Strategier för integrering av språkinlärning i ämnesundervisningen för andraspråkselever

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i samhällskunskap och lärande

Strategier för integrering av språkinlärning i

ämnesundervisningen för

andraspråkselever

Strategies for integrating Language learning into subject teaching for second

language students

Hussein Yousef

Walid Iskandarani

Ämneslärare med inriktning mot arbete i grundskolan 7–9 (300hp) Datum för slutseminarium (2021-01-11)

Examinator: Joakim Glaser Handledare: Emma Lundin

2

Förord

Vi valde att skriva denna kunskapsöversikt eftersom vi båda läste svenska som andraspråk under vår skolgång, på grund av detta vet vi vilka svårigheter som tillkommer när man besitter språkliga brister i ämnen som samhällskunskap utan att få rätt stöd. Vi skriver den här

kunskapsöversikten med hopp att framtida elever inte behöver gå igenom samma svårigheter som vi själva hade. Utifrån statistik och erfarenheter ser vi att det fortfarande råder stor kompetensbrist bland lärare i undervisningen av andraspråkselever. Därav skriver vi denna kunskapsöversikt som ska funka som stöd till nuvarande och framtida lärare.

Arbetsprocessen delades jämnt mellan båda författarna Walid Iskandarani och Hussein Yousef. Inhämtningen och bearbetningen av källorna gjordes tillsammans.

3

Sammandrag

Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för forskning om hur andraspråkselevers lärande gynnas när lärare integrerar språkinlärningen med ämnesundervisningen i

samhällskunskap. Frågeställningen som skall besvaras är “hur integrerar man språkinlärningen med ämnesinnehållet på ett effektivt sätt för andraspråkselever i ämnet samhällskunskap?”. Som metod använder vi oss av olika databaser för att hitta relevant forskning för att kunna besvara vår frågeställning. I resultatet Identifierades fyra teman som gynnar andraspråkselevers lärandet, vilka är: användningen av kontextrika sammanhang för andraspråkselever i

samhällskunskap, språkligt stöd i samhällskunskap, modersmålet som stöd för ämnesundervisningen och en rik klassrumsinteraktion.

Slutsatsen som dras av resultatet är att dessa teman vi identifierat har olika strategier som kommer fungera som stöd till läraren när de utformar undervisningen, läraren kommer dock ha ett ansvar att ta reda på vilka strategier som fungerar för vilka elever då andraspråkselever inte är en homogen grupp där alla tar till sig kunskap på samma sätt.

Nyckelord: andraspråkselever, språkinlärning, ämnesinlärning, samhällskunskap och strategier.

4

Innehållsförteckning

3.1 Databaser och sökord 9

3.1.1 Ebsco boost 9 3.1.2 Google scholar 9 3.1.3 Skolinspektionen 10 3.1.4 Skolverket 10 3.1.5 Stockholms universitet 10 3.2 Tabell 10 3.3 Källornas relevans 12 3.4 Metoddiskussion 14 3.5 Avgränsning 14 4. Resultat 15

4.1 Användning av kontextrika sammanhang för andraspråkselever i samhällskunskap. 15

4.2 Språkligt stöd i samhällskunskap 16

4.2.1 Övergången till reguljär ämnesundervisning 18 4.3 Modersmålet som stöd för ämnesundervisningen 19

4.4 En rik klassrumsinteraktion 19

4.5 Sammanfattning 21

5. Slutsats och diskussion 22

5.1 Slutsats 22

5.2 Diskussion 23

5.3 Betydelse för professionen 24

5

6

1. Inledning

Enligt skollagen så har varje elev som riskerar att inte uppnå kunskapskraven rätt till särskilt stöd (skolverket, 2011), men när vi tittar på antalet elever som inte har gymnasiebehörighet så ser vi att antalet som fått särskilt stöd är väldigt låga. I Malmö så fick t.ex. bara 3,6 procent av eleverna som inte uppnått målen fick stöd av totalt 21 procent som gick ut högstadiet utan gymnasiebehörighet (Sydsvenskan, 2020), en stor andel av dem som inte fick behörighet till gymnasiet var andraspråkselever. 2019 visade statistiken avSkolverket att ca 34,5 procent av andraspråkselever i Sverige inte är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Det är problematiskt eftersom enligt läroplanen (Skolverket, 2011) så ska utbildningen inom

skolväsendet vara likvärdig, där elevers tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara. Det ska inte spela någon roll vilken huvudman som driver verksamheten eller i vilken skola

undervisningen sker. Lärare och huvudmän har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att undervisningen ska vara anpassad efter varje enskild individs egna behov.

Vi kommer använda oss av begreppet andraspråkselever. Definitionen enligt NE

(Nationalencyklopedin) så betyder det ett språk som en individ lär sig efter att de redan har lärt sig ett eller flera andra språk. Detta betyder att individen invandrat till Sverige och lär sig svenska i en miljö där språket talas (dock har inte “främmande språk” samma definition). I definitionen av andraspråkselever så inkluderas nyanlända elever eftersom de lär sig språket som talas i individens miljö. Elever som har svenska som andraspråk är en mycket heterogen grupp där deras inlärningsförmåga och språkanvändning kan skilja sig mycket åt, det har stor vikt att undervisningen individualiseras i samtliga ämnen. Granskningar har visat att kommuner och skolor ofta placerar elever i introduktionsklasser/förberedelseklasser där undervisningen är lika för alla oavsett vilken bakgrund, förutsättningar och behov eleverna har (Skolinspektionen, 2009).

