Idrott och normer - ett första steg till en jämställdhetsanalys av idrottsrörelsen i Västerbotten 2015

58 

Full text

(1)

Idrott och normer

Ett första steg till en jämställdhetsanalys av

(2)

Utgivare: Länsstyrelsen Västerbotten Text: Helena Österlind, Klabböle Konsult, Monica Forsman, Länsstyrelsen Västerbotten Layout: Joyn Service Design, Umeå

Foto: Västerbottens idrottsförbund Upplaga: 100 ex

(3)

Innehållsförteckning

Förord Läsanvisning ”Snabba frågor”

Del 1: Jämställdhetsanalys

Jämställdhetsanalys av Idrottsrörelsen i Västerbotten Idrotten vill

Västerbottens idrottsförbund (VIF) Leda, stödja, företräda

Politik som påverkar idrott Övergripande mål Delmål

Västerbottens idrottsförbund jämställdhetsmål

Historiska milstolpar för kvinnor i idrotten i Västerbotten Länsstyrelsens uppdrag och ansvar

Ett jämställt Västerbotten - länsstrategi i jämställdhetsintegrering Jämställdhetsanalys

Idrotten vill

Statligt lokalt aktivitetsstöd LOK-stöd Hur ser spelplanen ut – mer om jämställdhet! Begrepp inom jämställdhet

Begrepp inom idrotten

Del 2: En glimt av fyra idrotter inom Västerbottens idrottsrörelse Idrott kostar – vem har möjlighet att delta?

En glimt av fotbollen i Västerbotten

Aktiviteter kring jämställdhet och fotboll i Västerbotten En glimt av friidrotten i Västerbotten

En glimt av ishockey i Västerbotten En glimt av ridsporten i Västerbotten Förslag på utvecklingsområden

Lokal nivå – varje idrottsförening kan jobba med jämställdhet Regional nivå – jobba med jämställdhet ihop

Nationell nivå- utveckla statistik och goda råd för jämställd praktik Utvärdering

Utmanande frågor: Teori och metod

Normkritik och intersektionalitet – vad är det? Vem får vad och på vilka villkor?

Min kropp är alltid min – aldrig din! Agera tillsammans

Fler metoder

Den som frågar får veta Härskar & Främjartekniker Myter om jämställdhet Bilagor 5 6 7 9 10 11 12 13 14 16 17 18 20 21 22 23 24 25 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 39 42 43 44 46 47 48 50 54

(4)
(5)

Förord

Varje dag, varje månad hela året, så utövas det idrott av flickor och pojkar, kvinnor och män i Västerbotten. Flickors och pojkars samt unga kvinnors och mäns livsvillkor, egna erfarenheter och önskemål ska ses som av lika stor betydelse som vuxnas i beslutsfattande och i utformningen av samhället. Det behöver finnas förebilder för barn och unga att identifiera sig med som bryter de förväntningar och föreställningar som finns om kvinnor och män. Mer än 110000 kvinnor och män är medlemmar i en idrottsförening. Med den bakgrunden vill vi ge en ögonöppnare, att idrottsrörelsen har en stor potential i att verka för att i sin verksamhet möta kvinnor och män, flickor och pojkar i olika åldrar och ge dem samma makt att forma sitt liv och idrottande utanför trånga könsnormer. Vi matas ständigt med förebilder och därmed är det viktigt att inom idrotten skapa så många förutsättningar som möjligt för att kunna vara en idrottsrörelse för alla.För att göra skillnad behöver vi alla göra mer. I den här rapporten har Länsstyrelsen Västerbotten och Västerbottens Idrottsförbund samarbetat för att ta fram material som är underlag för en jämställdhetsanalys.

Monica Forsman Jämställdhetsdirektör

(6)

Läsanvisning

Idrotten och samhället går hand i hand. De utmaningar som samhället står inför finns också inom idrotten. Jämställdhetsperspektivet är därmed fokus i denna rapport då det är en gemensam angelägen fråga för både idrotten och samhället i stort. Från en början var tanken att enbart fokusera på barn och ungdomsidrotten men under arbetets gång, så krävs det ett stort ansvarstagande på olika nivåer för att kunna börja bearbeta och arbeta förebyggande inom fler delar av idrotten. Därmed kommer denna rapport visa en ögonblicksbild över hur idrotten är organiserad i Västerbotten och hur möjligheterna för flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott. Därefter följer en metoddel som förklarar och ger tips på hur arbetet kan utvecklas lokalt, regionalt och nationellt.

