• No results found

Kartläggning av skolinbrott. Analys av mönster bland skolinbrott i Lund

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kartläggning av skolinbrott. Analys av mönster bland skolinbrott i Lund"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i kriminologi Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Kriminologisprogrammet 205 06 Malmö Juni 2016

KARTLÄGGNING AV

SKOLINBROTT

ANALYS AV MÖNSTER BLAND

SKOLINBROTT I LUND

(2)

KARTLÄGGNING AV

SKOLINBROTT

ANALYS AV MÖNSTER BLAND

SKOLINBROTT I LUND

KAJSA LOMAN

Loman, K. Kartläggning av skolinbrott. Analys av mönster bland skolinbrott i Lund. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2016.

Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten i Lunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer för att komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå polisen i det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom att använda rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val som teoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnader bland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras också tidigare forskning och litteratur.

Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser. Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagar och månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra och vissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer av inbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetna ungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott där omfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott där

gärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrotts-tjuvarna. Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I de fall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivt än då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola och polis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som är lämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas. Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskilt utsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att rikta åtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder

Nyckelord: inbrott, rutinaktivitetsteorin, skolinbrott, situationell brottsprevention,

(3)

CRIME MAPPING OF SCHOOL

BURGLARY

ANALYSIS OF PATTERNS IN SCHOOL

BURGLARIES IN LUND

KAJSA LOMAN

Loman, K. Crime Mapping of School Burglary. Analysis of patterns between school burglaries in Lund. Degree project in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology. 2016.

Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality of Lund. The local police are searching for more information and recommendations to achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mapping analysis to help the local police force in their crime prevention strategies. This analysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries, using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with the theory of rational choice. The study will also propose effective interventions; in connection with these, previous research and literature is presented.

By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows that schools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months. Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless some schools are repeated victimized. In the discussion of the results three types of burglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of the area and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries where large amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensive than the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount of goods. Some types of burglary are more frequent than others and different strategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committing the burglaries, deterrent effects can be more effective than if the same

interventions were to target professional burglars. Partnership between the schools and the local police is important and it is central that the school is educated on which interventions are necessary. The intervention must be modified to the local context and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedly victimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study shows the importance of focusing on repeatedly victimized properties and of

implementing interventions immediately.

Keywords: Burglary, repeat victimization, routine activity theory, school burglary,

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAKGRUND ... 1

2. PROBLEMATISERING OCH SYFTE ... 2

3. BEGREPP OCH DEFINITIONER ... 2

3.1 Definition av skolinbrott ... 3

3.2 Definition av brottsprevention ... 3

3.3 Definition av upprepad utsatthet ... 3

4. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 3

4.1 Rutinaktivitetsteorin ... 3

4.2 Situationell prevention ... 4

4.3 Upprepad utsatthet ... 5

4.4 Forskning om preventiva åtgärder ... 7

5. METOD OCH MATERIAL ... 8

5.1 Undersökningsdesign ... 9

5.2 Etiska principer ... 9

5.3 Avgränsningar ... 10

5.4 Urval och material ... 10

5.5 Inklusions- och exklusionskriterier. ... 11

5.6 Variablerna ... 12

6. RESULTAT ... 13

6.1 Geografisk fördelning ... 13

6.2 Stöldgods ... 14

6.3 Tillvägagångsätt och skador ... 15

6.4 Datum och tidpunkt ... 16

6.5 Skoldagar, helgdagar och lov ... 17

6.6 Upprepad utsatthet ... 17

7. RESULTATDISKUSSION ... 19

7.1 Tre typer av inbrott ... 19

7.2 Upprepad utsatthet ... 20

7.3 Tänkbara åtgärder ... 22

7.4 Vem ska göra vad? ... 25

8. METODDISKUSSION ... 25

8.1 Tolkningen av statistik ... 26

8.2 Reliablitet och validitet ... 27

8.3 Etiska överväganden ... 27 8.4 Studiens begräsningar ... 27 9. SLUTSATS ... 28 9.1 Framtida rekommendationer ... 29 REFERENSER ... 30

(5)

− 1 −

1. BAKGRUND

Nyheter om bostadsinbrott är ofta något som förekommer i media, mer sällan uppmärksammas de inbrott som riktar sig till kommersiella fastigheter. Skolan kan liknas vid en sådan institution och enligt Lindström (1997) är det vanligaste brottet en skola kan drabbas av stöld genom inbrott, följt av stöld utan inbrott och vandalisering. Forskning har främst fokuserat på bostadsinbrott och inbrott mot kommersiella fastigheter har hamnat i skymundan (Mawby, 2013). En del av forskningen om bostadsinbrott och egendomsbrott kan sannolikt tillämpas på kommersiella fastigheter men kommersiella fastigheter har också vissa egenskaper som bostadshus saknar (a.a.). Exempelvis begås många inbrott i bostäder under dagen då de flesta lämnar sina fastigheter obevakade medan inbrotten i kommersiella fastigheter begås under helger och kvällstid då lokalerna står tomma (a.a.).

Hope (1982) urskiljer tre former av skolinbrott som begås av olika

gärningspersoner. Dels inbrott som begås av ungdomar vars mål är att ta sig in i skolan och stjäl oftast inte något av värde, dels mer professionella inbrott där inbrottstjuvarna skickligt tar sig in i skolan för att sedan bryta upp rum och skåp där det finns värdefulla föremål. Den tredje kategorin är av mer skadlig och vandaliserande karaktär och begås av personer som hellre vill förstöra än stjäla. Denna kategori är mest ovanlig och stora skador uppkommer i framförallt

lärarrummen eller på kontor. De professionella gärningspersonerna orsakar sällan någon större skada och har istället en försmak för dyra föremål. Vid dessa inbrott förekommer sällan oavsiktliga skador och inbrottstjuvarna verkar fullt

koncentrerade på att erhålla värdefullt gods. Hope (1982) för fram elektroniska föremål som ett exempel på attraktivt stöldgods. Eftersom dessa föremål ofta är svårhanterliga i större mängder finns det anledning att tro att professionella tjuvar ofta använder transport och hjälpmedel (a.a.). Områdesmedvetna ungdomar är de vanligaste gärningspersonerna och de har en större lokalkännedom då de ofta går eller har gått på skolan. Ungdomarna begår inbrotten för att det är underhållande och spännande (a.a.).

En minoritet av samtliga lagöverträdare står för en stor del av brottsligheten (Torstensson-Levander, 2013; Wolfgang et al., 1972), något som de flesta inom det kriminologiska fältet vet om. Men många glömmer att det är en liten grupp som vid upprepade tillfällen drabbas av brott. Likväl är fastigheter som blir

upprepat utsatta ofta en liten del av samtliga fastigheter som blir utsatta för inbrott (Eck et al., 2007). Dessa fastigheter kan kallas för ”risky facilities”, riskobjekt, och sjukhus, tågstationer och skolor är vanliga exempel (a.a.). Varför vissa objekt utsätts mer än andra beror troligtvis på flera faktorer, exempelvis kan de föremål som motiverar gärningspersonen att begå brott variera i mäng och synlighet (a.a.). Fenomenet upprepad utsatthet har behandlats av ett flertal forskare (Bernasco, 2008; Brå, 2013; Burquest et al., 1992; Grove et al., 2012) och verkar vara en viktig del i studiet av inbrott.

För att motverka de lokala brottsliga problem som finns krävs det att man

sammanför tidigare kunskap med ny kunskap om det specifika området (Johnson, 2005). Att hantera ett problem genom att mikroskopiskt undersöka det kan

beskrivas som problemorienterat polisarbete (Scott & Kirby, 2012). Vid problemorienterat polisarbete (POP) används SARA-modellen (Clarke & Eck,

(6)

− 2 −

2006). Modellen är en grundläggande del i det problemorienterade polisarbetet och denna studie fokuserar framförallt på det första steget, scanning. Modellen innehåller fyra steg som bör beaktas vid problemlösningsprocessen (a.a.). Inledningsvis skannas och identifieras problemet. Man bör exempelvis ställa frågan hur många inbrott som anmälts till polisen och uppskatta hur många inbrott som inte har anmälts (Johnson, 2005). Vidare kan frågor om objektet och dess omgivning ge en tydligare bild av problemet (a.a.). Man kan också ställa frågor kring när inbrotten sker, vilket tid på året, veckodag och under vilka klockslag, denna information bör också jämföras med andra typer av händelser (a.a.). Det kan också vara lämpligt att se över områdets egenskaper, om området är aktivt eller isolerat och hur medvetna de boende i området är om situationen (a.a.). I andra steget sker en analys av problemet (Clarke & Eck, 2006), och en noggrann analys av det lokala området ökar chansen för att kunna bygga upp effektiva förebyggande åtgärder (Johnson, 2005). Vid det tredje steget sker implementering av lämpliga åtgärder (Clarke & Eck, 2006). Det sista och ett av de viktigaste stegen i problemlösningsprocessen är utvärdering. Vid detta steg krävs en

utvärdering av hela arbetsprocessen såväl som av implementerade åtgärder (a.a.).

