationen mellan aktörerna i förskolan.

Enligt Vygotskij är omgivningen avgörande för individens utveckling och prestationer eftersom utvecklingen och lärandet sker i ett socialt samspel med andra. Säljö (2013) tolkar Vygotskijs teori och menar att människan är i ett dynamiskt samspel med

(14)

14

omgivningen och utvecklar kunskap och kulturella redskap vilket leder till att individens sätt att arbeta, kommunicera och leva förändras. När kunskap skapas i samspel med andra, blir kunskapen en del av individen, individens tänkande och handlande. Kunskapen som kommer tillbaka i nya kommunikativa sammanhang är inbyggda i artefakter, menar Säljö (2013). Den samverkan som Säljö (2013) beskriver mellan människan och omvärlden ser Vygotskij (1999) som människans kunskapsprocess och kallar för mediering.

Mediering står för individens relation till sin omvärld och kan ske indirekt med hjälp av

verktyg, tecken, språk och andra individer, enligt Vygotskij (1999). Han menar att relationen mellan världen och individen är medierad. Enligt Vygotskij (1999) är människans medvetande dynamiskt och föränderligt och speglar den omgivande kulturen både till innehåll och till form (Vygotskij, 1999). Säljö (2000) är överens med Vygotskij (1999) när han betonar ytterligare påverkan av kulturen och dess intellektuella och fysiska redskap på individens tänkande och föreställningsvärldar. Enligt Strandberg (2006) ingår artefakter i människans vardagskultur och är formade av människan. Kultur är delvis materiell och utvecklas hela tiden, menar Strandberg (2006). Säljö (2000) instämmer med de föregåendenämnda författarna, att vi förvärvar kultur genom interaktion med omvärlden. En kultur som är både materiell och immateriell där artefakterna är tecken på människans förmåga att samla erfarenheter och använda erfarenheterna för sina syften. I fysiska redskap vilar människans gemensamma kunskaper och insikter (Säljö, 2000).

Enligt Säljö (2000) medierar fysiska (föremål) och intellektuella (språkliga) redskap vekligheten för individer och utgör integrerade delar av individens sociala praktiker. Det är viktigt att kunna se och förstå hur tänkande utövas av individer som agerar i sociala praktiker med hjälp av artefakter. Vidare menar Säljö (2000) att språk är människans allra viktigaste medierade redskap. Säljös argument om språket är i enlighet med Vygotskij (1999) som anser att språk är det viktigaste tecken, ett tankeverktyg, när mediering sker som individen skapar och använder sig av i interaktioner (Vygotskij, 1999).

Eftersom jag är intresserad av hur nyanlända barn kommunicerar och hur deras kommunikativa handlingar tar sig uttryck i förskolans verksamhet kommer begreppet

(15)

15

mediering att användas av mig där kunskaper överförs genom olika medierade redskap (artefakter) mellan individerna och sin omvärld.

3.2 Kommunikation

Enligt Björn Nilson, lektor i socialpsykologi, och Anna-Karin Waldermarson, pedagog, kommer ordet ”kommunikation” från latinets ”communicare” och ”communis”. Kommunikation betyder att något ska bli gemensamt och delat, där individen både meddelar sin omgivning och delar med sin omgivning av något i samspel med varandra (Nilson och Waldermarson, 2016). När individen tolkar vad andra säger och handlar utifrån det, sker en social interaktion där relationer skapas genom kommunikation. Psykologerna Susanne Hart och Rikke Schwartz betonar betydelsen av ett samspel med andra och menar att goda relationer skapas genom interaktion (Hart och Schwartz (2010).

Enligt Sommer är det kompetenta barnet utrustat med möjligheter och är inriktad mot mänsklig kommunikation. När barnet ingår i kommunikation med andra lär sig barnet genom ett meningsfyllt samspel (Sommer, 2005). Kommunikation kan ske både verbalt eller icke verbalt. Nilson och Waldermarson (2016) menar att kommunikation kan ske mellan två individer och inom grupper, men kan även ske när individen för en inre dialog med sig själv, en form av intra-personell kommunikation. Enligt författarna blir kommunikationen ett redskap när händelser och situationer bearbetas genom inre resonemang av individen och kommunikation förs med sig själv eller genom samtal med andra personer. Kommunikation är ett redskap. Ett redskap som förmedlar tankar, avsikter och känslor och vad kommunikationen leder till är beroende av vilken kommunikativ erfarenhet individen har och hur individen använder sig av redskapen, menar Nilsson och Waldermarson (2016). Författarna menar att samspelet mellan individer hanteras med hjälp av symboler i form av ord och handlingar, i en symbolisk kontext. I mötet med varandra utväxlas budskap genom olika redskap som förmedlas i form av ord, kroppsställning och gester. Budskap kan även utväxlas genom lukter, smaker och kläder och kan skickas genom olika medier (Internet och telefon) mellan två individer (Nilsson och Waldermarson (2016).

(16)

16

3.2.1 Verbal och icke verbal kommunikation

Språk är en verbal kommunikationsform som förutsätter att individerna talar samma språk och förstår språkets innebörd för att kunna kommunicera med varandra, enligt Nilsson & Waldermarson (2016). Författarna menar att individen lär sig att kommunicera i olika situationer och färdigheterna förbättras genom erfarenheter i samspel med andra. Enligt Säljö (2000) gör språket och språkets funktion att människor kan erfarenheter och kommunicera de här erfarenheterna med varandra, samtidigt som individerna är i samspel med varandra i olika aktiviteter. Enligt Nilsson och Waldermarson (2016) hjälper den icke verbala kommunikationen individer att placera kommunikationen i en social och kulturell kontext och det underlättar och stärker den sociala interaktionen. Några av icke verbala kommunikationen är leende, ögonkontakt, minspel, kroppsspråk, beröring, tonläge och gester.