• Del ett ger en introduktion både till politiken och idrottens organisering. • Del två ger nedstamp i fyra idrotter och ger även förslag på vidare arbete. • Del tre ger förslag på metoder och även mer teoretisk fördjupning inom

jämställdhet.

Ett sätt att ta sig an jämställdhetsfrågor är att ta fram könsuppdelad statistik och analysera den ur ett genusperspektiv. Det finns mängder av statistik inom idrottsrörelsen i Västerbotten. Det handlar om antal aktiva inom alla idrotter, antal träningstillfällen, utbetalda medel med mera. Genom en jämställdhetsanalys kommer det fram mönster som visar inom vilka idrotter och på vilka positioner som tjejer, killar, kvinnor och män finns. Kännedom om villkor och förutsättningar spelar roll när tider, pengar och resultat ska presenteras, värderas och presteras. Denna rapport gör nedslag i fyra sporter, dessa är utvalda utifrån lagidrott, individuell idrott samt vardera sport som är har en könsstereotypisk kodning. Sporterna är: 1. Fotboll

2. Friidrott 3. Ishockey 4. Ridsport

Det som är av intresse är hur många tjejer och killar som är aktiva inom varje idrott, vilket stöd idrotten får, hur ledare väljs och utbildas, hur ser organisationen inom varje idrott ut och hur kan den arbeta aktivt för en mer jämställd idrott. För att besvara ”Huret” så erbjuder JämLYSen ett urval av metoder och sätt att ta sig an, vidareutveckla och göra jämställdhet till något som utvecklar verksamheten och idrotten.

Så här kan JämLYSen användas:

Rapporten ger en bild av hur det ser ut på jämställdhetsfronten inom fyra idrotter men framförallt ger den förslag på insatser för en jämställd framtid för idrottsrörelsen. Några förslag på användningsområden är:

• Kunskapsunderlag • Genusteoretisk orientering

• Metoder inom jämställdhetsområdet • Goda exempel

• Argument för en jämställd idrottsrörelse • Diskussionsunderlag

• Stöd i svåra situationer där utövare, tränare, ledare utsätts eller utsätter andra för våld, hot om våld eller andra kränkningar

• Idébank för den som vill börja eller vidareutveckla sitt jämställdhetsarbete De tre delarna i rapporten

(7)

”Snabba frågor”

Till dig som läser rapporten och vill ha snabba och hållbara argument för jämställdhet och konkreta tips på hur det går till att göra en jämställdhetsanalys av din verksamhet finns här en ”snabba frågor” Den hjälper dig i ditt fortsatta förändringsarbete för jämställd idrott:

• Vad betyder jämställdhet för min idrottsklubb?

• Varför skulle min idrottsklubb behöva arbeta med jämställdhetsfrågor? • Hur skulle ett jämställdhetsarbete i min idrottsklubb kunna gå till? • Vem skulle vara ansvarig för ett jämställdhetsarbete i min idrottsklubb? • Vad skulle målet med jämställdhetsarbetet i min idrottsklubb vara? • När skulle jämställdhetsmålet vara uppnått i min idrottsklubb?

(8)
(9)

JämLYS av idrottsrörelsen i Västerbotten studerar den regionala idrotten. Hur ser villkoren ut inom länets idrott för tjejer, killar, kvinnor och män? Vad är det som formuleras i teorin och hur ser det ut i praktiken? Vilka utvecklingsfrågor finns det? Rapporten är inte vetenskaplig utan dess ambition är att vara en ögonblicksbild av Västerbottens idrottsrörelse – ur ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att få en uppfattning av om och hur jämställdhet framställs och görs i dokument och i praktiska verksamheter ute i idrottsföreningar och klubbar i länet.

Idrott och jämställdhet i Västerbotten

(10)

Jämställdhetsanalys av Idrottsrörelsen i Västerbotten

JämLYS av idrottsrörelsen i Västerbotten studerar den regionala idrotten. Hur ser villkoren ut inom länets idrott för tjejer, killar, kvinnor och män? Vad är det som formuleras i teorin och hur ser det ut i praktiken? Vilka utvecklingsfrågor finns det? Rapporten är inte vetenskaplig utan dess ambition är att vara en ögonblicksbild av Västerbottens idrottsrörelse – ur ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att få en uppfattning av om och hur jämställdhet framställs och görs i dokument och i praktiska verksamheter ute i idrottsföreningar och klubbar i länet.

