Avfallsminskning och förbättrad källsortering på byggarbetsplatser - Miljöutbildnings påverkan av motivation för avfallsminskning och bättre källsortering på byggarbetsplatser

Avfallsminskning och förbättrad

källsortering på byggarbetsplatser

Miljöutbildnings påverkan av motivation för avfallsminskning

och bättre källsortering på byggarbetsplatser

Waste reduction and improved waste disposal at construction sites

Examensarbete

Mattias Erlandsson

Carl Petersson

Förord

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och är den avslutande delen på högskoleingenjörsprogrammet byggteknik vid Malmö Högskola. Tyvärr blev inte omfattningen på arbetet lika stort som intentionen var från början. Vi tog först kontakt med en avfallsentreprenör för att eventuellt skriva examensarbetet för dem. Möte bestämdes och efter mötet skulle de återkomma, vilket de gjorde men efter flera veckor. Då ville de att vi skulle vinkla studien mot ett annat håll än vad vi hade tänkt från början vilket det inte fanns tid med från vår sida då vi redan hade kommit långt med nuvarande studie.

Vi skulle vilja tacka samtliga byggarbetsplatser som tagit emot oss på deras frukost/lunch för att besvara enkäten samt samtliga ansvariga på arbetsplatserna för deras deltagande i personliga intervjuer. Vi vill även tacka samtliga som ställt upp och tagit sig tid för telefonintervjuer.

Avslutningsvis skulle vi vilja rikta ett särskilt tack till Catarina Thormark, vår handledare samt Pia Petersson som fungerat som bollplank och stöd i denna studie.

Mattias Erlandsson och Calle Petersson Malmö, maj 2012

Sammanfattning

Vid en nyproduktion på en byggarbetsplats uppgår avfallet till 5-15 % av

byggnadsmaterialet. Det finns system att minska byggavfall men ett stort problem är bristen på motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se någon kortsiktig förtjänst. Ett steg för att öka motivationen är då att ge personalen utbildning i

avfallsminskningsåtgärder och de förtjänster det kan leda till.

Syftet är att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att utbildning påverkar deras motivation till källsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta.

Studien genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till ca 60 personer fördelat över fem arbetsplatser. Både ledning och hantverkare har ingått.

Telefonintervjuer samt personliga intervjuer har använts för att komplettera enkäterna. Studien visar att utformningen på dagens miljöutbildning inte tycks påverka

motivationen, vare sig hos ledning eller hantverkare, att förbättra källsortering och att minska mängden avfall ute på byggarbetsplatser. Däremot anser de som gått

miljöutbildning att den påverkat deras arbetssätt med att källsortera och att minska mängden avfall.

Abstract

At a new production process at a construction site, 5-15% of the total building material becomes construction waste. There are several systems to reduce the construction waste; however, companies don’t recognize the short-term profit hence the lack of motivation to implement them. To educate the personnel in waste disposal is one way to increase the motivation in the implementation of these systems.

The purpose of this paper is to describe how environmental education can be designed and also how managers and workers believe that education affects their motivation to waste disposal and the minimizing of construction waste during the production process and what obstacles they might have.

A survey has been the methodological tool in require the information that this thesis need. This survey included five different construction sites, and had in total 60 participants, including both managers and workers. To complement this survey, telephone interviews and personal interviews has been conducted.

The result from study carried out, shows that today’s education within in this matter, does not influence in the rise of motivation of improving the care of waste disposal, neither for the mangers nor the construction workers. However, the ones required the education consider themselves affected in their way of taking care of waste disposal and their mindset in reducing the amount of construction waste

Begrepp

Avfall: Alla föremål och substanser som innehavaren vill alternativt är skyldig att göra sig av med (Naturvårdsverket b, 2011)

Farligt avfall: Avfall som kan vara en risk för miljö eller hälsa benämns som farligt avfall, ett samlingsnamn för flera olika sorters avfall.

Blandning med andra avfall får ej ske och vid transport på allmän väg ska det vara anmält, alternativt finnas ett tillstånd (Sysav, 2011)

Kretsloppsprincipen: Material skall i största möjlighet återanvändas eller återvinnas för att inte påverka naturen negativt (Miljöbalken, 2012)

Källsortering: Sortering av avfallet där det uppkommer dvs. vid källan (Nationalencyklopedin a, 2012)

iso 14001: Den internationella standarden för ledningssystem inom miljö. Den riktar sig till alla, stora som små, företag som organisationer samt till alla olika verksamhetsområden (SIS, 2012).

Ledning: Med ledning menas i rapporten arbetsledare samt platschefer. PBL: Plan- och bygglagen

Återanvändning: En produkt som återanvänds utan omvandling kallas återanvändning, ett exempel på detta är tegel. (TNC, 2012) Återvinning: Fasta eller flytande restprodukter som återförs till

tillverkningsprocesser kallas för återvinning (Nationalencyklopedinb, 2012)

Innehållsförteckning

2 Nationella miljömål, byggavfall samt effekten av miljöutbildning ... 11

2.1 Nationella mål ... 11 2.2 Avfallsfraktioner ... 12 2.3 Avfallsminskningsåtgärder ... 12 2.4 Effekt av miljöutbildning ... 13 3 Resultat ... 14 3.1 Internutbildning ... 14 3.2 Externutbildning ... 16 3.3 Sammanfattning ... 16 3.4 Enkäter ... 17 3.5 Intervjuer ... 24

4 Diskussion Och Analys ... 25

4 .1 Metoddiskussion ... 25

4.2 Allmän diskussion och analys ... 26

5 Slutsatser och förslag till framtida forskning ... 28

5.1 Förslag på framtida forskning ... 28

Referenser... 29

Bilaga 1 ... 32

7

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Vid en nyproduktion på en byggarbetsplats uppgår avfallet till 5-15 % av byggmaterialet (Naturvårdsverket a, 2011). Det hade sannolikt haft betydande miljövinster om byggbranschen återanvänt och materialåtervunnit i större utsträckning. I Sverige finns det 16 stycken

övergripande miljömål som Sveriges riksdag fastställt, där vissa påverkar avfallshanteringen. För att uppnå dessa mål har regeringen bland annat tillsatt en miljömålsberedning. Beredningens mål är att till senast år 2020 ska återanvändning och materialåtervinning av icke farligt byggnads- och rivningsmaterial minst vara 70 viktprocent jämfört med 2010 års siffror som var cirka 50

viktprocent. I målet ingår inte energiåtervinning, återvinning av rena jord- och stenmassor eller farligt avfall (Naturvårdsverket c, 2011).

Det finns även en intresseorganisation inom bygg- och fastighetssektorn som strävar efter att uppnå en hållbar byggd miljö genom att begränsa den negativa miljöpåverkan som byggsektorn orsakar. Denna organisation bildades 1994 och kallades då Kretsloppsrådet (2012), år 2010

ombildades det till ”Nya” Kretsloppsrådet. Organisationens primära uppgift är att fungera som ett kontaktorgan inom bygg- och fastighetssektorn gentemot Miljödepartementet och

myndigheterna (framförallt Naturvårdsverket och Boverket) för intressenterna. Ett av Kretsloppsrådets övergripande mål är att minska deponimängderna och de övriga målen är:

 Minska energianvändningen!

 Minska förekomsten av oönskade ämnen i byggnader och anläggningar!

 Säkerställa en god innemiljö!

De senaste siffrorna (tabell 1) från Kretsloppsrådets slutrapport från år 2012 visar att avfallsprodukterna har minskat markant de senaste åren.

Tabell 1. Materialanvändning från Kretsloppsrådets slutrapport

1994 2008

Andel avfallsprodukter till deponi (uppskattade siffror) 90 % 30 %

Källsortering av bygg- och rivningsavfall Ovanligt Regel i större projekt Riktlinjer för hantering av bygg- och rivningsavfall Saknades Riktlinjer finns Vad procentenheten under ”Andelen avfallsprodukter till deponi” har mätts i framgår inte av kretsloppsrådet slutrapport, men en klar förbättring av källsortering kan ändå utläsas mellan åren 1994-2008.

