1
Malmö Universitet
Lärande och samhälle Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Karriärövergången från amatör till professionell
elitnivå för manliga fotbollsspelare i svenska
elitfotbollsklubbar
Career-transition from amateur to professional elite level for
soccer players in Swedish soccer clubs
Casper Carlsson
Idrottsvetenskapligt program 180hp 2021-05-24
Fysisk Aktivitet & Hälsa Handledare: Tomas Peterson Examinator: Lars Lagergren
3
Abstract
The aim of this study is to examine and analyse the career transitions from amateur to elite level for male soccer players in Swedish elite football clubs and to identify which factors that affects and develops the player linked to this process. Research material has been collected through semi-structured qualitative interviews with professional players in Swedish elite football clubs to answer the research questions of this study. The theoretical framework from which the collected material has been analysed is The holistic athletic career model which provides an opportunity to investigate the phenomen on a multidimensional and holistic way (Wylleman, Reints & De knop, 2013). The results suggests that there are several differences between being an amateur and a professional elite football player in Swedish football clubs. Also, that a career transition from amateur level to professional level for a player is
considered being problematic and difficult. The result of this study adds new knowledge to the previous research by identifying significant internal and external factors that are
considered crucial for a football players transition to be able to play at a professional elite level within a Swedish elite football club. The most prominent significant factors that are considered to be crucial is a mental strength, the ability to deal with setbacks and a clear target image, as well as support from family, coaches and teammates in the players
environment. In this way, this study contributes with a new insight into the subject area which complements the previous research that has previously been studied.
4
Sammanfattning
Syftet med denna studie är utifrån en kvalitativ metod att undersöka och analysera
karriärövergången från amatör till elitnivå hos manliga elitsatsande fotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar, samt identifiera vilka faktorer som påverkar och utvecklar spelaren kopplat till denna process. Material har insamlats genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med professionella fotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar för att besvara studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverket som det insamlade materialet har analyserats utifrån är The holistic athletic career model som ger möjlighet att undersöka fenomenet på ett multidimensionellt och holistiskt sätt (Wylleman, Reints & De knop, 2013). Resultaten tyder på att det finns flera skillnader mellan att vara amatör- och professionell elitfotbollspelare i svenska fotbollsklubbar. Även att en karriärövergång från amatörnivå till professionell elitnivå för en spelare ses som problematisk och svår. Resultatet från denna undersökning tillför även ny kunskap till den tidigare forskningen genom att identifiera betydelsefulla inre och yttre faktorer som anses vara avgörande för en manlig fotbollsspelares sportsliga utveckling för att kunna spela på professionell elitnivå inom en svensk
elitfotbollsklubb. De mest utmärkande betydelsefulla faktorerna anses vara en mental styrka, förmågan att hantera motgångar och en tydlig målbild samt stöd från familj, tränare och lagkamrater i spelarens omgivning. På så sätt bidrar denna undersökning med en ny inblick inom ämnesområdet och kompletterar det som den tidigare forskningen studerat.
5
Innehållsförteckning
1. Förord ... 7 2. Inledning ... 8 2.1 Beskrivning av problemområde ... 8 2.2 Syfte ... 9 2.3 Frågeställning ... 9 2.4 Begreppsdefinition ... 9 3. Tidigare forskning ... 10 4. Teoretiskt ramverk ... 144.1 The holistic athletic career model ... 14
4.2 Tillämpning av teori ... 15
5. Metod och genomförande ... 16
5.1 Metod ... 16
5.1.1 Undersökningsmetoder ... 16
5.1.2 Urval & Deltagare ... 17
5.1.3 Avgränsningar ... 18
5.2 Genomförande ... 18
5.2.1 Litteratur ... 18
5.2.2 Intervjuer ... 18
5.4 Etiska övervägande ... 19
5.5 Trovärdighet och pålitlighet ... 20
6. Resultat ... 21
6.1 Skillnader mellan att vara amatör- och professionell elitfotbollspelare i svenska fotbollsklubbar . 22 6.1.1 Skillnader på press/krav mellan amatörspelare och professionella elitfotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar ... 23
6.1.2 Problematiken med karriärövergången från svensk amatörklubb till elitklubb för fotbollsspelare ... 24
6.2 Inre faktorer ... 25
6.2.1 Mentala egenskaper ... 25
6.2.2 Fysiska egenskaper ... 26
6.3 Yttre faktorer ... 28
6.3.1 Betydelsefulla aktörer i omgivningen ... 28
7. Analys och diskussion ... 31
7.1 Skillnader mellan att vara amatör- och professionell elitfotbollspelare i svenska fotbollsklubbar . 32 7.2 Faktorer som påverkar spelarens möjligheter att gå från amatörspelare till professionell spelare i en svensk elitfotbollsklubb ... 33
7.3 Metoddiskussion ... 36
6
8. Slutsats ... 38
8.3 Vidare forskning ... 39
9. Litteraturförteckning ... 40
7
1. Förord
Jag vill inledningsvis tacka min handledare Tomas Peterson som har varit ett viktigt stöd för mig i denna process. Ett stort tack riktas även till samtliga deltagare som ställt upp i
undersökningen och låtit sig bli intervjuade. Utan er hade inte detta arbete varit möjligt att genomföra. Trevlig läsning! --- Casper Carlsson Malmö 2021-05-24
8
2. Inledning
Detta avsnitt innehåller en kort beskrivning av problemområdet följt av studiens syfte och frågeställningar samt en begreppsdefinition av de centrala begreppen.
2.1 Beskrivning av problemområde
Fotboll är en av världens största sporter som utövas av cirka 265 miljoner människor. Trots detta är det endast en bråkdel av dessa idrottare som lyckas bli framgångsrika inom sporten. Av dessa är det enligt FIFA (2019) endast cirka 130 000 personer som utövar sporten på en professionell nivå. Majoriteten slutar eller har helt enkelt inte vad som krävs för att gå från att spela på en amatörnivå till en elitsatsande nivå. I Sverige är elitfotbollen etablerad och många svenska elitfotbollsklubbar har erfarenhet av Europaspel i turneringar som t.ex. Champions League och Europa League. Även det svenska landslaget har en lång historia av medverkande i världsmästerskap och europamästerskap. Alltså har Sverige en förmåga att odla fram
framgångsrika fotbollsspelare då många klubbar anses ha en etablerad bredd samt elitfotboll där spelare har möjligheten att utvecklas från att spela på amatörnivå till professionell elitnivå (Hedenborg, 2016). Enligt Riksidrottsförbundet (2019) fanns det 149 300 manliga
fotbollsutövare i svenska föreningar förra året. Alltså är fotboll den specialidrott som har flest utövare. Det som i stället blir intressant att undersöka är de få spelare som lyckas ta sig till att spela på en elitsatsande nivå i svenska elitfotbollsklubbar och vad det är som gör att just dessa spelare lyckas jämfört med alla andra tusentals fotbollsspelare som inte lyckas göra
karriärövergången från amatör till elitnivå och utöva sporten på en professionell nivå i svenska elitfotbollsklubbar.
Hur ser karriärövergången ut och vilka faktorer finns det som har en betydelsefull roll för en spelares fotbollsmässiga utveckling när det gäller att gå från en amatörnivå till elitsatsande nivå inom svensk fotboll för manliga fotbollsspelare? Detta är en fråga som intresserar mig väldigt mycket och som inte är enkel att besvara. Dessutom undrar jag vilka faktorer det finns som kan påverka en spelare till att öka sina chanser för att bli framgångsrik inom idrotten? Steget från amatör till professionell elitfotbollsspelare ses som en problematisk och svår övergång där endast en bråkdel av fotbollsspelare lyckas ta sig till elitnivå och utöva sporten på en professionell nivå inom svenska elitfotbollsklubbar medan resten av spelarna faller bort. Därför anses det vara ett intressant och problematiskt område inom det idrottsvetenskapliga fältet som behöver närmare undersökning.
9
2.2 Syfte
Syftet med denna studie är utifrån en kvalitativ metod att undersöka och analysera karriärövergången från amatör till professionell elitnivå hos manliga elitsatsande
fotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar, samt identifiera vilka faktorer som påverkar och utvecklar spelaren kopplat till denna process.
2.3 Frågeställning
• Vilka är skillnaderna mellan att spela på amatörnivå respektive elitnivå i svenska fotbollslag för en professionell fotbollsspelare?