Det finns ett antal aktörer som har olika roller inom idrottsrörelsen. Dessa aktörer verkar med olika uppdrag och geografiskt fokus. Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation som kan bidra med kunskaper och strategiska dokument på nationell nivå.1 ”Riksidrottsförbundet ska stödja, leda och företräda idrotten”. Detta görs genom att företräda svensk idrott i kontakten med myndigheter, politiker och samhället i övrigt att fördela statens anslag till idrottsrörelsen. Se till att stimulera idrottsförbundens utveckling, både när det gäller själva idrotten men också kunskapsmässigt och att samordna arbetet med idrottens värdegrundsfrågor, samt att bevara det idrottshistoriska arvet. Riksidrottsförbundet har 71 medlemsförbund och Västerbottens Idrottsförbund (VIF) är ett av dem och ska arbeta i samma anda.2 En idrottsförening kan vara ansluten till ett eller

flera av dessa förbund. Varje förbund äger sin organisations utveckling men som hjälp finns två stödorganisationer, paraplyorganisationen RF samt studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. ”SISU idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund. De arbetar med bildning och utbildning inom idrotten. Sisu idrottsutbildarna3 består av

tre delar: ett studieförbund, ett förlag och en idrottsfolkhögskola” Gemensam värdegrund

Svensk idrottsrörelses vision är att göra svensk idrott till världens bästa, för alla på alla nivåer. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. Varje förening och förbund beslutar själv över sin verksamhet. Idrottsrörelsen har kommit överens om en gemensam värdegrund som alla verksamhet ska utgå ifrån och där ingår områdena:

• Glädje och gemenskap • Demokrati och delaktighet • Allas rätt att vara med • Rent spel

1 www.rf.se

2 www.rf.se/Distrikt/VasterbottensIdrottsforbund/ 3 www.sisuidrottsutbildarna.se

(11)

Idrotten vill

På nationell nivå finns det ett material som Riksidrottsförbundet tagit fram som heter Idrotten vill och detta präglar också starkt den regionala idrottsrörelsen vars föreningar/ klubbar på sina håll tagit fram en egen variant av Idrotten vill t ex Ridsporten vill.

Riksidrottsförbundet säger att ”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet”

Idrotten vill är ett idéprogram där idrottens verksamhetsidé, värdegrund och riktlinjer är samlade. Detta antogs av Riksidrottsförbundets stämma redan år 1995 och reviderades år 2011. Idrotten vill ger riktlinjer för förbund och föreningar. Verksamhetsidén säger ” Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, har roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.” Riksidrottsförbundet delar in sin idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott menas idrott upp till 12 års ålder. Ungdomsidrott innefattar unga upp till 20 år. Vuxenidrott är för dem över 20 år. Det trycks hårt på barnens allsidiga idrottsutveckling och att barnens rätt ska vara normgivande. Barn kan idrotta och leka och testa flera idrotter. Tävling är en del av leken och ska alltid utformas på barnens villkor. Detta har Umeå fotbollsfestival tagit fasta på och skapade en uppmärksammad plansch om vikten av att komma ihåg att idrott för barn ska vara kul! Det är vuxnas ansvar att skapa jämställda villkor för idrottande i Västerbotten och i Sverige. Riksidrottsförbundet har formulerat ett par punkter som ska leda till att idrotten utvecklar människor positivt såväl psykiskt som fysiskt samt socialt och kulturellt.

Visste du att:

• Mer än 110 000 västerbottningar är medlemmar i en eller flera idrottsföreningar.

• Mer än 21 000 västerbottningar är ledare inom idrotten. Av dessa är knappt 40 procent kvinnor, vilket är över rikssnittet.

• Det finns drygt 700 föreningar i länet. Drygt hälften med LOK-stöd, det vill säga har barn och ungdomsverksamhet.

• Det finns knappt 1000 SF föreningar (sektion med SF tillhörighet) varav knappt hälften med LOK-stöd.

• Det finns cirka 60 idrotter representerade i länet.

• Västerbottens idrottsförbund finns representerat i Skellefteå och Umeå. • Västerbottens idrottsförbund har 26 anställda varav 14 kvinnor och 12

män. I ledningsgruppen sitter 2 kvinnor och 3 män.

• Den senaste femårsperioden har Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna drivit ett flertal projekt, bland annat Attraktiv arbetskraft, Ideella krafter och SportRegion Västerbotten med finansiering från bland annat EU, Arvsfonden och Tillväxtverket.

• Västerbottens idrottsförbund är en av delegaterna i Länsdelegationen i jämställdhet som drivs av Länsstyrelsen Västerbotten.