Enligt Tam och Tam (2008) finns system för att minska byggavfall men ett stort problem är bristen på motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se någon kortsiktig förtjänst. De föreslår att ett steg för att öka motivationen kan vara att ge personalen utbildning i avfallsminskningsåtgärder och de ekonomiska förtjänster det kan leda till. Om ett företag t ex väljer att arbeta med incitament krävs en viss miljömedvetenhet hos personalen för att materialkostnaderna skall minska. Även detta kan åtgärdas med hjälp av utökad utbildning.

8 Tim Örting (2009) beskriver hur utbildning som ökar förståelsen för olika materials

miljöpåverkan, var de kommer ifrån och hur de tas omhand, är viktigt eftersom det kan ge ökad kunskap och på så sett höja motivationen för individen att bidra till minskat avfall.En annan sak som också nämns som viktigt, är att personalen bör få exempel på hur de själva kan bidra till avfallsminskning från den position de har i företaget. Örting nämner även vikten av att utbildningen är anpassad till rätt nivå, dvs. den skall kännas relevant för dem som går den. Att utbildning gynnar arbetet med miljöfrågor beskrivs i en del rapporter, både nationellt och internationellt (Örting, 2009, Tam och Tam, 2008, Dainty och Brooke, 2004). Ingen svensk rapport om personalens åsikter ute på byggarbetsplatser om miljöutbildning och dess påverkan har dock hittats. Detta är bakgrunden till denna rapport.

1.2 Syfte och mål

Syftet är att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att miljöutbildning påverkar deras motivation till källsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta. Med hinder menas vad det kan finnas för ”problemfaktorer” som försvårar för ledning och hantverkare att agera som de skulle vilja gällande källsortering och att minska mängden avfall?

Underliggande frågor till syftet är:

 Hur viktigt tycker ledning och hantverkare ute på byggarbetsplatser att minimering av byggavfall samt förbättrad källsortering är under byggprocessen?

 Skiljer sig den ansedda kunskapsnivån om avfallsminskning och källsortering, mellan ledning och hantverkare?

 Skiljer sig motivation att källsortera och att minska mängden avfall under byggprocessen mellan ledning och hantverkare?

 Anser ledning och hantverkare att de arbetar annorlunda med källsortering och att minska mängden avfall efter avslutad miljöutbildning?

Förväntat resultat samt mål

Studien kan visa om personalen ute på byggarbetsplatser tycker att miljöutbildning som syftar till att höja kompetensen gällande avfallsminskning gör att de blir bättre på avfallsminskning samt om det höjer deras motivation att arbeta aktivt för att minska avfall. Det kan vara skillnad mellan arbetsplatser där avfallsminskning och källsortering prioriteras olika och detta kommer eventuellt att synas via enkäterna.

För byggnadsföretagen skulle nyttan av studien givetvis bero på utslaget. Om miljöutbildning visar sig höja motivationen till avfallsminskning, kan de eventuellt spara pengar genom att investera i miljöutbildning av personal vilket i längden minskar avfall. Visar studien t ex att en arbetsplats där ledningen fått utbildning räcker för att informationen skall nå ut till hela personalstyrkan behöver inte arbetsplatser stanna upp för att hela personalstyrkan är på utbildning.

9 1.3 Avgränsningar

 Studien kommer geografiskt avgränsas till södra Skåne.

 Studien kommer inte gälla rivningsentreprenader.

 Studien kommer att avgränsas till arbetsplatser dvs. ej huvudkontor och liknande.

 Studien kommer inte behandla underentreprenörer.

 Studien kommer endast beröra byggnader, inte anläggningar.

1.4 Metod

Data har tagits fram med hjälp av enkäter och intervjuer. Huvuddelen av insamlad data har varit via enkäter och därför beskrivs denna metod mer än intervjudelen under rubrikerna nedan.

1.4.1 Enkäter

Studien bygger på enkäter besvarade av personal ute på byggarbetsplatser i södra Skåne. Målet var att enkäterna skulle tas fram i samarbete med en byggentreprenör för att göra frågorna så

relevanta som möjligt.

Enligt Ejlertsson (1996) är en enkät ett formulär som består av svarsalternativ som respondenten själv fyller i. Han beskriver i sin bok ett flertal för- och nackdelar. Fördelar som hade betydelse att enkät valdes i denna studie är framförallt möjligheten att nå ut till en större grupp än t ex

intervjuer, samt att det minskar risken att vi skulle påverka svaren via intervjuareffekten. Trots metodens fördelar finns nackdelar som behövdes tas i beaktning, svarsfrekvensen är ofta lägre än intervjuer och frågornas komplexitet måste begränsas jämfört med intervjuer. Detta är inte alla för- och nackdelar som Ejlersson tar upp men de som vi ansett mest relevanta för denna studie. Ejlertsson skriver vidare att det finns flera olika metoder att distribuera enkäter så som postenkät, gruppenkät, enkät som bilaga etc. Gruppenkät innebär att, t ex personal på en arbetsplats, får enkäterna och att de sedan samlas in vid samma tillfälle. Fördelarna med detta är enligt Ejlertsson att respondenterna pratar mindre med varandra och att svarsfrekvensen brukar vara hög.

Enkäterna i denna rapport distribuerades som en gruppenkät för att få en hög svarsfrekvens. En annan anledning var att tiden för att samla in enkäterna kortades ner jämfört med postenkäter. Vidare skriver Ejlertsson att det är viktigt att urvalet, d.v.s. de som skall svara på enkäten, sker slumpmässigt. Hur de väljs, dvs. metoden, är inte det viktigaste utan att valet är helt slumpmässigt

så det i största mån representerar den totala målgruppen. I denna studie har fyra olika större

byggföretag kontaktats, varav två stycken visade intresse, för att sen distribuera enkäten till dessa. Gunnarsson (2005) skriver på sin hemsida att detta är ett ja-sägarurval, alltså inte ett

slumpmässigt urval. Han skriver att det då kan vara svårt att veta om resultatet speglarhela målgruppen.

10 Enkäten (se bilaga 1) togs fram för att vara så kort att hantverkare och ledning ute på

byggarbetsplatser skulle kunna svara på den under sin frukost- eller lunchrast. Enkäten bestod av totalt 15 frågor uppdelade i fyra delar; allmänt, miljöutbildning, kunskap och motivation samt övriga frågor. Enligt Ejlertsson finns en risk att frågorna feltolkas och därför bör det genomföras pilotstudier innan enkäten används i undersökningen. Pilotstudien skall hjälpa till att visa om frågorna tolkas på rätt sätt av respondenten. Enkäten lämnades därför först ut till ett tiotal personer för att därefter bearbetas om till sitt slutgiltiga skick. Tidsbegränsningen gjorde att enkäten inte togs fram tillsammans med en byggentreprenör.

Enkäten delades ut till fem byggarbetsplatser totalt. Personalstyrkan varierade mellan ca 2-30 personer exklusive ledning. Alla som tillfrågades (n=59) om att delta i studien besvarade enkäten.

1.4.2 Intervjuer

För att komplettera enkäterna hölls intervjuer med personer i ledande ställning. Intervjuer hölls med de platsansvariga samtidigt som övrig personal svarade på enkäterna. Frågorna var samma som enkäterna men den platsansvarige hade möjligheten att utveckla sina svar mer. Detta beskriver May (2001) som en semi-strukturerad intervju. Fördelen med denna form av intervju menar May, är att intervjuaren kan få förtydliganden och mer utvecklade svar av den intervjuade personen. Detta möjliggör att även samla in kvalitativ data.

Intervjuerna avslutade med tre öppna frågor där den intervjuade fick utveckla svaren själv. Frågorna som ställdes var:

 Känner du någon press ifrån ledningen att påverka mängden byggavfall och källsortering?

 Känner du någon press ifrån personalen att påverka mängden avfall och källsortering?

 Gör du något för att höja motivationen hos personalen att arbeta för mindre avfall och en förbättrad källsortering?

Fyra stycken telefonintervjuer hölls med miljöansvarig eller en som hade motsvarande tjänst på de olika byggföretegen och med avfallsentreprenörerna för att få information om deras

miljöutbildning. Detta var av rent logistiska skäl då en del personer som intervjuades arbetade på ett sådant avstånd ifrån Malmö att en fysisk intervju ej var försvarbar. Fyra telefonintervjuer hölls även med den ansvariga på vissa av de arbetsplatser som besöktes för kompletteringar av de tidigare personliga intervjuerna.