2. PROBLEMATISERING OCH SYFTE

Mellan år 2014 och 2015 ökade inbrotten i skolorna med 63 % i Lunds kommun. Dessa inbrott medför stora kostnader för såväl förlorat stöldgods som skador på fastigheten. Polisen i Lunds kommun har ingen konkret plan kring hur man ska förhindra inbrotten och i samtal med kommunpolisen i Lund har det framkommit att det finns behov av mer kunskap om problemet. Med uppdrag från

kommunpolisen studeras denna problematik och ett steg att komma närmare en lösning är att ta fram en deskriptiv bild av hur situationen ser ut.

Syftet med studien är att genom en kartläggning av skolinbrotten i Lund urskilja mönster mellan inbrotten och ge förslag på åtgärder som kan effektivisera det brottsförebyggande arbetet. Genom att se över vilka skolor det är som drabbas,

tidpunkter och datum för brotten, hur inbrotten genomförs, tillgripet gods och skador är målet att få en tydligare bild av situationen. Målet är följaktligen att

bistå polisen i det förebyggande arbetet mot inbrotten i Lunds skolor. Syftet kan framställas i två övergripande frågeställningar:

- Vilka mönster går att urskilja i tillvägagångssättet mellan skolinbrotten i Lunds kommun?

- Vad finns det för lämpliga åtgärder mot problemet?

3. BEGREPP OCH DEFINITIONER

Det bör finnas en gemensam förståelse för centrala begrepp och definitioner, nedan presenteras de viktigaste begreppen. Studien förutsätter att läsaren har grundläggande förståelse inom det kriminologiska fältet.

(7)

− 3 −

3.1 Definition av skolinbrott

Inbrott är ett övergripande begrepp som innefattar olika brottstyper. Det finns ingen universell begreppsförklaring utan definitionerna skiljer sig mellan länder. Inbrott definieras enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) på följande sätt:

”Inträngande, t.ex. med hjälp av våld eller verktyg, i ett låst utrymme/område i

syfte att stjäla. Detta gäller även om det i utrymmet/området funnits andra olåsta ingångar, t.ex. dörrar eller fönster. Med verktyg menas här exempelvis dyrk eller stulen nyckel.” (Brå, 2015, s. 50). Vidare definieras stöld genom inbrott i kap 8, §

1 och § 4 i Brottsbalken (1962:700). Inbrott innefattar ett antal brottskoder där polisen klassificerar brotten avseende karaktär och brottsoffer. Brottskoden 0811 innefattar “Stöld genom inbrott i skola, bibliotek, undervisningslokal, förskola, fritidshem” och är den brottskod som är relevant för studien.

3.2 Definition av brottsprevention

Brottsprevention kan delas in i två övergripande kategorier, social prevention och situationell prevention. Denna studie behandlar framförallt situationell prevention. I ett situationellt brottsförebyggande perspektiv ligger fokus på brottsmiljön snarare än själva gärningspersonen (Clarke, 1992). Genom förändringar i miljön strävar man efter att förhindra uppkomsten av brott (a.a.). Den situationella brottspreventionens egenskaper och karaktär diskuteras ytterligare i avsnitt 4.2.

3.3 Definition av upprepad utsatthet

När en plats eller person utsätts upprepade gånger för en brottslig händelse inom en viss period har denne blivit upprepat utsatt (Pease, 2002). Studien definierar upprepad utsatthet enligt följande; upprepad utsatthet för stöld genom inbrott i

skolan inom ramen för en tvåårsperiod. Skolorna kan ha utsatts för andra former

av brott utan att räknas som upprepat utsatta.

4. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING

I följande avsnitt presenteras teorier och tidigare forskning som är relevant för att senare ge svar på vilka åtgärder som bör tillämpas i det brottsförebyggande arbetet. Den teoretiska referensram som studien utgår ifrån presenteras löpande.

4.1 Rutinaktivitetsteorin

De två forskarkollegorna Cohen och Felson publicerade sin idé om

rutinaktivitetsteorin under slutet av 1970-talet. Forskarparet ansåg att brottsliga händelser var rutinaktiviteter som var beroende av andra händelser och aktiviteter i vardagen (Cohen & Felson, 1980) och fokus för brottspreventionen bör ligga på omständigheterna kring brottet snarare än själva gärningspersonen. Individens vardagliga rutiner får platser att vara mer brottsgenererande under vissa tider på dygnet och Cohen och Felson (1979) ansåg att kriminologer sällan övervägde tidsaspekten gällande brottsliga handlingar och vilken betydelse det hade.

Kriminella handlingar kräver ett sammanlöpande i tid och rum och tre strukturella förändringar påverkar denna konvergens: en motiverad gärningsman, ett lämpligt

mål/brottsobjekt och avsaknad av en kapabel väktare (a.a.). För att förhindra att

ett brott inträffar är det tillräckligt att eliminera en av dessa tre faktorer (Cohen & Felson, 1979).

(8)

− 4 −

Inspirerat av Cohen och Felson’s idéer utvecklade Eck brottstriangeln. Utöver de tre faktorer som lagts fram av Cohen och Felson (1979) lade Eck till tre typer av övervakning, ”Controllers” (Felson, 2010). En hanterare övervakar den

potentiella lagöverträdaren och kan avskräcka eller gynna ett kriminellt beteende, såsom föräldrar eller lärare. Platsen övervakas av en platsansvarig som med sin närvaro kan avskräcka eventuella brott. Sist menar Felson (2010) att det bör finnas övervakning som bevakar det attraktiva stöldgodset.

Liksom vid de flesta teorier har rutinaktivitetsteorin mottagit kritik. Wikström et al. (2012) menar att teorin inte förklarar hur samspelet mellan individen och miljön leder till brott. Teorin bortser även ifrån att det finns individuella skillnader mellan gärningspersoner och motivationen kan skilja sig åt (a.a.). Kritiken går att bemöta genom att kombinera rutinaktivitetsteorin med teorin om rationella val. Rationella val teorin utgår ifrån att gärningspersonen gör val och fattar beslut grundande på kostnader och fördelar som tillfället erbjuder (Cornish & Clarke, 2014). Utifrån tidigare erfarenheter och bakgrundsfaktorer, till exempel

sociodemografiska- eller psykiska faktorer, avgör individen om ett brott bör begås eller inte. När individen väl beslutat om att brott är ett möjligt handlingsalternativ överväger den om det är lämpligt att genomföra genom att väga kostnader och fördelar mot varandra (a.a.).

Bernasco et al. (2015) ställde sig frågan vad som inledningsvis fick inbrottstjuven att välja brottsobjekt. Resultatet som lades fram visade att inbrottstjuvar gör samma rationella överväganden som vid vanliga legitima val. Inbrottstjuven överväger ständigt kostnader och fördelar med en handling. Fördelar kan vara direkt materiell vinning (a.a.). Föga förvånande har dyra varor såsom elektroniska föremål störts risk för att vara stöldbegärliga (Cohen & Felson, 1979). Fördelar kan också vara spänning och grupptryck, beroende på gärningspersonens

intentioner (Bernasco et al., 2015). Kostnader för ett inbrott kan vara tid, utgifter för att utföra inbrottet men också svårigheter att genomföra inbrottet och sälja godset. För varje potentiellt brottsobjekt och varje alternativ finns det olika kostnader och fördelar som gör objektet mer eller mindre attraktivt (a.a.). Exempelvis menar Bernasco och Nieuwbeerta (2005) att välbärgade områden betraktas som mer attraktiva än andra då de sannolikt innehåller mer värdefullt gods, likväl är områden med omfattande övervakning mindre attraktivt för tjuven. Inspirerat av rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val bör fokus för

brottspreventionen i denna studie riktas mot någon av de tre grundläggande förutsättningarna, motiverad gärningsman, lämpligt mål och avsaknad av kapabel väktare, detta framförallt genom situationell prevention.

4.2 Situationell prevention

Situationell brottsprevention är en brottsförebyggande inriktning som var ovanlig i den politiska debatten under 90-talet (Clarke, 1997) men har under senare år växt sig starkare. Situationell brottsprevention grundar sig huvudsakligen i teorierna om rationella val och rutinaktivitetsteorin och innebär att man strävar efter att förhindra själva uppkomsten av brottet genom att förändra miljön och möjligheten för en motiverad gärningsman att begå brott (Clarke, 1997).

(9)

− 5 −

Vid situationella brottsförebyggande åtgärder är det viktigt att man särskiljer olika brottsliga händelser och företeelser från varandra, även när det gäller samma brottstyp (Clarke, 1997). En åtgärd som fungerar i en miljö kanske inte fungerar i en annan. Exempelvis kan åtgärder mot ett inbrott där syftet är att stjäla pengar skilja sig från inbrott i syfte att stjäla elektronik (a.a.).