• Vilka faktorer påverkar möjligheterna för manliga elitsatsande fotbollsspelare att gå från amatörnivå i en svensk fotbollsklubb till professionell elitnivå i en svensk elitfotbollsklubb?
2.4 Begreppsdefinition
Svensk elitfotboll – De två högsta divisionerna i Sverige för herrar, Allsvenskan och
Superettan.
Svensk elitfotbollsklubb – En svensk fotbollsklubb som spelar i någon av de två högsta
divisionerna inom svensk elitfotboll.
Professionalism – Utövandet av en aktivitet som utförs av professionella elitspelare till
skillnad från amatörspelare. Professionalism i detta arbete definieras av att en spelare kan försörja sig rent ekonomiskt på idrotten och utövar det som sitt heltidsjobb. I denna studie utgår begreppet professionalism från fotboll som den specifika aktiviteten.
Amatörnivå – Fotbollsutövandet sker utan att bedriva det på en professionell nivå
Elitnivå – Fotbollsutövandet sker på en professionell nivå.
Karriärövergång – I denna studie syftar begreppet karriärövergång på övergången från
amatörspelare till professionell elitspelare i en svensk elitfotbollsklubb för svenska manliga fotbollsspelare.
10
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras och redogörs granskad litteratur samt tidigare forskning inom det aktuella forskningsområdet.
Sedan 2000-talet har det vetenskapliga fältet för karriärövergångar inom idrott förändrats. Det har utvecklats genom några märkbara större förändringar. Först och främst har forskningen gått från att undersöka karriärövergångar som en enskild händelse till att istället se det som en större process. Det handlar även om att fokus inom forskningen tidigare primärt har legat på att undersöka övergången från senior till avslutande karriär, medan idag läggs det istället större fokus på att studera olika övergångar inom den aktiva spelarens karriär (Stambulova, Alfermann, Statler & Cote, 2009).
Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att kraven på manliga fotbollsspelare blir allt större ju högre nivå sporten utövas på. Det ställs högre krav och idrottaren utsätts för större påfrestningar vilket kan bli problematiskt när en karriärövergång sker från amatörnivå till elitnivå för spelaren (Bruner, Munroe-Chandler & Spink, 2008). Dessa krav är både fysiska (högre krav på prestation), psykiska (högre förväntningar, stress, ingen erfarenhet av kraven på elitsatsande nivå), sociala (familj, vänner, flickvän/pojkvän), pedagogiska (högre
utbildning, mer studier) och finansiella (inga pengar, brist på sponsorer). Problematiken och utmaningen för elitsatsande fotbollsspelare enligt forskning är att hitta en optimal balans mellan sporten, det sociala och deras privatliv.
Majoriteten av forskningen som gjorts inom detta ämne använder ett holistiskt angreppssätt men även ett ”developmental” perspektiv där man undersöker idrottarens olika
karriärövergångar istället för att fokusera på en viss del. Detta för att få en bättre helhetsbild och kunna förstå sig på fenomenet på ett bättre sätt utifrån flera olika perspektiv. I dessa artiklar används the holistic athletic career model som även kommer användas som teoretiskt ramverk i detta arbete (Rosier, Wylleman, De Bosscher & Van Hoecke, 2015, Wylleman, Reints & De knop, 2013).
Idrottarens personlighetsdrag spelar en stor och viktig roll för idrottarens karriärövergång. Motivation och viljan till att bli bättre för att utvecklas är en stor faktor till om idrottaren lyckas eller inte inom sporten (Baron-Thiene & Alfermann, 2015). Dessa är inre personliga
11
faktorer som är avgörande för en idrottares karriärutveckling, enligt flera studier inom ämnet (Stambulova, Alfermann, Statler & Cóté, 2009, Gledhill & Hardwood, 2015). En förmåga att hantera ångest, fokusera, stänga ute distraktioner och arbeta hårt samt uppnå sina uppsatta mål anses dessutom vara viktiga inre karaktärsdrag som är avgörande för hur långt man kommer inom sin idrott. Forskningen har visat att de idrottare som har en bättre förmåga i dessa avseenden har större potential att nå längre och därmed en större chans för att göra en lyckad karriärövergång från amatörspelare till elitnivåspelare inom svenska elitfotbollsklubbar (Gould, Dieffenbach & Moffet, 2002).
I en studie som undersökte psykosociala faktorer hos elitfotbollsspelare utifrån en kvalitativ metod i relation till sportslig framgång där den genomsnittliga åldern för deltagarna var under 18 år, kom man fram till att det fanns fyra centrala faktorer (Holt & Dunn, 2004). Dessa var disciplin, engagemang, vilja och socialt stöd. Begreppet disciplin syftade på en dedikation till fotbollen där en vilja att uppoffra till exempel det sociala livet var tvunget att göras i vissa fall. Engagemang innebar en kärlek till sporten och att vara beslutsam om att man som spelare kommer lyckas.
Begreppet vilja innebar att man var kapabel till att överkomma potentiella hinder längst vägen och kunna hantera pressen från andra. Det sociala stödet som även var en viktig faktor innebar ett emotionellt och finansiellt stöd från föräldrarna för att kunna hantera stressade situationer. När det kommer till yttre faktorer tyder forskningen på att spelare behöver en stödjande miljö för att nå framgång inom sin idrott. De kom även fram till att spelarens pappa hade den viktigaste rollen för att ge stöd eftersom det oftast var pappan som hade en egen relation till fotbollen och var mest närvarande på träning och matcher (Holt & Dunn, 2004).
I en annan studie där man identifierade psykologiska faktorer för framgång inom fotboll utifrån en kvantitativ metod kom man fram till att målbeslutsamhet, det vill säga hur hårt man jobbar för att uppnå sina mål var avgörande. Även hantering och engagemang av problem som uppstår längs vägen samt socialt stöd från anhöriga (Van Yperen & Nico, 2009). För att undersöka detta jämfördes ett antal personer som framgångsrikt hade utvecklas till att spela på en professionell elitnivå i vuxen ålder med ett antal personer som inte lyckats ta den
professionella karriärövergången till elitnivå och istället valt att inte fortsätta sin elitsatsande karriär.
12
Andra studier har även gjorts inom området där man har undersökt faktorer utifrån idrottarens miljö och hur detta påverkar en spelares möjlighet till att utvecklas till att spela på en
elitsatsande nivå inom fotboll. I en studie av Larsen & Alfermann (2013) undersöktes
talangutveckling hos 17 åriga fotbollsspelare i danska klubbar utifrån omgivningens påverkan. Detta gjorde man genom intervjuer och observationer av deltagarna. Det som man kom fram till var att en omgivning som karakteriseras av en stark, öppen och sammanhängande miljö är att föredra. Även att en balans mellan spelarnas vanliga liv och sporten var viktigt för att utveckla spelaren på bästa möjliga sätt (Larsen & Alfermann, 2013).
Ett annat perspektiv inom detta område undersöks i en artikel av Kannekens, Elferink, Gemser och Visscher (2009) där taktisk skicklighet undersöktes för att komma fram till vad det är som är den mest avgörande skickligheten för att lyckas. Positionering och
beslutsfattande var de viktigaste egenskaper för en spelare att ha på plan för att kunna utvecklas till att spela på en elitnivå inom fotbollen (Kannekens, Elferink, Gemser & Visscher, 2009).
Genom att den tidigare forskningen även tillfört detta synsätt som denna ovanstående artikel visar, gör att det ger ett bredare angreppssätt på problemet vilket anses som positiv. Därför går det utifrån tidigare forskning att konstatera att både psykologiska och fysiologiska aspekter inom ämnet har studerats. Detta anses dock inte vara tillräckligt då det krävs mer forskning för att dra slutsatser om huruvida i vilken stor utsträckning denna forskning går att appliceras på spelares karriärövergång från amatör till elitnivå och dessa framgångsfaktorer.
Enligt Wylleman, Lavallee och Alfermanns artikel (1999) som handlar om karriärövergångar inom tävlingsinriktade sporter, ökar de fysiska och psykiska påslagen i förhållande till den ökade intensiteten som tillkommer vid övergång till en högre nivå inom en specifikt idrott. Därför anses det viktigt att idrottaren finner en balans mellan träning och vila samt mellan individens sportsliga karriär och livet runtomkring (t.ex. vänner, familj och partner). Ett stödjande psykologiskt nätverk såsom tränare och familj kan ge idrottaren större möjlighet till att utvecklas mot att spela på en högre elitsatsande nivå (Wylleman, Lavallee & Alfermann, 1999).