11

2 Nationella miljömål, byggavfall samt effekten av

miljöutbildning

Det finns olika styrmedel och mål för att hålla nere avfalls- och deponimängder. Detta görs med bland annat nationella mål och att byggavfallet delas upp i olika fraktioner ute på

byggarbetsplatser. Ett annat styrmedel att hålla nere avfalls- och deponimängder är via

miljöutbildning. Effekten av denna beskrivs sist i detta kapitel, dessförinnan beskrivs delar av de nationella målen, avfallsfraktioner och avfallsminskningsåtgärder.

2.1 Nationella mål

Den svenska riksdagen har fastställt 16 miljömål, som i sin helhet syftar till att nästkommande generation inte ska påverkas av dagens miljöproblem, samt att inte orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Ett av målen är giftfri miljö som beskriver att människans hälsa eller den biologiska mångfalden inte ska hotas av ämnen i miljön som skapats av samhället, detta mål påverkar hanteringen av byggavfall (Miljömål, 2012). De kemiska ämnen som en giftfri miljö innefattar kan enligt kemikalieinspektionen (2011) avges till inomhusluften via byggmaterial som t ex isolering, lim eller ytbehandling, då dessa kan innehålla t ex formaldehyd eller organiska lösningsmedel. Det är när dessa kemiska ämnen i produkterna frigörs som det finns en ökad hälsorisk. Dock menar kemikalieinspektionen att kunskapen är dålig hur de kemiska ämnen lämnar byggmaterialet och vilka kemiska ämnen som finns i byggmaterialet (Kemikalieinspektionen, 2011). För att målet giftfri miljö ska kunna uppnås krävs det att bland annat att företag, kommuner och organisationer medverkar och är engagerade (Miljömål, 2012).

Stora mängder blandat avfall som hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas uppstår i byggnads- och rivningssektorn. Hade byggbranschen återanvänt och materialåtervunnit i större utsträckning hade det sannolikt haft betydande miljövinster. Den miljömålsberedning som regeringen tillsatte år 2010 har bland annat i uppdrag att på ett kostnadseffektivt sätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ge regeringen råd gällande miljömålen. Beredningens mål är att till senast år 2020 ska återanvändning och materialåtervinning, av icke farligt byggnads- och rivningsmaterial, minst vara 70 viktprocent jämfört med 2010 års siffror som var cirka 50 viktprocent. I målet ingår inte energiåtervinning, återvinning av rena jord- och stenmassor eller farligt avfall. Detta mål finns som ett ramdirektiv för avfall och den gäller samtliga medlemsstater i EU. Statistiken över bygg- och rivningsavfall är dock bristfällig i Sverige p.g.a. bland annat osäkerheten kring hur mineralavfall hanteras. Fördelningen av hur mycket som deponeras och hur mycket som används till anläggningsändamål är okänt. Detta gör det svårt att veta hur långt ifrån EU:s återvinningsmål Sverige i dagsläget ligger (Naturvårdsverket c, 2011).

12 2.2 Avfallsfraktioner

PBL och miljöbalken ställer bland annat krav vid nybyggnation och rivning att avfall sorteras. Sortering av materialet har flera fördelar såsom ökad återanvändning och materialåtervinning, insamlingen av farligt avfall kan ske på ett kontrollerat sätt samt att deponimängderna minskar. Av olika sorteringsmetoder är källsortering av byggavfallet att föredra då möjligheter till

återanvändning och återvinning ökar samtidigt som nedsmutsningen minskar (Naturvårdsverket a, 2011).

För att tillmötesgå kravet på sortering vid nybyggnation och lyckas med källsortering delas avfallsprodukterna upp i fraktioner, så kallade avfallsfraktioner. Sysav (2011) beskriver i sin avfallsguide vilka avfallsfraktioner de anser vara nödvändiga vid byggentreprenader (se bilaga 2). Fraktionen farligt avfall listas i Sysavs guide under särskild rubrik och inte under Byggavfall. Denna fraktion har författarna valt att ta med och beskriva eftersom en del byggavfall bör gå under fraktionen farligt avfall.

2.3 Avfallsminskningsåtgärder

Enligt Dainty och Brooke (2004) uppkommer orsaker till byggavfall under hela byggprocessen. För att minska byggavfallet finns det en rad olika avfallsminskningsåtgärder som fungerar för byggbranschen under hela byggprocessen. I deras rapport nämner de 16 stycken av dessa. De som kom högt upp på rankningen och gäller under utförandefasen tas upp nedan, sifforna i parantes anger åtgärdens plats på rankingen:

 Samarbeten inom leveranskedjan mellan leverantörer och avfallsentreprenörer (1).

 Ökad prefabricering för att kontrollera avfall och materialskador (2).

 Designstandardisering för att förbättra byggförmågan och minska avfallet på plats (3).

 Åtgärder som kontrollerar lager för att undvika onödigt stora marginaler vid materialbeställning (4).

 Förbättrad utbildning av personalen (5).

 Just-in-time leveranser (7).

Enligt Dainty och Brookes (2004) undersökning ligger alltså förbättrad utbildning på personalen på en femte plats av de 16 avfallsminskningsåtgärder som deras rapport tar upp.

13 2.4 Effekt av miljöutbildning

Nilsson(2007) har gjort ett examensarbete som omfattar: "Relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrån arbetsgivarens perspektiv". Utbildningen skiljer sig en del mellan anläggningsbranschen och byggnadsbranschen. Anläggningsbranschen omfattar mestadels arbetsmiljö- och miljöfrågor som är relaterade till lagar och regler medan

byggnadsbranschen oftare inrättar lärlingsplatser. Tyvärr nämner inte Nilsson hur långa dessa utbildningar är.

Enligt Nilsson bidrar inte utbildning inom arbetsmiljö och miljö till ökad effektivitet inom byggnations- och anläggningsbranschen. Den effekt som större delen av företagen såg var däremot en ökad kvalitet på utfört arbete, en lönsam framtida investering enligt företagen. Andra effekter som utbildning gav var bland annat en ökad omfattning av arbetsuppgifterna, en

förbättring av den enskilde arbetstagarens arbetsmotivation samt att samarbetet mellan arbetstagare blev bättre. Detta trots att utbildningarna inte varit speciellt omfattande som företagen gav sin anställda.

Nilsson menar vidare att eftersom det inte tillämpas individuell lönesättning inom

byggnadsbranschen har arbetsgivarna svårt att premiera sina anställda i t ex löneökning om de exempelvis visar sig bli skickligare på att utföra sitt arbete efter en genomförd vidareutbildning. Detta påverkar de anställdas motivation till vidareutbildning och arbetsgivaren har således svårt att motivera sina anställda till kompetensutveckling.

14

3 Resultat

Nedan följer resultatet av enkätundersökningen samt den insamlade informationen om miljöutbildningarna. Enkätundersökningen var uppdelad i fyra kategorier; allmänt,

miljöutbildning, kunskap och motivation samt övriga frågor. Intervjuerna har hållits med den ansvarige på arbetsplatsen där de har haft möjligheten att fördjupa sina svar från enkäten samt har tre övriga frågor ställts till den ansvarige på byggarbetsplatsen.

3.1 Internutbildning

Kortare intervjuer har hållits med tre olika större byggföretag (fler är 2000 anställda) i Sverige för att få en uppfattning om de har en intern miljöutbildning och hur den i sådana fall ser ut.

Dessutom ställdes frågan om de tar emot extern utbildning t ex via en avfallsentreprenör på byggstartmöten för att informera om vilka avfallsfraktioner som skall användas etc.

Byggföretagen kommer nedan kallas för Ett till Tre. Företag Ett

En kortare telefonintervju med en projektledare på miljöavdelningen för företag Ett gav följande information:

Företag Ett har två olika utbildningar inom företaget, en som är för personal som skall utbilda sig mot ny tjänst (som t ex en snickare som skall bli arbetsledare). Den andra riktar sig mot

företagets olika avdelningar där de kan bli iso 14001-certifierade. Då får bland annat personalen ute på byggarbetsplatserna en fyra timmar lång utbildning. Denna utbildning innehåller följande rubriker/ämnen:

 Allmänna miljöfrågor

 Miljöbalken

 Olika miljöklassningssystem för byggnader (t ex breem)

 Produktval (främst inriktat mot farliga ämnen)

 Hur man kan spara energi på byggarbetsplatser

 Vad som kan finnas i marken vid byggnation på gamla tomter.

