Den digitala skolan - Digitalisering, digital transformation och digital mognad utifrån den svenska skolan

Den digitala skolan

Digitalisering, digital transformation

och digital mognad utifrån den svenska skolan

The digital school

Digitalization, digital transformation and digital maturity in

the swedish school

Kandidatuppsats

Endrit Fejza

Christopher Nyman

Den digitala skolan - digitalisering, digital transformation och

digital mognad utifrån den svenska skolan

Kandidatuppsats

Fejza, Endrit, IT och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige Nyman, Christopher, IT och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige

Abstrakt

Syftet med denna studie har varit att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. För att besvara detta har syftet delats upp i tre forskningsfrågor: _{​Hur arbetar} svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? _{​Denna studies design är utformad utifrån en fallstudie. Metoden som} applicerats för detta arbete är dokumentstudie, där endast offentliga dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. För datainsamlingen så har även en sökstrategi formulerats samt ett urval gjorts av dokumenten, för att kunna hitta relevant information inom området som studerats. Resultatet visar att digitala satsningar har genomförts inom den svenska skolan som till exempel ett till ett-satsningen_{​, ​introduceringen av digitala skrivtavlor i} undervisningen och utvecklandet av lärplattformar. Den digitala mognaden har under detta förändringsarbete varit medelhög, men behöver utvecklas för att följa med i utvecklingen. Viktiga faktorer för digital mognad som går att identifiera för att digitalisera och genomföra digital transformation i skolan är: en tydlig vision till om vad skolan vill uppnå, konkreta strategier för hur visionen ska uppnås, tillgängliga stödfunktioner för medarbetare att utnyttja samt slutligen även kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter för lärare att ta del av före, under och efter förändringsarbetet.

Nyckelord

Digitalisering, digital transformation, digital mognad, skolan, organisationsförändring, svenska skolan

The digital school - Digitalization, digital transformation and

digital maturity in the swedish school

Bachelor thesis

Fejza, Endrit, IT and business bachelor´s programme, Malmö University, Sweden Nyman, Christopher, IT and business bachelor´s programme, Malmö University, Sweden

Abstract

The purpose and aim of this study is to examine how the Swedish school works towards digitalization and digital transformation of their educational system. To be able to answer the purpose of this study, the research questions have been deconstructed in three parts: How does the Swedish school work with digitalization and digital transformation from a change perspective? How can this be understood based on the concept digital maturity? Which factors are important based on digital maturity for the Swedish school? _{​The design of this} study is based on a case study. The methodology for this study has been a document study, where public documents have been the main source for information. To be able to allocate the documents needed for the study, a search strategy has been formulated as well as criterias for selection to find relevant information. The result of the study shows that investments in digital technology have been conducted in different forms. Some examples of this is one computer to every student and teacher, digital whiteboards and digital learning platforms. The digital maturity in the Swedish school, during these organization changes, has had a middle high level of digital maturity and it is necessary to improve this to be able to tackle upcoming changes and obstacles. Important factors the study could identify was: that it is essential that there is a vision in place for what the digitalization of the Swedish school aim to achieve. Based on the vision, there needs to be strategies on how to achieve it. There is also a necessity for support systems to be in place and finally there has to be competence development as well as opportunities for the staff to get training for their digital competence before, during and after the changing process.

Key words

Digitalization, digital transformation, digital maturity, organizational changes, swedish school

Förord

Med denna kandidatuppsats avslutar vi nu IT och ekonomi utbildningen på Malmö universitet.

Vi vill börja med att tacka våra familjer för allt stöd och all uppmuntran som vi fått under vår studieperiod och under detta arbetes gång. Vi vill även tacka vår handledare Helgi-Valur Fridriksson som bidragit med värdefull feedback och som alltid varit tillgänglig att bolla idéer med. Vidare vill vi även tacka våra opponenter och vår kritiska vän Mattias Esbjörnsson för tips och råd. Slutligen vill vi rikta ett tack till alla lärare som vi har haft under vår studieperiod på Malmö universitet för all kunskap som vi fått.

Malmö universitet, Juni 2020

Innehållsförteckning

2.3 Den digitala mognadsmatrisen 8

2.4 Organisationsförändring 9

2.4.1 Kotters åttastegsmodell 9

2.4.2 Planerad förändring 10

2.5 Sammandrag av teorimodell baserat på teoretisk referensram 11

3. Metod 13 3.1 Forskningsdesign 13 3.2 Val av metod 13 3.3 Sökstrategi 14 3.4 Urval 14 3.5 Resultat av dokumentsökning 15 3.6 Analys av dokument 16

3.7 Hänsyn till etiska aspekter 17

3.8 Metoddiskussion 17

4. Empiri 19

4.1 Digitalisering och digital transformation i svenska skolan 19

4.1.1 Ett till ett-satsningen 19

4.1.2 Digitala skrivtavlor 20

4.1.3 Lärplattformar 20

4.2 Inställning till digitalisering och digital transformation 21

4.3 Förändringsarbete i den svenska skolan 22

4.3.1 Förändringsarbete av undervisning 25

5. Analys 26

5.1 Digitalisering och digital transformation av svenska skolan 26 5.2 Organisationsförändringar och digital mognad i den svenska skolan 27

5.3 Ny kunskap om den digitala skolan 30

5.3.1 Utveckling av teoretisk referensram 32

6. Slutsats och förslag till vidare forskning 33

7. Referenser 36 Bilagor

Bilaga 1. Checklista för kvalitésbedömning Bilaga 2. Sammanställning av valda dokument

1. Inledning

I detta kapitel kommer läsaren få en introduktion av uppsatsämnet. Detta kommer därefter följas upp av en redogörelse av områdets problembakgrund. Slutligen presenteras studiens syfte och forskningsfrågor samt de avgränsningar som studien har förhållit sig till.

Under det senaste decenniet har det pågått en digital revolution. Ny teknologi har ersatt en obsolet teknik, med digitala och effektivare alternativ. Detta har påverkat hur samhället och organisationer har utvecklats, vilket även har bidragit till en förändring av efterfrågan (Kane, Palmer, Phillips, Kiron och Buckley, 2017). Digital transformation och digitalisering har därmed blivit ett område som både har skapat möjligheter och hot för organisationer att utnyttja och anpassa sig till. Trots att digitalisering och digital transformation ofta används synonymt är det viktigt att förstå skillnaden mellan begreppen. Med digitalisering avses omvandlingen av information från analog till digital representation (NE, 2020a), medan digital transformation beskrivs som användningen av teknik för att kunna få radikala förbättringar i en verksamhets prestationsförmåga (Westerman, Calmejane, och Bonnet, 2011). Trots detta är det inte självklart att enbart utveckla eller köpa in en digital lösning för att det ska ge ett positivt resultat.

Digitala förvaltningen (2020) beskriver digital mognad som en organisations förmåga att kunna utnyttja de fördelar och möjligheter som digitaliseringen kan erbjuda. Mognadsmodeller har funnits sedan flera år tillbaka, exempelvis projektmognad och processmognad (de Bruin, Rosemann, Freeze och Kulkarni, 2005). de Bruin et al (2005) beskriver mognadsmodeller som ett verktyg för att värdera en organisations mognad inom ett visst område utifrån organisationens kompetens och förmågor. Genom en faktabaserad bedömning kan mognadsmodellen användas som beslutsstöd för implementering och kompetensutveckling inom organisationen (de Bruin et al, 2005). Mycket av det som skrivits om digitalisering och digital transformation, med ett digitalt mognadsperspektiv, är nära sammankopplat till den privata sektorn. Det är med anledning av detta intressant att undersöka hur den digitala mognaden ser ut i den offentliga sektorn, då den offentliga sektorn kan anses ha hamnat i skymundan. Teknologins hastiga tillväxt i samhället gör att den offentliga sektorn behöver kunna följa med i denna utvecklingen, då teknologin har blivit en del av människors vardag och används i många olika sammanhang.

