• No results found

Är skolan en del av verkligheten, och integrerar den med so-undervisningen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Är skolan en del av verkligheten, och integrerar den med so-undervisningen?"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Är skolan en del av verkligheten,

och integrerar den med so-undervisningen?

Is school a part of reality,

and does it integrate with civics?

Marina Jarlinius

Lärarexamen 180 poäng Handledare: Thomas Småberg Historievetenskap och lärande

(2)
(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning

3 Nyckelord 3

Inledning

4 Bakgrund 4 Syfte 5

Definitioner av So och Freinetpedagogik 6

Metod

7

Val av undersökningsmetod 7

Intervjuteknik 8

Etiska överväganden 8

Lite mer att tänka på 9

Tidigare forskning

9

Undersökningen från skolan på Rosengård

14

Ungdomarnas liv och deras tankar från Rosengård 15

Mina frågor till eleverna

16

Lärarnas bakgrund och tankar om skolarbetet 22

Mina frågor till lärarna

23

Slutanalys

37

Diskussion

40

Litteraturförteckning

42

Bilaga

44

(4)

Sammanfattning

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan.

Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till. Överlag tycker de att studiebesök är trevligt och konkret. Tyvärr ger arbetsbördan och högstadiets timplan dem organisatoriska problem vid olika utfärder. Besök av människor i skolan har de tudelade uppfattningar om. Vissa besök, som från före detta missbrukare eller personer med en annan sexuell läggning, ses som mindre lämpade än andra. Trots detta har lärarna haft besök av olika karaktär och dessa har varit givande och lärorika för både elever och lärare.

Nyckelord

studiebesök, muntlig historia, oral history, människomöten, so-undervisning, verklighet, högstadiet, so-lärare, samhället, Freinetpedagogik

(5)

Inledning

Bakgrund

Många drar sig för att åka ut och studera naturen tillsammans med en grupp barn. Det är alldeles för långt och krångligt, tycker man. Men då har man alldeles glömt att alla träd växer överallt. Till och med mitt i en storstad brukar det finnas gott om träd. Det är viktigt att man tar tillvara på dem. ”1

Så skriver Karin Lagerman i sin bok ”Att krama ett träd och lära känna det”. Jag vill ändra innehållet en aning och istället skriva följande. Många lärare drar sig för att åka ut och besöka samhället tillsammans med sina högstadieelever. De har alldeles glömt bort den värdefulla kunskap som finns runtomkring dem. Där finns människor som har mycket att berätta och byggnader som väntar på att bli besökta. Det är viktigt att man utnyttjar och tar tillvara på staden och dess invånare.

Jag blev väldigt glad när jag bland litteraturen fann en man vars tankar funnits i snart hundra år och som stämde med mina egna. Namnet är Célestin Freinet och han ansåg att skolan skulle vara en del av verkligheten med nära samarbete med staden och människorna i den.

Det här samarbetet mellan skola och samhälle kan se ut på många sätt inom de olika so-ämnena och speciellt inom historia skulle man kunna använda sig av oral history. Vissa säger att det en metod medan andra säger att det är betydligt mer. Det är en muntlig

historieforskning som både elever och lärare skulle kunna arbeta med. Den muntliga historien lyfter fram den lilla människan i historien och genom intervjuer och berättelser ökar känslan och kunskapen för människans roll i dåtid och nutid.

I Lpo 94 står det att skolan skall sträva efter att varje elev ska få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv.2 Det står också att eleverna ska leva sig in i och förstå

andra människors situation och att skolan även ska utveckla elevens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människan utanför den egna gruppen.3

1

Karin Lagerman, Att krama ett träd och lära känna det sid. 9 2

Läroplanen för grundskolan 94, 2.6 Skolan och omvärlden, Mål sid.17 3

(6)

När jag 1985 gick i nian läste vi om andra världskriget. I samband med det fick vi besök från en kvinna som suttit i koncentrationslägret Auschwitz. Hon kom in i vårt klassrum och berättade om allt fruktansvärt hon upplevt. Idag minns jag inte hela berättelsen men det jag aldrig glömmer var hur hennes armbåge såg ut. Den var för evigt böjd. Hon kunde inte sträcka ut den! Anledningen var att en lägerläkare hade experimenterat med hennes arm och opererat bort en sena. Jag minns att jag frågade om hon verkligen inte kunde sträcka ut den och svaret blev att det var omöjligt. Där satt jag som 15-årig flicka i skolbänken och kände en enorm empati med denna kvinna. Hon stod där livs levande och berättade om det vi läst i böckerna. Jag kommer aldrig att glömma vare sig kvinnan eller den lektionen.

Under min tid i partnerskolan på Rosengård upplevde jag ett slags utanförskap bland flera av eleverna. En speciell brytning är vanlig, ”Rosengårdssvenska”, och många har svenska som andraspråk. Tyvärr identifierar sig barnen inte som svenskar fastän flera av dem är födda i Sverige. De bor i ett område med mycket hög invandrartäthet där svenskar sedan flera generationer är ett sällsynt inslag.

Här väcktes tanken på att ta tillvara på staden, både byggnader och människor, och att detta i sin tur skulle skapa en större förståelse mellan eleverna och den värld de befinner sig i. Genom att skolan bjuder in personer med olika erfarenhet och bakgrund skulle klyftan mellan Rosengårds ungdomar och övriga stadsbor i Malmö bli mindre än vad den är idag. För min del när jag själv var femton år och lyssnade till kvinnan från Auschwitz, kunde jag känna att våra olika erfarenheter förde oss närmare varandra. Det jag fram till dess läst om i böckerna kändes långt borta och avlägset men nu blev det verkligt och konkret.

Så tror jag också att många barn på Rosengård upplever sin situation fastän Malmö stad med allt som finns i och omkring den är en del av deras realitet. Genom studiebesök och

människomöten vill jag öppna deras port ut mot verkligheten och integrera denna kunskap i skolans övriga arbete. Förhoppningsvis kommer det att leda till en positiv stimulans för

eleverna och även öka deras samhörighetskänsla med Malmö stad, Sverige och dess invånare.

Syfte

Tanken med examensarbetet uppkom i samband med min praktik i partnerskolan på Rosengård. Som jag tidigare nämnt så känner sig många av eleverna inte som en del av Malmö och Sverige. Detta skapade oroskänslor hos mig och jag började undra om man som

(7)

lärare kunde samarbeta med samhället som finns runtomkring och därigenom slå upp skolans portar ut mot verkligheten. Den verklighet jag åsyftar är den som finns utanför skolans fönster. Verkligheten som lärarna ofta talar om men som de tyvärr alltför sällan besöker tillsammans med sina elever.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka om skolan är del av verkligheten och i hur stor

utsträckning so-lärarna tar tillvara på det omgivande samhället i form av studiebesök och möte med människor som har stor livskunskap?

Mina huvudfrågor för arbetet är följande:

Hur upplever eleverna sin so-undervisning när den kompletteras med studiebesök och möten med människor som har livserfarenhet?

Hur känner lärarna inför sin nuvarande so-undervisning och vilka möjligheter ser de att komplettera dem med ytterligare kunskapskällor?

Definitioner av So och Freinetpedagogik

För att undvika tveksamheter gällande vissa begrepp så följer här en förklaring. Enligt Norstedts Svenska ordbok betyder SO följande: SO - ämnen är de samhällsorienterade ämnena som handlar om samhället sett ur olika synvinklar.

Dessa ämnen omfattas av historia, religion, samhällskunskap och geografi.

Freinetpedagogiken består av fyra arbetsmetoder, vilka är följande:

• Att arbeta med ”fria uttrycksformer” som innebär att barnet uppmuntras att uttrycka

fritt i bild, ord, rörelse och ljud och därigenom utveckla sin fantasi och skaparkraft.

• Att använda ”verkligheten som lärobok” i konkret bemärkelse

• Att med hjälp av ”korrespondens” skapa en kommunikation och tillägna sig ett

globalt medvetande

• Att arbeta ”kooperativt”, det vill säga samarbeta i en kooperativ miljö där barnet inte

förlorar sin identitet.4

4

(8)

Metod

Jag valde att intervjua fyra lärare och fyra elever på min partnerskola som är en av tre högstadieskolor på Rosengård. Eftersom jag ska bli lärare inom grundskolans senare år med historia som huvudämne så föll det sig naturligt att undersöka deras so-situation och på så sätt skaffa mig värdefulla kunskaper för mitt framtida yrkesliv.