Rubrikerna/ämnena kan variera något mellan utbildningstillfällena men i stora drag är det punkterna ovan som behandlas.

Företaget har haft denna utbildningsform i fyra år. I dagsläget ges ingen repetition till dem som tidigare gått utbildningen men all ny personal till de iso 14001-klassade avdelningarna får utbildningen.

15 Företag Ett har centrala avtal med olika avfallsentreprenörer. I dessa avtal står det att

avfallsentreprenören skall komma ut på startmöte och informera om vilka avfallsfraktioner som skall användas för just den byggarbetsplatsen samt kortare information om avfallsfraktionerna. I avtalet ingår det även att avfallsentreprenören skall presentera avfallsstatistik för

byggarbetsplatserna. Detta gör det möjligt att kontrollera om källsorteringen är lönsam eller ej. Företag Två

En kortare telefonintervju med en miljöchef har gjorts på ett av de större byggföretagen i Sverige vilket gav följande information:

Företaget har en intern utbildning sedan 1994 inom miljöfrågor. Den är tre timmar lång och under den första timmen går de igenom allmänt om t ex växthuseffekter, försurningar och koldioxidutsläpp. De två återstående timmarna går de igenom hur företaget arbetar mot dessa delar, hur det påverkar personerna inom företaget t ex arbetsledare eller hantverkare. Alla inom företaget ska genomföra utbildningen och en repetition av den görs enbart vart femte år eller om det tillkommit nya rön inom området. Företaget har ingen iso 14001-certifiering då de bygger mycket till privatpersoner som inte riktigt vet vad den certifieringen innebär. Däremot finns det interna krav inom företaget som ska uppfyllas.

Effekten av utbildningen har inte uppmätts men de har sett en förbättrad trend inom bland annat bättre källsortering och att energianvändningen på arbetsplatserna har blivit lägre. Detta t ex genom lågenergibelysning och energieffektivare bodar på arbetsplatserna.

Företag Tre

En kortare telefonintervju med en utvecklingsledare på miljöavdelningen på företag Tre gav följande information:

Företag Tre har haft en intern miljöutbildning sedan 1999. Hela personalstyrkan skall gå miljöutbildningen. Utbildningen sträcker sig över en halvdag och tar i stora drag upp följande ämnen:

 Varför ett miljöarbete? (Varför?)

 Vilken miljöpåverkan har "vi"? (Vad?)

 Våra arbetssätt (Hur?)

Avfall berörs främst under ämnet "Våra arbetssätt" där det bland annat behandlar källsortering. Utbildningen ser något olika ut beroende på vilken grupp som får utbildningen. Med personalen ute i produktionen kör de t ex ibland en avfallsövning där olika avfallsfraktioner sätts upp och personalen får träna på att sortera rätt avfallsprodukt till rätt avfallsfraktion.

All ny personal skall gå utbildningen men det sker dock ingen repetition av utbildningen. Utbildningen ges när det finns behov av det, detta innebär att det inte finns något givet intervall då utbildningen ges. Generellt får nya medarbetare dock utbildningen någon gång inom ett år. Företag Tre har centrala avtal med olika avfallsentreprenörer där det ingår att de skall komma ut till olika projekt för att gå igenom vilka avfallsfraktioner som skall användas för just den

arbetsplatsen om det finns behov för det. Olika projekt har olika nära samarbete med den aktuella avfallsentreprenören.

16 3.2 Extern utbildning

De två avfallsentreprenörerna vars utbildning författarna valt att kortfattat sammanställa, för att ge läsaren en bild hur en avfallsentreprenörs utbildning kan se ut beskrivs nedan.

Avfallsentreprenören Sysav A (2012) erbjuder utbildning till arbetsplatser som är intresserade av att minska sitt avfall. På en nyetablerad arbetsplats får platschefer, arbetsledare och lagbas besök utav en rådgivare som upplyser om hur källsortering kan göras på miljömässigt och ekonomiskt bästa sätt. Ett eget konto skapas då till arbetsplatsen där allt avfall registreras. Arbetsplasten kan sedan få statistik hur mycket avfall som har levererats och hur det har källsorterats.

Byggföretagen få en sammanställning för hur individuella arbetsplatser och hela företaget hanterat sitt avfall, kvartals- och årsvis.

För de anställda på arbetsplatsen erbjuder Sysav utbildning inom bl.a. kretsloppsprincipen, de visar hur ett modernt avfallsbolag arbetar samt erbjuder möjligheten till ett studiebesök på Sysavs anläggningar. (Sysav A, 2012)

Avfallsentreprenören Sita har en 30-60 minuter lång utbildning som ingår då byggföretagen väljer dem som avfallsentreprenör. Sita åker då ut till byggarbetsplatsen och går igenom de

avfallsfraktioner som skall användas på den specifika byggarbetsplatsen. Huvudmålet är att källsorteringen ska ske så nära källan som möjligt. All personal och ledning inklusive underentreprenörer får utbildningen. Avfallsfraktionerna grundar sig i kretsloppsrådets rekommendationer. (Gustavsson, 2012).

3.3 Sammanfattning

Tre olika stora byggföretags miljöutbildningar har undersökts och de skiljer sig inte åt

längdmässigt i tid, däremot skiljer de sig åt innehållhållsmässigt i viss grad, bland annat är två av tre företag iso 14001-certifierade. Det företag som inte är iso 14001 certifierat har valt att inte vara det eftersom de mest bygger till privatpersoner och dessa vet inte vad iso 14001 certifiering innebär enligt företagets miljöchef.

En annan central aspektsom skiljer dem åt är hur länge utbildningen har pågått inom företagen. Två av företagen har haft utbildningen sen sent 90-tal medan det tredje företaget enbart haft det sedan 2008.

Utbildningsnivån mellan de tre företagen är annars lika då alla går igenom allmänna miljöfrågor och samtliga företag har sett en klar uppåtgående trend inom källsorteringen. Om denna beror på miljöutbildningen eller något annat är däremot oklart. Då inget av företagen har utvärderat effekten av utbildningen kan man inte med säkerhet klargöra om miljöutbildning påverkat resultatet positivt.

17 Olika avfallsentreprenörer utbildar dessutom byggföretagen i viss mån. Hur informationen tas in av ledning och hantverkaregenom dessa korta utbildningar beror enligt en central byggchef på ett av avfallsföretagen att om platschefen på byggarbetsplatsen tycker källsortering borde prioriteras är det betydligt lättare att nå ut med informationen. Informationen tas in betydligt bättre om en representant från avfallsentreprenören kommer ut och informera än om t ex ett informationsblad sätts upp på anslagstavlan. Informationen går fram med ett informationsblad men inte alls på samma sätt som om en representant kommer ut och informerar.

3.4 Enkäter Allmänna frågor

De allmänna frågorna berör födelseår, utbildningsnivå, tjänst på företaget samt hur länge hanverkare och ledning arbetat inom byggbranschen. Åldern på de undersökta har varit varierande mellan 18-63 år. Den högsta utbildningsnivån varierade mellan grundskola och högskola där de som enbart gått i grundskolan var födda antingen på 40-talet eller 90-talet. Av dem som var födda på 90-talet arbetade två stycken som lärlingar. De som gått högskola (5 stycken) hade samtliga en tjänst i ledningen på byggarbetsplatsen. Den dominerande högsta utbildningsnivån var dock gymnasium där 81 % hade avslutat sin utbildning. Tjänsten på företaget varierade från hantverkare till platschef och hur länge de arbetat inom byggbranschen kan ses nedan i figur 1.