1.1 Problembakgrund

Verksamheter som varit marknadsledande inom respektive bransch har tappat sin ledande position på grund av brist på anpassning och implementering av ny teknik. Företag som Nokia hade 40% marknadsandelar inom branschen för tillverkningen av mobiltelefoner år 2007. Åtta år senare, år 2015, valde Nokia att sälja avdelningen för mobiltelefoner till

Microsoft då Nokia vid tillfället endast hade 1% av marknadsandelarna (Peltonen, 2019). Det är däremot skillnad mellan den privata och offentliga sektorn. Ett problem behöver inte nödvändigtvis se likadant ut i den privata, som i den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn är målet vanligtvis att generera en vinst och lönsamhet, medan den offentliga sektorn ofta drivs av förfrågningar och förväntningar från medborgare och politiker (Ruud, 2017). Ruud (2017) argumenterar för att den offentliga sektorn måste genomföra stora förändringar för att utnyttja resurser mer effektivt inför framtida utmaningar. Digital transformation inom den offentliga verksamheten beskrivs vara ett medel för att uppnå detta. Han menar även att endast 20% av digital transformation är själva teknologin, medan majoriteten av förändringsarbetet består av personer, processer och strukturer, som måste anpassas till förändringen (Ruud, 2017). Det finns däremot utmaningar som den offentliga verksamheten har inför digitalisering, som inte till samma utsträckning finns i den privata sektorn. IT-lösningar inom den offentliga verksamheten måste överensstämma med lagstiftning, demokratiska värderingar samt även följa byråkratiska regelverk, vilket det inte ställs samma krav på inom den privata sektorn (Andréasson, 2015).

Den svenska regeringen har fattat beslut samt utformat en vision om att Sverige ska vara ett hållbart digitaliserat land, samt vara världsledande med att använda digitaliseringens möjligheter (Näringsdepartementet, 2017). Utifrån detta vill regeringen skapa långsiktiga lösningar, inom såväl infrastruktur som i offentliga verksamheter genom att utnyttja fördelarna med digitaliseringen, samt att förebygga de eventuella utmaningarna som kan uppkomma under processens gång (Näringsdepartementet, 2017).

Utifrån det övergripande målet om att vara världsledande med att använda sig av digitaliseringens möjligheter, har regeringen delat upp målet till fem olika delmål för att skapa nytta i det svenska samhället. Dessa består av digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur (Näringsdepartementet, 2017). Digital kompetens handlar om att samtliga individer ska känna sig bekanta med digitala hjälpmedel och även ha tillräckligt med kunskap för att kunna vara delaktiga och hänga med i den digitala förändringsprocessen. Digital trygghet utgår från att individer och verksamheter ska kunna nyttja digitala tjänster på ett smidigt sätt samt även känna tilltro till dessa. Digital innovation handlar om att skapa bästa möjliga villkor för varor och tjänster som individer, organisationer och omvärlden värdesätter högt. Digital ledning är det fjärde delmålet och baserar sig på att organisationer kan öka sitt inre värde och bli mer slagkraftiga genom att mäta och följa upp sin verksamhet. Det femte delmålet, digital infrastruktur, handlar om att optimera den grundläggande uppbyggnaden för elektronisk informationsöverföring eftersom detta är grunden för att kunna föra över data (Näringsdepartementet, 2017). Trots dessa satsningar ligger Sverige för närvarande på en tredje plats internationellt sett inom området, enligt mätningar som gjorts av International Institute for Management Development (IMD) world competitiveness center (2019). Mätningen utgår från tre huvudkriterier. Dessa kriterier är kunskap, teknologi och slutligen hur väl förberett landet är inför framtiden (IMD world competitiveness center, 2019).

För att nå målet om att bli världsledande har regeringen infört den digitala förvaltningen. Syftet med detta är att förvaltningen ska arbeta med frågor kopplade till digitalisering, med mål att främja digitaliseringen i den offentliga sektorn (Digitala förvaltningen, 2020). Westerman, Calmejane och Bonnet (2011) utgår från två centrala frågor som behöver utvärderas för att lyckas med digitalisering och en digital transformation; _{​vad​och ​hur​, inre} och yttre kategorier. De menar att _{​vad och ​hur är en organisations digitala mognad. En} organisation måste kunna göra stora förändringar internt för att förstärka sin digitala mognad (Westerman, Calmejane och Bonnet, 2011). _{​Vad-​faktorer är de strategiska tillgångarna,} såsom produkter, innovationer, nätverk med mera. _{​Hur-​faktorer utgår istället från hur} organisationer verkställer transformationen, vilken vision de vill uppnå, hur de kommunicerar ut visionen och hur de bygger en digitalt mogen kultur (Westerman, Calmejane och Bonnet, 2011). Kane, Palmer, Phillips, Kiron och Buckley (2015) beskriver att ett av de största hindren för att nå en hög nivå av digital mognad, är att det finns motstridiga prioriteringar inom en organisation, men att den största fallgropen är en avsaknad av en tydlig digital strategi, vilket bidrar till en låg digital mognad inom organisationer. Kane et al (2015) argumenterar därtill att en central faktor till att organisationer har en låg digital mognad och inte kan tillgodogöra sig de fördelar som finns med digitaliseringen, är att organisationer till en högre omfattning har ett större fokus på teknologin i sig, snarare än att fokusera på en välformulerad och tydlig digital strategi.

För att uppnå den framtagna visionen och det övergripande målet är det grundläggande för samhället att skolan följer med i utvecklingen. Player-Koro (2019) hävdar att det är viktigt att använda teknologi inom undervisning för att kunna uppfylla behoven, som finns på marknaden. Player-Koro (2019) framhåller även att teknologin är viktig för att kunna anpassa skolsystemet och göra det mer modernt. Detta är något som lyfts upp i läroplanen, där vikten av att öka elevernas förståelse för digitalteknik och hur digitaliseringen påverkar såväl samhällets samt individens utveckling påpekas (Gy11, 2020). Den svenska regeringen har år 2017 tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi med avsikt att vara ledande inom digitalisering samt för att vara digitalt kompetent. Strategin för skolan är uppdelad i tre fokusområden som ska uppnås senast år 2022. Dessa fokusområden består av att _​skapa digital kompetens för alla inom skolväsendet_{​, ​erbjuda en jämlik tillgång och användning ​och} slutligen att _{​det ska ske forskning och uppföljning om digitaliseringens möjligheter} (Utbildningsdepartementet, 2017). Det första fokusområdet grundar sig på att samtliga elever ska ges möjligheter till att stärka den digitala kompetensen. Under detta område redogörs det även för att rektorer behöver utveckla sina färdigheter för att strategiskt kunna styra det digitala utvecklingsarbetet framåt, samt att lärarna behöver stärka sin kompetens för att kunna välja ut relevanta digitala verktyg i undervisningen. Det andra fokusområdet handlar om att det ska finnas tillgång till digitala verktyg bland lärare och elever samt att det ska finnas tekniskt och pedagogiskt stöd för individer att kunna ta del av. Vidare nämns det även att de digitala lärresurserna som appliceras i utbildningen ska vara lämpliga och att digitaliseringen ska förenkla arbetsuppgifterna för medarbetarna. Det slutliga fokusområdet i strategin är att öka måluppfyllelsen och bidra med en utvecklad digital kompetens. Detta genom att utföra

forskning och uppföljningar som i sin tur kan ge stöd för utveckling och de insatser som behöver verkställas (Utbildningsdepartementet, 2017). Regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting även beslutat för att ta fram en nationell handlingsplan med strategier och mål för hur den nationella digitaliseringsstrategin ska uppnås. I slutet av år 2019 hade 18 initiativ tagits fram, men dessa initiativen var vid denna tidpunkt inte klara och det hade inte vidare fattats några beslut kring dessa (Sveriges Kommuner och Regioner, 2020).

