• No results found

En studie av förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En studie av förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle Barn-unga-samhälle

Examensarbete i

Barndom och lärande

15 högskolepoäng

"Det kanske är något man

ska börja titta mer på"

En studie av förskolepersonals tankar kring

den pedagogiska måltiden

”It might be something to start thinking about”

A Study of Preschool Teacher´s Thoughts on Pedagogical meals in

Preschool

Isabelle Jarny

Anna Ljungberg

Förskollärarutbildningen 210 hp Handledare: Martin Kjellgren

(2)

2

Förord

Vi vill tacka av sina egna tankar och erfarenheter till oss. Vi har tillsammans genomfört studien och varit delaktiga under hela processen. Vi har gemensamt tolkat vårt empiriska material och tagit del av varandras individuella tankar samt haft intressanta diskussioner under arbetes gång. Vi har gjort alla moment tillsammans vilket har lett till att vi båda har varit lika delaktiga och aktiva. Kjellgren som har väglett och gett oss feedback på vårt arbete.

(3)

3

Abstrakt

Syftet med vår studie är att ta del av och analysera förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden. Vår huvudfrågeställning baseras på vad som sker under den pedagogiska måltiden samt hur förskolepersonalen väljer att beskriva den. Våra frågeställningar har utvecklats utifrån förskolepersonalens uppfattningar angående barns lärande under den pedagogiska måltiden. Därför valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med förskolepersonalen för att få fram deras tankar kring måltiden. Vi har valt att använda oss av ordet förskolepersonal eftersom vi har intervjuat personer med olika behörigheter. De kvalitativa intervjuerna utfördes på två förskolor i Skåne som ligger i olika kommuner. Materialet som vi samlade in analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, eftersom detta berör punkter som barns lärande och utveckling. Det sociokulturella perspektivet inrymmer också begrepp som är centrala för denna studie exempelvis den proximala utvecklingszonen.

Efter analys av våra intervjuer såg vi ett mönster i att de flesta intervjuade ansåg att vuxna är förebilder under måltiden och att de vuxna behöver uppmärksamma barnen samt lärandet som sker. Den pedagogiska måltiden innehåller mycket lärande för barnen och de intervjuade uppmärksammade matematik samt språk. De framkommer även att det är viktigt att barnen ska ha inflytande över vad de vill äta eller vad man tycker är gott. De intervjuade hade tankar kring lärande kopplat till måltiden. Men lärandet skedde automatiskt och visades först under våra intervjuer samt diskussioner med förskolepersonalen.

(4)
(5)

5

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Tidigare forskning ... 9 3. Teori ... 11 4.1 Metodval ... 14 4.2 Intervjuer ... 14 4.3 Urval ... 15 4.3.1 Presentation av informanter ... 15 4.4 Genomförande ... 16 4.5 Forskningsetik... 17 4.6 Analysmetod ... 18

5. Resultat och analys ... 19

5.1 Språkutveckling ... 19

5.2 Fostran ... 21

5.3 Matematik ... 22

5.4 Sammanfattning av resultat och analys ... 25

6. Slutsats och diskussion ... 28

6.1 Metoddiskussion ... 28

6.2 Resultatdiskussion ... 29

6.3 Avslutande reflektioner ... 31

6.4 Förslag till fortsatt forskning ... 33

Litteraturlista ... 34

Bilaga 1 ... 36

(6)
(7)

7

1. Inledning

Vi har använt oss av begreppet pedagogisk måltid som ett samlings ord för alla situationer i förskolan som innefattar mat och en närvarande pedagog. Men vårt fokus har mestadels legat på lunchen i förskolan. Albina Brunosson (2012) skriver i rapporten som heter Måltiden i förskolan, om hur maten ska vara hälsosam och hur den pedagogiska måltiden ska vara en lärandesituation. Brunosson (2012) lyfter fram i rapporten att förskolepersonal ibland saknar kunskap om vad en hälsosam måltid innefattar och då beskriver författaren att mer personal behöver få kunskap inom området hälsosam måltid.

På Livsmedelsverkets hemsida1 under rubriken Råd för förskola – lunch och lärande står det hur pedagoger på en förskola kan utnyttja situationen kring mat och måltiden i förskolan så att det blir en lärandesituation. Det innebär till exempel att förskolepersonal och barnen samtalar kring måltiden som serveras på förskolan. Hur smakar de olika maträtterna som serveras på förskolan och vilka olika färger har maträtterna som serveras? Utifrån det kan förskolepersonal samtala med barnen och utnyttja den pedagogiska måltiden som en lärandesituation på förskolan. På Livsmedelsverkets hemsida tas det upp att vuxna ska äta tillsammans med barnen på förskolan, och det ges olika förslag på hur en måltid på förskolan kan användas av förskolepersonal i pedagogiskt arbete. Några av förslagen är att måltiden kan användas för samtal, samspel med andra barn, motorikträning, matematik- och språkutveckling. Barnen kan också öva på självständighet samt träna på sitt bordsskick, att kunna sitta stilla, vänta på sin tur samt att själva ta lagom mycket mat på sin tallrik.

Något som vi tycker är intressant är att begreppet pedagogisk måltid inte nämns i läroplanen trots att det kan vara en viktig del i barns lärande. Den pedagogiska måltiden inbegriper dock ett flertal av läroplanens strävansmål. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står det att förskolor ska sträva efter att lägga grunden för ett livslångt lärande för barn. Förskolans verksamhet ska vara rolig, erbjuda trygghet samt vara en lärorik plats för barn. Verksamheten ska också fungera som en pedagogisk plats för barn där omsorg, fostran och lärande

1

(8)

8

tillsammans bildar en helhet. Förskolans ska vara en plats där barn stimuleras och utvecklas. Detta är samtliga aspekter som skulle kunna rymmas inom den pedagogiska måltiden.

Vi har dock under vår verksamhetsförlagd utbildning upplevt olika tankar samt arbetssätt kring den pedagogiska måltiden. Pedagogerna förefaller inte alltid jobba med måltiden på ett sätt som är främjande för lärandet. Mot denna bakgrund och diskussioner angående vad vi ville undersöka i denna studie märkte vi att båda har liknande uppfattningar angående hur den pedagogiska måltiden ska vara. Vi ville därför undersöka hur förskolepersonal själva ser på den pedagogiska måltiden som en lärandesituation. Detta är alltså en studie om den pedagogiska måltiden, dess funktion och tankar kring den, ur förskolepersonalens perspektiv. Vi har gjort intervjuer på två förskolor i olika delar av Skåne. En av de gemensamma nämnarna mellan förskolorna är att många av barnen är flerspråkiga. Men när det kommer till den pedagogiska måltiden skiljer sig förskolornas arbetssätt åt.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppfattar den pedagogiska måltiden som lärandesituation.

Vi valde att använda oss av följande frågeställningar för att kunna konkretisera vårt syfte.

Vilket slags lärande anser pedagogerna sker?

 Hur menar förskolepersonal att de tillvaratar den pedagogiska måltiden som ett tillfälle för lärande?

(9)

9

2. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att redovisa begreppet pedagogisk måltid och olika artiklar samt tidigare forskning som gjorts runt omkring.

Johansson och Pramling Samuelsson (2001) men även Sepp, Abrahamsson och Fjellström (2006) har skrivit artiklar kring den pedagogiska måltiden. I artiklarna beskrivs det liknelse för hur måltider på förskolor kan se ut. Johansson (2001) skriver om pedagogik i olika omsorgssituationer på förskolor. Författaren har med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer undersökt pedagogers förhållningssätt under den pedagogiska måltiden. Måltiden är en situation som möjliggör en pedagogik med en helhetssyn på omsorg och lärande. Måltiden i förskolan har ett vårdande behov i fokus, barnen ska få mat och bli mätta. Samtidigt är måltiden en situation där barnet utmanas och flera lärandetillfällen är möjliga (Johansson & Pramling Samuelsson, 2001).

