Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Barns delaktighet i förskolans pedagogiska
dokumentation
Children´s participation in pedagogical documentation
Lina Cronqvist Sibel Elmas
Lärarexamen 210hp Examinator: Sara Berglund
Barndoms- och ungdomsvetenskap på distans Handledare: Linda Palla (T7:2) Examination: 8 november 2013
Förord
Vi som har skrivit detta examensarbete är och har varit verksamma i förskolan i många år och har lärt känna varandra under de tre och ett halvt år som vi har vidareutbildats till förskollärare på Malmö Högskola. Det som ligger oss varmt och hjärtat är den pedagogiska dokumentationen och hur barnen blir delaktiga i förskolans utvärdering och fortsatt arbete.
Vi började arbetet med uppsatsen genom att bestämma själva arbetsgången och göra en disposition och tidsplan. Materialet till uppsatsen har vi samlat in genom intervjuer under våren på två olika förskolor i Skåne. Under arbetets gång har vi träffats en gång i veckan men även haft kontakt via telefon. Vid samtliga intervjuer var det Lina Cronqvist som intervjuade medan vi båda två gick igenom intervjumaterialet efteråt och hjälptes åt att analysera. En viss uppdelning av arbetet har vi gjort men slutarbetet och skrivprocessen har vi arbetat med tillsammans.
Vi vill i första hand tacka våra informanter på de två förskolorna i Skåne för att vi fick intervjua både barn och pedagoger. Vi vill även tacka vår handledare Linda Palla och Sara Berglund för givande samtal och konstruktiva synpunkter. Avslutningsvis vill vi tacka våra familjer och vänner för stöd, uppmuntran och respons på vårt arbete. Det har betytt oerhört mycket för oss.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.
Abstract
Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation
Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle.
Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ”verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (…). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Forskning menar att delaktighet handlar om att barn ska kunna vara med och ta beslut, bestämma och utöva inflytande på verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar främst om att försöka se och förstå vad som sker i det pedagogiska arbetet på förskolan, vilket ligger till grund för att kunna utveckla förskolans verksamhet (Wehner-Godeé 2011, Krok & Lindewald 2005, Ellmin & Cederholm 2012 m.fl.). Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen?
Metoden vi använde oss av var kvalitativ för att få svar på våra frågor. Vi intervjuade sammanlagt nio pedagoger och nio barn. Vi valde också den här metoden för att kunna ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar.
Resultatet visar att barn vill själva bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen på förskolan. När barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra bas för en diskussion mellan pedagogerna och barnen. Vi tolkade att pedagogerna var eniga om att läsplattan kunde fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kunde visa vad barnet är intresserat av men mest av allt var den en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade.
Nyckelord: barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet, dokumentation, förskola och pedagogisk dokumentation.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1. Syfte och frågeställningar ... 8
2 Tidigare forskning ... 9
2.1 Dokumentation ... 9
2.2 Pedagogisk dokumentation ... 10
2.3 Delaktighet ... 11
2.4 Barnperspektiv och barns perspektiv ... 12
3 Metod ... 13
3.1 Metodval ... 13
3.2 Intervjuer ... 14
3.2.1 Gruppdiskussion med pedagoger ... 14
3.2.2 Skriftlig intervju med en pedagog ... 14
3.2.3 Barnintervjuer ... 15
3.3 Urval ... 15
3.4 Genomförande ... 16
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 17
4 Resultat och Analys ... 19
4.1 Barns syn på sin delaktighet ... 19
4.1.1 Hur dokumenterar barn? ... 19
4.1.2 Vem bestämmer? ... 19
4.2. Pedagogernas syn på barns delaktighet ... 20
4.2.1 Hur dokumenterar pedagoger? ... 21
4.2.2 Varför ska man dokumentera? ... 22
4.2.3 Hur ser pedagoger på barns delaktighet i dokumentation? ... 23
4.3 Sammanfattning ... 24 5 Diskussion ... 26 5.1 Metoddiskussion ... 26 5.2 Resultatdiskussion ... 27 5.3 Fortsatt forskning ... 27 Referenser ... 28 Bilaga 1 ... 30 Bilaga 2 ... 31 Bilaga 3 ... 32
1. Inledning
Vem bestämmer över dokumentationen, är det barnen eller pedagogerna eller är det ett samarbete dem emellan? Denna fråga väckte vårt intresse för att fördjupa oss i ämnet. I uppsatsen kommer vi därför att fokusera på barnens idéer, tankar och reflektion kring den pedagogiska dokumentationen genom våra intervjuer.
I Läroplanen för förskolan 1998 (2010:11) står det att hela arbetslaget ska se till att barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser. Barnens erfarenheter, idéer och tankegångar kan förmedlas med hjälp av ord, konkret material och bild samt andra estetiska uttrycksformer. En dokumentation som utgår från barnens perspektiv kan leda till ett nytt och annorlunda reflekterande lärarande för pedagogerna. Det främsta skälet till att använda dokumentation i förskolan är, enligt Ellmin och Cederholm (2012), för att öka kunskapen om barns utveckling och lärande. I detta arbete kan den pedagogiska dokumentationen utgöra ett viktigt underlag. Enligt Palmer (2011) ska barnen vara delaktiga i dokumentationen när det finns material som har samlats in från barnen. Det är inte bara viktigt att vuxna dokumenterar barnets aktiviteter i förskolan utan även att de blir medvetna om barnens tankar, idéer och hur verksamheten i förskolan kan utvecklas. Just detta poängteras i Lpfö98 (2010) som lyfter fram att den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Den pedagogiska dokumentationen kan ske på många olika sätt. Den är framför allt ett arbetsverktyg som hänger intimt samman med vilket arbetssätt och pedagogiskt synsätt pedagogerna har. Det kan ske genom anteckningar, fotografi och film med barnen i centrum. Genom att fokusera på barnen blir deras frågor och resonemang det betydelsefulla. De blir själva delaktiga i processen och pedagogerna kan ta tillvara barnens frågor och resonemang, poängterar Palmer (2011).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att på två utvalda förskolor undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv.
• Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? • Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen?
2. Tidigare forskning och begrepp
Under följande rubriker går vi igenom tidigare forskning och litteratur som anknyter till vår studie. Vi har valt att tydliggöra begreppen dokumentation, pedagogisk dokumentation, barnperspektiv, barns perspektiv och delaktighet.
2.1 Dokumentation
Dokumentation i förskolan innebär att man på olika sätt, såväl digitalt som analogt, samlar in information om vad som sker i verksamheten. Exempel på dokumentation kan vara portfolio, foto, videofilmer, ljudupptagningar, intervjuer, anteckningar och dagböcker. Dokumentationsformen säger ingenting om hur materialet används eller hur pedagogerna reflekterar kring händelser eller hur det ska tolkas (Wehner-Godée 2011). Wehner-Godée menar även att dokumentationen är ett analysverktyg i ett pedagogiskt sammanhang och vilka de pedagogiska ställningstaganden pedagoger gör får betydelse för hur de utvecklar verksamheten.
Krok och Lindewald (2005) menar att syftet med dokumentation är att visa vad barn gör, vad de tycker och vad de lär sig. Barn skaffar sig kunskap på olika sätt, till exempel av varandra. De har olika strategier för sitt lärande och därför är det självklart att pedagogerna använder sig av olika hjälpmedel när de dokumenterar för att kunna stödja just detta.
Det är alltid viktigt att pedagogerna har föräldrarnas tillåtelse när de arbetar med att dokumentera, något som forskarna Krok och Lindewald (2005) också framhåller. Läroplanen (Lpfö98/10) poängterar vikten av att barnen ska utveckla sin kommunikativa förmåga vilket arbetslaget på förskolan kan stödja genom att dokumentera och på så sätt konkret visa, genom olika uttrycksformer, barnens erfarenheter och upplevelser.
Sheridan och Samuelsson (2010:33) menar att nyckelorden framför andra när det gäller delaktighet och dokumentation är reflektion och samtal. När barn tar ansvar är det något mer och annat än att plocka ihop saker som de har lekt med. Delaktighet handlar om att planera verksamheten tillsammans med barnen, att de är delaktiga i hela processen, planering såväl
som genomförande. Delaktighet innebär att de kan påverka allt från innehåll och aktiviteter till hur miljön utformas.
2.2 Pedagogisk dokumentation
Vad är då skillnaden mellan en dokumentation och pedagogisk dokumentation? Åberg och Taguchi (2005) menar att det är dialogen. Samtalet är nödvändigt för att få syn på och förstå betydelsen av en dokumentation, inte bara för pedagogerna utan även för barnen. Det handlar alltså om ett grundläggande förhållningssätt när det gäller kommunikation (Taguchi 1997). Åberg och Taguchi framhåller också vikten av att pedagogerna tolkar dokumentationen på många olika sätt eftersom barn har rätt att förstå på mer än ett sätt (2005).
Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation blir det möjligt att utgå från det som händer bland barnen i den dagliga verksamheten, det som de är upptagna och intresserade av (Skolverket 2012). För Dahlberg, Moss och Pence (2002) är å andra sidan pedagogisk dokumentation främst ett medel för att få syn på vad som pågår i det pedagogiska arbetet och inte minst vad barn är kapabla till. De anknyter också till Skolverkets uppfattning när de understryker vikten av att lyssna in vad som händer bland barnen och att dokumentationen kan hjälpa till att synliggöra detta. Läs- och lärstrategier är lättare att avläsa genom en fungerande och noggrann dokumentation (Dahlberg, Moss & Pence 2002). Skolverket (2012) menar att den pedagogiska dokumentationen gör det möjligt att identifiera och diskutera de små skillnaderna och förstå hur kunskap uppstår. Barn och pedagoger kan tillsammans se bildsekvenser och filmavsnitt, diskutera med varandra och omedelbart pröva det som visas på bilden eller i filmen.
Palmer (2011) fokuserar på att använda dokumentationen som en motor i det pedagogiska arbetet och dokumentationen hjälper pedagogerna att gå vidare med det de håller på med. Pedagogisk dokumentation är ett hantverk som man måste öva mycket på för att bli riktigt skicklig. Det kanske verkar enkelt men det är en konst att verkligen lyssna på barns konversationer och att uppmärksamma och fånga in det barn gör och funderar på. Det handlar om att stanna upp och reflektera kring det som händer och sker i barngruppen (Palmer 2011:51). Taguchi (1997) menar att pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan men även
familjen och förskolan emellan. Bilder, målningar och utsagor är delar i en kommunikativ process mellan barnet och pedagogen och dokumentation fungerar som en återkoppling till denna process (Taguchi 1997). En stor fördel med den pedagogiska dokumentationen, menar Taguchi (1997:56) är att vi kan se barnet på nytt om och om igen. ”Pedagoger kan tänka, lyssna och ifrågasätta i en gemensam reflektion över verksamheten, det enskilda barnet och gruppen”. Wehner-Godée (2011) poängterar att dokumentation har blivit allt vanligare inom förskoleverksamheten att användas som underlag för olika former av bedömning. Syftet med att dokumentera är allt från att bedöma enskilda barns utveckling som underlag för föräldrasamtal till att utveckla och utvärdera förskolans verksamhet.