Wylleman, Lavallee och Alfermann (1999) menar även att idrottaren måste prestera
13
För att utföra detta krävs en stor dedikation och vilja till idrotten men även att ta del av professionell assistans och vägledning för att längs vägen. Ett starkt familjestöd, tränare och hjälp från andra specialister anses även som en fördel.
Ett av de centrala begrepp som används i den tidigare forskningen är career transition, eller på svenska karriärövergång. Detta begrepp förekommer kontinuerligt i flera vetenskapliga artiklar (Stambulova, Alfermann, Statler & Cóté, 2009, Bruner, Munroe-Chandler & Spink, 2008, Gledhill & Hardwood, 2015). Även karriärframgång är ett begrepp som används i en del tidigare forskning för att koppla detta till vilka psykologiska och fysiska faktorer som anses ha en betydelse för utvecklandet av framtida potentiella professionella elitspelare (Van Yperen & Nico, 2009, Kannekens, Elferink Gemser & Visscher, 2009, Gould, Dieffenbach & Moffet, 2002).
Manliga svenska fotbollsspelares karriärövergång från amatör till elitnivå och vilka centrala faktorer som ökar chanserna till att spela på elitnivå i svenska elitfotbollklubbar anses inte vara tillräckligt undersökt. Det finns ett brett urval av undersökningar som undersöker karriärövergångar och identifierar faktorer som kan vara fördelaktiga för att en spelare ska kunna ta sig till att spela på elitnivå men större delen av dessa undersökningar är gjorda på andra sporter samt i andra länder. Även där målgruppen som undersöks oftast är
ungdomsspelare eller seniorer som avslutar sin karriär inom sporten (Henriksen, Stambulova & Roessler, 2010, Gould, Dieffenbach & Moffett, 2002, Wylleman, Reints & De Knop, 2013). Därför finns det ett utrymme för denna studie att komplettera forskningen, speciellt för manliga fotbollsspelare inom svenska elitfotbollsklubbar och tillföra ny information genom detta arbetes problemområde.
14
4. Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt redogörs det teoretiska ramverk som ligger till grund för undersökningen och analyserna samt hur det tillämpas i denna studie.
I ett vetenskapligt arbete bör det finnas en strävan att på ett bättre sätt förstå sammanhang och förhållanden mellan olika fenomen som förekommer i omgivningen. För att uppnå den
förståelsen krävs det att man applicerar teorier eller modeller. Undersökningen använder sig av ett deduktivt angreppssätt då studien utgår från ett teoretiskt perspektiv för att förklara ett fenomen genom att dra slutsatser med hjälp av teorin och empiriinsamlingen. Baserat på detta blir det motsatta angreppssättet som är induktivt inte anses användbart i denna studie
(Bryman, 2011).
Detta teoretiska ramverk appliceras sedan på den empiriska undersökningen tillsammans med den tidigare forskningen för analys och diskussion innan slutsatser dras.
4.1 The holistic athletic career model
Denna studie kommer huvudsakligen att använda sig av the holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De knop, 2013) för att undersöka karriärövergången från amatörnivå till elitnivå inom svensk herrfotboll. Holistic athletic career model är ett teoretiskt ramverk som ger en omfattande beskrivning av en idrottares utveckling samt vad individen påverkas av.
Modellen utgår från fem olika kategorier för att beskriva denna karriärutveckling över tid. Dessa är; athletic, psychological, psychosocial, academic/vocational and financial level (Wylleman, Reints & De knop, 2013).
Athletic level innebär idrottarens förmåga att bemästra sporten vilken ökar ju äldre man blir. Beroende på vilken ålder individen har så bemästrar den olika kunskaper inom sporten vilket påverkar i vilken takt övergången sker hos individen (Wylleman, Reints & De knop, 2013). Psychological level innebär idrottarens utveckling psykiskt, dvs vilka psykologiska
egenskaper och faktorer som idrottaren besitter vilket förändras och påverkas av olika saker beroende på vilken ålderskategori idrottaren tillhör. Psychosocial level innebär hur olika psykosociala faktorer påverkar idrottaren samt vilka faktorer som är centrala beroende på vilket stadie i modellen som idrottaren befinner sig i, t.ex. förhållande, tränare, lagkamrater (Wylleman, Reints & De knop, 2013).
15
Academic/vocational level innebär utvecklingen för utbildning och jobb (från skola till universitet, amatöridrottare till elitidrottare och efter idrottskarriär) vilket ser annorlunda ut beroende på vilken ålder samt vilket stadie i sin idrottskarriär idrottaren befinner sig i. Financial level står för den finansiella övergången, dvs vilket ekonomiskt stöd som finns för idrottaren vid olika stadier (familj, klubb, sponsorer, elitspelare) (Wylleman, Reints & De knop, 2013).
Figur 1. The holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013).
4.2 Tillämpning av teori
Denna modell har tillämpats på arbetet genom att först och främst användas som
utgångspunkt för de intervjuer som genomförts i undersökningen. Intervjuns uppbyggnad har utgått från denna modell i utformandet av de frågorna som ställdes under intervjun
tillsammans med arbetets syfte och forskningsfrågorna (se bilaga 1). Sedan har resultatet av undersökningen analyserats utifrån modellens olika delar tillsammans med den tidigare forskning som presenterats inom ämnet. Denna modell har valts att tillämpas på detta arbete eftersom den ger ett holistiskt angreppssätt vilket innebär att den utgår från idrottarens karriärövergång över tid och är en mångdimensionell modell som innefattar flera olika begrepp samt nivåer (Wylleman, Reints & De knop, 2013). Den anses därför vara användbar och lämpligt att tillämpa på detta arbete utifrån ämnesfältet och det som undersöks.
16
5. Metod och genomförande
Detta avsnitt innehåller en beskrivning av tillvägagångssättet för att uppfylla syftet med denna studie samt hur olika övervägande kring litteratur och etik behandlas.
5.1 Metod
5.1.1 Undersökningsmetoder
Denna undersökning är en kvalitativ studie som tar fram och tolkar material som sedan används för granskning vilket utgör empirin. Anledningen till att en kvalitativ metod är vald beror på att studien syftar till att undersöka och analysera karriärövergången från amatör till elitnivå hos manliga elitsatsande fotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar, samt identifiera vilka faktorer som påverkar och utvecklar spelaren kopplat till denna process. En kvalitativ metod är därför att föredra framför en kvantitativ metod för denna studie eftersom genom användning av en kvalitativ metod får man djupare information och förståelse av fenomenet (Hassmén & Hassmén, 2008). En kvantitativ undersökningsmetod med exempelvis
enkätundersökningar skulle i detta fall leda till mer ytliga och bristfälliga svar som ger en mer generell bild och därav ett mindre trovärdigt resultat. Dessutom riskerar man att frågorna i en kvantitativ metod blir tolkade på olika sätt eftersom det inte finns en direkt kommunikation med deltagaren (Bryman, 2011).
Genom användandet av en kvalitativ metod ger detta en bättre förutsättning för mer
uttömmande svar och öppnar upp för ett större djup i det empiriska underlaget genom att det finns en möjlighet till att ställa följdfrågor och leda intervjun där man önskar och därmed få ut mer av deltagaren kopplat till de svar som ges på frågorna (Bryman, 2011). Det finns dock även nackdelar med en kvalitativ metod vilket exempelvis är att det blir svårt att generalisera resultatet av studien eftersom det oftast bara är relevant för det fallet som studeras. En kvalitativ metod riskerar dessutom att bli väldigt komplex med mycket information som kan bli problematiskt att analysera samt en bearbetningsprocess som kan vara väldigt tidskrävande (Hassmén & Hassmén, 2008).
En kvalitativ undersökningsmetod ger möjligheten att gräva djupare inom det studerade ämnet samtidigt som man får chansen att med hjälp av intervjuer skapa en tydligare bild och djupare förståelse av problemet vilket man inte på samma sätt hade fått genom användning en
17
fördelar och nackdelar mot varandra har en kvalitativ metod valts eftersom det anses som det bästa och lämpligaste för just denna studies syfte.
