Vägkostnadsdata - Mälardalen : 1998-2002

(1)

VTI r

appor

t 500 • 2004

Vägkostnadsdata – Mälardalen

1998–2002

Fridtjof Thomas

(2)

(3)

VTI rapport 500 · 2004

Vägkostnadsdata – Mälardalen

1998–2002

(4)

(5)

Utgivare: Publikation:

VTI rapport 500

Utgivningsår:

2004

Projektnummer:

91003

581 95 Linköping Projektnamn:

Delprojekt 'Slitage' inom projektet

Implementering av

marginalkostnads-prissättning i transportsektorn

Författare: Uppdragsgivare:

Fridtjof Thomas

KFB/Vinnova

Vägverket

Titel:

Vägkostnadsdata – Mälardalen: 1998–2002

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

Vägverket (VV) började 1996 att systematiskt samla in och registrera kostnader för nybyggnation,

förbättring, underhåll och drift av det statliga vägnätet i ett system med namn VERA (akronym för

”Verksamhetsuppföljning och resultatanalys”). Uppgifter om trafik, liksom infrastrukturens

sammansättning i termer av vägkategorier eller underhållsklasser, kan erhållas från Vägverkets

Vägdatabank (VDB). VDB:s referensram är ett system av noder och länkar som representerar det

statliga vägnätet. VERA:s referensram är däremot utförda objekt, som kan kopplas till en geografisk

plats främst via ett vägnummer och en uppgift om berörd kommun.

Syftet med detta projekt har varit att skapa ett register över kostnader, infrastruktur och tillhörande

trafik som sammanför VERA:s kostnadsuppgifter med VDB:s infrastruktur- och trafikuppgifter på en

så detaljerad nivå som möjligt. Det har visat sig att inom den statliga väghållningen är driftområden i

dagsläget den minsta väldefinierade enhet som kan skapas. Registret är ett pilotprojekt och omfattar

endast driftområdena i VV:s Region Mälardalen.

Denna VTI-rapport ger uppgifter om datainsamlingen och de registrerade uppgifterna. Syftet med

beskrivningen är att ge registrets framtida användare möjlighet att snabbt bilda sig en kvalificerad

uppfattning om dess innehåll.

(6)

Publisher: Publication:

VTI rapport 500

Published:

2004

Project code:

91003

S-581 95 Linköping Sweden Project:

Marginal cost of transport – infrastructure

cost

Author: Sponsor:

Fridtjof Thomas

Swedish Transport and Communications

Research Board (KFB)/Swedish Agency for

Innovation Systems (VINNOVA)

Swedish National Road Administration

Title:

Swedish Road Account – Mälardalen: 1998 – 2002

Abstract (background, aims, methods, results) max 200 words:

In 1996, the Swedish National Road Administration (SNRA) began systematically collecting and

recording costs associated with new construction, improvements, maintenance and operation of the

national road network in a system known as VERA (an acronym for “Verksamhetsuppföljning and

resultatanalys” – or, in English, “activity follow-up and results analysis”). Information about traffic

and the composition of the infrastructure in terms of road categories and maintenance classes can be

obtained from the SNRA Road Data Bank (VDB). VDB’s frame of reference is a system of nodes

and links that represent the national road network. Conversely, VERA’s frame of reference consists

of executed objects that can be linked to a geographical site, mainly via a road number and a datum

identifying the affected municipality.

The purpose of this project has been to create a register of costs, infrastructures, and associated

traffic that ties the VERA cost data to the VDB infrastructure and traffic data at the most detailed

level possible. We have found that, within the context of national road maintenance, operating areas

are currently the smallest well-defined units that can be created. The register is a pilot study and

restricted to the operating areas in the area of Mälardalen.

This VTI report provides information about data gathering and the recorded data. The purpose of

this account is to provide future users of the register with a means of quickly forming an accurate

idea of its contents.

(7)

Förord

En av grundpelarna inom svensk transportpolitik har länge varit att

investeringarna väljs utifrån samhällsekonomiska kalkyler, medan utnyttjandet

prissätts enligt samhällsekonomiska marginalkostnader. Betydande FoU har

genomförts för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylerna. Däremot har

mindre FoU tidigare inriktats mot prissättningsfrågorna. VTI bedriver därför nu

ett treårigt forskningsprojekt, ”Implementering av marginalkostnadsprissättning i

transportsektorn”, finansierat av VINNOVA, Banverket och Vägverket, i syfte att

förbättra kunskapen om trafikens marginalkostnader. Projektet studerar samtliga

transportslag och behandlar såväl slitagekostnader som olycks- och

miljö-kostnader.

En del av marginalkostnaderna för vägtrafiken utgörs av de kostnader

väghållaren har för fordonens slitage på vägbanan. Trots att slitagefrågorna alltid

varit väsentliga för väghållare har vi, liksom andra forskare på senare tid, funnit

att kunskapsläget rörande de marginella slitagekostnaderna är påfallande dåligt,

både nationellt och internationellt. En av orsakerna till detta är svårigheterna att

sammanställa kostnadsdata inom vägsektorn.

Genom den upphandling av drift och underhåll som numera genomförs inom

Vägverket kommer vissa kostnader att bokföras på enskilda driftområden.

Eftersom det finns ca 150 driftområden i Sverige bör man kunna skapa en

någorlunda uppdelad databas över drift- och underhållskostnaderna över ett antal

år. Hypotesen i detta projekt är att man med en sådan databas ska kunna skatta

marginalkostnaderna med ekonometriska metoder. Dessutom innehåller en sådan

bas intressant information om kostnadsutveckling och kostnadsskillnader mellan

driftområden.

Denna rapport redovisar vägkostnadsdata för Mälardalen, som är den region vi

valt för att testa metoder och möjligheter att skapa en sådan databas. Uppgifterna

har samlats in och överförts till digitalt format av Ola Nääs. Dessa digitala

uppgifter har sedan bearbetats av Fridtjof Thomas, som i denna VTI rapport även

dokumenterar registret. Tidsåtgången för Vägverket Mälardalen var ca 20 timmar

för att driftområdesbestämma kostnader med hjälp av ort och sträcka samt ca

60 timmar för att driftområdesbestämma kostnader för större beläggningsåtgärder.

Lars Werke, SCB Örebro, har bidragit med värdefulla synpunkter som lektör på

rapportens granskningsseminarium.

Borlänge maj 2004

(8)

(9)

Innehållsförteckning

Sid

Sammanfattning 5

Summary 7

Bakgrund 9

1 Allmänna uppgifter om registret

10

1.1 Ämnesområde 10

1.2 Beställare 10

1.3 Producent 10

1.4 Regler för behandling/spridning av data

10

1.5 Syfte 10

1.6 Genomförande av datainsamlingen

10

2 Kvalitetsdeklaration 12

2.1 Registrets innehåll

12

2.1.1 Målstorheter 12

2.1.2 Fullständighet 13

2.2 Tillförlitlighet 13

2.2.1 Tillförlitlighet totalt

13

2.2.2 Osäkerhetskällor 13

2.2.3 Bearbetning

14

2.3 Jämförbarhet och samanvändbarhet

15

2.3.1 Jämförbarhet mellan driftområden

15

2.3.2 Jämförbarhet mellan åren

15

2.3.3 Prisstörning av vissa produkter/tjänster

15 2.3.4 Samanvändbarhet

med annan statistik

15

2.4 Tillgänglighet och förståelighet

15

2.4.1 Spridningsformer 15

2.4.2 Presentation 16

2.4.3 Dokumentation 16

2.4.4 Upplysningstjänster 16

Bilaga 1: Förteckning över driftområden

Bilaga 2: Produkt/tjänsteförteckning för PT 3: Statlig Väghållning

Bilaga 3: Förteckning över akronymliknande värden för variabeln PT

Bilaga 4: Förteckning över alla förekommande värden för variabeln PT

Bilaga 5: Beskrivande statistik av registrets innehåll

(10)

(11)

Vägkostnadsdata – Mälardalen

1998–2002

av Fridtjof Thomas

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

581 95 Linköping

Sammanfattning

Vägverket (VV) började 1996 att systematiskt samla in och registrera kostnader

för nybyggnation, förbättring, underhåll och drift av det statliga vägnätet i ett

system med namn VERA (akronym för ”Verksamhetsuppföljning och

resultatanalys”). Uppgifter om trafik, liksom infrastrukturens sammansättning i

termer av vägkategorier eller underhållsklasser, kan erhållas från Vägverkets

Vägdatabank (VDB). VDB:s referensram är ett system av noder och länkar som

representerar det statliga vägnätet. VERA:s referensram är däremot utförda objekt,

som kan kopplas till en geografisk plats främst via ett vägnummer och en uppgift

om berörd kommun.