3.2.2 Interkulturell kommunikation

Enligt Lahdenperä (2004) är interkulturell kommunikation en kommunikationsprocess mellan människor från olika kulturer där kulturen har betydelse för individens identitet och kommunikation. Individens egen identitet som etisk och personlig bakgrund och förhållningssätt spelar en stor roll i samspel med andra kulturer och i kommunikationen dem mellan (Lahdenperä, 2004). Betydelsen och påverkan av kultur och kulturella redskap i kommunikationen betonas av Vygotskij (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och Lahdenperä (2004) vilka menar att ett samspel med olika kulturer förutsätter att individen har en utvecklad kommunikativ kompetens. Samspel mellan olika kulturer utmanar både pedagoger och barn i kommunikationen med varandra, samtidigt som det bidrar till en utveckling av den egna kommunikativa kompetensen i förskolans verksamhet.

3.2.3 Kodväxling

När språkkunskaperna i det gemensamma språket inte är tillräckligt inlärda ännu, så förekommer det att individen växlar mellan olika språk i kommunikation med andra vilket gör att flerspråkigheten utgör en resurs för individen. Enligt Niclas Abrahamsson (2009), docent vid centrum för tvåspråkighet på Stockholms universitet, är modersmålet en resurs och transfer och används av tvåspråkiga individer som strategi i kommunikation med andra. Författaren menar att den tvåspråkiga individen i brist på

(17)

17

resurser vid användning av ena språket, lånar ord och begrepp från det andra språket. Det kallas för kodväxling, där en tvåspråkig individ i kommunikation med andra växlar mellan sina två språk av olika skäl, på olika sätt och i olika kontexter. Transfers roll i kommunikation och inlärning (förstaspråket) kan ses som ett inlärningsfenomen (kunskapskälla som sidan av en annan tidigare kunskap) som utgör en utgångspunkt för hypoteskonstruktion och hypotestestning, menar Abrahamsson (2009). Begreppet utgör analysverktyg i min studie och hjälper mig att kategorisera min empiri där individerna växlar mellan olika språk i kommunikationen med andra på förskolan.

3.2.4 Leken som en kommunikativ handling

Enligt Mikael Jenssen (2013), filosofie doktor i utbildningsvetenskap, kommunicerar barn på olika sätt beroende vilken roll barnet har i leken, där karaktären speglas genom tal och handling. Hur vi kommunicerar är beroende på vilken situation vi är i. När alla parter är införstådda med vilket kommunikationssätt som gäller, markeras det för omgivningen vad är det för situation barnet befinner sig i (Jenssen 2013).

Enligt Philip Hwang och Björn Nilsson (2011) upprepar barn i leken beteende som är viktiga. Det här kallas för funktionslek. Funktionslek är en lek där barnet tränar olika funktioner. När barn skapar sig inre bilder av handlingar, föremål och personer övergår barnet till symbollek där barnet använder sig av symboler och inre bilder, menar Hwang och Nilsson (2011). När barn tecknar med hjälp av ritverktyg för att uttrycka sina tankar och känslor speglar teckningarna barnets bild av omvärlden som barnet har skapat utifrån sina intryck och erfarenheter (Hwang och Nilsson, 2011).

Det som Hwang och Nilsson (2011) lyfter ovan går i spår av Vygotskijs (1995) teori om lek och lekens betydelse för kommunikationen där barn tolkar och gestaltar sin föreställningsvärld ‒ en kunskapsprocess där reproduktion och kreativitet samspelar med varandra. Vygotskij (1995) lyfter vikten av ett samspel med en vuxen i form av en dialog under tiden är en nödvändig förutsättning för barnets inlärning. Relationen mellan kommunikativa handlingar och de kulturella och historiska sammanhangen kan jag utmärka i kontextens betydelse. Vilket innebär att jag söker kopplingar som finns mellan nyanlända barn och den omgivning där kommunikation uppstår mellan olika kulturer i min studie.

(18)

18

Leken är central i barnens tillvaro och utgör en viktig del av barnets kommunikativa handlingar. Det är i samspel med andra på förskolan som barns fantasi (kreativa förmåga) träder fram. Enligt Vygotskij (1995) är barn kreativa och genom leken tolkar barnet erfarenheter, känslor och gestaltar sin föreställningsvärld (Vygotskij, 1995).

3.2.5 Kamratkulturer ‒ en arena för kommunikativa handlingar

Språket och kommunikationen har en central roll i kamratkulturer på förskolan där vänskapsrelationer kan uppstå och främja barnens inlärning och utveckling i samspel med andra. Enligt William Corsaro (2015), professor i sociologi, är kamratkulturer skapade och formade av barn i interaktion med andra genom olika strategier. Barn ses som aktiva aktörer och påverkar sin egen situation. Enligt Corsaro formas kamratkulturer genom språk och interaktion i sociala sammanhang där barn lär sig gruppens regler, rutiner och värderingar. Tillträdesstrategier, som barn vanligast använder sig av för att få inträde till leken, är indirekta metoder. Indirekta metoder är icke verbalt inträde i leken (barnet tar plats där någon annan leker), barnet producerar en variant av ett beteende (som någon av dem som leker gör), cirkulerar (barnet rör sig runt det området där de andra leker) och erbjuda en leksak (barnet kommer med en leksak som kan vara relevant för leken (Corsaro, 2015).