Figur 1. Hur länge respondenterna arbetat inom byggbranschen. Y-axeln anger antal personer och X-axeln anger hur länge de arbetat inom byggbranschen.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 0--5 år 5--10 år 10--15 år 15--20 år >20 år

18 Miljöutbildning

Miljöutbildningsfrågorna behandlar om de fått miljöutbildning, hur lång den i sådana fall varit, vem som hållit i den och om de anser att den påverkat deras arbete med källsortering och att minska mängden avfall. Av de 83 % som fått en miljöutbildning hade de flesta utbildat sig inom företaget de arbetar på. Utbildningslängden har varierat mellan 0-2 timmar till över 40 timmar där genomsnittet på samtliga arbetare var ca 5.5 timmar. De flesta låg dock inom spannet 0-2 timmar eller 3-4 timmars lång utbildning.

53 % av respondenterna tyckte att miljöutbildningen "påverkat" deras arbete mycket medan 24 % tyckte att miljöutbildningen "inte påverkat" arbetet gällande källsortering och att minska mängden avfall. Av de återstående respondenterna (14 %)ansåg åtta procent att miljöutbildningen påverkat dem väldigt mycket medan resterande sex procent ansåg att den inte hade påverkat dem alls. Motivation och kunskap

Rubriken motivation och kunskap innehåller tre stycken frågor; hur viktigt, hur god kunskap och hur motiverade ledning och hantverkare är att källsortera och att minska mängden avfall.

Svarsalternativen har varit en fyragradig skala där ett är: "inte viktig alls"/"inte god alls"/"ingen motivation alls" och fyra är: "mycket viktigt"/"väldigt god"/"väldigt motiverad". 47 % respektive 29 % tyckte att källsortering och att minska mängden avfall är "viktigt" respektive "mycket viktigt". Angående deras kunskapsnivå ansåg de flesta att de har en "god kunskap" (71 %) och 26 % ansåg att de hade en "väldigt god kunskap" inom området. De återstående tre procenten ansåg att de "inte hade god kunskap". Deras motivation till att källsortera och att minska mängden avfall har varit god överlag (figur 2).

Figur 2. Diagram över hur motiverade respondenterna anser sig vara att källsortera och att minska mängden avfall. Y-axeln anger antal personer.

0 5 10 15 20 25 30 35 Ingen motivation alls Ingen motivation Motiverad Väldigt motiverad Ej svarat

19 Övriga frågor

Första frågan under rubriken övriga frågor behandlade vad som begränsar möjligheterna till källsortering och att minska mängden avfall. Majoriteten av respondenterna ansåg att tid och tillgänglighet till containrar är de största begränsningarna (se fig 3). Om källsortering och att minska mängden avfall är prioriterat av ledningen tyckte respondenterna i genomsnitt 2.8 på en 4-gradig skala. Under rubriken övriga frågor ställdes även frågan:

Om du i din tjänst beställer material; finns miljösynpunkter med när du bestämmer hur mycket material du skall beställa? 41 % svarade ja, 33 % svarade nej och 26 % svarade inte på frågan. Den sista frågan som ställdes var om de som inte gått på någon miljöutbildning trodde att deras motivation till källsortering och att minska mängden avfall hade förbättrats om de fått en miljöutbildning (figur 4).

Figur 3. Vad begränsar din möjlighet att källsortera och att minska mängden avfall? Y-axeln anger hur många som tycker att respektive alternativ är ett problem.

Figur 4. Om du inte fått någon miljöutbildning. Tror du att din motivation till källsortering och att minska mängden avfall hade förbättrats av en miljöutbildning? Y-axeln anger antal personer.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 0 5 10 15 20 25 30 35

20 I figurerna nedan visas hur motiverade samt hur viktigt respondenterna tycker källsortering och att minska mängden avfall är på en arbetsplats. Figur 5 visar de som inte gått miljöutbildning och figur 6 de som gått miljöutbildning. I figurerna hade respondenterna en fyrgradig skala att utgå ifrån som beskriver hur motiverade de var samt hur viktigt de anser källsortering och att minska mängden avfall är på en byggarbetsplats (x-axeln). Ett är "inte motiverad"/"inte alls viktigt" och fyra är "väldigt motiverad"/"mycket viktigt". Resultatet tyder på att det inte skiljer sig nämnvärt mellan de som gått miljöutbildning med de som inte gått miljöutbildning.

Figur 5. Visar de som inte fått miljöutbildning, hur viktigt samt hur motiverade de är till att källsortera och att minska mängden avfall. Y-axeln anger procentenheter.

Figur 6. Visar de som fått miljöutbildning, hur viktigt samt hur motiverade de är till att källsortera och att minska mängden avfall. Y-axeln anger procentenheter.

0 10 20 30 40 50 60 70 1 2 3 4 Viktigt Motivation 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4 Internt bortfall Viktigt Motivation

21 I figur 7 redovisas kopplingen mellan de olika generationerna och hur viktigt de anser att

källsortering och att minska mängden avfall är, hur lång utbildning varje generation har gått visas i figur 8 och i figur 9 redovisas hur god de anser deras kunskap är gällande källsortering och att minska mängden avfall.

Figur 7. Hur viktigt de olika generationerna tycker det är att källsortera och att minska mängden avfall. Y-axeln anger antal personer.

De generationer som i genomsnitt tyckte det var "viktigt" eller hade ett genomsnitt över "viktigt" gällande att källsortera och att minska mängden avfall på en arbetsplats var samtliga generationer, med undantaget 80-talisterna som har ett genomsnitt precis under "viktigt".

Det som är intressant att redovisa vidare är hur mycket miljöutbildning de olika generationerna har fått. De skiljer sig en hel del mellan 80- och 90-talisterna gentemot övriga generationer. Många av de som tillhör den äldre generationen har fått mer miljöutbildning genom årens gång gentemot den yngre generationen.

Figur 8. Hur mycket utbildning varje genreration fått. Y-axeln anger antal personer.

0 2 4 6 8 10 12

40-tal 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal

Inte viktigt alls Inte viktigt Viktigt Mycket viktigt 0 2 4 6 8 10 12

40-tal 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal

0--2h utbildning 3--4h utbildning 5--8h utbildning 9--16h utbildning 17--40h utbildning >40h utbildning

22 Figur 9. Hur de olika generationerna anser deras kunskap är gällande källsortering och att minska

mängden avfall på en arbetsplats. Y-axeln anger antal personer.

Figur 10 visar skillnaden mellan de som inte gått miljöutbildning och de som gått miljöutbildning, vad de anser deras kunskapsnivå är gällande källsortering och att minska mängden avfall.

Figur 10. Visar skillnaden mellan de som inte gått miljöutbildning och de som gått miljöutbildning, vad de anser deras kunskapsnivå är gällande källsortering och att minska mängden avfall. Y-axeln anger antal personer.

De som inte hur fått någon miljöutbildning utav hantverkare och ledning ansåg att de hade en "god" kunskap och även de som fått miljöutbildning ansåg sig majoriteten har en "god" eller "mycket god" kunskap gällande källsortering och att minska mängden avfall.

0 2 4 6 8 10 12 14

40-tal 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal

Inte god alls Inte god God Väldigt god 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Inte gått miljöutbildning Gått miljöutbildning

Inte god alls Inte god God Mycket god

23 I figur 11 nedan redovisas skillnaden mellan hantverkarna och ledningen på arbetsplatserna, vad de ansåg sig har för kunskapsnivå, motivation och hur viktigt de tycker det är att källsortera och att minska mängden avfall. I figuren har ett genomsnitt beräknats genom den fyragradiga

svarsskalan hantverkare och ledning svarade på, där 4 är "mycket viktigt"/"väldigt god"/"väldigt motiverad" och 1 motsvarar "inte alls viktig"/"inte alls god"/"ingen motivation alls". Denna ses på y-axeln i figuren. Eftersom endast fem stycken arbetsplatser besöktes ges inte en statistiskt rättvis bild av vad ledningen tycker/anser om frågeställningen, där ledningen definieras som platschef eller arbetsledare. Resultatet visar att det inte skiljer sig mycket mellan hantverkare och ledning gällande kunskapsnivå, motivation och hur viktigt de tycker det är att källsortera och att minska mängden avfall. Det ska även tilläggas att ledningen har haft i genomsnitt ca 16,5 timmars miljöutbildning per man medan hantverkarna endast haft ca 5.5 timmars miljöutbildning.

