Betydelsefulla ledaregenskaper som bidrar till fortsatt utövande av truppgymnastik i 13–16 års ålder

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap

Examensarbete

Betydelsefulla ledaregenskaper som bidrar

till fortsatt utövande av truppgymnastik i

13–16 års ålder

Meaningful leadership qualities that contribute to continued

participation in team gymnastics in 13-16 year-olds

Maja Carlsson & Shiralee McGowan

Idrottsvetenskapligt program Handledare: Stephen Garland

Ledarskapsinriktning Examinator: Torbjörn Andersson

Kandidatexamen 2019-05-27

Sammanfattning

Författare: Maja Carlsson & Shiralee McGowan Handledare: Stephen Garland

Nyckelord: Ledarskap, ledaregenskaper och beteenden, truppgymnastik, MML, LSS, kvantitativ empiriinsamling

Syfte: Syftet med studien är att identifiera och diskutera de ledaregenskaper samt

beteenden som anses vara betydelsefulla för fortsatt utövande av truppgymnastik ur ledarnas samt 13–16 åriga gymnasters perspektiv, oavsett idrottsspecifik nivå.

Metod: Studien grundar sig i två kvantitativa enkätundersökningar. Antalet användbara enkäter var 86 gymnast- och 100 ledarenkäter. Som komplement till den kvantitativa empiriinsamlingen genomfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva truppgymnastikledare.

Teori: Multidimensional Model of Leadership (MML), skapad av Chelladurai (1980, 1990), är en av de mest välformade och främst granskade teorier som används i idrottsmiljöer för att undersöka och kartlägga ledaregenskaper och beteenden hos tränare.Mätinstrumentet LSS (leadership scale of sports) är ett instrument baserat på MML-teorin. LSS används för att mäta fem olika dimensioner av ledarskapsbeteenden som har delats in i kategorierna instruktioner, demokratiskt ledarskap, auktoritärt ledarskap, socialt stöd samt positiv feedback.

Resultat: Utav sju stycken utvalda egenskaper anser 50,6% av ledarna och 22,1% av gymnasterna att egenskapen vara engagerad i sin roll som ledare är den viktigaste att besitta för fortsatt utövande av truppgymnastik. Intressant att avläsa i resultatet är att gymnasterna efterfrågar en ledare som är delvis auktoritär medan ledarnas enkätresultat visar att ett icke-autoritärt ledarskap är mer betydelsefullt. Trots detta är både

gymnasterna och ledarna överens om att ett demokratiskt ledarskap är uppskattat och bidrar till fortsatt utövande av truppgymnastik.

Slutsats: Utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det finns många beteenden och egenskaper som är betydelsefulla för ett framgångsrikt ledarskap som i sin tur bidrar till gymnasters vilja att fortsätta utöva truppgymnastik i 13–16 års ålder. Hur viktig varje egenskap är går inte att rangordna eftersom varje enskild och specifik situation samt händelse kräver olika egenskaper och beteenden från ledaren.

Abstract

Authors: Maja Carlsson & Shiralee McGowan Advisor: Stephen Garland

Keywords: Leadership, leader qualities, leader behaviors, team gymnastics

Purpose: The purpose of the study was to identify and discuss the leadership qualities

and behaviors that are considered important for the continued exercise of team gymnastics from the leaders and 13-16-year-old gymnast's perspectives, regardless of performance level.

Method:The study was based on two quantitative questionnaires. The number of useful surveys was 86 gymnast- and 100 leader surveys. As a complement to the quantitative empirical collection, three qualitative semi-structured interviews were conducted with active team gymnastics leaders.

Theory:The Multidimensional Model of Leadership (MML), created by Chelladurai (1980, 1990), is one of the most well-formed and primarily reviewed theories used in sports environments to investigate and map out leader qualities and behaviors. The measuring scale LSS (leadership scale of sports) is an instrument based on the MML theory. LSS is used to measure five different dimensions of leadership behavior that have been divided into the categories of instruction, democratic leadership, autocratic leadership, social support and positive feedback.

Result: Of the seven selected qualities, 50.6% of the leaders and 22.1% of the gymnasts consider the trait “to be involved in their role as a leader” as the most important for the continued participation in team gymnastics. An interesting part of the result is that the gymnasts demand a leader who is partly autocratic while the leaders' survey results show that a non-autocratic leadership is more important. Both the gymnasts and the leaders agree that democratic leadership is appreciated and contributes to the continued participation in team gymnastics.

Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that there are many qualities and behaviors that are important for successful leadership, which contributes to gymnasts' will to continue exercising team gymnastics at the age of 13-16.

Innehållsförteckning

6.1 MULTIDIMENSIONAL MODEL OF LEADERSHIP ... 16

6.2 LEADERSHIP SCALE OF SPORTS (LSS) ... 17

6.3 TILLÄMPNING AV TEORI ... 18 7. METOD ... 19 7.1 FORSKNINGSDESIGN ... 19 7.2 URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 20 7.3 ENKÄTUNDERSÖKNING ... 21 7.4 INTERVJUER ... 23 7.5 BEARBETNING OCH ANALYS ... 24 7.6 TILLFÖRLITLIGHET, VALIDITET OCH RELIABILITET ... 25 7.7 KÄLLKRITISKA ÖVERVÄGANDEN ... 26 7.8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 26 8. RESULTAT ... 27 8.1 BETYDELSEFULLA LEDAREGENSKAPER OCH BETEENDEN ... 27 8.2 INSTRUKTIONER ... 31 8.3 AUKTORITÄRT LEDARSKAP ... 34 8.4 DEMOKRATISKT LEDARSKAP ... 36 8.5 SOCIALT STÖD ... 38 8.6 POSITIV FEEDBACK ... 40 8.7 RELIABILITET ... 43 9. DISKUSSION ... 44 9.1 METODDISKUSSION ... 44 9.2 RESULTATDISKUSSION ... 46 9.3 SLUTSATS ... 50 9.4 FRAMTIDA FORSKNING ... 51 10. LITTERATURLISTA ... 52

11. BILAGOR ... 56

11.1 BILAGA 1 – LSS ... 56

11.2 BILAGA 2 - GYMNASTENKÄT ... 57

11.3 BILAGA 3 - LEDARENKÄT ... 58

11.4 BILAGA 4 - INTERVJUFRÅGOR TILL SEMI-STRUKTURERAD INTERVJU ... 59

11.5 BILAGA 5 - MAIL TILL VÅRDNADSHAVARE GÄLLANDE STUDIEN OCH UNGDOMARNAS DELTAGANDE I ENKÄTUNDERSÖKNING ... 60

1. Förord

Som författare till studien anser vi att utförandet och resultatet av studien ska bedömas kollektivt eftersom alla moment har genomförts tillsammans. Samtliga beslut kring studiens process och dess innehåll har författarna varit eniga kring. Som författare till uppsatsen tycker vi därför att en likvärdig bedömning ska ske på båda studenterna och deras genomförande av uppsatsen. Därför anser vi att båda författarna ska ges samma betyg.

Utan godkännandet av att medverka i studien från den utvalda gymnastikföreningen samt aktiva ledare inom truppgymnastik hade utförandet av studiens troligtvis varit betydligt annorlunda så därför vill vi rikta ett stort tack till dem som ställt upp för att medverka i studien.

Vi vill även tacka vår handledare, Stephen Garland för stöttning och hjälp i processen av studien. Vi vill rikta ett särskilt tack till Torsten Buhre som frivilligt ställt upp och hjälps oss med tankar, idéer och användning av SPSS. Till sist vill vi tacka våra studentkollegor för bollande av idéer samt stöttning genom arbetets utveckling.

2. Inledning

Truppgymnastik växer, med en ökning från 226 000 till 263 000 utövare under perioden 2014–2018. Gymnastik är en av de idrotter som har flest utövare i 7–12 års ålder med cirka 95 000 aktiva. Dock är gymnastik även en av de idrotter som har det största tappet på mer än 50 % av antalet aktiva utövare i 13–20 års ålder med 38 000 aktiva (Svensk Gymnastik, 2018, b).

Fysisk aktivitet, rörelse överlag och den mänskliga grundläggande hälsan går hand i hand, för lite rörelse medför ohälsa. Begränsad rörelse bland barn och ungdomar behöver inte innebära någon ohälsa i de unga åren men framtiden påverkas. Övervikt, benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar är endast några få nämnda sjukdomar som påverkas av en osund relation till fysisk aktivitet som barn. Även den psykiska hälsan påverkas av hur fysiskt aktiv man är (Spengler & Woll, 2013).

Anledningen till den enorma minskningen av antalet utövare i tonåren är många. En naturlig förklaring är att gymnastik är en grundläggande idrott som bidrar till god kroppskontroll och utveckling av motoriska färdigheter. Detta bidrar ofta till utveckling inom andra idrotter som i sin tur leder till att gymnastiken väljs bort i tonåren.

