• No results found

Barnkonventionen som lag - business as usual?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barnkonventionen som lag - business as usual?"

Copied!
67
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barnkonventionen som lag - business as usual?

En kvalitativ uppsats om barnkonventionens implementering i socialtjänsten

Convention on the Rights of the Child as Swedish law- business as usual?

A qualitative study regarding the implementation of the Convention on the

Rights of the Child within the social services

Yusra Imsheiel & Talina Marcusson-Journiette

Ledarskap och offentlig förvaltning Magisternivå

15hp

Vårterminen 2020 Handledare: Sissi Ingman Urbana studier

(2)

Abstract

The purpose of this thesis is to study what change the implementation of the Convention on the Rights of the Child as Swedish law entails for the social services from an organizational perspective. This change is studied from two directions, a top- down perspective and a bottom- up perspective. The top-down perspective describes the Convention on the Rights of the Child as an idea that travels from a national level down to the social services and the bottom- up perspective describes the translation process when the social services interpret the Convention on the Rights of the Child. The thesis uses qualitative content analysis, semi structured interviews and takes inspiration from the idea model as its methodological approach to illustrate how an idea is translated, interpreted and adjusted to fit practice. By applying theoretical approaches from both implementation theory and translation theory change is examined on a micro level with focus on the official workers within the social services. It can be concluded that the understanding of change is strongly correlated with how the Convention on the Rights of the Child as an idea is conceptualized. This though, the travel of ideas regarding the Convention on the Rights of the Child going from ratified to becoming Swedish law, results in a change of how the position of the child is understood.

Keywords: Convention on the Rights of the Child, implementation, travel of ideas, translation

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändring det innebär att barnkonventionen gått från ratificerad till lag för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna förändring studeras utifrån från två riktningar, dels ur ett top- down perspektiv där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten samt ur ett bottom- up perspektiv då socialtjänsten genom översättning tolkar idén. Uppsatsen använder sig av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer samt utgår ifrån idémodellen som metodologiska ansats för att illustrera hur en idé översätts och tolkas samt anpassas till praktik. Genom att nyttja teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning medför det att förändringen studeras på en mikronivå där tjänstepersoner inom socialtjänsten hamnar i fokus. Det framgår att förståelsen av förändringen är starkt kopplad till hur barnkonventionen som idé konceptualiseras och att idéresan avseende att barnkonventionen gått från ratificerad till lag medför en skillnad i hur barnets ställning konceptualiseras.

(4)

1. Inledning 6

1.1 Syfte och frågeställning 7

1.2 Avgränsning 8 1.3 Disposition 8 2. Bakgrund 9 2.1 Barnkonventionen 9 2.1.1 Barnkonventionen i Sverige 10 2.2 Socialtjänsten 12

2.2.1 Socialtjänstens arbete med barnets behov i centrum (BBIC) 12

3. Tidigare forskning 14

3.1 Implementering i relation till socialt arbete 14

3.1.2 Implementering av Barnkonventionen 16

3.2 Avslutande diskussion tidigare forskning 17

4. Metod 19 4.1 Metodologiskt tillvägagångssätt 19 4.2 Kvalitativ innehållsanalys 21 4.3 Idémodellen 22 4.4 Semistrukturerade intervjuer 23 4.5 Metodologiska avvägningar 24 4.6 Etiska överväganden 25 4.7 Metodologisk diskussion 26 5. Teoretisk referensram 27 5.1 Översättning 27 5.2 Tjänstepersoners roll 29

5.2.1 Det offentliga etoset 29

5.2.2 Tjänstepersoners position 30 5.2.3 Gräsrotsbyråkrat 31 5.2.4 Vilja kunna förstå 32 5.3 Nyinstitutionalism 33 5.4 Teoretisk reflektion 34 6. Analys 35

6.1 Barnkonventionens idéresa & översättning 35

6.1.1 Från nationell nivå till socialtjänsten 35

6.1.1.1 Barnkomventionen som idé på kommunnivå 37

(5)

6.2 Aktörer och barnkonventionen 48

6.2.1 Tillgång till resurser 48

6.2.2. Förutsättningar och handlingsutrymmet 51

6.2.3 Barnkonventionens idéresa 54

6.3 Sammanfattande diskussion 57

6.3.1 Implementering, ansvar och organisering 58

6.3.2 Möjligheter och utmaningar med barnkonventionen 58

6.3.3 Resurser, kompetens och kunskap 59

6.3.4 Arbetsrollen och förändringar 60

7. Slutsats 61

Källförteckning 63

(6)

1. Inledning

Den 1 januari 2020 trädde FN:s konvention om barnets rättigheter igenom som svensk lag. Inkorporeringen av konventionen som lag är ännu ovanlig för de stater som har ratificerat den (Unicef, 2020), och det har funnits delade meningar om vilken skillnad införandet faktiskt kommer att ha. Konventionen har varit ratificerad i Sverige sedan 1990 vilket innebär att Sverige är juridiskt bundna till den men att den inte stått över svensk lag. När barnkonventionen ratificerades 1990 genomfördes en transformering av de nationella lagar som direkt berörde barn. Bestämmelserna skrevs in i lagen vilket innebar att de i sig inte utgjorde en beslutsgrund men förstärkte befintliga lagar. Det är främst bestämmelserna om barnets bästa och barns rätt att komma till tals som transformerades in lagstiftningen (SOU 2016:19). Efter detta hävdades det att normharmoni rådde i Sverige, den nationella lagstiftningen stämde överens med barnkonventionen och därför ansågs en inkorporering inte nödvändig (SOU 2016:19). Lindholm skriver att barnperspektivet myntades i samband med ratificeringen och att svensk lag genomsyras av ”barnets bästa” (2014: 19). Under 2010-talet har det funnits stor diskussion om huruvida barns rättigheter behöver stärkas mer och det genom en inkorporering av konventionen som lag. 2016 lämnade barnrättighetsutredningen in ett betänkande där för och nackdelar vägdes in (Leviner 2018).

Betänkandet visar att barnets bästa inte används som tänkt i beslutsprocesser som rör barn. Barn fick sällan komma till tals i ärenden gällande dem själva och motivering till varför detta skedde fanns sällan med. Barnrättighetsutredningen menar att konventionen inte fått tillräckligt stor effekt i beslutsprocesserna. Den betraktas snarare som ett värdegrundsdokument än ett juridiskt bindande dokument som bör följas. Bristerna var tydligast i sakartiklar 3 och 12 som nämner principen om barnets bästa och barns rätt att komma till tals (SOU 2016:19). De brister som påpekas i betänkandet resulterade i en proposition där riksdagen 2018 röstade för inkorporeringen av konventionen. Nu när barnkonventionen är lag måste dess bestämmelser beaktas i alla beslut och ärenden som rör barn (SOU 2016:19). Detta blir ett sätt att komma till rätta med de bristfälliga lagarna och stärka barns position ännu mer. En del menar att detta är en nödvändighet medan andra hävdar att detta endast kommer leda till kontraproduktivitet då svensk lag redan genomsyras av barnperspektivet, dock har socialtjänsten erhållit kritik i relation till principen om barnets

(7)

studera om det blir någon skillnad i deras arbete när barnkonventionen går från ratificerad till att nu antagits som lag. Det är även intressant att belysa tjänstepersoners arbetsroll i det avseendet att socialsekreteraren å ena sidan har relativt stor frihet, vilket är nödvändigt för att kunna göra en individuell bedömning av medborgares ärenden men å andra sidan är socialtjänsten styrd utifrån lagstiftning exempelvis socialtjänstlagen och barnkonventionen. Socialsekreterarens frihet till att göra individuella bedömningar kan förstås som deras handlingsutrymme, när barnkonventionen gått från ratificerad till att ha antagits som lag är det intressant att studera eventuella förändringar gällande tjänstepersoners arbetsroll.

1.1 Syfte och frågeställning

Innan barnkonventionen antogs som svensk lag år 2020 rådde det som tidigare nämnt viss oenighet gällande dess inkorporering. En del menade att det var viktigt medan andra ansåg det vara onödigt och ibland kontraproduktivt i relation till att stärka barns rättigheter i Sverige. Socialtjänsten ska redan innan lagstiftningen antogs präglas av ett barnrättsperspektiv, exempelvis då socialtjänstlagen har inslag av barnkonventionens bestämmelser. Ovanstående medför att socialtjänsten är ett intressant organisatoriskt fält att studera i relation till att barnkonventionen antogs som svensk lag. Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändring det innebär att barnkonventionen gått från ratificerad till lag för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv. Uppsatsen studerar denna förändring från två riktningar, dels ur ett top-down perspektiv där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten samt ur ett bottom- up perspektiv då socialtjänsten genom översättning tolkar idén. Top-down perspektivet studerar barnkonventionen som idé i färdriktningen neråt i organisationen, från nationell nivå till socialtjänsten. Bottom-up perspektivet studerar översättningen som sker när materialet landar hos socialtjänsten då barnkonventionen som idé ska omsättas i det praktiska arbetet. Vilket medför att förändringen delvis studeras ur ett makroperspektiv men framförallt ur ett mikroperspektiv där fokus ligger på tjänstepersonnivå. Detta medför att följande frågeställningar kommer att besvaras:

Vilken översättning sker när barnkonventionen som idé möter tjänstepersonen?