Vårt intresse för andraspråkselevers lärande i samhällskunskap växte i samband med våra erfarenheter från skolverksamheten som även fick oss att reflektera över vår egen skolgång, då vi båda gick i skolor där majoriteten var antingen nyinvandrade eller andraspråkselever. I och

7

med detta märkte vi att andraspråkselever inte fick det stöd som de behövde och det resulterade i att en del av dem inte klarade av betygskriterierna.

8

2. Syfte

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka och lyfta fram strategier som kan effektivisera lärandet för andraspråkselever i samhällskunskap. Med detta menas att integrera språkinlärningen med ämnesinnehållet för att ständigt utveckla

andraspråkselevers språk och ämnesinlärning.

2.1 Frågeställning

● Hur integrerar man språkinlärningen med ämnesinnehållet på ett effektivt sätt för andraspråkselever i ämnet samhällskunskap?

9

3. Metod

Under denna del kommer vi beskriva vårt val av arbetssätt samt hur sökprocessen gick till för att kunna besvara vår frågeställning.

3.1 Databaser och sökord

Vi använder oss av fem databaser för att kunna hitta forskningsarbeten och vetenskapliga artiklar. Genom att använda oss av Ebsco boost kunde vi hitta utländska forskningsartiklar, genom Google scholar och Stockholm universitets databas kunde vi söka efter svenska forskningsarbeten och artiklar. Med hjälp av Skolinspektionen och Skolverkets databaser kunde vi hitta granskningar och rapporter om skolverksamhetens sätt att arbeta med

andraspråkselever och nyanlända elever. För att forskningen ska vara aktuell och uppdaterad som möjligt så försökte vi hålla oss mellan åren 2010 och 2020, enda källan vi använder oss av som är skriven tidigare än 2010 är Pauline Gibbons bok som är baserad på aktuell forskning från 2009.

3.1.1 Ebsco boost

Vi började med att enbart använda oss av sökord på engelska som “school”, “newly arrived

students”, “teaching”, “Second language students” och “social studies”. Vi fick ett överflöd av träffar

som gjorde det svårt för oss att begränsa oss till vår frågeställning, vilket gjorde att vi begränsade oss till tre sökord. Vi använde oss av “newly arrived”, “second language students” och “school” som resulterade i sig att vi kunde hitta enstaka artiklar som handlade om

andraspråkselever i skolan.

3.1.2 Google scholar

Databasen som vi fick mest relevanta sökträffar av var Google scholar eftersom vi kunde fokusera våra sökningar på endast vetenskapliga artiklar, examensarbeten och andra

10

avhandlingar. Sökorden som vi använde var “nyanlända i skolan”, “lärande”,

“samhällskunskap”, “andraspråkselever” och “metodik”. Med hjälp av andras examensarbeten kunde vi hitta källor som hjälpte oss hitta mer relevant forskning.

3.1.3 Skolinspektionen

I Skolinspektionens databas kunde vi hitta granskningar och rapporter om t.ex. “utbildningar för nyanlända elever” där de granskar om olika skolverksamhetens sätt att arbeta med

nyanlända elever och elever med svenska som andraspråk.

3.1.4 Skolverket

Med hjälp av Skolverkets databas kunde vi hitta aktuella frågor som rör ämnet vi valt att skriva om. Vi hittade även en avhandling som kommer nämnas i arbetet på flera delar. Även generell statistik om elevernas resultat påträffades i sökningen, där Skolverket visar resultat för

nyanlända elever beroende på hur länge de har varit bosatta i Sverige, andraspråkselever med utlandsfödda föräldrar och andraspråkselever med inrikes födda föräldrar.

3.1.5 Stockholms universitet

När vi sökte i databasen använde vi oss av orden “nyanländas lärande”, “andraspråkselever” och “språkinlärning och andraspråksinlärning”. Vi hittade en aktuell samling av

andraspråkselever/nyanlända och lärande som består av C- och D-uppsatser av studerande i universitetet som vi använde för att söka på användbara källor. Där fanns det också forskning om nyanlända och andraspråkselever.

3.2 Tabell

Här presenteras en tabell som visar källorna vi har valt att använda oss av i vårt arbete. För att stärka validiteten i vårt val av källor så har vi tagit reda på vilka erfarenheter författarna har haft

11

sedan tidigare. Många av författarna har en bakgrund inom skolverksamheten och många av dem ingår i institutioner som forskar om andraspråkselever och nyanländas elevers lärande.