Syftet med detta projekt har varit att skapa ett register över kostnader,

infrastruktur och tillhörande trafik som sammanför VERA:s kostnadsuppgifter

med VDB:s infrastruktur- och trafikuppgifter på en så detaljerad nivå som möjligt.

Det har visat sig att inom den statliga väghållningen är driftområden i dagsläget

den minsta väldefinierade enhet som kan skapas. Registret är ett pilotprojekt och

omfattar endast driftområdena i VV:s Region Mälardalen.

Denna VTI rapport ger uppgifter om datainsamlingen och de registrerade

uppgifterna. Syftet med beskrivningen är att ge registrets framtida användare

möjlighet att snabbt bilda sig en kvalificerad uppfattning om dess innehåll.

(12)

(13)

Swedish Road Account – Mälardalen

1998–2002

by Fridtjof Thomas

Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI)

SE-581 95 Linköping

Sweden

Summary

In 1996, the Swedish National Road Administration (SNRA) began systematically

collecting and recording costs associated with new construction, improvements,

maintenance and operation of the national road network in a system known as

VERA (an acronym for “Verksamhetsuppföljning and resultatanalys” – or, in

English, “activity follow-up and results analysis”). Information about traffic and

the composition of the infrastructure in terms of road categories and maintenance

classes can be obtained from the SNRA Road Data Bank (VDB). VDB’s frame of

reference is a system of nodes and links that represent the national road network.

Conversely, VERA’s frame of reference consists of executed objects that can be

linked to a geographical site, mainly via a road number and a datum identifying

the affected municipality.

The purpose of this project has been to create a register of costs,

infrastructures, and associated traffic that ties the VERA cost data to the VDB

infrastructure and traffic data at the most detailed level possible. We have found

that, within the context of national road maintenance, operating areas are currently

the smallest well-defined units that can be created. The register is a pilot study

and restricted to the operating areas in the area of Mälardalen.

This VTI report provides information about data gathering and the recorded

data. The purpose of this account is to provide future users of the register with a

means of quickly forming an accurate idea of its contents.

(14)

(15)

Bakgrund

Det finns en lång tradition av att bedöma trafiken på specifika vägar. Däremot

saknas en motsvarande tradition att registrera kostnader för underhåll och drift av

vägar på motsvarande detaljeringsnivå. Detta medför betydande svårigheter när

man vill relatera kostnader för infrastrukturen till den rådande trafiken på

specifika vägar eller geografiskt begränsade regioner. Mera generellt uppstår även

svårigheter när man vill analysera hur underhållskostnader påverkas av exogena

parametrar.

Vägverket (VV) började 1996 att systematiskt samla in och registrera

kostnader för nybyggnation, förbättring, underhåll och drift av det statliga

vägnätet i ett system med namn VERA (akronym för ”Verksamhetsuppföljning

och resultatanalys”). I VERA registreras åtgärder eller objekt som berör olika

verksamhetsområden; exempelvis ett beläggningsarbete på en viss väg vid ett

visst tillfälle. Dessa kostnadsdata är således knutna till enskilda objekt som har

utförts vid vissa tidpunkter eller under väl avgränsade kortare tidsperioder.

Uppgifter om trafik, liksom infrastrukturens sammansättning i termer av

vägkategorier eller underhållsklasser, kan erhållas från Vägverkets Vägdatabank

(VDB). Dessa uppgifter är knutna till specifika vägar eller delar av dessa vägar.

Det finns dock inget enkelt sätt att koppla uppgifter i VDB till uppgifterna i

VERA. VDB:s referensram är ett system av noder och länkar som representerar

det statliga vägnätet. VERA:s referensram är däremot utförda objekt, som kan

kopplas till en geografisk plats främst via ett vägnummer och en uppgift om

berörd kommun. Därutöver finns ofta en verbal beskrivning av objektet tillgänglig

som gör det möjligt att identifiera objektets geografiska läge, åtminstone om man

har tillräcklig lokalkännedom.

Syftet med detta projekt har varit att skapa ett register över kostnader,

infrastruktur och tillhörande trafik som sammanför VERA:s kostnadsuppgifter

med VDB:s infrastruktur- och trafikuppgifter på en så detaljerad nivå som möjligt.

Det har visat sig att inom den statliga väghållningen är driftområden i dagsläget

den minsta väldefinierade enhet som kan skapas. VV:s sammanlagt sju regioner

har tillsammans 150 sådana driftområden.

Vi har valt att testa möjligheten att i efterhand knyta VERA:s objekt till

geografiska områden med hjälp av personal från VV:s region Mälardalen. Dessa

personer gick igenom listor av objekt från sina respektive regioner och

identifierade inom vilket driftområde arbetet utförts. På detta sätt lyckades vi att

identifiera ett driftområde för ca 90 procent av alla kostnader registrerade i VERA

för åren 1998 t.o.m. 2002 (pga. en avvikande klassificering av kostnader i VERA

1996 och 1997 valde vi bort dessa två år).

Arbetet har fokuserats på att utröna hur väl uppgifterna i VERA kan knytas till

geografiska områden. VDB innehåller uppgifter om berörda driftområden, varför

det inte utgör ett principiellt problem att använda sig av all information i VDB på

driftområdesnivå. I detta pilotprojekt har vi dock valt att överföra endast ett

mycket selektivt utdrag från VDB till det här beskrivna registret.

Denna VTI rapport ger uppgifter om datainsamlingen och de registrerade

uppgifterna. Syftet med beskrivningen är att ge registrets framtida användare

möjlighet att snabbt bilda sig en kvalificerad uppfattning om dess innehåll.

(16)

1 Allmänna uppgifter om registret

1.1 Ämnesområde

Vägtrafik, kostnader för nybyggnation, förbättring, drift och underhåll i VV

Mälardalens driftområden.

1.2 Beställare

Uppgifterna har samlats in inom ramen för ”Delprojekt ’Slitage’ inom projektet

Implementering av marginalkostnadsprissättning i transportsektorn” (VTI Dnr

2000/0693). Detta projekt har finansierats av

Kommunikationsforsknings-beredningen (KFB-Dnr 2000-0591) och Vägverket (VV-Dnr AL90AB

2000:24362). Från och med 1 januari 2001 har Verket för Innovationssystem

(VINNOVA) fullföljt KFB:s åtagande (VINNOVA-projekt 2001-04174).

1.3 Producent

Producenten är en myndighet:

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

Kontaktperson: Fridtjof Thomas, VTI-TEK

Telefon: 0243-73675

Telefax: 0243-73671

e-post: Fridtjof.Thomas@vti.se

1.4 Regler för behandling/spridning av data

Spridningen av registret är fri. Registret refereras förslagsvis till som

”Vägkostnadsdata – Mälardalen: 1998–2002, VTI-Dnr 2000:0693”, alternativt

som “Swedish Road Account – Mälardalen: 1998–2002, Swedish National Road

and Transport Research Institute (VTI), Dnr 2000:0693”.

1.5 Syfte

Syftet med sammanställningen av detta register är att demonstrera på vilken

detaljnivå det är praktiskt möjligt att sammanföra kostnader för främst olika drift-

och underhållsåtgärder till den fysiska väginfrastrukturen och dess användning.

Ytterligare ett syfte är att ge ett underlag för en bedömning av vilka analytiska

modeller som kan tänkas konstrueras baserade på sådana uppgifter.