Clarke (1997) lägger fram antalet åtgärder som kan minska möjligheten för brott. Det kanske mest obestridda är att försvåra åtkomsten av objekten genom

exempelvis lås, skärmar, larm och kassaskåp. En liknande åtgärd är att påverka

tillgängligheten av de potentiella brottsobjekten (a.a.). Att ta bort brottsobjektet

från en plats kan föga förvånande reducera förekomsten av brotten. Även att märka objekten som är föremål för stöld kan fungera som en effektiv

brottsförebyggande åtgärd (a.a.). En relativt ny strategi är DNA-märkning och märk-DNA har visat sig ha en brottsreducerande effekt (Lindström & Martinez Olsson, 2016). Märk-DNA diskuteras ytterligare i avsnitt 4.4.

Vidare kan man minska frestelser (Clarke, 1997). Exempelvis undvika att dyrbara föremål ligger exponerade i fönster. Ytterligare sätt att förebygga uppkomsten av brott är genom formell övervakning (a.a.). Den formella övervakningen kan vara tillsyn av polis, säkerhetsvakter eller väktare. Övervakningen kan förstärkas genom elektronisk bevakning såsom inbrottslarm eller övervakningskameror, även anställda kan fungera som övervakning (a.a.). Clarke (1997) föreslår klippta buskar och låga buskage som förbättrar insynen och ökar möjligheten för naturlig övervakning. Även en upplyst företagslokal under kvällstid kan vara effektivt då förbigående har större möjlighet att upptäcka obehöriga inne i lokalen (a.a.). Clarke (1997) påpekar att situationell prevention har en tendens att sätta krav på offer och det är ofta den som blivit utsatt som måste genomgå förändring och anstränga sig för att inte bli utsatt igen. Liknande kritik om att skulden läggs på brottsoffren har riktats mot rutinaktivitetsteorin (McLaughlin, 2002). Clarke (1997) argumenterar emellertid för att människor kan ansvara för att inte bli utsatta för brott utan skuld och extra ansträngning. Exempel på detta är att rutinmässigt låsa bildörren för att undvika att bilen blir stulen (a.a.).

4.3 Upprepad utsatthet

Vid studier av inbrott talar man ofta om fenomenet upprepad utsatthet. Forskning visar att vissa skolor utsätts upprepade gånger för egendomsbrott och de flesta upprepade inbrott sker närliggande i tid (Brå, 2013; Burquest et al., 1992). Burquest et al. (1992) visade att nära 80 % av alla upprepade inbrott inträffade inom en månad efter det första inbrottet hade skett. Likt Burquest et al. (1992) menar Brottsförebyggande rådet (2013) att risken är som mest påtaglig att utsättas igen under den närmaste tiden efter att det första brottet ägt rum. Denna kunskap har visat sig stämma på allt från brott mot skolor till våldsbrott och brott mot företag och bilar (a.a.). Brås undersökning (2001) visar att cirka 40 % av inbrotten i skolorna inträffar inom en månad efter att det första inbrottet anmälts och

samtliga av anmälda inbrott mot skolor kan förbyggas med nästan 90 % om åtgärderna riktas mot upprepad utsatthet. Förebyggande arbete med fokus på upprepad utsatthet ses som särskilt effektiv när det kommer till bland annat åtgärder mot inbrott i skolor och butiker (Brå, 2001). De flesta effektiva insatser mot upprepad utsatthet har gjorts genom situationell prevention (Grove et al., 2012).

(10)

− 6 −

Genom att ha kännedom om vilka platser och vilka tider som brott förekommer kan man arbeta effektivare med begränsade resurser (Brå, 2013). Skolans risk att utsättas kan bero på den geografiska placeringen i en stad och behovet av

förebyggande insatser varierar mellan skolor (a.a.). En gärningsperson kan

angripa ett brottsobjekt ett flertal gånger av olika anledningar, bland annat innebär det en mindre ansträngning och en lägre risk än att välja ett nytt och okänt objekt (a.a.). Den kunskap gärningspersoner har om objektet såsom flyktvägar, larm och grannar gör platsen således känslig för upprepad utsatthet (a.a.).

Forskning har visat att risken för att utsättas inte bara gäller den som utsatts för brott utan även intilliggande fastigheter (Bernasco et al., 2015). En

gärningsperson som lyckas med ett inbrott letar efter andra objekt som har liknande egenskaper (Eck, 2003) och de fastigheter i närheten löper ökad risk att utsättas (Bernasco, 2008). Dessa så kallade ”viritual repeats”, virituella

upprepningar, uppkommer när gärningspersonen lär sig från tidigare brott och

fortsätter att angripa närliggande och liknande mål (Eck, 2003). Andra talar om ”near repeat victimization”, närliggande upprepad utsatthet (Bernasco, 2008). Forskning har visat att en betydande andel av upprepade inbrott i samma objekt begås av samma gärningsperson (Bernasco, 2008). Även vid inbrott nära i tid men vid olika objekt är samma gärningspersoner involverade i stor utsträckning (a.a.). En gärningsperson kan också vara involverad i upprepade inbrott utan att begå det, exempelvis genom att tipsa likasinnade (a.a.). Bland mer professionella inbrottstjuvar är det inte helt ovanligt att individer organiserar inbrott utan att begå dem själva (a.a.).

I en metastudie (Grove et al., 2012) redogörs det för 31 studier som utvärderar åtgärder med fokus på upprepad utsatthet. Studien visar att effekterna av

förebyggande åtgärder mot upprepad utsatthet varierar mellan brottstyper. Av de insatser som presenteras i studien är förbättrat skalskydd och grannsamverkan det som verkar mest effektivt. Rådgivning och utbildning till brottsoffer förefaller vara en mindre effektiv åtgärd. Detta beror på bland annat att de åtgärder som polisen föreslår för brottsoffren inte vidtas av olika anledningar (a.a.).

Förslag på förebyggande insatser mot upprepade inbrott kan variera från ett förbättrat skalskydd till fler aktiviteter som sker i skolan under kvällstid eller låta eleverna vara delaktiga i utvecklandet av förebyggande åtgärder (Brå, 2001). Brå (2001) betonar emellertid att det förebyggande arbetet mot upprepad utsatthet snarare handlar om strategiska sätt att rikta åtgärderna än specifika åtgärder. Det går att urskilja en del problem kring implementeringen av åtgärderna, exempelvis att de inte skräddarsys tillräckligt för den specifika brottshändelsen och

svårigheter kring att lära ut och undervisa i det förebyggande arbetet (Grove et al., 2012). Att antalet insatser mot brottsproblemen avgör insatsernas effektivitet (a.a.) är förmodligen ingen överraskning.

Som brottsförebyggande åtgärd rekommenderar även Bernasco (2008) att fokus bör ligga på de objekt som nyligen utsatts för inbrott och närliggande platser. Om ett brott begåtts dagen innan utan att det funnits ett larm är sannolikheten liten att det dagen efter installerats ett alarm (Bernasco et al., 2015). Ju längre tiden går desto större sannolikhet är det att ett larm har installerats (a.a.). Att reagera snabbt och sätta in åtgärder direkt är vitalt, även att förflytta attraktiva föremål tills risken för upprepat inbrott har minskat kan vara avgörande (Bernasco, 2008).

(11)

− 7 −

4.4 Forskning om preventiva åtgärder

Även om den mesta av forskningen fokuserat på bostadsinbrott har en del

forskning behandlat skolors utsatthet. Lindström (1997) studerade inbrott i skolan ur ett brottekologiskt perspektiv och fann ett signifikant samband mellan antalet inbrott och områdets sociala status. Ett område med en låg social status hade betydligt högre nivå av egendomsbrott än områden med högre social status (a.a.). Lindström (1997) fortsatte att studera relationen mellan skola, polis och antalet brott på skolan. Delar av resultatet visade att skolor med en hög utsatthet för brott hade färre besök från polisen. De informella besöken polisen gjorde var emellertid mer frekventa för de skolor som var högre utsatta för inbrott (a.a.). Detta visar ett reaktivt snarare än ett proaktivt samarbete. Drygt hälften av rektorerna önskade besök från poliser minst en gång i veckan (a.a.).

Som brottsförebyggande åtgärd bör skolan snabbt efter ett inbrott upprätta en

riskhanteringsgrupp (Lindström, 1997). Riskhanteringsgruppen ska

företrädelsevis bestå av rektor för skolan, den lokala polisen, studenter eller elever och föräldrar. Riskhanteringsgruppen ska diskutera vilka åtgärder som är lämpliga att vidta, exempelvis nyinstallation av larm eller öka rutinpatrulleringen på

skolan. Lindström (1997) betonar även att effekterna av dessa åtgärder ska

utvärderas och vid införandet av åtgärder bör två faktorer beaktas, dels hur många inbrott som skett under en begränsad period, dels vart skolan ligger.

Butler (1994) genomförde djupintervjuer med dömda lagöverträdare för att få en mer djupgående bild av vilka åtgärder som har mest avskräckande effekt. De dömda lagöverträdarna menade att ljudlarm inte ansågs avskräckande istället var fysisk närvaro något som avskräckte dem mer (Butler, 1994). Det finns ytterligare studier utifrån lagöverträdarnas perspektiv. Shover och Honaker (1992) studerade också lagöverträdare och en majoritet av respondenterna menade att de inte övervägt risken att bli påkomna innan de genomfört inbrottet. Hos de som ändå hade funderingar på risken att bli ertappad lyckades tankarna försvinna relativt snabbt och de flesta fullbordade inbrottet ändå (a.a.).