Under mars månad 2006 hade jag min slutpraktik på skolan. Det har medfört att både elever och lärare jag intervjuat känt till mig. På så vis har den sociala kontakten etablerats innan intervjuerna.5 För både min och informanternas del har detta varit positivt då det under intervjuerna varit en avslappnad stämning mellan oss. För mig har det varit viktigt att få perspektiv från både elever och lärare och på det sättet så har jag fått en helhetsbild av den aktuella skolans situation vad gäller undervisningen i so-ämnena. Urvalet blev tre flickor och en pojke från årskurs åtta. Lärarna är i huvudsak so-lärare men även med behörighet i andra ämnen, dessa lärare har både årskurs åtta och nio. Jag valde att genomföra enskilda intervjuer med lärare och elever utom i ett fall. Då jag personligen känner eleverna och visste att en av dem var blyg, beslutade jag mig för en gruppintervju med den aktuella flickan och hennes kamrat. Detta trots att författaren Jan Trost avråder från ett sådant förfarande i sin bok. Han säger att risken finns att den ena informanten får mer utrymme än den andra och att detta i sin tur kan påverka intervjusvaren och situationen.6

Val av undersökningsmetod

Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning då många av frågorna krävt utvecklande svar med mycket tankeinnehåll. Två olika metoder (enkäter och intervjuer) anser jag i detta fall skulle försvåra skapandet av en helhetsbild. En enkätundersökning skulle ge alltför ytliga svar för den här undersökningen. Det jag ville få fram var informanternas djupare tankar och idéer och därmed saknar en enkätundersökning relevans. Till lärarna ställde jag åtta frågor med de två första som bakgrund (se bilaga) och eleverna fick svara på åtta frågor med de tre första som bakgrund och en mjukstart till intervjun. En av frågorna till eleverna,

Vad upplevde du under besöket på Malmö synagoga?, har sitt ursprung från min sista

verksamhetsförlagda tid på skolan. Jag hade hållit i judendomsundervisningen och avslutade religionsveckorna med ett besök på Malmö synagoga. I vissa frågor specificerar jag också

5

Elisabeth Doverberg och Ingrid Pramling, Att förstå barns tankar - Metodik för barnintervjuer sid. 27 6

(9)

frågan till ämnet historia. Detta gör jag eftersom det är mitt huvudämne och extra intressant för min del.

Intervjuteknik

Till min hjälp har jag använt mig utav en diktafon då det skulle vara störande med ett

frenetiskt skrivande. Innan intervjun påbörjades berättade jag om min undersökning och att de skulle bli inspelade på band. Det har varit viktigt att sitta på ställen där vi kunnat var ostörda och där mina informanter känt sig bekväma.7 Detta är viktigt eftersom intervjusituationen mellan informanten och den som intervjuar riskerar att bli ofokuserad med risk för dåligt resultat. Vi har varit suttit på olika ställen såsom i skolan, på Rosengårds bibliotek och i deras hemmiljö. Det har även varit viktigt med lugn och ro och att de före intervjun ätit och druckit då detta kan ge upphov till stress eller i värsta fall blodsockerfall.8 Frågorna har mestadels varit öppna, med exempel som: kan du berätta om… eller vad upplevde du…? 9 Detta har i flera fall givit mig långa svar och då det varit av relevans för min undersökning har jag återgett det mesta av informantens tankar.

Jag har visat djupt intresse för deras person och värdefulla tankar, för utan dem så hade jag inte kunnat göra min undersökning. Jag har också ansträngt mig att vara tålmodig och låta personen tänka efter, då människor har olika takt och tempo.10 Det har också varit viktigt att ha i åtanke, att jag gentemot de elever jag intervjuat, alltid haft ett övertag trots mitt intresse för deras person och att jag å min sida har varit beroende av dem och deras svar.11

Etiska överväganden

En av lärarna uttryckte oro över intervjun och undrade vem som skulle få lyssna på bandet. Svaret blev jag själv och ingen annan. Jag försäkrade henne anonymitet och hoppas nu i efterhand att det genom min undersökning inte går att identifiera skolan och de olika informanterna.12 Det jag ser som svårt med en kvalitativ undersökning är de etiska överväganden som intervjuaren måste göra. Samtidigt som jag vill ge en så klar bild som

7

Elisabet Doverberg och Ingrid Pramling Att förstå barns tankar – Metodik för barnintervjuer sid. 27 8

Libid, sid. 25 9

Runa Patel och Bo Davidsson, forskningsmetodikens grunder sid. 80 10

Elisabet Doverberg och Ingrid Pramling Att förstå barns tankar – Metodik för barnintervjuer sid. 33 11

Libid, sid. 29 12

(10)

möjligt av personerna och deras tankar måste jag vara vaksam på risken av att röja informanternas identitet.

Lite mer att tänka på

En vän sa till mig att han tyckte illa om Malou Von Siewerts (TV 4) eftersom hon fjäskar under sina intervjuer och aldrig ställer de utfrågade mot väggen. Efter att jag lyssnat igenom de två första lärarbanden hörde jag hur insmickrande och okritisk jag lät. Jag beslöt mig för att ändra intervjuteknik genom att bli mer ifrågasättande. Trost säger att intervjuaren inte ska märkas men samtidigt ska man inte bete sig ”onaturligt”, man ska fortfarande vara den man är. Vidare säger han att man inte ska fråga varför13 vilket jag gjorde i alla fall. Detta

resulterade i väldigt givande intervjuer och i svar som jag troligtvis annars inte skulle ha fått fram.

Tidigare forskning

Célestin Freinet var fransman och levde under åren 1896-1966. Han utbildade sig i unga år och fick sitt lärarcertifikat i Nice. Han utvecklade Freinetpedagogiken eller Arbetets pedagogik som handlar om att ta tillvara på det närliggande samhället och föra in det i klassrummet. Eftersom jag vill undersöka omfattningen av studiebesök och människomöten inom so-ämnena på högstadienivå så anser jag att Freinets tankar i högsta grad är relevanta för mitt arbete. Han liksom jag, ser skolan som en del av verkligheten och vi anser båda att den är livsnödvändig för undervisningen.

Han började arbeta i det fattiga Sydfrankrike där analfabetismen var spridd och upptäckte att böckerna som fanns att tillgå hade väldigt lite att göra med barnens verklighet. Så en dag började han att göra utflykter med eleverna till bergen och i samhället.14 Utöver att de fick utforska naturen fick de också intervjua människorna som arbetade i omgivningen. De förde själva sina egna anteckningar och tog med dem tillbaka till klassrummet.15 Freinets

undervisning har sin bas i jorden, familjen och traditionen och ur det omgivande livet växer den fram och får sin näring. Undervisningen blir då stark och livskraftig.16 Hans tankar var en protest mot hur skolan hade utvecklats under åren 1890-191417 och hur han vägrade hålla till

13

Jan Trost, Kvalitativa Intervjuer sid. 57, 63 14

Inger Nordheden, Verkligheten som lärobok - om Freinetpedagogiken sid.10 15

Britt Isaksson, Lust att lära sid.11 16

Célestin Freinet, För folkets skola sid. 32 17

(11)

godo med en skola som vars innehåll låg efter dåtidens samhälle. Den traditionella skolan var en sluten miljö så istället ville Celestein Freinet genom sina metoder:

Ge livet fritt tillträde till skolan och låter skolan komma livet till mötes så mycket som möjligt. Arbetet i trädgården, vandringarna, studiebesöken eller besök, individuellt eller i grupper ingår som ett led i vår normala arbetsprocess.18

Denna omställning skulle ske från grunden och det skulle bli folkets skola.19 Många av de franska skolbarnen var fattiga arbetarbarn. De kom från trånga arbetarbostäder där det var ont om både luft, träd, blommor och djur. Celestein menade att skolmiljön var extra viktig för dessa barn. Så som djuren har fått reservat då staden trängt undan dem till förmån för människan, så ville Freinet skapa reservat för människobarnen. Han ville bland annat att skolan skulle vara placerad i närheten av naturen med träd, naturlig odlingsmiljö och

trädgårdstäppor med husdjur för barnen.20 Skolan i sig skulle vara en skola där arbetet skulle

gå hand i hand med lärandet. Manuellt arbete, experiment och aktiviteter skulle vara knutet till undervisningen. Viktigt var också att det fanns ett samspel mellan stadens arbetare och skolans elever. Om de hade problem med trädgårdsarbetet så bad de en lantbrukare att komma dit för att hjälpa till att instruera. Vidare skulle detta även omfatta de andra ämnena där de på olika sätt behövde professionell hjälp. Han betonade att läraren omöjligt kan kunna allt.21 Freinet ville ha in människor med olika livserfarenheter i sin skola och på många sätt är hans tankar redan upptagna i dagens läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (se bakgrund). Skolkommittén från 1997 har liknande tankar i sitt slutbetänkande. I boken ”Skolfrågor, Om skola i en ny tid” skriver de att:

Studiebesök, projektarbete, praktik, arbetsplatsförlagd utbildning osv. ger variation i studierna. Skolarbetet blir roligare, elevernas motivation ökar och de lär sig mer.22

De betonar hur viktigt det är med vidgade omvärldskontakter och hur det påverkar både lärares och elevers tankesätt och arbete. På det sättet kan man säga att Freinets tankar fortfarande lever och är aktuella.