1.6 Genomförande av datainsamlingen

VV i Borlänge tillhandahöll utdrag ur VDB med uppgifter om infrastrukturens

sammansättning och trafikarbete, aggregerat på driftområdesnivå. Därutöver

tillhandahöll VV i Borlänge utdrag ur VERA för åren 1998, 1999, 2000, 2001 och

2002. Dessa utdrag utgjordes av listor med objekt som var registrerade för

Vägverket Mälardalens verksamhet.

Personal från Trafikinformationscentralen (TIC) vid VV Mälardalen gick sedan

igenom VERA-listorna och associerade dessa objekt med Mälardalens

driftområden om så var möjligt. En listpost kan exempelvis (utöver kostnaderna)

innehålla följande information: ObjektNr 10614, ”Sandstubbetorp – Örebro, etapp

2”, kommun: Örebro, vägnr. 20, PT 3281 (dvs.

vägskyddsanordning/avkör-ningsskydd).

(17)

Detta visade sig vara relativt oproblematiskt när kostnaderna avsåg

nybyggnation, förbättring eller drift. Stora kostnader för underhållsåtgärder i form

av beläggningsarbete visade sig däremot vara betydligt svårare att associera till

enskilda driftområden. Sådana åtgärder planeras inte per driftområde och det är

ofta flera driftområden som är berörda av ett omfattande beläggningsarbete. Med

hjälp av beläggningsingenjörer och ”gamla pärmar” var det dock oftast möjligt att

dela upp även dessa kostnader på de berörda driftområdena.

Vissa kostnader anges i VERA för län, exempelvis ”belysning”. Vi har valt att

avstå ifrån att försöka dela upp dessa kostnader, eftersom registret främst utgör en

pilotstudie. Bilaga 6 redovisar kostnader som inte är driftområdesbestämda.

Kontakterna med VV i Borlänge och VV Mälardalen sköttes av Ola Nääs, som

även ansvarade för att lägga in alla uppgifter i ett MicrosoftExcel-kalkylblad.

(18)

2 Kvalitetsdeklaration

2.1 Registrets

innehåll

2.1.1 Målstorheter

De viktigaste variablerna är bokförda kostnader för nybyggnation, förbättring,

underhåll och drift av det statliga vägnätet i Mälardalens driftområden under åren

1998 t.o.m. 2002, samt uppgifter om det totala trafikarbetet i respektive

driftområde.

Vidare finns mått på infrastrukturens sammansättning i dessa områden för

respektive år, såsom antal km Europavägar eller antal km som sköts vintertid i

enlighet med VV:s olika driftklasser.

2.1.1.1 Objekt

Huvudobjekt är driftområdena i Mälardalen.

2.1.1.2 Variabler/uppgifter

Varje rad i datamängden utgör en unik kombination av driftområde (enligt

kolumn ”Driftomrade”) och ”kontospecifikation” (enligt kolumn ”PT”). Följande

variabler finns i registret:

ID

Radnummer som börjar med ”1” och slutar med

”1955”. Endast avsett att underlätta kontrollen av

främst inläsningen av datafilen.

Driftomrade

Namn på driftområde (se bilaga 1).

PT

Kontonummer enligt ”Produkter och tjänster för den

statliga väghållningen” (se bilaga 2) samt

akronymliknande beteckningar för uppgifter om

infrastruktur och trafik (se bilaga 3). Bilaga 4 listar

alla värden som faktiskt förekommer för PT i detta

register.

y1998

Uppgifter avseende år 1998.

y1999

Uppgifter avseende år 1999.

y2000

Uppgifter avseende år 2000.

y2001

Uppgifter avseende år 2001.

y2002

Uppgifter avseende år 2002.

Vissa konton används inte för alla driftområden. Exempelvis avser konto 3442

drift av rörlig bro: något som inte förekommer i alla driftområden. För att erhålla

en tydlig struktur på registret finns dock alla konton som faktiskt används vid

minst ett tillfälle för minst ett driftområde med i den ”aktiva kontoplanen” och

förekommer därmed för alla driftområden för samtliga år. Uppgiften ”0” i en av

kolumnerna y1998 t.o.m. y2002 betyder antingen att den bokförda kostnaden

är 0 eller – och betydligt vanligare – att inga kostnader har bokförts på detta

konto. (Därutöver förekommer ”0” som uppgift om trafikens och infrastrukturens

sammansättning för kostnader som inte kunde hänföras till driftområden.)

Uppgifterna för variablerna y1998, y1999, y2000, y2001 och y2002 som

avser bokförda kostnader anges i kronor (SEK). De övriga kvantiteternas enheter

framgår från bilaga 3.

(19)

Uppgifterna om infrastrukturen är hämtade från VDB. Även uppgifterna om

trafikarbetet i respektive driftområde är hämtade från VDB, där trafikarbetet för

tung trafik kommer direkt från VDB och uppgiften om trafikarbetet för

personbilar är framräknat som differensen mellan trafikarbete fordon och

trafikarbete tung trafik.

Uppgifter om driftområdesentreprenören finns inte med i registret; denna

uppgift är tillgänglig i VDB först fr.o.m. 2001.

2.1.1.3 Mått

Huvuddelen av uppgifterna utgörs av kumulativa belopp bokförda som

specificerade produkter/tjänster under respektive år och associerade till respektive

driftområde.

2.1.1.4 Referenstider

Referenstiden är kalenderår.

2.1.2 Fullständighet

Tanken med insamlingen av uppgifterna är att dessa skall omfatta alla kostnader,

dvs. vara fullständiga. Vissa objekt i VERA kunde dock inte hänföras till ett

driftområde i efterhand. Kostnaderna förknippade med dessa objekt redovisas som

tillhörande ”okänt driftområde” (Unknown), främst för att säkerställa en

rättvisande uppfattning om volymen av kostnaderna för respektive produkt/tjänst

som inte kunde hänföras till ett driftområde. (Driftområde ”Unknown” har

uppgift ”0” i alla fält som avser annat än kostnader bokförda i VERA.)

2.2 Tillförlitlighet

2.2.1 Tillförlitlighet totalt

Databasens främsta osäkerhetskälla är att insamlingen har inneburit ett betydande

mått av manuella steg. Vidare har olika objekt hänförts till driftområden i

efterhand utifrån olika personers lokalkännedom.

Enskilda objekt från VERA berör flera driftområden. Detta gäller särskilt

beläggningsåtgärder redovisade inom gruppen underhållsåtgärder. Kostnader

förknippade med dessa har fördelats andelsmässigt på berörda driftområden

utifrån subjektiva bedömningar.

Vad gäller de enskilda objekt som nu har associerats med driftområden

(primärdata) bör man förvänta sig att det förekommer olika grader av noggrannhet

vid bokföringen av de olika kostnadsslagen. Exempelvis kan underhållsåtgärder

ha upphandlats som ett enda paket och anbud ha lämnats utan uppdelning i olika

delmoment. Detta ”paket” måste delas upp i olika delmoment för införandet i

VERA.

2.2.2 Osäkerhetskällor

En del ändringar i driftområdenas exakta geografiska avgränsning har

förekommit. Detta är ett naturligt inslag i den pågående produktionen av

drifttjänster. Till viss del avspeglas detta i förändringar av respektive driftområdes

(20)

som referensram. Driftområdenas gränser bör vara oförändrade under tidsperioden

1 sep. t.o.m. 31 aug. året därpå. Uppgifter avseende trafikarbete och

infra-strukturens sammansättning är i detta register baserade på det vägnät som fanns

registrerat för respektive driftområde i slutet av december varje år.

Exempelvis bygger uppgiften om den totala längden på ett visst driftområdes

vägnät, klassat som tertiär länsväg för året 1998, på driftområdesgränser som

gäller för tidsperioden 1 sep. 1998 t.o.m. 31 aug. 1999. Alla uppgifter om

kostnaderna för 1998 avser däremot tidsperioden 1 jan. 1998 t.o.m. 31 dec. 1998,

dvs. härrör i perioden 1 jan 1998 t.o.m. 31 aug. 1998 från ett vägnät som inte

säkert sammanfaller med det för 1998 registrerade vägnätet.