Skolverket (2019) framhäver att samtliga elever i skolan ska få möjligheten att utveckla sin förståelse för digitalteknik. Med digitalteknik syftas den teknologin som ligger till grund för system och elektroniska apparater (NE, 2020b). Trots det som tidigare nämnts och som står i läroplanen, så finns det fortfarande en återhållsam inställning till att adaptera digitaliseringen och digitala verktyg inom skolan. Detta enligt en undersökning gjord av Ifous (Hylén, 2017). Undersökningen visar att 70% av gymnasielärare och 60% av grundskolelärare har en restriktiv inställning. En del av den motstridiga inställning grundar sig i tidigare upplevelser av digitalteknik, som var bristfällig och skapade flera problem än det löste. Exempel på detta var begränsad utrustning, otillräcklig support och funktioner samt en bristfällig kunskap gällande digitalteknik och verktyg som tillhandahållits (Skolinspektionen, 2012). Detta är även något som Skolverket (2019) lyfter fram i deras uppföljning av digitaliseringen gällande skolväsendet, där det nämns att både det tekniska och det pedagogiska stödet måste förbättras. Den digitala förmågan hos lärare behöver också förbättras och flera satsningar har gjorts från myndigheternas sida. Enligt Jämterud (2010) har myndigheterna investerat resurser för att göra lärarna mer IT-kunniga och utveckla deras kunskaper. Ett exempel är satsningen ITiS, som står för Informationsteknik inom skolan.

Enligt Nygårds (2015) så sker arbetet med digitalisering i två olika delar. Den första av de två delarna handlar om att digitalisera hjälpmedel och data, medan den andra delen handlar om att digitalisera arbetsformer och handlingssätt. Nygårds (2015) påpekar att den första formen är tydligare att identifiera. Exempel på detta är då flera lärare nyttjar datorer vid hantering av närvaro och även använder sig av dessa för att behandla omdömen för elever i skolan. Den andra formen utgår från att människor behöver lära sig mer om varför hjälpmedlen används och interagera mer med dessa för att förstå vad man sysslar med (Nygårds, 2015).

Utifrån ovanstående information, så finns det därmed behov för fortsatt forskning om hur den svenska skolan arbetar med digital transformation och digitalisering utifrån digital mognad. Inte minst har det en stor innebörd för de satsningar som gjorts i den offentliga sektorn för att kunna utnyttja de fördelar som finns med den nya tekniken. Detta även eftersom det finns begränsningar i de studier som tidigare gjorts inom området utifrån begreppet digital mognad. Genom detta arbetet vill författarna av denna studie därmed undersöka digitalisering och digital transformation utifrån digital mognad inom den svenska skolan, för att få en bättre uppfattning dels om hur långt denna process hittills har kommit, men även för att se vilka hinder och möjligheter som finns för att nå nästa steg i skolans digitaliseringsprocess.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan.

1.3 Forskningsfrågor

- Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv?

- Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad?

- Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? 1.4 Avgränsningar

Vad gäller definitionen av den svenska skolan, innefattas begreppet i denna studie av skolor från årskurs ett i grundskolan till tredje året i gymnasieskolan. Anledningen till denna avgränsning är då författarna av denna studie har en förförståelse om att det främst är i dessa årskurser som en digitalisering har skett under de senaste åren. Studien är även avgränsad geografiskt på så sätt att skolorna som dokumenten avser är lokaliserade i Sverige. Utöver den geografiska avgränsningen fokuserar denna studie endast på att behandla hur de verkställande intressenterna i skolans närområde arbetar med de frågor som denna studie berör. Detta innefattar lärare, rektorer, huvudmän, skolansvariga, skolverk och regering. Med andra ord kommer denna studie inte undersöka hur elever arbetar med dessa frågor eller hur resultaten hos eleverna har förändrats i samband med nyttjandet av digitala verktyg. Studien kommer vidare inte behandla olika förutsättningar mellan enskilda skolor och kommuner gällande exempelvis socioekonomiska aspekter eller demografi.

2. Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer studiens teoretiska referensram att introduceras. Inledningsvis beskrivs centrala begrepp, därefter fortsätter kapitlet med att belysa de teorier som har använts i studien. Kapitlet avslutas sedan med ett sammandrag av studiens teorimodell.

2.1 Digitalisering

I rapporten ”Digitalisering – mer än teknik” (Björkdahl, Wallin och Kronblad, 2018) definieras digitalisering som nya möjligheter, som skapas vid nyttjandet av digitalteknik. Nya möjligheter, som kan tillkomma för organisationer som arbetar med digitalisering, är bland annat att det kan leda till en förbättrad planering inom verksamheten samt att det även kan utmynna i att företaget använder sig av mer data inom sina tjänster och varor (Björkdahl, Wallin och Kronblad, 2018). Digitaliseringskommissionen (2015) har också en likartad tolkning av begreppet digitalisering, som de ovannämnda, nämligen att den digitala övergången av data leder till att nya möjligheter skapas hos många branscher (Digitaliseringskommissionen, 2015). Hovstadius och_{​Wallberg (2016) är inne på ett liknande} spår och påpekar att digitalisering handlar om en övergripande omvandling av tjänster och varor, som sker via användandet av digital teknologi. Detta är även något som Melin (2018) diskuterar där författaren poängterar att begreppet digitalisering, i allmänhet, beskrivs som en process, som är starkt förknippad med individers arbets- och levnadssätt där användandet av digital teknologi dels kan leda till nya lösningar, men även till hinder gällande vad som önskas att utföras samt vad som är möjligt att genomföras (Melin, 2018). Enligt NE (2020) så beskrivs begreppet digitalisering som en övergång av information från analog representation till digital. I Sverige används digitalisering till stor utsträckning synonymt med begreppen digitization _{​och ​digitalization​. Dessa två engelska begrepp har däremot en viss skillnad} gentemot varandra. Utifrån Schumacher, Sihn och Erol (2016) beskrivs begreppet_{​digitization} som själva processen i övergången från analog till ettor och nollor i digital informationsrepresentation. Denna definition överensstämmer till stor del med den begreppsdefinition som NE (2020) gör beträffande det svenska begreppet av digitalisering. Digitalization däremot beskrivs som själva anpassningen och användandet av ny teknologi och begreppet inriktar sig på de effekter och konsekvenser, som orsakats av den digitala informationen (Schumacher, Sihn och Erol, 2016). Gobble (2018) har en liknande begreppsförståelse för de två begreppen, men utvecklar det ytterligare. Gobble (2018) beskriver i sin definition att begreppet _{​digitalization rör sig om användningen av digitalteknik} och information, för att skapa och generera värde, genom nya tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis handlar det om att förändra kommunikation, verksamhetsfunktioner och affärsmodeller till digitala alternativ. Schumacher, Sihn och Erol (2016) poängterar däremot att _{​digitization​ verkar på en mikronivå medans ​digitalization​ är mer inriktat på en makronivå.}

2.2 Digital transformation

Ett annat begrepp, som är stark förknippat med digitalisering, är begreppet digital transformation. I och med den fjärde industriella revolutionen, så har digital transformation tillsammans med vikten av att följa med i det dynamiska och höga tempot, som de teknologiska innovationerna medfört, blivit ett väl omdebatterat område. Forsling (2017) redogör för sin tolkning av begreppet digital transformation och påpekar att det handlar om omställningar av samtliga perspektiv av digitalteknik i en verksamhet. Dessa omställningar är till större utsträckning till för att kunna öka skaparförmågor och i mindre omfattning till för att ge stöd åt de klassiska procedurerna (Forsling, 2017). Reddy och Reinartz (2017) beskriver ett mer detaljerat synsätt, där författarna först framhäver den traditionella tolkningen av begreppet digital transformation, nämligen att nyttjandet av datorer och datanätsteknologi medför en förbättring i värdeformsprocessen utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Därefter övergår de till att redogöra för en mer omfattande tolkning av begreppet, där de hävdar att digital transformation refererar till förändringar, som den aktuella teknologin för med sig i det nuvarande systemet (Reddy och Reinartz, 2017). Den sistnämnda omfattande tolkningen ligger också i linje med den tolkning som Solis och Littleton (2017) gör, där författarna påstår att digital transformation handlar om de satsningar som görs på modern teknologi och verksamhetsmodeller i syfte att kunna optimera arbetsprocesser och erbjuda ett bättre värde till konsumenterna samt medarbetarna (Solis och Littleton, 2017). Även Nwankpa och Roumani (2016) delar en liknande uppfattning, som ovanstående och definierar begreppet digital transformation utifrån omvandlingar, som grundar sig i och styrs av teknologi. Vidare påpekar de att en digital transformation i en verksamhet kännetecknas av en transformering till sociala medier, big data, molnlösningar med flera (Nwankpa och Roumani, 2016)._{​Digital transformation kan ses från flera olika perspektiv, både ekonomiska} till industriella infallsvinklar, men även sociala och individuella aspekter (Ismail, Khater och Zaki, 2017). Ismail, Khater och Zaki (2017) beskriver _{​digital transformation som processen} för företag genom att sammanstråla digitalteknik samt skapa allmänt förekommande uppkoppling. Med hänsyn till ovanstående, så framkallas nya förutsättningar för att kunna skapa betydligt starkare och förbättrade prestationer. Utifrån detta är målet med _​digital transformation att organisationer ska kunna öka sin konkurrensposition på marknaden. Själva processen för digital transformation bygger på flera mindre verksamhetstransformationer. Detta genom att förändra sina affärsmodeller, göra digitala produkter och tjänster tillgängliga samt att transformera processer och beslutsfattande. _{​Digital transformation innefattar även} förändringar i kompetens, den interna kulturen samt deras värdekedjor och nätverk (Ismail, Khater och Zaki, 2017). Ismail, Khater och Zaki (2017) poängterar att en stor anledning till att _{​digital transformation ​inte alltid får ett lyckat utfall, grundar sig till en betydande del av} fokusering på teknologin i sig och att brister finns i det bredare strategiska arbetet i verksamheten.