2.3 Delaktighet
Om man vill att barn ska vara delaktiga i verksamheten måste pedagogerna planera tillsammans med barnen, menar Ellmin och Cederholm (2012:33). Barns delaktighet kan röra allt från verksamhetens innehåll, aktiviteter till miljöns utformande. Det är pedagogernas ansvar at hjälpa barnen att sätta ord på sina åsikter och sedan ta tillvara på dessa så att barnen på allvar blir delaktiga i den demokratiska processen. För att synliggöra det pedagogiska arbetet krävs det att man samtalar med barnen och att de har möjlighet att välja och bestämma (Johannesen & Sandvik, 2009). Det finns forskare som likt Arnèr hellre använder sig av begreppet inflytande (framför begreppet delaktighet) eftersom hon menar att det är viktigt att barn på ett påtagligt sätt får möjlighet att påverka sin situation. Pedagogerna måste vara beredda att verkligen vara öppna för barnens synpunkter och redo att ändra i sin planering om den skiljer sig för mycket från barnens (Arnér 2009).
En förskola som bygger på delaktighet handlar inte i förstånd om huruvida barn får göra som de vill utan att det ges utrymme för att tänka fritt och att allas åsikter respekteras, menar Taguchi och Åberg (2005:65). Det är pedagogernas ansvar att barnen har möjlighet att göra sin röst hörd och i realiteten kunna påverka sin vardag. Det är inte genom att de vuxna frånsäger sig sitt ansvar som delaktighet etableras utan genom att man bjuder in barnen att tillsammans med de vuxna ta ansvar som barnen känner att någon lyssnar på dem och respekterar vad de tänker och tycker (Taguchi & Åberg 2005:66).
2.4 Barnperspektiv och barns perspektiv
Genom att använda sig av begreppet barnperspektiv riktar man fokus mot barnet, menar Arnér och Tellgren (2006). Vuxna tycker ofta att de utgår från barnperspektivet men i själva verket utgår pedagogerna från sitt eget vuxenperspektiv även om de tror att barnet är i centrum. För att kunna sätta sig in i ett barns perspektiv måste vuxna vara lyhörda och bekräfta barns berättelse, hävdar Arnér och Tellgren.
Barns perspektiv handlar, enligt Halldén (2013), om att barnens egna erfarenheter, vad de berättar, tolkas utifrån deras egna villkor. Johansson (2003), poängterar att pedagoger i första hand agerar utifrån sitt eget synsätt (perspektiv) kring vad som är bra för barnet. Det betyder inte nödvändigtvis att pedagogerna saknar känsla för eller insikt i barns perspektiv, utan bara att de utgår från vad de själva tycker.
Hur kan då pedagogerna ge varje barn en utmaning som väcker deras lust och nyfikenhet och stimulera dem att söka kunskap? Åberg och Taguchi (2005) menar att det handlar om att se och lyfta fram alla barns olikheter och göra dessa till en tillgång för hela gruppen. Alla barn är intresserade av någonting. De tar även upp den stora utmaning som det är för oss pedagoger att i vardagen försöka hitta och förstå alla barns olika intressen och utifrån det skapa meningsfulla sammanhang där olikheterna blir en drivkraft i lärandet. Åberg och Taguchi tar även upp den stora utmaningen för pedagoger att i vardagen försöka hitta och förstå alla barns olika intressen och utifrån det skapa meningsfulla sammanhang där barns olikheter blir en lärande drivkraft. Om pedagoger ser varje barn som en viktig huvudperson i det gemensamma projektarbetet har alla barn alltid något som är intressant att dela med sig till andra (Åberg & Taguchi 2005).
3. Metod
I metodavsnittet kommer vi att redogöra för val av metod, intervjuer, urval, genomförande och forskningsetiska överväganden. Larsen (2009:17) menar att metoden kan betraktas som ett verktyg eller redskap. Ett sådant redskap är tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor och få ny kunskap inom ett område. Metoderna handlar om hur man hämtar in, organiserar och tolkar information.
3.1 Metodval
Vi valde att göra en kvalitativ studie. Intervjuerna passade väl för vår undersökning eftersom vi utgick från både barn och pedagoger. Fördelar med kvalitativ metod är att man vid ett intervjutillfälle kan ställa följdfrågor och få kompletterande och fördjupande svar. Missförstånd kan redas ut och ämnet kan förklaras ytterligare.Vi märkte att såväl pedagogen som de barn som blev intervjuade kunde prata mer och vi kunde be om förklaringar ifall vi inte förstod vad de menade (Larsen 2009). Det material man har att utgå från kan vara intervjuer; antingen genom text, ljud- eller bildinspelningar. Nackdelar med den kvalitativa metoden är att ”människor inte alltid är lika ärliga vid intervjuer där man har intervjuaren framför sig som man kanske är när man sitter ensam med ett frågeformulär” menar Larsen 2009:27). Metoden kan – som alla metoder – påverka resultatet, menar Larsen (2009).
Intervjun kan vara ostrukturerad, det vill säga, det behöver inte finnas färdiga frågor under intervjun. En fördel med denna metod är emellertid att den inte behöver vara helt färdigstrukturerad utan kan inbjuda till att nya perspektiv och frågor kan uppkomma under intervjuerna som kan tillföra undersökningen nya, goda aspekter. Vi samlade in materialet på tre olika sätt, vi hade intervjuer med pedagoger och barn, vi hade gruppdiskussion med pedagoger och vi hade en enskild intervju med en pedagog.
3.2 Intervjuer
3.2.1 Gruppdiskussion med pedagoger
Vi har valt gruppdiskussion för att pedagogerna ska kunna komplettera varandra och bli medvetna om andra perspektiv när de lyssnar på andra i sitt arbetslag. Detta är också något som Larsen (2009:85) poängterar. Syftet med gruppdiskussion var för att se om det fanns någon skillnad mellan en gruppdiskussion och en enskild intervju, någon som vi tidigare hade erfarenhet av.