Författare

År

Publikationstyp

Titel

Jenny Nilsson &

Nihad Bunar 2015 vetenskaplig artikel Educational Responses to newly arrived students in Sweden: Understanding the structure and influence of post-migration ecology “Scandinavian journal of educational research

Jenny Uddling 2019 Doktorsavhandling Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Dr. Jeremy Hilburn 2015 Forskningsartikel Asset-Based Civics for, with, and by Immigrant Students: Three Sites of Enriched Teaching and Learning for Immigrant and Native-Born

Students

Maria Rubin 2019 Avhandling Språkliga redskap - språklig beredskap

Maria Odenstad 2018 Avhandling Medborgarskap i fokus

Marina Sellgren 2011 Licentiatavhandling Den dubbla uppgiften - tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO

Nihad Bunar 2010 Forskningsöversikt Nyanlända och lärande - en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan

Nihad Bunar 2015 Bok baserad på forskning Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering

Pauline Gibbons 2009 Bok baserad på forskning Stärk språket, stärk lärandet: kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet

Robert Walldén 2019 Doktorsavhandling Genom Genrens lins - pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

12

3.3 Källornas relevans

Efter valet av källor var det dags att granska forskningen och författarna. För att forskningen ska vara så relevant som möjligt för vår kunskapsöversikt fick vi undersöka vilken profession författaren har för att stärka validiteten och reliabiliteten i det som hens forskning säger, till exempel om författaren har en bakgrund inom skolväsendet eller annan pedagogisk bakgrund så stärker det författarens argument och metoder. Det är även viktigt att ta reda på vad annan forskning säger som författarens arbete då det även stärker forskarens reliabilitet, med det så menar vi om flera forskningsarbeten säger eller lutar sig mot samma håll så är det mer

sannolikt att det som står är beprövat och trovärdigt. I vår granskning av författarna hittade vi följande:

1. Jenny Nilsson som är den första författaren vi presenterar i vårt resultat ingår i barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen i Stockholms universitet. I sin

forskningsartikel skriver hon tillsamman med Bunar om nyanlända elevers erfarenheter i förberedelseklassen och övergången till reguljär undervisning.

2. Jenny Uddling har arbetat i många år som svenska som andraspråkslärare i SFI samt varit provkonstruktör för nationella prov i SFI under många år. Just nu arbetar Jenny som lektor i språkdidaktik med inriktning svenska som andraspråk. I sin

doktorsavhandling skriver Uddling att utifrån en sociokulturell teori är lärande något som ständigt pågår i samspel med omgivningen. Genom människors interaktion kommer kunskaper och färdigheter utvecklas genom tid, då övergår lärandet från en individuell kognitiv process till ett deltagande i en social praktik.

3. Dr. Jeremy Hillburn är professor inom tidig barndom, grundläggande medel, läskunnighet och specialundervisning för elever. Han har forskat om nyanländas lärande. I sin forskning skriver om hur man inkluderar nyanlända och

andraspråkselever i klassrummet.

4. Maria Rubin är universitetslektor inom specialpedagogik i högskolan Kristianstad. I sin avhandling “Språkliga redskap” skriver hon om att minst en femtedel av

gymnasieeleverna i nationell nivå är flerspråkiga och har svenska som sitt andraspråk (skolverket, 2011b). Detta medför att skolverksamheten måste utveckla sina

13

5. Mariana Sellgren har arbetat i 20 år som grundskollärare med behörighet i svenska som andraspråk, svenska och engelska för årskurs fyra till årskurs nio och hon har dessutom behörighet att undervisa i svenska som andraspråk i gymnasiet. Hon har även arbetat parallellt med lärarjobbet på språkforskningsinstitutet i Rinkeby, där hon deltog i utvärderings och utvecklingsprojekt med särskilt fokus på insatser för flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling. I sin licentiatuppsats undersöker hon hur klassrumsarbetet ser ut i ett flerspråkigt klassrum där SO-undervisningen är genrebaserad.

6. Maria Odenstad är verksam som gymnasielärare i samhällskunskap och religion och hon är även fil.lic. i statsvetenskap. Hennes forskningsområden är

samhällskunskapsdidaktik med inriktning mot prov och bedömning, nyanlända elever och medborgarskap. I sin avhandling Medborgarskap i fokus tillämpar hon stats- och samhällsvetenskaplig teoribildning inom ett praktiknära fält. Hon lyfter fram hur ämnesdidaktik ger möjlighet att reflektera över olika val, exempelvis över

undervisningens innehåll och form.

7. Robert Walldén är en fil. doktor och biträdande universitetslektor i Malmö universitet. Hans forskningsområden rör lärandeaktiviteter, texter och kunskapsbyggande

interaktion i andraspråksundervisning. I sin doktorsavhandling ”Genom genrens lins -

pedagogisk kommunikation i tidigare skolår” fokuserar han på att analysera lärarens

kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen. 8. Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Bunar har forskat om nyanländas lärande i skolan som handlar om hur modersmålet är nyckeln till utveckling av ett andraspråk hos andraspråkselever. Vi använder oss två forskningar som Bunar har skrivit.

9. Pauline Gibbons är professor som har forskat om hur lärare bör använda metoder för att stärka andraspråkselevers lärande. Hennes bok “Stärk språket, stärk lärandet” används flitigt av lärarutbildningar i Sverige, som ger olika exempel på strategier i multikulturella klassrum.

Efter att granskningen gjorts så ser man tydligt att alla författarna till forskningen vi valt att ha med i kunskapsöversikten har en bakgrund antingen inom skolverksamheten eller forskare inom andraspråkselevers lärande. Forskningsområdet dessa författare har skrivit om har en

14

tydlig relevans till vad vår kunskapsöversikt kommer handla om. Många av källorna vi valt riktar inte sig endast mot samhällskunskapsämnet där man integrerar språkinlärningen med ämnesinnehållet, utan mot alla ämnen där det finns utrymme att implementera detta. Att det inte endast riktar sig mot samhällskunskap tycker vi inte är problematiskt då det är flera ämnen som har samma svårigheter som samhällskunskap, eftersom det är inte bara samhällskunskap som använder sig av begrepp, reflektion och analysering.