Utifrån Shover och Honaker’s studie (1992) gick det således att konstatera att de flesta respondenter inte övervägde de formella risker som fanns med att begå brott. En ytterligare upptäckt som forskarlaget gjorde var att få respondenter tänkte över eller bedömde legitima eller laglydiga alternativ innan de valde att begå en brottslig händelse (a.a.). Detta talar delvis emot antagandet att individen väger kostnader mot fördelar innan ett brott (Bernasco et al., 2015).

Märk-DNA

En nyligen publicerad rapport av Malmö högskola presenterar DNA-märknings effekt på bostadsinbrott i Sverige (Lindström & Martinez Olsson, 2016). Märk-DNA innebär att föremålen märks med en genomskinlig vätska som är omöjlig att tvätta bort. På så sätt går det att identifiera vart ifrån stöldgodset kommer ifrån och gör det således besvärligare för tjuven att göra sig av med stöldgodset (Lindström & Martinez Olsson, 2016). Idéen som ligger till grund för

användandet av märk-DNA är framförallt att gärningspersonen ska avhållas från att bryta sig in i bostäder där det finns märkta föremål (a.a.). Rapporten visar att märk-DNA har en brottsreducerande effekt och Lindström och Martinez Olsson (2016) menar att synliga skyltar som satts upp i området och den mediala

(12)

− 8 −

uppmärksamheten kring åtgärderna också kan ha bidragit till en minskning av inbrotten. De lyfter även fram att den informella sociala kontrollen mellan grannar stärkts och det bidrar till att boende i området blir mer uppmärksamma på vad som sker i området. Ytterligare resultat från rapporten visar att bostadsinbrott koncentreras till ett begränsat geografiskt område och sker ofta inom en kort tidsperiod (Lindström & Martinez Olsson, 2016).

Ökad polisövervakning

Att öka antalet poliser för att hantera brottsligheten är ett vanligt påstående inom den politiska debatten. En större arbetsstyrka kan öka sannolikheten för att bli upptäckt och straffas, något som motiveras av rutinaktivitetsteorin och andra avskräckande teorier (Lim et al., 2010). Lim et al. (2010) studerade antalet polisers effekt på brottsligheten och studien visade varierande resultat. På

motsvarande sätt har en nationell studie (Lindström, 2013) visat ett svagt samband mellan en förändring i antalet poliser och bostadsinbrott. Lindströms studie (2013) visar att en ökad polisnärvaro med 10 % minskar bostadsinbrotten med 1,2 %. Lim et al. (2010) visade att en ökad polisnärvaro fungerar mer som

avskräckande effekt vid brottstyper såsom rån, stöld och inbrott än exempelvis misshandel och sexualbrott. Studien visade även att ökad polisnärvaro gav en långsiktig effekt och det var svårt att se kortsiktiga resultat (a.a.). Lindström (2013) för fram förslag på mer effektiva förebyggande åtgärder där polisen i större utsträckning samarbetar med lokalsamhället. Att lokalpolisen delar med sig av information till körskolor om nyligen begångna inbrott är ett exempel på ett proaktivt samarbete med lokalsamhället (a.a.). Syftet med denna åtgärd är således att körskolorna ökar bevakningen genom att göra körövningar i området.

Omfördelningseffekter och fördelspridning

Vid brottsförebyggande åtgärder och riktade insatser talar man ibland om att brottsligheten ”flyttar runt hörnet”. När åtgärder sätts in mot ett brottsobjekt finns det alltså risk för omfördelning. Omfördelning innebär att gärningspersonen ändrar beteende och strategi för att begå brott i syfte att undvika de förebyggande åtgärder som satts in (Hesseling, 1994). Gärningspersonen kan tillexempel välja andra platser att utföra sin brottsliga verksamhet eller begå brott under andra tider. Det finns emellertid forskning som visar att omfördelningseffekter inte är ett särskilt utspridd fenomen (a.a.). Även om omfördelning skulle förekomma visar Guerette och Bowers (2009) undersökning att de vinster som görs vid situationella åtgärder är större. De fortsätter och menar att omfördelningseffekter snarare borde ses som ett undantag än en regel vid implementeringen av situationella åtgärder. Omvänt finns fördelsspridning, en positiv konsekvens av en åtgärd (Clarke & Weisburd, 1994). Fördelsprindning innebär att förebyggande åtgärder också påverkar närliggande områdens utsatthet (a.a.).

5. METOD OCH MATERIAL

Innan presentationen av analysen är det viktigt att läsaren har förståelse för materialet, vad det består av samt hur insamlingen av data gått till. Materialet består av anmälningar om skolinbrott. Anmälningarna hämtades från datasystemet RAR av behörig polis och behandlades i pappersform på polishuset i Lund. Varje anmälan granskades noggrant och uppgifterna kodades in i statistikprogrammet

(13)

− 9 −

SPSS. När den slutgiltiga datan var färdigställd framställdes deskriptiv statistik genom frekvenstabeller. Även datorprogrammet Excel användes för att skapa tabeller och andra enklare statistiska beräkningar dels av illustrativa skäl, dels för att författaren är mer bekant med programmet. Vissa analyser av materialet genomfördes manuellt. För att undersöka signifikansen har även ett Chi 2 – test framställts. Nedan följer avsnitt om undersökningsdesign, etiska principer och avgränsningar.

5.1 Undersökningsdesign

För att kunna förklara och förstå krävs det först en god beskrivning av fenomenet (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014). En god beskrivning är också nödvändig för att kunna fatta lämpliga beslut (a.a.). Tanken är att de mönster och

beskrivningar som läggs fram i studien ska öka förståelsen för skolinbrotten i Lunds kommun och bidra till det brottsförebyggande arbetet. Studien kan därför beskrivas som deskriptiv, förklarande.

Studien har vidtagit en kvantitativ ansats då anmälningarna som studien baseras på är registerdata. Det mesta av informationen från anmälningarna kan mätas och värderas numeriskt, något som också karaktäriserar kvantitativa studier

(Björklund & Paulsson, 2012). Den kvantitativa ansatsen motiveras ytterligare av att det genomförs statistiska beräkningar. Emellertid förekommer det även

kvalitativa inslag där det genom strängvariabler görs en textanalys kring fritexten i anmälningarna.

Objektiviteten i en studie ökar genom att de val som gjorts motiveras och

tydliggörs (Björklund & Paulsson, 2012) samt att författaren är medveten om att förkunskaper kan påverka resultatet och försöker undvika det. Detta ger i sin tur läsaren möjlighet att ta ställning till resultatet. Validiteten, det vill säga om man mäter det man avser (Bryman, 2011), kan komma att påverkas av

operationaliseringar, exempelvis av upprepad utsatthet. Genom att diskutera och presentera de val som har gjorts samt eventuella felkällor hoppas studien stärka validiteten. Genom en noggrann redogörelse av tillvägagångsättet eftersträvar studien att vara replikerbar och erhålla en hög grad av intersubjektivitet. För vidare redogörelse om reliabilitet och validitet se avsnitt 8.2.

5.2 Etiska principer

Studien förhåller sig till etiska principer från Vetenskapsrådet (2002).

Informationskravet är inte aktuellt då undersökningsdeltagarna inte aktivt

medverkar i undersökningen. Likadant gäller samtyckeskravet, då materialet består av myndighetsregister behöver samtycke inte efterfrågats.

Konfidentiallitetskravet har uppfyllts genom att ingen obehörig har tagit del av

materialet och det har skett en avidentifiering av skolornas namn. Inga personuppgifter kring specifika skolor anges och skolorna har tillgetts ett löpnummer som möjliggjort en analys utan att känsliga uppgifter offentliggörs. Kodnyckeln gällande skolornas namn tilldelas enbart polisen, detta för att polisen ska kunna använda sig av resultatet i det förebyggande arbetet. Då det finns ett samarbete med polisen i Lund har sekretesspapper fyllts i gällande

anmälningarna. Även ett medgivande från verksamhetsansvarig har undertecknats av kommunpolisen och lämnats in till etikrådet vid Malmö Högskola i samband med en etikprövning.

(14)

− 10 −

Etikprövningen har genomförts då det finns information i anmälningar som kan bedömas som känslig. Etikrådet bedömde studien som möjlig att utföra med hänsyn till de etiska principerna som också framlagts i etikansökan. Den mest känsliga uppgiften är målsägande och anmälares namn och adress. Som nämnt ovan har en avidentifiering gjorts och en kodnyckel används för att hantera denna information.

För att förhindra spridningen av materialet har anmälningarna förvarats på polishuset i Lund. Inkodningen av data har genomförts på polishuset och ingen obehörig har kommit i kontakt med materialet och kodnyckeln har förvarats separat från datasetet. För att ytterligare förhindra att obehöriga får tillgång till materialet raderas känsligt material när den slutgiltiga uppsatsen är färdigställd. De utskrivna anmälningarna slängs i en sekretesstunna på polishuset och filer raderas från datorn.