I Sverige finns ca 20 000

idrottsföreningar. Idrottsföreningarna är medlemmar i specialidrottsförbund (SF). Totalt 70 SF är medlemmar i Sisu idrottsutbildarna. Ute i landet har specialidrottsförbunden och medlemsorganisationerna sina

distriktsförbund (Specialdistriktsförbund, SDF). Sisu idrottsutbildarna har 73 medlemsorganisationer.

(12)

Västerbottens idrottsförbund (VIF)

Västerbottens Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Västerbotten. Med uppdrag att stödja, företräda och leda distriktets idrott. Det är 26 anställda varav 14 kvinnor och 12 män. I ledningsgruppen sitter 2 kvinnor och 3 män.

Västerbottens Idrottsförbund är RF distriktskontor, RF:s förlängda arm i Västerbotten och utgör tillsammans med SISU den regionala stödorganisationen för alla idrottsföreningar och specialdistriktsförbund. VIF:s roll och uppgift kan sammanfattas i de ord som också kännetecknar RF nationellt: Företräda, leda och stödja för att

• Utveckla idrottsverksamheten. • Skapa förutsättningar och resurser. • Ge service.

Tidigare erfarenheter av projekt

Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har tidigare drivit ett flertal projekt, främst inom området idrott- och hälsa men även inom idrottspolitik, regional utveckling och inom ramen för idrottens värdegrund. Arbetet för jämställdhet återkommer i flera av fundamenten i idrottens värdegrund och är centralt såväl inom ”demokrati och delaktighet” som ”allas rätt att vara med”. Utöver värdegrundsarbetet som genomsyrar all verksamhet har VIF även som mål att aktivt jobba för jämställdhetsintegrering i den egna organisationen, vilket inte minst präglar projektverksamheten. Den senaste femårsperioden har VIF & SISU drivit ett flertal projekt, bland annat Attraktiv arbetskraft, Ideella Krafter och SportRegion Västerbotten, med finansiering från bland annat EU, Arvsfonden och Tillväxtverket.

Stödstrukturer för Idrottsrörelsen i Västerbotten

Riksidrottsförbundet får 500 miljoner kronor/år för satsningar på att behålla och rekrytera fler medlemmar till idrottsföreningarna.

Idrottslyftet i Västerbotten

Idrottslyftets huvudmål är ”Mer och Fler”. Huvud- inriktningen är att få, främst inaktiva barn och ungdomar att börja idrotta men även att få fler som idrottar längre upp i åldrarna. Nyrekrytering till länets idrottsföreningar är en av de saker som prioriteras när vi beslutar om Idrottslyftsprojekt. Arbetet ska utgå från ett jämställt och jämlikt perspektiv.

Idrottslyftsarbetet är uppdelat i fyra prioriterade områden:

• Behålla ungdomar i föreningsverksamhet – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till sitt specialidrottsförbund.

• Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område i samverkan med andra föreningar/ organisationer/skolor vänder man sig till oss på Västerbottens Idrottsförbund. Om föreningen hellre arbetar med rekrytering på egen hand ska man vända sig till sitt specialidrottsförbund.

• Utveckla verksamheten så att idrotten gör som ”Idrotten vill” – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till SISU Idrottsutbildarna. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden.

(13)

Leda, stödja, företräda

Riksidrottsförbundet ska stödja, leda och företräda idrotten i alla led. Västerbottens idrottsförbund och Sisu idrottsutbildarna är viktiga aktörer i att fatta beslut om och att praktiskt göra insatser och åtgärder för att tjejer och killar i länet ska ha likvärdiga villkor inom idrottsrörelsen. Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har gett ett par exempel på hur de aktivt arbetar under respektive begrepp:

Företräda

Idrotten företräds av Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna på de arenor och forum där det behövs. Det kan handla om varierande sektorer såsom offentlig sektor där aktörer som länsstyrelser och kommuner finns eller utbildningssektorn med alltifrån gymnasier till folkhögskolor och universitet. Det kan också vara näringslivet som efterfrågar representanter för idrotten men även ideella sektorn. Att företräda innebär också att företräda Västerbottensdistriktet i nationella sammanhang. Några exempel:

• Kommundialoger. • Driver nätverk.

• Bidrar till arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. • Opinionsbildare.