Pedagogerna delade med sig olika åsikter, tankar och erfarenheter om pedagogisk dokumentation i förskolan, något som var intressant för oss att lyssna till i vår undersökning. Larsen (2009) anser att det är en god idé att starta intervjuer med bakgrundsfrågor om till exempel utbildning och tidigare erfarenheter. Det bidrar till att skapa en trygg situation för informanterna. Larsen betonar också vikten av att vara klar över vad man ska fråga och hur man formulerar frågorna. Syftet var att skapa en trevlig och förtroendefull atmosfär och hinna bekanta sig med varandra. I våra gruppdiskussioner deltog sex olika pedagoger. Det blev tre gruppdiskussioner totalt; första diskussionen var med två pedagoger, andra tillfället med tre pedagoger och tredje tillfället med tre pedagoger. Varför det just blev tre gruppdiskussioner beror på att det var de pedagogerna som fanns tillgängligt just den dagen som vi skulle intervjua.
3.2.2 Skriftlig intervju med en pedagog
Vid intervjutillfället fick vi ingen tid med en av pedagogerna utan hon valde att besvarar frågorna via mail istället, det blev därför en strukturerad intervju. Larsen (2009:46) kallar detta för förutbestämda frågor, eftersom hon i förväg var medveten om vilka frågor hon skulle svara på. Med det här tillvägagångssättet kan pedagogen själv formulera sina svar, menar Larsen. Vi upplevde att det inte blev likadant som vid de andra intervjuerna med pedagogerna, framför allt för att vi inte hade möjlighet att ställa några följdfrågor. Hade vi kunnat göra det hade vi säkert fått ut mer av intervjun. Vi ångrar idag att vi inte tog kontakt med pedagogen för ytterligare en intervju.
3.2.3 Barnintervjuer
Eftersom vår undersökning utgår från hur barn blir delaktiga i förskolans pedagogiska dokumentation så behövde vi få in barns tankar och reflektioner i vårt arbete. Det var anledningen till att vi valde att ha med barnintervjuer med öppna frågor, något som innebar att frågorna var ostrukturerade så att barnet skulle kunna förstå vad vi menade eller var ute efter och därför inte strävade efter att vara till lags och svara rätt på frågan i en slags iver att vara ”duktiga”.
Vi valde att intervjua nio barn en och en för att de skulle känna sig mer avslappnade och koncentrerade. På Förskolan ”Stubben” skedde det i ett rum som låg till bredvid ett byggrum där de andra barnen höll till. En del barn blev störda av att de andra barnen öppnade dörren, skrattade och snabbt stängde den igen. På den andra förskolan ”Storken” ägde barnintervjuerna rum i pedagogernas personalrum där det var mer avskilt. Intervjuerna med barn varierade mellan tre och åtta minuter.
3.3 Urval
Vi har riktat vårt intresse med två olika förskolor i Skånes län. Vi valde dessa två förskolor eftersom vi hade en relation till. I vår studie kallar vi dessa förskolor för ”Stubben” och ”Storken”. Vi valde inte dessa två förskolorna för att det skulle vara en jämförelse mellan förskolorna, utan vi hoppades på att det skulle ge oss mer material till vår studie än om vi hade bara en förskola. Bryman (2008:194) anser att ett sådant urvalsförfarande kallas bekvämlighetsurval eftersom det består av personer som är tillgängliga för forskaren.
En av förskolorna, ”Storken”, är en kommunal förskola med inriktning mot Reggio Emilia- pedagogik. Där förskolan har vi intervjuat tre pedagoger, förskollärarna Jenny, Petra och Monika. Den andra förskolan är Stubben, en kommunal förskola som arbetar utifrån en årsplan som är uppdelad på fyra delar. Förskolans grundverksamhet bygger på tre beståndsdelar: umgänge, lek- och lärandemiljöer och rutiner. De arbetar med att skapa en trygg och säker miljö för barnen året om. På Stubben har vi intervjuat förskollärarna Malin, David, Anna, Linnea och Astrid och barnskötaren Louise. Förskolorna och samtliga intervjuade har fått fiktiva namn. Vi intervjuade fem respektive fyra barn på förskolorna.
På de två förskolorna där vi genomförde intervjuerna med pedagogerna frågade vi barnen vilka som ville vara med. På ”Stubben” skedde detta under en planerad aktivitet och på den andra förskolan, ”Storken” under frukosten. Antalet barn var fem respektive fyra stycken. Barnen ville vara med och fick därför ett brev med hem där vi berättade om studiens syfte. Barnen som har varit med i studien är mellan fem och sex år gamla, fyra pojkar och fem flickor. Pedagoger i vår studie har både varit förskollärare och barnskötare och de har bestått av både män och kvinnor.
3.4 Genomförande
Vi bestämde oss för att skriva ett brev till föräldrarna till de barn som ville vara med. En av oss pratade muntligt med barnen och frågade ifall de ville vara med och berättade att vi skulle ställa några frågor till dem. Både pedagogerna, barnen och föräldrarna fick skriva under ett samtyckesbrev. För barnens föräldrar och för pedagogerna förklarade vi vilket vårt syfte med undersökningen var. Intervjuaren frågade barnen och pedagogerna om det gick bra att vi spelade in intervjun eftersom det underlättade vårt arbete för att på det sättet kunde vara mer närvarande under själva intervjun. Alla samtyckte till detta. Föräldrar och pedagoger kommer att få ta del av empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen och när vårt arbete är färdigt ska de få läsa vår uppsats.
Vi blev mer närvarande när vi hade en ljudinspelning än om vi skulle använda oss av penna och papper. Både när det gäller barn och pedagoger hade vi en öppen och delaktig intervju. Detta innebär att vi inte hade några fasta frågor utan vi kunde även ställa följdfrågor eller ändra om frågan ifall barnen eller pedagogerna inte förstod. En pedagog kunde inte närvara vid intervjun så därför fick hon skriva ett mail istället till oss. Vi spelade in samtliga intervjuer med hjälp av en läsplatta. Samtalen med barnen varade cirka tre och åtta minuter vardera och med pedagogerna i tjugo minuter vardera. Med pedagogerna på Förskolan som vi kallar ”Stubben” hade vi en gruppintervju. På Förskolan ”Storken” hade vi två gruppintervjuer så att pedagogerna kunde diskutera tillsammans. Intervjuerna med barnen gjordes i ett enskilt rum och även utomhus. Två av barnintervjuerna skedde utomhus på grund av att det endast fanns en pedagog i barngruppen och de var ute vi det tillfället, för att övriga
arbetslaget var på rast, därför gick intervjuaren åt sidan med dessa barn istället. Det var svårt att lyssna vad barnet sade vid intervjun när det var mycket ljud omkring.