2.3 Den digitala mognadsmatrisen

Ett sätt att utvärdera hur väl en organisation har tagit till vara på de möjligheter, som digitaliseringen tillhandahåller, är genom begreppet digital mognad. Chanias och Hess (2016) redogör för sin begreppsförklaring av digital mognad och hävdar att begreppet handlar om att bedöma statusen för en verksamhets digitala förvandling samt att rapportera vilka omvandlingsåtgärder organisationen hitintills har uträttat. Vanliga omvandlingsåtgärder kan exempelvis vara utveckling av varor eller flöden (Chanias och Hess, 2016). _{​De Carolis,} Macchi, Negri och Terzi _{​(2017) delar en liknande uppfattning och anser att digital mognad} handlar om att granska den aktuella graden av hur digitalt redo en verksamhet är. Enligt _​vom Brocke, Fay, Schmiedel, Petry, Krause och Teinzer (2017) definieras begreppet digital mognad, som nyttjandet av digital kapacitet inom den vanliga organisationen. vom Brocke et al (2017) konstaterar även att denna kapacitet är inkorporerad i verksamhetens affärsmodell. Även _{​Biahmou, Emmer, Pfouga och Stjepandic (2016) påstår att digital mognad handlar om i} vilken grad satsningar görs på digitalteknik för att transformera organisationen, men tillägger även att det handlar om att utveckla kompetenser för att kunna leda den digitala omvandlingen. _{​För att kunna stödja organisationer i deras arbete med digital transformation} och för att uppnå en högre digital mognad, så har flera modeller och teorier utarbetats av forskare inom fältet. Andervin och Jansson (2016) har tagit fram en digital mognadsmatris för att beskriva vilka tre nivåer, som är betydelsefulla för verksamheter, som genomgår en digital transformation. Dessa tre mognadsnivåer är _{​mobiliseringsfas, koordinationsfas ​och} accelerationsfas. _{​I den första nivån: ​mobiliseringsfasen, ​handlar det om att frambringa} engagemang och acceptans för den digitala förändringen. I detta stadiet är det väsentligt för verksamheter att kunna svara på varför den digitala transformationen är nödvändig samt även utarbeta en vision kring vart företaget vill vara. Det är även vanligt att det endast finns ett fåtal individer inom organisationen, som ansvarar för den digitala investeringen. Denna satsningen är låg och genomförs vanligtvis åtskilt från den redan existerande organisationen. I den andra nivån _{​koordinationsfasen, ​så utvecklas mer kännedom om vilka delar av} verksamheten som bedrivs digitalt samt även vilka möjliga alternativ som finns och som fungerar. En central del i denna fas är att utreda på vilket sätt organisationens anställda skall arbeta med digitalisering och vid detta tillfället riktas även frågorna om digitalisering mer ingående mot organisationen. Frågeställningar, som är relevanta att svara på, är bland annat vad för slags kultur organisationen har och även vad för slags kultur det finns ett behov av. Om den nya kulturen, som det finns ett behov av, behöver fyllas ut med nya färdigheter, vilka flöden som finns inom organisationen samt även ifall den informationstekniska grundläggande uppbyggnaden stödjer flödena och de anställda inom verksamheten. I detta stadie är det även vanligt att verksamheter framställer en djupsinnig digitaliseringsstrategi samt även fördelar mer resurser. Denna nivån anses vara den mest utmanande av samtliga tre nivåer och kräver även att det finns ett bra kommando. Detta på grund av att mer

koncentration riktas mot digitaliseringsstrategin och att de redan existerande handelstransaktionerna i verksamheten avtar.

Den sista nivån, _{​accelerationsfasen, ​inriktar sig mer på verksamhetens arbete mot} marknaden. I detta stadiet finns det endast ett förfaringssätt och en framtidssyn inom verksamheten, vilket innebär att det inte görs någon skillnad på den digitala satsningen kontra den redan existerande organisationen, utan företaget består istället av en kombination mellan dessa. Detta gör att organisationer har mer potential att dels följa de omvandlingar som inträffar i omgivningen, men samtidigt även kan bilda sig ett mer framgångsrikt bolag (Andervin och Jansson, 2016).

2.4 Organisationsförändring

En traditionell beskrivning av organisationsförändringar är att en särskild del av en verksamhet inledningsvis börjar utvecklas sakta i några år, innan det därefter sker en större progression. I det nutida samhället är det en nödvändighet för verksamheter att förändras eftersom de omgivande förhållandena inte är likadana som de var tidigare (Worley och Mohrman, 2014). Prywes (2011) har ett snarlikt synsätt och påstår att organisationsförändringar handlar om att verksamheter anstränger sig för att rätta sig efter de yttre förhållandena, som idag är mer dynamiska jämfört med förr (Prywes, 2011). Detta är även något som Hashim (2014) hävdar, nämligen att organisationsförändringar handlar om inre och yttre omständigheter för att kunna anpassa sig till omvärlden samt även för att kunna optimera verksamheten (Hashim, 2014). Enligt Jacobsen (2013) så utgår han från att en organisationsförändring är när en organisation går från ett stabilt tillstånd vid en tidpunkt till ett nytt stabilt tillstånd vid en annan tidpunkt. Genom att utgå från de två olika tillstånden kan man beskriva vad det är i organisationen som har förändrats mellan dessa tidpunkter. En organisationsförändring kan behandla dels hela organisationen i sig, men kan även behandla förändring i enskilda delar inom organisationen (Jacobsen, 2013).

2.4.1 Kotters åttastegsmodell

Kotter (2007) har i sin modell om organisationsförändring beskrivit åtta steg för att lyckas med att genomföra en förändring. Det första steget beskriver Kotter (2007) som att det behövs skapas en känsla av brådska för att genomföra en förändring och därmed öka motivationen i organisationen. Kotter (2007) argumenterar att denna fas är svårare än ofta förväntat och att femtio procent av företag ofta misslyckas på detta steg. Steg två i Kotters (2007) modell handlar om att forma en stark grupp människor, som har en delad uppfattning om problemet och förändringen, samt tillräckligt med makt för att kunna verkställa den. Vid projekt som fallerar under detta steg menar Kotter (2007) att det ofta beror på att det är fel personer som leder och styr förändringen. Det tredje steget i modellen handlar om att forma en vision och skapa strategier för hur visionen ska förverkligas. Genom visionen är tanken att kunna redogöra för i vilken riktning organisationen vill styras. Utan en tydlig vision är det vanligt för projektet att det kommer att skingras och upplösas. Fjärde steget i modellen

beskriver vikten av att kommunicera ut visionen via alla kanaler som finns tillgängliga. Det Kotter (2007) beskriver är vikten av att få ut visionen till alla medarbetare i organisationen för att öka antalet som hjälper till att förändras. Det femte steget i modellen kretsar kring att förstärka att medarbetare agerar i enlighet med visionen och ta bort strukturer och hinder som strider mot visionen. Steg nummer sex handlar om att planera och utforma kortsiktiga mål, så att medarbetarna kan visualisera möjliga vinster med en förändring. Detta kan exempelvis göras genom att visa att förändringen har lett till ett förbättrat resultat. Sjunde steget i Kotters (2007) åttastegsmodell beskriver hur organisationen behöver förstärka och förankra förändringen i organisationen samt hur organisationen behöver gå tillväga för att göra fortsatta förändringar. Detta kan ske genom att exempelvis utveckla medarbetare och hyra in människor med rätt kompetens för att implementera förändringen. Det slutliga steget i Kotters (2007) modell handlar om att förankra förändringen i organisationens kultur och aktiviteter. Detta bygger på två faktorer, där den första faktorn är att visa medarbetare det förändrade handlingssättet och hur det har lett till förbättringar. Den andra faktorn i det åttonde steget handlar om att ta tillräckligt med tid för att framtida ledare ska kunna anpassa sig till förändringen på ett bättre sätt (Kotter, 2007).