Vad innebär att Sverige antagit barnkonventionen som lag för socialsekreterarens arbetsroll?

(8)

1.2 Avgränsning

Denna uppsats är geografiskt avgränsad till att studera Malmö stad och de tjänstepersoner som inom olika organisatoriska nivåer arbetar inom socialtjänsten. Uppsatsen studerar vilken förändring från ratificering till inkorporeringen av barnkonventionen som lag innebär för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv och diskuterar därmed inte vad det innebär ur ett brukarperspektiv.

1.3 Disposition

I detta avsnitt klargörs uppsatsens disposition för att vägleda läsaren. Uppsatsens två första avsnitt skapar en grund för den förståelse som uppsatsen tar avstamp i. I nästkommande avsnitt presenteras relevant bakgrundsinformation om barnkonventionen, barnkonventionen i Sverige och barnrätt samt om socialtjänsten. Vidare följer ett avsnitt avseende tidigare forskning samt en diskussion varpå denna uppsats förankras i ett större forskningssammanhang. Därpå följande avsnitt redogör för uppsatsens metodologiska ansats, tillvägagångssätt, vilka avvägningar som gjorts samt avslutas med en metodologisk diskussion. Efterföljande avsnitt presenterar uppsatsens teoretiska ramverk vilket utgörs av teorier gällande översättning samt tjänstepersoners roll, nyinstitutionalism samt avslutas med en teoretisk diskussion. Vidare följer uppsatsens analysavsnitt vilken är uppdelad i två huvudavsnitt samt en sammanfattande diskussion. Det första huvudavsnittet analyserar barnkonventionens idéresa ur ett top-down perspektiv och det andra huvudavsnittet analyserar aktörer och barnkonventionen ur ett bottom- up perspektiv. Efterföljande avsnitt består av uppsatsens slutsats och avslutningsvis återfinns uppsatsens intervjuguide som bilaga 1.

(9)

2. Bakgrund

I detta avsnitt presenteras bakgrundsinformation om barnkonventionen, barnkonventionen i svensk kontext samt socialtjänsten och dess arbete, vilket skapar en grund för den förståelse som uppsatsen tar avstamp i.

2.1 Barnkonventionen

FN:s generalförsamling antog år 1989 barnkonventionen vilket tillskriver alla människor under 18 år specifika grundläggande rättigheter. Idag är konventionen ratificerad av 196 länder, vilket innebär att de är folkrättsligt bundna till den. Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast rättigheter och resterande 13 är av mer formell karaktär som rör exempelvis implementerings och återrapporteringsskyldigheter. Den skiljer sig från de allmänna mänskliga rättigheterna då de specifikt pekar ut barn som en grupp i behov av extra skydd och egna rättigheter (Unicef, 2020). Konventionen utgörs av fyra huvudprinciper som lägger grunden för resterande artiklar:

Artikel 2 - Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3 - Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 - Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Artikel 12 - Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.

Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. (Unicef, 2020).

När en stat ratificerar barnkonventionen blir de juridiskt bundna till att åta de rättigheter som står nedskrivna. Det innebär att staterna har en skyldighet att främja, respektera och se till att barns rättigheter följs. De ska avstå från begränsande och kränkande handlingar mot barn, samt skydda dem från övergrepp och säkerställa att de kan utkräva sina rättigheter i enlighet med konventionen (Prop. 1989/90:107). De flesta stater är dualistiska konventionsstater vilket innebär att hur konventioner väljer att införlivas är upp till staten att avgöra då konventioner inte står över den nationella rättsordningen. De metoder som är vanligast vid

(10)

införlivandet är inkorporering, transformation eller konstaterande av normharmoni (Åhman, 2011:4). I svenska statens utredning framgick det att konventionens effekt var begränsad internationellt då många länder valt att inte implementera den i sin lagstiftning. Ratificeringen kan ses som en intention till att efterfölja konventionen bestämmelser, även om staterna har som plikt att återrapportera till barnkonventionskommittén finns där ingen domstol som handlägger ärenden gällande brott mot barnkonventionen och således finns det inga repressalier för de som inte följer konventionen (SOU 2016:19: 40).

2.1.1 Barnkonventionen i Sverige

Barnkonventionen ratificerades i Sverige år 1990, syftet var att barnperspektivet skulle lyftas och barn skulle få en röst samt att deras rättigheter stärktes. Barnkonventionen betraktades som en global måttstock för vilka rättigheter barn bör ha (Lindholm 2014:19). Då Sverige är ett dualistiskt land fanns det inga krav på att inkorporera konventionen i lagstiftningen och i Sverige konstaterades det att det rådde normharmoni, vilket innebär att den nationella lagstiftningen överensstämmer med de åtagande som återfinns i konventionen (SOU 2016:19, 350). Lindholm skriver att ratificeringen av barnkonventionen medförde ett nytt sätt att se barn på, de blev subjekt med egna rättigheter istället för att betraktas som ägodelar till föräldrarna (2014). Barn tillskrevs förmågan att skildra sin livssituation, i artikel 12 uttrycks det ordagrant att barn har rätt att aktivt påverka sina liv. Singer (2019) anser att detta innebär att barn ska ses som aktiva aktörer i processerna med en rätt att delta och uttrycka sig. Barn ska anses ha samma duglighet som en vuxen att uttrycka sig och fatta beslut i frågor gällande dem. Singer menar att detta dock kan bli problematiskt när artikel 3 ska beaktas i samband med 12, barnets bästa är inte alltid detsamma som barnets vilja (2019:36-38). Även Mattson har varit inne på detta och delar upp det i begreppsparen, barnets intresse och barnets behov. Barnperspektivet och försöket att göra barn till subjekt i koppling till barnkonventionen kan sammanfattas genom dessa begrepp. Barnets intresse är de uppfattningar och åsikter som barn har som sin livssituation (artikel 12). Det är genom samtal med barn som detta bäst framkommer, det krävs att den som lyssnar vet och har utbildning i hur den ska tolka det som berättas. Barns behov innefattar vad som anses vara bäst för barn av samhället och vuxna, begreppet syftar på vad andra anser vara bäst för barnet (artikel 3) (Mattsson 2006:84-87).

(11)

konventionen innehåller många svaga formuleringar som blir svåra för domstolen att tolka. De menade att bästa lösningen vore att politikerna utifrån konventionen stiftade nya lagar som förtydligade barns rättigheter (SOU 1997:116,19). Barnkommittén ansåg att det redan existerande omfattande barnrättslig lagstiftningen i Sverige och att inkorporering av barnkonventionen inte skulle leda till mycket. De lägger flera gånger vikt på att omskrivning av lagarna eller tillförsel av nya utifrån konventionen är det som skulle gynna barns rätt bäst (SOU 2016:19, 361-362).

Efter denna utredning kvarstod det mycket diskussion huruvida en inkorporering bör ske eller inte och det inkom flera motioner under årens gång. Detta ledde fram till en barnrättighetsutredning och ett nytt statligt betänkande. Barnrättighetsutredningen lyfter de problem som Mattson och Singer flaggat för kring barns behov och barnets intresse, de menar att socialtjänsten tenderar att lägga barnets intresse framför barnets bästa. När konventionen ratificerades skrevs det in i SoL (socialtjänstlagen) och LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Trots detta är det oftast barnets intresse som avgör i besluten, en anledning till detta tros vara att socialtjänsten använder sig av verktyget BBIC där detta arbetssätt förespråkas (SOU 2016:19, 194). Barnrättighetsutredningen menar att barnets intresse ofta sammansmälter med barnets behov men att detta inte går att utläsa i bedömningarna som görs. Det förekom även olika tolkningar beroende på kommun och myndighet. Detta beror på skillnader i syfte, regelverk, kompetens och uppdrag som aktörerna har. Bristerna och skillnaderna i handläggning har en negativ inverkan på lika rätt för alla barn (SOU 2016:19, 167). De drar slutsatsen att artikel 3 inte får tillräckligt mycket genomslagskraft i den svenska rättstillämpningen (SOU 2016:19, 291).