Kommunikativa handlingar av barn i kamratkulturer där olika kulturer samspelar, skapar förutsättningar för barnets inkludering och deltagande i sociala sammanhang på förskolan. Flerspråkighet kan vara en resurs i samspel med andra och vänskapsrelationer kan uppstå mellan olika kulturer.

3.3 Kommunikation och språkutveckling

I förskolans verksamhet möter barn vuxna och samspel uppstår i en lärande miljö som utvecklas kontinuerligt. Pedagogens roll är betydelsefull för barnets kommunikativa utveckling som förutsätter att pedagogen är närvarande, utmanar och vägleder barnen i samspel med andra när nya kunskaper medieras. Enligt Vygotskij (1999) har läraren en avgörande roll när vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp möts och elevernas erfarenheter konfronteras med vetenskapernas begrepp där mötet med den vuxnes vetenskapliga begrepp får elevens tänkande att utvecklas.

(19)

19

Strandberg (2006, 2008) tar in Vygotskijs teori i den svenska förskolan och skolan där teori och de svenska läroplanerna bildar en helhet. Lärarens roll som en mentor innebär att läraren säkrar elevens lärande genom att vara uppmärksam på elevens behov och utmanar eleven i lärandesituationer när eleven befinner sig i utvecklingszonen. När lärarens fördjupade kunskaper och elevens kunskaper samspelar skapas nya kunskaper för eleven.

Proximal utvecklingszon, som Strandberg (2008) beskriver ovan, är i enlighet med

Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, den proximala utvecklingszonen. Enligt Vygotskij (1999) är den proximala utvecklingszonen relationen mellan individens vardagstänkande (kunskapen som individen har) och det vetenskapliga tänkande (kunskap som individen kan erfara med hjälp av en annan individ) där lärarens roll är att utmana elever i sitt lärande. Säljö (2000) betonar det sociala samspelets betydelse, enligt Vygotskijs teori ovan, och menar att individens kunskaper, kompetens utvecklas och förändras ständigt ur en kommunikativ synpunkt i samspel med andra och när samspel uppstår har individen möjlighet att ta över och ta till sig, appropriera, kunskaper från andra individer. I samspelssituationer kan individen få insikter om sina intellektuella och praktiska redskap som individen redan behärskar genom att se nya mönster och möjligheter, menar Säljö (2000).

Vygotskij (1999) ser lärandet som en sociokulturell historisk process där sociala, medierade, situerade och kreativa aktiviteter leder till lärande och utveckling. Säljö (2000) uttolkar Vygotskijs teori och menar att barnets språkutveckling och kunskapsutveckling är beroende av varandra genom kommunikation och samspel med andra. I likhet Vygotskijs och Säljö anser Hwang och Nilsson (2011) att samspel med andra är centralt, samtidigt som författarna betonar samspelets påverkan på barnet vilket barnet motiveras till att utveckla strategier för att använda sig av språket för att benämna saker eller för att bli delaktiga i ett socialt samspel. Vidare menar författarna att i samspelssituationer kan barn påbörja en konversation genom att upprepa ord, peka på olika saker och benämna dem, samtidigt som barnet förväntar sig att någon lyssnar och ger ett svar tillbaka. Barnet kan repetera vad de har lärt sig eller kontrollera att deras kunskap fortfarande stämmer när de samspelar. Barn återanvänder sina kunskaper som vidareutvecklas i nya sammanhang och skapar nya kunskaper i samspel med andra som i sin tur bidrar till att barnets minne utvecklas (Hwang och Nilsson, 2011).

(20)

20

Enligt Vygotskij (1999) är tänkande och språk det mest centrala för medvetandet. Han menar att tänkandet förlöper i språket och utan social kommunikation sker ingen utveckling varken av språk eller av tänkande. Ordbetydelsen är både språk och tänkande på samma gång och nära förknippade med varandra. Barns språkutveckling är en process som är beroende av olika faktorer. Betydelsefulla faktorer för den utvecklingen är förskolans och pedagogens roll. En utveckling som förutsätter att förskolans verksamhet är grundade på en strävan efter en välfungerad kommunikation mellan aktörerna. När det inte finns ett gemensamt språk kan användandet av den icke verbala kommunikationen hjälpa till att förstå varandra och samspelet kan fortgå mellan individerna. I den mångkulturella förskolan används olika kommunikationsformer mellan olika kulturer som bidrar till att interkulturell kommunikation uppstår och kommunikationen kan upprätthållas trots språkliga barriärer.

3.4 Styrdokument angående kommunikation

Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016) betonar vikten av interaktion och samspel

med andra för barnens lärande och utveckling. Barn utvecklar sin kommunikativa förmåga genom interaktion med andra i förskolan, som är en social och kulturell mötesplats, och leken är betydelsefull både för barnens kommunikation och för språkutveckling.

Vidare betonar Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016 s.6) betydelsen av att kunna kommunicera och vikten av förskolans samhällsuppdrag:

Förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98 rev.2016 s.6).

Förskolans verksamhet bidrar till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld i samspel med andra och förskolan utbildar därmed barnet till samhällets framtida medborgare där gemensamma regler och normer råder. Citatet ovan betonar betydelsen av förskolans roll och uppdrag där barnets utveckling och lärande främjas i samspel med andra där kommunikationen är central i förskolans verksamhet.