2.4.2 Planerad förändring

Det finns olika typer av förändringar som sker i en organisation och vad som är den bakomliggande drivkraften för att en förändring ska genomföras. En av dessa är vad Jacobsen (2013) definierar som en planerad förändring. Planerad förändring kännetecknas av att personer i organisationer upptäcker ett eller flera problem, som de vill lösa genom att avsiktligt genomföra förändringar i organisationen. Det problem som motiverar förändringen kan innefatta att organisationen inte uppfyller sin fulla kapacitet, alternativt att det finns möjligheter som kan adapteras av organisationen för att kunna vidareutvecklas. Den planerade förändringen, som modell, bygger på fyra olika faser för genomförandet av förändring (Jacobsen, 2013).

Den första fasen innefattar att ett problem, som både kan vara internt eller externt, upptäcks av organisationen, som kan komma att påverka dess verksamhet. Inledningsvis genomförs en diagnostisering av problemet, där aktörer inom organisationen eller konsulterade utifrån, försöker bryta ner och kartlägga den bakomliggande orsaken. Denna aktivitet kan dels genomföras gällande interna förhållanden såsom organisationens styrkor och svagheter. Diagnostiseringen kan även kartlägga de externa förhållandena såsom hot och möjligheter. Utifrån den första fasens analys och kartläggning kan organisationen därefter fatta beslut om det finns ett behov av att genomföra en förändring och därefter fördela resurser, om nödvändigt, till att förverkliga en förändringsprocess (Jacobsen, 2013).

Utifrån beslut som tagits i fas ett, att en förändring i organisationen är nödvändig, så övergår det vidare till fas två. I fas två, så formuleras och utvecklas mål och lösningar med hänsyn till de interna- och externa förhållandena. Denna fas ses som själva planeringen för

genomförandet av lösningen på problemet. Under denna fas så utvecklas och konkretiseras lösningen och det formuleras mål, som ska utgå från det framtida tillstånd, som organisationen vill uppnå med förändringsprocessen (Jacobsen, 2013).

Under den tredje fasen färdigställs planen för de aktiviteter som behöver utföras för att realisera förändringen i organisationen. I denna fas är det vanligt att aktiviteter planeras samt bestäms när och hur de ska utföras. Det fastställs även vem som har ansvar för aktiviteten samt vem som ska utföra den under den bestämda tidsplanen. Efter att det som nämnts ovan har planerats och utförts, så är det under den tredje fasen som själva verkställandet av förändringen genomförs (Jacobsen, 2013).

Det slutgiltiga förändringsarbetet sker i fas fyra där en evaluering av förändringen genomförs. Syftet med en utvärdering av förändringen är att jämföra det tidigare tillståndet med det nuvarande tillståndet, efter att lösningen genomförts. Detta för att se huruvida förändringsprocessen har renderat i ett önskat utfall. Vid ett lyckat utfall är den slutgiltiga aktiviteten att stabilisera förändringen genom att få organisationens medarbetare att acceptera och adaptera förändringen (Jacobsen, 2013).

Jacobsen (2013) argumenterar för att alla planerade förändringar inte automatiskt leder till ett lyckat resultat. Organisationer består av människor och sociala system, som interagerar med varandra. Då sociala system skiljer sig från organisation till organisation går det inte med hundra procent att utgå från att en planerad förändring leder till det önskade framtida tillståndet. Jacobsen (2013) fortsätter och menar att det krävs ytterligare perspektiv för att komplettera planerad förändring för att kunna förbättra förutsättningarna för en lyckad förändring.

2.5 Sammandrag av teorimodell baserat på teoretisk referensram

För att kunna analysera och besvara syftet med denna studie krävs det en tydlig och klar definition av vad studiens utgångspunkt är gällande begreppen _{​digitalisering och ​digital} transformation samt från vilka aspekter dessa begrepp arbetats utifrån. Sammanfattningsvis kommer författarna av denna studie utgå från att begreppet _{​digitalisering syftar till en} sammanslagning av de två engelska begreppen _{​digitization och ​digitalization ​utifrån} Schumacher, Sihn och Erol (2016) tolkning_{​. ​Detta innebär, som tidigare nämnts, en} omvandling av information från analog till digital representation samt omvandlingen till användande av digitalteknik (Schumacher, Sihn och Erol, 2016). Begreppet _​digital transformation kommer i denna studie användas utifrån Ismail, Khater och Zaki (2017) definition, som den process som sammanlänkar digitalteknik för att uppnå högre prestationer genom att anpassa affärsmodeller, processer, tjänster, kultur, människor samt nätverk. Vad gäller begreppet _{​digital mognad ​kommer vom Brocke et al (2017) tolkning att appliceras,} vilket utgår från organisationens utnyttjande av den digitala kapaciteten.

Den digitala mognadsmatrisens målsättning är att kunna hjälpa verksamheter i deras digitala transformationsarbete. Andervin och Jansson (2016) presenterar tre olika mognadsnivåer, som är av stor betydelse när organisationer genomför en digital transformation, nämligen mobiliseringsfasen, koordinationsfasen _{​och slutligen ​accelerationsfasen. ​Efter att en} verksamhet fullföljt dessa tre nivåer, så har organisationen större sannolikhet att rätta sig efter de förändringar, som inträffar i omvärlden och kan även utvecklas till att bli ett mer lyckosamt företag (Andervin och Jansson, 2016).

För att ha möjlighet att analysera _{​hur skolan arbetar med de nämnda begreppen kommer} studiens författare även att använda sig av en kombination av de två förändringsteorier som beskrivits ovan. Detta för att få en förståelse för i vilket stadie den digitala mognaden har uppgått till ur ett förändringsperspektiv i skolan. Som nämnts tidigare är Jacobsens (2013) förändringsteori inte ett recept för ett lyckat utfall. Därav kommer författarna av denna studie även att inkludera Kotters (2007) åttastegsmodell för att bilda en djupare förståelse. Utifrån de tre teorierna, digitala mognadsmatrisen, planerad förändring och åttastegsmodellen, finns tydliga likheter mellan faserna och stegen. Ett exempel på detta är mobiliseringsfasen i den digitala mognadsmatrisen, fas ett i planerad förändring och kotters första steg. Mobiliseringsfasen i den digitala mognadsmatrisen och fas ett i planerad förändring handlar om att kunna identifiera den digitala förändringen, som en nödvändighet för verksamheten. Detta är även något som påminner om Kotters (2007) första steg. Teorierna om organisationsförändring kommer därav att användas parallellt till modellen för _​digital mognad_{​ för att analysera arbetsprocessen.}

3. Metod

Under metodkapitlet kommer en genomgång av studiens metodik att förklaras och motiveras. Inledningsvis motiveras valet av forskningsdesign och metod. Efter detta beskrivs även sökstrategin och hur författarna av denna studie har gått tillväga för att samla in information och material för att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Vidare redogörs det för studiens tillförlitlighet och vilka etiska överväganden som författarna av studien har tagit hänsyn till. Kapitlet avslutas därefter med en metoddiskussion.