Det sista kravet som Vetenskapsrådet (2002) lägger fram är nyttjandekravet och resultatet från studien kommer inte användas till något annat än

forskningsändamålet. Polisen som tar del av materialet får inte heller använda informationen i annat syfte är det brottsförebyggande arbetet.

5.3 Avgränsningar

Studien begränsas till anmälningar från 2014 och 2015. Detta motiveras framförallt för att det är närliggande årtal som kan ge en aktuell bild av hur situationen ser ut. Under dessa år har det även skett en ökning av skolinbrotten i Lund, något som dragit till sig uppmärksamhet inom polisen.

Det är endast anmälningar enligt brottskod 0811 - Stöld i skola, bibliotek, undervisningslokal, förskola, fritidshem - som analyseras i studien.

Anmälningarna berör således skolor och andra verksamhetslokaler inom Lunds kommun, offentliga såväl som privata. Studien har avgränsats till att endast omfatta fritidsgårdar, förskolor, grundskolor och gymnasium, detta motiveras ytterligare i avsnitt 5.5. Med hänsyn till den tidsbegränsning studien har anses materialet tillräckligt omfattande. Då studenten haft särskild kontakt med kommunpolisen i Lund som söker kunskap om skolinbrotten i kommunen anses också den geografiska begränsningen vara särskilt relevant.

Urvalet är målinriktat och studien syftar alltså inte till att generalisera utöver den specifika undersökningskontexten. Detta innebär att resultatet inte bör ses som giltigt för andra kommuner. Det bör emellertid finnas ett visst allmänt intresse för studien då skolinbrotten inte bara förefaller öka i Lunds kommun utan också i andra delar av landet (Brå, 2016). Uppsatsen kan även vara en guide för hur andra kommuner kan gå till väga för att få en tydligare bild av inbrotten i skolorna. Förslag på åtgärder som grundar sig i tidigare forskning är också något som kan vara av allmänt intresse.

5.4 Urval och material

Samtliga anmälningar med brottskoden 0811 hämtades från 2014 och 2015. Under 2014 gjordes 77 anmälningar varav 45 anmälningar inkluderades. För vidare beskrivning av exkluderade anmälningar se avsnitt 5.5. Under 2015 gjordes det totalt 123 anmälningar på brottskoden varav 76 anmälningar delade samma kriterier som satts upp för studien.

(15)

− 11 −

Totalt består materialet av 121 anmälningar. I urvalet är det totalt 50 skolor som blivit utsatta för inbrott. Den mest förekommande kategorin är grundskolor med 82 anmälningar (68 %) därefter gynmasieskolor med 25 anmälningar (21 %). Sist förskola och fritidsgård med 7 % respektive 3 % av anmälningarna. Det

förekommer ett bortfall där det inte framgår vilken skola som blivit utsatt.

5.5 Inklusions- och exklusionskriterier.

Vid inkodningen av data har undersökningen följt särskilda inklusions- och

exklusionskriterier, dessa presenteras nedan. Inkluderade anmälningar

Både försök till och fullgjorda inbrott har registrerats, försöken och de fullgjorda inbrotten har kodats som en kategori, framförallt på grund av att det i vissa anmälningar var otydligt om det var ett försök eller fullbordat inbrott. Författaren bedömer även att det för denna analys inte är nödvändigt att separera dessa kategorier. Vidare har inbrott i stängda kontorsutrymmen och lokaler under skoltid också inkluderats i materialet. Även då gärningspersonen har stannat kvar på skolan efter stängning har registreras. Detta motiveras av att det i dessa

anmälningar funnits ett tydligt motiv att bryta sig in i en lokal i syfte att stjäla. För analys av tillvägagångsättet har även misstankar om tillvägagångsättet kodats och även misstankar om att föremål har tillgripits har kodats såsom att det finns tillgripet stöldgods men inte vad eller till vilket antal. I särskilda fall fanns det målsägande som inte tillhörde skolan. Detta har medfört att även stöldgods från privata företag som haft föremål i skolans lokaler också räknas med i materialet. Om inbrottet har registrerats mellan två månader har den månad som gäller för majoriteten av tiden som registreras. Exempelvis har ett inbrott som registrerats i slutet på januari och en vecka in i februari registrerats som februari månad. Om det är lika många dagar i månaderna registreras den sista månaden, likadant gäller om inbrottet inträffat mellan 2013 – 2014 och 2014 – 2015. Vid en anmälan har inbrottet begåtts mellan 2013.12.30 och 2014.01.02. Denna variabel har räknats med i materialet då tidsspannet för inbrottet är längst under 2014.

Exkluderade anmälningar

Stölder i elevskåp under skoltid har inte räknats med i materialet, inte heller stöld från en lärares privata skåp under skoltid. Detta motiveras av att dessa företeelser verkar vara personspecifika och dessa anmälningar bedöms inte som relevanta för studiens syfte och bör istället analyseras separat. Även två fall där en sten kastats in genom ett fönster utan några tydliga intentioner på att bryta sig in i fastigheten har räknats bort, i dessa anmälningar stod det även i fritexten att det fanns en misstanke om vandalisering. Vidare har ett intrång på en veranda utanför en fastighet inte räknats med. En annan anmälan var upprättad om stöld på ett kafé och har plockats bort från materialet. Ett par anmälningar bestod av flera brott, dessa brott inkluderades inte i materialet utan endast inbrottet registrerades. Totalt var det tio anmälningar som ansågs felkodade och sorterades bort från materialet innan inkodningen av data inleddes då de inte uppfyllde kriterierna för inbrott. När väl data var färdigställd sorterades ytterligare anmälningar bort, dessa presenteras nedan.

(16)

− 12 −

Ytterligare fyra anmälningar togs bort från 2014 och en anmälning från 2015 då det framkom att inbrottet begåtts under 2013, anmälningsupptagningen på

samtliga av dessa variabler var dock gjord under 2014 respektive 2015. Vid vissa av dessa anmälningar rör det sig med stor sannolikhet om ett skrivfel, i andra fall är det mer oklart och därför har samtliga av dessa anmälningar exkluderats. Exempelvis står det i en anmälan att brottet begåtts mellan 2013.01.07 –

2013.01.08 och anmälningen är gjord 2014.01.09, anmälan har exkluderats även om det med troligtvis rör sig om ett skrivfel.

I vissa fall förekom det dubbla anmälningar för samma händelse. För att undvika en felaktig fördelning i antalet företeelser som skolan utsatts för inkluderades den anmälan som gjorts sist. Det var fyra anmälningar som exkluderades från 2014 såväl som från 2015.

Anmälningar om universitet och andra vuxenutbildningar var inledningsvis en del av underlaget men har sedan avlägsnats från materialet. Universitetet är en stor och utbredd skola som ger extremvärden både när det gäller antalet inbrott och vid den geografiska fördelningen av inbrott. Stora delar av universitetet är beläget i centrum och det hade således orsakat en svårtolkad bild av den geografiska analysen av vilket område som är mest utsatt. Eftersom resterande

vuxenutbildningar var få till antalet uteslöts även dessa i analysen. Av det totala antalet anmälningar 2014 var det 18 anmälningar (24 %) som berörde

universitetet och andra vuxenutbildningar. För 2015 var det 32 anmälningar (26 %) som uteslöts på grund av att de berörde universitetet eller en annan

vuxenutbildning. Totalt är det 80 anmälningar som inte räknats med i materialet av olika skäl. Sammantaget består materialet av 121 anmälningar.

5.6 Variablerna

Data består av 12 variabelkategorier. Nedan presenteras de viktigaste variablerna för analysen. Variabeln Skolanivå har värdena förskola, grundskola

(låg/mellan/hög), gymnasieskola och fritidsgård. Variabeln Geografisk placering har delats upp efter områdespolisens respektive områden och antar värdena

Centrum, Väster, Söder (Klostergården, Järnåkra, Nilstorp), Linero, Östra Torn, Norr (Fäladen/Annehem), Gunnesbo/Nöbbelöv, Dalby/Tornahällestad, Södra sandby/Revinge, Genarp och Veberöd. Vidare förekommer det variabler som

anger år, månad och dag för inbrottet och datum för anmälningsupptagningen. Den data som hanterats innehåller också strängvariabler som tillskillnad från numeriska variabler består av text. Variabeln Tillvägagångsätt anger

tillvägagångsättet för att ta sig in i fastigheten som är beskrivet i fritexten i anmälan. Även misstankar om tillvägagångsättet registreras. I denna variabel framkommer inte hur de burit sig åt inne i byggnaden utan endast hur de tagit sig in i fastigheten. Även inbrottsförsök registreras i tillvägagångsättet.