3.4 Metoddiskussion

Syftet med vår kunskapsöversikt var att hitta strategier som kan användas för att integrera språkinlärningen med ämnesundervisning. Utifrån böcker, doktorsavhandlingar, forskningar och artiklar sammanställa ett resultat för att kunna besvara vår frågeställning. Vi märkte att många författare hade liknande strategier för hur man stöttar andraspråkselever/nyanlända i skolan. Detta stärkte relevansen för vår frågeställning och resultat.

3.5 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa oss till nyanlända elever och andraspråkselever som är mellan årskurs sju och tredje året i gymnasiet. Vi antyder att elever som går i årskurs sju och högre har

liknande svårigheter i grundskolan och de olika strategier som används tillämpas för årskurs sju och högre. Vi kommer inte fokusera på elevernas socioekonomiska situation eller

vårdnadshavarens utbildning eftersom vi ska fokusera på strategier för stöd till nyanlända och andraspråkselever, annars skapas det en djupare och bredare ämne än det vi ska fokusera på.

15

4. Resultat

Det finns flera olika metoder med hur en lärare kan arbeta med språkinlärning i samhällskunskapsundervisningen. För att underlätta för läsaren kommer vi dela in

informationen vi hittat i fyra olika teman där vi lyfter fram metoderna utifrån den forskning vi valt.

4.1 Användning av kontextrika sammanhang för

andraspråkselever i samhällskunskap.

Eftersom undervisningssituationerna varierar beroende på vilken elevgrupp man har eller de förutsättningar som finns så måste läraren anpassa sin undervisning utifrån de olika

förhållandena. Odenstad (2018, s.16) skriver att valen som läraren gör påverkar undervisningen och bedömningen som i sin tur kommer påverka eleverna.

Odenstad (2018) skriver en hel del om att man måste utforma undervisningen efter de

förutsättningar som finns, med det så menar hon eftersom undervisningssituationer ser olika ut beroende på vad som ska undervisas, hur det ska undervisas, varför det ska undervisas och slutligen för vilken elevgrupp det ska undervisas. Den didaktiska triangeln består i detta fall av läraren, eleven och undervisningsinnehållet. Exempel på detta är vilka elever man har, vilken läroplan man ska följa och vilken skolmiljö man befinner sig i. Lärarens utformning av

undervisningen kan se olika ut beroende på vilken lärare som undervisar. Enligt Sellgren är det viktigt att läraren är insatt i ämnet den undervisar i och vilka utmaningar som kan träda fram, till exempel uppgifterna läraren kommer dela ut. För att kunna försöka förutspå vilka

utmaningar eleverna kommer ha så måste läraren veta vilken nivå eleverna ligger och vilka erfarenheter de har. För att effektivisera lärandet för andraspråkselever så måste läraren tänka på hur eleverna kommer förstå en uppgift och tänka steg för steg utifrån ett elevperspektiv istället för att endast ha fokus på själva uppgiften. På så vis kommer eleven kunna ta till sig stöttningen och senare använda det i egna sammanhang.

16

Enligt Bunar (2015, s.119) finns det fyra zoner som beskriver undervisningen och lärandet i ett klassrum, men Bunar betonar att bara en av zonerna är mest effektivt och det är då

klassrummet och eleverna ligger i utvecklingszonen. Utvecklingszonen innebär att uppgifterna som eleverna får är utmanande men de får även omfattande stöttning, då tappar inte eleverna intresset samt att eleven har störst möjlighet för utveckling.

Walldén (2019, s.21) analyserar två typer av pedagogiska modeller, där den första är svagt klassificerad och inramad undervisning, där eleverna ges kontroll över kommunikationens innehåll och former. Walldén (2019, s.37) tar upp momenten “morning news” och “sharing time” där det förväntas av eleverna att berätta eller skriva om erfarenheter gjorda utanför skolan. Problematiken med moment som dessa är att eleverna har olika beredskap för att kunna delta samt att läraren har begränsade möjligheter att ge stöd. Elever förväntas skriva texter där innehållet och diskursiva former som de inte har förberetts för, vilket kommer missgynna eleverna som saknar det nödvändiga för urskiljning och realisering från hemmiljön.

Undervisning som präglas av svag inramning och klassifikation kan benämnas som osynlig pedagogik. En annan pedagogisk modell är synlig pedagogik som bygger på genrepedagogikens målsättning som baseras på att göra språkinlärningen tydlig genom höga förväntningar, tydliga kriterier och kontinuerlig stöttning från läraren. Ett sätt att göra detta är att använda mer än textböckerna för att utveckla elevernas språk och ämneskunskap. Läraren ska använda texter som inte finns i läromedel men som kan vara användbara för att utveckla och utmana eleverna. Hillburn (2015, s.399) skriver att elever i en säker klassrumsmiljö tenderar att inte utmana sig själva, men användningen av olika texter så försöker läraren att skapa en utmanande miljö som fokuserar på att låta eleverna kritisk tänka och formulera orden som de läser. Detta kan

beskrivas som ett sätt att underlätta för elever att särskilja mellan olika språkliga praktiker och stötta dem med textskrivandet och läsandet på ett framgångsrikt sätt där det är anpassat efter eleverna. Det som kännetecknar synlig pedagogik är tydlig klassifikation, tydliga kriterier och en stor grad av lärarkontroll (Walldén, 2019, s.21).