Ledarskapet är en stor bidragande faktor till att tonåringar väljer bort gymnastik och fysisk aktivitet i sin helhet. Ett icke-kvalificerat ledarskap kan skapa negativa

situationer som blir en bidragande faktor till att tonåringar väljer bort föreningsidrott (Riksidrottsförbundet, 2008).

Det finns en rad generella ledaregenskaper samt beteenden som bevisats vara framgångsrika för att hålla kvar barn och ungdomar inom idrotten. Att vara lyhörd, tillitsfull, empatiskt, omtänksam, uppmärksam, engagerad, lojal, tydlig samt visa respekt för varje enskild individ är en del av de egenskaper och beteenden som har identifierats som några av de mest betydelsefulla (Becker & Solomon, 2009). Andra viktiga delar hos ledaren som har bevisats vara uppskattade för ett framgångsrikt och effektivt ledarskap är att vara välutbildad både idrottsspecifikt och om hur barn och ungdomar fungerar samt låta utövarna få påverka och ta beslut i sin träning. Vidare är det viktigt att som ledare kunna skapa en tydlig och öppen dialog med både gymnast och förälder. Detta med syfte att skapa en trygg relation ledare och gymnast emellan

vilket bidrar till positiv utveckling och välmående, dessa två faktorer är i sin tur

betydelsefulla för fortsatt vilja att utöva idrotten (Shang & Ku, 2018). Samtliga utövare drivs av att utvecklas oavsett idrottslig nivå. För att kunna uppnå maximal prestation samt välmående hos idrottaren krävs det att man som ledare anpassar sitt beteende utifrån den.

3. Syfte

Syftet med studien är att identifiera och diskutera de ledaregenskaper samt beteenden som anses vara betydelsefulla för fortsatt utövande av truppgymnastik ur ledarnas samt 13–16 åriga gymnasters perspektiv, oavsett idrottsspecifik nivå.

3.1 Frågeställningar

• Vilka ledaregenskaper anses vara viktiga för fortsatt utövande av truppgymnastik ur ledarnas perspektiv?

• Vilka ledaregenskaper anses vara viktiga för fortsatt utövande av truppgymnastik ur utövarnas perspektiv?

• Vilka likheter och skillnader finns det mellan ledare och aktivas uppfattning gällande vilka ledaregenskaper som anses vara viktiga för fortsatt utförande av truppgymnastik?

3.2 Begreppsdefinitioner

3.2.1 Ledarskap

Ledarskapets mening och syfte kan variera men den generella förklaringen är hur en individ genom ett speciellt beteende har avsikt att påverka andra individers tänkande, inställning och uppförande. Definitionen av ett bra ledarskap är när en individ utifrån sina egenskaper och beteenden lyckas påverka andra individer eller en grupp att uppnå olika mål (Weinberg & Gould, 2014).

3.2.2 Ledaregenskaper och beteende

Egenskaper och personlighetsdrag används för att beskriva en individ. Hos en ledare kan det exempelvis innebära att ledaren beskrivs som lyhörd, organiserad, omtänksam och anpassningsbar. Egenskaper är inget som skapar resultat eller handlingar utan det är själva beteendet, alltså vad ledaren faktiskt gör som kan leda till ett resultat. Exempelvis om en ledare beskrivs med egenskapen att vara anpassningsbar kan beteenden såsom att göra nivåanpassade övningar eller lägga till alternativt ta bort moment på en träning utifrån gruppens dagsform resultera i ett mer välmående lag. Det är oftast ledarens beteenden som även formar vilka egenskaper som beskriver ledaren. Exempelvis en ledare som lägger ner tid och energi på att planera träningar, planerar och organiserar

övriga aktiviteter med laget och är intresserad av alla i lagets välmående kan beskrivas som en engagerad ledare (Andersson & Klintrot, 2013).

3.2.3 Truppgymnastik

Truppgymnastik är en lagsport med klasserna dam, herr, mix alternativt öppen klass på en del nivåer vilket innebär att man tävlar tillsammans och mot varandra oavsett kön. Beroende på tävling består oftast ett lag av 6–18 gymnaster. I de yngre åldrarna och på de lägre nivåerna får man som minst vara 6 stycken i ett lag och som mest 18 stycken, detta är även den riktlinje som finns för antalet som får delta på varje redskap.

Ovanstående regler är framtagna för att ingen ska exkluderas och för att alla ska kunna känna sig välkomna inom idrotten. Grenarna som ingår under begreppet truppgymnastik är fristående, tumbling och trampett. På SM-stegen samt på internationella tävlingar är man 10-12 i laget och endast 6 gymnaster i laget får framföra varje varv på tumbling och trampett medan samtliga har ett krav på att vara med och tävla på friståendet. Truppgymnastik är den disciplinen inom gymnastik som har flest utövare i Sverige (Svensk Gymnastik, 2018, a).

Truppgymnastik är en lagsport eftersom att man tränar och tävlar i lag, dock är det en högst individuell idrott när det kommer till träning och bedömning. Varje enskild gymnast bedöms utifrån det hen framför på tävlingen och därefter räknas genomsnittet av avdragen ut på laget som helhet. Vid träning av tumbling och trampett sker först en instruktion över vad som ska ske till gruppen som helhet, därefter sker all feedback och konstruktiv kritik till varje enskild individ då man tränar på olika volter beroende på svårighetsnivå. Vid fristående drivs träningen mer i grupp än annars, detta eftersom att friståendet går ut på att man ska vara så synkade som möjligt och att det ska se ut som att det är en gymnast som rör sig över golvet så enhetligt som det genomförs.

Truppgymnastik är en estetisk extremsport där det krävs god teknik och stil, detta kan kräva att man har en relativt tidig specialisering om man vill nå den högsta nivån i Sverige alternativt internationellt. För att nå den optimala stilen och tekniken samt höja säkerheten inom idrotten krävs det många timmars träning samt upprepning av samtliga övningar. Just på grund av säkerhetstänket som krävs inom idrotten kan gymnastikens karaktär framstå som relativt hård och bestämd. Detta leder även till att träningen framstår som hård samt att ledarna kan ses som delvis auktoritära i sitt ledarskap då de

bestämmer utvecklingstakten hos varje enskild individ. Trots att det sker en tidig specialisering inom idrotten är en mångsidig träning för att träna upp koordination samt kroppskontroll i största fokus i de yngre åren. För en gymnast som tränar för att det är en rolig och utmanande idrott kan hen börja senare utan att det påverkar hens glädje till idrotten.

Truppgymnastik är en bedömningsidrott där man får en poäng för varje redskap, tumbling, trampett och fristående. Varje poäng är i sig uppbyggd av tre olika poäng, svårighet, utförande och komposition. Svårighetspoängen är olika hög beroende på hur mycket varvet gymnasten kör är värt. Desto svårare volt desto högre svårighetsvärde, svårighetspoängen avrundas alltid nedåt på grund av att man vill förespråka enklare, säkrare och stilrenare varv framför svårare och okontrollerade och därmed minska skaderisken. På lägre nivåer är svårighetsvärdet fast oavsett hur svår volt som

genomförs. Även detta handlar om att öka säkerheten samt förespråka stil och teknik framför svårighet. Utförandepoängen utgår ifrån 10,0 utifrån det görs avdrag på teknik, stil och landning. Kompositionspoängen är som max 2,0 i tumbling och trampett samt 4,0 i fristående, om man uppfyller kraven för respektive redskap och tävling når man den maximala poängen för kompositionen.

Den stora skillnaden mellan truppgymnastik och exempelvis artistisk- och rytmisk gymnastik är att truppgymnastik innefattar färre träningstimmar. En annan tydlig skillnad är att man alltid tävlar i lag inom truppgymnastik och poängbedömningen sker på laget som helhet istället för på individnivå som görs i artistiskt och rytmisk

4. Bakgrund

Följande avsnitt förklarar anledningen och intresset kring varför studien undersöker det valda området. Bakgrunden som presenteras grundar sig i intressanta rapporter som gjorts kring det valda forskningsområdet.

Fysisk aktivitet, rörelse överlag och den mänskliga grundläggande hälsan går hand i hand, för lite rörelse medför ohälsa. För lite rörelse bland barn och ungdomar behöver inte visa någon ohälsa i de unga åren men framtiden påverkas. Övervikt, benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar är endast några få nämnda sjukdomar som påverkas av en osund relation till fysisk aktivitet som barn. Även den psykiska hälsan påverkas av hur fysiskt aktiv man är (Spengler & Woll, 2013).