Enligt Sepp, Abrahamsson och Fjällström (2006), som har gjort undersökningar på förskolor om den pedagogiska måltiden, ska vuxna finnas där för barnen som förebilder. I studien diskuteras det vidare kring förskolepersonalens förhållningssätt och att den pedagogiska måltiden på förskolan är en situation där barnet ska utmanas och tillgång till olika lärandetillfällen ska ges. I studien tas det upp som ett exempel att språket kan utvecklas under den pedagogiska måltiden. Författarnas resultat visade även på att barnen själva kan lära sig att uppskatta mängder, utveckla sin motorik, dela med sig samt lita på sin egen förmåga vid matbordet. Lärande som uppstår under den pedagogiska måltiden är inte alltid självklart utan det är även vilken inställning som pedagogerna har(Sepp, Abrahamsson & Fjällström, 2006).

Doverborg (2006) tar upp måltiden som en bra situation för barnen att öva och utmana sina matematikkunskaper. Hon skriver att det kan handla om att räkna sina kamrater vid bordet eller att man hjälper till att duka och då övar barnen på att räkna tallrikar samt bestick till alla. Utifrån Johansson (2001) beskrivs det vidare på att förskolepersonal ska lägga vikten på att under måltiden samtala med barnen, där olika begrepp och ord kan benämnas. Resultatet visade på att förskolepersonal jobbade olika under den pedagogiska måltiden och

(10)

10

pedagogernas synsätt kring matbordet speglades tydligt. Vidare beskrivs vikten på att samtala med barnen och att kunna ställa frågor vid matbordet.

I studien som gjordes av Johansson och Pramling Samuelsson (2001) framkom det att pedagogerna på de olika förskolorna hade liknande synsätt på hur en pedagogisk måltid bör gå till. Utifrån resultatet visade det sig att pedagogernas pedagogik uttryckte sig på olika sätt. På den ena förskolan låg fokus på att barnen skulle äta. De vuxna förde gärna samtal med varandra och de lät inte barnen ta initiativ i någon större grad. Bordsskicket var viktigt och att barnen skulle följa de vuxnas instruktioner var ett viktigt fokusområde. På den andra förskolan i studien verkade fokus inte enbart ligga på att barnen skulle äta utan även på att de skulle kunna kommunicera och föra ett samtal vid matbordet tillsammans. Vi vill sammanfatta Johansson och Pramling Samuelsson (2001) studie med att deras studie har byggts på att undersöka omsorgens betydelse för måltiden på förskolor. Utifrån deras resultat framkom det att pedagogerna på de olika förskolorna har samma synsätt på hur en pedagogisk måltid bör gå till, men pedagogiken uttryckte sig på olika sätt. Utifrån dem olika sätten var att den ena förskolan hade personalen stor fokus på att det viktigaste var att barnen fick i sig mat och att barnen åt upp sin mat på tallriken. Den andra förskolan var det mer fokus på att samtala kring maten och att varje bord förde en diskussion och kommunicerade med varandra.

(11)

11

3. Teori

Under denna rubrik kommer vi att redovisa den sociokulturella teorin och den proximala utvecklingszonen.

Det sociokulturella perspektivet valde vi för att det baseras på hur lärande och utveckling skapas utifrån samspel. I förskolan förekommer både gemensamma och enskilda aktiviteter, den pedagogiska måltiden är dock inte en enskild aktivitet. Vi tycker utifrån syftet av vår studie samt frågeställningarna att det sociokulturella perspektivet passar för att granska vårt insamlande material då måltiden är en situation som innehåller mycket samspel.

Vi kommer att utgå ifrån Leif Strandbergs (2006) tankar angående den proximala utvecklingszonen. Strandberg (2006) beskriver Vygotskijs proximala utvecklingszon som är en teori som utgörs av en interaktion mellan barn och vuxna. Den interaktion som sker i den proximala utvecklingszonen väljer vi att koppla till vårt problemområde, den pedagogiska måltiden. För att barn ska kunna utveckla kunskaper behövs det en interaktion mellan barn – vuxen eller barn – barn som hjälper till att stimulera deras utveckling. Utifrån interaktion skapas samspel mellan individer. Genom att samspela kan barn lära sig att hantera nya intryck och färdigheter utan stöd från vuxen/vuxna. Strandberg (2006) beskriver också Vygotskijs syn på lärande som en pelare. Ytterligare en författare som beskriver Vygotskijs proximala utvecklingszon är Roger Säljö (2012) som nämner att för att ett barn ska kunna pröva sina kunskaper och utvecklas behöver barnet vara beroende av någon individ som har mer erfarenheter. Under tio års tid arbetade Vygotskij med frågor om lärande och utveckling skriver Säljö (2012). . Vidare skriver Säljö att i det sociokulturella perspektivet är det hur individer och grupper tillägnar sig kognitiva resurser som fokus ska ligga vid. Vi anser här att det var relevant för oss att se på lärande utifrån det sociokulturella perspektivet eftersom barn dagligen på förskolan kommunicerar med andra barn och vuxna samt att man deltar i sociala sammanhang.

(12)

12

Begreppet den proximala utvecklingszonen belyser relationer mellan människa och social kontext i utveckling och lärande. För att förtydliga utveckling och lärande inom den proximala utvecklingszonen skiljer Vygotskij på barns aktuella utvecklingsnivå och den proximala utvecklingszonen. Den aktuella utvecklingsnivån är det som barnet redan klarar av själv. Den proximala utvecklingszonen är riktad mot en nivå som kan uppnås med stöttning av andras erfarenheter och kunskap. Även här trycker Vygotskij på att förskolepersonal har en viktig roll när det gäller att stödja barnets tänkande inom den proximala utvecklingszonen. Målet är att nå den proximala utvecklingsnivån, detta sker genom att vuxna stöttar och vägleder barnen (Säljö, 2000).

Lärande begreppet kopplar vi vidare till vår studie där barn tar del av allt som händer i sin omgivning. Barn härmar och tar efter andra barn och vuxna (Pramling Samuelsson, 2001). Nya intryck sker dagligen och det är genom språket barn lär sig agera och uppföra sig. Kommunikativa processer är viktiga för lärandet, speciellt hur vuxna kommunicerar med barnen. Kommunikationen leder till att det ger barnet delaktighet och kunskaper samt färdigheter. Utifrån hur vuxna presenterar saker och hur vi pratar, hör barnet det och blir medvetna om vad som är intressant och bet 2000). När begreppet lärande tas upp i vår studie syftar det på att utifrån sociala sammanhang lär sig barnen nya kunskaper genom sitt deltagande i olika sociala sammanhang som till exempel under den pedagogiska måltiden på förskolan.

Strandberg (2006) skriver även att enligt Vygotskij har lärande och utveckling sin utgångspunkt i samarbete och interaktion med omgivningen, lärande kommer ur gemensamt arbete och är beroende av samspel. Tillsammans bildas interaktionen i ett meningsfullt sammanhang. Vygotskij ser språket som ett redskap för att utvecklas i interaktion med andra människor samt sig själv och barn måste behärska språket för att tillgodogöra sig kunskap. En annan författare som också skriver om barns samspel är Williams (2006). Williams (2006) hänvisar till William Corsaros. Corsaros teori om barns samspel är en liknelse av Vygotskijs teori utifrån tankar kring socialisering och deltagande som redskap för barns utveckling. Corsaro har gjort studier som visar på att barn tar in och omformar förmågor som är viktiga i samhället. Inom denna teori sker lärande genom vuxna, samspel samt deltagande.