Vår analys genomförde vi genom att lyssna på inspelningarna av vad barnen och pedagogerna sade. Sen skrev vi noggrant ner vad som sades under intervjun. Svaren analyserade vi i förhållande till vara frågeställningar och kunde på så sätt få fram en klar bild över hela arbetet.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Det är viktigt att forskning bedrivs både för individen och för samhället. Men med detta kommer ett berättigat krav på att deltagarna i vår studie skyddas från insyn i personliga livsförhållanden. Alla undersökningar och studier kräver att man tar hänsyn till den enskildes integritet och anonymitet. När Vetenskapsrådet utfärdar sina riktlinjer är det den enskildes okränkbarhet som står i centrum (2002:5).
Det första kravet är Informationskravet och det innebär att deltagarna informeras om studiens syfte och att det är frivilligt att delta och att de när som helst kan avbryta medverkan om de inte längre vill vara med i studien.
Det andra kravet är Samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan. För barn som är under femton år gäller att det är vårdnadshavaren som bestämmer om och hur länge barnen ska delta. För vår studie innebar det att vi lämnade ut en samtyckeslapp som föräldrarna fick skriva under om de ville att deras barn skulle vara med i vår studie.
Det tredje kravet är Konfidentialitetskravet, vilket innebär att man ska ta hänsyn till deltagarnas anonymitet. I vår studie hade alla blivit informerade om att samtliga uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och att barnen och pedagogerna kommer att få fiktiva namn i studien.
Det fjärde kravet är Nyttjandekravet som innebär att all information som har samlats in endast ska användas för forskningsändamål. Både barnens och pedagogernas riktiga namn är fiktiva i vår uppsats för att skydda de inblandade.
De barn som ville vara med i vår studie och som fått skriftlig tillåtelse av sina vårdnadshavare, intervjuade en av oss. Vi har även fått ett skriftligt medgivande av de pedagoger som var med i vår studie.
4. Resultat och analys
I vår resultat- och analysdel kommer vi att utgå från våra frågeställningar med att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Våra frågeställningar är: hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Alla namn i texten är fingerade.
4.1 Barns syn på sin delaktighet
4.1.1 Hur dokumenterar barn?
Barn berättade att de spelade in och tittade på inspelningen, att de fotograferar och sedan klipper ut de bilder de tagit med hjälp av läsplattan och kameran. Barnen svarade på vad de kan göra på en läsplatta och kamera.
Att man fotar grejor och filmar. (Cornelia, fem år)
Att man fotar, spelar in, titta på film och bilder. (Lisa, fem år)
Att man klipper bilder, spelar in, hittar på egna berättelser. (Sofia, sex år)
Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att dokumentera med hjälp av läsplattan och kameran vid de olika situationerna.
4.1.2 Vem bestämmer?
Barnen pratade om att man skulle bli frågad innan pedagogerna filmar en och fotograferad en.
Det är pedagogen själv som får bestämma om man ska få göra det. (Sofia, sex år) Nä, för att jag tycker det är tråkigt att de fråga mig det. (Simon, fem år)
Här pratade barnen om ifall pedagogerna lyssnar på vad de säger om att bli filmad och fotograferade.
Nej, ta bild ja. Det går bra att ta bild. (Ingvar, fem år)
Ehh, jag säger inte till om att bli fotograferad. Jag vill bli fotograferad lite då och då. (Sture, fem år)
Barnen säger att fröknarna bestämmer vad som ska sättas upp på väggen.
Ehh, fröknarna... (Cornelia, sex år)
De vuxna, för att barnen inte får tycka vad de vill. (Cornelia, sex år) Fröknarna, för att barn inte är bra på att tänka. (Lelle, sex år) Fröknarna, sen tror jag att vuxna vet bättre än barn. (Sofia, sex år)
Sammanfattningsvis tolkade vi att barnen tyckte om att använda läsplattan och kameran för att fotografera och filma varandra i olika situationer. Genom att använda läsplattan och kameran blir barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen men i slutändan var det ändå pedagogerna som bestämde vilka teckningar som skulle sättas upp på väggen. Perspektivet förändrades till ett barnperspektiv. Barnen får vara med och dokumentera materialet, men det är pedagogerna som har inflytande om vad som ska sättas upp på väggen.
Skolverket (2012) poängterar att barn tillsammans kan se bildsekvenser och filmavsnitt och kan diskutera med varandra och pröva det som visas på bilden eller i filmen. Att barnens roll ska lyftas fram och att de är mer delaktiga i verksamheten.
Vi upplevde att barnen fick vara delaktiga med läsplattan och kameran för att dokumentera i de olika situationerna.
4.2 Pedagogernas syn på barns delaktighet
I vår studie påpekade pedagogerna hur viktigt det var att planera verksamheten tillsammans med barnen. Det anknyter direkt till det som Ellmin och Cederholm (2012) framhåller i sin forskning. De lyfter särskilt fram barnens delaktighet i planerings- och genomförandefasen och att pedagogerna sätter ord på det barnen uttrycker så att delaktigheten också sker verbalt. Det är så man får en verklig demokratiprocess tydlig. Att synliggöra lärandeprocessen är en annan viktig aspekt och den sker framför allt genom samtal, menar Ellmin och Cederholm (2012).