Riksidrottsförbundet har gett ut en rapport som innehåller tre delstudier. Studiernas uppgift var att försöka klargöra faktorer som påverkar ungdomar att stanna kvar inom föreningsidrotten. Delstudie 1 är baserad på LOK-stödsstatistiken som visar på att gymnastiken är en av de idrotterna med flest utövare i 7–12 års ålder. Dock har gymnastiken ett oroande tapp på över 50 % antal aktiva i 13-20 års ålder i förhållande till i 7-12 års ålder. En faktor som visat sig vara orsaken till avhopp i tonåren inom bland annat gymnastik, är ett litet utbud av idrottsföreningar i närområdet som bedriver träning för utövare i alla åldrar oavsett ambitionsnivå. Anledningen till detta är bland annat att det är svårt att hitta ledare som vill satsa på bredden istället för eliten (Riksidrottsförbundet, 2008).

Delstudie 2 kännetecknar de individer som väljer att fortsätta med föreningsidrott i 13– 20 års ålder. Här stärks resultatet från den första studien, att det blir en markant

minskning i antal ungdomar som utövar föreningsidrott i 13–20 års ålder (Riksidrottsförbundet, 2008).

I delstudie 3 – som är den mest relevanta för denna studie beskriver ungdomars uppfattning gällande idrott och även vilka motiv som bidrar till viljan att fortsätta med föreningsidrott. Några faktorer är bland andra att det är roligt, meningsfullt, ger en känsla av sammanhang och tillhörighet, att de finns en vilja att utvecklas och lära sig nya saker samt en känsla av att klara något nytt.

Denna studie visar att en stor bidragande faktor till viljan att utöva idrott i en förening påverkas av ledaren. Att ledaren besitter en förmåga att visa empati, vara omtänksam och förstående bidrar till en möjlighet att utvecklas inom sin idrott och motivation till att fortsätta träna. En känsla av att få vara med och påverka samt ta beslut i sin träning är andra motiv som kan vara bidragande. Att bli bekräftad och sedd av sin ledare samt en ledare som är välutbildad och engagerad i sin ledarroll är viktiga faktorer om man som ledare vill ha engagerade utövare (Riksidrottsförbundet, 2008).

Trots att mängden arbete och kunskap kring ledarskap inte alltid når ut till

gymnastikföreningarna i Sverige så har gymnastikförbundet påbörjat ett arbete mot att alla ledare ska arbeta på samma sätt. Ett sätt som accepteras av samhället och som är hållbart för att barn ska vilja fortsätta utöva gymnastik samt känna sig trygga i den specifika miljön. Uppförandekoden är ett verktyg som gymnastikförbundet tagit fram med åtta riktlinjer som man som ledare ska följa, agera och arbeta efter. De åtta punkterna stolpas upp här nedan; (Gymnastikförbundet, Myrsell & Wahlström, 2017).

• Vi ger utövarna möjlighet att uppleva glädje och gemenskap inom gymnastiken.

• Vi underlättar individens utveckling med utgångspunkt i den enskilda utövarens utvecklingsnivå, förutsättningar och ambitionsnivå.

• Vi är goda förebilder.

• Vi respekterar allas lika värde.

• Vi respekterar utövarnas personliga integritet.

• Vi bidrar till utövarnas utveckling genom att på olika sätt få dem delaktiga i beslut som rör deras träning och tävling samt skapar en miljö där individen reflekterar och tar ansvar.

• Vi ansvarar för att utövarnas personliga säkerhet i samband med gymnastikverksamhet.

• Vi ansvarar för utövarnas hälsa och välmående i samband med gymnastikverksamhet.

Uppförandekoden har sin grund i bland annat barnkonventionen, med detta menar de att man som ledare ska respektera barns och ungdomars åsikter samt alltid vilja barns och ungdomars bästa. Att vilja deras bästa innebär att se till deras välmående, hälsa och positiva utveckling.

Alla har olika behov och förutsättningar beroende på utvecklingsnivå. Med detta menas att man som ledare för gymnaster oavsett nivå, ska ha de aktiva i fokus. Detta kräver att man med sitt ledarskap analyserar vad ens beslut betyder för enskilda individer och gruppen i helhet (Gymnastikförbundet, Myrsell & Wahlström, 2017).

Ett annat sätt som gymnastikförbundet menar på att arbeta mot ett betydelsefullt ledarskap är genom deras utvecklingsmodell. Utvecklingsmodellen består av sju stycken idrottsspecifika nivåer. Som gymnast ska man kunna identifiera sig inom en av dessa nivåer. Vilken nivå man tillhör beror bland annat på ledare, ambitioner och tävlings- alternativt träningsnivå. De sju nivåerna är följande;

• Lekande gymnastik • Träna på att träna • Träna och tävla • Träna för att tävla • Träna för att vinna • Träna för ett aktivt liv

Inom varje nivå finns det kortfattade riktlinjer på hur man som ledare förväntas vara. Både gällande kompetens, bemötande, viktiga egenskaper och beteenden

(Gymnastikförbundet, 2018).

Gymnastiken har uppmärksammats en del i media och tyvärr inte alltid positivt. När gymnastik har synts i mediala sammanhang benämns det oftast som ”gymnastik”. Detta medför att samhället missar vilken specifik gymnastisk disciplin det talas om vilket kan leda till missförstånd samt en generalisering av den bild media visar utåt. Många gånger har det visat sig ligga fokus på framförallt dåligt och ett icke hållbart ledarskap.

Gymnastikförbundet genomförde då via Stier (2012) studien Blod, svett och tårar.

Ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik - belyst och problematiserad. Studien

baseras på ledare och utövar i 13–20 års ålder inom landslagsorganisationen för flertalet gymnastiska discipliner, däribland truppgymnastik.

Studien visade att många timmars träning kräver ett kvalificerat ledarskap framförallt i övergången från barn till ungdom oavsett idrottsspecifik nivå. Övergången måste ske successivt och ledarna måste ta hänsyn till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt.

En annan viktig uppgift man som ledare har är att föra en kontinuerlig och öppen dialog med både gymnasten och föräldrarna. Genom att vara tydlig om vad som gäller på träningarna, målsättningar och förutsättningar så kommer man längre. (Stier, 2012).

I studiens resultat visar majoriteten av ledarna att utbildningarna fokuserar mycket på tekniska övningsmoment men att utbildningarna missar en viktig del gällande barn och ungdomars psykosociala utveckling. Vilket bidrar till att ledare i många fall saknar kunskap kring hur utövarna fungerar mentalt och vet därmed inte hur de ska hantera olika situationer som de ställs inför.

Andra områden som det även bevisats att det finns bristande kunskap inom hos majoriteten av ledarna är professionell distans, empati och mentalt stöd. På grund av detta är det viktigt med en kontinuerlig dialog och kommunikation bland ledarna om att deras relationer med gymnasterna är deras ansvar. Som ledare är det viktigt att kunna ha en längre tidsram, att kunna se vad ett beslut som man tar idag innebär för utövaren och hur det påverkar längre fram oavsett vad de anser om beslutet (Stier, 2012).

5. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen har landat i avsnitten; 5.2 utbildning, 5.3, ledaregenskaper, beteenden och relationer och 5.4 Multidimensional model of leadership, som

presenterar olika studier som har gjorts inom området.

Stor del av den tidigare forskningen grundar sig i studier som berör ledarskap i sin helhet inom flera olika idrotter. Anledningen till att den tidigare forskningen grundar sig i olika idrotter är på grund av att forskning kring gymnastik, truppgymnastik kopplat till dess ledarskap är begränsad.

5.1 Litteratursökning

Litteratursökning av vetenskapliga artiklar som berör ämnet och som på så sätt kunnat bidra till studien har skett via Malmö Universitets sökbas, Libsearch, under databasen “Sportdiscus”. Sökorden som användes var flertalet olika och det växte fram fler desto mer tidigare forskning som hittades. Sökorden som använts i olika konstellationer till varandra är: sport, drop-out, leadership, teenagers/youths/adolescents, relationships, multidimensional model of sports, coach, coaching, athletes, leadership-style, gymnastics och behavior. Ett aktivt val gjordes att sökningarna av tidigare forskning endast gjordes på engelska. Avgränsningarna som vi använt oss av i databasen är: peer-reviewed, full text, academic journal, publiceringsdatum 2000–2019 och engelska. Underlaget för teorin skiljer sig från den tidigare forskningen och dess avgränsningar eftersom att Chelladurai och Saleh grundade MML-modellen 1980, till skillnad från övrig tidigare forskning som är gjorda mellan 2000–2019. En hel del artiklar har hittats i referenslistan på de artiklar vi fann via våra sökningar. Annan litteratur som bidragit till innehållet i studien är böcker, rapporter gällande ämnet och andra dokument från främst gymnastikförbundet.

För att vara säker på att genomförandet av studien går till på rätt sätt användes Brymans (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Även Eljertssons (2014) Enkät i praktiken. En

handbok i enkätmetodik och Eliassons (2013) Kvantitativ metod från början har använts

som grund för att genomförandet av enkäterna gått till på rätt sätt. Av samma skäl har Trosts (2010) använts inför genomförandet av de kvalitativa intervjuerna.