(21)

21

3.5 Sammanfattning av teoretiska perspektiv

De olika teoretiska perspektiven och begreppen som jag har redovisat i uppsatsens föregående del, kommer att användas vid analys av det empiriska materialet, vilket hjälper till att kategorisera och tematisera empirin för att i sin tur kunna belysa och öka förståelsen för nyanländas kommunikation i samspel med andra på förskolan. Min studie utgår från Vygotskijs teori om lärande och utveckling i samspel med andra där individens kommunikativa process är central, ett sociokulturellt perspektiv på barnets kommunikativa utveckling där det även görs en koppling till andra teoretiker för att öka förståelsen för studiens forskningsfenomen. Studiens analys belyser betydelsen av kontext för nyanländas kommunikation och dess påverkan för barnets kommunikativa utveckling.

Jag kommer att analysera nyanländas kommunikation på förskolan med hjälp av följande begrepp: kontext, mediering, artefakter och kommunikation. Fyra begrepp som skiljer sig från varandra, men ändå har en gemensam innebörd och relevans för min studie. Kontext betyder sammanhang, samspel, samverkan och ömsesidig påverkan. I samspel kommunicerar individen med sin omgivning och omgivningen kommunicerar med individen genom olika kulturella redskap (artefakter) där kunskaper medieras och ett av dem är språket, vilket jag kommer att förklara i resultat och analys kapitlet. Interaktion och kommunikation utvecklar språket och därmed barnets kommunikativa förmåga. Nyanlända barns språkutveckling kan vara olika beroende på barnets kommunikativa kompetens och förmågan av att använda sig av olika kulturella artefakter till exempel olika språk genom kodväxling i samspel med andra på förskolan.

Studiens fokus ligger på nyanländas kommunikation i samspel med andra och betydelsen av pedagogens roll för nyanländas kommunikation och även på hur kommunikationsstrategier bidrar till nyanländas inkludering i verksamheten i förskolan. Begreppen och deras sammanhang resulterar i fyra olika teman som är följande:

Multimodal kommunikation, Modersmål som resurs, Pedagogens roll, samt Kulturella redskap och strategier för inkludering. Dessa teman kommer att redovisas i uppsatsens

resultat och analys kapitel samt jämföras med tidigare forskning i uppsatsens diskussionskapitel.

(22)

22

4. Tidigare forskning

Forskningsfältet över nyanländas kommunikation och lärande är relativt nytt och är ett ämnesområde som är under pågående forskning både nationellt och internationellt. Eftersom forskningsfältet är under utveckling finns det begränsat forskningsresultat i ämnet. I följande avsnitt kommer jag att presentera tidigare forskning om nyanländas kommunikation som är relevant för min studie.

4.1 Inkludering och nyanländas utbildningsvillkor

Nihad Bunar (2015), professor i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om nyanlända och lärande och undersöker frågan om mottagande, inkludering och nyanländas utbildningsvillkor i Sverige. Bunar (2015) beskriver i sin bok Nyanlända och lärande ‒

mottagande och inkludering mötet mellan nyanlända föräldrar och den svenska skolan,

samt diskuterar nyanlända föräldrars erfarenheter av mottagandet i kommunen och mötet med skolans personal. Vidare studeras föräldrarnas möjligheter till kommunikation och gemensamma strategier kring barnets utveckling och möjligheter till sociala kontakter med övriga samhällsmedborgare. Forskningsresultatet visar att trots en fungerande kommunikation och ett positivt bemötande från skolans sida gentemot nyanlända föräldrar, var föräldrarna passiva mottagare av skolans information angående barnets utveckling. Enligt föräldrarna var kommunikationen angående deras barn bristfällig. De berättade att de ibland förstod och ibland inte förstod skolans information. Enligt Bunar (2015) är det viktigt att öppna sin verksamhet för föräldrarnas aktörskap och se nyanlända barns föräldrar som kompetenta och fullvärdiga samarbetspartner, vilket är en grundläggande rättighet (Bunar, 2015).

Maria Wångersjö (2017), frilansjournalist och kommunikatör, belyser i projektet

Barnets Bästa ett synsätt där nyanlända barn ses som en tillgång som berikar förskolan.

Enligt författaren behöver pedagogerna se och jobba aktivt med att lyfta fram och synliggöra varje barns resurser och styrkor. Ett identitetsstärkande arbetssätt där barnets trygghet med sin identitet, sina rötter och sin framtid i Sverige står i fokus. Wångersjö menar att pedagogerna arbetssätt och förhållningssätt bidrar till att skapa barnets bästa modell vilket kan berika många förskolor. Ett interkulturellt förhållningssätt är grunden i barnets bästa och vikten av att se sig själv utifrån och inte ha udda vanor och

(23)

23

referensramar i mötet med andra kulturer gör att vi kan se personen som står framför oss och inte som en person där nationalitet och språk är avgörande, enligt Wångersjö (2017).