Svensson (2009) skriver att inom den sociokulturella teorin har även intresse legat kring tanken och språkets utveckling samt vad som kommer först. Inom det sociokulturella

(13)

13

perspektivet anser man att dessa till en början är åtskilda men efter att man uppnått en viss språklig nivå påverkar detta individens tanke. Han menar att det sker en social interaktion i tanken och att detta då formar individens personlighet. Vygotskij menar på att man behöver ha erövrat språket för att kunna tänka. Säljö (2000) skriver även om Vygotskijs tankar om att språket är ett redskap för tänkandet och för att kunna föra en inre dialog. I Vygotskijs artikel (1962) belyser han att barn skapar psykologiska verktyg, främst språket för att kunna hantera och tolka problem. Eftersom hans tanke om att människan lär sig i samspel med andra individer och därför är språket ett viktigt verktyg i kommunikation med andra människor. Att kommunicera med andra barn på förskolan är betydelsefullt men även att genom tanken kunna kommunicera med sig själv.

Avslutningsvis för att beskriva djupare vad ett sociokulturellt perspektiv är kan man säga att det är ett synsätt om barns utveckling där den största vikten läggs vid kulturella och sociala sammanhang. De redskapen används för att förstå och kommunicera med omvärlden. Genom ett socialt samspel kommer vi i kontakt med omvärlden och blir delaktiga i ett sätt att tänka och handla som är betydande i vår kulturella omgivning. Kunskap och färdighet är något vi lär och utvecklar i samspel med andra. I samspel med andra människor tar både barn och vuxna till sig olika sätt att tänka, tala och att utföra fysiska handlingar (Strandberg, 2006).

(14)

14

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att beskriva vårt val av undersökningsmetod samt vilken typ av intervjuer vi har valt att göra. Vi kommer beskriva de intervjuade och förskolorna där vi utförde vår studie.

4.1 Metodval

Till vår studie valde vi att använda en kvalitativ metod. Alvehus (2013) skriver att inom den kvalitativa metoden intresserar man sig för innebörd men även för samband. Fördelen med att utföra en kvalitativ metod är enligt Larsen (2009) att man kan gräva djupare i ämnet. Vilket innebär att man får fram fler svar genom bland annat en intervju, man kan be personen i fråga att utveckla och ämnet behandlas mer något vi anser att vi har uppnått genom våra frågor. Valet av denna metod gjordes för att få ta del av förskolepersonalens tankar och reflektioner angående ämnet i fråga. Vi ville även att de skulle utveckla sina svar så mycket som möjligt för att vi skulle kunna få en övergripande bild utan att göra observationer. På grund av detta anser vi att valet av en kvalitativ metod passade denna studien.

4.2 Intervjuer

Vi utförde våra intervjuer på två olika verksamheter, Havets och Skogens förskola. De utförda intervjuerna tog mellan 20 och 50 minuter. Frågorna handlade om den pedagogiska måltiden och hade till en början språkutveckling som fokus.

Vi har gjort intervjuer som kategoriseras som semistrukturerade i genomförandet. Vi utgick ifrån en intervjumall med öppna frågor (bilaga 2) för att hålla oss till ämnet men låta de intervjuade få uttrycka sina tankar. Det var genom detta öppna material vi märkte att

(15)

15

förskolepersonalen kom in på så mycket annan utveckling och lärande än bara språkutveckling, men den pedagogiska måltiden blev en röd tråd genom intervjuerna.

Alvehus (2013) beskriver semistrukturerade intervjuer som vi har utfört, som de vanligaste intervjuerna. Genom detta sätt följer man ett dokument under intervjun med få öppna frågor med fokus på ämnet. Den intervjuade får i denna struktur stor möjlighet att påverka resultatet av intervjun.

4.3 Urval

Vi ville genom intervjuer samt analys av dessa se på likheter och/eller skillnader hos personalens tankar om språkutveckling under måltiden. Vi valde att fråga förskolepersonal från samma förskola men även olika avdelningar för att se på olika på arbetssätt under den pedagogiska måltiden.

Vårt val av de intervjuade är strategiskt urval då Alvehus (2013) skriver att detta urval sker genom att välja personer med vissa erfarenheter som lämpar sig för frågeställningen. Om man har kunskap om miljön och då även vetskap om vilka personer som bör intervjuas sker ett strategiskt urval.

4.3.1 Presentation av informanter

De som blev intervjuade är sju personer, dessa är barnskötare samt förskollärare som är aktiva inom förskolan. De sju vi har intervjuat har jobbat inom förskolan under olika lång tid från 3 till 35 år. Vi har valt att ge de intervjuade, förskolorna samt avdelningarna fingerade namn för att bibehålla deras anonymitet. Vi har gett personalen namn med samma första bokstav som den första bokstaven i namnet på den förskola de jobbar på.

Skogens förskola: På Skogens förskola har vi intervjuat tre personer. På förskolan finns det 8 avdelningar som är åldersindelade. De personer som vi valde att intervjua arbetade på olika avdelningar. Alla har erfarenhet av olika barngruppsindelningar och på förskolan byter man

(16)

16

även avdelning ofta för att få jobba med barn i alla åldrar. Här jobbar: Sara, Sandra och Sanna.

Havets förskola: På Havets förskola intervjuade vi fyra personer med olika behörigheter för att kunna få en bredare syn på deras tankar angående den pedagogiska måltiden. Det finns två avdelningar på förskolan som består av 1-3 års avdelning och en 3-5 års avdelning. Här jobbar: Helen, Hedda, Henrietta och Hanna.

4.4 Genomförande

Innan vi tog kontakt med förskolepersonalen gick vi igenom de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet har framställt. Vid inbokade besök ute på förskolorna frågade vi förskolepersonalen om de skulle kunna tänka sig att bli intervjuade och vi bokade då ett datum för dessa. Alla som blev tillfrågade ville vara med, men förskolepersonalen på Havets förskola ville inte bli inspelade, så under de intervjuerna fördes anteckningar. På Skogens förskola blev intervjuerna inspelade och efteråt transkriberade.

Vi gjorde intervjuerna separat, alltså ensamma med olika deltagare, utifrån en intervjumall (se bilaga 2) men intervjuerna ser inte likadana ut då vi valde att ställa olika följdfrågor beroende på hur samtalet såg ut. Vi valde även att följa den intervjuade och ställa följdfrågor på spår som de kom in på, på grund av detta blev intervjuerna olika långa.

De inspelade intervjuerna transkriberades direkt efter intervjun var gjord. Transkriberingarna skrevs i skriftspråk utan att innehållet av intervjun ändrades. Efter att vi hade gjort intervjuerna då vi antecknade, renskrev vi materialet medans det fanns färskt i minnet för att få med så mycket som möjligt av materialet. Trots för och nackdelar med om man gör inspelningar eller inte under intervjuer har vi haft som mål att förmedla innehållet på ett så rättvist sätt som möjligt. Vi vill att de intervjuade ska känna att de framställs på ett rättvist och korrekt sätt i vår studie, samt att genom välgjorda insamlingar av material och bearbetning av dem kunna framställa ett bra och trovärdigt slutresultat.

(17)

17

4.5 Forskningsetik

Vetenskapsrådet (2002) har riktlinjer kring hur forskning etisk skall gå tillväga. Fyra av dessa riktlinjer är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi har valt att förklara dessa och samtidigt redovisa vårt tillvägagångssätt utifrån dem.

Vetenskapsrådet (2002) förklarar informationskravet som att information skall ges till de berörda angående syfte med studien samt hur den i stora drag ska genomföras. När vi frågade förskolepersonalen om de ville delta i en intervju hade vi framställt ett dokument om vad vi skulle göra och gå tillväga, med information om oss, varför vi ville intervjua och att de skulle vara anonyma. Detta dokument användes dock bara till en av förskolepersonalen som efterfrågade och ville se dokumentet, men vi meddelade att det fanns om man ville läsa innan intervjun (bilaga 1).De tillfrågade blev även informerade om att de hade möjlighet att avbryta sitt deltagande när och om de skulle vilja. Detta ingår i samtyckeskravet som utgår ifrån att en deltagare får bestämma alla villkor för sin medverkan i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Det var även några som valde att inte bli inspelade och eftersom vi respekterar detta samt utifrån samtyckeskravet gjordes endast anteckningar under dessa intervjuer.