18 Libid, sid.134-135 19 Libid, sid. 31-32 20 Libid. sid. 36-37 21 Libid sid. 136 22

(12)

Som jag tidigare nämnt står det i Lpo 94 om vikten av att leva sig in i och förstå andra människors situation. Detta diskuterar även Malin Thor i sin essä ”Oral history - mer än en metod”. Det handlar om en historieforskning som betonar människan i historien. Istället för att forska kring skrivet material använder man sig utav levande människor. Dessa informanter intervjuas och deras berättelser dokumenteras. Det är ett historieberättande som tar fram de glömda människorna såsom t ex homosexuella, etniska minoriteter och kvinnor.23

På ett sätt tycker jag att människorna på Rosengård är glömda människor. De har otroliga livserfarenheter som borde tas fram i ljuset. Tyvärr sker detta inte så ofta utan stället lever många av dem i sina isolerade enklaver. Genom att intervjua föräldrar, släktingar och vänner har eleverna möjlighet att vara en del av historien och på så sätt bidra med nya historiska källor. Personerna kan välja att antingen komma till skolan eller låta intervjuerna spelas upp och berättas på något sätt i klassrummet.

Mest utmärkande för den här rörelsen är det samhälleliga engagemanget. Enligt Stefan F Hjartarson och Arni Björnsson är oral history en inriktning på folket, dess historia och berättelser. Sociologen Paul Thompson, som är den mest kände företrädaren inom oral history, säger att metoden är lika gammal som historieskrivningen i sig själv. Förr skrev krönikörerna om kungar, nu ägnar sig istället historikerna åt vanliga människors

livserfarenhet. En av dess målsättningar är:

Att skriva historia underifrån och inifrån i syfte att stärka människors självkänsla, ge dem en positiv identitet och en ökad förmåga att ta plats i samhället.24

Mötet mellan de båda, personen och den som intervjuar, kommer att påverka forskaren som människa. Malin Thor skriver att en människa skapas via sina relationer och samspel med andra människor.25 Dessa möten menar jag också kan förändra elevernas tankesätt eftersom

de får se och höra en människa berätta med sina egna ord. Såsom jag själv kände när kvinnan från Auschwitz kom in i vårt klassrum.

23

Malin Thor, Oral history – mer än en metod, sid. 325-326 24

Malin Thor, ”Oral history – mer än en metod” I Paul Thompson, Det förgångnas röst sid. 33 25

(13)

Nackdelen med att använda sig av muntliga källor säger Knut Kjeldstadli, är användningen av informantens minne. Det är av avgörande betydelse men oftast glömmer människor direkt efter händelsen. Nyare minnesforskning visar också att vi konstruerar en bild av vårt förflutna, olika minnesfragment och av dessa bildar vi vårt eget förflutna som vi lever med och

presenterar för andra. En annan sak att tänka på enligt Kjeldstadli, är att inte ställa ledande frågor. Vanligt förekommande är även när informanten ger oss de svar vi förväntar oss att få t.ex.: Visst var det väl svårt när du växte upp? Det är också viktigt att den som berättar är representativ annars kan resultatet bli missvisande.26

Thompson säger också att minnet medvetet kan vara bortträngt på grund av obehagliga upplevelser. Detta kan bli avhjälpt i samband med terapi och så småningom kan minnesbilder framkomma.27

Det är givande och levande när någon berättar och när eleverna får ge sig ut i verkligheten. Tyvärr upplevs skolan många gånger som trist och tråkig då mycket av kunskapen förmedlas via katedern. I alla fall får jag den bilden av skolan när jag läser Gunilla Granats ”Gäst hos Overkligheten, En 48-årings sjundeklassares dagbok”. Det är en mycket intressant

högstadieskildring skriven av Gunilla Granat som har över 25-års erfarenhet som journalist. Hon tillbringar en hel termin i årskurs sju och får en ovärderlig insyn i ungdomarnas vardag.

Att det kan hända så fruktansvärda saker på jorden utan att det ger avtryck i skolans värld? Vad gör det för slags intryck på det unga? Att ingen bryr sig? Att skolan är en öde ö, ett isolat där inget annat an läroböckernas fakta om leddjur har betydelse. Ibland börjar jag undra om leddjuren finns i verkligheten; de kanske bara existerar inne på bokbladen, torra och

knapriga. Kanske är den ständiga bristen på sensuell konkret verklighet som gör att skolan blir så bisarrt overklig. När man är där inne upphör verkligheten att finnas till.28

Gunn Imsen, professor i pedagogik, säger att skolan är speciell på sitt sätt men att den för den skull inte är isolerad. Skolan har ett ”annorlunda liv” med tanke på alla de band den har med samhället. Den är styrd av samhället på grund av de lagar och förordningar som den har över sig men samtidigt har den ett samhälleligt inflytande eftersom den deltar i alla barns fostran

26

Knut Kjeldstadli, Det förgångna är inte vad det en gång var sid. 188-189 27

Paul Thompson, Det förgångnas röst, sid. 107 28

(14)

och på det sättet formar eleverna. Hon säger att lärarens arbete är stort eftersom de å ena sidan ska följa skollagen och dess bestämmelser och samtidigt ta hänsyn till varje individuellt barn, deras behov och vad klassen vill och behöver. Många gånger hamnar lärarna i konflikt mellan statens och barnens krav.29

När skolan närmar sig det verkliga livet blir de intresserade. Jag lät mina elever åka till Gamla stan och fotografera. De fick välja vad de ville. Och när de kom tillbaka! Jag fick knottror överallt av deras berättelser. De hade upplevt någonting utanför skolan. De hade varit med om så otroligt mycket på bara en och en halv timme! Monika och jag hade planerat att vi skulle åka till Vårsalongen på Liljevalchs. De har en ungdomsavdelning där. Åh, vad kul! En klass hade skrivning, en annan skulle något annat. Liljevalchs öppnar inte förrän klockan elva. Allt blev så krångligt. Vi fick inte ihop det. Det jäkla schemat!30

Gunn Imsen, professor i pedagogik, talar om den välbekanta stressen som så många inom skolvärlden upplever och att det ställs allt högre krav på lärarna. Lärarna slits ofta mellan vad de egentligen vill göra och vad de kan göra, detta ger en känsla av otillräcklighet.31 Jag håller

med Imsen efter vad jag själv upplevt ute på min partnerskola och kan bekräfta stressen som hon talar om. Jag har både sett och hört lärare beklaga sig över allt de måste göra och hur de inte räcker till.

En annan typ av stress tas upp i följande examensarbete där Malin Adelsköld diskuterar både för och nackdelar om undervisning utomhus i ”Inne att lära ute, Om arbetet med

utomhuspedagogik på skolor i Sverige och Norge”. En av de främsta orsakerna till att lärare inte vill bedriva undervisning utomhus är att grupperna är för stora och att det saknas tillräckligt många vuxna. Det kan också vara osäkerheten över sin lärarroll i en ovan miljö. Klassrumskontrollen är inte närvarande och situationerna är annorlunda utomhus.32 Det här kommer jag att kommentera i min kvalitativa undersökning några sidor längre fram i arbetet.

Imsen tar upp ett annorlunda so-upplägg som är baserad på en sann historia. Inför skolstarten så ber den nya läraren eleverna, att ge en kort förklaring om vad de anser om beteckningen

29

Gunn Imsen, Lärarens värld, sid. 107 30

Gunilla Granat, Gäst hos overkligheten – En 48-årig sjundeklassares dagbok, sid. 46 31

Gunn Imsen, Lärarens Värld, sid. 22 32

Malin Adelsköld, Inne att lära in ute – Om arbetet med utomhuspedagogik på skolor i Sverige och Norge sid. 24

(15)

So. Därefter spelar hon in dem på band för att sedan spela upp alla svar inför klassen. Efter att alla fått i uppgift att skriva ner de tre bästa svaren blir läxan att skriva sin egen definition av So. Nästa lektion går åt till att diskutera fram urvalen av definitionerna och sedan komma överens om vad de ska göra med sina So-lektioner. Nu blir det en febril aktivitet som tar sig många utryck.