Uppgifterna i VDB avseende trafikarbete är baserade på ett

stickprovs-förfarande för insamlingen av trafikdata. Detta stickprovs-förfarande har utvecklats för

redovisningen av trafikarbetet på olika aggregationsnivåer, dock ej specifikt för

aggregationsnivån ”driftområde”. En sådan aggregering kan självfallet ske, dock

är uppgifternas tillförlitlighet och deras statistiska egenskaper på denna

aggregationsnivå inte studerade.

2.2.3 Bearbetning

Uppgifterna från VV Borlänge och VV Mälardalen har dels erhållits i form av

datafiler och dels som pappersutskrifter. Dessa uppgifter avsåg kostnader och

driftområden för enskilda objekt. Utifrån dessa uppgifter har en

MicrosoftExcel-fil skapats genom manuell ”klipp och klistring” av värdena eller manuell

överföring av värdena från pappersutskrifterna till Excel-filen via datorns

tangentbord.

Värdena i Excel-filen har på ett icke-systematiskt sätt granskats med avseende

på deras ”rimlighet”. Därvid upptäcktes det att negativa värden förekommer på

några konton. Detta förklarades av VV Mälardalen med ”bokföringsmässiga

justeringar”. Inga förändringar av dessa negativa kostnader har gjorts.

Excel-filen lästes in i det statistika programmet S-Plus, i vilket den vidare

bearbetningen av data skedde.

De flesta objekt kunde entydigt hänföras till de i bilaga 4 nämnda

driftområdena. För vissa objekt var det dock tveksamt vilka driftområden som var

berörda. Därutöver förekom det objekt som inte hänfördes till något driftområde

alls. De båda sistnämnda grupperna sammanfördes i gruppen Unknown. Registret

innehåller således uppgifter om entydigt bestämda driftområden (där driftområdet

nämns) samt uppgifter där driftområdet inte bestämdes eller bestämningen var

osäker (där driftområdets värde är Unknown).

Därefter aggregerades uppgifterna så att en årsvis summa bildades för varje

unik kombination av driftområde och kontobeteckning (variablerna

Driftomrade och PT) och resultaten avrundades till närmaste heltal. (Även

efter denna aggregering kvarstår negativa belopp för vissa kontogrupper och

driftområden, se bilaga 5.)

Det erhållna registret exporterades från en S-Plus datamängd till en ASCII

textfil.

(21)

2.3 Jämförbarhet och samanvändbarhet

2.3.1 Jämförbarhet mellan driftområden

Definitionerna av produkter och tjänster (se bilaga 1) kommer från VERA och är

således identiska för alla driftområden. (Eftersom alla driftområden tillhör samma

VV-Region, gäller detta även för de tillägg i VERA som regionerna kan göra för

att anpassa systemet till sin verksamhet.)

2.3.2 Jämförbarhet mellan åren

Definitionerna av Produkter och tjänster (se bilaga 1) i VERA är oförändrade

under åren 1998 t.o.m. 2002.

2.3.3 Prisstörning av vissa produkter/tjänster

Konkurrensverket nämner VV Mälardalen som en enhet inom Vägverket som har

drabbats av ett olagligt kartellsamarbete i form av uppgjorda affärer för

asfaltbeläggningar.

Konkurrensverket har den 21 mars 2003 lämnat in en stämningsansökan till

Stockholms tingsrätt, avseende totalt elva företag som misstänks för olagligt

kartellsamarbete i asfaltbeläggningsbranschen. Enligt Konkurrensverket har

kartellverksamheten pågått sedan åtminstone 1993; fyra av VV:s regioner och

tjugo kommuner anses ha drabbats av kraftiga överpriser för asfaltarbete. Den i

stämningsansökan begärda konkurrensskadeavgiften är totalt 1,6 miljarder kronor,

vilket är den högsta begärda konkurrensskadeavgiften hittills i Sverige.

Det kan därför inte tas för givet att de priser för asfaltbeläggningar i region

Mälardalen som redovisas i registret är ”marknadsmässiga”.

2.3.4 Samanvändbarhet med annan statistik

VDB har använts för att extrahera viss data för detta register. Det är möjligt att

mer detaljerad information från denna källa kan användas. Eftersom VDB

innehåller uppgifter om berört driftområde är sådana utdrag främst förknippade

med hanteringen av databasen.

Även andra data som kan hänföras till respektive driftområdes geografiska

placering kan vara av intresse, särskild väderleksdata eller uppgifter om

vägtrafikolyckor. Vidare förfogar VV över en omfattande databas innehållande

uppmätta värden för spårdjup och den longitudinella ojämnheten uttryckt som

international roughness index (IRI) samt uppgifter om vägunderhållet i termer av

senaste beläggningsåtgärd osv. (En förutsättning är dock att sådana uppgifter

meningsfullt kan aggregeras till driftområdesnivå.)

2.4 Tillgänglighet och förståelighet

2.4.1 Spridningsformer

Registret är tillgängligt via projektets hemsida (verifierad 2004-03-04):

http://www.vti.se/tek/MC-tema-filer/MC-tema.htm

Därutöver kan registret på beställning göras tillgängligt på annat sätt, t.ex. på CD.

(22)

citationstecken och separerade med semikolon), de följande 1 955 raderna

innehåller registeruppgifterna.

2.4.2 Presentation

Bilaga 5 och 6 redovisar beskrivande statistik av registrets innehåll.

2.4.3 Dokumentation

För fördjupad information om uppgifterna i registret avseende trafikarbete,

klassning av vägar, och underhållskategoriernas samt driftklassernas innebörd,

hänvisas till VV:s dokumentation av VV:s begreppsapparat och register. På VV:s

hemsida http://www.vv.se finns kontaktinformation och många aktuella

dokument tillgängliga.

Det är oklart för oss på vilket sätt driftområdenas geografiska avgränsning

dokumenteras hos VV. VTI har fått tillgång till kartor över driftområden via Inger

Andersson, VV Mälardalen i Eskilstuna, tel. 016-15 70 30. Dessa kartböcker bär

VV:s logotyp men saknar publikationsnummer.

2.4.4 Upplysningstjänster

Kontakta VTI-TEK. Det finns inget åtagande från VTI:s sida att tillhandahålla

stödfunktioner avseende detta register.

(23)

Bilaga 1 Sid 1 (2)

Förteckning över driftområden

Värde för Driftomrade

Driftområde Anmärkning

Arboga

Tillkom sep. 1999; tidigare

tillhörde c:a hälften av området

Nora och hälften Västerås.

Askersund

Enkoping

Enköping

Eskilstuna

Fagersta

Ett delområdet lyfts ut från

Fagersta och in till Heby,

antagligen 2000-2001 (olika

kartblad innehåller motstridiga

uppgifter).

Flen

Tillkom sept. 1998; tidigare två

områden, närmare bestämt

Sparreholm och ”Område 19”.

Heby

Heby Se

Fagersta.

Nora

Nora Se

Arboga.

Nykoping

Nyköping

Sparreholm

Sparreholm Se

Flen.

Tierp

Uppsala

Vingaker

Vingåker

Vasteras

Västerås Se

Arboga.

Orebro

Örebro

Osthammar

Östhammar

Unknown

okänd

Kostnader utan tillförlitligt

identifierad driftområde.

Anm.: Driftområdenas gränser är oförändrade under tidsperioden 1 sep. t.o.m. 31

aug. året därpå. Smärre justeringar av gränsdragningen förekommer nästan

årligen.

(24)

Bilaga 1 Sid 2 (2)

(Bilaga 1, del 2)

Lokaliseringen av Mälardalens driftområden. (Källa: Beskuren reproduktion av

omslaget till Vägverkets publikation ”Driftområden Region Mälardalen 2001–

2002”, Avdelning Beställning Drift & Underhåll 2001-09, publikationsnummer

saknas.)

(25)

Bilaga 2 Sid 1 (9)

Produkt/tjänsteförteckning för PT 3: Statlig Väghållning

Nedan redovisade kontoförteckning bygger i väsentligen på uppgifter från VV i

Borlänge. Region Mälardalen använder sig därutöver av konton med en ”finare”

indelning i kostnadsgrupper.