Denna studie kommer att grunda sig i en tvärsnittsundersökning vilket innebär att man samlar in data från mer än ett fall vid ett bestämt tillfälle i syfte att upptäcka ett mönster eller ett samband (Bryman, 2011). En tvärsnittsundersökning är vald framför andra forskningsdesigner eftersom det anses vara ett fördelaktigt sätt att samla in data för detta specifika arbete. Därav har forskningsdesigner som longitudinella, fallstudier och komparativa undersökningar inte ansetts vara relevanta för detta arbete. Som tidigare nämnts använder detta arbete sig av ett deduktivt angreppsätt för att utföra undersökningen. (Bryman, 2011).
5.1.2 Urval & Deltagare
De svenska elitfotbollsklubbar som har varit av intresse att kontakta för att medverka i studien var där de fanns spelare som gått igenom en karriärövergång från amatör till elitnivå i sin fotbollskarriär. Alltså från att ha spelat i en amatörklubb i vuxen ålder för att sedan ta steget till att spela i en elitfotbollsklubb på professionell elitnivå. Potentiella manliga
elitfotbollsspelare med denna profil hittades i flertalet svenska elitfotbollsklubbar. Närmare bestämt kontaktades 10 av dessa då de hade spelare som matchade urvalsprofilen. Utav dessa var det ett par stycken klubbar som svarade och som var intresserade av att delta i studien. För att närma mig dessa klubbar har kontakten främst skett genom e-post men även över telefon (se bilaga 2). Utav de elitfotbollsklubbar som visade intresse för undersökningen valdes 3 spelare ut från 2 olika lag. Dessa var två lag som spelar i Allsvenskan och Superettan.
Anledningen till att dessa klubbar valdes ut beror på att få inblick från både ett lag som spelar i Allsvenskan och ett lag som spelar i Superettan.
Totalt deltog 6 spelare som matchade profilen i sex stycken enskilda intervjuer. Detta kan därför ses som ett strategiskt urval då urvalet bestämts utifrån spelarnas bakgrund och att de klubbar som deltar i undersökningen är utvalda (Bryman, 2011). De spelare och klubbar som har medverkat i studien framgår som anonyma eftersom delar av det material som
framkommer ur intervjuerna kan ses som känsligt och personlig information för deltagarna samt för klubben.
18
5.1.3 Avgränsningar
Studien avgränsas till manliga fotbollsspelare i en svensk elitfotbollsklubb, vilket innebär att spelare som valts ut och deltagit i undersökningen spelar i de två högsta serierna inom svensk herrfotboll vilket är Superettan och Allsvenskan. Detta är en avgränsning som gjorts för att ha möjlighet att endast kunna undersöka karriärövergång från amatör till elitnivå hos spelare i svenska elitfotbollsklubbar och på sätt urskilja alla andra fotbollsutövare i Sverige som inte matchar denna profil. Dessutom har en avgränsning skett genom att endast undersöka manliga spelares karriärövergång och därmed bortse från dam- och ungdomsfotbollen.
5.2 Genomförande
5.2.1 Litteratur
Litteratursökningen har skett via Malmö universitets bibliotek, Sportdiscus samt kurslitteratur. Litteratur från Malmö universitets bibliotek och kurslitteratur har använts som stöd och hjälp under skrivande och utformandet av studien medan artiklar från Sportdiscus har används till att granska tidigare forskning samt för att välja det teoretiska ramverket. Detta säkerställer att relevant idrottsvetenskaplig litteratur används i studien (Hedenborg, 2016). Dessutom har handledare samt andra anställda på Malmö universitet bidragit med förslag på passande litteratur kopplat till min studie. Genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar har även ny litteratur framkommit vid studerande av innehållet och deras referenslistor. Detta är ett vanligt tillvägagångsätt för insamling av litteratur till studier som denna (Hassmén & Hassmén, 2008).
5.2.2 Intervjuer
De kvalitativa intervjuerna som genomförts i samband med denna studie har en låg grad av standardisering då de har utförts på ett semistrukturerat sätt vilket innebär att förutbestämda frågor ställdes vilket sedan resulterade i spontana och icke-förutbestämda följdfrågor (se bilaga 1). Kvalitativa semistrukturerade intervjuer anses som en fördel i denna studie eftersom då kan samtalet flöda fritt utan risk att tappa den röda tråden då det finns förutbestämda frågor som intervjupersonen utgår från samt kopplar tydligt tillbaka till. Detta leder även till nya frågor och svar som bidrar till oförutsedda aspekter inom ämnet som kan vara positivt för undersökningen (Bryman, 2011).
I denna studie genomfördes telefonintervjuer med spelare i svenska elitfotbollsklubbar. En intervjuguide förberedes innan intervjutillfället där frågor ställdes kopplat till syfte,
19
forskningsfrågor och teori (se bilaga 1). Dessa intervjufrågor granskades och reviderades sedan enligt handledarens direktiv innan de faktiska intervjuerna genomfördes.
Telefonintervjuer valdes framför vanliga fysiska intervjuer eftersom det geografiska avståndet var för långt mellan deltagare och intervjuaren, brist på deltagare inom regionen samt på grund av rådande coronapandemi vilket resulterade i att digitala intervjuer på distans sågs som fördelaktigt att genomföra.
Det anses dock finnas både fördelar och nackdelar med att utföra telefonintervju jämfört med fysiska intervjuer. Fördelarna anses vara att distansen mellan intervjupersonen och
respondenten resulterar i att man svarar ärligare och formar inte sina svar utifrån det personliga mötet samt att respondenten väljer sin egen plats att utföra intervjun på vilket oftast resulterar i en större bekvämlighet. En annan fördel med telefonintervjuer anses även vara att det sparar både tid och pengar för båda parterna jämfört med om det kulle utföras praktiskt. Dock anses en nackdel med intervjuer på distans jämfört med på plats vara att man går miste om samspelet mellan respondenten och intervjuaren vilket innebär att man inte kan ta del av respondentens reaktion och kroppsspråk vilket i vissa fall kan tillföra ytterligare viktig information till undersökningen (Bryman, 2011). Detta samspel mellan respondent och intervjuaren hade dock kunnat uppnås även på distans genom digitala intervjuer med video då detta tillåter en att se intervjupersonens reaktion och kroppsspråk genom kameran. I denna undersökning var detta inte möjligt på grund av diverse svårigheter som detta tillför.
Baserat på detta har denna studie valt att utföra telefonintervjuer på distans eftersom det var det enda sättet att kunna genomföra studien inom denna tidsram och under rådande pandemi. Intervjuerna spelades in och transkriberade därefter till skriftligt format. Fördelen med detta är att man slipper anteckna under intervjuns gång och kan istället fokusera på samtalet med deltagaren (Bryman, 2011). Sedan bearbetades och analyserades empirin i samband med studiens syfte, frågeställningar och teori.
5.4 Etiska övervägande
Forskningsetiska övervägande har gjorts i samband med empiriinsamlingen för att säkerställa att värna om deltagarnas personuppgifter, deras rättigheter och för att ta ansvar för det resultat som presenteras och vilka konsekvenser detta kan få i förhållande till detta. Att vara medveten om de etiska aspekterna är viktigt inom forskning eftersom den har en påverkan på samhället över längre sikt. De etiska riktlinjer som följts i detta arbete utgår från Vetenskapsrådet bok
20
God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017) och det deltagarna i studien fick kännedom om är
följande:
1. Informationskravet – Detta uppfylls genom att deltagarna blev informerade om studiens syfte och olika delar/moment samt att det var frivilligt att delta.
2. Samtyckeskravet – Detta uppfylls genom att deltagarna fick information om att deras medverkan i studien var helt frivilligt och att de blev informerade om att empirin användes till analys samt bearbetning vilket de gav samtycke till genom att delta.
3. Konfidentialitetskravet – Deltagarnas personuppgifter behandlades med konfidentialitet så att obehöriga inte får tillgång till dessa. I detta fall var jag endast intresserad av
respondenternas klubbtillhörighet och ålder utifrån konfidentialitetskravet. Därav fick de möjligheten att förbli anonyma i undersökningen. All empiri sparades endast i min egen dator och används bara i forskningssyfte.
4. Nyttjandekravet – Det förklarades för deltagarna att den information och uppgifter som samlades in genom intervjuerna endast skulle användas för forskningsändamål.
Dessa fyra punkter togs med och förklarades i samband med kontaktbrevet som de potentiella deltagarna fick ta del av. Även direkt innan intervjuerna genomfördes informerade de även om sina rättigheter kopplat till intervjun utifrån de etiska kraven ovan. Baserat på detta tillvägagångssätt bör inga etiska komplikationer uppstå i samband med empiriinsamlingen då dessa etiska riktlinjer följs (Byman, 2011).