4.2 Språkligt stöd i samhällskunskap

Eftersom andraspråkselever har ett begränsat ordförråd därav språket är i ständig utveckling så kan läromedelstexter medföra svårigheter, Det är inte ämnesspecifika ord som har en

17

förklaring i boken som orsakar svårigheter, det är snarare ord som inte betraktas som

ämnesspecifika samt ord som förekommer i ämnet som läraren antar att alla elever behärskar (Uddling, 2019, s.10). Enligt Sellgren (2011, s.9) så omfattar elevernas ordförråd vid skolstart ca 8000–10000 ord på sitt modersmål vilket därefter utökas med 3000 ord för varje skolår. Ordförrådet eleverna har innan skolstart kallas ¨bas¨ och det som de lär sig varje skolår kallas ¨utbyggnad¨. Flerspråkiga elevers utveckling av språkbehärskning kan se annorlunda ut

beroende på om det används på individnivå eller gruppnivå vilket i sin tur ställer specifika krav på undervisningen av elever som behärskar fler än ett språk (Sellgren, 2011, s.10). Det har visat sig att ordförrådet är den mest betydande faktorn när det kommer till andraspråkselevers möjligheter att tillämpa sig i ämneskunskaper.Enligt Sellgren (2011, s.11) så har studier visat skillnad mellan enspråkiga och tvåspråkiga elevers ordförråd både i kvantitet och kvalitet. Kvalitet handlar om hur väl eleverna förstår orden och begreppen, där det visat sig att tvåspråkiga elever inte har samma förståelse av orden som enspråkiga elever har. För att eleverna ska utveckla dessa kvaliteter så måste eleverna skapa nya betydelserelationer mellan ord och begrepp, till exempel genom kategorisering där samband i form av över och

underordning har betydelse. Detta kommer leda till en förståelse av betydelserelationer på högre nivå vilket är centralt för lärandet i samhällskunskap.

I ämnen som samhällskunskap är det inte bara ämnesbegrepp som behöver förklaring, det är också vardagliga ord som lärare tar för givet att eleverna kan. I Odenstads (2018, s.116) intervju med två lärare förklarar, oavsett vilket undervisningsmaterial de använder så måste man hela tiden förklara ord och begrepp. Att mycket tid måste tillägnas till att förklara begrepp motiverar lärarna med att eleverna måste bygga upp en referensram och få en förståelse innan det blir aktuellt att arbeta med analys och kritiskt tänkande. Om man lämnar eleverna ensamma i sitt lärande får de sällan förståelse för begreppen och kan inte heller sätta in dem i ett

sammanhang, därför måste lärare och elever bearbeta texter tillsammans på lektionerna eftersom vissa ord och sammanhang som läraren tar för givet att alla kan inte är självklart för alla elever. Det behövs enligt lärarna lika mycket tid till svenska språket som själva ämnet samhällskunskap. Arbetssätten lärarna använder när de ska arbeta med begrepp är främst genom att skriva orden man tycker är svåra på tavlan och arbeta med dem tillsammans, ibland använder de sig även av visuella stöd när de ska förklara orden. Gemensam högläsning är även ett bra sätt för eleverna att ta till sig texten, båda lärarna använder sig av denna metod där dem

18

tillsammans med eleverna stryker under ord, översätter och förklarar svåra ord. Högläsning är även bra för läraren då det funkar som en påminnelse av var eleverna befinner sig språkligt då det är lätt att tro att eleverna förstår mer än vad de gör.

4.2.1 Övergången till reguljär ämnesundervisning

Forskningen av Nilsson & Bunar (2015) visar även när nyanlända elever integreras in i en ordinarie klass brukar komplikationer uppstå, detta går ut på att målet för eleverna som går i förberedelseklassen är att utvecklas i det svenska språket, där utrymmet för dem andra skolämnen inte finns. Detta resulterar att en stor del av dem nyanlända eleverna inte klarar av målen som vi kan se genom statistiken som skolverket visar för allmänheten.

En modell som hjälper elever att övergå till en reguljär ämnesundervisning är Sheltered

instructions (Rubin, 2019, s.47). Modellen utgår ifrån 3 viktiga punkter som ska hjälpa läraren

samt eleverna att utvecklas i olika områden, inflöde (input), utflöde (output) och feedback. Rubin (2019) skriver i sin avhandling att under inflöde så bör språkliga flödet för andraspråkselever vara “i+1”, det innebär att språket bör vara precis över den inlärares kompetens eftersom det ser till att eleven får en möjlighet att lyssna och förstå på ett begripligt sätt. Med utflöde så menas vad eleven frambringar genom sitt språk, både som ett begripligt sätt att tala för att kunna förstå vad eleven menar och att eleven ges med möjlighet för pushed output, med pushed

output menas interaktionen där det språkliga deltagandet blir allt svårare. Feedback ska hjälpa

eleverna att tänka över hur deras inflöde och utflöde kan utvecklas med hjälp av läraren (2019, s.48). Sheltered instructions vidareutvecklades genom forskning för att främja andraspråkselevers språkinlärning med ämnesundervisningen eftersom första modellen inte var utformad för andraspråkselevers språkinlärning med ämnesundervisning. Den utvecklade modellen kallades för contentbased instructions (CBI) för elevers utvecklande av språket och ämnesinnehållet, där CBI kan hjälpa andraspråkselever. Tanken är att andraspråket lärs in när det får användas i relation med ämnesinnehållet, där sammanhanget för den som lär sig är intresserad av (Rubin, 2019, s.52). CBI definieras som “integreringen av ett särskilt ämnesinnehåll med