Uppgifter om dessa kontons innebörd

kommer från VV-Mälardalen.

3 STATLIG

VÄGHÅLLNING

Området Statlig väghållning innehåller de produkter och tjänster som avser det statliga vägnätet och är hänförliga till vägen/gatan (byggande och drift av väg enligt 4§ väglagen ), med undantag av de tjänster som innebär

myndighetsutövning. Verksamheten inom området är indelad på detta vis: · Direkt produktion uppdelad i Nybyggnad, Förbättring, Underhåll, Drift. I verksamheten ingår bl.a.: - upprättande av arbetsplan och bygghandling - ersättning för mark - konstruktion och övriga direkt hänförbara kostnader - flyttning av el- och teleledningar samt VA-anläggningar - arkeologiska utgrävningar - VVIS som produktionstekniskt hjälpmedel · Försvarsuppgifter · Produktionsstöd uppdelat i Förstudie, Vägutredning, Marklösen (exkl. ersättning för mark), Beställning och uppföljning Externt expertstöd och externa

informationsinsatser direkt hänförligt till respektive produkt eller tjänst ingår.

31 NYBYGGNAD

Produkter som avser nya väganläggningar och som

ger samhället och trafikanterna ett bestående mervärde.

311 Motorväg Väg med minst två körfält i vardera riktningen för fri omkörning separerade med mittremsa och med planskilda korsningar (trafikplatser) för av- och påfart och utan anslutningar i plan.

Långsamgående trafik och gång- och cykeltrafik är förbjuden via motorvägsskyltning.

312 Flerfältsväg Väg eller gata med minst två körfält i vardera riktningen för fri omkörning. Gång- och cykeltrafik är separerad med egen körbana eller vägren.

313 Bred tvåfältsväg Väg eller gata med ett körfält i vardera riktningen. Vägbanan är så bred att passage eller omkörning kan ske så att motriktat körfält tas i anspråk endast i ringa del. Gång- och cykeltrafik är separerad med egen körbana eller av obetydlig omfattning och då separerad med vägren. Korsningar är i plan eller

(26)

Bilaga 2 Sid 2 (9)

314 Normal tvåfältsväg Väg eller gata med ett körfält i vardera riktningen. Körbanan är så bred att tung trafik kan mötas med god standard. Omkörning kan endast ske med hjälp av fullt utnyttjande av motriktat körfält. Gång- och cykeltrafik kan förekomma i samtliga

separeringsformer. Korsningar är normalt i plan. 315 Smal väg Vägen är upplåten för dubbelriktad trafik och kan

vara tvåfältig med smala körfält eller enkelriktad med mötesplatser. Vägbanebredden medger ej möte mellan tung trafik med god standard. Gång- och cykeltrafik har normalt separeringsformen blandtrafik.

316 Miljö- och trafiksäkerhetsprioriterad väg eller gata

Typsektion, linjeföring, korsningar och gaturum är medvetet valda för att begränsa biltrafikens hastighet.

317 Kollektivtrafikled Väg, gata eller rampväg som endast är upplåten för kollektivtrafikfordon.

318 Gång- och cykelväg Vägbana som endast är avsedd för gång-, cykel- och/eller mopedtrafik.

319 Färjled Anläggning för transport av trafikanter och fordon över vatten. I produkten ingår färja, färjelägen och övriga anläggningar som erfordras för att trafiken ska fungera.

32 FÖRBÄTTRING

Produkter som förädlar befintliga väganläggningar

och som ger samhället och trafikanterna ett bestående mervärde. Förbättringen kan t ex innebära både förbättring av befintlig rastplats eller en ny rastplats på befintlig väg. Objektkostnad > 300 tkr.

321 Förbättrad i befintligt läge Förbättring av förbindelse helt eller i huvudsak i befintligt läge. Bärighetsförbättring ingår ej i denna grupp.

3211 Geometrisk förbättring av väg Breddningar samt längre eller kortare plan- och profiljusteringar. Det förbättrade vägavsnittet ska fortfarande skilja sig markant från

nybyggnadsprodukterna. 3212 Förbättring av bro (ej

bärighetsåtgärd)

Förbättring av broförbindelsens funktion (i befintligt läge på vägen). Ombyggnad av konstruktionsdelar eller hela konstruktionen av andra framkomlighetsskäl än bärighet.

Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 33 eller 34. 3213 Förbättring av tunnel Förbättring av tunnelförbindelsens funktion (i

befintligt läge på vägen).

3214 Förbättring av färjled Ombyggnad av färjleden av framkomlighetsskäl. 322 Bärighetsförbättring Bärighetshöjning av en befintlig väg eller bro. 3221 Tjälsäkringsåtgärd Tjälsäkringsåtgärd som syftar till att eliminera

(27)

Bilaga 2 Sid 3 (9)

3222 Bärighetsförbättring bro Ombyggnad av konstruktionsdelar eller hela konstruktionen. Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 33 eller 34.

3223 Övrig bärighetsförbättring väg Bärighetshöjning av en befintlig väg som syftar till högre bärighetsklass (BK1).

323 Beläggning av grusväg Åtgärd som syftar till att förse en grusväg med permanent beläggning inklusive eventuell rekonstruktion (iståndsättning).

324 Planskild korsning (trafikplats) Förbättring som resulterar i planskild korsning: vägtrafikanläggning för trafik på olika vägar korsas, åtskiljs eller sammanförs i skilda plan. I anläggningen ingår även ramper samt av- och påfarter.

325 Korsning i plan Med korsning i plan avses: · Korsning mellan vägar: vägtrafikanläggning där trafik på olika vägar korsas, åtskiljs eller sammanförs i plan. I anläggningen ingår även av- och påfarter. · Korsning med spår: anläggning för korsning mellan biltrafik och spårbunden trafik. · GC-korsning: anläggning för korsning mellan biltrafik och GC-trafik.

326 Kompletterande körfält Vägen med oförändrad väglinje kompletteras med något/några av följande körfält:

3261 - Normalt körfält Komplettering av befintlig väg med ytterligare körfält.

3262 - Stigningsfält Särskilt körfält i stigning för att underlätta omkörning.

3263 - Omkörningsfält Särskilt körfält för att underlätta omkörning med växlande tillåten körriktning.

3264 - Reversibelt körfält Särskilt körfält vars tillåtna körriktning tidsregleras.

3265 - Kollektivkörfält Särskilt körfält för fordon i linjetrafik m m. 3266 - Uppställningsfält Särskilt fält för uppställning av fordon. 3267 - Cykelbana Särskilt körfält för cyklar och normalt även för

mopeder.

3268 - Gångbana Särskilt fält för gående.

3269 - Vägren Fält vid sidan av körbana för långsamgående trafik m m.

327 Sidoanläggning

3271 - Busshållplats Utrymme för att bussar ska kunna stanna för på- och avstigande. I anläggningen ingår in- och utfarter samt i förekommande fall vändplats, väderskydd och anslutande gång- och cykelväg. 3272 - Rastficka (Parkeringsficka) Anläggning för tillfällig parkering och rast.

(28)

Bilaga 2 Sid 4 (9)

3273 - Rastplats (Parkeringsplats) Anläggning för trafikanters behov av vila, matrast, toalettbesök m m, samt långvariga parkeringar vid t ex samåkning. Rastplats kan kombineras med serviceanläggning och/eller informationsplats. I anläggningen ingår in- och utfarter,

uppställningsplatser, sittmöbler, toaletter m.m. 3274 - Serviceanläggning Anläggning i direkt anslutning till vägen och

avsedd för att tillhandahålla varor och tjänster. Serviceanläggning kan kombineras med rastplats. 3275 - Informationsplats Anläggning i direkt anslutning till vägen för

vägvals- och turistinformation m.m.

Informationsplats kan kombineras med rastplats. 3276 - Kontrollplats Anläggning för myndighetskontroll av förare,

fordon samt last och gods.

3277 - Vändplats Anläggning för att vända fordon. Vändplats kan vara normal vändplats eller driftvändplats. 328 Vägskyddsanordning

3281 - Avkörningsskydd Anordning som begränsar skadeföljd vid avkörning. Avkörningsskydd kan vara särskild sidoutformning, vägräcke, mitträcke, barriär, stödmur, krockskydd eller broräcke.