I grupp studerar eleverna läroplanen, de intervjuar sina föräldrar och andra släktingar med papper och penna, och de tar med sig bandspelare ut på gatan, där de frågar förbipasserande vad dagens elever bör lära sig om samhället 33

Berättelsen fortsätter med att några kollegor börjar bli fundersamma och oroliga föräldrar undrar om ungdomarna överhuvudtaget lär sig något. Men föräldrarna ser själva elevernas ovanliga entusiasm över skolan och ämnet och under ett föräldramöte lämnas en redogörelse över processen och hur det hela fortskridit. Den ovanliga läraren lyckades genomföra sina idéer med risk för att det kunde ha blivit annorlunda. Hon höll på att få föräldrarna och kollegiet emot sig men det hela avlöpte väl.34 Enligt en norsk undersökning så är nya och helt

oerfarna lärare väldigt noga med att kontrollera klassen. För dem är det också viktigt med lektionsinnehållet och planeringen. Vad andra tycker om dem såsom kollegor, elever och föräldrar är också av stor vikt. Det har visat sig att mer erfarna lärare lägger mer vikt vid omsorgen av eleverna.35 Detta anser jag kan innebära färre studiebesök och besök i klassrummet av utomstående personer.

Undersökningen från skolan på Rosengård

Eleverna och lärarna jag intervjuat tillbringar sina dagar i en skola på Rosengård. Den skolan har också varit min partnerskola under utbildningen. Rosengård är ett område som är som en egen värld för sig själv, skild från övriga Malmö, men ändå en stadsdel där det bor cirka 21000 invånare med 50 olika språk representerade. Rosengård är i sin tur uppdelad i sju olika delområden. Där finns både villor, låghus och höghus som tillkom till största delen under 60 och 70-talets miljonprogram. Majoriteten som bor här har utländsk bakgrund, med mestadels grupper från Jugoslavien, Irak, och Bosnien-Hercegovina.36 Först lite bakgrund om de fyra

33

Gunn Imsen, Lärarens Värld sid. 18-19 34

Libid, sid.18-19 35

Gunn Imsen, Elevens värld sid. 18 36

(16)

ungdomarna därefter kommer intervjuerna, svaren samt analyserna. Efter elevintervjuerna följer intervjuerna med lärarna.

Ungdomarnas liv och deras tankar om Rosengård

A 14 år

Hon tycker att Rosengård och parkerna i området är fina men hon tycker att det är fel att det bara bor invandrare här. Hon tycker att det borde vara mer blandat med både svenskar och invandrare som bor tillsammans. A tycker att det är en omfattande vandalisering i området, både på skolorna och utomhus, utöver detta säger hon att man kan bli rånad och nedslagen. Hon har själv råkat ut för angrepp.

När hon vaknar upp på morgonen så måste hon tvinga sig att gå till skolan. När hon kommer dit så blir hon antingen slagen, kallad fula saker och under vintertid så fick hon snöbollar kastade efter sig. A säger att hon är mobbad. Det har pågått i flera år. Hon tror att det beror på att hon tänker och klär sig annorlunda. Hon vågar vara sig själv och följer inte strömmen. A säger att det är ovanligt i skolorna på Rosengård.

B 15 år

Han tycker att media skriver mycket negativt om Rosengård, visst förekommer det saker men inte så mycket som tidningarna vill få det till. En vanlig skoldag börjar på morgonen med att han vaknar och sedan går till skolan, är där, pluggar, lyssnar på läraren, äter lunch, pluggar igen och sedan går han hem.

C och D 15 år

De tycker att det är bråkigt på Rosengård med mycket problem i området. C märker själv av det, både i skolan och när hon läser tidningen. D tycker att hon har blivit van, det kan bero på att det är mycket våld i hennes område. Detta är delvis baserat på egna erfarenheter och medias rapporter. De har bott här i tretton respektive elva år. C tycker att en vanlig skoldag består av att gå till skolan ha lektioner och sedan rast. Det är detsamma varje dag utan någon förändring. D kommer till skolan och där möter henne en synen av tre-fyra krossade

(17)

Mina frågor till eleverna

Vad tycker du om so?

Flicka A

Historia och religion tycker hon är intressant. Geografi anser hon vara sådär roligt.

Samhällskunskap är inte heller speciellt roligt. A tycker att hennes lärare är bra och att hon lär sig mycket. De får se filmer, svara på frågor och ibland så har de läxförhör.

Pojke B

So-ämnena är favoritämnena näst efter engelska. Historia och samhällskunskap är intressantast. B säger att han kan mycket om historia och om samhället.

Flickor C och D

Om so-ämnena är det blandade känslor. Båda tycker att geografi är tråkigt och att religion och samhällskunskap är intressant. Historia, däremot tycker bara D är kul. C tycker bara att

läraren står och föreläser om det.

Analys

Enligt barn - och ungdomspsykologi (Oddbjorn Evenshaug & Dag Hallen) så är:

Det är ett välkänt faktum att elevernas intresse för religionsämnet ofta minskar under mellan och högstadiet. Det innebär dock inte att eleverna är ointresserade av religiösa problem eller livsfrågor i en vidare bemärkelse. Framför allt svenska men även norska och finska

undersökningar visar tvärtom att barn och ungdomar har ett levande intresse för existentiella frågor som rör livets mening, människans värde, lidande, skuld och ensamhet. Intresset för den kristna trosläran är däremot mindre, framför allt i den form som eleverna möter den i skolans religionskunskap, och det avtar i regel med ökande ålder.37

När det gäller den här skolan får jag säga att ovanstående undersökning inte riktig stämmer in. Tre av fyra elever tyckte bäst om religion och samhällskunskap, därefter kommer historia och sist geografi som inte alls är populärt. Överlag verkar det som om so-ämnena är tacksamma ämnen att undervisa i, med undantag för geografin som det borde göras något åt. Jag tror för

37

Oddbjorn Evenshaug & Dag Hallen, Barn och ungdomspsykologi 395-396 i Monstad & Saetre, 1977; Hartman 1986, 1993; Hauge, 1983; Pukstad 1996

(18)

övrigt att intresset för religionsämnet intresserar dessa barn (många har muslimsk bakgrund) avsevärt mer än ungdomar med svensk bakgrund. Religionen har ofta stor betydelse i deras familjer och det är spännande att lära sig något nytt som kristendom och judendom.

Om du fick bestämma hur historieundervisningen skulle se ut, vad skulle du då göra med ämnet?

Flicka A

Hon är nöjd med ämnet så som det är idag.

Pojke B

Han skulle vilja göra historieämnet roligare genom att bredda kunskaperna mer och att man använde sig av roligare böcker. B tycker att man bara går igenom en liten del utav världens historia på nio år. Han brukar se historiska program på TV och undrar varför de aldrig pratar om bland annat Hiroshima och atombomben som släpptes.

Flickor C och D

C säger att hon saknar intressanta diskussioner, gärna något utöver böckerna. Båda betonar att de blir uttråkade av lärare som bara följer boken och ställer frågor. På mellanstadiet när de läste om historia fick de besöka en rekonstruerad plats från vikingatiden iklädda tidsenliga kläder. De fick se olika vikingaredskap och uppleva stämningen. På högstadiet så skriver man mest och läser men gör inget praktiskt.

D tyckte på mellanstadiet inte om historia men just det ovan nämnda besöket var väldigt intressant. Detsamma gällde biologin, i sexan fick de gå ut och leta insekter och placera dem i burkar men nu på högstadiet gör de inget sådant längre. De vet inte hur det ska behålla alla faktakunskaper som de pressar in hela tiden. De tycker att skolan borde vara roligare. Det är samma sak hela tiden vilket de beskriver som skriva, lyssna och läsa, från klass ett och framåt. Ämnena ändrar sig men det är fortfarande samma sätt att arbeta. Det är viktigt att ändra på arbetssättet i skolan så att man inte blir uttråkad. C tycker att mellanstadiet var roligt, då presterade hon bättre i skolan, på högstadiet blev allt sämre. De skulle gärna vilja ha mer praktiskt arbete i skolan varvat med faktakunskaper.