Malin pratar om att det är viktigt att pedagogerna på avdelningen blir bättre på att ta fram läsplattan och kameran lite oftare. Hon upplever att barnen förstår hur de använder den. I intervjun tar hon upp möjligheten att använda läsplattan och kameran för att utvärdera verksamheten.
Genom den kan pedagogerna se vad barnen är intresserade av och det är en hjälp vid till exempel utvecklingssamtalen.
Astrid menar liksom de andra att det är självklart att de inte fotografera ett barn som inte vill, men hon tillägger att det ibland kan finnas skäl att fråga efteråt. Om pedagogerna till exempel har filmat under en lek kan själva frågandet störa leken.
Då är det bättre att efteråt fråga om jag får ha kvar filmen eller fotot.
Astrid menar att som pedagog äger man dokumentationsprocessen, att det är pedagogen som berättar för föräldrarna och visar dem foto eller filmer. Självklart ska pedagogerna ha frågat barnet innan detta sker, menar Astrid.
4.2.1 Hur dokumenterar pedagoger?
Jenny menar att dokumentation innefattar foto, bild, teckningar och texter, allt det som pedagoger samlar in av vad barnen har gjort. Allt detta kan utgöra ett underlag vid till exempel utvecklingssamtal. Hon berättar att barnen får inte bara välja vad de vill ska sättas upp, utan de får även berätta om sina val och hur de fundera kring det som har hänt. Det är viktigt att det sker en återkoppling. Jenny säger att:
Det är viktigt att respektera om barnet inte vill bli fotograferat eller filmat men påpekar att det sällan är barnet själv som står i centrum utan det som man sysslar med i verksamheten, att det är där fokus för den pedagogiska dokumentationen är; vad barnet exempel byggt eller konstruerat och hur han eller hon har gått tillväga i en sådan situation.
Petra understryker att de också har tillgång till kamera och även om det inte finns inplanerat att använda den är den bra att ha när de dokumenterar. Är det stressigt på avdelningen så gör de när det finns tid. ”Hinner vi inte dokumentera så får vi strunta i det” menar Petra.
Det handlar alltså om att tiden inte alltid räcker till. För Petra kan en dokumentation vara att göra en utställning av barnens alster men det är också en dokumentation att göra exempelvis ett landskap av barnens alster. ”När vi skriver en text till blir det en form av dokumentation både för barnen och pedagogerna”.
4.2.2 Varför ska man dokumentera?
Malin anser att dokumentationen är ett redskap som används när det är aktuellt och när något kan utvecklas vidare.
Förr tog vi mycket fotografier för att bara ”visa upp” det, sen kanske det inte har varit en process i det hela utan ett uppvisande.
En annan sak, resonerar hon vidare, är att om ”vi har filmat ett barn och det har blivit någonting, då visar vi det för barnet som en stor bild (alternativt på en stor skärm). Då har de också möjlighet att dokumentera barnets reaktion, något som också är intressant att se, menar hon”.
I gruppintervjun får Malin medhåll av Anna som dock tillägger att den pedagogiska dokumentationen framför allt är ett hjälpmedel för att utveckla själva verksamheten. Bilder och ljud kan utgöra grund för det som man kan analysera och lära sig något av.
Denna typ av dokumentation sker ofta ganska spontant ur en diskussion vi har i arbetslaget, då dokumenterar vi med hjälp av läsplattan och kameran eller genom att vi skriver ner och det är väldigt sällan en pedagogisk diskussion blir planerad.
David uppfattar dokumentationen som ett sätt att skriva dagbok, att dela med sig av något som man har gjort och han anknyter även till det Malin säger om att barnens åsikter och reaktioner lyfts fram.
För Monika är dokumentationen ett sätt att visa barn och föräldrar vad de gör i verksamheten och det faktum att det är genom att använda bilderna och inte bara tittar på dem som gör att de befinner sig i en lärande process. Hon tycker också att det är bra att använda ett anteckningsblock där hon kan skriva ner vad som händer bland barnen och om hon får uppslag till idéer eller ett tema medan hon är bland barnen.
Jag arbetar med 2-3 åringar och då laminerar vi och sätter upp och samtalar kring bilderna med barnen, kring de olika aktiviteterna som barnen har varit med om. Det är roligt att se hur barn kommunicerar med varandra. Att barnen kan återberätta och minnas saker som de har varit med om.
Louise menar att det är en lärprocess för dem också, ”vi lär oss nytt varje dag”. “Vi har ju inte arbetat med läsplattan mer än knappt ett år och allting tar ju tid att arbeta in det faktiskt”.
Jenny menar att pedagogerna ska ta tillvara alla barns funderingar och tankar kring olika aktiviteter, ”det handlar också om respekt för barnen att inte sätta upp allt det de gör eller fotograferar”.
4.2.3 Hur ser pedagoger på barns delaktighet i dokumentationen?
Linnea anser att det är också ett sätt att arbeta med att barnen känner sig delaktiga i dokumentationen och den pedagogiska dokumentationen.
Anna menar att det ju egentligen är meningen att försöka förstå hur barn tänker i olika situationer. Hon menar att det är åldern som avgör när de dokumenterar: ” (…) den är jätteviktig och det som måste prioriteras”.
Det är viktigt att inte göra barnen till någon sorts figurer utan att de är människor med känslor och att man inte utan vidare kan sätta upp saker på väggarna. Ett litet barn kan tolka det på ett sätt som inte pedagogen förstår och utifrån det utveckla tankar på ett alldeles eget sätt.
Hon menar även att det är viktigt att förstå hur barn tänker, förstå hur barnen har tänkt i den särskilda situationen och hur de kan utveckla sina tankar eller hur hon som pedagog kan utveckla dem. Avslutningsvis berättar hon om de frågor som de brukar använda sig av på arbetsplatsträffen för att diskutera eller bearbeta en händelse: ”Vad är det som händer? Kan vi reflektera över detta, hur kunde det bli såhär?Vi gör reflektionen först och sedan analyserar vi den. Pedagogerna kan använda sig utav tre U: uppföljning, utvärdering och utveckling.”