3282 - Viltskydd Anordning som hindrar vilt från att komma in på vägområdet - t.ex. viltstängsel.

3283 - GC-skydd/separering Anordning för att förhindra att gående och cyklister använder vägbanan eller för att separera biltrafik och GC-trafik. Även anpassning av övergångsställen.

3284 - Bullerskydd Anordning för att dämpa buller från vägtrafik - t.ex. vall, plank, ljudisolerade fönster m.m. 3285 - Vattenskydd Anordning som skyddar yt- och grundvatten från

trafikalstrade föroreningar.

3286 - Bländskydd Anordning som skyddar mot bländning.’ 3287 - Övrig skyddsanordning.

329 Trafikledningsanordning

3291 - Vägmärke Förbuds-, varnings-, påbuds- och upplysningsmärken.

3292 - Omställningsbar

trafikantinformationstavla

Skylt med möjlighet till varierbar trafikinformation från trafikledningscentral.

3293 - Visuell ledning Anordning för att förstärka vägens visuella ledning och kan t.ex. vara mitt- och kantlinjer,

vägbanereflektor, kantstolpe, snöstör, sergantmärke, blinkanordning m.m.

3294 - Trafiksignal Anordning som med signaler reglerar trafik eller varnar trafikanter. I anordning ingår

signalutrustning med stolpe, detektorer, styrutrustning m.m.

3295 - Körfältssignal Anordning för stängning och öppning av körfält. I anordning ingår signalutrustning med stolpe, detektor, styrutrustning m.m.

(29)

Bilaga 2 Sid 5 (9)

3296 - Hastighetsdämpande anordning Anordning för att dämpa biltrafikens hastighet vid t.ex. vägarbetsplats, skola eller på miljö- och trafiksäkerhetsprioriterad väg eller gata. 3297 - Avstängningsanordning.

3298 Belysningsanläggning Anordning för belysning av vägområde eller vägmärke.

3299 Utrustning för insamling av data Fast anordning vid eller på väg för insamling av data, t.ex. VVIS och sensorer för väginformatik.

33 UNDERHÅLL

Tjänster för att bevara eller återställa

väganläggningens önskade egenskaper och som resulterar i effekter och ekonomiska värden med längre varaktighet än 1 år. Åtgärderna är planeringsbara såväl i tid som volym.

331 Underhåll av belagd väg Tjänsten avser underhåll av vägyta, vägens under- och överbyggnad samt avvattnings- och

dräneringssystem. Kommentar: Åtgärderna är normalt objektlagda, men kan även ingå i

Grundpaket drift. Åtgärdskostnad > 50 tkr är alltid underhåll, men även mindre åtgärder kan betraktas som underhåll (beroende på åtgärdstyp).

Uppräknade åtgärdstyper nedan följer definitioner i VÄG94. Tjänsten omfattar underhållsåtgärder från större förseglingar över ytbehandlingar och nya slitlager (exkl. vägmarkering) till rekonstruktion. Vi skiljer inte på nya underhållsbehov och återtagande av eftersläpande underhåll. På samma sätt ingår upprätthållande av vägens

avvattningssystem (dikning, reparation eller utbyte av väg- och sidotrummor m.m.).

3311 Underhåll av beläggning Underhållsåtgärder avseende enbart bundna lager. Exempel: Stor försegling, ytbehandling,

spårlagning, nytt slitlager, justering av bundet bärlager + nytt slitlager. Ev. fräsning och/eller massajustering ingår. Hit kan tv räknas även vägnätsinventeringar för att bedöma underhållsbehov samt ersättning till andra väghållare vid överlämnandet.

3312 Underhåll av avvattningssystemet Underhållsåtgärder som är primärt riktade mot avvattningssystemet. Exempel: Trumbyten, dikning, dränering mm. Åtgärder på

avvattningssystemet som ingår i en rekonstruktion räknas dit.

3313 Rekonstruktion av vägkroppen Underhållsåtgärder där både obundna och bundna lager berörs. Exempel: åtgärden inkluderar komplettering av obundna lager eller stabilisering av obundna lager.

(30)

Bilaga 2 Sid 6 (9)

332 Underhåll av grusväg Tjänsten avser underhåll av vägyta, vägens under- och överbyggnad samt avvattnings- och

dräneringssystem. Kommentar: Åtgärderna är normalt objektlagda, men kan även ingå i

Grundpaket drift. Åtgärdskostnad > 50 tkr är alltid underhåll, men även mindre åtgärder kan betraktas som underhåll (beroende på åtgärdstyp).

Uppräknade åtgärdstyper nedan följer definitioner i VÄG94. Tjänsten omfattar underhållsåtgärder från grusning och dammbindning med långsiktig verkan (med emulsion) till rekonstruktion. Vi skiljer inte på nya underhållsbehov och återtagande av eftersläpande underhåll. På samma sätt ingår upprätthållande av vägens avvattningssystem (dikning, reparation eller utbyte av väg- och sidotrummor mm). Vid behov kan Underhåll av grusväg delas upp på motsvarande sätt som Underhåll av belagd väg.

3321 Avvattning 3322 Slitlager

333 Underhåll av bro Långsiktigt upprätthålla broförbindelsens funktion (i befintligt läge på vägen).

3331 Broinspektioner Inspektioner enligt VV-publikation Handbok för broinspektion 1993:34.

3332 Underhållsåtgärder inom ramen för Grundpaket drift

Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 21 Rengöring av konstruktionen (ej vägbanan) 22 Regelbundet förebyggande underhåll 23 Oregelbundet förebyggande underhåll 24 Reparation övrigt 3333 Objektlagda underhållsåtgärder Exklusive reparationer av bärighet, ombyggnad av

beständighetsskäl och utrivning. Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 21 Rengöring av konstruktionen (ej vägbanan) 22 Regelbundet förebyggande underhåll 23 Oregelbundet förebyggande underhåll 24 Reparation övrigt

3334 Reparationer av bärighet Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 25 Reparationer av bärighet

3335 Utrivning Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 26 Utrivning 3336 Ombyggnad av beständighetsskäl Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 31 Ombyggnad

för förbättring av beständighet för konstruktionsdel 32 Ombyggnad för förbättring av beständighet för hela konstruktionen eller stora delar av den. 334 Underhåll av tunnel Långsiktigt upprätthålla tunnelförbindelsens

funktion i befintligt läge.

3341 Inspektioner Inspektioner, tillsyn och funktionskontroll av tunnelförbindelsens tillstånd.

3342 Underhåll och reparationer Långsiktigt upprätthålla tunnelförbindelsens funktion genom t.ex. reparation av tunnelns väggar och tak, avvattnings- och dräneringssystem, ventilationssystem, belysningsanläggning m.m.

(31)

Bilaga 2 Sid 7 (9)

3343 Ombyggnad av beständighetsskäl Ombyggnad av tunnelanläggningens delar eller hela anläggningen av beständighetsskäl. 335 Underhåll av sidoområde Långsiktigt upprätthålla sidoområdets och

mittremsans funktionella egenskaper genom nyplanteringar, stabiliseringsåtgärder m.m. 3351 Röjning och slåtter

3352 Underhåll sidoområde, övrigt

336 Underhåll av sidoanläggning Långsiktigt upprätthålla sidoanläggningens funktionella egenskaper genom reparation eller utbyte av komponenter eller genom rekonstruktion. Till anläggningen räknas alla komponenter: byggnader, belagda ytor, grusytor, planteringar, informationstavlor, möbler, avvattningssystemet, m.m.

337 Underhåll av färjled Långsiktigt upprätthålla färjledens funktionella egenskaper. Tjänsten avser såväl färjelägen som andra anordningar för färjetrafiken.