Redan från början har de intervjuade blivit informerade om att de är anonyma genom hela vår studie. Detta ingår även i konfidentialitetskravet, och innebär att alla personliga uppgifter om de deltagande i en studie ska bevaras så att obehöriga inte kan komma att få tag i de (Vetenskapsrådet, 2002). Därför har vi fingerade namn på deltagarna och nämner endast vilken stad som förskolan befinner sig i.

Till sist av dessa forskningsetiska krav har vi nyttjandekravet. Inom detta belyser Vetenskapsrådet (2002) att det insamlade materialet endast ska användas till forskning och vi försäkrar att materialet vi har samlat in endast används för denna studie och kommer inte att redovisas någon annanstans.

Eftersom vårt syfte breddades skulle vi ha kunnat gå ut med ny information om vårt syfte för forskningsetikens skull. Men då det insamlade materialet som visas här i vår studie kommer från första intervjun efter att de intervjuade hade blivit tilldelade information om studien, anser vi att informationen de fick i början var tillräckligt.

(18)

18

4.6 Analysmetod

Vi har analyserat det insamlade materialet på ett sätt som Larsen (2009) benämner som innehållsanalys. Genom detta kollar man på bland annat samband men även skillnader i det insamlade materialet, särskilt samband har varit ett fokus i vår analys. Material samlas först in och därefter sker analysen genom olika steg, några av dessa är sortering i olika teman, granskning samt utvärdering mot tidigare forskning.

(19)

19

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer resultatet av vår studie visas och analyseras.

Vi har valt att dela upp analysen under tre teman för att förenkla redovisningen av analysen. I de intervjuade pedagogernas berättelser om den pedagogiska måltiden framträdde tre olika former av lärande, som vi här har valt att diskutera mer ingående i varsitt avsnitt. Dessa handlar om språkutveckling, matematik och fostran.

5.1 Språkutveckling

Förskolepersonalens svar och resultat från båda förskolorna visade tydligt att alla barn ska uppmuntras till språklig kontakt och samspel under den pedagogiska måltiden. Detta belystes i samband med barns språkutveckling.

Sara på Skogens förskola betonar vikten av att interagera med varandra och beskriver ett exempel under intervjun som handlar om när barn vid måltiden kommunicerar med varandra och att förskolepersonalen kan utmana barnen genom att samtala och ställa frågor vid matbordet eller bara finnas där som stöttning. Sara pekar på att barn lär sig genom intryck från varandra och ett exempel kan vara om ett barn har lärt sig dela sin mat med kniv och gaffel själv, kan det barnet hjälpa andra att också själva dela sin mat. Sara nämner i sammanhanget att hon placerade ut barnen så att de skulle vara till hjälp för varandra som en annan form av hjälpmedel. Hon är tydlig med att vid ett sådant tillfälle skulle vara gynnsamt för båda barnen.

Till exempel man har ett barn som kanske är lite blyg och så, då ska man kanske passa på där vid pedagogisk måltid att detta barn kan ju sitta med någon som pratar mycket så som förebild. Barn växer i att få hjälpa andra också, att man lyfter det. (Sara)

Under den pedagogiska måltiden på förskolan ansåg förskolepersonalen att det var ett tillfälle att lägga extra vikt på språket. De intervjuade belyser att under den pedagogiska måltiden har man chans att prata sakta med barnen, vara engagerade, benämna och uppmärksamma det mesta som händer. Några av förskolepersonalen på Skogens förskola uttryckte sig i

(20)

20

intervjuerna att de ville att barnen skulle se deras engagemang och att de ville förstå barnen när de hade något att säga. Detta för att barnen skulle fortsätta att prata och utforska sitt språk. Utifrån en intervju beskrevs det att ett barn en dag pekade på en skål som stod på bordet. Utan att säga något pekade barnet på skålen och ville att förskolepersonalen skulle skicka skålen som innehöll majs. Förskolepersonalen såg att barnet pekade på skålen med majs i och tog skålen till sig och samtidigt pekade förskolepersonalen på skålen och benämnde ordet majs. Därigenom berättar förskolepersonalen för barnet att det benämndes majs. Nästa gång majs serverades på förskolan visste barnet att man kunde säga majs och därigenom fick barnet det skickat till sig genom att benämna ordet. Utifrån denna situationen förklarade tre av förskolepersonalen att det är viktigt att den pedagogiska måltiden även ska främja språkutveckling hos barnen.

På Havets förskola jobbade de utöver samspel och kommunikation, aktivt med hjälpmedel såsom bilder och tecken under den pedagogiska måltiden för att på så sätt främja barns språkutveckling. På Skogens förskola trycker förskolepersonalen extra på samtal, samspel och engagemang då vi frågade om de använde hjälpmedel. Alla de intervjuade på Skogens förskola anser att på deras avdelningar jobbar de med att prata med barnen och benämna saker. Vi kommer nu att redovisa arbetssätten samt tankarna kring språkutveckling och den pedagogiska måltiden på de olika förskolorna.

På Havets förskola hade den ena avdelningen som består av barn i åldrarna ett till tre år hjälpmedel under den pedagogiska måltiden för att främja barns språkutveckling. Vid den pedagogiska måltiden på förskolan jobbar Helen med bilder som visade vad som användes vid måltiden såsom glas, kniv, gaffel, tallrik. Bilderna fanns tillgängliga för barnen och förskolepersonalen beskrev att bilderna användes som stöd för att främja barns språkutveckling under den pedagogiska måltiden.

Henrietta som arbetar på Havets förskola jobbar med barn i åldrarna tre till fem använde sig av teckenspråk under den pedagogiska måltiden. Med teckenspråk menade Henrietta att hon jobbar med TAKK som hjälpmedel. Vidare beskrev Henrietta att hon hade gått utbildning genom TAKK för att få komplement i språk- och talkommunikation som används för att öka barns förståelse för språket samt ett hjälpmedel i vardagen. Vidare beskriver hon att det .

(21)

21

Henrietta beskriver att hon använder sig av TAKK under den pedagogiska måltiden för att hon vill ge barnen ett redskap så att de kan interagera med sin omgivning och sina kompisar men även vuxna. Genom att använda sig av TAKK under den pedagogiska måltiden lär barnen sig tecken för olika maträtter. Henrietta barn med speciella behov, utan till alla barn i verksamheten.

5.2 Fostran

Samtliga intervjuade kom in på bordsskick, regler och socialt samspel. I detta kapitel belyser vi inflytande och en för de intervjuade central åsikt om att en vuxen är en förebild.

Förskolepersonalen är alla överens om att den pedagogiska måltiden på förskolan ska vara en lugn och trygg situation för barnet. En situation där man lär sig sociala regler om hur man beter sig vid en måltid. Ett exempel som ges i en intervju som gjordes p gaffel när man äter. Bordsskicket tränas genom att barnen lyssnar på varandra och att de får vänta på sin tur samt att alla barn fick vänta med att gå ifrån bordet tills alla barn hade ätit upp sin mat. Utifrån Livsmedelsverkets Bra mat i förskolan tar de även upp att barn kan tränas i bordsskick utifrån den pedagogiska måltiden på förskolan och att barn ska lära sig att vänta på sin tur (Livsmedelsverket 2007).