Uppgifter om stöldgodset förs in i variabeln Stöldgods. När informationen finns att tillgå antecknas också antalet tillgripna föremål. I vissa fall framkommer det att gods har tillgripits men inte vad. Detta kodas som att det finns stöldgods men specificeras inte ytterligare. Även var föremålen varit placerade registreras. En variabel anger Skador på platsen, alltså andra skador på fastigheten än vad som anger tillvägagångsättet för att ta sig in, såsom uppbrutna innerdörrar, skåp,

(17)

− 13 −

hyllor och fack. I de flesta fall framkom det i anmälan om det tillkommit

ytterligare skador på fastigheten utöver själva skadorna för intrånget. Emellertid var det ibland till egen tolkning vid genomgången av anmälningarna om skadorna på platsen var skador från intrånget eller ytterligare förstörelse. Exempelvis fanns det anmälningar där flera ytterdörrar och fönster var uppbrutna. I de fall det förekommer noteras även antalet uppbrutna innerdörrar och skåp för att få förståelse av omfattningen av inbrottet. Även var gärningspersonen sökt efter stöldgods och kommentarer om det är stökigt på platsen noteras. Vissa av de strängvariabler som använts i studien har vid vidare analys kodats om till numeriska variabler.

6. RESULTAT

I följande avsnitt presenteras de mönster och samband som går att utläsa utifrån data som samlats in från anmälningarna. Resultatet diskuteras vidare i avsnitt 7.

6.1 Geografisk fördelning

Utifrån områdespolisens geografiska indelning har 18 % av anmälningarna gjorts i området Söder. Vidare är Centrum ett utsatt område (16 %) följt av

Gunnesbo/Nöbbelöv (15 %) De områden med minst anmälningar är Veberöd och Linero. Området Genarp har inte utsatts någon gång mellan 2014 och 2015. Att se över antalet brott i olika polisområden kan vara relevant vid fördelning av polisens resurser men eftersom polisens ansvarsområden är olika stora är en presentation av antalet inbrott i respektive område inte lika relevant för att se vilket område som är särskilt utsatt.

För att få en uppfattning om vilka områden som är särskilt utsatta kan istället en jämförelse göras mellan antalet anmälningar och områdets invånarantal. Då Lunds kommuns områdesbeskrivning skiljer sig från den indelning som studien utgår ifrån har vissa områden lagts ihop1.

Det område med störst befolkning är Norr (15 237) följt av Väster (14 726) och Centrum (14 741). Vidare är Söder (11 812) och Gunnesbo/Nöbbelöv (11 174) stora områden. Det område med minst befolkning som blivit utsatt är Veberöd (5 690). Genarp har inte utsatts för något inbrott under undersökningsåren och har 3 908 invånare. Genom att dela antalet anmälningar med befolkningsantalet i respektive område beräknas hur många inbrott som sker per invånare i området. Bortsett från Genarp, där det inte skett några brott alls, kan man konstatera att den mest utsatta stadsdelen, Söder, har nästan fyra gånger så hög frekvens för inbrott som de minst utsatta områdena Väster och Linero (Figur 1).

1

Exempelvis har det vid denna analys gjorts en sammanslagning av områdena Kobjer, Nöbbelöv, Gunnesbo, Vallkärra/Stångby och Torns glesbygd till en gemensam kategori, Gunnesbo/Nöbbelöv.

(18)

− 14 −

6.2 Stöldgods

I 35 % av anmälningarna förekommer det ingen information om stöldgods. I resterande anmälningar varierar antalet stöldgods mellan ett och 164. I två

anmälningar står det utskrivet att föremål blivit stulna men inte vad eller till vilket antal. I 32 % av de anmälningarna som innehåller uppgifter om stöldgods

rapporteras över 10 föremål stulna. Det vanligaste stöldgodset är elektronik, framförallt datorer och läsplattor. Även annan elektronik såsom kameror, telefoner och tillbehör såsom kablar, laddare och tangentbord är vanliga stöldgods. Annat stöldgods är kontanter följt av nycklar och projektorer. Då gärningspersonen fått med sig över hundra föremål består stöldgodset mestadels av dyrbar elektronik.

I vissa fall har det stulits föremål såsom godis och läsk, tomglas, walkie-talkies, lekcyklar eller tv-spel. Även ovanliga men betydligt mer värdefulla föremål har stulits såsom en hjärtstartare. I andra anmälningar har verktyg stulits, allt ifrån motorsågar och slipmaskiner till en miniskruvmejselsats och hammare. Vissa anmälningar anger vart föremålen varit placerade och ibland framgår det att föremålen har stått synliga i fönster och på skrivbord.

Skolor med mest tillgripet stöldgods

I sökandet efter mönster och samband kan det vara intressant att undersöka om det finns likheter mellan de inbrott som har mest tillgripet stöldgods. Nedan

presenteras de skolor som utsatts för de mest omfattande inbrotten.

Den största mängden stöldgods som noteras i anmälningarna är 164 individuella föremål, samtliga elektroniska föremål varav 75 datorer och läsplattor. Inbrottet inträffade mellan 17.30 den 29:e och 05.50 den 30:e oktober 2014.

Tillvägagångsättet för att ta sig in i byggnaden var via ett uppbrutet fönster på baksidan av byggnaden. I anmälan framkommer uppgifter om skador från uppbrutna dörrar och skåp. Skolan utsattes ytterligare en gång kvällen efter mellan den 30:e och 31:a oktober 2014. Vid detta tillfälle krossades ett fönster och ett lås var uppbrutet, gärningspersonen erhöll telefon, tangentbord, dator och fodral, totalt 72 föremål. Skolan har inte utsatts fler gånger under 2014 och 2015. Skolan med näst mest tillgripna föremål är belägen i samma område som

ovanstående, brottet begicks någon gång mellan klockan 18.00 den 26:e och 07.00

Figur 1. Inbrott per 1000 invånare. Det geografiska området enligt polisens ansvarsområden anges till vänster. X-axeln visar andelen inbrott per 1000 invånare.

(19)

− 15 −

den 27:e januari 2015. Tillvägagångsättet för att ta sig in är okänt i anmälan. Totalt har gärningspersonerna tillgripit 143 föremål. De mesta av stöldgodset är datorer och pekdatorer, även andra elektroniska tillbehör såsom laddare har tillgripits. Även hand- och klasskassa samt mindre föremål. Skolan har utsatts en ytterligare gång under de två åren. Den andra händelsen ägde rum mellan den 25:e och 26:e augusti 2015. Vid detta tillfälle bröt gärningspersonen upp ett fönster och tillgrep dator och telefon, i anmälan framkommer det inte till vilket antal.

Den tredje skolan med mest tillgripna föremål är inte belägen i samma område som de två ovanstående och begicks någon gång mellan den 3:e och 6:e juli 2015. Även här är det okänt hur gärningspersonen tagit sig in i byggnaden.

Gärningspersonen har fått med sig 101 individuella föremål. Det mesta av

stöldgodset är datorer, även annan elektronik och kontanter har stulits. Skolan har inte utsatts fler gånger för inbrott under de två undersökta åren.

6.3 Tillvägagångsätt och skador

I 24 % av anmälningarna var det okänt hur gärningspersonen tagit sig in i

byggnaden. Det tillvägagångsätt som är mest framträdande av den andel ärenden där tillvägagångsättet är känt, är uppbrutna dörrar (42 %) följt av krossade

fönsterrutor (26 %). I vissa fall har det framgått att fönster har krossats genom att gärningspersonen använt brunnslock eller stenar. Det har gjort en tudelning mellan krossade fönsterrutor och uppbrutna fönster då det kan finnas en viss skillnad mellan dessa två tillvägagångsätt. I 14 % av anmälningarna framgår det att fönster har brutits upp.

I fem anmälningar har det funnits misstankar om att gärningspersonen stannat kvar i skolan efter stängning eller utnyttjat att skolan hållit öppet för andra ändamål än den ordinarie skolverksamheten. I ett par fall har det förekommit att fönster stått öppna som underlättat för tjuven, i andra anmälningar framkommer det att gärningspersonerna har använt sig av tidigare tillgripna nycklar, klättrat över tak och använt byggnadsställningar för att ta sig in.

Ett större bortfall finns kring vilka skador som tillkommit utöver

gärningspersonens sätt att ta sig in i byggnaden och i 45 % av anmälningarna finns ingen information att tillgå. Beskrivningarna av skador är varierande. Ofta rör det sig om skador på flertalet dörrar, skåp och andra förvaringsutrymmen inne i skolbyggnaden, i ett fall har uppemot 20 dörrar brutits upp och som de nämner i anmälan fanns det ”omfattande materiella skador”, vid detta inbrott fick

gärningspersonerna med sig stora mängder stöldgods. Vidare framkommer det i flera anmälningar att skåp och förvaringsskåp är uppbrutna. I de anmälningar där det är mycket stöldgods som tillgripits kan man se ett mönster av att flera dörrar och förvaringsutrymmen sökts igenom.

Vid ett inbrott påträffades en ölburk och vid ett annat spritflaskor och fruktskal. Under ett annat inbrott har det skett en omfattande förödelse av utspilld mat. Vid dessa inbrott har få värdefulla stöldgods tillgripits. I ett annat fall gjordes det ett försök att stjäla ett kassaskåp och gärningspersonen har tänt eld på kassaskåpet och annan inredning som orsakat omfattande skador. Det går således att urskilja mönster och variationer i tillvägagångsätt och skador, från att gärningspersonen använt intilliggande föremål för att krossa fönsterrutor till att gärningspersonen valt att stanna kvar på skolan efter avslutad verksamhet.