338 Underhåll av vägutrustning Långsiktigt upprätthålla trafiklednings- (inklusive vägmarkering), vägskydds- och

belysningsanordningar genom reparation eller utbyte. 3381 Vägräcke 3382 Vägmärke 3383 Kantstolpar 3384 Viltskydd 3385 Bullerskydd 3386 Belysning 3387 Signaler 3388 Vägmarkering 33885 Vägmarkering, beläggning 3389 VVIS

34 DRIFT

Tjänster för att hålla väganläggningen i funktion

och som resulterar i effekter och ekonomiska värden av kortsiktig och direktverkande natur med kortare varaktighet än 1 år. De har karaktär av tillsyn, snabbt åtgärdande av plötsligt uppkomna brister, daglig skötsel och operation av

väganläggningens utrustning. 341 Vinterväghållning Under vinterperioden upprätthålla

väganläggningens framkomlighet och säkerhet till fastlagd vinterstandardnivå.

3411 Väglag vintertid 3412 Vägtrafikinformation

(32)

Bilaga 2 Sid 8 (9)

342 Drift av belagd väg Tillsyn av vägen, handläggning av ev. administrativa ärenden, renhållning, snabbt åtgärdande av plötsligt uppkomna brister på vägen (t.ex. avlägsnande av hinder, lagning av sprickor eller slaghål, punktvis lagning av akuta

ojämnheter, åtgärd av friktionsproblem som inte avser vinterväghållning) eller i

avvattningssystemet (rensning av diken, väg- och sidotrummor, brunnar) samt skötsel av

pumpstationer. Även små trumbyten (< 50 kkr) kan räknas hit. Frivilligt kan underuppdelning enligt nedan användas:

3421 Driftåtgärder avseende beläggning (Beläggningsåtgärder)

3422 Driftåtgärder avseende avvattning (Avvattningsåtgärder)

3423 Övriga fysiska driftåtgärder (renhållning, hinderfri väg)

3424 Administrativa driftåtgärder (tillsyn, handläggning av ärenden

343 Drift av grusväg Tillsyn av vägen, handläggning av ev. administrativa ärenden, renhållning, snabbt åtgärdande av plötsligt uppkomna brister på vägen (t ex avlägsnande av hinder, hyvling,

dammbindning) eller i avvattningssystemet (rensning av diken, väg- och sidotrummor, brunnar) samt skötsel av pumpstationer. Även små trumbyten (< 50 kkr) kan räknas hit.

3431 Avvattning 3432 Slitlager 3433 Hinderfri väg 3434 Kantskärning

344 Drift av bro Åtgärder för att hålla broförbindelsen tillgänglig för trafik.

3441 Drift av fast bro Åtgärdstyp enligt SAFEBRO: 11 Rengöring av vägbana

3442 Drift av rörlig bro Åtgärdstyper enligt SAFEBRO: 12 Service av maskineri 13 Manövrering av rörlig bro. 345 Drift av tunnel Löpande upprätthålla tunnelns funktion genom

t.ex. service och manövrering av maskineri i tunnlar (t.ex. ventilationssystem), sopning och annan rengöring, byte av lampor m.m. 346 Drift av sidoområde Kortsiktigt upprätthålla sidoområdets och

mittremsans funktionella egenskaper genom renhållning, skötsel av grönytor, slåtter, vegetationsröjning, avlägsnande av otillåten reklam m.m.

(33)

Bilaga 2 Sid 9 (9)

3462 Drift av sidoområde, övrigt

347 Drift av sidoanläggning Kortsiktigt upprätthålla sidoanläggningens

funktionella egenskaper genom renhållning, snabbt åtgärdande av plötsligt uppkomna brister, m.m. Till anläggningen räknas alla komponenter: byggnader, belagda ytor, grusytor, planteringar, informationstavlor, möbler, avvattningssystemet, m.m.

348 Drift av färjled Transport av fordon, personer och gods över vatten inkl löpande tillsyn och åtgärder av färjleden funktionella egenskaper.

349 Drift av vägutrustning Tillsyn och skötsel av trafiklednings-, vägskydds- och belysningsanordningar, renhållning, snabbt åtgärdande av plötsligt uppkomna brister på utrustningen m.m. 3491 Vägräcke 3492 Vägmärke 3493 Kantstolpar 3494 Viltskydd 3495 Bullerskydd 34951 Vattenskydd 3496 Belysning 3497 Signaler 3498 Vägmarkering 3499 VVIS

(34)

(35)

Bilaga 3 Sid 1 (1)

Förteckning över akronymliknande värden för variabeln PT

Utöver kontonumren enligt bilaga 2 förekommer följande 32 akronymliknande

värden för variabeln PT.

Värde för PT

Beskrivning

TAlast

Trafikarbete lastbil i tusen fordonskilometer per årsdygn

TAperson

Trafikarbete personbil i tusen fordonskilometer per årsdygn

Vag65dm

km vägbredd upp till 6,5m

Vag89dm

km vägbredd upp till 8,9m

Vag129dm

km vägbredd upp till 12,9m

Vag400dm

km vägbredd upp till 40,0m

Europa

km Europaväg

Riks

km Riksväg

Primar

km Primär länsväg

Sekundar

km Sekundär länsväg

Tertiar

km Tertiär länsväg

Barig1

km bärighetsklass 1

Barig2

km bärighetsklass 2

Barig3

km bärighetsklass 3

UnderhA

km underhållskategori A

UnderhC

km underhållskategori C

UnderhE

km underhållskategori E

UnderhB

km underhållskategori B

UnderhD

km underhållskategori D

UnderhF1

km underhållskategori F1

UnderhF2

km underhållskategori F2

UnderhEj

km underhållskategori ej registrerad

VinterA1

km driftklass vinter A1

VinterA2

km driftklass vinter A2

VinterA3

km driftklass vinter A3

VinterA4

km driftklass vinter A4

VinterB1

km driftklass vinter B1

VinterB2

km driftklass vinter B2

Bitumen

km slitlager Bituminös

Oljegrus

km slitlager Oljegrus

Grus

km slitlager Grus

Y1G

km slitlager Y1G

Anm.: (i) Betongvägar förekommer i Sverige i mycket liten utsträckning.

Betongvägarnas längd redovisas inte i registret. (ii) Underhållskategorierna

UnderhA t.o.m. UnderhEj redovisas här i en ordning som avspeglar hierarkin i

VV:s underhållskategorier.

(36)

(37)

Bilaga 4 Sid 1 (1)

Förteckning över alla förekommande värden för variabeln

PT

Följande 115 olika värden för PT förekommer faktiskt i registret (inte alla i Bilaga

2 listade konton används):

311, 312, 313, 314, 315, 316, 318, 3211, 3221, 3222,

3223, 323, 324, 325, 3261, 3262, 3267, 3268, 3271,

3273, 3274, 3275, 3276, 3281, 3282, 3283, 3284, 3285,

3287, 3291, 3293, 3294, 3298, 3299, 3311, 3312, 3313,

3321, 3322, 3331, 3332, 3333, 3334, 3336, 3351, 3352,

336, 337, 3381, 3382, 3383, 3384, 3385, 3386, 3387,

3388, 33885, 3389, 3411, 3412, 3421, 3422, 3423, 3424,

3431, 3432, 3433, 3434, 3442, 3461, 3462, 347, 348,

3491, 3492, 3493, 3494, 3495, 34951, 3496, 3497, 3498,

3499, Barig1, Barig2, Barig3, Bitumen, Europa, Grus,

Oljegrus, Primar, Riks, Sekundar, TAlast, TAperson,

Tertiar, UnderhA, UnderhB, UnderhC, UnderhD, UnderhE,

UnderhEj, UnderhF1, UnderhF2, Vag129dm, Vag400dm,

Vag65dm, Vag89dm, VinterA1, VinterA2, VinterA3,

VinterA4, VinterB1, VinterB2, Y1G.

(38)

(39)

Bilaga 5 Sid 1 (20)

Beskrivande statistik av registrets innehåll

Nedan redovisas minimum, första kvartil, medelvärde, median, tredje kvartil samt

maximum för samtliga värden på variabeln PT, beräknade utifrån alla 16

drift-områden som namnges i bilaga 1 (dvs. alla driftdrift-områden utom driftområdet

Unknown, som behandlas i bilaga 6).