Under en av intervjuerna på Havets förskola berättades det om att det hade funnits olika åsikter mellan förskolepersonalen kring måltiden. Några i arbetslaget anser att den pedagogiska måltiden uppfattas som en stressig situation och att hög ljudnivå förekommer under måltiden. Samtidigt beskrivs det att barnen ska sitta stilla på sina platser och låta maten tysta mun. Detta är något som Sepps (2006) tar upp i sin avhandling och skriver att måltiden uppfattas som stressig och att alla barn vill prata och synas och utifrån det kan det leda till hög ljudnivå under den pedagogiska måltiden.

Alla som medverkade i intervjuerna är överens om att förskolepersonalen ska sitta tillsammans med barnen och äta tillsammans. Här anser och uttrycker förskolepersonalen att de är förebilder för hur man ska bete sig vid en måltid. Det blev dock varierat svar utifrån om förskolepersonal ska få äta sin egen mat med barnen eller om förskolepersonalen ska äta

(22)

22

samma mat som serveras på förskolan som barnen får. En av de intervjuade uttrycker däremot att hon är kluven i frågan om detta då hon någon gång tagit med egen mat. Hon tar upp det faktum att det kanske är för att hon är fröken som barnen accepterar ett avvikande beteende som att ta med sig egen mat. Om ett barn hade gjort det tror hon att de andra barnen skulle protestera gentemot det.

Saras svar på den frågan var att hon inte tycker att förskolepersonal och barn ska äta annorlunda mat än vad som serveras på förskolan. Här visar Ida på att villkoren ska vara lika för vuxen och barn. Hon anser även att det är viktigt för att visa barnen att man inte tycker om all mat och att det är okej.

Ja det tycker jag och jag tycker de ska äta den maten som barnen har. Jag tycker inte de ska sitta och äta två knäckebröd medan barnen kämpar med sin fiskgryta som de och kanske tycker inte det är det godaste. Utan pedagogen ska också kunna visa att jag tycker inte om all mat. Men jag äter lite ändå för att det mår jag bra av och det gör ni också och sen är det. Du måste göra det du säger. (Sara)

Även Sandra pratade om att man inte tycker om all mat men att det är okej. Det är inte viktigt att äta den här förbannade ärtan. Om man äter ärtor varje dag för när kan det vara att man själv kan besluta att jag har eget inflytande i mitt liv och kunna säga att nu har jag testat det femtiosju gånger, hur många gånger ska jag behöva prova den? Att tycker du inte om ärtorna ta då något annat. (Sandra)

Här visar vi på två av de intervjuade som pratade om att man inte kan tycka om all mat som serveras på förskolan men de tyckte att det var viktigt att man skulle smaka på maten. Sandra står dock undrande över hur många gånger man ska behöva smaka innan man får lov att säga att det är mindre gott och att man inte tycker om det.

5.3 Matematik

Intervjuerna utifrån båda förskolorna visade på att förskolepersonalen la vikt på att barnen själva skulle få duka inför en måltid på förskolan. Vi märkte att förskolepersonalen ansåg att dukning innehåller språkutveckling, matematik med mera.

(23)

23

Westlund (2011) vill belysa att dukningen är ett ämne som ofta kommer på tal i förskolan och diskuteras under en pedagogisk måltid. Förskolan låter barnen till stor del ha inflytande och delaktighet under dukningen. Utifrån intervjuerna på både förskolorna .

På den ena förskolan hade personalen och barnen dukar-vecka som bestod av att två barn dukade med hjälp av en förskolepersonal. De två barnen som hade dukar-vecka dukade till alla på avdelningen och tillsammans räknade de hur många barn som var närvarande och utifrån det tog de fram bestick, glas och tallrikar. De kunde själva räkna antalet gafflar, knivar och glas som skulle dukas fram. Westlund (2011) lyfter fram olika händelser i hennes avhandling där hon jämför och beskriver två olika avdelningars måltids situation. På den ena avdelningen får barnen själva eller med en kompis duka fram allt som behövs till den pedagogiska måltiden och de får själva duka av när dem känner sig färdiga.

På den andra förskolan tog en av de intervjuade upp att barnen på deras avdelning dukade fram till sig själva. Hon menar att genom dukningen övade och utvecklade barnen språket.

Ja alltså det är ju lärande hela tiden, men jag menar när du dukar. Alltså om man pratar, jaha ni har haft matte idag, ja vi har haft matte idag för vi har dukat. (Sandra)

Sandra pratar om att dukningen är en situation som innehåller mycket matematik. Barnen plockar fram till sig själva och räknar besticken, tallrikar och glas. På Havets förskola, lades det mer vikt på dukningen så att det blev ett tydligt syfte för barnen. Förskolepersonalen ville att barnen själva insåg vilka barn som var på förskolan och vilka barn som var borta. Genom att de dukade tillsammans och till alla barn blev detta tydligt. Doverborg (2012) menar att måltiden ska innehålla olika moment där förskolepersonalen ska kunna ge möjlighet att utmana barnens matematiktänkande och lärande. En av dessa anser Doverborg (2012) är dukningen på förskolan.

Två av de intervjuade som jobbar på småbarnsavdelning uttrycker att de använder avdukning som en lärandesituation. När de minsta barnen hade ätit klart fick en del av dem själva duka av, något ansågs vara en lärandesituation. Med det menade hon att det främjade barnens språkutveckling, matematik, begreppsbildning, turtagande med mera. Ett exempel från Skogens förskola jobbade förskolepersonalen mycket med att benämna och prata med barnen.

(24)

24

på barnens tallrikar. Det var de barnen som hade dukar-vecka som utförde uppgiften. Förskolepersonalen beskrev att arbetssättet och syftet med namnlapparna bidrog till att barnen blev mer intresserade av bokstäver och genom det lärde de (2000) beskriver hur olika artefakter används vid lärandet, ett redskap som vi här kan se utifrån vårt resultat är barnens namnlappar som används vid dukningen och bestick och tallrikar som dukningen består av.

Till sist vill vi påpeka att det under måltiden inte alltid innehåller medvetet lärande, något vi märkte under intervjuerna. Vissa men väldigt få jobbade medvetet med den pedagogiska måltiden och större delen jobbade omedvetet med den. Med omedvetet menar vi att de hela tiden strävar efter utveckling hos barnen men det är ingen situation de har fokuserat eller reflekterat över mer än var barnen ska sitta och att man ska få byta placering. De ansåg att språk och pedagogik är något som sker hela tiden på förskolan.

Alltså jag blir lite ställd på pedagogisk måltid. Eller pedagogiken har jag hela tiden så det är ju inget speciellt med måltiden det är ju bara så att det är ett forum där jag har chans att sitta ner med några stycken. Men pedagogik, alltså alla situationer som händer under en dag är ett pedagogiskt hjälpmedel. (Sandra)

Här har vi en tanke om att Anna samt andra intervjuade resonerar som läroplanen att verksamheten och förskolan ska genomsyras av lärande och omsorg. Alltså är inte situationen i sig viktigt utan kanske förskolepersonalens förhållningssätt till lärande. Att personalen ser lärande i allt som sker och att man utnyttjar varje tillfälle i vardagen som en viktig del i barns lärande och utveckling.

Trots allt lärande som förskolepersonalen uttryckte visade intervjuerna på att man under måltiden inte direkt reflekterade över lärandet som sker eller hur man ska gå tillväga för att lära under den pedagogiska måltiden. Förskolepersonalen är medvetna om att det behövs jobba mer under den pedagogiska måltiden. Detta är något som Sara pekar på under sin intervju.

Det är ju skillnad om man har någon vattenlek då, då tittar man ju på det materialet och så hur ska jag gå vidare hur ska jag utmana dem vidare, men just vid måltider så inte riktigt på samma sätt. Men det kanske är något man ska börja titta mer på, jag vet inte. (Sara)

(25)

25

Sara uttryckte att hon inte ser måltiden som en planerad aktivitet där man hela tiden utmanar till exempel ett material för att få ut så mycket lärande man bara kan. Och utrycker vidare att man kanske ska börja reflektera mer kring måltiden.