En inkorporering skulle leda till att barn rättigheter stärks, genom att exempelvis alla artiklar måste beaktas i beslut. Det skulle även skicka signalen om att det finns en politisk vilja att stärka barns rättigheter. Detta skulle markera vikten av att arbeta med barns rättigheter på lokal, regional och nationell nivå (SOU 2016:19, 369). Ett annat argument är att Sverige skulle föregå med ett gott exempel på ett globalt plan. Sverige kan få ökad tyngd och legitimitet i frågor som rör barnrätt och de skulle även uppnå samma rättslikhet som de nordiska grannländerna där inkorporering redan skett. Utredningen menar slutligen att inkorporeringen har en viktigt pedagogisk betydelse då barns rättigheter kommer finnas samlade i en och samma lag. Det skulle innebära tydlighet och att det finns en helhet att utgå ifrån, konventionens artiklar hänger samman och förutsätter varandra. Detta

(12)

helhetsperspektiv har gått förlorat när transformering och normharmoni har tillämpats (SOU 2016:19, 370-71).

2.2 Socialtjänsten

Socialtjänsten riktar sig till alla människor som befinner sig i någon form av utsatt situation och har i uppdrag att ge stöd och hjälp till kommunens invånare. Socialtjänsten styrs av socialtjänstlagen (2001:453), vilket är en ramlag. Det innebär att varje kommun kan med utgångspunkt i lagstiftningen utforma sin verksamhet på det sätt som anses vara lämpligt (Malmö stad 2020). Kommunfullmäktige tillsätter socialnämnden som ansvar för kommunens uppgifter i enlighet med socialtjänstlagen, varpå socialtjänsten utför det praktiska arbetet. Vidare värnar socialstyrelsen om hälsa och välfärd samt stödjer och utvecklar socialtjänsten, ur ett större perspektiv så ansvarar socialdepartementet för frågor som rör samhällets välfärd exempelvis frågor gällande individ- och familjeomsorg (Regeringen 2015).

Enligt 1 kap. § 1 i socialtjänstlagen (2001:453) är socialtjänstens målsättning att ”på

demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.” Enligt 1 kap. § 2 framgår

det att ” vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas och vid beslut eller

andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.” I 5 kap.§ 1 beskrivs särskilda bestämmelser gällande barn och unga

där det fastslås att socialnämnden har åtaganden gällande att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, de ska främja en social utveckling och arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga far illa. Exempelvis genom att motverka missbruk och att barn och unga inte vistas i skadliga miljöer.

2.2.1 Socialtjänstens arbete med barnets behov i centrum (BBIC)

BBIC står för barns behov i centrum och är ett arbetssätt framtaget for socialtjänstens mydighetsutövning som lanserades i Sverige år 2006. Det bygger till en början på en

(13)

Innan lanseringen av BBIC genomförde socialstyrelsen egna uppföljningar vilka påvisade att det bidrog till att stärka barnets ställning samt ökade socialsekreterarens medvetenhet och kunskap om barns behov. Sedan BBIC lanserats har ett antal vidareutvecklingar skett gällande exempelvis framtagandet av ett dokumentstöd för att öka rättssäkerheten samt stödmaterial för systematisk uppföljning (Socialstyrelsen 2018:115, 116). Det utgår ifrån barnets behov och ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga genom att skapa en evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning. BBIC utgår ifrån barnkonventionen och socialtjänstlagen med målsättningen att stärka barnets delaktighet och inflytande, förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk, skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggning och insatser lättare kan följas upp samt bidra till ökad kvalitet och rättssäkerhet (Socialstyrelsen 2018:8). Vidare är BBIC framtaget och ägt av socialstyrelsen och utbildning krävs för att få arbeta med konceptet (Socialstyrelsen 2018:9).

BBIC bygger på nio grundprinciper; utgå från barnets rättigheter, låta barnets bästa vara avgörande, sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn, ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation, göra barnet, familjen och nätverket delaktiga, samverka med andra professioner och verksamheter, utgå ifrån en evidensbaserad praktik, motverka svårigheter och förstärka resurser samt systematiskt följa barnet och insatserna (Socialstyrelsen 2018:12). Ovanstående kan förstås i relation till den illustrerade triangeln vilken påvisar tankestrukturen för barnets behov.

Gällande socialsekreterarens handläggning så beskrivs den utifrån fem olika steg varpå varje steg innehåller ett flertal andra delmoment. De fem stegen är aktualisera, utreda, besluta, utforma och genomföra uppdrag samt uppföljning (Socialstyrelsen 2018:68,82).

(14)

3. Tidigare forskning

Detta avsnitt presenterar tidigare forskning för att möjliggöra en förståelse av relevant kunskap inom forskningsområdet med syfte att placera denna uppsats i en större akademisk kontext. Först diskuteras implementering i relation till socialt arbete med utgångspunkt i socialstyrelsens konceptualisering av implementering för att sedan leda in på tidigare forskning gällande implementering av barnkonventionen i Sverige. Avslutningsvis diskuteras hur denna uppsats kan placeras inom forskningsområdet. Den tidigare forskning som presenteras bidrar på olika sätt till den teoretiska diskussionen gällande implementeringen av barnkonventionen i Sverige. Vi anser att denna uppsats bidrar till ett större forskningssammanhang då den belyser tänkbara effekter av att barnkonventionen gått från ratificerad till att ha blivit lag i relation till den svenska socialtjänsten. Detta diskuteras dels på en mikronivå avseende tjänstepersoner inom socialtjänsten samt mer övergripande då barnkonventionens översättning och tolkning analyseras.

3.1 Implementering i relation till socialt arbete

På nationell nivå finns en mängd forskning rörande implementering i socialt arbete exempelvis implementering av systematisk dokumentation inom socialtjänsten, valfrihetsystem inom socialpsykiatrin, nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, psykosociala insatser, standardiserade bedömningsinsatser och strategier mot prostitution. Majoriteten av dessa studier berör frågeställningar gällande hur implementeringen sker, olika styrstrategier som används, varför något implementeras, faktorer som påverkar implementering samt resultatet av implementering. Utöver dessa studier finns även en mängd studier med fokus på utvärdering.

Olsson och Sundell (2008) anser att implementeringsprocessen består av sex steg; undersöka behov och förutsättningar, förankra behov, val av metod, utbilda i metoden, stödja och vidmakthålla (Olsson & Sundell 2008:31). I studien ” om implementering” har socialstyrelsen (2012) gjort en liknande tolkning men har komprimerat implementeringsprocessen till att innefatta fyra olika steg; behovsinventering, installation,

(15)

inkorporera de aspekter som lyfts av Olsson och Sundell (2008). Socialstyrelsen (2012) anser att det är vanligt att en implementeringsmetod hamnar i fokus baserat på att den är på modet, en bättre utgångspunkt är istället att identifiera ett förändringsbehov och välja en metod som tillfredsställer behovet (Socialstyrelsen 2012).

I Socialstyrelsens rapport kring implementering framgår det att det är essentiellt att behovet är tydligt, mätbart och möjligt att uppnå inom överskådlig tid. Vid installation av metoden är det viktigt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser, gällande exempelvis lokaler, tid, aktiviteter, material samt eventuell rekrytering och utbildning av personal. Även en tydlig förankring, enighet och delaktighet är av vikt för att implementeringen skall kunna genomföras. För att möjliggöra detta krävs det att implementeringen överensstämmer med organisationens uppdrag och värderingar samt att faktorer gällande varför, på vilket sätt, vilka som berörs, vilka resurser behövs, vad som krävs av organisationen samt att möjliga utmaningar och fördelar identifieras. Det tredje steget innefattar användandet av metoden, för att uppnå en metodtrogenhet krävs det att professionen får löpande handledning och stöd i hur metoden ska användas. Detta då det annars finns risk att denne anpassar metoden vilket kan leda till ett misslyckat förändringsarbete. Slutligen avser det sista steget, vidmakthållande av metod, att metoden är implementerad och att mer än hälften av professionen använder sig av metoden på det sätt som avses. För att underlätta implementering är det alltså av vikt att det finns en relevans, relevanta fördelar, testbarhet och viss anpassningsbarhet (Socialstyrelsen: 2012).