(19)

Analys

A är nöjd och B vill ha mer faktakunskaper utöver det som står i boken. Detta kan bero på att han ser historiska program på TV och inser det enorma utbudet som finns inom historia. C och D däremot drar åt ett helt annat håll. De båda vill varva teori och praktik. Detta är baserat på en tidigare erfarenhet med ett studiebesökbesök som D gjorde till en vikingaby på

mellanstadiet. De nämner också hur de fick vara ”ute” på biologin. De lider utav mängden faktakunskaper som skolan förmedlar och skulle vilja ändra på inlärningssättet. Gunilla Granat håller med:

Att de flesta lärare följer sina böcker till punkt och pricka, kapitel efter kapitel. Men

lärobokstexterna lever inte, där finns ingen puls, ingen andhämtning som skvallrar om att en levande människa av kött och blod finns bakom texten, någon med passion och lidelse för sitt ämne.38

Fastän mycket i skolan är baserat på katederundervisning finns det möjligheter att göra annorlunda lektioner. Inom Freinetrörelsen uppmuntras ”fria uttrycksformer”, det kan innebära ett arbete med rörelse, bild, ord och ljud. Barnen får därigenom hitta sina speciella sätt att uttrycka sig.39 Jag anser att undervisning i en historisk tidsperiod som är

ämnesövergripande inte alls skulle vara omöjlig, trots att de befinner sig på högstadiet. Det hela handlar om samarbete.

Vad upplevde du under besöket på Malmö synagoga?

Flicka A

Hon tyckte att studiebesöket i synagogan var intressant och jättekul. Det är alltid spännande att besöka nya ställen. A säger att det är intressant att uppleva andra folks religioner och själv var det första gången hon besökte en synagoga, den var gullig och fin med vackra fönster. Hon skämdes däremot över många i hennes klass som hon inte tyckte visade respekt varken för religionen eller damen som guidade dem.

Pojke B

Han upplevde att känslan i synagogan var detsamma som när han gick in i en kyrka eller moské, det kändes bekant. Han tyckte det var intressant att se på Torarullarna och hur de var

38

Gunilla Granat Gäst hos overkligheten – En 48-årigs sjundeklassares dagbok sid.76 39

(20)

gjorda av silver. Det var nytt för honom. B tycker att ju äldre byggnaden är desto intressantare är den.

Flickor C och D

Besöket på synagogan tyckte D var väldigt lärorikt. Hon lärde sig jättemycket av besöket. Som muslim tyckte hon att det var väldigt intressant. C tyckte också att besöket var intressant så att hon fick se hur de har det i en synagoga.

Analys

Alla fyra elever är positivt inställda till besöket på Malmö synagoga och det märks tydligt att det är av intresse att komma ut och se verkligheten. Utöver detta så kan det vara extra

intressant att besöka synagogan då alla fyra av dem är muslimer och troligtvis inte skulle ha besökt synagogan på sin fritid. Jag kan tillägga att en av flickorna har föräldrar från Palestina och var till en början motstridig till besöket. Det visade sig emellertid att hon var en av dem som var mest nyfiken och ställde flest frågor. En viktig sak som läraren bör tänka på innan han/hon ger sig iväg på studiebesök är att kunskapen är väl förankrad i deras medvetande och att uppföljning av besöket följer. Den kända pedagogen och författaren Ellen Key uttalar sig om studiebesök;

Vad av läraren ledda museibesök angår, så äro dessa av gagn först sedan lärjungen på egen hand gjort sina upptäckter. Dessa bör läraren däremot föranleda. T.ex. under läsningen av Grekland begär han en skildring av de grekiska skulpturer, som kunna finnas på ett museum; under läsningen av nederländska frihetskrigen dylik av holländarnas tavlor o.s.v. Först sedan lärjungen sålunda själv brukat sina egna ögon och fällt sina egna omdömen, blir en syntes av lärarens erfarenheter, i form av en förevisning till gagn. Detta gäller även naturhistoriska, historiska och etnografiska museer, där förandet i flock lämnar mycket små resultat för de barn, som ej redan enskilt gjort förberedande iakttagelser.40

Det Ellen Key nämner är väldigt viktigt, besöket ska vara som en extra lektion utanför klassrummet, helst där kunskapen åter igen upprepas och där givetvis ny sådan framkommer. I det fallet tror jag att upplevelsen blir påtaglig. B är den enda som pratar om känslan när han steg in i synagogan och att den inte var något särskilt. Utöver detta så tyckte alla fyra elever

40

(21)

att det var intressant och att de lärde sig något. För elevernas och min del hade vi i cirka tre veckor pratat om judendomen i klassrummet. När vi äntligen kom till synagogan och såg allt i verkliga livet så blev det en perfekt avslutning på judendomsblocket. Det verkar i ovanstående svar som att eleverna tyckte likadant.

Kan du minnas något tidigare studiebesök som du har varit på? Om ja, vad upplevde du under dessa besök?

Flicka A

Tidigare studiebesök har varit i kyrkor. När hon var mindre åkte de till en kyrka flera gånger om året. A älskar kyrkor och tycker att de är jättefina. Hon tycker om av att vara inuti dem, lyssna på musiken och njuta av stillheten. När de läste om Islam var de på besök i moskén där de fick lära sig ännu mer om religionen. Guiden var en relativt ung man som berättade mycket och visade bilder. Hon tyckte att moskén var väldigt fin och såg flera kvinnor som studerade koranen. A tycker det är bra att komma ut på studiebesök och inte bara vara i skolan. Det är viktigt att lära sig något utanför den.

Pojke B

Han säger att han aldrig tidigare varit på ett studiebesök under sin högstadietid. När de skulle till moskén så var han försenad, så det besöket missade han. På mellanstadiet var de och besökte Lunds Domkyrka. Han tyckte att det kändes kusligt, han såg begravningsplatserna framme i kyrkan. B tyckte att det besöket var väldigt bra och att guiden var duktig. Hon berättade mycket och han lärde sig en hel del. B säger att de ska till tingsrätten i nian.

Flickor C och D

Tidigare studiebesök har varit i kyrkan och moskén. De har en hel del tankar om interiören i de tre olika byggnaderna och jämför dem med varandra.

Analys

I Lpo 94 att eleverna ska vara förtrogna med det svenska kulturarvet.41 Detta innebär att de ska känna till kristen tro och moral. Ytterligare ett av målen är att utveckla förståelse för andra kulturer. Jag tycker att lärarna delvis har lyckats gott med den uppgiften. De har utnyttjat staden till förmån för eleverna och besökt både kyrka och moské.

41

(22)

Fastän flera av besöken skedde under mellanstadiet med minnen några år tillbaka i tiden, så är upplevelsen ändå djupt förankrad hos de olika eleverna. B tyckte att det var kusligt med begravningsplatserna i Domkyrkan och A njuter av musiken och stillheten. C och D har också starka minnen och upplevelser då de under intervjun gestikulerande jämför interiören i de olika byggnaderna. Jag är övertygad om att dessa upplevelser hade uteblivit om de enbart fått hålla till godo med sina böcker. Besöken har utan tvekan gjort intryck på dem vilket jag anser vara en stor anledning till fortsatta studiebesök.

Berätta om personer som har varit och pratat på er skola och vad du minns av dessa möten?

Flicka A

Gonza, en rappare, har varit på skolan likaså Timbuktu. A missade tyvärr detta. Men det hon fick höra berättat om besöken var att besökarna betonat hur viktig skolan är. I sjuan kom en man och berättade om vandalism. Hon säger att hon också skulle ha sagt att skolan var viktig om hon var själv var äldre och gick ut och informerade ungdomar.

Pojke B

Artisten Timbuktu har varit på skolan men han ”sa inget”, däremot har brandkåren varit där och de informerade om vad som händer när man busringer till 112. Då blir linjerna blockerade och de som verkligen behöver hjälp kan inte komma fram. B var en av dessa som busringde och efter brandkårsbesöket så slutade han upp med det. Han kommer också ihåg hur SJ-personal har varit och pratat om att de inte skulle klättra på tågen och spåren.

Vidare så har de haft besök från Sydkraft där de varnades om faran av att vistas i ett

högspänningsområde. Om de skulle råka sparka in en boll i ett sådant område så ska de aldrig hämta tillbaka den själva utan alltid ringa ett telefonnummer så att personal från Sydkraft hämtar den. Mannen hade också en korv med sig med en nål på vardera sidan, han lät 15000 volt strömma genom korven och den ”bara brann upp”. Han hade varnande sagt att ”såhär kommer ni se ut om ni går in där”.

(23)

Flickor C och D

De personer som varit och berättat på skolan var en man som pratade om skadegörelse. Han berättade om hur mycket vandalismen kostade, vilken skola som var värst och hur han

försökte få folk att sluta upp med detta. Polis och brandkår har också varit där. C tycker det är bra att de informerade om vad som är farligt. Att man exempelvis ska krypa när det brinner och inte öppna dörren.