3.1 Forskningsdesign

För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna i studien, så har valet av forskningsdesign landat på att utföra en fallstudie. Bryman och Bell (2017) redogör för att en fallstudie innebär en detaljerad och djupgående kontext, där endast ett fall behandlas. Det valda fallet för en fallstudie kan inbegripa en plats, en person, en specifik händelse eller en organisation. För denna studie kommer det utvalda fallet att handla om skolan som organisation. Studien kommer att utgå från vad Bryman och Bell (2017) beskriver som det representativa fallet, där studien vill undersöka svenska skolan som ett generellt exempel av organisationen. Denscombe (2000) beskriver att en fallstudies mål är att kunna bidra och beskriva generella drag utifrån den enhet, som en studie har undersökt. Fallstudie som strategi gör det möjligt att kunna studera ett område djupare än vad andra alternativ ger möjlighet till. Denscombe (2000) menar vidare att tillämpning av strategin ger möjlighet att inte enbart presentera ett resultat, utan att även ge en förklaring till det presenterade resultatet. 3.2 Val av metod

Metoden som valdes för arbetet var en dokumentstudie. Genom den valda metoden kunde insamling av data ske genom tillgängliga dokument för studien att ta del av. Bryman och Bell (2017) framhåller att det finns ett antal olika typer av dokument. Det finns personliga dokument som dagböcker, anteckningar eller brev. Det finns även officiella och offentliga dokument från organisationer och statliga myndigheter. Dessa dokumenten är offentliga för allmänhetens åtkomst. Slutligen finns det även massmediedokument och virtuella dokument som återfinns i tidningar, filmer och andra slag av dokument från massmedia, exempelvis bilder (Bryman och Bell, 2017). För denna studie valdes offentliga dokument med vetenskaplig karaktär för studiens empiri. Insamlingen av dessa dokument beskrivs ytterligare i underkategorin 3.3 gällande studiens valda sökstrategi. Bryman och Bell (2017) argumenterar för vikten av att bedöma dokumenten utifrån, autenticitet, det vill säga om dokumentet är äkta och trovärdigt. En bedömning ska också göras huruvida dokumentet är pålitligt och representativt, det vill säga att det som är skrivet i dokumenten är typiskt för den kategori som ämnet berör. Det är även av vikt att innehållet inte är förvrängt. Det slutliga

kriteriet är meningsfullhet och om materialet är förståeligt. Dessa kriterier har författarna av denna studie förhållit sig till vid insamling av dokument. För studien har även en avgränsning och ett urval fastställts. Urvalet gjordes med hänsyn till geografi, tidsram och kvalitet av dokumentet. Detta dels med tanke på teknikens snabba utveckling, men även för att kunna styrka studiens generaliserbarhet. Detta utvecklas ytterligare i kriterierna som finns i underkategorierna 3.3 och 3.4.

3.3 Sökstrategi

För insamling av dokument använde författarna av denna studie tre olika sökmotorer: Google Scholar, Libsearch genom Malmö universitets bibliotek samt Swepub. Anledningen till att dessa sökmotorer valdes var för att skapa möjligheter att ta del av internationella dokument, men även då dessa sökmotorer innehåller dokument som utgör svensk forskning. Via dessa sökmotorer användes specifikt utvalda sökord i kombination med AND operator för att söka och välja ut relevanta dokument i relation till studiens syfte och forskningsfrågor. Sökorden som valdes för att finna relevanta dokument var _{​digitalisering​, ​digital transformation​,} digitalization_{​, ​skola​, ​Swedish school​, ​IKT (informations- och kommunikationsteknik). Dessa} sökord användes såväl enskilt, som i kombination med varandra och med operator. Utöver sökningarna på ovannämnda sökmotorer så genomfördes även manuella sökningar, där de relevanta dokumentens referenslistor undersöktes och nyttjades.

För att bestämma vilka dokument, som skulle nyttjas, användes först och främst följande kriterier och krav på de dokument som hittades vid sökningarna:

● Offentliga dokument av vetenskaplig karaktär ● Dokumenten måste vara från år 2010 och framåt.

● De bör vara skrivna antingen på svenska eller engelska.

● Det ska tydligt framgå vad syftet är med studien och vad frågeställningen är. ● Det ska finnas tillgång till dokumenten i fulltext.

3.4 Urval

Urvalet av dokumenten skedde i tre olika steg. Det första steget i urvalsprocessen var att dokumenten som hittades, utifrån sökstrategin, skulle överensstämma med de övergripande kriterierna som nämnts ovan. Eftersom tekniken utvecklas i snabbt tempo valde författarna av detta arbete att endast inkludera dokument från år 2010 och framåt för att de fortfarande skulle kunna vara relevanta. Det andra steget av urvalet gjordes utifrån de kvarvarande dokumenten, där dokumentets abstrakt lästes för att se huruvida de passade till studiens syfte och forskningsfrågor. De som inte hade en klar koppling och var utanför studiens ämnesval exkluderades från att användas.

I det tredje steget av urvalet, granskades dokumentets inledning och syfte samt metod och slutsats. Utifrån detta utvärderades dokumentets innehåll för att undersöka om dessa var

relevanta för studien eller inte. Under detta steg utvärderades även dokumentets kvalitet med utgångspunkt i en checklista för kvalitetsbedömning, som är utformad och baserad på Forsberg och Wengströms (2016) checklista (Se bilaga 1). Från bestämda kriterier utvärderades dokumenten på ja eller nej frågor, för att på så sätt räkna ut en kvalitetsnivå av dokumentet. Dokument som inte översteg 60% utifrån den nämnda kvalitetsbedömningschecklistan användes inte i studien.

3.5 Resultat av dokumentsökning

Sökdatum Sökmotor Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal granskade dokument Antal utvalda dokument 27-04-2020 Google Scholar Digitalisering AND skola 8 670 23 8 3 27-04-2020 Google Scholar Digital transformation AND skola 3 370 28 10 5 27-04-2020 Google Scholar Digitalization AND Swedish school 13 200 5 3 2 27-04-2020 Google Scholar Digital transformation AND Swedish school 18 200 1 1 1 27-04-2020 Google Scholar

IKT AND skola 6 530 7 4 3

27-04-2020 Swepub Digitalisering AND skola 24 6 3 1 27-04-2020 Swepub Digital transformation AND skola 2 0 0 0 27-04-2020 Swepub Digitalization AND Swedish school 51 9 4 2 27-04-2020 Swepub Digital 20 3 0 0

transformation AND swedish school 27-04-2020 Libsearch Digitalisering AND skola 9 2 2 0 27-04-2020 Libsearch Digital Transformation AND skola 3 1 1 0 27-04-2020 Libsearch Digitalization AND Swedish school 74 3 0 0 27-04-2020 Libsearch Digital transformation AND Swedish school 39 2 1 1 27-04-2020 Manuell sökning - - 6 3 2 Tabell 1. Dokumentsökning

För en sammanställning av valda dokument se bilaga 2. 3.6 Analys av dokument

Analysen av det insamlade materialet har utgått från Bryman och Bells (2017) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Detta har gjorts genom att noggrant granska dokumenten för att hitta teman, som har en koppling till studiens syfte och forskningsfrågor. Teman som har identifierats är digitalteknik, lärares inställning till digitalteknik, samt olika organisationsförändringar. Detta för att bygga en ökad förståelse om vad som är känt inom ämnet. Under studiens urval lästes 96 abstrakt. Anledningen till att just dessa 96 abstrakt lästes, och övriga valdes bort, var för att sökningen av dokumenten sorterades efter relevans. Författarna av denna studie ansåg att relevansen i de lästa abstrakten kopplat till denna studies syfte avtog efter ett antal lästa abstrakt i de olika sökmotorerna. En bedömning gjordes, på grund av att sökningen sorterades efter relevans, att inte samtliga träffar i tabellen ovan behövde läsas för att ett tillförlitligt urval skulle kunna göras. Sökningarna vid de olika sökmotorerna och med olika sökord resulterade dessutom i många träffar av samma dokument. Dessa lästes inte igen, vilket förklarar varför antal lästa abstrakt inte är lika många vid olika sökningar. _​Utifrån dessa 96 valdes 40 stycken ut för en utförligare granskning, där studiens författare slutligen gemensamt valde ut 20 dokument, som var relevanta för studien. Dokumenten lästes individuellt, där författarna förde egna anteckningar om varje dokuments

innehåll, för att sedan gemensamt diskutera relevant information och teman. Därefter har den insamlade datan kodats och kategoriserats, för att slutligen dokumenteras i studiens empiri. 3.7 Hänsyn till etiska aspekter

Denna studie kommer att utgå ifrån forskningsetiska principer och de fyra huvudkraven som Vetenskapsrådet (2002) lyfter fram. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Eftersom författarna av denna studie inte har samlat in någon primärdata direkt från egna källor, utan istället använt information som hämtats och granskats från de insamlade dokumenten, valde studiens författare att endast använda och behandla de dokument som uppfyllde de presenterade forskningsetiska principerna.