Socialstyrelsen har identifierat tre framgångsfaktorer avseende kompetens hos professionen, en stödjande organisation och ett effektivt ledarskap. Kompetens hos professionen innefattar tillgång till utbildning och handledning vilket är sammankopplat till en stödjande organisation som innebär återkoppling, tillgång till resurser och stöd på ett finansiellt, politiskt och administrativt plan. Den tredje framgångsfaktorn gällande ett effektivt ledarskap syftar på ett adaptivt ledarskap där det finns en lyhördhet och tydlighet. Detta då implementering kan medföra situationer utan självklar lösning och kräver att roller, ansvar och uppgifter tydliggörs samt att eventuellt motstånd hanteras. Vidare kan dessa tre framgångsfaktorer ses som interaktiva och sammanfogade, om en faktor är mindre välutvecklad ställs högre krav på de andra två (Socialstyrelsen:2012).

(16)

3.1.2 Implementering av Barnkonventionen

Även om det finns mycket forskning om barnkonventionen, barn som rättighetsbärare och barns rättigheter så är forskningen som avser implementeringen av barnkonventionen tämligen begränsad, i synnerhet på lokal nivå. Den tidigare forskningen fokuserar i högre utsträckning på policy och lagstiftning i hänseende till konventionen (se t.ex. Jørgensen – Leth – Montgomery 2011; Desmet 2012) Studierna tenderar även att rikta in sig på barnkonventionens sakartiklar eller rättigheter för särskilda barngrupper, i synnerhet förekommer det flera studier på artikel 12 som gäller barns delaktighet och inflytande (Stern 2007). I två studier, den ena av Richards-Schuster och Checkoway (2009) och den andra av Checkoway, Allison och Montoya (2005) studeras skapandet av delaktighet för barn på lokal nivå via politiska processer. I dessa hävdas det att attityd och inställning från vuxna är avgörande för inkludering av barn och deras vilja till att bli inkluderade. Flera av studierna om artikel 12 menar att det kan uppstå problem vid implementering av den, i den specificeras det att den ska tillämpas baserat på barnets ålder och mognadsnivå. McCafferty (2017) skriver att det inte finns riktlinjer eller guide som bestämmer barnets mognad vilket gör det svårt att avgöra om den implementeras korrekt. Lindholm (2014) skriver i ”FN:s konvention om barnets rättigheter” att de som arbetar utifrån barnkonventionen måste ha en förståelse för den så de kan fatta korrekta beslut. De ska även vara villiga till att följa den, hon lyfter att det finns en paradox för arbetarna att se barnet som någon som behöver skydd och stöd samtidigt som de ska ses individer med rättigheter. Därför är det viktigt med en djup förståelse för tillämpningen av konventionen (Lindholm, 2014: 22-23).

McCafferty (2017) menar att detta spänningsförhållande även bidrar till att det är svårt att avgöra vad som är barnets bästa på kort och lång sikt. Detta är en orsak till att föräldrarna ofta inkluderas i fall som rör barn. Roose och De Bie (2008) skriver även de om svårigheten med implementering i dessa fall. De menar att socialsekreterarens roll kan riskera att reduceras till endast disciplinerande åtgärder om tolkningsutrymmet för konventionerna skulle försvinna. Vidare menar de att trots införandet av artikel 12 så kan föräldrarna fortfarande hindra möjligheten för barnet att använda sig av rättigheten eller att barnet inte betraktas som moget nog.

(17)

De studier som rör implementering på nationell nivå har ofta ett fokus på utvecklingsländer. I en artikel av Veerman och Levine (2000) som tittat på olika staters utveckling av barnkonventionen på lokal nivå menar de att den lokala nivån får lite uppmärksamhet. Huvudansvaret för implementering och genomförande ligger på nationell nivå, detta kan vara problematiskt då en stor del av implementeringen faktiskt sker på lokal nivå (Veerman & Levine, 2000: 374, 382). Elizabeth Englundh (2008) anmärker även på den begränsade forskningen om implementeringen av barnkonventionen. I sin avhandling studerar hon de kunskapsprocesser som skapas under implementeringsprocessen av barnkonventionen. Hon menar att det måste finnas kunskap om barnkonventionen på alla nivåer i en organisation samt en politisk vilja för att implementeringen ska funka. Studien visar att beslut tagna på en nivå men som sedan inte implementeras i styr, organisations- och budgetdokument avstannade. Det fanns inga tydliga mål att utvärdera, uppnå eller återkoppling som skulle ske, det som inte har efterfrågats via dokument genomförs alltså inte (Englundh, 2008 :59, 233- 34, 237). Englundh trycker flera gånger på vikten av förståelse för det som ska implementeras. Endast vilja till att genomföra beslut räcker inte till (2008:234).

3.2 Avslutande diskussion tidigare forskning

Inom implementeringsforskning finns det en mängd olika studier vilka analyserar den offentliga sektorn som påvisar utmaningar med implementering samt på olika sätt diskuterar implementeringsprocessen. Tidigare studier om implementeringsprocessen av barnkonventionen är få och fokuserar främst på policy och lagprocess. Studier som gäller implementering på lokal nivå, såsom kommuner saknas. Iakttagelser som görs är att de flesta studier är normativa och att det saknas implementeringsforskning som studerar vad som händer när barnkonventionen implementeras. Denna uppsats tar utgångspunkt i implementering i det avseendet att barnkonventionen antagits som lag år 2020 och att denna lagstiftning ska inkorporeras inom socialtjänstens arbete. I relation till socialtjänsten är grundläggande förståelse om implementering och dess komplexitet är nödvändig för att genomföra uppsatsen samt för att förankra den till ett större forskningssammanhang. Även om uppsatsen inte strävar efter att analysera implementeringsprocessen rörande barnkonventionen som nu blivit lag anser vi att konceptualiseringen av implementering utgör en grund för uppsatsens syfte. Uppsatsens material tar avstamp i ett nationellt beslut gällande att barnkonventionen antagits som lag. Detta beslut kan därför förstås i relation till ett

(18)

top-down perspektiv varpå vi främst genomför studien genom att studera två riktningar, dels ovan nämnda men även bottom-up i relation till de översättningar som görs på en mikronivå. I relation till tidigare forskning vilken påvisar ett behov av att närmare studera mikronivån anser vi att denna uppsats på så vis bidrar till forskningsfältet.

(19)

4. Metod

Detta avsnitt kommer att presentera uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt, vilka avvägningar som gjorts samt avslutas med en metodologisk diskussion. Uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys där den semistrukturerade intervjuer används som komplement samt utgår ifrån en metodologiska ansats vilken tar inspiration ifrån idémodellen.

4.1 Metodologiskt tillvägagångssätt

I detta avsnitt diskuteras vårt tillvägagångssätt, vilket omfattar hur och varför olika material har använts. Som tidigare nämnt använder sig uppsatsen av idémodellen och konceptualiserar barnkonventionen som en idé vilken färdas. Genom att kombinera denna modell med teorier om översättning, tjänstepersoners roll samt nyinstitutionalism så avser uppsatsen att titta på förändringen att barnkonventionen gått från ratificerad till att ha antagits som svensk lag från två riktningar. Den ena riktningen är implementeringen av barnkonventionen som lag ur ett top-down perspektiv, där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten och den andra riktningen avser översättningen som sker på en mikronivå då socialtjänsten tolkar idén, vilket medför ett bottom- up perspektiv.

Innan barnkonventionen antogs som svensk lag år 2020 rådde det oenighet, detta då en del menar att det är bra medan andra hävdar att detta endast kommer leda till kontraproduktivitet då svensk lag redan genomsyras av barnperspektivet. I relation till det ovanstående är det av specifikt intresse att titta närmare på socialtjänstens arbete då de redan innan lagen antogs arbetar med ett barnrättsperspektiv, samtidigt som kritik har erhållits i relation till principen om barnets bästa och barns rätt att komma till tals (SOU 2016:19). De brister som påpekas i betänkandet resulterade i en proposition där riksdagen 2018 röstade för inkorporeringen av konventionen, vilket medför att nu när barnkonventionen är lag, måste dess bestämmelser beaktas i alla beslut och ärenden som rör barn (SOU 2016:19). Följaktligen fann vi det intressant att studera förändringen då barnkonventionen gått från ratificerad till lag i relation till socialtjänstens arbete. Anledningen till att vi valt att studera socialtjänsten specifikt i Malmö stad har att göra med geografisk tillgänglighet.