Figur 11. Visar skillnaden mellan hantverkare och ledning gällande deras motivation, kunskapsnivå och vikten av att källsortera och att minska mängden avfall. Y-axeln anger hantverkarna och ledningens genomsnitt på en fyragradig skala.

2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5

Viktigt Kunskap Motivation

Personal Ledning

24 3.5 Intervjuer

Intervjuer med ansvarig på arbetsplats

En intervju har även hållits med den ansvarige på varje arbetsplats för att han/hon ska ha en möjlighet att fördjupa sina svar. Den ansvariga, oftast platschef men även arbetsledare på de mindre arbetsplatserna, har haft liknande värderingar kring källsortering och vikten av den. Det som främst begränsar källsortering är var arbetsplatsen ligger geografiskt, hur stor den är samt tidspress. Ligger arbetsplatsen centralt i städer finns inte samma möjligheter att ha flera olika containrar för avfallsfraktioner jämfört med en arbetsplats som ligger i utkanten av en stad med stora, fria ytor.

Om den ansvarige kände press från sin ledning respektive sina hantverkare var det delad

uppfattning om. Vissa kände varken press ifrån sina hantverkare eller ledning medan andra kände press från båda hållen eller enbart från hantverkare/ledning. Generellt försöker de flesta

ansvariga på arbetsplatsen höja personalens motivation genom att tillhandahålla resurser t ex genom att ordna så att tillgängligheten till avfallscontainrar är så goda som arbetsplatsen tillåter. En av de platsansvariga kände press från sin personal att prestera gällande källsortering, då hantverkare och ledning hade incitament gällande företagets mål för deponimängd.

De flesta ansvariga menade även att källsortering är en liten ekonomisk del av den totala, därför inte högt prioriterat ur ekonomisk synpunkt. Det var betydligt viktigare att hålla tidplanen än att göra en 100 % korrekt källsortering då den ekonomiska vinningen inte direkt försämrades av dålig källsortering. Företagets mål gällande deponimängder vill dock alltid uppnås.

25

4 Diskussion Och Analys

Diskussionen nedan delas upp i metoddiskussion och allmän diskussion och analys. En metoddiskussion möjliggör för läsaren att bilda sig en uppfattning om validiteten och reliabiliteten för all insamlad data vilket sedan den allmänna diskussion och analysen bygger på.

4 .1 Metoddiskussion

Rapportens tidsram (tidsbegränsning) har under studiens gång varit en stor faktor. Med bakgrund till detta togs ett beslut att distribuera enkäten till fem byggarbetsplatser.

Ejlertsson (1996) skriver att validiteten och reliabiliteten är viktigt för att säkra att resultaten är korrekta och att frågorna tolkas på ”rätt sätt”. Enkäten är helt framtagen av författarna vilket kan vara en risk då frågorna ej är beprövade sedan innan. För att säkra validiteten lämnades enkäten ut i en pilotstudie och korrigerades där efter till sitt slutgiltiga format. Avsikten med pilotstudien var att kontrollera att frågorna tolkades korrekt. Reliabiliteten beskriver Ejlertsson som att upprepade undersökningar skall ge samma resultat. Eftersom enkäten till stor del delats ut till personer i samma företag med liknande arbetsuppgifter och svaren inte varierat stort mellan arbetsplatserna antas reliabiliteten vara god.

Att distribuera enkäten till en helt slumpmässigt vald grupp hade förmodligen ökat

trovärdigheten på resultatet positivt eftersom det enligt Gunnarsson (2005) finns en risk att resultatet endast speglar respondenternas åsikter och inte hela målgruppen vid icke slumpmässiga urval. Det fanns dock inte ekonomiska resurser eller tid för att lyckas med detta.

Målsättningen var att enkäten skulle distribueras till olika byggarbetsplatser hos olika byggföretag. Vid rundringning till de fyra olika byggföretagen slutade det med att två företag skulle ta emot enkäterna. Ett visst bortfall på de byggarbetsplatser som kunde besökas gjorde att resultatet dominerar ifrån ett företag dvs. enkäterna delades i majoritet ut till samma företag. Om detta ger ett missvisande resultat dvs. att resultatet inte representerar målgruppen är svårt att visa.

Hantverkare och ledning kan ha varit på andra byggföretag innan, de interna miljöutbildningarna skiljer sig inte drastiskt åt eller avfallsentreprenörernas mindre utbildningar.

Intervjuerna hölls parallellt med enkäterna för att spara tid. De intervjuer som hade behov av att kompletteras gjordes via telefonintervju.

Avslutningsvis är det viktigt att uppmärksamma att all insamlad data bygger på personliga åsikter och är således väldigt subjektiv.

26 4.2 Allmän diskussion och analys

De tre företag som intervjuades skiljer sig åt när det gäller hur länge de haft en intern

miljöutbildning. Detta kan bero på att vissa företag har velat profilera sig som miljöföretag och på det sättet nå ut till nya kunder medan andra mer eller mindre känt press från andra miljöinriktade företag eller media att det ligger i tiden att bli mer "grönt" profilerade.

Inget av de intervjuade företagen hade mätt effekten av sin miljöutbildning dvs. om

miljöutbildning leder den till att personalen arbetar mer medvetet med miljöfrågor etc. Varför denna effekt inte har mätts kan t ex beror på tidsbrist, ekonomi eller att det inte finns intresse av att få det på "papper" då effekten är synlig i t ex förbättrad källsortering.

En jämförelse i denna studie mellan de som fått miljöutbildning och de som inte fått det visar ingen stor skillnad om någon alls gällande deras motivation och hur viktigt de tycker källsortering och minskning av mängden avfall är.

Av de 45 som gått miljöutbildning och svarat på frågan: ”Tycker Du att miljöutbildning påverkat hur du arbetar med källsortering och att minska mängden avfall?” ansåg 67 % att den påverkat ”mycket” eller ”väldigt mycket” medan resterande 33 % ansåg att den ”inte påverkat” eller ”inte påverkat alls”.

Vi tolkar resultatet av detta som att studien pekar på att miljöutbildning inte påverkat hantverkare och lednings motivation/hur viktigt de tycker källsortering och att minska mängden avfall är. Däremot visar resultaten att hantverkare och ledning, som gått miljöutbildning, själva anser att miljöutbildning påverkat deras arbetssätt gällande källsortering och att minska mängden avfall. Enligt Örting (2009) kan motivation till att minska mängden avfall ökas genom relevant

miljöutbildning. Varför denna studie inte tyder på ett sådant resultat kan vara att respondenterna som inte gått miljöutbildning endast var 16 % i enkätundersökningen. Alternativt har inte

miljöutbildning, i den form den är idag ute på företagen, någon större effekt på hantverkarna och ledningens motivation/hur viktigt de tycker källsortering och att minska mängden avfall är. För att få ett säkrare resultat gällande detta tror vi att en liknande studie kan genomföras där 50 % av respondenterna inte har någon miljöutbildning.

Internutbildningarna bör ses över om utbildningen skall ge större effekt på motivationen och hur viktig hantverkare och ledning tycker källsortering och minskning av avfall är. Företag Ett har t ex 35 minuter per ämne som t ex allmänna miljöfrågor, miljöbalken och produktval. Dessutom ges ingen repetition på miljöutbildningen. Färre ämnen under samma eller längre tid och repetition på utbildningen anser vi skulle ge större djupinlärning och på detta sett gynna källsorteringen och arbete för mindre avfall på byggarbetsplatserna.

Resultatet tyder dock att närmre 80 % av hantverkare och ledning tycker att det är ”mycket viktigt” eller ”viktigt” att källsortera och att minska mängden avfall på en arbetsplats medan endast 20 % anser att det ”inte alls är viktigt” eller ”inte viktigt”. Resultatet visar samma

procenthaltsfördelning för motivationen gällande källsortering och minskning av avfall. Om det är ekonomiskt försvarbart att lägga mer tid på förbättrad utbildning och repetition när

motivationen och den ansedda vikten av källsortering och minskningen på avfall är så hög som den är visar inte denna studie. Vid samtal med några av platscheferna nämndes att

avfallshanteringen är en väldigt liten summa av den totala kontraksumman (mindre än 1 % enligt en platschef) detta tror vi påverkar företagens vilja att lägga resurser på förbättrad

27 Studien tyder på att motivationen hos ledning och hantverkare är ungefär den samma då båda grupper hade ett genomsnitt tre på en fyrgradig skala. Vid intervjuerna med platsansvarig visade det sig att de främst försöker höja motivationen hos personalen genom att tillhandahålla resurser t ex så god tillgänglighet till avfallscontainrar som arbetsplatsen tillåter. Martinsson och Pålsson (2008) skriver i sin rapport att ett engagemang av ledningen på arbetsplatsen krävs för att lyckas väl med källsortering samt att förutsättningarna är så goda som möjligt för personalen. Denna studies resultat kan med bakgrund till Martinsson och Pålssons rapport således tolkas som att ledningens egen motivation speglas hos hantverkarena i form av deras motivation till källsortering och att minska mängden avfall.