5.4 Sammanfattning av resultat och analys

Vårt syfte har varit att undersöka hur förskolepersonal uppfattar den pedagogiska måltiden som en lärandesituation. I de tre föregående kapitlen visade vi upp det som var centralt under intervjuerna. Vi har mest sett likheter men även skillnader i förskolepersonalens arbete på de två förskolorna och de kommer att visas i detta kapitel. Vi kommer även granska och diskutera det som framkommit under intervjuerna. Vi vill påpeka att vårt resultat utifrån intervjuerna visar på hur två olika förskolor jobbar utifrån den pedagogiska måltiden på förskolan. Det finns inget arbetssätt som är rätt eller fel utan olika arbetssätt beskrivs.

Alla som medverkade i intervjuerna svarade att måltiden på förskolan ska ses som en lärandesituation för barnen och ett tillfälle för gemenskap samt samspel. Vi har även sett att samspel och samtal har varit en gemensam nämnare när de intervjuade har diskuterat lärande. Förskolepersonalen poängterade vikten på att samtal och gemenskap och att det är viktigt för lärandet genom hela verksamheten och då även måltiden. Förskolepersonalen tycker att barn lär varandra, de måste få kommunicera med varandra för att utvecklas och lära sig nya saker. En av de intervjuade uttryckte även att lärande ska ske under hela dagen och nämnde då en pojke som börjat på förskolan och lärde sig svenska genom att de spelade fotboll, något som han hade som intresse. Förskolepersonalen involverade kompisarna att benämna allt som hände under deras fotbollsmatcher. Detta utvecklades även till diskussioner kring olika länder och deras flaggor.

De som blev intervjuade ville att man skulle utnyttja den pedagogiska måltiden till att främja språkutvecklingen för barnen. Förskolepersonalen uttryckte att under den pedagogiska måltiden var det bra att utnyttja för språkutveckling, för alla barn, även de med ett a , genom att benämna och prata med barnen. Samspel, diskussioner och prat vid bordet ansåg de flesta var välkommet under den pedagogiska måltiden. Det gamla uttrycket "låt maten tysta mun" var inget som syntes under intervjuerna på de olika förskolorna. De intervjuade ansåg att genom samtal övade och utvecklade barnen sitt språk. Genom att benämna och prata mycket under måltiden var språkutvecklingen ett fokus.

(26)

26

Barnens inflytande var något som togs upp under intervjuerna och speglar sig i just att lära andra. Förskolepersonalens resultat visade på att barnen ska få bestämma och fatta egna beslut i vissa situationer. Om ett barn har smakat på en speciell maträtt flera gånger och fortfarande inte gillar maträtten ansåg några pedagoger utifrån intervjuerna att barnen inte behöver smaka en gång till. Här blir enligt oss viktigt med barnens inflytande och att man uppmärksammar detta. Nu måste förskolepersonalen erkänna att man inte tycker om all mat som serveras och att barnet ifråga får slippa undan och bestämma själv. På förskolorna jobbade förskolepersonalen med att låta barnen själv få ta upp maten på sin tallrik, vilket innebär att barnen själva fick vara delaktiga och ha inflytande över vad de vill äta och hur mycket mat de själva la upp på sin tallrik.

I vårt resultat utifrån våra intervjuer på båda förskolorna beskrev förskolepersonalen att vuxna är förebilder för barnen. De såg sig själva som förebilder som visar hur man beter sig vid ett matbord och att den pedagogiska måltiden kan leda till lärande för barnen. Alla ansåg att man som förskolepersonal eller vuxen var förebilder för barnen och att barnen kan vara förebilder för varandra.

När vi blickar tillbaka på intervjuerna som vi har gjort på de två förskolorna så var förskolepersonalen tydliga med att barnen skulle få vara med och duka tillsammans med förskolepersonal. Dukningen var en situation som beskrevs under intervjuerna som kopplat till lärande. Här uttrycktes matematik, delaktighet och språk. Under intervjuerna uttryckte förskolepersonalen mycket lärande bland annat det som vi har valt att visa upp i detta och föregående kapitel. Samspel och samtal är ett genomgående tema i våra resultat för att uppnå lärande hos barnen under den pedagogiska måltiden. Vi uppfattade att förskolepersonalen la vikt på dukningen och samtidigt fick de in matematik, språket, inflytande med mera i dukningen. Vidare belyste förskolepersonalen att barnen inte var tvungna att hjälpa till med dukningen utan fick själva bestämma.

De kunde se skillnader i språket, barnens trygghet samt självkänsla och vidare poängterade förskolepersonalen att det var det viktigaste. Trots allt lärande som förskolepersonalen uttryckte visade intervjuerna på att man under måltiden inte direkt reflekterade över lärandet som sker eller hur man ska gå tillväga för att lära under den pedagogiska måltiden. Förskolepersonalen var medvetna om att det behövdes jobba mer under den pedagogiska måltiden. Detta var något som Ida pekade på under sin intervju.

(27)

27

Sara uttryckte att hon inte såg måltiden som en planerad aktivitet där man hela tiden utmanar till exempel ett material för att få ut så mycket lärande man bara kan. Även om Sara uttryckte det i intervjun nämnde hon även att hon övade med de små barnen att bre själva, dela maten själva med mera. Alla uttryckte lärande men det föll naturligt. Det uttrycktes av de intervjuade att lärandet som sker under måltiden är inte planerat utan är något som sker undermedvetet hos förskolepersonalen.

Samtidigt som resultatet visade på skillnader utifrån förskolepersonalens arbetssätt och uppfattningar utifrån den pedagogiska måltiden anser vi att det är positivt. Alla människor är olika och har olika kunskaper om saker. Några av förskolepersonalen hade vissa områden som de ansvarade för men samtidigt belyste de att det var viktigt att vara flexibel. De belyste även vikten av att känna efter var barnen befinner sig och vad som är bäst för den enskilda barnets utveckling just nu. Utifrån svar från intervjuerna beskrev förskolepersonalen att det fanns flera arbetssätt och metoder som man kan jobba med men att just nu jobbade förskolepersonalen med de metoderna och det ansåg förskolepersonalen att det fungerade bra.

(28)

28

6. Slutsats och diskussion

I det här kapitlet kommer vi att granska vårt val av metod. Vi kommer diskutera resultat utifrån de intervjuer vi har haft samt granska dem med hjälp av tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet.

Vårt syfte har varit att undersöka hur förskolepersonal uppfattar den pedagogiska måltiden som en lärande situation. Vi har utifrån intervjuerna sett likheter men även skillnader i förskolepersonalens arbete på de två förskolorna och de kommer att visas i detta kapitel. Vi kommer även här granska och diskutera det som framkommit under intervjuerna. Vi vill påpeka att vårt resultat utifrån intervjuerna har visat på hur två olika förskolor jobbar utifrån den pedagogiska måltiden på förskolan. Det finns inget arbetssätt som är rätt eller fel utan olika arbetssätt beskrivs.

6.1 Metoddiskussion

Vi har diskuterat vårt tillvägagångssätt och utifrån det upplevt att vårt val av metod var relevant i förhållande till vår studie.