3.8 Metoddiskussion

Studiens författare har läst dokumenten individuellt och sedan diskuterat hur respektive har tolkat informationen. Den slutgiltiga tolkningen har sedan blivit en del av studien. Detta är något som Bryman och Bell (2017) lyfter fram som en metod för att styrka studiens interna validitet. Utifrån detta anser studiens författare att den interna validiteten och tillförlitligheten är hög, då en överensstämmande tolkning av den insamlade informationen har garanterats genom arbetet. Ingen respondentvalidering eller deltagarvalidering har genomförts. Studien anses av författarna vara av hög pålitlighet. Detta med motiveringen att alla faser av arbetet har beskrivits på ett så utförligt sätt som möjligt. Genom en noggrann redogörelse i vilken miljö studien syftar till och är avgränsad kring, finns en tydlig överförbarhet av studiens slutsatser till fall i en liknande kontext. Kontexten i frågan är dels organisationsmässig men även geografiskt begränsad. Studien har haft som utgångspunkt att arbetet ska vara genomfört på ett objektivt sätt och bidra med en rättvisande bild av det studerade området. Som det går att se i studien så har även dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. Anledningen till varför dokument av vetenskaplig karaktär har valts ut är för att öka studiens trovärdighet ytterligare.

Valet av dokumentstudie som metod för att samla in studiens empiri, beslutades utifrån det arbete som studiens författare ville utföra. Utifrån de frågeställningar som studien avser att besvara, gav denna metod möjligheter att få en heltäckande bild om digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. Andra alternativa metoder, som exempelvis intervjuer med lärare och skolledning, hade för denna studie möjligtvis kunnat bidra med en djupare förståelse av kontexten, men hade däremot kunnat haft andra begränsningar när det gäller studiens generaliserbarhet.

Det är även viktigt att diskutera vilka fördelar och nackdelar som finns med dokumentstudier. Fördelar med en dokumentstudie är att materialet oftast är lättåtkomligt samt att det ger författarna av studien möjligheter att undersöka avancerade frågeställningar. Nackdelar med dokumentstudier är däremot att det ställs högre krav på källgranskning samt att det är svårt att

avgöra hur mycket material som är tillräckligt för att besvara de frågeställningar som studien fokuserar på (Andersson, Andersson och Etzler, 2019). Detta är något som författarna av denna studie har förhållit sig till då dokumenten som har inkluderats i denna studie, som tidigare nämnts, har behövt uppfylla ett antal kriterier för att tas med. Vidare har även en gemensam bedömning gjorts gällande hur många dokument som ska inkluderas för att studien ska anses vara tillförlitlig.

4. Empiri

I detta kapitel kommer informationen från de insamlade dokumenten att presenteras. Informationen är strukturerad utifrån olika teman som identifierats i den innehållsanalys som har genomförts av dokumenten.

4.1 Digitalisering och digital transformation i svenska skolan

Hylén (2013) redogör med en heltäckande bild om hur långt digitaliseringen av den svenska skolan har kommit, i relation till andra länder i världen. I rapporten lyfter han upp flera exempel där det svenska skolsystemet har lyckats med sina satsningar, men även där utvecklingen fallit kort i relation till andra länders skolsystem.

4.1.1 Ett till ett-satsningen

En av de större satsningar, som sent 00-tal och tidigt 10-tal, genomförts i Sverige har varit ett till ett-satsningen (1:1) (Tallvid, 2015). 1:1-satsningen innebär att varje student och lärare ska förfoga över varsin dator (_​Åkerfeldt, 2014). _​Mårell-Olsson, Bergström och Jahnke (2019) lyfter i sin studie att 1:1-satsningen och införandet av läsplattor givit lärare möjlighet att kunna anpassa sin undervisning individuellt med hänsyn till vad varje enskild elev behöver för typ av stöd. Exempel på detta menar Mårell-Olsson, Bergström och Jahnke (2019) är möjligheten för eleverna att kunna ta del av pedagogiska spel i deras utbildning, vilket har bidragit till en bättre variation och högre självmotivering hos eleverna. Von Schantz Lundgren och Lundgren (2011) nämner däremot i deras studie att det finns låga nivåer av ledarskap och styrning efter implementeringen av 1:1-satsningen. Lärare har en dålig kunskap om hur de ska tillämpa tekniken och det slutar ofta med att de får testa sig fram för att se vad det är som fungerar och vad det är som inte är lyckat. Mårell-Olsson och Bergström (2018) påpekar i sin studie att rektorer ser tre huvudsakliga anledningar till 1:1-satsningen. Dessa är att skolan ska passa in i det moderna samhället, modernisera skolan samt förbereda eleverna för deras framtid.

Enligt Tallvid (2015) finns det evidens på att lärare har fått resurser och tid för att kunna lära sig den nya tekniken. Tallvid (2015) fortsätter med att lyfta fram i sin studie, angående 1:1-satsningen, att lärare har fått tillgång till två timmars konferenstid varannan vecka för att kunna utveckla sin kompetens gällande tekniken och nya metoder att ta del av i undervisningen (Tallvid, 2015). Tallvid (2015) uppvisar däremot att detta inte leder till en ökad användning av IT i undervisning, utan argumenterar utifrån två anledningar till varför digitaliseringen av undervisningen stannar av. Den första motiveringen är att lärarna, trots fortbildningen, fortfarande känner en viss osäkerhet kring hur de ska använda de olika pedagogiska resurserna i sin undervisning. Den andra anledningen är att det finns både en brist på kunskap och en rädsla att inte kunna lösa tekniska problem, som kan uppkomma i

klassrummet. Lärare känner sig även mindre motiverade att göra ansträngningar för att lära sig ny teknik i och med att det ständigt kommer uppdateringar och ny information för dem att ta hänsyn till (Tallvid, 2015). Von Schantz Lundgren och Lundgren (2011) uppmärksammar även att vid brist på kompetens och vid teknisk problematik, är det vanligt att lärare återgår till den mer traditionella undervisningen och överger ny teknik. Grönlund, Andersson och Wiklund (2014) poängterar att 1:1-satsningen däremot inte ska ses som ett IT-projekt, utan ett förändringsprojekt där det krävs stora förändringar i arbetsprocesser och skolans arbetsstruktur, men även metoder för att kunna lyckas. Grönlund, Andersson och Wiklund (2014) menar däremot att 1:1-satsningen har blivit implementerad och att det nu är själva förändringsprojektet som är nästa steg för att digitalisera skolan.

4.1.2 Digitala skrivtavlor

Ahlbäck (2018) definierar digitala skrivtavlor som stora datorskärmar där det går att anteckna med en penna som är digital. I Ahlbäcks (2018) studie framgår det att det finns många fördelar med att använda sig av digitala skrivtavlor och dess funktioner, som exempelvis möjligheten till nyttjande av olika datorprogram, potential till att spela upp rörligt bildmaterial samt att kunna interagera och skriva på tavlan med hjälp av en särskild penna (Ahlbäck, 2018). Till en början framhävs det exempelvis i Ahlbäcks (2018) studie att lärarna såg skrivtavlan som ett komplement till läroboken, men nu efter några år av kontinuerligt användande, ser lärarna läroboken som ett komplement till skrivtavlan. _​Lennerstad och Olteanu (2012) påpekar även i sin studie att skrivtavlan hade en högre acceptans hos både lärare och elever, jämfört med datorn som resurs, då datorerna ofta bidrog med tekniska problem samt distraktioner för eleverna.