5.2 Utbildning

Ledarskapsutbildningar har en signifikant påverkan på ledarens effektivitet, trygghet och självförtroende. Det inverkar även på hur ledarens beteenden påverkar och influerar unga idrottare. Detta framkommer i enkätstudien gjord på 172 stycken kanadensiska aktiva ungdomsledare (Sullivan, Paquette, Holt & Bloom, 2012). Exempel på detta i studien är att ledarens beteende kan påverka unga idrottare positivt genom fortsatt utförande av sporten samt ett visat välmående av att utöva sporten. Andra exempel från studien visar att negativa beteenden från ledaren kan leda till oönskade resultat samt risken att allt fler unga idrottare väljer att sluta med idrotten på grund av ledarens negativa beteenden (Sullivan, Paquette, Holt & Bloom, 2012).

Cote & Gilbert (2009) presenterar i en litteraturstudie att ledarens ämneskunskap anpassat till idrottarens önskade resultat leder till ett skickligt och effektivt ledarskap. Effektivitet är även något som förknippas med ett framgångsrikt ledarskap. För att ett ledarskap ska kunna upplevas effektivt hos de aktiva är det tränarens ämneskunskap som är grundläggande. Även en god relation mellan ledaren och dess utövare är förknippat med ett effektivt ledarskap. Enligt Cote & Gilbert, (2009) bygger det effektiva ledarskapet på en central kunskapsgrund som är anpassad för varje enskild situation såsom en prestation situation eller exempelvis en social situation som uppstår inom den specifika idrottsmiljön.

Med hjälp av den teoretiska bakgrunden hos ledare om hur ledaren ska agera och

bemöta sina utövare i olika situationer brukar det ofta resultera i starka relationer och en bättre lagsammanhållning. Detta kan i sin tur ofta resultera i goda idrottsprestationer (Cote & Gilbert, 2009). Becker & Solomon (2009) genomförde en intervjustudie med 18 stycken elitidrottare i ålder från 22–42 år (9 kvinnor, 9 män) aktiva i olika idrotter bland annat basket, fotboll, volleyboll och vattenpolo där resultatet menar på att ledarens uppgifter inte enbart är att utveckla spelarna och laget och dess sportsliga prestationer utan att ledaren även har en stor roll som förebild, vän eller mentor. Samma studie förklarar även att en ledare som visar på mycket erfarenhet inom den specifika idrotten samt visar på god kunskap inom rätt ämnesfält anses ha mer respekt hos sina aktiva (Becker & Solomon, 2009).

5.3 Ledaregenskaper, beteende och relationer

Nästan samtliga artiklar som har undersökts konstaterar att det inte finns ett ”perfekt ledarskap” eller ett ”magiskt recept” eller något ”vinnande koncept” på hur man är eller blir en uppskattad och framgångsrik ledare. En närgående intervjustudie som stärker detta är studien som genomfördes med 17 stycken internationella framgångsrika ledare från bland annat Frankrike, Australien, Kina, Kanada och Tyskland där dem benämndes som ”Olympic serial winning coaches (SWC)”. Ledarna var/är aktiva inom olika

idrotter, både lag och individuella idrotter bland annat is-hockey, segling, basket, simning och judo. Ledarskapsfilosofin som framkom utifrån intervjuer med ”SWC” var att ledarna bland annat bygger på att de hela tiden har en vision, är flexibla och kan ändra på sina eller idrottarnas beteenden utifrån olika situationer eller olika

förhållanden. Därför är självkontroll och självkännedom två mycket viktiga egenskaper hos ledaren (Sergio & Clifford, 2016). Samma studie menade även på att om ledaren har en hög arbetsmoral skapas respekt, tillit och lojalitet vilket leder till en ärlig samt öppen relation mellan ledaren och idrottaren (Sergio & Clifford, 2016).

I intervjustudien på 18 stycken aktiva elitidrottare som gjordes av Becker & Solomon (2009) som även nämns ovan identifierar författarna flertal utmärkande egenskaper hos ledarna som får dem att beskrivas som bra och framgångsrika ledare. Några exempel på dessa egenskaper är ärlig, kreativ, inspirerande, passionerad, lojal, flexibel, självkontroll och engagerad. Samma studie menar även på att relationen mellan ledaren och utövaren är en viktig faktor (Becker & Solomon, 2009).

Ytterligare en intervjustudie som genomfördes på sex stycken framgångsrika ledare inom ungdomsfotboll resulterade i att ledarna som intervjuades förklarade sitt ledarskap som en mix av olika ledarskapsstilar. Ledarna som deltog i studien var alla utvalda eftersom dem hade en gemenskap att dem alla hade någon gång tilldelats priset ”årets ledare” samt hade dem alla varit aktiva som ledare i 18–30 år. Faktorer som

identifierades hos samtliga ledare och deras uppfattning av sitt ledarskap var viljan av att vara en förebild för sina idrottare, deras egna erfarenheter av olika ledare,

En kvalitativ studie i form av intervjuer och observationer som genomfördes på elva stycken manliga elitfotbollstränare i England, presenterar ett resultat där de mest framstående beteendena hos ledarna kategoriserades som kombinerade instruktioner

och kombinerad feedback. Vilket i studien förklaras som instruktioner innan och under

samt feedback efter träningen/övningen och där förståelsen kring ”varför”, ”hur” och ”vad” förtydligas i varje instruktion eller feedback (Partington & Cushion, 2013).

En enkätstudie som gjordes i Taiwan på 403 stycken elitidrottare samt icke

elitidrottande ungdomar från 13 – 18 års ålder, resulterade i att instruktionsbeteenden i tränarnas ledarskap är en viktig faktor som påverkar motivationen och välmående inom laget, både hos icke elitidrottande samt elitidrottande ungdomar. Studien menar på att genom tydliga instruktioner hos ledaren förbättras relationen mellan ledaren och laget vilket leder till ökat välmående i laget. Resultatet visar även att icke elitidrottande ungdomar anser att det sociala stödet från ledaren bidrar till välmående i laget (Shang & Ku, 2018). Att ledaren kan anpassa sig utifrån den sportsliga nivån anses vara viktigt hos många idrottare för att kunna skapa och förbättra relationen ledare och idrottare emellan (Misasi, Morin & Kwasnowski, 2016).

5.4 Multidimensional model of leadership

Den multidimensionella ledarskapsmodellen (multidimensional model of leadership; MML) förklarar enligt Andrew (2009) att ett specifikt ledarbeteende kan påverka de sportsliga prestationerna samt idrottarnas välmående. Modellen ligger till grund för ett flertal av de artiklar som har studerats till den tidigare forskningen. Mer specifikt

förklarar MML att om idrottaren uppfattar ledarskapsbeteendet hos sin tränare utifrån de beteenden som önskas av idrottaren och av den specifika situationen är chansen att prestationen samt idrottarnas välmående är maximalt (Andrew, 2009).

Chelladurai (1980) bekräftar att MML är en teori som är specifikt anpassad för att få fram effektiva ledarbeteenden utifrån idrottarens önskade beteenden och den specifika situationen (Chelladurai & Saleh, 1980). Ytterligare en studie som grundar sig i MML-teorin förklarar och förstärker att ledare som är engagerade, har ett givande

ledarbeteende, ger socialt stöd, använder sig av den demokratiska samt

situationsanpassade ledarskapsstilen är de som bidrar till fler välmående idrottare. Studien har identifierat specifika beteenden som påverkar prestationen positivt. Tydliga

sportsliga samt tekniska instruktioner från ledaren och specifika beteenden är några av dessa faktorer som bidrar till välmående hos idrottarna. Även verbal uppmuntran och förstärkande feedback är bidragande till detta (Weiss & Friedrichs 1986).

Ytterligare en studie har genomförts utifrån MML-teorin med syfte att kartlägga om idrottares psykologiska karaktärer motsvarar deras inställning till idrotten och vilken typ av ledarskapsstil och ledarbeteenden som idrottarna föredrar utifrån sina psykologiska karaktärer. Resultatet visade på att idrottare som har en självbestämmande motivation och som upplever en fysisk form av nervositet, föredrar den demokratiska

ledarskapsstilen och ledare som kräver mycket och intensiv träning samt en ledare som ger socialt stöd och informativ feedback. Idrottare som upplever sig vara omotiverade föredrar den auktoritära ledarskapsstilen där ledaren ger ”straffande” förstärkande feedback (Horn, Bloom, Berglund & Packard, 2011).

6. Teori

Nedan presenteras den valda teorin som kommer ligga till grund för studien samt en förklaring av ett tidigare använt och granskat frågeformulär som ligger till grund för skapandet av studiens empiriinsamling.