Under arbetets gång kom vårt syfte att breddas, vi märkte att under intervjuerna valde de intervjuade att diskutera mer än det vi la fokus på. Det ursprungliga syftet var att ta reda på hur förskolepersonal jobbade med barnens språkutveckling under den pedagogiska måltiden – om de jobbade aktivt med måltidssituationen i språkutvecklingssyfte samt vilken syn de hade på den pedagogiska måltiden. Under intervjuerna framkom att förskolepersonalen ansåg att mer utveckling och lärande skedde. De pratade bland annat om matematik, språkutveckling, bordskick, socialt samspel. I denna studie visas nu det lärande som de intervjuade pratade om mest under intervjuerna. Vi anser att vi kanske skulle ha fått in mer material om vi från början utgått ifrån det nya syftet, förskolepersonals uppfattning av den pedagogiska måltiden som en lärandesituation. Eftersom vi under intervjuerna försökte hålla oss till målet med vår intervju så styrde vi ofta tillbaka den intervjuade till språkutveckling istället för att utveckla

(29)

29

förskolepersonalens tankar kring annat lärande som kan ske under den pedagogiska måltiden. Enligt oss hade vi kanske då kunnat få ett större och mer utvecklat material men vi anser även att vi har fått in mycket material som har hjälpt oss att uppnå vårt breddade syfte.

Med utgångspunkt i det ursprungliga syftet valde vi kvalitativ metod och genomförde intervjuer. Larsen (2009) skriver om kvalitativ metod och att man genom denna metod får fram tankar hos personen som blir intervjuad. Detta var även syftet med studien, att få reda på vad förskolepersonal tänkte kring våra frågor. Vidare skriver Larsen (2009) om nackdelar kring kvalitativ metod, en av dessa är att det tar tid att få fram materialet till studien. Detta var något vi märkte av då vi från början även ville göra observationer efter intervjuerna för att få reda på om det som sagts i intervjuerna användes i verkligheten. Men på grund av tidsbrist valde vi att endast göra intervjuer. Trots detta anser vi ändå att vårt insamlade material ger oss det vi behövde för vår studie. Kvalitativ metod samt intervjuer anser vi var en bra metod för att även svara på det breddade syftet. Vi valde därför att inte ändra metod i arbetet då vi fortfarande ville få fram tankar hos de intervjuade.

Utifrån förskolorna som våra intervjuer gjorts på, har förskolepersonalen gett oss material som tyder på olika uppfattningar kring den pedagogiska måltiden. Förskolorna jobbade olika under den pedagogiska måltiden men vi kunde även se på likheter mellan förskolorna. Vi valde att göra intervjuer och utifrån intervjuer e . Men vår tanke var att förskolepersonalen då hade chansen att diskutera frågorna tillsammans och att det då kanske hade blivit samma svar. Utifrån intervjuerna har vi fått information som vi kanske inte annars hade fått reda på.

6.2 Resultatdiskussion

Som vi påvisat tidigare i studien visades tre teman som tar upp det som varit mest centralt under intervjuerna med förskolepersonalen. Här ska vi diskutera resultatet från de tre temana, språkutveckling, matematik och fostran. Under intervjuerna samt analyserna ser vi ett samband mellan dem och den sociokulturella teorin. Det som vi har uppmärksammat har vi

(30)

30

även kunnat stödja med hjälp av referenser utifrån den sociokulturella teorin, som vi ska redovisa i detta kapitel.

Gjems (2011) skriver om samtalets betydelse för barns utveckling och lärande. Genom samtal och samspel med andra kan man ta till sig ny kunskap. Något som enligt oss uppstår under en måltid på förskolan, då det sker samspel i mindre grupper som alla kan ha chans att delta i. Williams (2006) skriver att Vygotskij anser att samspel är av stor vikt i barns utveckling. Barn handleds av vuxna eller mer kunniga för bästa lärande och genom detta kan de hjälpa andra. Hwang och Nilsson (2011) belyser att genom den vuxnes kommunikation med barnet är det viktigt att den vuxne är lyhörd och observant på barnets frågor och besvara det som barnet gör uttryck för. På detta sätt får barnet möjlighet att tänka efter och använda språket och genom det uppleva att tanke och språk hör ihop. Den vuxna kan stötta barnet genom att benämna saker och finnas där som stöd (Hwang och Nilsson, 2011). Enligt Ladberg (2003) spelar tryggheten en viktig roll i barnens språkutveckling. Ladberg (2003) poängterar att barnet behöver känna sig bekräftad för att inte bekymra sig eller tänka på hur språket kommer användas eller hur det låter.

Ladberg (2003) tar upp vikten av att förskolepersonal ska använda sig av hjälpmedel för att främja barns språkutveckling. På Havets förskola använde en av de intervjuade bilder och tecken som stöd för barnens språkutveckling under den pedagogiska måltiden. Detta var något som skilde sig markant åt gentemot på Skogens förskola där förskolepersonalen jobbade mycket med samspel. Heister Trygg (2012) tar upp att många förskolor idag använder sig av TAKK för barn som har annat modersmål än svenska. Heister beskriver att metoden kan fungera som en bro mellan språken. Även de minsta barnen som ännu inte har utvecklat ett fullt verbalt språk kan använda sig av TAKK ( Heister Trygg, 2012).

I studien tas det upp att vi vuxna ska finnas som stöttning och vara god förebild för barnen. De belyser även vikten av att smaka på maten som serveras på förskolan. Nilsson (2005) menar att man inom grupper gör jämförelser med andra gruppmedlemmar och dessa styr sedan individens handlingar. Hwang och Nilsson (2011) skriver vidare att i det sociokulturella perspektivet är interaktionen mellan människor i fokus, just därför är kommunikationen och det sociala samspelet mellan förskolepersonal och barn oerhört viktig för att ett förhållningssätt skall fungera utifrån detta synsätt. Här ser vi samband mellan samspel och förebild. Här kan vi tyda att samspel och att vara förebild kompletterar varandra och är till stor hjälp vid barns lärande. I Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) står det även att lärande

(31)

31

ska ske genom samspel mellan vuxna samt barn. Det står även att barn ska kunna lära av varandra. Utifrån en intervju som tidigare nämnts diskuterade en av förskolepersonalen hur hon väljer att låta barnen hjälpa varandra. Enligt oss är alla förebilder och vi välkomnar både vuxna och barn något som även Williams (2006) tar upp. Williams (2006) beskriver att om ett barn får vara lärare samt lära är detta idealt. Genom att lära andra skapas en djupare förståelse för att just lära andra.

(2006) studie som handlar om förskolepersonals attityd till mat och måltid på förskolan visar den att det är av stor vikt på att personalen ska sitta tillsammans med barnen och äta en pedagogisk måltid på förskolan. All mat som serveras är inte alltid lika god men det är bra att smaka på varierad mat och utifrån det upptäcks nya smaklökar hos barnen. Utifrån nya maträtter som serveras på förskolan är det viktigt att förskolepersonal finns tillgängliga för barnen så att de kan hitta bra genvägar till att uppmuntra barnen på att smaka på den mat som serveras på förskolan. Vidare skriver Sepp, Abrahamsson och Fjellström (2006) om att människor är olika och gillar olika saker. Barnen behöver inte gilla all mat som serveras och det gör inte vuxna heller. Det är bra att smaka på maten och sedan behöver de inte alla gånger äta upp sin mat om det är mindre gott.

Studien av Johansson och Pramling Samuelsson (2001) som vi har använt oss av har likheter med vår studie på så sätt att vi under intervjutillfällena kunde se liknande synsätt hos pedagogerna som Johansson och Pramling Samuelsson. Vi är eniga om att båda förskolorna hade vissa synsätt som stämde överens och vissa som inte stämde överens med varandra. Där fanns resultat av liknande synsätt utifrån den pedagogiska måltiden.

6.3 Avslutande reflektioner

Under vår studie har många frågor hos oss väckts. Vi känner att vår syn på måltiden har utvecklats och om vissa saker har vi ändrat våra åsikter, detta är något vi kommer visa i detta kapitel. Vi kommer att ta med oss och har ändrat vår syn kring att man använder andra barn i verksamheten som ett redskap. Ett exempel på det kan vara att om det finns ett blygt och tillbakadraget barn i verksamheten kan man sätta ett annat barn som är mer framåt och pratsam vid samma bord under måltiden för att hjälpa det andra barnet till exempel att prata. Detta ska dock gynna båda barnen genom att man får lära andra och då känna stolthet i detta.