19

4.3 Modersmålet som stöd för ämnesundervisningen

Bunar (2015) skriver om en rapport (anglosaxiska rapporten) som handlar om elever som får undervisningen i sitt modersmål. Rapporten visar att andraspråkselever där undervisningen sker på modersmålet parallellt med engelska lyckas bättre i engelska än andraspråkselever som enbart får sin undervisning i engelska eftersom ämnesinnehållet under skolåren blir mer kognitivt krävande. Användningen av modersmålet med andraspråket utvidgar elevers ordförråd och genrer, utveckling av språkliga strukturer sker eftersom användningen av modersmålet stöttar förståelsen av utvecklade texter (Bunar, 2015, s.88).

Bunar (2010) skriver i sin forskning att det är viktigt att andraspråkselever/nyanlända elever har modersmålsundervisning. Orsakerna till detta är att modersmålsläraren kan hjälpa eleverna med t.ex. uppgifter i samhällskunskap, så att de inte mister allt för mycket i ämneskunskaper (och betyg) på grund av det otillräckliga språket i svenska. Andra orsaken till detta är att forskning visar att goda kunskaper i modersmålet kan underlätta inlärningen av ett andraspråk. Tredje orsaken handlar om modersmålet som elevers identitet, interaktion med andra och att elever känner kulturell bekräftelse än kulturell skam.

En aspekt som lärare måste ta hänsyn för är att bygga en relation med de nyanlända eleverna, detta menas med att läraren ska känna till elevernas hemkultur och bakgrund för att då kan det bidra till “personliga relationer” med eleverna då man kan prata med dem. När läraren känner elevernas bakgrund och hemkultur så kan de tillämpa det in till undervisningsmomenten, enligt Bunar (2010, s.80) så stärks engagemangen för eleverna och detta bidrar till ett större intresse för ämnet.

4.4 En rik klassrumsinteraktion

Språkinlärningen för elever är mer än en kognitiv process, eftersom elever utvecklas mer när samtalet spelar en stor roll och deltar i målinriktade sociala aktiviteter. Det som behövs är en samtalspartner som kan stötta eleven i t.ex. förtydligandet av ord/meningar, omformuleringar samt byggandet av svar. Detta hjälper andraspråkselever att ge uttryck för det som de ännu inte

20

kan, där språk och tankar utvecklas med hjälp av stöttandet. Detta är en viktig process för elever som lär sig svenska som andraspråk.

Hillburns forskning (2015) visar att nyanlända elever tvekar att delta i klassrumsinteraktion eftersom de känner sig osäkra när de ska tala. Hillburn (2015, s.396) skriver att lärare måste ta hänsyn för nyanlända elever och observera när de känner sig bekväma, eftersom när en elev känner sig bekväm i en viss miljö så brukar de våga tala/prata. För att eleverna ska känna bekväma så skriver Hillburn (2015, s.399) att interaktionen mellan lärare och elev ska ske utanför klassrummet, ett exempel är att läraren ska tillägna tid under elevernas raster med att hålla en diskussion med eleverna för att stärka relationen mellan lärare och elev som i sin tur kommer stärka elevens självförtroende när den ska prata i klassrummet med läraren. Efter att detta har skett kontinuerligt så kommer eleverna våga tala när det sker en diskussion i helklass eftersom eleverna känner sig bekväma med läraren som har ägnat en del av sin tid med att bygga en relation utanför klassrummet.

Enlig Gibbons (2009, s.39) så kan grupparbeten i klassrummet vara ett bra sätt eftersom grupparbeten ger andraspråkselever möjlighet till interaktion med sina klasskamrater, som ger eleven fler tillfällen till utflöde och språklig förhandling med klasskamraterna. Men

grupparbeten bidrar inte bara med detta, det bidrar också till att andraspråkselever får höra målspråket som används av andra elever, detta medför variation av andraspråkselevers inflöde. För att ett grupparbete ska kunna fungera och effektivisera språkutvecklingen i

samhällskunskap så måste användningen av språket utnyttjas på ett betydelsefullt sätt för att uppnå ett visst syfte (Gibbons 2009, s.42).

Andraspråkselever tenderar inte tala när det sker diskussioner i helklass eftersom de har svårt att uttrycka sig, men när eleverna delas in i mindre grupper så kan det skapas en

trygghetsfaktor för andraspråkselever att våga tala eftersom de känner sig trygga när de pratar med fyra personer än när de ska yttra sig framför en helklass (Gibbons, 2009, s.44).

Vanligtvis under grupparbeten brukar inte alla elever delta, eftersom arbetet kräver ingen interaktion. Här kommer lärarens del om vad hen kan göra för att effektivisera språkinlärning i grupparbeten, Gibbons (2009, s.47) skriver att läraren måste göra tydliga instruktioner i tal och skrift för att eleverna förstår vad det är de ska göra och vad syftet är med att göra uppgiften.

21

Läraren ska också utforma uppgiften på ett sådant sätt som kräver eleverna i gruppen till interaktion för att kunna lösa uppgiften. Det är viktigt att ge eleverna tillräckligt med tid när uppgiften är språkkrävande eftersom andraspråkselever behöver tid med bearbetning av informationen och formuleringen av sitt svar.