4.2 Förskolans och nyanländas kommunikation

Hur nyanlända barn och familjer tas emot i den svenska förskolan samt förskolans roll i integrationen i Sverige och andra länder i Europa beskrivs av Johannes Lunneblad i sin forskningsstudie Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och

familjer i den svenska förskolan (2013). Studiens syfte analyserar hur nyanlända barn

och deras föräldrar bemöts i förskolan. Mottagandet av nyanlända barn och deras familjer i förskolan är en del av en komplex och föränderlig problematik, där ideologiskt dilemma uppstår när det gäller kultur och kommunikation. Förväntan av föräldrarnas deltagande i verksamheten samt förskolans vardagliga rutiner kan leda till diskussioner på förskolan, där är argument ofta är kopplade till värderingar och normer utifrån individens känslor av kulturell och nationell identitet och samhörighet, enligt Lunneblad. Lunneblad menar att resultatet av studien visar att förskolan, som en institution, är genomkorsad av olika diskurser om lärandet och utveckling, men även om hur nyanlända föräldrar bör anpassa sig till det svenska samhället. Lunneblads studie synliggör utmaningen med att utveckla ett mottagande i förskolan, där nyanlända familjer får stöd utan att anta ett bristperspektiv.

Förskolans mål, standard och pedagogernas strategier i möte med nyanlända familjer beskrivs av Johannes Lunneblad i en andra forskningsstudie Integration of refugee

children and their families in the Swedish preschool: strategies, objectivies and standards (2017). I studien undersöks integration av nyanlända barn och deras familjer i

Sverige. Syftet med studien är att utforska normerna och målen som styr pedagogernas strategier på förskolan i samband med mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Enligt Lunneblad (2017) kan pedagogernas sätt att kommunicera problem orsakas vilka kan bero på att pedagogen inte är självkritisk och inte förstår familjens kulturella och sociala koder där kommunikationen misslyckas. En tydlig kommunikation med de nyanlända föräldrarna och pedagogernas förhållningsätt är av betydelse, menar författaren. I studien riktas kritik mot pedagogernas otydlighet i

(24)

24

kommunikationen med nyanlända föräldrar, där de kulturella koderna som råder inte tillämpas på rätt sätt. Studiens resultat visar att det finns olika syften och strategier i kommunikation med nyanlända föräldrar som pedagoger använder sig av inom den svenska förskolan. Enligt Lunneblad (2017) finns det kulturella och reflexiva strategier med syfte att stärka och fostrande strategier med syfte att lära de nyanlända barnens föräldrar att anpassa sig till den svenska förskolans rutiner och normer.

4.3 Flerspråkighet i förskolan

Anders Skans (2011) skriver i sin licentiatavhandling En flerspråkig förskolas didaktik i

praktiken om kommunikation och flerspråkighet. Skans (2010) undersöker och

analyserar en flerspråkig förskolas didaktik i praktiken och han belyser pedagogernas uppfattning om den egna förskolans innehåll och arbetssätt. Enligt Skans är kommunikation mellan pedagoger och barn i fokus där pedagogernas didaktiska frågeställningar främjar språkutvecklingen hos barnen. Språkutvecklingen hos barnen blir en central del i det pedagogiska arbetet på förskolan med utgångspunkten att lära barnet svenska samtidigt som att barnets modersmål står i fokus. Studiens resultat visar betydelsen av pedagogernas språkkompetens. Skans (2011) menar att flerspråkiga pedagoger är förutsättningar för att kunna använda barnets modersmål systematiskt och funktionellt och det utgör ett komplement till svenska språket i den dagliga verksamheten på förskolan.

Ellenor Skaremyr (2014) skriver i sin licentiatavhandling Nyanlända barns deltagande i

språkliga händelser i förskolan om barns deltagande i språkliga händelser i förskolan

samt vilka kommunikativa redskap de praktiserar. I studien observerar Skaremyr barninteraktioner och hur nyanlända barn kommunicerar när de börjar i förskolans verksamhet och fokuserar på nyanlända barns egeninitierade aktiviteter. Aktiviteter som barnen själv initierar är när barn leker, spelar spel, ritar eller samtalar med andra, menar Skaremyr (2014). Skaremyr identifierade flera kommunikativa redskap, som var synliga genom återkommande i kroppens handlingar och mönster. Exempelvis: rösten, blickar, gester och skuggning.

Enligt Skaremyr (2014) innefattar det verbala språket skuggning, blandspråk, påhittat språk och rösten. Under observationen utgjorde även materialet ett kommunikativt

(25)

25

redskap i form av leksaker, papper, pennor och utklädningskläder. Även strukturer i omgivningen observerades som kommunikativa redskap i form av rutiner och regler, normer och värderingar som förskolan har. Studien visade att de språkliga händelserna var mer kroppsliga än verbala och utspelades mellan få deltagare. Studiens resultat visar att nyanlända barn medvetet gör olika anpassningar till den nya språkliga kulturen, genom sina sinnen. Författaren menar att de nyanlända barnen läser av och lär sig den språkliga och kulturella kontexten och kombinerar olika kommunikativa redskap för att bli deltagare och anpassa sig till den nya kulturen. Resultatet visar också att nyanlända barn använder sig av olika kommunikativa redskap verbala (språk) och icke verbala (kroppsspråk och material). Författaren menar att barn skuggar, blandar språk, gör gester med kroppen och uttryck med rösten. När barn praktiserar kommunikativa redskap öppnas det upp en möjlighet till barnets deltagande i olika språkliga händelser (rollek, aktiviteter) i förskolan, enligt Skaremyr (2014).