5.5 Trovärdighet och pålitlighet
I kvalitativa studier används begreppen trovärdighet och pålitlighet för att stärka studien. För att visa en trovärdighet kommer sammanställningen av intervjuerna skickas till personerna som deltagit i intervjuerna i detta arbete. Detta leder till att de får en möjlighet att korrigera olika uttalande ifall de upplever att deras svar på frågorna har tolkats på fel sätt. Detta kallas för respondentvalidering (Bryman, 2011). Utifrån pålitlighets begreppet kommer denna studie tydligt att visa på hur jag gått tillväga under arbetets gång för att ge studien pålitlighet och reliabilitet samt även transparens genom att presentera hur varje viktig del av arbetet utförts. Handledaren till detta arbete kommer t.ex. att agera som granskare under arbetsprocessen och säkerställer därför kvaliteten på de procedurer som valts. Genom att vara transparenta och bifoga en bilaga på intervjuguiden (se bilaga 1) så blir även undersökningen replikerbar.
21
6. Resultat
Detta avsnitt presenterar resultatet som framgått från samtliga intervjuer som utförts i detta arbete.
Empirin som samlats in genom intervjuerna kan i vissa fall ses som känsligt material för spelarna samt klubbarna. Därför har deltagarnas identitet och klubbtillhörighet valts att hållas anonymt för att inte allmänheten eller media ska kunna ta del av spelarnas information kring deras karriärövergång och framgång. Detta beslut togs för att skydda klubbarna och deras spelares integritet. Spelarna har istället valts att identifieras som spelare 1, spelare 2, spelare 3 osv för att veta vem som har sagt vad i de citat som presenteras.
Det har delvis varit problematiskt att få klubbar att medverka i studien då många av de klubbar som kontaktats varken har svarat på e-post eller telefon när jag har försökt kontakta dem för att delta i studien. Detta bidrar till viss del att studien får svårt att redovisa ett allmänt vedertaget slutresultat då det inte går att dra några generella slutsatser om alla svenska
elitfotbollsspelares karriärövergång från amatör till elitnivå samt vilka framgångsfaktorer som är avgörande för att ta sig till att spela inom en svensk elitfotbollsklubb. Däremot har de intervjuer som genomförts varit givande och bidragit till att intressant information och användningsbart material framkommit som går att analysera utifrån det uppställda syftet och frågeställningarna samt det teoretiska ramverket.
Resultatet presenteras genom en sammanställning av de intervjuade spelarnas svar och tankar kring deras karriärövergång från amatör till elitnivå samt vad de anser har varit de avgörande faktorerna för deras framgång.
22
6.1 Skillnader mellan att vara amatör- och professionell
elitfotbollspelare i svenska fotbollsklubbar
Skillnaderna mellan att vara amatör- och elitfotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar anses vara många. Utifrån intervjuerna med spelarna som deltog i denna studie framgick det flera stora skillnader. Först och främst så ökar seriositeten både på och utanför planen. Detta resulterar i ett större allvar och spelandet blir mer resultatbaserat jämfört med tidigare. Detta leder till att man som spelare på elitnivå måste prestera mer och bättre hela tiden då kvaliteten och konkurrensen ökar. Att vara fotbollsspelare i en svensk elitfotbollsklubb blir även ett heltidsjobb där det även blir viktigare att sköta alla komponenter runtomkring som har en stor påverkan på hur man presterar som idrottsman. Dessa är allt ifrån att sköta kosten, träna hårt och få mycket sömn vilket blir viktigare att ta hänsyn till på denna professionella nivå jämfört med när man spelar på amatörnivå då idrottandet inte behöver tas på lika stort allvar.
”Det är väldigt mycket mer resultatbaserat till skillnad från när man spelar som
amatörspelare där fokus ligger mer på utvecklingen. Man måste hela tiden vara 100% för att kunna konkurrerar med de andra spelarna.”
(Spelare 1)
”Det är ditt jobb så du måste prestera mer såklart till skillnad från på amatörnivå där man ser det mer som en kul grej på fritiden. Därför handlar det om att man måste lägga
mycket mer tid på fotbollen och hela tiden utvecklas för att kunna fortsätta spela på denna höga nivå.”
(Spelare 4)
Andra saker som även skiljde sig som framgick i intervjuerna var att man som spelare blir mer publik. Detta innebär att man börjar utsättas för exponering i diverse media kanaler och att det finns fler supportar som följer en samt även att man som spelare börjar spela inför större publik. Detta ansågs vara något nytt för spelarna när de tog steget till att spela i en elitfotbollsklubb då det tog tid att vänja sig vid denna förändring för flera av spelarna.
”Som spelare har jag blivit mer publik sen jag började spela här. Där finns fler supportrar som kollar på våra matcher och följer både laget men också min egen utveckling vilket är kul. Mitt namn nämns även i tidningar och på tv vilket det aldrig har gjort innan när jag spelade på amatörnivå. Detta är en rätt stor förändring som det tar tid att vänja sig vid.”
23
”Mitt namn nämns i flera stora tv kanaler och tidningar vilket det aldrig har gjort tidigare. Fler folk känner även igen mig och det har hänt att folk på stan ber om att få ta en bild vilket var något helt nytt för mig och som tog ett bra tag att vänja sig vid men jag skulle säga att det bara har bara varit positivt för min del. Speciellt här hemma där vi spelar så finns det fler supportrar som följer en och kommer och tittar på matcher och träningar.”
(Spelare 6)
En av de största skillnader som framgick utifrån intervjuerna är att det går att försörja sig på att spela fotboll professionellt. Rent ekonomiskt kan fotbollsspelarna leva på att spela fotboll i dessa elitfotbollsklubbar vilket är en stor förändring jämfört med att vara en fotbollsspelare på amatörnivå. Till följd av detta går det även att lägga all sin tid på att spela fotboll jämfört med på amatörnivå där spelare behöver ha ett annat jobb för att kunna försörja sig vilket förhindrar möjligheten till att lägga all den tid som professionella fotbollsspelare som spelar i elitklubbar gör dagligen på sporten.
”Jämfört med tidigare generar fotbollen nog med pengar för att jag ska kunna leva på det vilket är skönt så jag kan lägga all min tid på att göra det jag älskar.”
(Spelare 3)
”Jag tjänar bra med pengar på att lira fotboll nu och lägger därför större delen av min tid på fotbollen eftersom det är mitt jobb. Att kunna leva på det rent ekonomiskt underlättar eftersom på denna nivå krävs det att man lägger ner mycket tid för att fortsätta vara på topp.”
(Spelare, 4)
6.1.1 Skillnader på press/krav mellan amatörspelare och professionella
elitfotbollsspelare i svenska elitfotbollsklubbar
Resultatet från intervjuerna indikerar på att nivån av press och krav skiljer sig från att utöva idrotten på en amatörnivå till att spela som professionell elitfotbollsspelare inom en svensk elitfotbollsklubb. Flertalet av intervjupersonerna upplevde att press och krav som ställdes på spelarna när de övergick till att spela på en professionell nivå i en svensk elitfotbollsklubb ökade. Dock fanns där några spelare som upplevde en ökad press och högre krav men att detta inte var något som påverkade dem särskilt mycket utan de hade förmågan att kunna hantera detta på ett oproblematiskt sätt.
24
”Jag har upplevt en större press, då mer krav har ställts på mig från folk i min omgivning då det betyder mer på denna nivå. Till följd av detta så har pressen ökat på mig själv att jag hela tiden måste prestera och uppfylla de krav som ställs på mig vilket ibland har varit jobbigt och tufft.”
(Spelare, 5)
”Större krav från klubben och på mig själv, även press från supportar att prestera på topp. Detta har gjort att pressen har ökat mycket om man jämfört med mina tidigare år i min fotbollskarriär. Dock så försöker jag inte lägga mycket fokus vid detta och denna press påverkar därför inte mig så mycket och därav försöker jag att inte låta stressen ta över även om den finns där.”
(Spelare, 4)
Alltså upplevde spelarna att pressen ökar eftersom högre krav ställs på en som spelare på denna nivå. Spelarna uppgav att den ökade pressen ofta kommer från ens omgivning då högre krav ställs från personer i ens miljö som är beroende av att man presterar på topp. Dessa var både från klubben som till exempel tränare och lagkamrater men även från supportrar och media.