(20)

För att skapa en större förståelse tittade vi på en mängd tidigare forskning inom ämnen som vi kategoriserade som implementering inom socialt arbete samt implementering av barnkonventionen. Dessa litteratursökningar genomfördes systematiskt med hjälp av relevanta databaser tillgängliga via universitetsbiblioteket i Malmö och har främst bestått utav Libris, Diva och Social Science citation index. Sökord som användes har varit

implementation, implementering inom socialt arbete, implementering av barnkonventionen, barnkonventionen och socialtjänst med viss variation. Det som upptäcktes var att det fanns

begränsat med studier vilka direkt tittar på vad det kan tänkas innebära för socialtjänsten att barnkonventionen blivit lag, troligtvis då lagen nyligen trätt i kraft samt att dessa studier främst var av normativ karaktär. När vi bestämt oss för vårt huvudområde började vi samla in relevant material. För att få tillgång till relevant material på lokal nivå kontaktades alla socialtjänstkontor i Malmö stad där vi begärde ut materialet. Det insamlade materialet vi först fick tillgång till bestod av officiella dokument bestående av en utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad samt en plan för integrering av barnets rättigheter . Vi upplevde att materialet inte var tillräckligt och fick då av Malmö stad även tillgång till material från Stockholm stad gällande deras implementeringsprocess. Detta då Malmö stad ansåg att deras dokument inte var fullständiga och att de utgår ifrån Stockholm stads implementering samt att implementeringen kunde vänta tills i höst på grund av rådande läge samt att de ansåg att deras arbete redan sker i enlighet med barnkonventionen. Detta var något vi fann intressant och valde utifrån det att genomföra ett antal intervjuer. Insamlat material från intervjuer organiserades utifrån olika teman och kategorier varav ett kodnings mönster har skapats. Kodnings mönstret utgår ifrån följande kategorier; ansvar och organisering av implementeringen av barnkonventionen, möjligheten till påverkan, styrkor respektive utmaningar med att barnkonventionen blivit lag, förändring och arbetsrollen samt resurser/kompetens/ kunskap. Övrigt material består av offentliga dokument avseende SOU 2016:19, Prop 2017/18:186, Ds 2019:23, utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i

Malmö stad, plan för integrering av barnets rättigheter samt stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten Stockholm stad. Dokumenten har kategoriserats

utifrån organisatorisk nivå avseende nationell nivå eller kommunnivå i relation till förståelsen av att barnkonventionen är en idé vilken färdas. Materialet kan förstås som att det färdats från

(21)

inom Malmö stad. Materialet analyseras utifrån idémodellen där barnkonventionen förstås som en idéresa med två färdriktningar, top-down och bottom- up. Barnkonventionens idéresa ur ett top-down perspektiv avser att barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten och barnkonventionens idéresa ur ett bottom- up perspektiv avser tjänstepersoner inom socialtjänsten som aktiva aktörer gällande översättning och konceptualisering av barnkonventionen som idé.

4.2 Kvalitativ innehållsanalys

Denna uppsats använder sig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera dokument som främsta källa. I enighet med May (2011) kan dokument konceptualiseras som ett resultat av sociala praktiker och tolkningar av sociala handlingar, de kan därför förstås vara representativa för den kontext inom vilken de skapades och är verksamma. Genom att studera innehållet av dokument skapas även en förståelse av ett större sammanhang i vilket materialet producerats (May 2011:227,234).

Uppsatsen anses vara kvalitativ då den strävar efter att skapa en bredare förståelse i relation till att barnkonventionen gått från ratificerad till lag. Den kvalitativa analysen möjliggör för författaren att både tolka teman och använda dessa teman för att skapa en större förståelse, metoden används därför systematiskt både för att beskriva och tolka innehållet av insamlat material. May (2011) anser att tolkningen av materialet baseras på förståelsen av dokumentets signifikans och därmed även i vilken kontext de producerats. Metoden består därför av en process av dekonstruktion, tolkning och rekonstruktion, det medför inte endast att materialet begripliggörs utan möjliggör även för förståelsen att utvecklas. Tolkning och rekonstruering av materialet gör det möjligt att upptäcka mönster och system vilka kan tolkas ur valda teoretiska referensramar och sedan utgöra grunden för uppsatsens analys (May 2011: 248,249). Som metodologisk ansats och övergripande perspektiv för att designa undersökningen tar vi inspiration från idémodellen som presenteras i nästa avsnitt.

(22)

4.3 Idémodellen

I detta avsnitt presenterar vi idémodellen samt diskuterar varför det är relevant i samband med denna uppsats. Czarniawska & Joerges (1996) belyser att begreppet idé kommer från grekiskans ”att se”, och anser den konceptuella relationen mellan att se och att förstå vara tätt förenat. De anser att idéer är förståelser som tar form i bild eller ljud vilka sedan materialiseras på olika sätt, exempelvis till objekt eller handlingar. Applicerandet och användandet av idéer sker genom kommunikation vilket resulterar i att idéer färdas (Czarniawska & Joerges 1996:20). Idémodellen kan användas som ett forskarverktyg för att synliggöra förändringsprocesser genom att följa idéers resa då de färdas mellan olika aktörer och praktiker exempelvis då organisationer tar idéer som sedan översätts för att passa deras kontext. Detta medför att spridningen av idén hamnar på aktörsnivå varpå aktörerna kan tolka idén på olika sätt, vilket resulterar i omvandlingar av idén. Likväl tittar forskaren som använder idémodellen på såväl oavsiktliga händelser såsom imitation som aktiva handlingar i form av innovation (Czarniawska & Joerges 1996).

I relation till denna uppsats ses barnkonventionen som en idé vilken färdas, då den nyligen gått från ratificerad till att ha antagits som svensk lag är idéns resa intressant att följa för att studera dess spridning och eventuella omvandlingar och översättningar av idén. Idébegreppet kan ta form på olika sätt då det finns det idébärare i form av texter men också av uttolkare på olika nivåer. Barnkonventionen kan exempelvis förstås som en abstrakt idé av universell överenskommelse om barns rättigheter, som materialiserad idé i form av FN-texter på olika språk, som materiell text och som mentala bilder hos mänskliga idébärare. I relation till uppsatsens kontext kan barnkonventionen ses som en materialiserad idé i form av lagstiftad text som nu ska verkställas och omsättas i praktik, både i gräsrotspraktik och juridisk praxis. Varav gräsrotspraktiken utgör uppsatsens specifika fokus där vi studerar vad det innebär för skillnad att barnkonventionen går från ratificerad till att inkorporeras i svensk lag.

Anledningen till att idémodellen anses tillhöra uppsatsen metodologiska ansats är av den anledning att idémodellen med sin abstrakta karaktär ramar in uppsatsen och dess syfte att titta på hur barnkonventionen kan konceptualiseras som en idé vilken färdas till ner till olika

(23)

beskrivande för vår tankeprocess och därmed en del av vår metodologiska ansats. Vidare är idéreseperspektivet knutet till översättning, i den bemärkelsen att översättning avser den process som sker då idé möter aktör, de aktörer som uppsatsen studerar är tjänstepersoner inom socialtjänsten på olika organisatoriska nivåer. I denna uppsats kommer översättning att användas som en av de teoretiska utgångspunkterna och diskuteras vidare i uppsatsens teorikapitel.

4.4 Semistrukturerade intervjuer

Som komplement till den kvalitativa innehållsanalysen har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med syfte att lyfta fram respondenternas skilda upplevelser och förståelser i relation till att barnkonventionen blivit lag samt belysa hur detta kan se ut på olika organisatoriska nivåer inom socialtjänsten. Vidare innebär semistrukturerade intervjuer att den som intervjuar utgår från ett antal frågeställningar men har viss frihet till att interagera med respondenten. Likväl möjliggör semistrukturerade intervjuer en öppnare intervjuform för att förstå hur respondenterna definierar sin verklighet (May2 2011:135). Vid intervjuerna utgick vi ifrån en intervjuguide se bilaga 1. För att belysa respondenternas individuella uppfattning om uppsatsens frågeställningar valde vi att dela in våra frågor utifrån följande temaområden:

· Implementering, ansvar och organisering

· Möjligheter och utmaningar med barnkonventionen · Resurser, kompetens och kunskap

· Arbetsrollen och förändringar

Då det var semi-strukturerade intervjuer hände det även att vi ställde följdfrågor som gick utanför de valda temaområden och intervjubilagan beroende på respondentens svar och kunskapsnivå. Urvalet av respondenter är av stor vikt vid kvalitativ forskning genomförd i form av intervjuer då urvalet påverkar vilken information som framförs samtidigt som det är önskvärt med så stort urval som möjligt inom ramen för forskningsämnet (May2 2011:140). Då vi först inte tänkt genomföra intervjuer men ändå valde att komplettera uppsatsen med intervjuer blev det ett så kallat snöbollsurval, en respondent ledde oss vidare till en annan och så vidare. Vi var dock noga med att erhålla en mångfald bland respondenterna. Vårt urval av respondenter arbetar inom olika organisatoriska nivåer och har belyst olika aspekter av