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Forskningsresultaten i föregående kapitel belyser nyanländas lärande och inkludering i undervisningen, pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder i möte med nyanlända barn och vårdnadshavare. Forskningen belyser även kulturella skillnader i möte mellan pedagoger och vårdnadshavare. Olika perspektiv på språk och kommunikation beskrivs där nyanlända barn använder sig av olika redskap och strategier i samspel med andra där kommunikation och språk är centralt för att delta i den kontext som förskolans verksamhet utgör. Min studies syfte är att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra på förskolan samt belysa hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation på förskolan. Utifrån den föregående redovisade forskning vill jag titta närmare på nyanlända barns kommunikation i samspel med andra, samt pedagogernas arbetsmetoder i förskolans verksamhet. För att tydliggöra min studies syfte använder jag mig av mina tre frågeställningar, vilka jag redovisade i kapitel ett. I resultat och analys kapitlet kommer jag att redogöra resultatet i min studie utifrån mina observationer och intervjuer för att bidra med kunskaper och olika perspektiv på nyanländas kommunikation i förskolan.

(26)

26

5. Metod

I följande kapitel beskrivs studiens metod och genomförande som jag har valt att använda mig av. Jag kommer att redogöra val av metod, urval och genomförande, forskningsetiska övervägande och analysmetod i min studie med koppling till litteratur.

5.1 Val av metod

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod istället för kvantitativ metod i min studie. En kvantitativ metod är baserad på statistik och siffror som lämpar sig mer för enkätundersökning. En kvalitativ metod intresserar sig för meningar och samband och vilken betydelse det kan tänkas ha i olika sociala sammanhang och inte för frekvensen med vilket ett fenomen uppstår (Alvehus, 2013). Däremot skulle jag ha valt en kvantitativ metod om jag velat få en mer omfattande empiri genom att använda mig av enkäter istället för intervjuer som jag valde att göra i min fältstudie.

Insamlingen av studiens empiriska material ägde rum under några veckor då jag genomförde en mikroetnografisk fältstudie. En mikroetnografisk fältstudie innebär att forskaren följer en mindre grupp eller en individ under en kortare tidsperiod, där olika metoder används som intervjuer och observationer, för att skapa en bred förståelse för fenomenet som undersöks (Alvehus, 2013). Studiens empiri samlades in genom deltagarobservationer och semistrukturerade intervjuer över nyanlända barns kommunikation för att se vilka kommunikationsformer som förekommer mellan olika aktörer på förskolan.

Deltagarobservation möjliggör att forskaren kan växla mellan ett aktivt och passivt deltagande, som att delta i kontexten eller enbart observera fenomenet som undersöks (Johansson och Karlsson, 2013). Jag växlade mellan ett aktivt och passivt deltagande under observationerna för att kunna studera nyanlända barns kommunikation i olika kontexter på förskolan. Interaktionen mellan mig och nyanlända barn gav mig möjlighet till att kommunicera med barnen genom dialog, medan den passiva rollen gav mig möjlighet till att enbart observera, utan att delta och påverka kommunikationen mellan aktörerna. I interaktion med studiens målgrupp kan observation och informella samtal

(27)

27

kombineras som ger en större förståelse för det som iakttas (Johansson och Karlsson, 2013).

Jag valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer för att få nyanlända barns och deras vårdnadshavares, samt pedagogernas perspektiv på kommunikationen i förskolan (Bilaga 3–5). En semistrukturerad intervju innebär det att intervjuaren är aktiv i sitt lyssnande och arbetar med följdfrågor. Frågeformulären består av öppna frågor där samtalet centreras kring tema och ger respondenten möjlighet till att påverka intervjuns innehåll (Alvehus, 2013).

Jag använde mig av som stöd under observationerna och intervjuerna vilket bidrog till en detaljrik empiri till min studie. Nyanlända barns teckningar i samband med observation och intervju ingår i mina fältanteckningar. Här var jag noga med att tillämpa etiska övervägande där jag döljer barnens identitet samt inhämtade barnens medgivande till att få tillåtelse till att använda mig av deras teckningar i min studie. Etiska frågor bör hanteras korrekt och tas på allvar i alla former av etnografi eftersom etnografi är en metod som ger möjligheter till forskaren att komma individer nära inpå och studera olika kontext (Alvehus, 2013).

5.2 Urval och genomförande

Urvalet av förskolan och målgruppen gjordes utifrån ett strategiskt urval som innebär att jag har valt en förskola som är mångkulturell och har nyanlända barn i sin verksamhet. Genom ett strategiskt val gav goda förutsättningar till att besvara mina frågeställningar och uppnå studiens syfte. Jag har valt en förskola som jag inte hade anknytning till eftersom en anknytning skulle kunnat påverka min forskningsstudie. Mitt val gjorde att jag kunde ta en forskarroll som inte i förväg var påverkad av mina kunskaper och erfarenheter när det gäller studiens målgrupp. Urvalet har ett strategiskt element i sig som utformas utifrån studiens undersökningsfrågor. Ett genomtänkt strategiskt urval möjliggör att komma åt delar av en organisation som på förhand kan antas vara intressanta att få information om (Alvehus, 2013). Hösten 2017 samlades studiens empiriska material in genom observationer och intervjuer som utfördes på olika förskolor från olika kommuner. Förskolan där fältstudien med observationer och några av intervjuer utfördes, var en förskola i en stor stad i södra Sverige. Förskolan ligger i

(28)

28

ett mångkulturellt område och består av nio avdelningar med barn i ålder mellan ett till fem år. Flera språk är representerade på förskolan bland både barn, vårdnadshavare och pedagoger. Avdelningen där jag utförde mina observationer och intervjuer består av 21st barn i ålder mellan 3-5år. Barnen i barngruppen och pedagogerna på avdelningen är från olika kulturer och nio språk är representerade bland barnen och fyra språk bland pedagogerna.