4.5 Sammanfattning

Utifrån fakta vi hittade så kunde vi identifiera fyra teman, vi valde att utifrån dessa teman dela in informationen för att underlätta för läsaren. Teman består av “Användning av kontextrika sammanhang för andraspråkselever i samhällskunskap” där vi använder oss av Bunar, Hillburn, Odenstad och Walldéns forskning där de lyfter fram vikten av att utforma undervisningen efter elevernas förutsättning. Andra temat består av “språkligt stöd i samhällskunskap” där vi

använder oss av Uddling, Odenstad och Sellgrens forskning där de lyfter fram olika metoder om hur ord och begrepp kan förklaras och sedan användas i ämnesundervisningen. Tredje temat består av “modersmålet som stöd till ämnesundervisningen” där Bunar beskriver hur viktigt det är att använda sig av modersmålet för att främja utvecklingen av andraspråkselever. Sista temat består av “en rik klassrumsinteraktion” där Gibbons och Hillburn beskriver hur interaktionen mellan elev och elev samt läraren kan utveckla andraspråkselever in och utflöde inom olika kunskapsområden.

22

5. Slutsats och diskussion

Här presenteras kunskapsöversiktens slutsats och en avslutande diskussion.

5.1 Slutsats

Syftet med vår kunskapsöversikt var att ta reda på vilka strategier och metoder som lärarna kan använda sig av i samhällskunskap för att på ett effektivt sätt utveckla andraspråkselevers språkinlärning samt ämnesinlärning. Frågeställningen som vi skulle svara på var: “Hur

integrerar man språkinlärningen med ämnesinnehållet på ett effektivt sätt för andraspråkselever i ämnet samhällskunskap?”.

Utifrån resultatet så ser man att vi identifierat fyra teman i språkutvecklande

ämnesundervisning i samhällskunskap. Första är användningen av kontextrika sammanhang, du som lärare ska knyta innehållet (texten ska vara utmanande) till elevernas vardagsliv och vardagliga ord och uttryck. Det är viktigt att använda sig av alla sinnen (visualisering och känning) inte bara av att läsa och lyssna. Andra temat är att läraren ska kunna ge ett språkligt stöd bestående av andraspråks didaktik för att hjälpa eleverna aktivt med språkanvändning i ämnes sammanhang, från förståelse till skriftlig och muntlig output. Användning av

ordförklaring ska sättas in i semantiska fält. Tredje temat handlar om hur modersmålet kan stödja elever i ämnesundervisningen med hjälp av lärare, pedagoger och modersmålslärare. Användningen av modersmålet i ämnesundervisningen stöttar eleverna i förståelsen av

utvecklande texter, då det utvidgar elevernas ordförråd och genre. Fjärde temat handlar om att ha en rik klassrumsinteraktion, detta menas med att använda sig av grupparbeten. Där

interaktion mellan elev och elev samt lärare och elev ska ständigt pågå. I samtals sammanhang ska läraren hitta utmanande texter som samtidigt ger eleverna stöd för att kunna delta. Här är det viktigt att läraren skapar en säker miljö för eleverna att våga tala i klassrummet, detta gör läraren genom att ständigt samtala med eleverna i och utanför klassrummet för att stärka relationen som i sin tur gör att eleverna känner sig bekväma när läraren har en diskussion i helklass.

23

Samhällskunskap är ett ämne som kräver att eleverna kan analysera och reflektera

ämnesinnehållet vilket kommer vara svårt för andraspråkseleverna som saknar det nödvändiga språkdidaktiska kunskaperna. Eleverna måste kunna förstå ord och begrepp för att kunna sätta dessa i kontext, det räcker inte med att memorera begreppen utan att förstå vad de betyder. Genom användningen av metoderna som lyfts fram i resultatet kommer kvaliteten på

undervisningen i samhällskunskap höjas som i sin tur kommer stödja eleverna i deras lärande. Elevernas förutsättningar kommer förbättras vilket kommer ta oss ett steg närmare en

likvärdig skola.

5.2 Diskussion

Utifrån vårt resultat så har det visat sig att andraspråkselever kräver omfattande stöttning, tid att bearbeta texter samt att koppla språkinlärningen med ämnesundervisningen till deras erfarenheter. Arbetet med andraspråkselever kräver ett stort ansvar där lärarens kompetens har en avgörande roll. Även om skolenheten börjar med fortbildningar om arbetet med

andraspråkselever så måste läraren veta när och vilka metoder man ska implementera i undervisningen, eftersom andraspråkselever inte är en homogen grupp där alla har samma erfarenheter och förutsättningar. Detta kräver att lärare måste ta reda på elevernas

lärandeförmågor, språkfärdigheter och erfarenheter, vilket är lättare sagt än gjort då lärarprofessionen redan har ett överflöd på ansvar och brist på tid.

Skolenheten har ett ansvar att minska belastningen från lärarna så att de kan fokusera på sitt uppdrag som är att främja och stödja lärandet för kunskapsutvecklingen av eleverna.