”Kraven har mest ökat från lagkamrater och tränare runt omkring vilket är förståeligt då detta är en högre nivå och då krävs det mer av en som spelare. Men även från supportrar och media då det kan tyckas en hel del från dem också. Pressen som sätts på mig har därför ökat från omgivningen om man jämför med tidigare amatörlag jag spelat i med nu på elitnivå.”
(Spelare 1)
”Ingen större förändring av press och stress eftersom jag alltid satt hög press på mig själv men kraven har ökat både från supportrar, lagkamrater och tränare runt omkring, Därför skulle jag säga att pressen har ökat utifrån men är densamma hos mig själv.”
(Spelare 2)
6.1.2 Problematiken med karriärövergången från svensk amatörklubb till
elitklubb för fotbollsspelare
Den största problematiken som uppstår vid karriärövergång från amatörklubb till elitklubb för spelarna enligt resultatet är att anpassa sig till en ny miljö, i vissa fall tvingas flytta från närstående familj och vänner samt hantering av skador som uppkommer till följd av den ökade intensiteten. Flera av spelarna som intervjuades hade drabbats av skador efter att karriärövergången skett.
25
”Att flytta till en ny stad och anpassa sig var problematiskt i början eftersom det var mycket som förändrades i mitt liv då”
(Spelare 2)
”Fick flytta från familj och vänner ensam till en annan stad vilket var jobbigt och det tog ett tag att känna sig hemma i den nya miljön”
(Spelare, 5)
”Kroppen är det som främst har varit problematiskt för mig då jag drabbats av skadeproblem på grund av att jag inte varit van vid den här höga intensiteten innan på samma sätt”
(Spelare 1)
6.2 Inre faktorer
Det insamlade empiriska materialet från intervjuerna illustrerar vilka inre faktorer som påverkar och som kan ses som betydelsefulla egenskaper för en spelare att karakteriseras av för att möjliggöra för en karriärövergång från att vara en amatörspelare i en fotbollsklubb till att bli en elitspelare i en svensk elitfotbollsklubb. I denna redovisning är begreppet inre
faktorer uppdelat i två delar. Dessa är mentala egenskaper och fysiska egenskaper.
6.2.1 Mentala egenskaper
Att en spelare karakteriseras av goda mentala egenskaper anses viktigt för en fotbollsspelares utveckling. Genom intervjuerna framgick det att flera olika mentala egenskaper ansågs som avgörande och hade en stor betydande roll för deras egen utveckling inom deras
fotbollskarriär. Utifrån intervjuerna framgick det att man som spelare måste ha ett bra
självförtroende och en god självinsikt för att utvecklas. Tro på sig själv och sin förmåga av att kunna lyckas ansågs av flera intervjupersoner vara avgörande. Detta innefattade även att aldrig tappa tron på sig själv och sin förmåga samt att hantera motgångar. Detta eftersom tuffa motgångar kommer uppstå genom karriären vilket det då blir viktigt att ha en god tilltro till sig själv mentalt för att fortsätta och utvecklas. Det ansågs även att ett starkt driv hos spelaren måste finnas och en enorm passion för fotbollen vilket motiverar spelaren till att fortsätta utvecklas. Dessutom ansågs visualisering vara användbart och fördelaktigt för en del spelare för att kunna ta sig igenom svåra motgångar i deras karriär.
26
”För mig har det varit viktigt att ha ett bra självförtroende och självinsikt, dvs. tro på sig själv och sin förmåga att kunna uppnå sina mål och drömmar med fotbollen. Jag har ofta visualiserat mina framgångar genom karriären och stått emot tunga motgångar men har ändå fortsatt och inte tappat tron på mig själv eftersom glädjen till fotboll har alltid varit störst och funnits där.”
(Spelare 1 ) ”Gäller att vara stark mentalt eftersom det är en större del än vad många tror, jag är bra på att tackla motgångar och har ett positiv synsätt och starkt driv om att det kommer bli bättre bara jag jobbar hårt för det”
(Spelare 3)
Utöver dessa mentala egenskaper framgick det även utifrån intervjuerna med spelarna att målmedvetenhet och en tydlig målbild stod i centrum för att kunna utvecklas samt lyckas ta sig till att spela på en professionell nivå i en svensk elitfotbollsklubb. Med en tydlig målbild och att ha en förmåga att hela tiden vara målmedveten som fotbollsspelare ökar det chanserna för att få en mer framgångsrik fotbollskarriär och att ta steget från amatör till elitnivå. Detta anses vara en viktig egenskap baserat på att flera av deltagarna svar poängterade detta och ansåg att det var en av de betydelsefulla och avgörande mentala egenskaper för att utvecklas som fotbollsspelare vilket var att ha en tydlig målbild och målmedvetenhet för att uppnå ens egna uppsatta mål. Även att kontinuerligt över tid sätta upp nya mål för att hela tiden
utvecklas och drivas framåt i rätt riktning.
”Att vara målmedveten och ha en tydlig målbild har varit viktigt för mig för att hela tiden veta att jag är på rätt bana och på väg mot rätt riktning. Mina mål har även hjälpt mig att hela tiden vilja utvecklas och drivas framåt i mitt fotbollsspelande. Utan det tror jag inte att jag hade varit där jag är idag”
(Spelare, 5)
”Jag har alltid haft en stark mentalitet vilket har hjälpt mig framåt och vetat vad jag har velat uppnå tack vare mina mål som jag haft. Därför har en tydlig målbild skapat en slags trygghet också då det har varit väldigt klart för mig vad jag behöver lägga fokus på och jobba utefter det.”
(Spelare 3)
6.2.2 Fysiska egenskaper
Utifrån intervjusvaren framgick det även några utmärkande fysiska egenskaper som ansågs vara betydelsefulla för elitfotbollspelarna och som de tyckte hade varit avgörande fysiska
27
egenskaper som tagit dem från att spela på amatörnivå i en svensk fotbollsklubb till professionell elitnivå inom en svensk elitfotbollsklubb.
De fysiska egenskaper som utmärkte sig och som nämndes av flera intervjupersoner var snabbhet, god teknik, spelförståelse och styrka.
”Skulle påstå att snabbhet, explosivitet och styrka är mina främsta fysiska egenskaper och som utmärker mig till en bra fotbollsspelare. Det är dessa som i grund och botten
definierar mig som spelare och min spelarstil vilket bland annat har lett till att jag spelar på denna nivå idag”
(Spelare 1) ”Har min snabbhet och tekniska förmåga till min fördel och det är vad som utmärker mig till skillnad från andra fotbollsspelare. Sedan har jag även en väldigt bra spelförståelse som gör att jag blir väldigt användbar och central i vårt anfallsspel.”
(Spelare 2)
Alla dessa egenskaper visade sig inte behöva finnas samtidigt för att vara betydelsefulla hos en fotbollsspelares karriärutveckling samt förmåga att lyckas på elitnivå. Det framgick utifrån intervjuerna med spelarna att det fanns spelare som hade snabbhet och god teknik som sina främsta fysiska egenskaper men var inte fysisk stark eftersom spelaren var väldigt kortväxt. Detta innebär att spelaren förlitade sig mer på sin snabbhet och teknik för att gottgöra för sin fysiska styrka vilket var avsevärt sämre. Det visar utifrån resultatet att en komponent av alla dessa fysiska egenskaper inte är nödvändiga för att bli en framgångsrik professionell
elitfotbolsspelare i en svensk elitfotbollsklubb utan det räcker med en eller flera starka individuella egenskaper som utmärker individen fysisk jämfört med andra fotbollsspelare.
”Snabbhet och god teknik är mina främsta fysiska egenskaper eftersom jag är ganska liten och därför inte kunnat använda min kropp till min fördel i mitt spel. Därför har jag fått förlita mig på min snabbhet och teknik för at kompensera för den längd och styrka som saknas hos mig. Men det har uppenbarligen gått bra ändå eftersom jag är oerhört skicklig med boll.”
28
6.3 Yttre faktorer
Utifrån intervjuerna som genomförts framgår det vilka betydelsefulla yttre faktorer som varit fördelaktiga för spelarnas karriärövergång och framgång till att spela på professionell elitnivå i en svensk elitfotbollsklubb. I denna presentation av resultatet från undersökningen
presenteras de delar som innefattar begreppet yttre faktorer utifrån undersökningen. Detta innefattar spelarnas mest betydelsefulla aktörer i deras omgivning men även vilket som varit deras mest betydelsefulla stöd utifrån deras omgivning i relation till deras utveckling och framgång som fotbollsspelare till att spela i en svensk elitfotbollsklubb.