Den ansedda kunskapsnivån mellan ledning och hantverkare skiljer sig åt. Ledningen anser sig ha en högre kunskapsnivå än hantverkare, detta verkar rimligt då ledningen i genomsnitt fått fler timmars miljöutbildning. Detta är givetvis väldigt svårt att mäta med en enkät och är således deras personliga uppfattning om hur god kunskapsbas de har. Vi tror att en bra kunskapsnivå hos ledningen hjälper spridningen till hantverkarna av allmän miljökunskap och hur källsorterings- samt avfallsminskningsfrågor hanteras. Eftersom det skulle vara väldigt resurskrävande att ge samtliga hantverkare ute på byggarbetsplatser ca 15 h miljöutbildning är det viktigt att ledningen har en bra ”kunskapsgrund” då det genomsyrar hela verksamheten.

Vår studie tyder på att nästan 80 % av hantverkare och ledning anser att bristen på tillgänglighet till avfallscontainrar begränsar möjligheten till att källsortera och att minska mängden avfall korrekt. Detta menar även Insanic (2006) i sin rapport. En annan stor begränsning till källsortering och att minska mängden avfall var enligt vår studie tidsbrist då 56 % ansåg det. Observera att mer än ett alternativ fick väljas på frågan vad som begränsar möjligheten till källsortering att minska mängden avfall. Endast 1 % ansåg att motivation, kunskapsbrist eller annat begränsar denna möjlighet.

Den ansvarige på en av arbetsplatserna ansåg att det hade gynnat källsortering med fler små containrar vilket möjliggör bättre källsortering då byggavfallet kan sorteras i fler avfallsfraktioner på byggarbetsplatsen. Majoriteten av de ansvariga på arbetsplatserna sa att arbetsplatsens område begränsade utrymmet till fler containrar, då var de containrarna ofta12 kbm och större. Det finns mindre containrar att tillgå, Sita (2012) erbjuder t ex containrar ner till 3 kbm. Om arbetsplatserna hade utnyttjat detta och haft fler mindre containrar tror vi att källsorteringen hade förbättrats eftersom möjligheten då finns till fler avfallsfraktioner. Givetvis innebär detta fler hämtningar av containrarna vilket kan innebära större kostnader på transporterna. Ett utökat samarbete mellan byggentreprenörerna och avfallsentreprenörerna hade kanske kunnat lösa detta problem.

28

5 Slutsatser och förslag till framtida forskning

Studien visar att utformningen på dagens miljöutbildning inte tycks påverka motivationen, hos vare sig ledning eller hantverkare, att förbättra källsortering eller minska mängden avfall ute på byggarbetsplatser. Däremot anser de som gått miljöutbildning att den påverkat deras sätt att arbeta med att källsortera och att minska mängden avfall.

De största hindrena som finns för personal ute på byggarbetsplatser att källsortera och att minska mängden avfall är brist på tillgänglighet till containrar samt tid.

Bristen på utrymme vilket påverkar antalet avfallsfraktioner och tillgängligheten till containrar på byggarbetsplatserna går att lösa genom mindre containrar. Skall deponimängderna minska mer så bör detta alternativ ses över.

76 % av respondenterna tyckte att källsortera och att minska mängden avfall var viktigt eller mycket viktigt på en arbetsplats. Rimligtvis borde detta vara ett resultat av att miljöutbildningen ökat deras kunskapsnivå som i sin tur gör att de anser källsortering och att minska mängden avfall viktigt.

Den ansedda kunskapsnivån mellan ledning och hantverkare gällande avfallsminskning och källsortering skiljer sig inte nämnvärt. På en fyragradig skala ansåg i genomsnitt ledning att de hade en kunskapsnivå på 3,4 medan personalen ansåg de hade i genomsnitt 3,2.

Ska den interna utbildningen ge något utslag ute på byggarbetsplatserna gällande motivationen och hur viktigt det anses vara att källsortera och minska avfall tror vi att framförallt repetition är viktigt eftersom kunskap är en färskvara som behöver underhållas.

5.1 Förslag på framtida forskning

 Är det försvarbart att förbättra källsortering och att minska deponimängderna mer, ur ett ekonomiskt perspektiv?

 En studie som mäter byggpersonals kunskapsnivå inom miljöfrågor för att kunna förbättra dagens miljöutbildningar.

29

Referenser

 Kretsloppsrådets hemsida (2012), Om Kretsloppsrådet

http://www.kretsloppsradet.com/web/page.aspx?refid=10, Publicerat: 12-02-2012 hämtat: 12-02-2012, kl: 15.00

 Miljöbalken 2012 Första avdelningen - Övergripande bestämmelser, 2 kap. § 5

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM#R3 , Publicerat: 21-04-2012, hämtat: 25-04-2012, kl:13.00  Miljömål (2012) http://www.miljomal.se Publicerat: 25-04-2012, hämtat: 25-04-2012, kl: 12.15  Nationalencyklopedin a (2012), källsortering, http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/k%C3%A4llsortering, Publicerat: 12-04-2012 hämtat: 12-04-2012, kl:16.20  Nationalencyklopedin b (2012), Återanvändning, http://www.ne.se/%C3%A5teranv%C3%A4ndning, Publicerat: 13-05-2012 hämtat:13-05-2012, kl:13.30  Nationalencyklopedin d (2012), Återvinning, http://www.ne.se/%C3%A5tervinning/351505, Publicerat: 13-05-2012 hämtat:13-05-2012, kl:13.30

 Naturvårdsverket a (2011), Materialinventering och sortering av bygg och rivningsavfall,

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-och-

behandling-av-avfall/Vagledning-for-hantering-och-tillsyn-av-bygg--och-rivningsavfall/Avfall---inventering-och-sortering-av-byggavfall/,

Publicerat:13-04-2011, hämtat:29-02-2012, kl:10.30

 Naturvårdsverket b (2011), Definition av avfall,

http://www.naturvardsverket.se/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/Definition-av-avfall/

Publicerat:03-11-2011, hämtat: 17-05-2012

 Naturvårdsverket c (2011), Remissutgåva utgivet av Naturvårdsverket, Från avfallshantering till resurshushållning,

http://www.naturvardsverket.se/upload/20-om-naturvardsverket/remisser/2011/Ny-nationell-avfallsplan/Remissutgava-nationell-avfallsplan-110912.pdf,

30  Sita (2012), Containrar http://www.sita.se/tjanster/Container/ Publicerat: 10-05-2012, hämtat: 10-05-2012, kl: 14.20  SIS (2012), iso 14001 http://www.sis.se/milj%C3%B6-och-h%C3%A4lsoskydd-s%C3%A4kerhet/milj%C3%B6skydd/milj%C3%B6ledning/ss-en-iso-140012004 Publicerat: 10-05-2012, hämtat: 10-05-2012, kl: 15.15

 Sysav (2011), Sysavs avfallsentreprenör. Informationsblad utgivet av Sysav. Sysavs hemsida:

www.sysav.se/upload/Avfallsguiden/Sysav%20avfallsguide_2011.pdf, Publicerat:

01-11-2011, hämtat: 06-03-2012, kl:11.15

 Sysavs B (2012), hemsida, Sysav Byggretur. http://www.sysav.se/Templates/Page.aspx?id=1717, Publicerat: 12-4-2012 hämtat: 12-4-2012 kl: 14.10  TNC (2012), Återanvändning http://www.tnc.se/component/option,com_quickfaq/Itemid,40/cid,1/id,282/view,item s/ Publicerat: 22-5-2012 hämtat: 22-5-2012 kl: 13.40 Litteratur

 Dainty, Andrew R.J och Brooke, Richard J. (2004), Towards improved construction waste minimization: a need for improved supply chain integration?