I min studie valde jag strategiskt ut deltagare som är från olika städer i södra Sverige där olika samhällsstrukturer är representerade i förskolans verksamhet. Syftet med mitt urval var att ge en nyanserad bild av nyanlända barns kommunikation där jag även kan belysa olika perspektiv på kommunikationen i förskolans verksamhet. Olika städer med olika samhällsstruktur ger möjlighet till att studera och belysa olika förutsättningar för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare, samt pedagogerna i förskolans verksamhet. Pedagogerna i studien är från olika städer och yrkeskategorier samt har minst tio års erfarenhet av pedagogiskt arbete inom förskolans och skolans verksamhet. Pedagogernas erfarenheter att arbeta i mångkulturella barngrupper är olika och berikar min empiri med deras perspektiv på nyanländas kommunikation i förskoleverksamheten. Efter deltagarnas medgivande enligt samtyckesblanketterna (Bilaga 1–2) gav jag deltagarna fingerade namn samt benämner endast städerna i storleksordning (stor, mellan och liten) för att garantera anonymiteten. Studiens deltagare är följande: Stor stad i södra Sverige är mångkulturell. Rektorsområde 1. Nyanlända barn: Emily (4 år 9 mån), Noah (4 år 8 mån), ej nyanlända barn: Liam (4 år), Ava (4 år). Vårdnadshavare till nyanlända barn: Daniel och Olivia och Charlotte. Pedagoger: Mia (Bildlärare), Eva (Barnskötare), Maria (Förskollärare), Anna (Förskollärare). Rektorsområde 2. Nyanlända barn: Sophia (8 år), Jacob (5 år), Alexander (3 år 6 mån) Vårdnadshavare: Madison. Mellan stor stad i södra Sverige är mångkulturell med stor andel av nyanlända barn. Pedagog: Isabella (Barnskötare). Liten

stad i södra Sverige är homogen, ej mångkulturell. Pedagog: Emma (Förskollärare)

Efter urvalet av målgruppen och förskolan tog jag kontakt med förskolans ledning och presenterade min studie, studiens syfte och tillvägagångssätt. Ledningen gav sin tillåtelse till att genomföra min fältstudie på förskolan. Samtyckesblanketter om deltagande i studien delades ut till barn, vårdnadshavare och pedagoger samtidigt som studien presenterades (Bilaga 1–2). När samtyckesblanketterna lämnades tillbaka till

(29)

29

mig kunde studien påbörjas. Jag integrerade mig med de nyanlända barnen i olika aktiviteter och det etablerades en tillitsfull relation mellan mig och barnen där jag fick möjlighet till att observera barnens kommunikation på förskolan. Jag förde fältanteckningar över observationerna och intervjuerna, samtidigt som jag sökte efter litteratur och artiklar över nyanländas kommunikation för att öka mina kunskaper om ämnet.

Respondenterna intervjuades enligt intervjufrågor (Bilaga 3–5). Intervjuerna hölls på olika tider och platser som respondenterna själva valde och jag anpassade mig efter önskemålen. Jag utförde sex intervjuer med pedagoger, fyra intervjuer med vårdnadshavare och fyra intervjuer med nyanlända barn. Tolk i modersmålet användes av mig under två intervjuer, varav en gång på förskolan och en annan gång under en intervju hos en nyanländ familj. Samtalstiden för intervjuerna varierade mellan 30 till 60 minuter. De nyanlända barnen intervjuades i sällskap med vårdnadshavaren, men även enskilt, spontant och under aktivitet på förskolan. Intervju som hölls i vårdnadshavarens sällskap, skapade trygghet för de nyanlända barnen där hemspråket var en resurs i kommunikationen. När flera personer deltar samtidigt i en intervju, kan informanterna söka stöd hos varandra vilket leder till diskussion och ämnet kan fördjupas (Johansson och Karlsson, 2013). Barnen ritade under intervjun som utgjorde en ickeverbal kommunikationsform i dialog med mig och hjälpte mig i min forskarroll att se och förstå vad barnet ville berätta för mig. När barn involveras i forskning och utveckling blir barns röster hörda samt bidrar till en ökad förståelse för forskaren om barns tankegångar (Johansson och Karlsson, 2013). Efter observationerna och intervjuerna transkriberade jag fältanteckningarna som utgör underlag för min analys samt leder till studies resultat.

4.3

Forskningsetiska övervägande

I mitt arbete följer jag Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer som består av fyra etiska principer i samband med en forskning som deltagarna blev informerade om enligt Bilaga 1 och 2. Informationskravet innebär att alla berörda personer i studien informeras om studien och dess syfte. Det genomfördes genom information till förskolans ledning samt samtliga deltagare. Samtyckeskravet innebär att medverkande i

(30)

30

studien är frivilligt och varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Samtyckesblanketterna delades ut till vårdnadshavare (för att bestämma över barns deltagande) och till övriga deltagare (vårdnadshavare, pedagoger och tolk). Samtliga deltagare gav samtycke för deras deltagande men trots det så tillfrågades de på nytt inför varje observation och intervju för att ge deltagarna möjlighet att avbryta sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifterna om deltagarna behandlas på ett sätt att utomstående inte kan identifiera deltagare. Deltagarnas namn är fingerade, förskolans och städernas namn benämns inte alls för att säkra anonymiteten.