6.3.1 Betydelsefulla aktörer i omgivningen
Utifrån intervjuerna framgick det att det fanns flera betydelsefulla aktörer i fotbollsspelarnas omgivning. De betydelsefulla aktörer som stod ut mest och som nämndes av samtliga spelare var familj och tränare. I det insamlade materialet framgick det hur familjen på olika sätt har varit betydelsefulla aktörer för intervjupersonerna.
”Det var mina föräldrar som tog mig in i fotbollsvärlden i tidig ålder och de var dem som fick mig att börja älska sporten. Sedan dess har de alltid varit delaktiga och varit ett viktigt stöd för mig i min utveckling som fotbollsspelare.”
(Spelare 2)
”Familjen har varit superstöttande och aldrig heller ställt några krav utan låtit mig utvecklas i min takt vilket jag tror har varit viktigt för mig. De är även mina största supportrar och har nästan aldrig missat en match.”
(Spelare 1) ”Speciellt min pappa som även han har ett stort fotbollsintresse och har varit en mycket betydelsefull person för mig genom större delen av min fotbollskarriär.”
(Spelare 6)
Sedan visade sig fotbollstränare även spela en mycket betydelsefull roll då flera av
intervjupersonerna uppgav att tränarna som de haft genom sin karriärutveckling har haft en stor betydelse för deras utveckling till att bli en bättre fotbollsspelare. Samtliga påpekade hur viktig tränarens roll var för deras karriärövergång. Detta eftersom en duktig tränare kan skapa en miljö där spelaren har möjlighet att utvecklas i samt att hen vet spelarens styrkor och svagheter och på så sätt lägger tränaren fokus på rätt saker för just denna spelare.
29
”De flesta tränare jag har spelat för har bidragit till min utveckling eftersom de har varit duktiga på att framförallt träna fotbollsspelare men även utgå från varje individs
egenskaper och använda dessa på bästa sätt för att det ska gynna min utveckling och lagets framgång.”
(Spelare 3) ”Utan de tränare som jag har haft genom min karriär så hade jag förmodligen inte spelat på den nivå som jag spelar på idag. De har hjälpt mig att bli en bättre spelare på många olika sätt och fått mig att inse vilka mina svagheter och styrkor är som fotbollsspelare.”
(Spelare 6)
Tränarens roll är inte endast viktigt för fotbollsspelarens utveckling utan även för det sociala. Om tränare och spelare kommer bra överens på och utanför planen ökar sannolikheten till att spelaren känner sig trygg och säker på att tränaren vet vad som spelaren behöver jobba på. Spelarens förtroende för tränarens uppgift ökar på så sätt. En av spelarna nämnde även att hans relation med en specifik tränare var en stor anledning till att han utvecklades till att spela på en elitfotbollsklubbsnivå då denna tränare ofta hade individuella träningar med spelaren och kunde därför lättare avgöra vad som var spelarens styrkor och svagheter samt vad som behövde läggas mer tid på för att möjliggöra för en bättre utveckling hos den specifika spelaren.
”En tränare som jag hade tidigare i förra laget jag spelade i har varit extra betydelsefull för mig och min utveckling som fotbollsspelare. Jag har mycket att tacka honom eftersom så mycket som jag utvecklades som fotbollsspelare under tiden som jag hade han har jag aldrig gjort under hela min karriär hittills”.
(Spelare 4)
En betydelsefull aktör för många spelare i deras omgivning var även deras lagkamrater. Speciellt de lagkamrater som gått genom liknande upplevelser som intervjupersonerna själva och gjort karriärövergången tillsammans. Detta ansågs vara betydelsefullt för spelarna
eftersom detta var ett stort stöd då de kunde motivera och driva varandra framåt i deras karriär som fotbollsspelare. Även genom att ha dessa lagkamrater som gjort karriärövergången från amatörspelare till professionell elitfotbollsspelare ansågs vara betydelsefullt eftersom
intervjupersonerna hade någon att prata med om det uppstod svåra situationer då dessa vänner även gått igenom liknande scenarion.
30
”Vi är några stycken spelare som tagit steget tillsammans och stöttat varandra längs vägen hela tiden då många av spelarna är mina vänner sedan långt tillbaka vilket är kul.”
(Spelare 1)
”Många vänner sedan tidigare som har varit mina lagkamrater länge tog steget upp vid samma tidpunkt som mig vilket underlättade hela processen eftersom vi pushade varandra och det kändes även tryggare.”
(Spelare 3)
Utöver familj, tränare och lagkamrater så framkom även andra betydelsefulla aktörer som till exempel intervjupersonernas partner men även agenter. Dessa framkom i mindre bemärkelse men togs ändå upp av några av spelarna som intervjuades.
”Min flickvän har varit med under större delen av min karriärövergång vilket har varit skönt eftersom hon har stöttat mig i tuffa lägen och hjälpt mig ta vissa avgörande beslut som påverkat min fotbollskarriär.”
(Spelare 5)
”Har haft en agent under de senaste åren som har hjälpt mig med viktiga kontrakt med klubbar och i vilken riktning jag ska gå som är bäst för min fotbollsutveckling och karriär. Han har varit en mycket betydelsefull person i min karriärövergång till att spela i en elitklubb eftersom han har vetat bättre än mig vilken klubb som jag ska gå till för att utvecklas på bästa sätt vilket jag inte hade klarat lika bra på egen hand”
31
7. Analys och diskussion
I detta avsnitt kommer resultatet analyseras och diskuteras med utgångspunkt i det teoretiska ramverket som presenterats.
Utifrån det insamlade materialet i denna undersökning går det att finna vissa samband med det teoretiska ramverk som applicerat på arbetet. Baserat på resultatet finns det både material som överensstämmer med modellen och en del andra som framkom vilket ger nya perspektiv inom området som inte ingår i modellen. Resultaten av denna studie analyseras utifrån the
holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013) som nämnts tidigare och
såväl diskuteras i relation till trovärdighet och relevans i detta arbete. Resultatet analyseras utifrån modellens fem subkategorier och berör främst faktorerna mellan 20-30 års ålder då samtliga deltagare i undersökningen befann sig inom denna ålderskategori. Dock kommer även hela modellen att användas för att kunna analysera intervjupersonernas karriärövergång över tid.
32
7.1 Skillnader mellan att vara amatör- och professionell
elitfotbollspelare i svenska fotbollsklubbar
Utifrån athletic level som är den första subkategorin i modellen går det att se att spelarens atletiska nivå är som mest utvecklad mellan 20-30 års ålder. Det är vid denna ålderskategori som spelaren har flest färdigheter inom sporten och även vid denna ålder som spelarens förmåga att bemästra sporten är som störst. Utifrån resultatet av de intervjuer som genomförts med professionella fotbollsspelare i svenska elitklubbar så framgick det att samtliga spelare tog steget från amatörklubb till elitklubb vid 20-22 års ålder då de beskrev sig själva som tillräckligt kapabla och hade goda färdigheter för att kunna konkurrera med andra spelare och spela i en elitfotbollsklubb professionellt.
Dessa resultat stämmer därför till stor del överens med det modellen antyder då det inte anses vara förrän vid 20-30 års ålder som en spelares atletiska nivå och färdigheter inom sporten är tillräckligt utvecklade för att kunna göra en framgångsrik karriärövergång från amatörklubb till professionell elitfotbollspelare i en svensk elitfotbollsklubb. Med detta sagt så är det dock en förutsättning för en fotbollsspelare att ha utövat sporten under en mycket lång tid för att kunna nå den atletiska nivå vid 20 års ålder som modellen antyder. Detta betyder att individen måste utvecklas under en lång tid och måste därför börja med sporten i mycket tidig ålder. Detta är något som framgick igenom intervjuerna som genomfördes då samtliga beskrev sin fotbollskarriär som lång och de flesta hade spelat fotboll i upp emot 15 år av deras liv innan de gjorde karriärövergången vid denna ålder. Den tidigare forskningen stödjer även detta genom att säga att idrottaren måste prestera konsekvent i deras maximala förmåga över en lång tid för att nå högsta elitnivå inom idrotten. För att utföra detta krävs en stor dedikation och vilja till att utöva idrotten (Wylleman, Lavallee & Alfermann, 1999)
Alltså kan resultatet sägas stämma överens med modellen utifrån athletic level då spelarna hade bemästrat sina fotbollsfärdigheter vid denna ålder men det kan dock se olika ut beroende på hur olika länge spelarna har utövat sporten aktiv vilket påverkar detta skifte och därav spelarens övergång utifrån athletic level. Därför anses en förutsättning för en fotbollsspelare vara att ha utvecklat sina fotbollsfärdigheter sedan ung ålder och kontinuerligt över lång tid utvecklats för att kunna göra en karriärövergång från amatörklubb till professionell spelare i en elitfotbollsklubb vid denna ålder.