6.1 Multidimensional Model of Leadership

Teorin grundas i de tre faktorerna: den specifika situationen och dess egenskaper och karaktärsdrag, ledarens egenskaper och karaktärsdrag samt idrottarnas/lagets

egenskaper och karaktärsdrag. Samtliga faktorer har en påverkan på ledarens beteenden. Utifrån modellens grundläggande faktorer kan ledarens beteenden kartläggas utifrån tre olika perspektiv såsom nödvändigt (required), aktuellt (actual), och önskat (prefered) beteende (Figur 1).

Nödvändigt beteende kan innefatta diverse formella krav från föreningen som ledaren måste bete sig utifrån såsom föreningens policy, mål, normer och regelverk. Nödvändigt beteende kan även påverkas utifrån gruppstorleken och gruppens bakgrund. De

nödvändiga beteendena skapas utifrån situationens egenskaper och karaktärsdrag (Chelladurai, 2006).

Ledarens aktuella beteende, alltså det faktiska beteendet hos ledaren, är resultatet av det nödvändiga och önskade beteendet. Det aktuella beteendet påverkas även av ledarens egenskaper, karaktärsdrag samt tidigare erfarenheter och kunskaper (Chelladurai, 2006).

Det önskade beteendet hos ledaren grundar sig i lagets eller idrottarnas egenskaper och karaktärsdrag såsom sportsliga och sociala kompetenser, deras behov av tillhörighet, samhörighet, socialt stöd och prestationsbehov (Chelladurai, 2006).

Modellen (Figur 1) visar att om de tre olika beteendeperspektiven (nödvändigt, önskat, aktuellt) överensstämmer och samspelar med varandra i ledarskapet är chansen stor till förbättrad prestation och ökat välmående hos idrottarna eller laget (Chelladurai, 1980, 1990).

Figur 1. Visar den grundläggande tanken bakom hur MML är uppbyggt (Chelladurai, 1980, 1990).

6.2 Leadership Scale of Sports (LSS)

Tidigare studier och forskning som har gjorts utifrån MML har oftast grundats i mätinstrumentet Leadership scale of sports (LSS). LSS är ett mätinstrument som är baserat på MML och skapat av Chelladurai & Saleh (1980) som används för att mäta fem olika dimensioner av ledarskapsbeteenden som har delats in i följande:

• Training and instruction – träning och instruktion; ledarbeteende som framförallt lägger fokus på att förbättra och utveckla de sportsliga prestationerna och

färdigheterna hos idrottarna (Chelladurai & Saleh, 1980).

• Democratic behaviour – demokratiskt beteende; att ledaren tillåter idrottarna att ta del i vissa beslut, exempelvis träningsupplägg, målsättningar, val av tävlingar eller cuper och sociala aktiviteter (Chelladurai & Saleh, 1980).

• Autocratic behaviour – auktoritärt beteende: att ledaren fattar samtliga beslut själv utan att inkludera övriga i processen samt avvisar gärna följdfrågor kring besluten (Chelladurai & Saleh, 1980).

• Social support – socialt stöd; att ledaren är medveten om idrottarens hälsa och välmående. Ledaren lägger vikt i att skapa en positiv miljö och bygga relationer med alla individer i laget (Chelladurai & Saleh, 1980).

• Positive feedback – positiv återkoppling; att ledaren belönar och

uppmärksammar goda prestationer eller förbättringar för att stärka idrottaren (Chelladurai & Saleh, 1980).

6.3 Tillämpning av teori

Teorin Multidimensional Model of Leadership har använts som ett stöd för att kunna förtydliga och stärka studiens resultat. Eftersom att MML visar att det inte finns ett rätt och fel ledarskap att förhålla sig till utan att det beror på situationen, ledaren och idrottaren/laget bidrar denna teori till ett övergripande perspektiv. För att kunna tyda och finna kategorier i processen av studiens genomförande har mätinstrumentet LSS legat till stor grund. LSS-modellens fem kategorier är de som varit bidragande till att studien kunnat hålla en röd tråd samt ökat dess reproducerbarhet.

Mätinstrumentet LSS är uppbyggt av 40 frågor inom fem olika kategorier: träning och instruktion, demokratiskt beteende, auktoritärt beteende, socialt stöd och positiv feedback. Under utformandet av ledar- och gymnastenkäten valdes det ut tre frågor inom varje kategori. Valet av frågorna som användes gjordes genom att ta med de tre frågor inom varje kategori som var mest olika för att täcka så mycket inom varje kategori som möjligt. Frågorna översattes från engelska till svenska för att öka chanserna för förståeligheten.

Valet av att ta tre så olika frågor som möjligt inom varje kategori kan påverka

trovärdigheten i resultatet eftersom att spridningen blir större. Hade samtliga frågor från LSS-formuläret använts i studiens enkäter hade spridningen på resultatet troligtvis blivit mindre eftersom att det är ett beprövat och etablerat mätinstrument som använts i flertalet studier.

7. Metod

Nedan beskrivs det tillvägagångssätt som ligger till grund för studien och dess fortlöpande arbetsprocess. Studiens metodavsnitt är en viktig del för att öka dess transparens samt att möjligheten ges för att kunna reproducera studien på nytt.

7.1 Forskningsdesign

I denna studie undersöks ledaregenskaper och beteenden som anses vara betydelsefulla för fortsatt utövande av truppgymnastik bland ledare samt tjejer och killar i 13–16 års ålder oavsett idrottsspecifik nivå. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter till både aktiva och ledare samt kompletterande intervjuer med ledare för att stärka

alternativt motsäga resultatet som enkäterna visar. Empiriinsamlingen tog totalt cirka två veckor inkluderat transkribering av intervjuer. Det som tog längst tid var sökning samt sammanställning av tidigare forskning vilket tog cirka två veckor. Teorin som använts som hjälpmedel för att kunna bygga studien är Multidimensional model of leadership (MML). Studien formas av ett deduktivt angreppssätt eftersom den bygger på och har grunden i den valda teorin. Studien är av kvantitativ karaktär eftersom att

resultatet grundar sig i en mätbar studie, detta innebär insamling av numerisk data. Kvantitativ mätning i en undersökning gör det möjligt att beskriva de små och hårfina skillnaderna och visar även tydligt på variationer exempelvis om man anser att något är mer eller mindre viktigt (Bryman, 2011).

Den kritik som riktas mot kvantitativa studier som kan vara viktigt att vara medveten om är att människor tolkar den värld vi lever i olika. Denna kritik är det viktigt att ta hänsyn till i resultatet. Likt detta kan även respondenterna tolka frågorna som ställs på olika sätt och förknippa dem med olika situationer vilket leder till att svaren kan vara missvisande i förhållande till varandra och undersökningssyftet (Bryman, 2011).

7.2 Urval och avgränsning

Avgränsningarna har gjorts med anledning att genomföra en så bra studie som möjligt. Eget intresse av idrotten samt ledarskapets förmåga att påverka har även bidragit till valet av studiens undersökningsgrupper.

Ledare i truppgymnastik för tjejer och killar i 13–16 års ålder kontaktades personligen med anledning att få fler enkäter besvarade. Ytterligare kontakt skedde via en

Facebook-sida för ledare inom truppgymnastik där enkäten delades tillsammans med en informativ förklaring och beskrivning av studiens och enkätens syfte. Totalt besvarade 190 stycken webb-enkäter varav enbart 100 stycken var användbara eftersom den enkättjänsten som användes online begränsade användningen och tillgängligheten av de besvarade enkäterna.

Gymnasterna som kontaktades kom samtliga från samma förening i södra Skåne. Detta urval gjordes av olika anledningar. Framförallt för att ett etablerat nätverk redan fanns i den valda föreningen. Valet av förening kunde försäkra att en effektiv enkätinsamling på den efterfrågade målgruppen, tjejer och killar som är aktiva inom truppgymnastik oavsett specifik idrottsnivå, kunde genomföras. Antalet besvarade och användbara enkäter från gymnastmålgruppen uppnåddes till 86 stycken.

Ledarenkäten besvarades som tidigare nämnts av aktiva ledaren inom truppgymnastik från hela Sverige medan gymnastenkäten begränsades till en och samma förening. Eftersom att gymnastrespondenterna kommer från samma förening kan det vara möjligt att föreningens ledarkultur speglas i resultatet. Detta innebär att ledarnas resultat är mer generaliserbart än gymnasternas på grund av den stora geografiska spridningen av ledarrespondenter.

Eftersom att samtliga gymnaster som förfrågades att delta i undersökning är 13–16 år gamla krävdes föräldrars medgivande vid deltagande av enkäten. Detta innebar att tillgång till vårdnadshavares kontaktuppgifter behövdes vilket godkändes av föreningen i fråga. Vårdnadshavarna informerades via ett utskick om studien, dess syfte samt om intresset av att samla in information via enkäter från truppgymnaster i 13-16 års ålder i den föreningen deras barn tränar. Vårdnadshavarna godkände deltagandet i

enkätundersökningen via ett mejl som skickades ut från föreningens

kommunikationsbas Sportadmin, där de fick möjlighet att skriva om deras barn inte fick delta i studien (Bilaga 5). Gymnasterna besvarade enkäterna för hand för att alla skulle kunna besvara frågorna samtidigt till skillnad från ledarna som besvarade enkäten online.

