• No results found

Visar Vilka insatser skall prioriteras för en bättre folkhälsa?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Vilka insatser skall prioriteras för en bättre folkhälsa?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

290 Socialmedicinsk tidskrift nr 4/2004

Socialmedicinsk

tidskrift

Redaktion

Ingvar Karlberg, redaktör och ansv. utg. Viveca Larsson, redaktionssekreterare Socialmedicinsk tidskrifts styrelse/nät-verk Peter Allebeck Kristina Alexandersson Preben Bendtsen Kerstin Ekberg Jan Ekholm Gunnel Hensing Sven-Olof Isacsson Leif Svanström Ragnar Westerling Åttioförsta årgången nr 4 2004

Är reformer i hälso- och sjukvården möjliga?

Den stora krisen i hälso- och sjukvården närmar sig. Andelen äldre ökar, många är friska men många behöver vård och behandling. Antalet personer äldre än 90 har ökat från 10 till 70 tusen på 40 år. En fjärdedel av dessa behöver vård pga demens liksom många mellan 75 och 90. En ökande grupp yngre står pga ohälsa utanför arbetsmarknaden.

Födelsetalen toppade på 140 tusen födda för hundra år sedan och minskar sedan dess. Färre händer i vården, ökad konkurrens om arbetskraften med andra sektorer betyder ökade lönekostnader. Finansieringsformen är oväsent-lig, resursen måste tas från samhällets gemensamma kaka. Vi får minskad tillgänglighet, definitiv bortprioritering av många möjliga åtgärder och ökade egenavgifter med regressiva effekter och ökad ojämlikhet.

Reformer i sjukvården sker endast under galgen. Motkrafterna är så starka att avgörande förändringar i organisation och metoder är omöjliga under normala förhållanden. Befintliga institutioner och intressegrupper har både skäl och re-surser att med stor kraft motsätta sig förändringar.

Konsekvensen är att det fordras en politisk eller ekonomisk chock för att starta en reform. En sådan chock kan vara en ekonomisk kris, politiskt maktskifte, en skandal till följd av dålig tillgänglighet eller en strejk bland personalen. Skall vi uppleva chocken först eller går det att genomföra förändringar utan kris? Idag är svaret på den sista frågan nej.

Ingvar Karlberg Redaktör

References

Related documents

Syfte: Min studie syftar till att undersöka de mål som legat till grund för ett urval av de nationella reformerna av den svenska hälso- och sjukvården som infördes under

Enligt en lagrådsremiss den 3 december 2015 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i tobakslagen

All personal inom vården behöver uppdatera både sin praktiska och teoretiska kunskap för att kunna ge patienten en god och säker vård. En

CC-licenser är i sig förstås inte en allmänning, som Siv Wold Karlsen också skriver, men kan däremot helt klart ses som verktyg för strävanden för öppenhet och för utvidgande

Kostnaderna för den köpta vården uppgick efter mars månad till 112,1 miljoner kronor, en ökning med 7,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,1 procent jämfört med samma period

representation Ekonomichef Kontroll på att landstingets riktlinjer för representation efterföljs genom stickprov av fakturor konterade på

Man kan t ex knappast öpp- na en handbok i diplomati, folkrätt eller mo- dern historia utan att stöta på anmärkning- en, att de tekniska framstegen inom kommu- nikationerna

Anledningen till att förändringen till ett direkt- och ett närakoncept inte genomfördes är enligt Hansson (2003) att den inte överensstämde med den överordnade strategin