Structural Survey, Volume 22 sid.20-29

 Ejlertsson G (1996), Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur

 Kretsloppsrådets slutrapport (2012), Kretsloppsrådet & Miljöprogram 2010

http://www.kretsloppsradet.com/web/page.aspx?refid=236&newsid=121914&page=1, Hämtat: 28-2-2012 kl: 15.15

 Martinsson och Pålsson (2008), Avfallshantering på byggarbetsplatser Examensarbete utfört i Byggteknik, Malmö högskola

 May T (2001), Social Research: Issues, methods and process. 3. Ed. Buckingham: Open Univerity

 Nilsson, Tony (2007), Utbildning inom byggindustrin – Företagens upplevelse av de anställdas utbildningsbehov, Examensarbete utfört i arbetsvetenskap, Magisterexamen 15 hp, Karlstads universitet

 Pernilla Strid (2010), Skaffa försprång när iso 14001 förnyas Miljöaktuellt, Volume 9/2010 sid. 50-51

31

 Svensson, Johanna (2003), Avfall på byggarbetsplatsen - Statistik som hjälper platschefen, Examensarbete utfört i produktionsteknik, Linköpings Tekniska Högskola, Campus Norrköping

 Vivian, W.Y Tam, C.M Tam, S.X Zeng och William, C.Y Ng (2005), Towards adoption of prefabrication in construction,

Building and Environment, Volume 42 sid.3642–3654

 Örting, Tim (2009), Reducering av mängden avfall från byggpruduktionen – en fallstudie av JMs projekt i Käglinge, Examensarbete utfört i väg- och vattenbyggnadsteknik, Luleå tekniska universitet

Muntliga källor

 Gustavsson, U. (2012), Personlig kommunikation med Central byggchef på Sita, 16-04-2012+

32

Bilaga 1

Vi är två studenter som studerar byggteknik på Malmö högskola. Det du har framför dig är en enkät som utgör huvuddelen av datainsamlingen för vårt examensarbete. Rapporten handlar i korthet om miljöutbildning påverkar motivationen till att källsortera och att aktivt bidra till avfallsminskning.

Enkäten består av totalt 15 frågor uppdelade i fyra delar; allmänt, miljöutbildning, kunskap och motivation samt övriga frågor. När du svarar på enkäten så välj ett svar per fråga om inte annat anges i frågan.

All insamlad data kommer att hanteras konfidentiellt, dvs inga svar kan härledas till någon enskild individ.

Tack på förhand

33 Allmänt

1. Vilket år är du född? 19________?

2. Vilken är din högst avslutade utbildningsnivå? o Grundskola

o Gymnasium

o Högskola

o Annat

3. Vad har du för tjänst på företaget? __________________________ 4. Hur länge har du jobbat inom byggbranschen?

o 0-5 år o 5-10 år o 10-15 år o 15-20 år o Över 20 år Miljöutbildning

5. Har du fått någon form av miljöutbildning?

Med miljöutbildning menas utbildning om avfallshanteringsåtgärder, källsortering, olika materials livscykler och hur miljön påverkas av avfall och avfallshantering etc. Om svaret är nej hoppa direkt till fråga 9.

o Ja o Nej

6. Hur lång miljöutbildning har du fått totalt? o 0-2 timmar o 3-4 timmar o 5-8 timmar o 9-16 timmar o 17-40 timmar o mer än 40 timmar

34 7. Vem har hållit i miljöutbildningen? (Fler än ett alternativ kan väljas)

o Intern inom företaget

o Externt inhyrt företag och i sådana fall vilket ________________ o Annat, vad __________________

o Vet inte

8. Tycker Du att miljöutbildning har påverkat hur du arbetar med källsortering och att minska mängden avfall?

Inte alls Väldigt mycket

Motivation och kunskap

9. Hur viktigt tycker Du att källsortering och att minska mängden avfall är på en arbetsplats?

Inte alls viktigt Mycket viktigt

10. Hur god anser du att din kunskap är gällande källsortering och att minska mängden avfall?

Inte god Väldigt god

11. Hur motiverad är Du att källsortera och att minska mängden avfall? Ingen motivation Väldigt motiverad

35 Övriga frågor

12. Vad begränsar din möjlighet att källsortera och att minska mängden avfall? (Fler än ett alternativ kan väljas)

o Tid

o Motivation o Kunskapsbrist

o Tillgänglighet till containrar

o Annat och i sådana fall vad (skriv på baksidan)

13. Tycker Du att källsortering och att minska mängden avfall är prioriterat av ledningen på din arbetsplats?

Inte alls Väldigt mycket

14. Om du inte fått någon miljöutbildning. Tror Du att din motivation till källsortering och att minska mängden avfall hade förbättrats av en miljöutbildning?

o Ja

o Nej

15. Om du i din tjänst beställer material; finns miljösynpunkter med när du bestämmer hur mycket material du skall beställa?

o Ja o Nej

36

Bilaga 2

Tunga material

Precis som det låter är detta tunga material som betong och tegel. Materialen återvinns sedan fullt ut.

Byggnadsmaterial som går att återanvända

Marknaden för begagnat byggmaterial ökar vilket gör att material som takpannor, takstolar etc. kan sorteras för att sen återanvändas och aldrig bli avfall.

Brännbart byggnadsavfall

Det brännbara byggavfallet delas in i fyra underfraktioner:

 Obehandlat virke

 Behandlat virke

 Tryckimpregnerat trä

 Övrigt brännbart

Till det övriga brännbara hör material som takpapp, plastfolie, såg- och hyvelspån etc. Brännbart byggnadsavfall får ej transporteras tillsammans med övrigt avfall. Materialen som kommer in förbränns sedan för att utvinna energi.

Metallskrot från rivning och renovering

Material av metall som fönsterbleck, takplåt och hängrännor återvinns men får då ej innehålla asbest, eternit eller elavfall.

Park- och trädgårdsavfall

Park och trädgårdsavfall dela precis som Brännbart byggnadsavfall in i underfraktioner, dessa är:

 Komposterbart park- och trädgårdsavfall

 Blandad park- och trädgårdsavfall

Till komposterbart park- och trädgårdsavfall hör växtavfall som gräsklipp, löv, plantor etc. Avfallet skall kunna komposteras direkt. Avfallet behandlas sedan biologiskt via kompostering eller rötning för att utvinna kompost eller biogas och biogödsel. Till det blandade park- och trädgårdsavfallet hör jord, stubbar, sten etc. Detta avfallet måste sedan sorteras innan det kan behandlas.

37 Gipsskivor

Målade och omålade gipsskivor går under samma fraktion för att sedan återvinnas. Planglasavfall

Olika exempel på planglas är bilrutor, armerat glas, glasblock, växthusglas etc. Materialen tas om hand för att sen återvinnas. Att observera är att vissa fönsterbågar kan innehålla PCB och tillhör farligt avfall.

Asbesthaltigt avfall

Material innehållande asbest som eternit och vattenrör. Vid transport och förvaring får inte utsläpp förekomma. Avfallet läggs sedan på deponering. Till detta finns en

underfraktion:

 Mineralbaserade ersättningsprodukter för eternit

Skulle denna underfraktion innehålla något material som innehåller asbest går hela fraktionen till deponering.

Elavfall

Elektroniskt och elektriskt avfall går helt under denna fraktion. Övrigt byggavfall till sortering/förbehandling

Övrigt byggavfall till sortering/förbehandling delas upp i två underfraktioner:

 Blandat avfall med gips

 Blandat avfall utan gips

Detta avfall kan behöva sorteras för att möjliggöra återvinning. Förbehandling kan vara minskning i storlek om storleksgränsen överskridits. En del av detta avfallet går till deponi.

Farligt avfall

Avfall som kan vara en risk för miljö eller hälsa benämns som farligt avfall, ett

samlingsnamn för flera olika sorters avfall. Blandning med andra avfall får ej ske och vid transport på allmän väg ska det vara anmält, alternativt finnas ett tillstånd.