Urvalet vid enkätinsamlingen var främst ett målstyrt urval som senare övergick till ett systematiskt urval (Bryman, 2011). Vid första urvalet besvarades enkäterna av de som kunde bidra med information till studien. Samtliga enkäter som samlades in användes till fråga 1–15 medan 86 gymnastenkäter och 87 ledarenkäter kunde användas till fråga 16. Fråga 16 skiljde sig från resterande frågor vilket medförde att det inte kändes problematiskt att det blev färre ledarsvar på den frågan än de andra.

Valet av intervjurespondenter var ett målstyrt bekvämlighetsurval. Detta innebar att de ledare som kunde hjälpa till att besvara forskningsfrågorna samt som visade intresse av deltagande i intervjun blev utvalda. Vid deltagande i intervju krävdes ett godkännande via en samtyckesblankett. Samtyckesblanketten som användes var den som Malmö Universitet har som mall (Bilaga 6).

Det genomfördes två semistrukturerade intervjuer samt en skriftlig som besvarades via e-mejl med aktiva truppgymnastik ledare. Avgränsningen till det låga antalet berodde på att intervjuerna är ett komplement till enkäterna för att antingen stärka eller motsäga dess resultat. På grund av GDPR beslutades det att ett genomförande av intervjuer på gymnaster inte skulle ske trots att det hade varit intressant för studiens resultat.

7.3 Enkätundersökning

En enkät är utformad med övervägande frågor med fasta svarsalternativ samt färre öppna frågor. Frågorna som ställs i en enkät kan med fördel få inspiration från eller rentav utnyttja frågor som använts av andra i liknande studier. Den främsta fördelen med att använda sig av frågor från tidigare studier är att de redan är kvalitetstestade (Ejlertsson, 2014). Leadership Scale for Sports (LSS) användes som stor grund till enkät- och intervjufrågorna.

LSS är ett frågeformulär uppbyggt av 40 frågor som är uppdelade i 5 olika kategorier som berör olika ledaregenskaper eller beteenden (bilaga 1) (Chelladurai & Saleh, 1980). Det valdes ut tre frågor gällande varje kategori från LSS för att på ett tydligt sätt kunna presentera resultatet. Den sista frågan i enkäten utformades med hjälp av de viktigaste egenskaperna för framgångsrikt ledarskap som kom upp i den tidigare forskningen. Två olika enkäter utformades, den ena riktad mot ledare, medan den andra utformades för truppgymnaster som är 13–16 år gamla. Enkätrespondenterna blev tydligt informerade och ombedda att utgå från vad dem anser vara den optimala ledaren när dem besvarade enkäten. Enkäten bestod av 15 olika frågor som var snarlika oavsett om man besvarade gymnast- eller ledarenkäten. Svarsalternativen bestod av en fyrgradigskala; alltid, ofta, sällan, aldrig. Valet av den fyrgradiga skalan gjordes för att resultatet skulle visa på ytterligheter i studien. Utifrån mätinstrumentet LSS har svarsalternativen alltid och ofta tolkats som ”rätt” svar i kategorierna instruktioner, demokratiskt ledarskap, socialt stöd och positiv feedback. Vid sammanställningen av enkätresultaten och kategorin

auktoritärt ledarskap har svarsalternativen sällan och aldrig tolkats som ”rätt” svar. Detta kan bidra till tolkningssvårigheter i genomförandet av enkäten vilket i sin tur kan påverka resultat i studien. Sista enkätfrågan skiljde sig från de övriga då

enkätrespondenterna ombedes att rangordna sju utvalda ledaregenskaper från viktigast till minst viktig. Anledningen till de snarlika enkäterna oavsett målgrupp var för att på ett enklare sätt kunna jämföra svaren mellan gymnaster och ledare vilket medför möjligheten att upptäcka likheter och skillnader, inte bara bland ledarna och gymnasterna var för sig utan även i jämförelse med varandra (bilaga 2 och 3).

En viktig del i arbetet kring utformandet av enkäterna var att få ihop en lättförståelig enkät som var kort, tydlig och enkel att besvara (Bryman, 2011). Skapandet av frågorna utformades med hjälp av kapitel 9 i Bryman (2011), Ejlertssons (2014) Enkät i

praktiken och En handbok i enkätmetodik samt Eliasson (2013) Kvantitativ metod från början.

Det finns fördelar samt nackdelar med enkätundersökningar. En fördel är att

enkätundersökningar tyder på att de fungerar bättre än direkta intervjuer när det handlar om känsliga ämnen. Alltså finns det en tendens till att sanningen kommer fram och sådant som individer kan dra sig för att berätta i en intervju kommer fram i en anonym enkät. I enkäten blir ärligheten högre kring hur viktig man exempelvis anser att en

särskild ledarstil eller ledaregenskap är. Detta istället för att respondenten svarar det hen anser att “man vill höra”. Ytterligare fördel med enkätinsamling är att studien får en större empiriinsamling och därmed kan trovärdigheten samt generaliserbarheten öka (Bryman, 2011).

7.4 Intervjuer

Den andra av insamlingsmetoder som användes i studien var semi-strukturerade intervjuer. Dessa användes som ett komplement till de kvantitativa enkäterna för att få en djupare förståelse för resultatet. Intervjusvaren användes antingen till att förstärka eller motsäga de resultat som enkäterna visar på. Eftersom att en av nackdelarna och utmaningarna med en enkätundersökning är att man inte får chans att få med

tilläggsinformation anses intervjuer som ett bra komplement till den huvudsakliga insamlingsmetoden. Genom att komplettera med intervjuer kunde intressanta resultat utifrån den kvantitativa insamlingsmetoden få större chans till en diskussion samt fler alternativt djupare infallsvinklar (Eliasson, 2018).

Utförandet av intervjuerna skedde efter att enkäterna hade genomförts för att med större sannolikhet kunna få fram material som var av intresse till det fortsatta arbetet i studien. Frågorna som ställdes i intervjuerna hade sin grund i enkätfrågorna, dock var

intervjufrågorna mer utvecklade (bilaga 4). Semi-strukturerade intervjuer ansågs som ett bra alternativ då denna sortens intervju utgår ifrån en rad förutbestämda frågor som leder till en god struktur och risken för att komma ifrån det aktuella ämnet minskar. Intervjuernas genomförande flöt på och dess empiri bidrog till djupgående förståelse av studiens numeriska resultat. Det ges chans till att utveckla en fråga som respondenten besitter givande kunskap eller erfarenhet kring (Bryman, 2011). Intervjuerna spelades in för att kunna lägga stort fokus på intervjupersonen och svaren istället för att hinna få med all information under genomförandet av intervjun. Inspelningen av intervjun genomfördes med hjälp av en diktafon. Transkriberingen skedde i efterhand, så nära inpå intervjun som möjligt för att ha informationen i minnet så färsk som möjligt. En fördel med intervju som metod är att man får mer djupgående information som kan ge relevans till studien. En nackdel är att det är tidskrävande på ett annat sätt än enkäter i och med att genomförandet av en intervju kräver mer tid och likaså transkriberingen som sker i efterhand (Trost, 2010). Boken Kvalitativa intervjuer (Trost, 2010) samt

kapitel 10 i Bryman (2011) användes som grund för ett säkert och tryggt genomförande av intervjuerna.

7.5 Bearbetning och analys

Varje enkät samt varje enskilt svar sammanställdes genom att omvandla svarsalternativen till siffror för att kunna få fram statistik på resultatet. Efter

sammanställning av samtliga enkäter från båda respondentgrupperna, gymnaster och ledare, påbörjades arbetet med att få fram figurer och tabeller som visar studiens resultat. För att med säkerhet få fram ett godkänt resultat samt en försäkran om att tillvägagångssättet varit rätt har vi tagit hjälp av lärare från Idrottsvetenskap på Malmö Universitet vid genomförandet av SPSS. Statistiska tester genomfördes och bearbetades med hjälp av IBM, SPSS Statistic, version 24.

Vid sammanställningen av all empiri definierades de beroende och oberoende variablerna. De beroende variablerna är kategorierna: instruktioner, demokratiskt ledarskap, auktoritärt ledarskap, socialt stöd och positiv feedback medan de oberoende är gymnaster och ledare.