Analys

Alla elever minns besöken som varit av förmanande karaktär såsom polis, brandkår, Sj, och information om skadegörelse. Utan tvekan har de haft effekt på eleverna. B berättar uppriktigt att han slutade upp med att busringa till larmcentralen och den brända korven har etsat sig fast i hans minne. C kommer tydligt ihåg att hon inte skulle öppna dörren vid brand. Dessa två minnen skulle förmodligen aldrig ha blivit så starka om de läst om bränder under en lektion. Jag anser att det är av stor vikt med den här typen av information då den förebygger liv.

Beträffande A och D tolkar jag det som att de tyckte informationen var bra men för övrigt har de inga speciella minnen från besöken. Som motpol till dessa besök har det också varit artister på skolan som pratat om sig själva och som har betonat skolan värde. Det saknas trots skolans ansträngningar besök från vanliga människor som kan berätta om sina liv och erfarenheter. Detta kan bero på att Sverige fortfarande väntar på ett genombrott inom oral history. Det har redan skett i många andra länder såsom Tyskland, Nya Zeeland, Kanada, Ryssland och Brasilien.42 Eftersom vi ligger efter med detta generellt så visar det sig också inom skolvärlden då lärarna inte läst så mycket om muntlig historia och därför inte insett berättelsernas värde och deras relevans för de olika so-ämnena och då speciellt historia.

Lärarnas bakgrund och tankar om skolarbetet

Lärare A

A har arbetat som lärare i elva år och på den aktuella skolan i åtta. Han har en tidigare

bakgrund som ”vanlig arbetare” på en fabrik. Det viktigaste med A: s arbete är att få eleverna att klara godkänt i sina ämnen så att de kan gå vidare till gymnasiet.

42

(24)

Lärare B

B är den lärare som arbetat längst som lärare. Hon har varit på den aktuella skolan i fem och ett halvt år. Hon var färdig utbildad 1989. Hon tycker att arbetet är tufft, eleverna kräver mycket och det är mycket att hålla reda på. B planerar en sak och så händer det hela tiden andra saker vilket kräver stor flexibilitet.

Lärare C

C har arbetat nio år som lärare och på den aktuella skolan i åtta år. Han har tidigare arbetat inom ett skapande yrke. C håller på och utarbetar ett för honom nytt arbetssätt med eleverna. De handlar om att få eleverna att själva bedöma sitt eget arbete och hur långt de kommit i de olika momenten inom so.

Lärare D

D har arbetat som lärare i över tio år och på den aktuella skolan i ett år. Hon tycker om att röra på sig eftersom hon tycker att hon utvecklas mest då. D är ursprungligen från ett annat land och hon tycker att kommunikation och social kompetens är det viktigaste i hennes arbete med eleverna.

Mina frågor till lärarna

Hur uppfattar du elevintresset i ämnet historia?

Lärare A

Elevintresset i ämnet historia uppfattar A som stort, de flesta är intresserade utav ämnet.

Lärare B

Elevintresset i historia uppfattas fläckvis som stort. Barnen från Kosovo är intresserade, av Balkans historia, detsamma gäller barnen från Palestina men då ska det vara deras egen

historia. Detta på grund av konflikterna i deras hemländer. Detta är positivt och alltid något att bygga vidare på.

Lärare C

Elevintresset i historia uppfattar C väldigt olika. En del har en väldigt dålig bild av vad

(25)

det egna ursprunget. Något som intresserar dem mycket är framförallt hur USA har betett sig i historien. Speciellt Mellanösterneleverna har en hatkärlek till USA. Allt som kommer därifrån älskar de men samtidigt pratar deras föräldrar vid frukostbordet varenda dag om hur ”jävligt” USA är. Det blir en tudelad uppfattning.

Lärare D

Elevintresset i historia uppfattar D som väldigt positivt.

Analys

Överlag ser det ut att vara positiva känslor från eleverna inför historieämnet. För många av dem så har deras eller föräldrarnas hemländers konflikter visat sig vara en främjande aspekt i historiesynen eftersom det i sin tur skapar ett intresse av att veta mer om bakgrunden till de olika konflikterna. För övrigt anser jag att historieämnet skulle kunna bli mer intressant om de använde sig utav oral history.

… den intervjuade talar alltid till en större publik än den eller de som är närvarande. Den intervjuade talar till hela samhället och placerar sig själv i förhållande till den rådande historiesynen i samhället.43

Eftersom många av föräldrarna har upplevt krig och elände skulle det vara ett utmärkt tillfälle att ta tillvara på deras berättelser. Genom att först gå igenom intervjuteknik med klassen och sedan låta barnen spela in föräldrar och släktingar skulle ämnet bli ännu mer intressant.

Berätta om hur du lär ut i de olika so-ämnena, och vilka redskap du har till vartdera ämnet?

Lärare A

I de olika so-ämnena använder A sig av böcker, filmer, kartor, media och att berätta så mycket som möjligt. Han vet vad som fångar elever i den här åldern och hur han på ett positivt sätt kan lura dem till kunskap genom att berätta om historia, exempelvis om olika krigsskildringar. Han kan än idag minnas lärare från sin egen högstadietid som kunde berätta en spännande historia och fånga intresset. Han tyckte att det var fascinerande då och än idag. För A är berättandet viktigt.

43

(26)

Lärare B

I ämnet geografi använder sig B utav karta, kartböcker, jordglob, en stensamling men även film och studiebesök. I historia så har hon utnyttjat Malmö museum, gjort egna

stadsvandringar, varit på Kockska huset och Lilla Torg. I religionen är det böckerna men även läsning ur Bibeln och Koranen. Mycket dagstidningar och ”Åtta sidor” som är en bilaga med lättlästa nyheter. Ofta klipper B ut och kopierar en artikel. Många av eleverna är dåliga i svenska så det blir tungrott och svårt att komma någon vart. Det visar sig speciellt inom so-ämnena.

Lärare C

Redskapen som C använder sig utav i klassrummet är det material som redan finns. Han tycker att det är svårt att göra samhällskunskapen kul. Han tycker att den består av trist läsning. Han säger att han själv går ifrån den traditionella so-undervisningen och istället går mer mot ”so-svenska”. Han vill väcka elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningen, att studera den. Målet är att få dem att rätta sina egna arbeten och själva förstå hur långt de har kommit i sin egen utveckling inom ämnet. Detta kommer att göra det mycket tydligare för dem hur de själva ligger till kunskapsmässigt. Det stora problemet på skolan är att de inte förstår hur de ”ligger till”, de känner av det men de kan inte formulera det med ord. C tycker att skolan hitintills har misslyckats med sitt arbete, eftersom de inte fått eleverna tillräckligt duktiga på svenska

Lärare D

Läroböckerna är ett slags hjälpmedel och inget hon följer hela tiden. Det är skrivet utav en person som tolkar en uppfattning. Det är viktigt att det läser lite av varje och om olika författare, för att få olika uppfattningar och till slut bilda sig en egen. Hon nämner att de brukar ha debatter i klassrummet och även rollspel. Detta uppskattas av eleverna. Hon tycker att det viktigaste med hennes arbete på skolan är att eleverna ska kunna umgås och

kommunicera med varandra. Den sociala biten tycker D spelar en stor roll för hennes

undervisning. Hon säger att många av eleverna på skolan saknar social kompetens. Detta är en väldigt viktig bit att arbeta med.

Genom specialarbeten och undersökningar får eleverna fördjupa sig inom olika fält. Grupparbeten och att flera redovisar samtidigt är något hon också ofta gör. Högläsning, diskussion och analys av texter är även viktigt. Då ser hon hur mycket eleverna har förstått

(27)

utav det de har läst. D arbetar också med utbyte med en annan skola. Den ligger utanför Malmö kommun och har en hög andel elever med svensk bakgrund. Hon säger att många av dessa elever aldrig har träffat en invandrare på ett naturligt sätt, varför D tycker att det är viktigt att de möts. Hon försöker att låta detta genomsyra hela sin undervisning vare sig det är so eller spanska.