Skolenhetens huvudmän måste även tillgodose särskilt stöd till eleverna som inte uppnår kunskapskraven, vi nämner tidigare att bara 3,6 procent av Malmös elever som inte uppnått kunskapskraven fick särskild stöd av totalt 21 procent. Vi ser detta som oroväckande då vi fått lära oss en massa under vår lärarutbildning om att arbeta mot en likvärdig skola där

undervisningen ska vara anpassad efter varje enskild individs egna behov och förutsättningar. Det ska inte spela någon roll vilken huvudman som driver verksamheten eller vilken skola undervisningen sker på, detsamma ska gälla i alla skolor.

24

Arbetet med den här kunskapsöversikten har fått oss växa in i lärarrollen och reflektera över andraspråkselevers språkinlärning med ämnesundervisning i samhällskunskap. Man ska inte ta för givet att alla elever kan det man själv tycker är självklart, därför är det viktigt att arbeta både språkutvecklande och ämnesutvecklande jämsides för att främja elevernas lärande.

5.3 Betydelse för professionen

För att vi lärare ska kunna fullfölja vårt kompensatoriska uppdrag där vi ska arbeta mot en likvärdig skola så måste vi ta hänsyn till alla elevers olika behov och förutsättningar. Som statistiken visat så är det en stor andel av andraspråkselever som inte når kraven för en yrkesförberedande skola efter sin tid i grundskolan. För att fler elever ska kunna uppnå kunskapskraven så måste lärarna få större kompetens i hur man inkluderar språkinlärningen i ämnesundervisningen, eftersom ämnesundervisningen kräver en djupare förståelse av

kunskaperna för att kunna analysera och reflektera fakta som de har tilldelats. Att analysera och reflektera är två viktiga mål som eleverna måste klara av för att nå kraven i samhällskunskap. Syftet med den här kunskapsöversikten är att belysa olika metoder och strategier som lärare kan använda som stöd när de undervisar nyanlända elever och andraspråkselever i

samhällskunskap.

5.4 Förslag på vidare forskning

Utifrån resultatet kunde vi komma fram till olika metoder och strategier som forskningar säger vara användbara i samhällsundervisningen av andraspråkselever. Till vidare forskning skulle det vara intressant att intervjua andraspråkselever med syfte att få med deras syn på vilka

svårigheter och möjligheter som finns i undervisningen av samhällskunskap. Intervjuerna kan ske på olika skolor som arbetar med andraspråkselever för att få olika perspektiv.

Exempel på frågeställning för vidare forskning:

● Hur beskriver andraspråkselever sina upplevelser i samhällskunskapsundervisningen, i termer av svårigheter och möjligheter?

25

6. Källhänvisning

Bunar, Nihad (2010) - Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska

skolan (elektronisk resurs)

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Nyanlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf S. 75–80 (hämtad 22-11-2020)

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur sida 85-97 och 119

Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för

och med andraspråkselever i klassrummet. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren s. 39-58

Hilburn, Dr. Jeremy (2015) - Asset-Based Civics for, with, and by Immigrant Students: Three Sites of

Enriched Teaching and Learning for Immigrant and Native-Born Students. (Elektronisk resurs)

https://www.researchgate.net/publication/282951385_Asset-Based_Civics_for_With_and_by_Immigrant_Students_Three_Sites_of_Enriched_Teaching_a

nd_Learning_for_Immigrant_and_Native-Born_Students/link/562e369808ae518e34835df5/download Sida 395–400 Elektronisk resurs (Hämtad 21-11-2020)

Nationalencyklopedin (1991) -

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/andraspr%C3%A5k (Hämtad 20-11-2020)

Nilsson, Jenny & Bunar, Nihad (2015) - Educational responses to newly arrived students in Sweden:

Understanding the structure and influence of post-migration ecology “Scandinavian journal of educational research. (Elektronisk resurs)

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00313831.2015.1024160?journalCode=csje20 Sida 399–405 (Hämtad 21-11-2020)

Odenstad, Christina (2018). Medborgarkunskap i fokus (Elektronisk resurs)

Samhällskunskapsundervisning för nyanlända. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2018.

(Elektronisk resurs)

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1249679/FULLTEXT01.pdf sida 16–18 och 116–120 (Hämtad 20-11-2020)

Rubin, Maria (2019) - Språkliga redskap - språklig beredskap. (elektronisk resurs)

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1330187/FULLTEXT01.pdf sida 47–52 (Hämtad 22-11-2020)

Sellgren, Marina (2011) - Den dubbla uppgiften- tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med

26

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445746/FULLTEXT01.pdf sida 9-11 (Hämtad 20-11-2020)

Skolinspektionen (2009) - Utbildning för nyanlända elever

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2009/utbildning-for-nyanlanda-elever/

(Hämtad 20-11-2020)

Skolverket (2019) - Slutbetyg i grundskolan våren 2019

https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2019/pm---slutbetyg-i-grundskolan-varen-2019 (Hämtad 20-11-2020)

Sydsvenskan (2020) - https://www.sydsvenskan.se/2020-01-10/elever-far-for-lite-sarskilt-stod (Hämtad 20-11-2020)

Udding, Jenny (2019) - Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum.

(Elektronisk resurs)

https://www.andrasprak.su.se/forskning/avhandlingar/2019-textsamtalens-mo-jligheter-och-begra-nsningar-i-spra-kligt-heterogena-fysikklassrum-1.459526 sida 7-10 och 26 (Hämtad 21-11-2020)

Walldén, Robert (2019) - Genom genrens lins- Pedagogisk kommunikation i tidiga skolår. Tillgängligt på

internet. (Elektronisk resurs)