(20)

− 16 −

6.4 Datum och tidpunkt

Det är svårt att urskilja den exakta tidpunkten som är mest brottsgenererande då de flesta anmälningar anger ett längre tidsförlopp då inbrottet kan ha skett. Emellertid går det att se att de flesta inbrott sker mellan 17.00 på eftermiddagen och 08.00 på morgonen därpå. I enskilda fall har inbrottet skett då skolan haft pågående verksamhet eller varit öppen av andra skäl efter att den ordinarie skolverksamheten har avslutats. Det är enklare att uttala sig om månader. Mest drabbad av skolinbrott är januari (14 %) följt av november (12 %), juni och september (11 %). Minst utsatta månader är april (4 %) och maj (2 %).

Det finns anmälningar där inbrotten skett under samma datum eller flera datum i följd. Nedan presenteras dessa anmälningar då de kan vara av särskilt intresse att urskilja likheter och skillnader vid analysen av mönster.

Flera inbrott i följd

Den 9:e januari 2014 begicks två inbrott mellan 16.30 och 22.00. Inbrotten

begicks i två områden i Lunds tätort som gränsar till varandra. Stöldgodset efter ett av inbrotten bestod av läsplattor och datorer, det framgår inte till vilket antal. Stöldgodset efter det andra inbrottet bestod av två projektorer.

Mellan den 29:e och 31:a oktober 2014 begicks tre inbrott, inbrotten begicks i två

orter utanför Lunds tätort. Vid ett av inbrotten hade gärningspersonen någon gång mellan 17.30 och 18.30 under onsdagen den 29:e oktober sökt igenom samtliga förvaringsutrymmen i skolan, i anmälan framgår inte om någonting har stulits. Samma dag har någon under eftermiddag och natt brutit upp ett fönster på baksidan av skolbyggnaden i en annan ort och tillgripit 164 föremål. Flertalet dörrar och skåp var uppbrutna. Dagen därpå, mellan 17.30 den 30:e och 06.05 den 31:a oktober krossade någon ett fönster och bröt upp ett lås i samma skola som vid den förstnämnda händelsen. Gärningspersonen tillgrep datorer och annan elektronik, totalt 72 föremål.

Den 10:e juni 2015 utsattes två skolor i samma område för inbrott. Vid ena

tillfället hade gärningspersonen lirkat upp låset till en dörr och sedan tillgripit en dator. I anmälan framgår det att cirka tio dörrar är uppbrutna och insparkade, även kofotsavtryck fanns på platsen. Vid andra tillfället framkommer inte hur

gärningspersonen tagit sig in i byggnaden, dörrar var uppbrutna och insparkade samt att två datorer tillgreps.

Mellan den 25:e augusti och 1 september 2015 utfördes sex skolinbrott. Det

första inbrottet begicks utanför Lunds tätort mellan 18.15 den 25:e och 06.57 den 26:e augusti. Genom ett uppbrutet fönster har gärningspersonen trätt in i

byggnaden och tillgripit dator och telefon, tre föremål är registrerade i anmälan. Under kvällen och natten den 27:e och 28:e augusti krossades en ruta på en skola i ett område i Lunds tätort, det framkommer inte uppgifter om stöldgods utan endast uppgifter om ett skadat fäste till en projektor. Mellan den 28:e och 31:a augusti tillgreps pekdatorer och tangentbord, totalt nio föremål, i en annan skola utanför Lunds tätort. Flera innerdörrar var uppbrutna. Ytterligare ett inbrott sker på morgonen den 31:a i samma område som tidigare utsatts i Lunds tätort. Där tillgrips en dator. Inga övriga uppgifter tillkommer. Mellan den 31:a augusti och 1:a september sker ännu ett inbrott i samma skola utanför Lunds tätort som utsatts

(21)

− 17 −

mellan den 28:e och 31:a augusti. Flera innerdörrar och skåp är uppbrutna. Två pekdatorer är tillgripna. Ytterligare ett inbrott sker mellan 16.00 och 07.00 i ett annat område i Lunds tätort. Gärningspersonen har tillgripit kontanter och en telefon, han har även öppnat ett kassaskåp med en nyckel funnen på platsen.

6.5 Skoldagar, helgdagar och lov

För att undersöka under vilka perioder det begås flest inbrott har det gjorts en uppdelning av antalet inbrott som skett under skoldagar, helgdagar samt sommar- och vinterlov. För att skapa denna variabel har samtliga anmälningar där det inte kan fastslås om inbrottets begåtts under en helgdag eller ett lov exkluderats. Även de anmälningar där det endast finns en angiven tidpunkt för när brottet upptäckts och inte framkommer något första datum för inbrottet har exkluderats. Totalt var det 91 (75 %) anmälningar som inkluderades.

Det är 16 inbrott som skett under sommar- och vinterlov medan antalet inbrott under helgdagar är 22. Antalet inbrott som inträffat under skoldagar beräknas till 53 stycken. Vid uträkningen bör man emellertid förhålla sig till det totala antalet skoldagar och icke-skoldagar för hela undersökningsperioden. För att beräkna förhållandet divideras antalet inbrott under skoldagar med antalet skoldagar totalt under de två åren (53/356 = 0,15). Resultatet visar att det begås 0,15 inbrott per skoldag. Likadant görs med antalet helgdagar (22/198 = 0,11) och antalet sommar- och vinterlovsdagar under de två åren (16/176 = 0,09). Resultatet visar att det är större sannolikhet att inbrott begås under skoldagar än helg- och lovdagar. Ett signifikanstest är nödvändigt för att avgöra om resultatet har

orsakats av slumpen och ett Chi2-test visar att sambandet inte är signifikant på 95 % nivån, p-värdet visar 0,39, vilket betyder att resultatet kan bero på slumpen.

6.6 Upprepad utsatthet

Cirka 92 % av de skolor som har utsatts för inbrott har utsatts mindre än fem gånger under undersökta år och en majoritet av skolorna har endast utsatts en gång. Fyra skolor har utsatts mer än sex gånger. Sammanfattat kan man konstatera att 33 % av inbrotten sker i 10 % av skolorna. För att urskilja mönster i inbrotten presenteras de två skolor med flest rapporterade inbrott och det görs även en vidare analys av upprepad utsatthet.

Skolor med flest inbrott

Den skola som gjort flest anmälningar har utsatts tio gånger, fyra anmälningar gjordes under 2014 och ytterligare sex under 2015. Skolan är belägen i ett område utanför Lunds tätort. Det mest omfattande inbrottet begicks i februari 2015 då 49 datorer och läsplattor tillgreps. Mellan slutet på juli och oktober 2015 utsattes skolan fem gånger. De flesta av dessa företeelser visar liknande karaktär. Bland annat har en mindre mängd elektronik tillgripits.

En annan skola har anmält sju inbrott och är belägen i ett område i utkanten av Lunds tätort. Det första inbrottet inträffade den 7:e oktober 2014. Stöldgodset uppgick till 24 elektroniska föremål, de mesta datorer och läsplattor. I anmälan framgår det även att samtliga rum blivit genomsökta och det förekom även brytmärken på arkivskåp och medicinskåp. Ytterligare ett inbrott ägde rum under 2014. Resterande inbrott inträffade under november 2015. Vid ett tillfälle stod dörren till skolan öppen och en dator rapporterades stulen, vid ett annat tillfälle hade det tillgripits fyra datorer, tio pekdatorer och andra datortillbehör. I en

(22)

− 18 −

anmälan framgår det enbart skador inne i fastigheten och i en annan framgår det att gärningspersonen har varit inne i olika byggnader och tillgripit tre datorer.

Frekvensen av upprepad utsatthet

Figur 2 illustrerar hur nära i tid inbrotten sker varandra. Figuren omfattar de skolor som blivit upprepat utsatta mer än fyra gånger under åren 2014 och 2015. Skolorna ID1 och ID10 har de tydligaste aggregerade inbrotten och är även de två skolor som utsatts mest. Inbrotten gällande skola ID19 och ID28 är mer utspridda över hela undersökningsperioden.

I stapeldiagrammet (Figur 3) illustreras samtliga 27 skolor som blivit utsatta mer än en gång. Om inbrottet skett mellan två datum har det inledande datumet registrerats vid analysen, vid anmälningar där det inte finns något förstadatum registreras istället det sista datumet. Tidigare litteratur motiverar ett intervall som sträcker sig till en månad (Brå, 2001). Utifrån diagrammet går det att avläsa att 25 % av skolorna gör en ytterligare anmälan om inbrott inom 30 dagar efter att en anmälan är gjord. Vidare är det 52 % av samtliga upprepat utsatta skolor som utsätts inom tre månader efter en initial anmälan.

Figur 3. Frekvensen av anmälningar. X-axeln visar antalet dagar innan nästa inbrott rapporteras.

Figur 2. Anmälningar i förhållande till varandra. Skolornas ID-nummer anges till vänster. Prickarna utgör skolornas anmälningar i datumföljd under 2014 och 2015. Observera att tidsintervallet som anges på X-axeln inte har exakt lika stora mellanrum. Detta beror på att månaderna har varierande mängd dagar.