Analys

Alla fyra lärare använder sig av klassrummens redskap i olika stor utsträckning. Utöver detta så har de olika sätt att få eleverna att uppnå sin so-kunskap. Gunn Imsen menar att de finns lika många tolkningar som lärare när det gäller att uppnå de mål som är formulerade i skollagen. Utöver detta så finns det minst lika många sätt att göra sina egna tolkningar i hur detta ska genomföras praktiskt, alltså i klassrummet.44

Det märks tydligt att de drar åt olika håll gällande synen om vad som är viktigt för undervisningen i de olika so-ämnena. För A är det berättandet som är i fokus. Lärare B använder sig mycket av tidningar för att stärka deras svenska vilket har stor betydelse inom so-ämnena. För C är det förmågan att kunna mäta sin egen kunskap och bedöma sin insats. D brinner för möten med andra människor eftersom kommunikation och förståelse för andras tankar och åsikter är viktigt.

Vad tycker du om att göra studiebesök med dina elever?

Lärare A

Han tycker att det är väldigt roligt att göra studiebesök, och försöker att göra det så ofta som möjligt. A känner tyvärr ett motstånd eftersom det måste bokas bussar tre dagar innan själva utfärden. Kanske är det så att Malmö kommun inte vill att deras elever ska ”få komma ut”? På hans tidigare arbetsplats i en annan kommun hade eleverna egna kort så att de kunde åka kommunalt. Då kunde de snabbt ta sig dit de ville.

I Malmö blir allt så omständligt och detta i sig tror han gör att många lärare inte orkar engagera sig. När han ändå har varit på studiebesök ser A det som att han lurar eleverna till kunskap och de i sin tur tycker att det är skönt att komma ifrån skolan. Med klasserna är det inga problem men det blir ett stort merarbete för honom som lärare eftersom det ska bytas lektioner och trixas, trots detta så anser han det vara värt besväret.

44

(28)

Lärare B

Studiebesök tycker hon inte om. Det är alltid förenat med oro eftersom eleverna uppför sig illa. De är vissa speciella klasser och de är de klasserna hon undervisar i. Barnen är oroliga, stökiga och har bekymmer. Dessa elever är inte trevliga att åka ut med. Hon har i stort sett alltid dessa barn eftersom hon är svenska två lärare.

Lärare C

Studiebesök upplever han som roligt om eleverna tycker om det de besöker. Han säger att det är viktigt att veta vad man besöker och inte bara besöka det för sakens skull. När det gäller samhällskunskap så känner C en politiker privat och den här mannen åkte han och en årskurs nio och besökte. Han säger att det är bäst om man som lärare känner personen innan för då blir det ett intresse från båda hållen. Han har också varit och besökt moskén en gång och här tycker C att besöket är beroende på vem som tar emot dem och att det är ”rätt person”, annars är risken att bilden av Islam blir onyanserad.

Lärare D

Studiebesök tycker D är väldigt nyttigt och bra. Hon säger att det är konkret och ger mer förståelse.

Analys

Tre av fyra lärare är positiva till studiebesök eftersom både de själva och eleverna lär sig något utav det. B: s erfarenheter är däremot är förknippade med oro. Därav motståndet till besök utanför skolan. Malin Adelsköld tar upp detta i sitt examensarbete och hon bekräftar B: s farhågor. Det är en sak att vara pedagog inomhus i den vanliga miljön men det är en annan sak att komma ut, där vad som helst kan hända.45

A säger att han inte haft problem med klasser när de kommit utmen att det däremot funnits organisatoriska problem. C uppskattar studiebesök men det ska finnas ett syfte bakom och helst ska man känna personen man besöker. D tycker enbart att det är positivt. När Freinet undervisade sina pojkar i Saint-Paul använde barnen inga traditionella läroböcker. Istället fick

45

(29)

verkligheten fungera som läromedel.46 Jag anser att lärarna inom so borde tillämpa mer av dessa tankar. Det hela handlar om att våga gå ifrån läromedlen och skapa egen kunskap. Detta borde inte vara ett problem då nästan alla fyra lärare har arbetat i över tio år inom sina yrken

Kan du minnas vilka studiebesök ni varit på de senaste två åren och kan du berätta om dessa besök?

Lärare A

Under de senaste två åren har A varit på moskén, synagogan och museet. Han tycker att det är bra med lärarkandidater eftersom de då kan hjälpas åt med att dela upp sig. En tar klassen och åker iväg och den andre påbörjar nästkommande lektion i god tid. När han har varit iväg med sina elever märker han att de är intresserade och tycker om att komma ut i verkligheten. De ställer frågor och är nyfikna.

Lärare B

B har varit på Malmö Museum, Stadsrundtur i Malmö och även besökt Petri kyrka. Under stadsrundturen hade hon en lärarkandidat med sig eftersom de då var två vuxna. I kyrkan upplevde hon det som fullständig katastrof. De sprang och skrek och uppförde sig illa. Vissa hade till och med försökt att stjäla med sig saker från kyrkan, en annan hade sprungit runt med ett ljus så att vaktmästaren hade fått säga till dem.

Lärare C

De senaste två årens studiebesök har varit på konsthallen några gånger och museer. Tekniska museet hade för inte så länge sedan en kombinerad visning och teater. Det handlade om homosexualitet och alla hade blivit helt paffa. Teaterstycket utgick till en början från en machostil som sedan helt och hållet vände. Han kunde höra hur alla drog efter andan. Sedan var det eftersnack med de båda niorna och skådespelarna, det blev inget avståndstagande utan väldigt bra diskussioner. C var säker på att dessa två killar var homosexuella och han är fullständigt övertygad om att hans elever också förstod detta.

Lärare D

De senaste två åren har de varit och besökt en skola utanför Malmö och även åkt till reningsverket. Hon minns speciellt en händelse när de besökte skolan utanför Malmö. Det

46

(30)

gällde en väldigt tillbakadragen och tyst pojke i hennes klass som alltid gått för sig själv i korridorerna. Han var också väldigt lugn, trevlig och med honom hade det aldrig varit några konflikter vare sig med andra elever eller med lärare. D upplevde som att han ”hittade hem”. Det var som om pojken hade blivit felaktigt placerad på Rosengård fastän han själv var muslim och invandrare. På den andra skolan kom han direkt in i gänget bland killarna och de tog väldigt väl emot honom. Detta var berörande. D säger att detta var ett fall, men det finns flera eftersom vi segregerar ungdomarna. Ju mer man blandar sig desto bättre resultat blir det och då kan de inte sprida sina starka känslor av hat och hot.

Analys

Lärarna har varit på mellan två till fem olika besök under de senaste två åren. De flesta studiebesöken har rört historia och religionsämnet, med besök på museer och olika religiösa byggnader. En av orsakerna till så få besök utanför skolan kan ha att göra med hur

organisationen fungerar på de högre stadierna och att det krävs väldigt mycket planering för att genomföra ett studiebesök. Där är lärarkandidaterna till god hjälp eftersom både A och B uppskattar samarbetet och hjälpen från kandidaterna. Skolkommittén säger i ”Skolfrågor, Om skola i en ny tid” att lärarna idag har ett större samarbetsbehov än tidigare.47 Detta blir tydligt

då både A och B uttrycker samma tanke.

Freinetskolan i Frankrike har sedan många år brevväxlat med skolor i Spanien. De har bundsförvanter i 120 olika skolor. Varje månad utges tidningen Colaboracion.48

Det jag tolkar av D: s svar är att hon också samarbetar med en annan skola och på ett sätt tycker jag att Freinets tankar återfinns i hennes arbetssätt. Hon minns mycket av det skol- besöket och tyckte att det var berörande med pojken som ”hittade hem”. C minns speciellt teaterstycket om homosexualitet. Och jag tolkar det som att både han och eleverna upplevde besöket som ett bra sådant.

Har ni under de senaste två åren haft besök av någon person på skolan? Berätta om dessa människomöten?

Lärare A

Besöken på skolan de senaste två åren har varit en präst och imam som hade ett samarbete, brandkåren och en person som arbetar med att förebygga vandalism. Dessa besök var positiva.

47

Skolkommitténs slutbetänkande, Skolfrågor – Om skola i en ny tid sid. 211 48

(31)

Det fångar elevernas intresse väldigt mycket och gör dem nyfikna så att de ställer frågor. A och hans kollegor har många gånger övervägt att ta dit före detta missbrukare, någon

homosexuell eller cp-skadad, men av hänsyn till dessa människor så har de inte gjort det. De vill varken utsätta dem eller sig själva för dessa möten. Lärarna upplever att många av

eleverna har ett stort hat gentemot mot dessa grupper av människor. Besöken har bara stannat vid tanken vilket han i och för sig tror är fel eftersom eleverna borde få träffa människor som har en annan sexuell läggning eller är handikappade, de finns ju i samhället ibland oss. När det gällde besöket från imamen och prästen var det många av eleverna, speciellt de muslimska barnen, som blev förundrade över att de kom tillsammans och att de över huvud taget pratade med varandra. Det är en sak att undervisa om det och berätta om syskonreligioner i

klassrummet men det blir annorlunda när de får se det på riktigt.