Monika menar att barnen får vara med och ta kort med en kamera. Läsplattan har de börjat med. Det är lättare att ta kort och den hjälper till att filma saker. Sedan sitter de vid dator och väljer vilka bilder de ska ha om barnet har varit med att ta bilder.
Målet är ju att det ska vara barnet som äger sin dokumentation och det säger man jämnt, men sen finns det olika dokumentationer. Dokumentationen är till för föräldrar när deras barn inte kan berätta.
Petra berättar att hos de små barnen får ”vi pedagoger träna oss i att läsa av deras kroppsspråk. Barn har rättighet att kunna säga nej och då måste vi respektera barnen om de inte vill bli fotograferade”.
I gruppdiskussionen håller Petra med Monika om att det är bra om barnen få ta kort med en kamera: ”Barn är medvetna och vill gärna veta hur det ser ut. Det blir lättare med läsplattan för barn eftersom den har en större skärm.” Hon säger att hon försöker komma ihåg att fråga barnen om lov men medger att hon ibland glömmer det.
Vi är stressad för att få ihop en dokumentation och en pedagogisk dokumentation, men det finns dåligt samvete för att jag inte gör det.
Louise hänvisar till föräldrarna och menar att det är de som tycker att pedagogerna ska fråga barnen om lov. Det lär sig barnet av.
Idag är det fritt fram att fotografera och lägga ut och det ska man acceptera.” [---] Jag själv personligen har varit slarvig med att fråga barnet om de vill bli fotograferad eller inte. Jag har aldrig personligen upplevt att något barn inte har velat vara med. Ibland tänker vi inte på att fråga barnet om att bli filmad”.
Avslutningsvis säger Petra att pedagogerna brukar stämma av om barnet inte vill bli fotograferat, vi pedagoger måste vara lyhörda, det är ju trots allt barnens liv det handlar om.
4.3 Sammanfattning
Här följer en sammanfattning av det resultat vi fått fram från våra frågeställningar, vilka är Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? och Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Vårt syfte med den här studien är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv.
Pedagogerna som ingår i vår studie menar att dokumentation innebär att ta bilder, göra inspelningar och observationer för att kunna utveckla verksamheten. De tar även upp att de borde ta fram läsplattan och kameran oftare för att barnen ska få möjlighet att använda den.
Vi tolkar det som att pedagogerna är eniga om att läsplattan kan fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kan visa vad barnen är intresserade av, men mest av allt ses den som en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade. Vi tolkar det också som att pedagogerna tänker likadant kring de olika dokumentationerna. Det handlar ju trots allt om barnens liv på förskolan och inte om barnen i sig, poängterar pedagogerna.
Johansson (2003) poängterar att pedagoger i första hand agerar utifrån sitt eget synsätt (perspektiv) på vad som är bra för barnet. Det betyder inte nödvändigtvis att pedagogerna saknar känsla för eller insikt i barns perspektiv, utan bara att de utgår vad de själva tycker.
Slutligen, påtalar flera pedagoger att de har en lång väg kvar att gå i sitt arbete med pedagogisk dokumentation och de menar att de är långt ifrån fullärda. Resultatet av denna studie visar exempelvis att barns delaktighet inte är självklart i dokumentationerna, men det framkommer att detta är något som gärna utvecklas.
Resultatet av vår studie visade att barnen själva vill bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen. Vi tolkar det som att barnen inte ”bryr sig” när de blir tillfrågade av pedagogerna. Vi upplever att barnen får vara delaktiga med läsplattan och kameran för att dokumentera i de olika situationerna och vår uppfattning är också att de uppskattar och tycker att det är roligt att bli fotograferade. Genom att använda läsplattan och kameran blir barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen.
5. Diskussion
I detta kapitel för vi diskussioner kring vårt metodval och vårt resultat, samt lyfter fram ett område där vi upplever att det behövs mer forskning. Under följande diskussions del för vi en metoddiskussion, resultatdiskussion och fortsatt forskning.
5.1 Metoddiskussion
Syftet med denna studie är att på två utvalda förskolor undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Vi fick hjälp av pedagoger och barn genom att vi fick intervjua dem. Vi hade gruppintervjuer med pedagoger och enskilt med barn. Vi hade önskat att vi kunde intervjua fler pedagoger på förskolan Storken för att få ett bredare underlag och få reda på vad de hade svarat på frågorna. Det hade varit intressant för resultatet av studien att undersöka fler pedagoger och barn överlag och ifall förskolorna hade liknade tankar och åsikter om dokumentation och pedagogisk dokumentation.
Vi upplevde att det var till stor hjälp att spela in våra intervjuer på en läsplatta så att vi kunde fokusera och lyssna på pedagogerna och barnen. Vi upplevde även att pedagogerna öppnade sig mer när det var ostrukturerade frågor, det vill säga när vi inte hade färdiga frågor under intervjun. Vi anser att när vi intervjuade barnen på de två olika förskolorna var det svårt att formulera frågorna så att de förstod vad vi menade.
Vi hade önskat att vi hade kunnat intervjua barnen i grupp tidigare för att få större underlag för vår studie. Barnen kanske får mer trygghet och gemenskap av att sitta i grupp tillsammans med sina kompisar och hade kanske svarar annorlunda på våra frågor om de inte hade intervjuats enskilt. I grupp får barnen hjälp och stöd från andra barn. Svaren som vi fick av barnen var ganska så tunna. Vi upplevde att vi fick mer resultat av gruppdiskussionen med pedagogerna än enskilda intervjuerna. Pedagogerna pratade mer och de diskuterade sinsemellan i arbetslaget. Allt detta var viktigt i vår studie. Barnen däremot, var blyga och tillbakadragna när de fick frågor från oss.