33
Utifrån psychological level antyder både modellen och resultatet att en psykologisk mognad måste uppnås för spelaren innan en karriärövergång anses vara möjlig. Utifrån resultatet går det att se genom att intervjupersonerna börjar ta sin fotbollskarriär på större allvar och inser i större utsträckning vad som krävs av individen för att kunna utöva sporten på en professionell nivå i en elitfotbollsklubb. Precis som modellen beskriver så sker denna övergång från
ungdom till vuxen vid 20-22 års ålder vilket resultatet visar då samtliga deltagare i
undersökningen uttryckte att det var vid denna ålder och tidpunkt i deras fotbollskarriär som deras psykologiska tankesätt till sporten ändrades. I takt med att pressen och kraven ökade insåg de t.ex. att detta nu var deras heltidsjobb vilket innebar ett större engagemang och hårdare arbete jämfört med tidigare i deras fotbollskarriär.
Därför anses spelarens psykologiska nivå förändras i takt med att dessa fotbollsmässiga karriärförändringar sker utifrån både modellen och det som framgår i resultatet. Detta visar även den tidigare forskningen då de ställs högre krav och idrottaren utsätts för större påfrestningar vilken kan bli problematiskt när en karriärövergång sker från amatörnivå till elitnivå för spelaren (Bruner, Munroe-Chandler & Spink, 2008). Enligt Wylleman, Lavallee och Alfermanns artikel (1999) ökar både de fysiska och psykiska påslagen i förhållande till den ökade intensiteten som tillkommer vid övergång till en högre nivå inom en specifikt idrott. Därför anses det viktigt utifrån både resultatet och den tidigare forskningen att idrottaren finner en optimal balans mellan träning och vila.
7.2 Faktorer som påverkar spelarens möjligheter att gå
från amatörspelare till professionell spelare i en svensk
elitfotbollsklubb
Utifrån resultatet var de sociala aktörer i spelarens omgivning som varit mest betydelsefulla familj, tränare och lagkamrater. Jämför man detta med vad modellen antyder så stämmer de ganska väl överens. I enlighet med modellens psychosocial level så var familj och tränare det största stödet för spelaren i ung ålder. Modellen antyder att stödet från familj minskar medan stödet från tränare ökar ju äldre man blir (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). Enligt resultatet som framgick från intervjuerna stämmer det till viss del överens med modellen. Eftersom många av spelarna i undersökningen bodde i andra städer och hade egna lägenheter på grund av deras fotbollskarriär och klubbtillhörighet så minskade familjens närvaro i
34
spelarnas omgivning. Denna närvaro ersättes i de flesta fall av en partner som blev det nya sociala stödet för spelaren. Dock så poängterade många av spelarna i intervjuerna att det främsta stödet än idag kommer från deras familj vilket skiljer sig från modellens antagande.
Tränare, annat stöd från klubben och lagkamrater visade sig vara ett större stöd ju mer professionell spelaren blir i sin karriär. Detta i takt med att professionaliteten ökar inom elitfotbollsklubbar jämfört med amatörklubbar samt att resurser och tid tillsammans med sitt lag ökar eftersom större delen av professionella elitfotbollspelares tid spenderas tillsammans med dessa aktörer. Dock framgick det även i resultatet att en del spelare såg stödet från tränaren som avgörande även i tidigare stadier av sitt liv för att lyckas göra en framgångsrik karriärövergång från amatörklubb till elitspelande i en elitfotbollsklubb. Utifrån detta anses modellens sociala aktörers betydelse i en spelares omgivning stämma överens med det resultat som framgick i undersökningen samt den tidigare forskningen, vilket är att familj och tränare är de mest betydelsefulla stöd i spelarens omgivning. Även att fotbollsklubbens olika aktörer blir ett mer centralt stöd ju högre professionell elitnivå individen utövar sporten på vilket oftast har en tydlig korrelation med att spelaren blir äldre. Den tidigare forskningen inom området menar även att ett starkt familjestöd, tränare och hjälp från andra specialister anses vara ett fördelaktigt stöd (Wylleman, Lavallee & Alfermann, 1999).
Enligt modellens academic/vocational level finns det olika komponenter som påverkar spelarens utveckling. Baserat på spelarens ålder präglas individen antingen av akademiska eller yrkesmässiga förhållanden. Många av spelarna nämnde i intervjuerna som genomfördes att det blev enklare att fokusera på sin fotbollskarriär och utveckling efter att de tagit steget upp på elitsatsande nivå. Detta eftersom de kände att det inte fanns nog med utrymme för att lägga all den tid som de önskade på att utvecklas inom sporten på grund av studier eller jobb. Detta anses vara en problematik för fotbollsspelare som satsar mot att göra en karriärövergång från amatörnivå till elitnivå i en svensk elitfotbollsklubb eftersom spelarna måste i första hand kunna försörja sig själva ekonomiskt vilket gör det problematiskt för spelare att engagera sig full ut.
Det krävs oftast ett stort engagemang och hårt arbete innan en spelare lyckas ta sig till en professionell nivå inom sporten och på så sätt kan försörja sig på att spela fotboll i en svensk elitfotbollsklubb. Trots detta är det inte säkert att spelaren genomgår en framgångsrik
35
professionell elitnivå i en elitfotbollsklubb som dessutom försörjer spelaren ekonomiskt. Både modellen och resultatet tyder på att denna karriärövergång vanligtvis sker vid 20 års ålder vilket innebär att det är då det finns störst möjligheter för att bli framgångsrik inom sporten. Det är även vid denna ålder som spelare går från att vara amatörspelare till professionella elitspelare.
I takt med att det blir mer professionellt utövande av sporten för spelarna leder detta även till en ökad ekonomisk försörjning. Enligt modellens financial level kommer större delen av en spelares kapital i ung ålder från familjen medan vid högre ålder då ofta spelande på högre elitnivå sker kommer det ekonomiska kapitalet från elitfotbollsklubben och diverse sponsorer (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). Detta stödjer resultatet i denna undersökning eftersom flera spelare uppgav i intervjuerna att de idag kan se sitt fotbollsspelande som ett heltidsjobb där de tjänar pengar på sin idrott till skillnad från tidigare när de utövade fotboll på mindre professionell nivå och inte kunde försörja sig ekonomiskt på det utan var tvungna att ha andra källor av inkomst. Detta påverkar spelarens förmåga att utvecklas då det tidigare endast sågs som ett passionerat fritidsintresse jämfört med idag då spelarna får möjligheten att lägga all fokus på fotbollen då de är ekonomiskt tillgodosedda av att utöva idrotten på denna
professionella nivå.
Utifrån resultatet i detta arbete framgår det även vissa motsägelser kopplat till modellen. Utifrån modellens financial level beskrivs spelarens ekonomiska intäkter komma från olika idrottsliga verksamheter samt sponsorer. Resultatet stämmer till viss del överens med
modellen eftersom respondenterna berättar att deras primära ekonomiska intäkt kommer från elitfotbollsklubben som de spelar för vilket kan tolkas utifrån modellen som en idrottslig verksamhet. Dock hade respondenterna som deltog i denna undersökning inga sponsorer som resulterade i några ekonomiska intäkter för dem.
Detta kan tänkas bero på att sponsring av en idrottare inte är något som förekommer i lika stor utsträckning i Sverige som i andra länder. Detta eftersom det oftast är större fotbollstjärnor som har större igenkännande bland allmänheten och status som kan dra stora vinster rent ekonomiskt genom att ingå ett sponsringssamarbete med ett företag. Sedan finns det
fotbollsspelare som har stora sponsorer även i Sverige men inte i lika stor utsträckning och om så är fallet är de oftast mer etablerade idrottare. Eftersom spelarna som deltog i denna