Lärare B

Besöken i skolan har varit en präst och imam som kom tillsammans. Lars Molin från

fastighetskontoret pratade om skadegörelse, sedan har de haft besök av två kollegor till B från en liknade skola i Köpenhamn. Ett annat besök var av en forskare från Malmö högskola som intervjuade vissa elever. Han forskade om massmedia och varifrån eleverna får sin

information. Informationen om skadegörelse var väldigt bra, han var humoristisk och fångade eleverna. Forskaren däremot hade det inte gått så bra för. När han tagit med sig några elever enskilt i ett grupprum så hade en suttit och härmat honom eftersom han stammade.

Kollegorna från Köpenhamn var inte heller så lyckat eftersom en pojke i klassen hade väldigt roligt åt deras språk och försökte få hela klassen med sig. När det gällde Lars Molin så går han runt i skolorna på heltid, och i botten så är han yrkesmilitär. Prästen var mjuk och behaglig, det föll också väl ut, han blev inte sämre behandlad än imamen och de kom tillsammans.

Tyvärr har B några stycken i sin klass som saknar hyfs och hut, andra är väldigt barnsliga. När hon började som lärare så hade de besök från RFSL och personer med olika handikapp. De anser B som omöjligt på den skola hon arbetar på idag. Eleverna har lyteskomik och de hade hånskrattat åt dessa människor. Hon skulle aldrig ta dit en homosexuell och utsätta den för detta. Inte ens om det vore en stark person. B säger att det inte finns så starka personer. Istället får de använda sig av filmmedia. Det sistnämnda tror hon gäller för skolor på Rosengård och en inställning från människor med rötter i mellanöstern.

(32)

Lärare C

De senaste två åren har de haft besök utav en handikappad kille som satt i rullstol och berättade om sin ryggskada. C tyckte att han var bra. Killen går ofta runt och pratar i skolor. En kvinna har också varit där och pratat om EU-frågor. C håller inte med om de andra lärarnas åsikter i att inte våga ta dit någon homosexuell som skulle berätta om sig själv. Han tycker att många utav eleverna är väldigt socialt begåvade på många sätt och vis. Det är mer rädslor det handlar om. Han tycker inte att man behöver vara mer orolig för detta på denna skola mer än någon annanstans. För några år sedan pratade C med en vän med palestinsk bakgrund om att komma och besöka hans klassrum. Det gjorde han och utöver detta så kopplade de upp en högtalartelefon och intervjuade hans syster som då bodde i Palestina. I bakgrunden kunde klassen höra hur skotten haglade utanför hennes hus. Sedan kom systern till Sverige och träffade dem strax innan de slutade nian. C tycker att sådant är bra och att den här händelsen stannar kvar i minnet och förhoppningsvis även en del utav den historiska problematiken. Stämningen var väldigt bra i klassrummet och eleverna tyckte att det var spännande, speciellt när de israeliska kulsprutorna ven i bakgrunden.

En gång hade C: s klass besök av en före detta missbrukare som var väldigt charmerande. Detta tyckte han var både bra och dåligt. När mannen hade visat upp sina armar för klassen så är han säker på att den synen fastnade på deras näthinnor. Det gjorde den i alla fall för hans egen del. Han är ändå lite skeptisk mot att ta dit missbrukare. Han säger att ”gå ner sig här” (Rosengård) behöver inte nödvändigtvis innebära något dåligt. Fastän de gissade fel på

mannens ålder med tjugo år, så blir det ändå häftigt på något vis. C säger att det är absurt men att så är det. Han har slutat med det eftersom han tror att det blir fel. Dessa personer som är ute och berättar har i regel någon slags charm och de riskerar att bli några slags halvidoler i egenskap av före detta knarkare. Han tycker istället att det bättre att de tar dit poliser som kan berätta om hur det ser ut när de besöker knarkkvartar.

Lärare D

De har haft besök från Gonza som är en rappare från Malmö. Detta besök hade lärarna en baktanke med. Han kom hit som 4-åring och han har lyckats. Kan han så kan ni och det är viktigt att inte tappa hoppet och att alltid försöka att göra så gott man kan antingen med studierna eller med livet. Gonza berättade om sitt liv och efteråt så satt han med flera killar och tjejer och visade dem sin musik. Skolan har också haft före detta missbrukare på besök. De var tre män och en kvinna. Alla nior och besökarna samlades i ett klassrum. Elevernas

(33)

uppfattning är många gånger att är man invandrare så är man udda men är man en Svensson så är man det inte. De före detta missbrukarna berättade om sina liv och hur det i tonåren hade börjat gå snett. Gemensamt för dem var att de kom från trasiga familjeförhållanden. De hade saknat vuxenkontakt och kärlek. Detta gav eleverna en tankeställare. Många av dem får trots en del kontroversiella influenser hemifrån väldigt mycket kärlek på olika sätt. De uppskattar tyvärr inte detta eftersom de har så mycket annat att kämpa emot. D ser att ungdomarna strider. Hon känner av en slags fientlighet som de har och detta skrämmer henne. D tror inte att före detta missbrukare skulle riskera att bli idoler bland eleverna. De markerade tydligt vilket elände de hade fått gå igenom och hur de ångrat sina liv. Kvinnan hade tappat synen på ena ögat efter en misshandel då hon druckit i flera dagar och hamnat i koma. Utöver detta var hon härjad, ärrig och eleverna hade hajat till. D tror att detta dämpade synen utav svenskar. Vilken är att det ska vara ordning och reda med mycket fasta ramar och att allt utöver detta bara är positivt. De kunde inte tro att även svenskar kunde hamna så snett. Det blev som en chock att de befann sig ännu lägre ner på skalan än vad de själva tycker att de är.

Analys

Här är svaren olika. Både lärare A och B tar det säkra före det osäkra. De har haft besökare av informativ karaktär när det gäller bränder och skadegörelse. Imamen och prästen som

samarbetade var också ett säkert kort. När det gäller beslutet som arbetslaget gemensamt tagit om att inte bjuda in vissa personer tolkar jag som rädslor inför nya situationer och att de ser sina elever där de befinner sig idag i årskurs åtta. Kanske skulle de resonera annorlunda om ett år när ungdomarna är mer stillsamma och mogna? De andra två lärarna har gjort precis tvärtom. Deras erfarenhet av sådana människomöten var positiva. Lärare C känner sig ändå osäker på om det skulle bidra till någon slags ”idoldyrkan”, vilket D däremot tvärt avvisar. Detta kan bero på att eleverna blev väldigt avskräckta av den ”enögda” kvinnan men kanske inte av ” C: s charmige man”. Argument bekräftas delvis av en artikel i Sydsvenskan 14/5-06 som handlar om två flickor som åkt fast för haschrökning. De provade aldrig något tyngre eftersom skolans antipropaganda hade skrämt dem. Det framgår inte om deras skola fått besök av före detta missbrukare men det som den förmedlat hade uppenbart givit effekt.

Inom oral history kretsar intervjun kring en speciell händelse eller ett speciellt skeende. För att sätta in händelsen eller skeendet in en bredare kontext är det dock brukligt att den intervjuade berättar hela sitt livs historia. Vanligtvis börjar intervjun med barndomen och

References

Related documents

Avhandlingens titeln, ”de är inte ute så mycket”, hämtar näring ifrån föräldrarna i studien som menar att barnen inte alltid tar till vara på de möjligheter till

The study found that children with wealthier backgrounds, and especially where a majority have a Swedish background, gain more experience of nature, both close to home and

5.1 Redovisning av elevenkät/intervju ‐ sociala medier  Hur ser användandet ut privat och på fritiden för undersökningsgruppen elever av sociala medier och vad tycker

Den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i storstadsbarns vardagsliv.

Det måste visas att antalet människor som utvandrat från Kuba är större än för något annat latinamerikanskt land, när det i verkligheten är betydligt mindre, trots

Beträffande activity varierar det om läromedelstexten är lättläst eller inte, eftersom satsförkortningar förekommer i mycket ringa grad vilket gör texten lättläst,

Självklart har ordet länge kun- nat användas för att uttrycka motsatsen till något tänkt eller önskat, som i exemplet hon hade tänkt sig en stillsam kväll, men verkligheten blev en

Resultatet visade att det finns flera möjligheter till samlärande mellan eleverna i SO – undervisningen och att lärarna på olika sätt skapar förutsättningar för att