5.2 Resultatdiskussion
Nästan alla pedagoger i undersökningen tyckte att det var viktigt att ta del av barnens tankar och funderingar i den pedagogiska dokumentationsprocessen, att respektera barnens villkor och intressen och att se och lyssna till barnen. De flesta pedagogerna ansåg att det var viktigt att anteckna när det sker något som är intressant för barnen. Det kunde ske med hjälp av kamera, film, block, penna; allt för att få syn på en lärprocess och sedan kunna utveckla den vidare. Som Dahlberg, Moss och Pence (2002:221) poängterar – och här anknyter de till det som Skolverket (2012) lyfter fram – att utgångspunkten för arbetet med dokumentation att ”lyssna in” det som pågår bland barnen och göra det synligt genom dokumentation. Det kan handla om att lyssna noga till det som sägs, att noggrant notera vad som händer och ta reda på vilka lär- och lässtrategier barnet använder sig av. Det sker genom att fotografera, anteckna och filma det som sker (Dahlberg, Moss & Pence 2002:221). Barn blir delaktiga i dokumentationsprocessen genom att spela in, titta på inspelningen, fotograferar och klipper ut de bilder som barnen har de tagit med hjälp av läsplattan och kameran.
Skolverket (2012:32) hävdar när barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra en diskussion mellan pedagogerna och barnen och de kan pröva det som visas på filmen eller på bilden (Skolverket 2012). Just detta var tydligt i vår undersökning där samstämmigheten bland pedagogerna var total när det gällde dokumentationen som utgångspunkt för fortsatt arbete. Detsamma gällde önskan om att barnens roll ska lyftas fram så att de blir mer delaktiga.
5.3 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att fördjupa sig i forskning om barns utveckling i förhållande till den pedagogiska dokumentationen genom att följa olika förskolor under en tid och se vilka förändringar i barnens utveckling denna leder till. En fråga som har vi har funderat på är:
Referenser
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS
Ellmin, Birgitta & Ellmin Cederholm, Ulrica (2012). Portfolio i förskolan: ett sätt att förverkliga förskolans läroplan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige årgång 8 nr 1-2. Linköping: Linköpings Universitet, Tema Barn
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet.
Krok, G och Lindwald, M (2005) Portfolio i förskolan – att komma igång. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS
Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk? att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket
Sheridan, Sonja. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2011). Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Johanneshov: TPB
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm. Tillgänglig på internet 2013-06-01
Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bilaga 1
Hej!
Vi är två tjejer som heter Sibel Elmas och Lina Cronqvist. Vi går sista året på Malmö Högskola. Nu går vi en kurs som heter Den forskande läraren, som är förberedande inför vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Vår fråga till dig som pedagog är om du vill vara med eller inte i vår studie.
Vid samtals tillfällen kommer vi att spela in intervjuerna för att lättare kunna vara helt närvarande och koncentrerade. Det kommer inte att förekomma några bilder på dig. Materialet från intervjuerna kommer endast att utgöra underlag för vårt arbete. Pedagogernas namn kommer skyddas genom att använda av fiktiva namn. Vi kommer att intervju barn på hur de ser på barns delaktighet i dokumentationsprocessen.
Om det är något ni undrar över, tveka inte att ta kontakt med oss.
Forskaren Staffan Stukát (2011) menar att alla uppgifter som vi samlar in från barn och pedagoger, kommer att vara fingerade. Det betyder att pedagoger själva väljer ifall de vill vara anonyma eller inte vill vara med i studien.
Med vänliga hälsningar
Sibel Elmas och Lina Cronqvist
Pedagogens namn:
Ja, jag samtycker att får vara med som deltagande
Nej, jag samtycker inte att vara med som deltagande.
Bilaga 2
Hej barn och föräldrar!
Vi är två tjejer som heter Sibel Elmas och Lina Cronqvist. Vi går sista året på Malmö Högskola. Nu går vi en kurs som heter Den forskande läraren, som är förberedande inför vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Vår fråga till er föräldrar är om ert barn får vara med som deltagande i vår intervju. Vi kommer naturligtvis att fråga barnen själva om de vill vara med eller inte.
Vid samtals tillfällen kommer vi att spela in intervjuerna för att lättare kunna vara helt närvarande och koncentrerade. Det kommer inte att förekomma några bilder på barnen. Materialet från intervjuerna kommer endast att utgöra underlag för vårt arbete. Barnens namn kommer skyddas genom att använda av fiktiva namn. Vi kommer att intervju pedagoger hur de ser på barns delaktighet i dokumentationsprocessen.
Om det är något ni undrar över, tveka inte att ta kontakt med oss.
Forskaren Staffan Stukát (2011) menar att alla uppgifter som vi samlar in från barnen, kommer att vara fingerade. Det betyder att barnen själva väljer ifall de vill vara anonyma eller inte vill vara med i studien. Om det inte finns något muntligt och tillåtelse från barnens föräldrar att deras barn får vara med in intervjun, så får inte barnen vara med som deltagande.
Med vänliga hälsningar
Sibel Elmas och Lina Cronqvist
Barnets namn:
Ja, vi samtycker att vårt barn får vara med som deltagande
Nej, vi samtycker att vårt barn inte får vara med som deltagande.
Bilaga 3
Frågor till pedagogerna
Innan intervjun
• Hur länge har du arbetat som förskollärare/barnskötare? • Varför arbetar du med barn?
Vid intervjun
• Vad är dokumentation för dig?
• Vad är pedagogisk dokumentation för dig?
• Hur får ni/du barnen att vara delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? • Hur gör ni/du om barnet inte vill bli fotograferad eller filmad?
Frågor till barnen
• På vilket sätt och hur blir du delaktig med materialet på förskolan? • Vad gör du på en läsplatta eller en kamera?
• Vem bestämmer på avdelningen när det gäller att sätta upp dina teckningar eller bilder?
• Hur tycker du om att bli filmad eller fotograferad på förskolan? (Säger du ifrån om du inte vill…)