Nyttjandekravet innebär att insamlat material om deltagare i studien endast kommer att

användas för forskningsändamål i den aktuella studien och kommer att förstöras när denna är examinerad. Varje deltagare i studien tillfrågas inför materialinsamlingen och därmed har möjlighet att avböja sin medverkan i studien.

5.4 Analysmetod

Analysmetod är en tydlig och systematisk tillvägasätt där metod som används för analysen av ett empiriskt material ska kunna användas av en annan forskare och skulle ge samma resultat (Alvehus, 2013). Uppsatsen utgår från Vygotskijs sociokulturella teori om lärande och utveckling i samspel med andra, där kommunikation och språk är centralt. Fältstudien i form av observationer och intervjuer gav mig möjlighet till att studera nyanländas kommunikation på förskolan som jag var intresserade av att undersöka. När observationen och intervjuerna var utförda så undersökte jag vilka kommunikationsformer som användes av deltagare. Både verbala (språk) och icke verbala (kroppsspråk) kommunikationsformer förekom mellan nyanlända barn och sin omgivning. Jag undersökte även nyanländas inkludering i förskolans verksamhet genom intervjuer med barn, vårdnadshavaren och pedagoger. Där belyses olika perspektiv på kommunikationen i förskolan. Det visade sig att inkluderingen säkras genom olika kommunikationsstrategier som används av deltagarna i studien.

När jag kategoriserade min empiri kunde jag se liknelser och sammanhang, utifrån att observationerna och intervjuerna bildade en helhet. Enligt Johansson och Karlsson (2013) är det betydelsefullt att få sammanhang i empirin, där alla delar är viktiga och inget kan uteslutas (Johansson och Karlsson, 2013). Analysmetoden av empirin bidrog

(31)

31

till att få svar på mina frågeställningar och uppnå studiens syfte i form av studiens resultat. Jag identifierade följande fyra intressanta teman med hjälp av teorier och begrepp: Multimodal kommunikation, Modersmål som resurs, Pedagogens roll samt

Kulturella redskap och strategier för inkludering. Dessa teman kommer att redovisas i

(32)

32

6. Resultat och analys

I följande kapitel kommer jag att analysera och redovisa studiens empiri (observationerna och intervjuerna) med hjälp av teorierna och begrepp samt litteratur som presenterades tidigare i uppsatsen. Studiens syfte var att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra på förskolan samt belysa hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation på förskolan. De utvalda observationerna och intervjuerna belyser olika kommunikationsformer som förekommer mellan nyanlända barn i samspel med andra på förskolan samt nyanlända barns, deras vårdnadshavares och pedagogernas perspektiv på kommunikationen. Kommunikationsformer som förekommer är verbala och icke verbala som sker genom olika kulturella och kommunikativa verktyg (kroppsspråk, språk, bilder och andra resurser) på förskolan. Uppsatsens följande kapitel belyser även hur valet av kommunikationsformer inverkar på samspelet emellan individerna och hur det påverkar nyanlända barns och deras vårdnadshavares inkludering i en mångkulturell kontext, som förskolan utgör.

6.1 Multimodal kommunikation

Kommunikation kan ske på många olika sätt och under mina observationer och intervjuer visade det sig att nyanlända barn och vuxna använde sig av olika strategier i förskolans verksamhet. Enligt observationerna och intervjuerna kombinerades verbala språk och icke verbala språk (kroppsspråk) samt användes även bildstöd (kulturella verktyg) för att förtydliga kommunikationen i sampel med varandra mellan barn och vuxna. Kommunikationen mellan nyanlända barn och pedagoger samt pedagoger och vårdnadshavare fungerade för det mesta, eftersom de läste av varandras kroppsspråk när den verbala kommunikationen inte fungerade och det blev sällan missförstånd. När den verbala kommunikationen inte fungerade mellan nyanlända och pedagogerna så observerade jag att både nyanlända barn och deras vårdnadshavare stannade upp i kommunikation med pedagogen och de verkade inte förstå vad pedagogen kommunicerar om. Digitala verktyg i form av lärplatta och översättningsappar på mobiltelefoner var några av de kulturella redskap som bidrog till en ökad förståelse

References

Related documents

Västtrafik (2020b) has stated that the steering group for each procurement decides the award mechanism and that scoring rules are generally used for traffic assignments

Istanbul; (c) Division of Physics, TOBB University of Economics and Technology, Ankara, Turkey 5 LAPP, Universit´ e Grenoble Alpes, Universit´ e Savoie Mont Blanc, CNRS/IN2P3,

Det i sin tur kommer innebära att denna studie -och yrkesvägledare får en ökad förståelse för individer och deras kulturella bakgrund samt de normer och värderingar de har med

Realtidsövning för lärande i sammanhang är ett värdefullt komplement till vår pedagogiska praktik för akademisk utbildning, givet att vårt mål med utbildningen är att

Ladberg (2003) redogör för trygghetens betydelse för barns utveckling och förklarar att barn först kan utvecklas när de känner en igenkänning då det sker en växelverkan i

I följande stycke kommer undersökningens resultat och analys presenteras utifrån studiens syfte som är att analysera den vardagliga kommunikationen, inom förskolans verksamhet,

Korrelationen (Tabell 2) mellan egenskattad personlighetsprofil samt skattad personlighetsprofil för en typisk chef/ledare visade att det inte fanns några signifikanta

Samtidigt kunde känslan av att vara beroende även upplevas av den äldre som positivt, eftersom den äldre personen kände trygghet i vetskapen att kunna få hjälp och bli