Leda

Idrotten har flera gemensamma nämnare. Många handlar om organisatoriska frågor, föreningen, dess uppbyggnad, organisation och funktion. Det kan också handla om värderingsfrågor som jämställdhet. Att leda handlar också om att vara en samlande kraft inom idrotten i Västerbotten. Några exempel:

• Arrangera kommunträffar. • Leder en dopingkommitté.

• Doroteaidrotten i samverkan, Lyckseleidrotten i samverkan och Norsjöidrotten i samverkan.

• Drop in idrott på Ersboda i Umeå och Anderstorp i Skellefteå. • Utveckling av digital kompetens inom idrotten.

Stödja

Inom begreppet stödja så finns ytterligare tre rubriker; service, kunskap och råd samt ekonomiskt stöd.

Service

• Idrottsservice AB. • Kursadministration.

• Utmärkelser, stipendier och jubileum. Kunskap och råd

Här är det ett stort nätverk som både efterfrågas och skapas allteftersom. Ibland är det idrottsföreningar som efterfrågar något och ibland kan det vara media.

• Statistik. • Försäkringar.

• Värderingar och värdegrund – Idrotten vill. Ekonomiskt stöd

• Fördelar det regionala anslaget. • Fördelar idrottslyftet.

(14)

Politik som påverkar idrott

Västerbottens län är framgångsrikt när det gäller praktiskt jämställdhetsarbete. Det finns en historia av att arbeta med stöd av t ex Länsstyrelsen för att koppla ihop jämställdhet med regional utveckling. Flera av länets 15 kommuner ser jämställdhet som en överlevnadsfråga eftersom det behövs både tjejer, killar, kvinnor och män i en kommun för att den ska fungera. Det är en stark urbaniseringstrend och det finns ingen anledning att hindra den. Däremot finns det flera anledningar till att se hur kommuner, klubbar, föreningar, näringsliv och akademi kan se till att tjejer, killar, kvinnor och män trivs så bra som möjligt den tid de är i kommunen. Att kunna utöva idrott är en faktor som höjer en kommuns attraktivitet. Västerbotten är ett aktivt län med flera framgångsrika idrottare i alpint, längdskidåkning, fotboll med mera. Men idrott handlar om både bredd och elit. Idrott är en del av folkhälsan. Det är därmed flera politikområden som vävs ihop och påverkar idrottsrörelsen i Västerbotten. Kortfattat kan det konstateras att följande politikområden är av intresse:

• Jämställdhetspolitik • Ungdomspolitik • Idrottspolitik

Vart och ett av politikområdena har formulerade mål och uppgifter som presenteras nedan:

Jämställdhetspolitik

Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet finns fyra delmål

1. Jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet

3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 4

Den svenska jämställdhetspolitiken utgår ifrån att kön är något som görs, en social konstruktion, därmed går också stereotypa könsroller att förändra. Kvinnor och män, flickor och pojkar formas, begränsas och påverkas ständigt av könsstereotyper om hur vi förväntas vara eller inte förväntas vara. Något som är väldigt tydligt även inom idrotten. Friidrott och Ridsport är ganska könsneutrala medan hockey och fotboll bygger på uppdelning av kön. Problemet med ojämställdhet och snäva könsnormer är att kvinnor och män har olika tillgång till makt och utrymme i flera delar av samhället. Jämställdhetsarbete strävar efter att (om)fördela resurser så att kvinnor och män har lika tillgång till alltifrån idrott till utbildning och arbetsmarknad och en likvärdig fördelning av hem- och omsorgsarbetet. Jämställdhet är ett eget kunskaps- och politikområde men ska genomsyra alla andra områden. Det betyder att både ungdomspolitik och idrottspolitik ska använda ett jämställdhetsperspektiv i sina respektive verksamheter och kunna svara på frågan om hur deras beslut påverkar kvinnor och män.

Sveriges jämställdhetsminister heter Åsa Regnér.

(15)

Ungdomspolitik

Ungdomspolitikens uppgift är att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett bra liv. Nationell ungdomspolitik innebär att unga ska ha ett bra liv och detta kan innefatta många saker bla handlar det om att ha en bra levnadsstandard, att må bra, att kunna påverka sitt eget liv och att ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper har. Ungdomspolitiken har en ny riktning sedan sommaren 2014. Det nya målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13-25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sitt liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Den nationella ungdomspolitiken bestäms av regering och riksdag. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ansvarar för att följa upp och analysera ungas livssituation. 5

Sveriges ungdomsminister heter Aida Hadžialić. Idrottspolitik

Målet för den statliga idrottspolitiken är att statsbidraget ska ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta. Detta för att främja en god folkhälsa, stödja en fri och självständig idrottsrörelse och att ge flickor och pojkar och kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn- och ungdomar lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv och det kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövaren internationella konkurrenskraft. 6

Sveriges idrottsminister heter Gabriel Wikström. Idrottens jämställdhetsmål

Idrotten har särskilda jämställdhetsmål. Vid RFs stämma år 2011 antogs nya mål som ska revideras år 2017.7

5 www.mucf.se/ungdomspolitik

6 www.regeringen.se/regeringens-politik/idrott/mal-for-idrott/ 7 www.rf.se/Jamstalldhet/Jamstalldhetsmal/

(16)

v

Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Mål:

1. Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott.