PT:311

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0.0 0 -6063.0 -4850.0 1st Qu.: 0 0.0 0 0.0 0.0 Mean: 31575652 32468967.1 14637574 3965080.4 7694233.4 Median: 0 0.0 0 0.0 0.0 3rd Qu.: 2835520 302144.2 1759860 53157.5 183426.5 Max: 245966596 217207710.0 139545939 40117199.0 119324831.0 --- PT:312

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0.0 0 0 0 1st Qu.: 0.0 0.0 0 0 0 Mean: 235265.4 526397.1 3789092 5001206 1229024 Median: 0.0 0.0 0 0 0 3rd Qu.: 0.0 0.0 0 0 0 Max: 2810372.0 7348016.0 60356280 75610993 18626899 --- PT:313

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0.00 -75549 0.0 0.0 1st Qu.: 0.0 0.00 0 0.0 0.0 Mean: 238083.6 16807.31 2357910 4587919.0 4482553.3 Median: 0.0 0.00 0 0.0 16586.5 3rd Qu.: 0.0 0.00 0 412542.5 2688645.5 Max: 3663863.0 250294.00 36582558 50925952.0 41449875.0 --- PT:314

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0.0 -2700.0 0 1st Qu.: 0 0 0.0 0.0 0 Mean: 4127561 3252836 4341785.5 3731415.2 3482309 Median: 100848 0 7198.5 9946.5 0 3rd Qu.: 3403649 2516768 1447677.0 2766965.0 519014 Max: 29424259 21883460 41574702.0 28665837.0 24346962 --- PT:315

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0 -1988911.0 0 0 1st Qu.: 0.0 0 0.0 0 0 Mean: 182867.6 0 -124306.9 0 0 Median: 0.0 0 0.0 0 0 3rd Qu.: 0.0 0 0.0 0 0 Max: 2925881.0 0 0.0 0 0 ---

(40)

Bilaga 5 Sid 2 (20)

PT:316

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0.000 0.00 0.00 0 1st Qu.: 0.0 0.000 0.00 0.00 0 Mean: 618947.2 4129.812 28576.75 756013.88 1062558 Median: 0.0 0.000 0.00 0.00 0 3rd Qu.: 5000.0 0.000 0.00 96261.75 0 Max: 7221162.0 66077.000 272308.00 5742996.00 9951013 --- PT:318

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 -23977.0 0.0 0.0 0.0 1st Qu.: 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Mean: 745265.2 492170.9 240806.9 236465.4 375514.1 Median: 211774.0 82407.0 0.0 0.0 0.0 3rd Qu.: 1072200.0 449870.2 131837.2 0.0 101399.2 Max: 4881919.0 2648000.0 1802232.0 3048102.0 3147535.0 --- PT:3211

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0.00 0.0 0.0 1st Qu.: 0 0 0.00 0.0 0.0 Mean: 0 0 21393.75 240651.4 182393.8 Median: 0 0 0.00 0.0 0.0 3rd Qu.: 0 0 0.00 0.0 0.0 Max: 0 0 292300.00 3850423.0 2918300.0 --- PT:3221

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 1st Qu.: 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Mean: 858624.6 351351.2 391237.3 1619777.9 1665969.7 Median: 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 3rd Qu.: 62450.0 1080.0 0.0 499992.2 616072.8 Max: 8783193.0 4418854.0 3500000.0 10804289.0 11000001.0 --- PT:3222

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.00 0 0.00 0.0 0 1st Qu.: 15068.25 0 0.00 0.0 0 Mean: 2193705.88 3157792 1944146.31 2164172.0 2248010 Median: 680645.00 92713 925.00 370992.5 992450 3rd Qu.: 3076175.50 3521567 88376.75 1097061.5 4924398 Max: 12644291.00 24212605 17973486.00 18286885.0 8171683 --- PT:3223

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0.00 0.0 0.00 0.0 1st Qu.: 0.0 0.00 0.0 0.00 0.0 Mean: 61646.5 88250.06 372026.2 881676.00 314056.4 Median: 0.0 0.00 0.0 0.00 0.0 3rd Qu.: 0.0 0.00 0.0 32592.75 0.0 Max: 986344.0 1012001.00 3500000.0 8976445.00 4970903.0 ---

(41)

Bilaga 5 Sid 3 (20)

PT:323

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0 0 0.00 1st Qu.: 0 0 0 0 0.00 Mean: 0 100000 0 78125 71875.06 Median: 0 0 0 0 0.00 3rd Qu.: 0 0 0 0 0.00 Max: 0 1200000 0 1250000 1150001.00 --- PT:324

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0.000 0.000 0 1st Qu.: 0 0 0.000 0.000 0 Mean: 0 0 4125.062 5358.125 0 Median: 0 0 0.000 0.000 0 3rd Qu.: 0 0 0.000 0.000 0 Max: 0 0 66001.000 85730.000 0 --- PT:3262

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0 0 0 1st Qu.: 0 0 0 0 0 Mean: 0 0 0 0 15625 Median: 0 0 0 0 0 3rd Qu.: 0 0 0 0 0 Max: 0 0 0 0 250000 ---

(42)

Bilaga 5 Sid 4 (20)

PT:3268

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0.00 0 0.0 0.00 1st Qu.: 0 0.00 0 0.0 0.00 Mean: 256224 19136.69 0 12312.5 28602.56 Median: 0 0.00 0 0.0 0.00 3rd Qu.: 0 0.00 0 0.0 0.00 Max: 3725868 186086.00 0 197000.0 307641.00 --- PT:3274

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0 0.0 0 1st Qu.: 0 0 0 0.0 0 Mean: 0 0 0 18537.5 0 Median: 0 0 0 0.0 0 3rd Qu.: 0 0 0 0.0 0 Max: 0 0 0 296600.0 0 --- PT:3275

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0 0 0 0 1st Qu.: 0 0 0 0 0 Mean: 0 0 0 0 2875 Median: 0 0 0 0 0 3rd Qu.: 0 0 0 0 0 Max: 0 0 0 0 46000 --- PT:3276

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.00 0 0.00 0 0 1st Qu.: 0.00 0 0.00 0 0 Mean: 77009.56 24167 17000.25 0 70500 Median: 0.00 0 0.00 0 0 3rd Qu.: 4764.50 0 0.00 0 0 Max: 938466.00 386672 272004.00 0 1128000 ---

(43)

Bilaga 5 Sid 5 (20)

PT:3281

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0.0 0 0 0.0 1st Qu.: 0 0.0 0 0 0.0 Mean: 1308237 1277101.1 1715942 1078859 832848.1 Median: 0 0.0 0 0 56992.5 3rd Qu.: 1145425 284351.2 1611072 0 533242.0 Max: 6624440 9018958.0 10981632 15607886 5970806.0 --- PT:3282

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0.0 0.00 0 0.0 1st Qu.: 0 0.0 0.00 0 0.0 Mean: 148750 163543.7 76184.69 25000 34812.5 Median: 0 0.0 0.00 0 0.0 3rd Qu.: 0 0.0 0.00 0 0.0 Max: 2380000 2616699.0 1218955.00 400000 557000.0 --- PT:3283

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0 0.00 0.00 0.00 0.0 1st Qu.: 0 0.00 0.00 0.00 0.0 Mean: 0 19461.06 53582.81 66056.81 558651.2 Median: 0 0.00 0.00 0.00 178576.0 3rd Qu.: 0 0.00 0.00 0.00 918366.8 Max: 0 311377.00 383000.00 641851.00 2110215.0 --- PT:3284

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.00 0.00 0.0 0 0 1st Qu.: 0.00 0.00 0.0 0 0 Mean: 82210.50 23708.56 219136.8 428642 206193 Median: 0.00 0.00 0.0 0 0 3rd Qu.: 38498.75 0.00 0.0 0 0 Max: 616000.00 336946.00 3214366.0 3956003 3298944 --- PT:3287

y1998 y1999 y2000 y2001 y2002 Min: 0.0 0 0.000 0 0 1st Qu.: 0.0 0 0.000 0 0 Mean: 1992.5 0 3515.812 0 0 Median: 0.0 0 0.000 0 0 3rd Qu.: 0.0 0 0.000 0 0 Max: 31880.0 0 56253.000 0 0 ---