Intervjuerna analyserades med kodning. Eftersom att frågorna i intervjun var uppbyggda utifrån enkäten som bygger på LSS och dess fem kategorier (instruktioner, auktoritärt, demokratiskt, socialt stöd och positiv feedback) så bidrog detta till en självklarhet att kategoriseringen av svaren i intervjuerna blev desamma. Genom att koda resultaten utifrån kategorierna bidrog det till möjligheten att kunna sammanföra viktiga delar av empirin vilket i sin tur bidrog till ett mer trovärdigt resultat samt slutsats (Bell, 2006). Efter insamling och sammanställning kunde intervju- samt enkätresultaten sättas samman till resultatet av studien.

7.6 Tillförlitlighet, validitet och reliabilitet

Inom ramen för tillförlitlighet finns det fyra kriterier där ett av de fyra är trovärdighet. När det förklaras att det kan finnas många olika beskrivningar av en social verklighet önskas det att detta framgår så tydligt som möjligt när det gäller trovärdigheten för studien. En ökad trovärdighet av arbetet fås genom att den genomförs i enlighet med samtliga regler som finns. Reliabilitet är en synonym på tillförlitlighet. Om en studie är reliabel innebär det att om studien hade genomförts på nytt hade resultatet blivit

detsamma. I kvantitativa undersökningar används ofta begreppet reliabilitet då det är av intresse om resultatet är stabilt eller inte (Bryman, 2011).

Validitet är ett annat begrepp som används när man diskuterar tillförlitlighet och anses ofta vara det viktigaste forskningskriteriet för att få en hög trovärdighet på studien. Validitet mäter om man verkligen mätt det man menat att mäta och om slutsatsen hänger ihop med det man haft i åtanke att mäta. Det är viktigt att lägga tid och arbete på tillförlitligheten för att motverka att det bildas avstånd mellan verkligheten och idealet av mätningarna. Reliabilitet och validitet är beroende av varandra, alltså är en studie som inte är reliabel inte heller valid (Bryman, 2011).

För att öka trovärdigheten och reproducerbarheten i studien har metodavsnittet

uppdaterats i samband med att studien utformats och utvecklats. Detta bidrog till att en röd tråd som fortlöper genom hela arbetet skapats. För att öka mätningen av validiteten och reliabiliteten i denna studie har en uträkning av Cronbachs alfa och Cohen’s D genomförts. Cronbachs alfa är ett statistiskt mått som räknar ut och visar den interna konsistensen på mätningen. Detta innebär att man ser på hur väl olika delar av en studie mäter samma koncept. Den interna konsistensen beskrivs som ett tal mellan 0 och 1, där 1 = perfekt och 0 = ingen reliabilitet alls. Den acceptabla nivån som avser intern

reliabilitet är 0,8 (Bryman, 2011).

Cohen’s D används för att räkna ut effektstorleken av en intervention. Alltså skillnaderna mellan medelvärdena där standardavvikelsen utgör enheterna.

Effektstorleken (Cohen’s D) beräknas genom att subtrahera gruppernas medelvärden, samt dividera gruppernas genomsnittliga standardavvikelse. Ett resultat av Cohen’s D

som visar på 0,2 - 0,49 innebär en liten effekt, 0,50 - 0,79 visar en medelstor effekt medan 0,80 à visar på stor effekt (Sundell, 2012).

7.7 Källkritiska överväganden

För att vara säker på att man är källkritisk finns det fyra kriterier att följa: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Äkthet innebär att källan ska vara just det den utger sig för att vara. Med tidssamband menas det att desto längre tid som passerat sedan en händelse och berättelsen desto större anledning till att tvivla på källan (Thurén, 2013). Därför har denna studie främst använt sig av tidigare forskning från år 2000 och framåt. Äldre forskning än så anses inte lika relevant eftersom en ständig utveckling kring de aktuella ämnena sker i samband med nya forskningar och

samhällsutvecklingar. Tredje kriteriet är oberoende, detta innebär att källan ska kunna stå för det som står i den. Alltså används inte en avskrift eller ett referat till en annan källa utan det är alltid den primära källan som används. Sista kriteriet är tendensfrihet som står för att man inte ska kunna misstänka att källan i fråga på något sätt ger en ifrågasättande eller falsk bild av det verkliga. Det bör inte ligga någon vikt vid personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen av att förvränga

verklighetsbilden (Thurén, 2013).

7.8 Etiska överväganden

De fyra grundläggande etiska principerna rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för respondenterna i studien. Härefter beskrivs de fyra kraven som gäller inom svensk forskning. Informationskravet innebär att forskarna måste informera deltagarna i studien om dess syfte samt vad som ingår i undersökningen.

Samtyckeskravet är det andra kravet, de som medverkar i undersökningen får själv avgöra om de vill delta eller inte, om undersökningen innefattar minderåriga krävs ofta vårdnadshavares godkännande. Exempel på detta är att intervjupersonerna informerades med en samtyckesblankett (bilaga 6) samt de minderårigas vårdnadshavare

informerades med ett mejlutskick (bilaga 5). Det tredje kravet är konfidentialitetskravet och innebär att personuppgifterna på deltagarna ska skötas med största möjliga

konfidentialitet. Deras personuppgifter måste hanteras så att obehöriga ej kan komma åt dem. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet. Med nyttjandekravet menas det att de uppgifter som används endast får användas för forskningsändamålet (Bryman, 2011).

8. Resultat

Nedan följer resultatet av vilka ledaregenskaper och beteenden som anses vara viktigast och mest betydelsefulla för ett gott ledarskap som bidrar till fortsatt utövande av

truppgymnastik.

8.1 Betydelsefulla ledaregenskaper och beteenden

Utifrån tidigare forskning (avsnitt 5.2 och 5.3) identifierades sju viktiga egenskaper och beteenden för en ledare att besitta. I insamlingen av empirin ombads

enkätrespondenterna rangordna dessa faktorer från den egenskap de ansågs vara mest viktig till den som ansågs vara minst viktig. 50,6% av ledarna anser att egenskap 1, ”vara engagerad i sin roll som ledare”, är den viktigaste egenskapen (tabell 1).

Egenskap 3, ”ser varje enskild individ”, anses vara den viktigaste egenskapen att besitta och arbeta mot för 28,7% av ledarna. Gymnasterna visar även på att egenskap 1 är den viktigaste med ett resultat på 22,1%. Tätt följt av egenskap 7, ”skapar en rolig stämning på träningen, inte endast fokus på prestation och utveckling”, med 18,6%. Intressant att se i detta resultat är att egenskap 7 som enligt gymnasterna anses vara en av de mest betydelsefulla egenskaperna hos en ledare, är tillsammans med egenskap 2 och 4 de som anses vara minst betydelsefulla för ledarna med ett resultat på 2,3% på varje enskild egenskap.

Tabell 1. Visar fördelningen i antal och procent på vilken egenskap som ledare och gymnaster anser vara den viktigaste.

Deltagare 1. Engagerad 2. Lagsamman -hållning 3. Ser individen 4. Flexibel, anpassningsbar 5. Kunskap, erfarenhet, utbildning 6. Skapar öppna relationer 7. Rolig stämning Gymnaster Antal 19 13 12 7 10 9 16 N=86 % Antal 22,1% 15,1% 14% 8,1% 11,6% 10,5% 18,6% Ledare Antal 44 2 25 2 8 4 2 N=87 % Antal 50,6% 2,3% 28,7% 2,3% 9,2% 4,6% 2,3% Totalt Antal 63 15 37 9 18 13 18 N=173 % Antal 36,4% 8,7% 21,4% 5,2% 10,4% 7,5% 10,4% 1 = engagerad i sin roll som ledare

2 = jobbar för att skapa en god lagsammanhållning 3 = ser varje enskild individ

4 = flexibel och anpassningsbar utifrån olika situationer 5 = besitter kunskap erfarenhet och utbildning inom ledarskap

6 = eftersträvar en god kommunikation och relation med alla i gruppen 7 = skapar en rolig stämning på träningen, inte endast fokus på prestation och utveckling

Medelvärdet på egenskapen ”ser varje enskild individ” skiljde sig markant mellan de två grupperna (tabell 2). Ett lågt resultat på medelvärdet innebär att egenskapen har rangordnats som den mest betydelsefulla (skala 1–7, 1 = mest viktig och 7 = minst viktig). Gymnasternas medelvärde på denna egenskap var 4,27 vilket innebär att de rangordnat denna egenskap som mindre viktig medan ledarnas medelvärde på 2,4 visar på att egenskapen värderas som en av de viktigaste. Under egenskapen ”engagerad i sin roll som ledare” kan det avläsas att det är den mest betydelsefulla egenskapen hos de båda respondentgrupperna. Detta med ett medelvärde på 3,2 bland gymnasterna, 2,08 bland ledarna och 2,64 totalt. Övriga egenskaper har relativt jämlika medelvärden hos både respondentgrupperna. Ett exempel på detta kan avläsas under egenskapen ”skapar en rolig stämning på träningen, inte endast fokus på prestation och utveckling”.