(23)

− 19 −

7. RESULTATDISKUSSION

Syftet med studien är bland annat att urskilja mönster mellan inbrotten i Lunds kommun och utifrån det presenterade resultatet går det att urskilja olika mönster avseende inbrottens tillvägagångsätt och karaktär. Det finns skillnader i hur gärningspersonerna tar sig in och stöldgodset varierar i antal. Utifrån de skolor med mest tillgripet stöldgods kan man göra vissa intressanta observationer. Bland annat att det är cirka fyra månaders intervall mellan de två mest omfattande inbrotten. Den skola där mest tillgripet stöldgods registrerats har utsatts redan dagen efter det första registrerade inbrottet. Dessa skolor tillhör inte heller de som blivit mest upprepat utsatta och har inte utsatts mer än två gånger under

undersökta år.

Ur anmälningarna går det också att urskilja liknande egenskaper bland de inbrott som skett under samma dag eller i följd. Mönster i tillvägagångsättet antyder att det kan vara samma gärningsperson som utfört inbrotten. Bland annat har

inbrotten skett i samma område eller i områden som angränsar till varandra. Man kan också se likheter i vad som stulits från platsen.

Vid vidare undersökning av upprepad utsatthet går det att urskilja vissa skolor som utsätts mer än andra. Analysen visar att 33 % av inbrotten sker i 10 % av skolorna och att de skolor som utsätts löper högre risk att utsättas igen inom tre månader. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning om upprepad utsatthet (Burquest et al., 1992; Brå, 2013) och resultaten motiverar att

förebyggande insatser bör fokusera på upprepat utsatta skolor och vidtas

omedelbart efter att ett inbrott har skett. Det går att konstatera att resultaten kan vara betydande vid implementeringen av förebyggande åtgärder. Nedan förs en mer djupgående diskussion kring resultatet relaterat till tidigare studier och teori.

7.1 Tre typer av inbrott

Utifrån anmälningarna kan man urskilja olika former av inbrott. Dessa kategorier stämmer delvis med Hope’s (1982) karaktärisering av inbrott som begås av olika gärningspersoner. Genom att urskilja dessa kan effektivare situationella åtgärder sättas in. De mer omfattande inbrotten begås sannolikt av de professionella inbrottstjuvarna. Det är stora mängder elektronik som tillgripits och omfattande delar av byggnaden har sökts igenom, ibland är det flera byggnader som blivit utsatta. Hit tillhör också stöld av större föremål såsom instrument och verktyg, i särskilda fall har dyra men ovanliga föremål tillgripits. Likt Hope’s resonemang (1982) finns det indikationer på att gärningspersonerna vid denna inbrottstyp använt sig av transport eller hjälpmedel. Även om elektronik är betydligt enklare att hantera idag än för trettio år sedan är det inte möjligt att förflytta tjugo

läsplattor under armen. I det fall där en motorsåg och andra större verktyg

tillgripits är det också troligt att gärningspersonen använt transport. De inbrott där stora mängder stöldgods erhållits ges viss indikation att det varit ett flertal

gärningspersoner eller att det funnits gott om tid att söka genom fastigheten. Dessa inbrott verkar välplanerade och systematiskt genomförda där rum för rum noga genomsökts.

Det är svårare att urskilja Hope’s (1982) två andra kategorier. En kategori utgörs av inbrott där gärningspersoner tillgriper mindre värdefullt gods såsom lekcyklar, godis, läsk och tv-spel, ofta finns inga uppgifter om större skador på platsen, inte heller uppgifter om att dörrar och skåp brutits upp. Gärningspersonerna har istället

(24)

− 20 −

lämnat kvar spår såsom mat, ölburkar och spritflaskor. I ett enskilt fall har cyklar tagits ut från förrådet men lämnats i närheten av byggnaden. Är det inbrott i syfte att vandalisera eller områdesmedvetna ungdomar som söker spänning? Sannolikt är det en kombination. Ungdomarna är troligtvis inte motiverade att stjäla något av större värde utan är motiverade av att ta sig in i byggnaden och stjäl vad de kommer över såsom godis, tv-spel eller walkie-talkies.

Individuella egenskaper som gärningspersonen har kan vara betydande för det brottsförebyggande arbetet. Att vara medveten om att det är områdesmedvetna ungdomar som begår inbrotten kan ge stora fördelar i det brottsförebyggande arbetet. Då dessa ungdomar sannolikt är bekanta med och rör sig i området kan dessa bli föremål för riktade insatser. Deras syfte är sannolikt inte att stjäla värdefullt gods och man kan anta att åtgärder för att minska synligheten och tillgängligheten för stöldgods är mindre effektiva. Förslagsvis bör avskräckande åtgärder vara mer effektivt vid dessa typer av inbrott. Förebyggande arbete mot de mer ”professionella” inbrotten är det mer komplicerat. Dessa gärningspersoner blir sannolikt inte avskräckta i samma utsträckning som ungdomarna och tidigare studier har visat att inbrottstjuvar inte överväger risken att åka fast (Shover & Honaker, 1992). Emellertid har annan forskning visat att de professionella

lagöverträdarna ser mänsklig övervakning som mest avskräckande (Butler, 1994). Andra förebyggande insatser behövs således för dessa gärningspersoner.

Stöld av elektronik i en mindre mängd är den mest framträdande inbrottstypen. Ofta handlar det om en eller ett par datorer eller läsplattor, gärningspersonen har tagit sig in genom fastigheten via en dörr eller fönster. Man kan reflektera över om denna inbrottsform istället utgör en ”ny” form av inbrottstjuvar, en kategori som Hope (1982) inte har med i sina beskrivningar. Möjligtvis rör det sig om mindre professionella brottslingar som ofta verkar på egen hand men som också begår inbrottet i syfte att stjäla värdefulla föremål för att sedan sälja det vidare. Då de endast tillgriper ett par datorer har de behov av att komma tillbaka efter

förhållandevis kort tid. Dessa är emellertid inte lika organiserade som de mer professionella inbrottstjuvarna.

En annan märkbar förändring sedan Hope’s (1982) redogörelser om skolinbrott är att allt fler skolor använder sig av dyrbar elektronik i undervisningen. Skolorna ansvarar själva för säkerheten kring datorerna och kanske är skolor inte tillräckligt utrustade för att hantera denna typ av utrustning på ett effektivt sätt. Exempelvis var det först under läsåret 2009 - 2010 som skolorna i Lund började använda sig av elevdatorer och det är först under senare år som läsplattor blivit en del av undervisningen. En annan förändring som är märkbar sedan Hope (1982)

författade sin idé är att elektroniken blivit allt mindre och enklare att transportera. Att datorer, läsplattor och projektorer har blivit smidigare föremål att hantera har sannolikt bidragit till att skolan blivit ett mer attraktivt brottsobjekt. Man kan emellertid ställa sig frågan varför inte en större ökning av antalet skolinbrott skett under dessa år då värdefulla föremål blivit mer tillgängliga.

7.2 Upprepad utsatthet

Resultatet visar att det finns skolor som utsätts upprepade gånger och det har tidigare poängterats att insatserna borde rikta sig mot dessa skolor. Att de flesta skolor utsatts en gång beror sannolikt på en slump och det finns troligtvis en rationell medvetenhet hos inbrottstjuven att välja vissa skolor mer än en gång.

Figure

Figur 1. Inbrott per 1000 invånare. Det geografiska området enligt polisens ansvarsområden  anges till vänster
Figur 3. Frekvensen av anmälningar. X-axeln visar antalet dagar innan nästa inbrott  rapporteras
Figur 4. Antalet anmälningar i Lunds kommun, gällande brottskod 0811 mellan 2000 och  2015

References

Related documents

In our research we have findings and theoretical reasoning regarding how individuals are excluded from sound environments, but also how they, through time, create different

Många av personerna, som Jacob Let- terstedt eller Joseph Stephens, en järnvägsingenjör som använde en för- mögenhet han skaffade i brittiska Indien för att köpa ett bruk i

De svenska emigranterna skulle kontraktsbindas för arbete åt farmare i Kapkolonin redan före avresan från Sverige, och vid deras ankomst skulle farmarna betala Letterstedt £ 10

I föreliggande projekt jämförs mätning av partiklar från en vedpanna och en vedkamin vid provtagning i varma gaser i skorsten svensk metod och spädtunnel norsk standard.. Kvoten

Kenta och Barbisarna är det det sista boksamtalet som behandlar bara en bok. Att eleverna i detta skede diskuterat böckerna innan och hjälps åt för att berätta något speciellt

- Men ​man kanske måste vara medlem i Svenska kyrkan?...

Kvantitet I: Sannolikheten att samma sida hamnar uppåt i de två kasten Kvantitet II: Sannolikheten att olika sidor hamnar uppåt i de två kasten.. A I är större än II B II

The problem with the flexibility of currently available robots is that the feedback from external sensors is slow. The state-of-the-art robots today generally have no feedback