(24)

barnkonventionen i relation till deras arbete samt i relation till övergripande arbete på sektionsnivå, förvaltningsnivå, kommunnivå och nationell nivå. Respondenterna har således olika arbetserfarenheter, arbetsförutsättningar samt är av varierande kön och ålder. Intervjuerna genomfördes digitalt och spelades in varpå ljudfilen sedan transkriberades. Nedan presenteras respondenterna som har intervjuats för studien, de är anonymiserade och kommer endast presenteras med nivån av deras befattning och om de har ett specifikt ansvar som barnrättsombud. Respondent 1 Förvalningssamordnare Respondent 2 Samordnare Respondent 3 Socialsekreterare/barnrättsombud Respondent 4 Socialsekreterare Respondent 5 Socialsekreterare Respondent 6 Socialsekreterare Respondent 7 Jurist

4.5 Metodologiska avvägningar

I detta avsnitt diskuteras metodologiska avvägningar, begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet samt författarnas förförståelse. Vid användandet av innehållsanalys är det av vikt att vara medveten om i vilken social kontext dokumenten är verksamma samt produktionsprocessen. Det är även intressant att inte bara ta i beaktning vad dokumenten innehåller men även vad de inte innehåller. I relation till uppsatsens syfte är det således intressant att belysa både tänkbara förändringar men även det som inte förändras då barnkonvention går från ratificerad till lag. Det är även relevant att diskutera materialets trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (May 2011:235). Då dokumenten är offentliga och

(25)

trovärdighet eller pålitlighet. I relation till intervjupersonerna anser vi att de är trovärdiga i den mening att de besitter den arbetsroll och vi har ingen anledning till att misstänka att deras trovärdighet i relation till att intervjufrågorna besvaras med äkthet samtidigt som upplevelser är personliga, vilket tas i beaktning. Med detta i åtanke så genomförs intervjuerna oberoende av varandra då respondenterna intervjuas var för sig samt är från olika sektioner eller enheter inom Malmö stad. Genom att intervjuerna genomförs som komplement till annat material anser vi att det tillsammans skapar en helhetsbild. Vi är medvetna om den sociala och politiska kontext i vilken vårt material producerats och anser att materialet kan anses vara representativt i relation till detta.

Ett antagande från vår sida är att barnkonventionen gått från ratificerad till att ha blivit lag är i sig en förändring, vad det sen medför för påverkan eller icke påverkan i relation till socialtjänsten är det vi finner intressant att studera. Således innebär det att materialet och inte förutfattade meningar blir styrande i relation till att undersöka förändringen då barnkonventionen gått från ratificerad till att ha antagits som lag. Vidare ges läsaren möjlighet att följa den metodologiska processen av hur data samlats in och analyserats för att åstadkomma uppsatsens slutsatser varpå uppsatsens slutsatser stöds av teoretiska resonemang samt tidigare forskning, vilket stärker uppsatsens trovärdighet och pålitlighet. I relation till uppsatsens överförbarhet så anser vi att vissa argument i uppsatsens analys är specifika för Malmö stad men övergripande argument och slutsatser är överförbara i relation till att barnkonventionen gått från ratificerad till att ha antagits som lag.

4.6 Etiska överväganden

De forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, består av fyra krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera respondenter om deras uppgift i relation till arbetet samt vilka villkor som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet 2002:6-7). Alla respondenter erhöll ett informationsmejl innan deras deltagande där uppsatsens syfte och villkor för deras medverkan klargjordes samt att deltagandet är frivilligt, därför anser vi att vi uppfyller informationskravet. Innan intervjuerna

(26)

påbörjades bekräftades att de erhållit detta informationsmejl och vi anser därför att även samtyckeskravet uppfylls. Konfidentialitetskravet innebär att etiskt känsliga uppgifter om personer ska lagras och avrapporteras så att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående (vetenskapsrådet 2002:12). Vi anser att undersökningen är fri från etiskt känsliga uppgifter men med det detta i åtanke används endast digitala ljudfiler vid transkribering och inte en digital videoinspelning samt att respondenternas identitet inte avslöjas i uppsatsen vilket medför att identiteten av respondenten för en utomstående är dold.

4.7 Metodologisk diskussion

I ett tidigt skede övervägdes det att genomföra intervjuer något som vi sedan återkom till och genomförde varpå intervjuerna anses vara ett komplement till den kvalitativa innehållsanalysen. Det finns två viktiga aspekter i relation till uppsatsens kontext, den första är att uppsatsen skrivs under våren 2020 och lagen trädde i kraft i januari 2020 samt att en övergripande kontext är vi befinner oss i en pandemi. Den första aspekten är berikande då det är intressant att studera barnkonventionen som lag i ett tidigt skede speciellt då socialtjänsten anses arbeta i enlighet med barnrätten redan innan lagstiftningen antogs. Detta medför dock att då lagen nyligen trätt i kraft kan det vara svårare att utläsa mer långsiktiga konsekvenser i relation till att barnkonventionen blivit lag. Vi anser att det ändå är intressant att studera men nödvändigt att ta i beaktning. Den andra aspekten är rådande pandemi, vilken belastar samhället resursmässigt och medför att det på vissa håll finns begränsade möjligheter till att genomföra intervjuer. Viktigt att nämna är att respondenter påtalar att den rådande pandemin även påverkar deras arbete med att ta fram arbetsmaterial till personal gällande barnkonventionen. Följaktligen har intervjuer har genomförts digitalt vilket har fungerat bra men då arbetsbelastningen inom socialtjänsten är hög så har sju intervjuer genomförts. Vi anser dock att intervjuerna har berikat uppsatsen och fungerar bra som komplement till övrigt material.

(27)

5. Teoretisk referensram

I detta avsnitt presenteras uppsatsens teoretiska referensram samt avslutas med en sammanfattande reflektion där teoriernas relevans diskuteras. Eftersom vi vill analysera processen både som en fråga om implementering uppifrån och ner och som en fråga om översättning där aktörer aktivt hämtar idéer och använder/översätter dessa på ett sätt som blir meningsfullt i deras verksamhet, kommer vi att nyttja oss av teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning. Vi använder begrepp från Lennart Lundqvist för att analysera processen som styrning uppifrån och ner och begrepp från institutionell teori för att analysera processen nerifrån, som översättning och hantering av krav och tryck uppifrån och utifrån. Tillsammans samspelar teorierna som en helhet vilken låter uppsatsen studera förändringen då barnkonventionen gått från ratificerad till att ha antagits som svensk lag.

5.1 Översättning

Ett översättningsperspektiv innebär att organiserandet sätts i fokus då förståelsen bygger på att idéspridningen inte avser en identisk överföring av en idé (Czarniawska 2015: 118, 119). En teoretiker inom översättningsperspektivet är Latour (1998) som anser att en idé inte färdas på egen hand utan ser översättningsmodellen som en kedja bestående av aktörer, där en symbol färdas genom kedjans delar varpå symbolen förändras då var och en av aktörerna formar symbolen. Det innebär att aktörer omvandlar en idé och att aktörer är aktiva skapare (Latour 1998: 44,45). Följaktligen avser översättning den process som sker mellan idé och aktör. Översättningsprocessen innebär att idéer färdas varpå handlingsmönster skapas och befästs, vilket leder till institutionalisering. För att en idé ska kunna färdas materialiseras den till ett objekt exempelvis en text, bild eller prototyp (Czarniawska 2015: 123, 124). Vidare möjliggör teorin studerandet av tjänstepersoner inom socialtjänsten som aktiva skapare av den översättningsprocess som sker när barnkonventionen ska tolkas, omsättas till material och användas i praktiken.

Även om idéer materialiseras och översätts till objekt ska idéer förstås som kommunicerade tolkningar som är kollektivt skapade och därmed ses i relation till den kollektiva

(28)

uppfattningen. Vilket även medför att den sociala kontexten påverkar huruvida en idé kategoriseras och uppfattas som ”ny” eller inte (Czarniawska & Joerges 1996:32, 33) . I relation till detta utgör uppsatsens respondenter representanter från olika sektioner, avdelningar och organisatoriska nivåer vilket medför att olika kollektiva uppfattningar baserade på det kollektiva skapandet och konceptualiseringen av barnkonventionen som idé och dess användning kan belysas.