P-värdet för egenskaperna ”engagerad i sin roll som ledare”, ”jobbar för att skapa en god lagsammanhållning”, ”ser varje enskild individ”, ”besitter kunskap, erfarenhet och utbildning inom ledarskap” samt ”eftersträvar en god kommunikation och relation med alla i gruppen” visar på statistisk signifikans.

Egenskapen ”ser varje enskild individ” visade på stor effekt (Cohen’s D värde, tabell 2). Egenskaperna ”Engagerad i sin roll som ledare”, ”jobbar för att skapa en god

lagsammanhållning” och ”eftersträvar en god kommunikation och relation med alla i gruppen” resulterade i en medelstor effekt. Egenskapen ”besitter kunskap, erfarenhet och utbildning inom ledarskap” visade på en liten effekt. Ett resultat av Cohen’s D som visar på 0,2 - 0,49 innebär en liten effekt, 0,50 - 0,79 visar en medelstor effekt medan 0,80 à visar på stor effekt (Sundell, 2012).

Tabell 2. Medelvärdet, standardavvikelsen samt P-värdet på hur viktig varje egenskap anses vara enligt ledare och gymnaster var för sig samt det gemensamma resultatet. I tabellen längst till höger visas värdet av Cohen’s D vilket är detsamma som

effektstorleken.

Egenskaper och beteende Deltagare N Medelvärde _{(SD) värde} P- Cohen’s _D

Engagerad i sin roll som ledare Gymnaster 86 3,20 (+1,76) 0,000 0,69

Ledare 87 2,08 (+1,46)

Totalt 173 2,64 (+1,71)

Jobbar för att skapa en god Gymnaster 86 3,35 (+1,67) 0,000 0,66

lagsammanhållning Ledare 87 4,45 (+1,64)

Totalt 173 3,90 (+1,74)

Ser varje enskild individ Gymnaster 86 4,27 (+2,02) 0,000 1,10

Ledare 87 2,40 (+1,36)

Totalt 173 3,33 (+1,95)

Flexibel och anpassningsbar utifrån Gymnaster 86 5,02 (+1,84) 0,626

olika situationer Ledare 87 5,15 (+1,55)

Totalt 173 5,09 (+1,67)

Besitter kunskap, erfarenhet och utbildning Gymnaster 86 4,23 (+2,05) 0,016 0,37

inom ledarskap Ledare 87 4,98 (+1,98)

Totalt 173 4,60 (+2,04)

Skapar en rolig stämning på träningen, inte Gymnaster 86 4,26 (+1,98) 0,992 endast fokus på prestation och utveckling Ledare 87 4,25 (+1,81)

Totalt 173 4,25 (+1,89)

Eftersträvar en god kommunikation och Gymnaster 86 3,69 (+2,08) 0,001 0,52 relation med alla i gruppen Ledare 87 4,67 (+1,66)

Totalt 173 4,18 (+1,94)

Nedanstående citat stärker den tidigare forskningen kring att där inte finns ett ”perfekt ledarskap”, ett ”magiskt recept” eller ett ”vinnande koncept” på hur man blir en uppskattad och framgångsrik ledare (Sergio & Clifford, 2016).

”Absolut ledarteamet, det måste vara välfungerande för annars tror jag inte det är så lätt att vara positiv i sitt eget ledarskap. För det blir ju lite som att om jag är på ett sätt och min ledarkollega på ett annat sätt så blir det som att vi motarbetar varandra. Att skapa ett bra klimat helt enkelt är den viktigaste egenskapen och det bidrar alla till och innefattar många olika egenskaper”.

(Intervjuperson 1, 15.04.19) ”Av egen erfarenhet så kan jag ju säga att en tydlig och öppen kommunikation där man verkligen är öppen men varför man vill att man ska göra på ett visst sätt. Jag tror även man behöver vara en bra lyssnare”.

(Intervjuperson 2, 23.04.19) ”Att vara ödmjuk och lyhörd. Man behöver kunna läsa av gruppens känsla, och veta när det är dags att vara lite mer strikt, eller när man kan skoja till det”.

(Intervjuperson 1, 15.04.19)

”Det beror på, olika situationer kräver olika saker av mig som ledare. Men i det stora hela så försöker jag vara så flexibel som möjligt. För är man det så tror jag att man försöker hjälpa så många som möjligt också”.

(Intervjuperson 3, 08.04.19) ”Att man verkligen känner att ingen är fulländad, man bör inte tro att bara för att man har massa kvalifikationer och pedagogisk utbildning att man är den bästa ledaren. Utan den bästa ledaren kanske är någon som inte har någon utbildning inom pedagogik men som kanske kan leda gruppen på ett genuint bra sätt”.

(Intervjuperson 2, 23.04.19)

Det krävs många goda beteenden och egenskaper för att skapa den optimala ledaren. Beroende på situationen så behöver man vara flexibel och anpassningsbar i sitt

ledarskap för att få ut det mest önskvärda av den, vilket stärks av MML-teorin (figur 2). Ytterligare en viktig anledning att ledaren avläser situationen och uppfattar vilket beteende som önskas, är på grund av att ett negativt beteende från ledaren kan leda till oönskade resultat samt risken att allt fler unga idrottare väljer att sluta idrotta

Figur 2. MML förklarar att om idrottaren uppfattar ledarskapsbeteendet hos sin tränare utifrån de beteenden som önskas av idrottaren och av den specifika situationen är chansen att

prestationen samt idrottarnas välmående är maximalt (Andrew, 2009).

8.2 Instruktioner

I diagram 1 kan det avläsas att ledarna svarat relativt lika på fråga 1, ”den bästa ledaren ser till att varje gymnast får träna på sin egen nivå och efter sin egen förmåga”, och fråga 3, ”den bästa ledaren är medveten om varje enskild gymnast styrkor och

svagheter”. Frågan som skiljer sig i instruktionskategorin är fråga 2, ”den bästa ledaren förklarar hur en övning ska genomföras för varje enskild individ”. Denna fråga är den enda som har fått ”sällan” som svar med en procentenhet på 16 %.

Nedanstående citat från två olika intervjupersoner kan förklara varför fråga 2 urskiljer sig från fråga 1 och 3. Alltså utgår ledarna från gruppen i helhet när första

instruktionerna ges på träningstillfället. Därefter försöker ledarna anpassa övningarna på individnivå.

”I en perfekt värld hade man ju velat utgå ifrån varje individ när man planerar en träning så att varje gymnast får den träningen de behöver. Men i en realistisk värld så kan de vara väldigt svårt, man måste oftast utgå ifrån helheten om man säger så, eller majoriteten av gruppen”.

(Intervjuperson 1, 15.04.19) ”Jag tror att jag ofta försöker lägga mig så mycket i mitten som möjligt från början. Och sen utvecklar jag därefter när jag ser vad gruppens behov är och sen går jag på individnivå genom att prata och lyssna. Och Ibland kanske det räcker, ibland så får man ändra någonting. Men i det stora hela så försöker jag vara så flexibel som möjligt. För är man det så tror jag att man försöker hjälpa så många som möjligt också”.

Diagram 1. Den procentuella fördelningen på ledarnas svar för respektive fråga i instruktionskategorin. Anledningen till att det inte visas någon stapel för

svarsalternativet ”aldrig” är på grund av att ingen ledare har svarat ”aldrig” på fråga 1– 3. Fråga 1: den bästa ledare ser till att varje gymnast får träna på sin egna nivå och förmåga, Fråga 2: den bästa ledaren förklarar hur en övning ska genomföras för varje enskild individ, Fråga 3: den bästa ledaren är medveten om varje enskild gymnasts styrkor och svagheter.

Gymnasternas svarsfrekvens inom frågorna för instruktionskategorin var mer jämna än ledarnas, vilket kan ses i diagram 2. Det är även här fråga 2 som skiljer sig från de andra två med en högre svarsfrekvens på ”sällan”. Gymnasterna har en betydligt högre

svarsfrekvens på alternativet ”ofta” än ledarna på fråga 1 och fråga 3. Majoritet av svaren ligger på ”alltid” och ”ofta” hos både ledare och gymnaster vilket enligt LSS innebär att de föredrar tydliga instruktioner på träningarna samt beteenden som lägger fokus på att förbättra och utveckla de sportsliga prestationerna och färdigheterna hos idrottarna (Chelladurai & Saleh, 1980). Studiens resultat kan stärkas av den tidigare forskningen som menar på att genom tydliga instruktioner hos ledaren förbättras

relationen mellan ledaren och laget vilket leder till ökat välmående i laget (Shang & Ku, 2018). Att ledaren kan anpassa sig och ge intruktioner utifrån den sportsliga nivån anses vara viktigt hos många idrottare för att kunna skapa och förbättra relationen ledare och idrottare emellan (Misasi, Morin & Kwasnowski, 2016).

78% 30% 84% 22% 54% 16% 0% 16% 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3

Kategori - Instruktioner (Ledare)