(32)

32

Förskolepersonalen kanske inte alltid är den som behöver lära utan barnen kan lära oss och varandra.

Tankar som väckts är om att vara en förebild för barnet. När vi har diskuterat om man ska äta samma mat som barnet har svaren varit olika. Vi har båda vid tidigare tillfällen tagit med oss egen mat till måltidssituationen. Detta är något som kommer att ändras hos oss då vi känner att villkoren ska vara lika för alla i verksamheten. Varför får förskolepersonalen välja vad de ska äta om inte barnen får det. Man pratar ofta om att vara en förebild för barnen och att de gör det vi gör. Men genom att äta annan mat anser vi inte att man håller den inställningen fullt ut utan man är förebild på sina egna villkor.

Vidare har vi upplevt att flerspråkighet bör upplevas mer positivt och att pedagoger väljer att använda sig av att jobba med olika språk under den pedagogiska måltiden såsom att fråga barnen vad olika saker heter på barnens modersmål och genom det leder det till att låta barnen dela med sig av varandras språk. En tanke som har uppkommit under tiden har varit att bli mer nyfiken på olika språk och se flerspråkighet som en tillgång. Utifrån de två förskolorna jobbade förskolepersonalen med att prata mycket med barnen. Fanns det barn i barngruppen som hade annat modersmål än svenska ska det ses som en tillgång och användas till att benämna ord på svenska och andra språk. Ett exempel var att glas benämndes på svenska men även på arabiska och rumänska på Havets förskola. På Skogens förskola frågade man föräldrarna på avdelningen med de mindre barnen om olika ord som barnen ofta använder i hemmet och på deras modersmål för att bland annat kunna förstå barnen bättre och inkludera modersmålet.

Vi har själva tänkt och reflekterat mycket under arbetets gång. En mer nyfikenhet har väckts utifrån dukning. Istället för att se den pedagogiska måltiden som en stressig eller negativ stund på dagen, omvandla den till en lugn och harmonisk stund med barnen och att använda den till en lärande situation. Att förskolepersonal använde sig av dukar-vecka upplevde vi som något positivt och hoppas att fler förskolepersonal också ser det som positivt.

(33)

33

6.4 Förslag till fortsatt forskning

Det hade varit intressant att besöka flera olika sorters verksamheter för att se om dessa riktlinjer, som de har där, verkligen efterföljs. Då menar vi till exempel att vi hade velat besöka en förskola som arbetar med Reggio Emilia- pedagogik. Vi tror att de på Reggio Emilia-förskolor arbetar på ett annat sätt med de pedagogiska måltiderna än vad de gör på andra förskolor. Det hade även vart intressant att studera fler förskolors pedagogiska måltider och jämföra fler pedagogers arbetssätt. Man hade även till intervjuerna kunnat observera måltidssituationerna för att se om det som sägs i intervjuerna faktiskt sker i praktiken.

Att utveckla de pedagogiska måltiderna skulle man kunna göra exempelvis genom inflytande från barnen. Man skulle kunna tillgodose barnens önskemål om till exempel vilka maträtter som ska serveras och därigenom fokusera mer på b . Vår studie har haft sin utgångspunktgenom att titta på två olika förskolor i olika kommuner utifrån den pedagogiska måltiden och dess jämförelse.

(34)

34

Litteraturlista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Brunosson, Albertina (2012). ti en i rsko an – en sammanst ning. F på internet (2015-08-15): http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:530153

Doverborg, E. (2006). "Måltiden ger många tillfällen att möta matematik", i E. Doverborg, G. Emanuelsson (red.), Små barns matematik. (s.137-142) Göteborg: NCM.

Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur AB.

Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Heister Trygg, Boel (2012). TAKK i skolan – en pedagogisk utmanin regionens kommunikationscentrum.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). ” – . ”. Pedagogisk forskning i Sverige, 6 nr 2, s. 81–101. på internet (2015-06-08): http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf- filer/johpram.pdf

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups.

Livsmedelsverket (2007). ra mat i rsko an. på internet (2015-06-08): http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_forskolan_2007_2011

(35)

35

ro an r rsko an internet (2015-08-15): http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Nilsson, Björn (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur AB.

, Christina (2006). Pre-schoo chi ren’s food habits and meal situation. Factors influencing the diatery intake at pre- school in a Swedish municipality. DISS. Uppsala: Acta Universiatis Upsaliensis.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2012). Den lärande människan. I Lundgren, U.P, Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Vetenskapsrådet (2001). orskningsetiska rinci er inom humanistisk-samh s etenska ig forskning, Stockholm nternet (2015-08-15): http://www.codex.vr.se/ texts/HSFR

Vygotskij, Lev (1962). Play and language. New York: Wiley.

(2013). Den ers r kiga m nniskan en grun bok om skri ts r ks ran e. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011: Tillgänglig på internet (2015-06-08): http://dspace.mah.se/handle/2043/12262

(36)

36

Bilaga 1

Information till förskolepersonal Hejsan!

Vi heter Anna och Isabelle och går nu termin 6 av 7 på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. Vi ska under vår utbildning skriva ett examensarbete om den pedagogiska måltiden på förskolan utifrån språkutveckling. För att vi ska kunna göra vårt arbete och samla in vårt material hade vi behövt intervjua förskolpersonal på förskolan och vi skulle uppskatta om vi fick ert godkännande att utföra det. För att kunna få ett så bra resultat som möjligt är vår önskan att spela in intervjuerna. Om det inte skulle funka uppskattar vi även anteckningar vid intervjun. Självklart är det frivilligt att delta i vår studie och du kan avsluta din medverkan om du inte skulle vilja delta längre. All material är anonymt och vårt resultat kommer enbart redovisas i vårt arbetet och ingen kommer blir identifierad. Vårt material kommer enbart användas till oss själva. Vårt insamlade material kommer sedan framföras i form av resultat och en analys i vårt examensarbete. Vi vill även påpeka att förskolorna som används också kommer vara anonyma.

Vi hoppas på din medverkan i vår studie. När som helst kan du/ ni kontakta oss för mer frågor kring medverkan. Tack så mycket!

Med vänliga hälsningar Anna och Isabelle.

Annaljungberg@hotmail.com

(37)

37

Bilaga 2

Intervjumall

 Hur och på vilket sätt främjar du barns språkutveckling vid den pedagogiska måltiden?

 Hur uppfattar du barns språkutveckling vid den pedagogiska måltiden?

 Vad innebär begreppet pedagogisk måltid för dig ?

 Har din syn kring denna ändrats?

 Vad tror du hjälper barnen i deras språkutveckling?

 Tar du med dig detta även under måltiden?

References

Related documents

Ett sätt för detta skulle kunna vara till exempel Sapere-metoden, en pedagogisk metod där alla sinnen involveras i processen för att väcka barnens nyfikenhet och lust att prova

Antal konton på sociala medier är inte signifikant även innan en kontroll för politiskt intresse utförs, men ingen negativ effekt går att observera än.. Politisk användning

Syftet är att undersöka socialsekreterares föreställningar om familjers socioekonomiska status ​ ​ i bedömningen av föräldrarnas omsorgsförmåga samt hur

This article argues for the usefulness of a policy mobilities perspective in understanding how ideas about the green city—here exemplified by the case of

I relation till den första frågeställningen kretsar huvudresultatet kring hur studenterna ansåg att man påverkade genom att delta i kampanjen och även att studenterna

Arguably, an even greater challenge is the development of models for determining the properties of dynamic processes, such as charge injection and the generation of free charges

To support streaming data inside the ESB we designed and implemented a proxy application that could support one of the stream protocols in the survey (Chapter 3). This way

Eleverna postar statusar på Facebook genom att skriva korta texter om något som hänt, ett citat eller något de vill berätta, de lägger upp videos på