Czarniawska & Joerges (1996) menar på att begreppet översättning är essentiellt i relation till att förstå organisatoriska förändringar då det synliggör vad som finns och vad som skapas. Likväl belyses även relationen mellan människa och idé, idé och objekt samt människa och objekt. Även om översättning kan låta som en process som endast sker på mikronivå är det en omfattande process som med kraft från teknologisk utveckling och globalisering gör att mängder av idéer färdas i världen ständigt (Czarniawska 1996:24). När idéer färdas sker översättningar vilka påverkar idén, detta då idéer inte färdas i ett vakuum utan utsätts för motsättningar vilket resulterar i förändringar. Dessa förändringar innebär att idéer inte alltid lika vid varje översättning men behöver inte medföra negativa effekter, utan innebär istället att idén utvecklas. Med andra ord kommer finns det en berikande kraft i den individuella översättningen vilket gör översättning till ett kollektivt skapande, vilket innebär det att en idé färdas till en ny plats inte kommer att vara identiskt med den ursprungliga idén (Czarniawska 2015:118, 119). I relation till uppsatsen är det därför intressant att studera denna översättningsprocess på olika organisatoriska nivåer.

Sahlin-Andersson (1996) beskriver översättning som en form av redigering där idéer sprids och imiteras samt anser att översättningsprocessen innehar aspekter av social kontroll, konformism och traditionalism. Vidare problematiseras även vilka faktiska möjligheter lokala aktörer har när det gäller att kontrollera översättningsprocessen (Sahlin-Andersson 1996:82,92). Likväl menar Røvik (2000) att olika idéer ger olika möjligheter till tolkning vilket påverkar hur stor frihet för lokalt färdigställande som finns, en abstrakt idé kan innebära större tolkningsfrihet än en mer specificerad idé. Exempelvis så förstås institutionaliserade idéer vara relativt abstrakta, vilket medför att de har stor

(29)

verkar aktivt för att bearbeta och översätta idéerna så att de anpassas efter organisationen (Røvik 2000:301). I uppsatsens sammanhang är detta intressant i förhållande till hur barnkonventionen som idé har översatts från nationell nivå till kommunnivå samt vilka möjligheter till översättning socialtjänsten har på en lokal nivå och vad detta innebär för tjänstepersoner i deras roll som aktiva skapare i översättningsprocessen.

5.2 Tjänstepersoners roll

För att förstå socialsekreteraren och dennes arbetsroll är det av vikt att förankra tjänstepersoners roll teoretiskt därav följer ett avsnitt där detta diskuteras och tydliggörs. Det svenska statsskicket är representativt vilket innebär att det är folkvalda politiker som fattar beslut, dessa ska sedan genomföras av tjänstepersoner i offentlig organisation. Tjänstepersonens roll är central för demokratin och de är uppbärare av ett komplext politiskt system då de oftast är de som startar, bereder och implementerar de politiskt tagna besluten (Lundquist, 1998:24-25). Tjänstepersonens etiska grundrelationer innebär hänsyn till samhällsmedlemmarna, lojalitet till överordnade och lydnad till lagen. Det är tjänstepersonens ansvar att se till att det finns en balans i dessa och veta vilken som skall prioriteras, utöver det ska de ta hänsyn till de demokratiska värdena och de ekonomiska värdena. Allt eftersom förvaltningarna i större utsträckning börjar styras av ekonomivärdena blir det svårare för tjänstepersonen att bedöma hur de bör arbeta. Parallellt som de bör tillämpa sin profession etiskt, vilket innebär att behandla medborgarna rättvist och likvärdigt så ska de även tänka på kraven på kostnadseffektivitet och resultat. Detta kan innebära att flera etiska dilemman uppstår (Lundquist, 1997:29-30, 63). För tjänstepersoner som är gräsrotsbyråkrater, de som har direktkontakt med medborgarna kan det bli en svårhanterlig balansgång. I relation till uppsatsen kan tjänstepersonerna inom socialtjänsten förstås som gräsrotsbyråkrater.

5.2.1 Det offentliga etoset

De inledande kapitlen i regeringsformen innehåller grundläggande principer som avspeglas i det Lundquist kallar för offentligt etos (Lundquist 1998: 60). Detta etos är något alla offentliga tjänstepersoner bör agera och handla efter, etoset innefattar grundläggande idéer och värden kring hur samhället ska styras (Lundquist 1998 :53). Det understryks att det är tjänstepersoners skyldighet att ta hänsyn till etoset hela tiden under sin tjänsteutövning, det

(30)

ska genomsyra alla förvaltningar och dimensioner av den. Lundquist menar att det är lika viktigt att gräsrotsbryåkrater följer det som cheferna högre upp i förvaltningarna (Lundquist 1998: 53, 64). Enligt Lundquist kan offentligt etos delas i två kategorier, demokrati och ekonomivärden. Generellt ses demokrativärden som tillhörande offentlig sektor medan ekonomivärden återfinns i både privat och offentlig sektor. Demokrativärden innebär att det offentliga skall ta hänsyn till följande begrepp:

Politisk demokrati: Innebär att det finns fungerande och grundläggande

processvärdena, som öppenhet, diskussion, ömsesidighet och ansvar. Öppenhet är det mest väsentliga då det innebär att medborgarna får en insyn och kan vara med och påverka.

Rättsäkerhet: Medborgarna ska alla bedömas utifrån demokratiskt stiftade lagar. Offentlig etik: Kan delas in i fyra etiker, allmänetik, rolletik, relationsetik och

sakområdesetik. Tjänstepersoner har ansvar att ta hänsyn till de olika etikerna i de fall som krävs.

Ekonomivärdena innebär att det offentliga skall ta hänsyn till följande tre begrepp:

Funktionell rationalitet: Åtgärderna som väljs ska leda till uppsatta mål. Kostnadseffektivitet: Kostnaderna för detta ska vara så små som möjligt.

Produktivitet: Kostnaden för varje åtgärd ska vara så låg som möjligt (Lundquist,

1997 :15-19).

5.2.2 Tjänstepersoners position

Lundquist skriver att tjänstepersoner har en skyldighet att agera som demokratins väktare. De ansvarar för relationen mellan medborgare och det offentliga samtidigt som de ska implementera, bereda och ansvara för uppföljning av lagar, regler och politiska beslut (Lundquist 1998:72-74). Tjänstepersoner bör dessutom säkerställa att medborgarna har tillgång till information till fattade beslut och att de går i enlighet med det offentliga etoset. För att detta ska kunna ske måste tjänstepersoner få ett handlingsutrymme. Det går inte att implementera alla lagar och regler på samma vis i alla förvaltningens nivåer. Lundquist menar att det är viktigare att följde de värden och normer som innefattar det offentliga etoset (Lundquist 1998:237). Tjänstepersoners roll präglas av komplexitet, mångfald och

(31)

prioritera. De har en relation till lagen, till medborgarna och till sina överordnade som de måste beakta. Till medborgarna ska de visa hänsyn, till sin överordnade lojalitet och till lagen, lydnad, de bör i största mån beakta dessa relationer i lika stor utsträckning och veta hur de ska prioritera om de ställs emot varandra (Lundquist 1998 :105,106). Lundquist menar dock att tjänstepersoner har en skyldighet att inte följa lagen om den står i motsättningen till det offentliga etoset. Som exempel tar han upp en anställd på ”invandrarverket” vars beslut säga ha lett till en asylsökandes död. Den anställde menar att de inte behöver ta hänsyn till vilka följder eller moraliska fel deras beslut har så länge de följer lagen. Lundquist menar att det saknas moraliskt stöd för denna typ av tänkande (Lundquist, 1997 : 51). Tjänstepersoner kan visa motstånd mot lagen när den går emot det offentliga etoset genom lojalitet, protest, sorti och obstruktion (Lundquist, 1997:35). Tjänstepersoner skall försöka och prioritera att lyda lagen i den mån det går men Lundquist poängterar tydligt att bedömningar alltid ska göras utifrån moral, etik, rätt och fel. Gräsrotsbyråkrater har den viktigaste uppgiften här då det är i mötet med dem som medborgarna formar sin uppfattning av förvaltningen och i utsträckning demokratin.