4.1.3 Lärplattformar

Med digitaliseringen har även nya vägar att kommunicera öppnats. Lärplattformar har utvecklats för lärare och elever för att enklare kunna dela information och uppgifter. Andreasson och Dovemark (2013) nämner uppkomsten av digitala plattformar för dokumentering och utvärdering av elevers utveckling. Dessa system är ofta standardiserade, vilket har gjort det enklare för lärare att göra bedömningar och föra bättre dialoger mellan lärare, elever och föräldrar. Andreasson och Dovemark (2013) kommer i sin studie fram till att systemen däremot inte får ersätta lärarens yrkesroll och behöver istället ses som ett stöd i deras arbete. _​Winman, Spante, Willermark, Svensson och Lundh Snis (2018) fortsätter och menar på att de digitala systemen, som för tillfället finns tillgängliga för de administrativa uppgifterna, har potential att kunna utmynna i stödsystem som går att använda vid dels resursprioritering, men även för att fatta framtida beslut, men att en brist på kompetens och utbildning idag är något som tar upp en stor del av lärarnas tid. Däremot kan användandet av systemen påverkas, då plattformar inte alla gånger håller de krav som ställs beträffande hur personuppgifter hanteras (Winman et al, 2018).

4.2 Inställning till digitalisering och digital transformation

Den svenska skolan har, trots goda förutsättningar med tillgång till digitala verktyg och god infrastruktur, haft problem att utnyttja dess fulla kapacitet. Enligt Erixon (2010) finns det en positiv inställning hos lärare att integrera digitala verktyg i deras undervisning, men att det saknas eller inte finns tillräckligt med resurser för att förverkliga det. Olofsson, Fransson och Lindberg (2019) styrker detta gällande att det finns en positiv inställning till att integrera teknik i undervisningen hos lärarna, men lägger till att det även finns en tydlig brist i stöd från experter om teknisk pedagogik. Hylén (2013) konstaterar att en majoritet av lärare som undervisar i låg- och mellanstadiet inte arbetar med informationsteknik (IT) mer än ett fåtal gånger i veckan. Salavati (2016) nämner i sin studie att lärare även hade svårt att identifiera vad det fanns för nytta med användandet av digitala verktyg och hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna ansåg även att tekniken som fanns tillgänglig oftast var oflexibel, klumpig och var allt för begränsad. Salvati (2016) tillägger att detta kan bero på att lärare och utvecklare har olika uppfattningar om vad som ska ingå i de digitala verktygen som utvecklas.

Hylén (2013) hävdar att det kan uppstå ett motstånd från lärare gällande införandet av digitalteknik om det finns ett bristande förtroende till tekniken, en begränsad kompetens samt en undervisningsfilosofi som inte överensstämmer med användning av IT och digitala verktyg. Den bristande tillförlitligheten är även något som Håkansson Lindkvist (2015) benämner. Samma författare menar att upprepade tekniska problem som hindrar och stör undervisningen, i kombination med bristande teknisk support, kan resultera i att lärare tappar motivationen för digital undervisning och faller tillbaka till det analoga och de traditionella undervisningsmetoderna (Håkansson Lindkvist, 2015). Liknande resultat återfinns i Ahlbäcks (2018) studie där lärarna ser en brist i tekniskt stöd och inte känner någon tillförlitlighet till tekniken och istället går tillbaka till att använda whiteboard, vilket bidrar till att tekniken blir ett hinder istället för ett hjälpmedel. Salavati (2016) utvecklar detta ytterligare och menar att det finns en befintlig begränsning i tillgängligheten av teknisk support, men även att det saknas stöd från kommunen.

Det finns även en variation av användningsgraden undervisningsämnen emellan, där ämnen som svenska och samhällskunskap hade en högre användningsgrad av IT jämfört med matematik och naturkunskap (Hylén, 2013; Winman et al, 2018). Detta stödjs även av Ahlbäck (2018) som i sin studie påvisar att 63% av lärare, som undervisar i matematik, inte använder några digitala verktyg i sin undervisning. Erixon (2010) argumenterar däremot att det finns ett tema över de undervisningsämnen, som har en negativ inställning till att integrera digitala resurser i sin undervisning. Åkerfeldt (2014) definierar digitala resurser som mjukvara och hårdvara kopplat till informations- och kommunikationsteknik._​Erixon (2010) kommer fram till i sin studie att det finns en korrelation mellan de ämnen som kräver en fysisk interaktion, exempelvis träslöjd och idrott, och ett ifrågasättande till att komplettera sin

undervisning med information- och kommunikationsteknik (IKT). Salavati (2016) påpekar i sin studie att lärare, som har ett större student- och elevfokus, använder sig av digitala verktyg i en större utsträckning, jämfört med lärare som har en mer lärardominerande undervisning. Håkansson Lindkvist (2015) beskriver exempelvis i sin studie hur en skola försökt integrera digitalteknik i sin undervisning i skolämnena biologi och bildkunskap. För biologin genomfördes ett förhör digitalt, där läraren enkelt och smidigt kunde ge respons och kritik, medan under bildkunskapen användes grafiska applikationer för att konstruera motiv digitalt, vilket möttes med positiv respons från både elever och lärare (Håkansson Lindkvist, 2015).

4.3 Förändringsarbete i den svenska skolan

Enligt Grönlund, Andersson och Wiklunds (2014) studie framkom det att lärare var relativt bekväma med den nya tekniken. Utifrån en skala från ett till fem låg svaren mellan tre och fyra angående lärares trygghet till tekniken. Hylén (2013) ser däremot att en lösning på detta är att personer, på högre beslutsnivåer, behöver ta ett större ansvar och arbeta fram strategier, skolplaner och policys, som kan motivera och öka användandet av IT i undervisningen. Även Winman et al (2018) nämner vikten av en klar strategi för digitalisering och goda kunskaper om digitalteknik, samt att strategierna även behöver finnas på lång sikt och komma från såväl skolledning som politiker. Detta är även något som styrks av Grönlund, Andersson och Wiklund (2014), som argumenterar för att det finns fem steg för att lyckas med förändringsprojekt i skolan. Dessa fem steg har alla en klar koppling till ledarskap och vikten av aktivt deltagande på politisk, kommunal och administrativ nivå för att driva utvecklingen framåt med önskat utfall (Grönlund, Andersson och Wiklund, 2014). Grönlund, Andersson och Wiklund (2014) lyfter fem utvecklingsområden, som behöver arbetas med för att styra utvecklingen mot de önskade mål som skolan framförallt vill uppnå. Det första utvecklingsområdet, som behandlas, är att bygga upp en kompetensnivå hos lärare för digitalteknik och på ett effektivt sätt utnyttja tillgänglig information. Utvecklingsområde nummer två handlar om att skapa en lokal mötesplats, som aktivt kan nyttjas av människor i skolverksamheten, där det finns tillgängliga pedagogiska resurser att ta del av. Utvecklingsområde nummer tre som Grönlund, Andersson och Wiklund (2014) beskriver, är att det behöver skapas en homogen läromiljö, som inkorporerar skola, kommuner och regioner. Det fjärde utvecklingsområdet i förändringsprojektet handlar om att utnyttja respektive tillgänglig resurs till fullo. Att inte ersätta lärarens roll med ny teknik, utan använda tekniken som ett hjälpmedel för att kunna genomföra en undervisning med hög kvalitet. Det sista utvecklingsområdet redogör för rektorns roll. Det är rektorn som behöver aktivt delta och driva på processen mot den önskade förändringen i skolan.

Mårell-Olsson och Bergström (2018) påvisar i sin studie att rektorer vanligtvis använder sig av två strategier för att digitalisera skolan. Den ena är att rekrytera kompetens och bygga ett skickligt arbetslag (Mårell-Olsson och Bergström 2018; Petterson, 2018). Detta sträcker sig från lärare med hög kompetens och administratörer till ekonomiavdelningen och teknisk