5.2.3 Gräsrotsbyråkrat

Gräsrotsbyråkrater avser de tjänstepersoner som arbetar närmast medborgarna oftast på daglig basis exempelvis socialsekreterare (Vifell & Westerberg 2013:10). De har stort inflytande över de medborgarna de möter och deras arbete ofta innebär ett intrång i medborgarnas liv vilket även medför ett stort ansvar. Lipsky (1969) anser att deras arbetsmiljö karakteriseras av begränsade resurser, hot och ifrågasättande av auktoritet samt att det i arbetet finns motsättningar eller ouppnåeliga förväntningar (Lipsky 1969:2,4). För att kunna ta beslut i en komplex arbetsmiljö skapar gräsrotsbyråkraterna mekanismer, rutiner och strategier för att hantera de svårigheter som arbetet medför (Lipsky 1969:12). Därför anser Lipsky (2010) att policyskapande sker ur ett bottom up perspektiv, detta då det är genom rutinerna i det dagliga arbetet som politik de facto skapas (Lipsky 2010: xiii). Skapandet av politik sker i relation till gräsrotsbyråkratens dagliga interaktion med medborgarna samt att de har relativt stor frihet i sitt arbete. Det sistnämnda är kopplat till att det finns ett avstånd mellan de tjänstepersoner som befinner sig högre upp i hierarkin och gräsrotsbyråkraterna (Lipsky 2010:13–15).

(32)

Deras frihet förstås som deras handlingsutrymme, vilket är nödvändigt för att kunna göra en bedömning av arbetets genomförande (Lipsky 1969:4). Evans och Harris (2004) menar att ett tydligare regelverk kan verka begränsande gällande gräsrotsbyråkratens autonomi men samtidigt underlätta arbetet. Likväl kan mer abstrakta mål medföra mer handlingsutrymme men ställer även högre krav gällande att tolka och tillgodose medborgarnas behov utifrån tillgängliga resurser och relevant lagstiftning (Evans & Harris 2004:884,888).

5.2.4 Vilja kunna förstå

Lundquist har flera teorier kring implementeringsstyrning, i modellen för styrning i förvaltning går han igenom olika nivåer och instanser som är en del av kedjan i politiska beslut. Där finns tre länkar, förvaltningsstyrning, samhällsstyrning och organisationsstyrning, det är den sistnämnda som blir relevant för att titta närmre på gräsrotsbyråkraten (Lundquist, 1992:70-71). Därefter finns det två faktorer som påverkar om politiken lyckas styra aktörsplanet, aktörsplanet innefattar de som styr och de som blir styrda. Första faktorn innefattar vilka möjligheter och prioriteringar den styrande har och andra faktorn innefattar de vilka egenskaper den styrda har att genomföra besluten. För att beslut ska gå att genomföra krävs det att tillämparen av dem, den som blir styrd i en organisation, har

förståelse, kunskap och vilja. Detta innebär att när den styrda förstår, kan och vill genomföra

politiken underlättas implementeringen, saknas någon av dessa försvårar det implementeringen (Lundquist 1992:75). Att aktören förstår innebär att den är medvetna om vad det politiska beslutet innebär, vad som förväntas av den och har tolkat rätt. När det kommer till att kunna innebär det den kapacitet som faktiskt finns hos den styrde. Finns det tid att verkställa beslutet? Besitter den de rätta kompetenserna? Detta är exempel på faktorer som påverkar om aktören kan implementera beslutet. Att vilja avser viljan till att genomföra beslutet, finns det en önskan om detta? Anser aktören att beslutet är något välkommet och önskvärt kommer det underlätta implementeringen. Är aktören inte tillräckligt motiverad kan besluten istället ses som ett slöseri av resurser. Alla tjänstepersoner har dessa egenskaper i olika utsträckning och kombinationer (Lundquist 1992:76). Den styrande kan tillämpa olika åtgärder när det uppstår implementeringsproblem orsakade av den styrdas egenskaper. Saknas förståelse kan detta lösas med utbildning och upplysning. Om viljan saknas är detta mer problematiskt då den styrande inte kan ändra innehållet i beslutet som den vill. Skulle den göra detta finns det även en risk att de som tidigare varit villiga börjar motsätta sig

(33)

styrande har auktoritet över de som ska styras, detta innebär att det ska finnas en tillit till den styrandes beslut (Lundquist 1992:77).

5.3 Nyinstitutionalism

Nyinstitutionalism är en del av organisationsteori som fokuserar på samspelet mellan organisationer och dess omvärld (Meyer & Rowan, 1977). Inom teorin anses organisationer vara ett kollektiv utan klar vilja, de är stadiga men föränderliga och styrs av kollektivt utvecklade rutiner och normer, såsom upplevda behov att anpassa sig efter omgivningen. För aktörer på både lokal och nationell nivå är detta en viktig aspekt för att öka sin makt som exempelvis med kvalitetsstyrning (Hall, 2012). Meyer och Rowan menar att organisationer byggs upp genom rationaliserade myter. En av anledningarna till att de retoriskt rättar sig till efter globala normer är att de vill framstå som en moderna verksamheter vilket medför att nya arbetssätt och koncept kan rättfärdigas när de legitimeras enligt rådande normer. Legitimitet är ett centralt begrepp inom nyinstitutionell teori, genom att upprätthålla en rationell struktur vinner organisationer legitimitet av sin omgivning. Rationella myter är när organisationer anpassar sig till olika institutionaliserade regler och handlingsmönster, aktörerna ansluter sig till dessa genom att agera efter myterna och förhålla sig till dem som sanningar. Myterna är en reflektion av omgivningen och säger egentligen inget om organisationens efterfrågan. För att hantera denna diskrepans mellan den formella strukturen och faktiska arbetsuppgifter tillämpas särkoppling. Den del av organisationen som syns utåt alltså den formella, bevarar myterna och den informella delen hanterar samordning av organisationens aktiviteter. Detta leder till att organisationer har två strukturer, en formell och en informell, genom denna uppdelning blir det enklare att ställa om efter de förändringar som sker i omvärlden. Genom denna förmåga vinner dessutom organisationer resurser, stabilitet och legitimitet som är nödvändig för deras överlevnad. Organisationer som väljer att inte anpassa sig efter myterna kan framstå som icke-legitima och ointresserade av utveckling. Skapar de inte legitimitet genom att anpassa sig till de de institutionella myterna får de erhålla det på annat vis, exempelvis genom att ha en väldigt effektiv verksamhet (Meyer & Rowan 1977).

När organisationen följer myterna och allt mer blir homogen med resterande organisationer uppstår vad som kallas isomorfism, likformighet. Isomorfism är en förändringsprocess som beskriver hur organisationer strävar att efterlikna varandra och på så vis vinna legitimitet från omgivningen. DiMaggio och Powell nämner organisationsfält, vilket oftast är organisationer

(34)

som är verksamma inom samma industri,bransch och det kan även vara i relation till återförsäljare, leverantör och producent. Kopplingen inom fälten behöver inte vara stor för att organisationerna ska ha en effekt på varandra då det är när de befinner sig i samma fält som isomorfismen uppstår (DiMaggio & Powell 1991).

5.4 Teoretisk reflektion

Valda teorier medför att uppsatsens syfte kan studeras då teorierna tillsammans skapar en bredare förståelse av de förändringsprocesser som sker samt hur tjänstepersoner är aktiva aktörer i dessa processer. Översättningsteorin belyser processen då idé möter aktör och övriga teorier om tjänstepersoners roll tydliggör dennes komplexa arbetsroll med motstridiga krav och åtaganden kopplat till dennes handlingsutrymme. Vidare ger nyinstitutionalismen möjligheten att begreppsliggöra förändringen ur ett större organisatoriskt perspektiv då det tydliggörs hur organisationer kan konceptualiseras. Vi anser att kombinationen av teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning ger oss möjlighet att studera förändringen att barnkonventionen antagits som svensk lag ur ett top-down perspektiv samt ur ett bottom- up perspektiv.

References

Related documents

När det finns en överensstämmelse i anspråken mellan skolan som institution och eleverna som aktörer tonar bilden av en skola fram, där det är som det

Videokampanjen Gucci x Tailoring gör ingen vidare anpassning till den kinesiska marknaden eller italienska marknaden eftersom videon inte visar nivåer av hierarkier

Han [Dylan Wiliam – ”guru” inom området bedömning för lärande], han och nån annan kollega till honom tar upp fyra olika huvuddrag i det här med formativ bedömning och när

Studien visar att tillväxtmarknadsfonder med högre avgift tillgängliga för svenska privata fondsparare inte leder till en högre avkastning per ökad enhet risk, tvärtom

The criteria methods and measures, is formed by what methods and measures are principally described to be used in order to achieve identified goals and aims.. Ecoles de

6 Bortsett från de rent siffermässiga beskrivningarna av utvecklingstrender för antalet kvinnliga in- genjörer (jfr Vetter, 1981) har huvudin- tresset i denna forskning varit

Beräkna medelvärde och standardawikelse för Annas respektive Pauls värden. Använd räknare

Spridningsdiagrammet med regressionslinje, baserat på medelvärden, för registreringar från höger och vänster sida visar hur peaklatenstiden i millisekunder (ms)