Det kräver att kvinnors och mäns idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och att resurser fördelas rättvist. All verksamhetsplanering bör ske utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv. Idrotten ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Om idrottsrörelsen lyckas med det kommer vi att få en idrott som är än mer utvecklande för både kvinnor och män.

2. Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter att utöva idrott. Alla

som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten vill utforma verksamheten så att den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap. Det innebär att förutsättningarna för träning och tävling ska anpassas till flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov och möjligheter. Både kvinnor och män samt flickor och pojkar ska till exempel ha tillgång till kompetenta tränare och ledare. Där så är möjligt ska kvinnor och män, flickor och pojkar i större utsträckning ges förutsättningar att träna och tävla tillsammans.

3. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och

prioriteras på ett likvärdigt sätt. Det innebär till exempel att kvinnors och mäns idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer, när det gäller budget, träningsanläggningar och träningstider och liknande och att kvinnors och mäns idrottande får samma uppmärksamhet i forskning, information och i media.

4. Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ.

Det innebär att på alla beslutande och rådgivande nivåer bör kvinnor och män vara representerade med minst 40 procent. På högre befattningar inom idrottsrörelsen bör målet vara detsamma. Då tas både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tillvara och får påverka kvinnors och mäns idrott.

5. Att arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män

får lika stora möjligheter att medverka. Det innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män, ges samma möjligheter att utvecklas som aktiva, ledare, tränare, anställda och förtroendevalda. Kunskap kring jämställdhet måste ges hög prioritet. Bara en jämställd idrott präglas fullt ut av de demokratiska värderingar som är idrottens.

6. Jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat

i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet beaktas i en verksamhets ordinarie beslut, i ordinarie underlag, av ordinarie instanser och personer. Jämställdhet skapas i vardagliga handlingar och genom beslut där både kvinnor och män deltar. Val av metoder och åtgärder måste anpassas efter den förändring som ska uppnås och hur verksamheten ser ut.

(17)

v

Delmål

Västerbottens

idrotts-förbund jämställdhetsmål

Idrottsrörelsen ska på alla nivåer arbeta målmedvetet så att till stämman 2017: • Kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade

med minst 40 procent.

• Andelen kvinnor respektive män på högre befattningar, till exempel generalsekreterare/ förbundschef, sport-/ utbildnings-/utvecklingschef eller liknande, inom idrottens olika organisationer uppgår till minst 40 procent. • Valberedningar på alla nivåer, utöver ordförande, består av lika antal kvinnor

och män.

• Andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40 procent inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån, vid riksidrottsgymnasierna (RIG), vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), vid SF:s landslagsverksamhet.

Västerbottens idrottsförbund har ingen separat jämställdhetsplan utan agerar i linje med RF:s nationella jämställdhetsmål och värdegrund. Västerbottens idrottsförbund arbetar med jämställdhetsintegrering och exemplifierar sitt arbete på följande sätt:

• All rekrytering präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Ledningsgrupp och styrelse har t.ex. lika (minst 40 %) representation av båda könen.

• Statistik redovisas i största möjliga mån för att representera båda könen, t.ex. när det gäller redovisning av LOK-stöd och fördelning av Idrottslyftsmedel. • Bevakar representation bland talare och åhörare vid utbildningar och

mötesplatser (t.ex. Idrottsforum, Träningsläger för styrelsen etc.)

• Utvärderar kommunikationen ur ett jämställdhetsperspektiv, t.ex. när det gäller bildval och representation i redaktionell kommunikation. Vi har under året haft 6st temaperioder för kommunikationen, där en var ”jämställdhet inom idrotten”.

• Bevakar att de medel som fördelas t.ex. vid stöd av externa projekt, kommer könen till nytta i lika utsträckning.

• Alla egna projekt har en plan för hur de ska jobba med jämställdhetsintegrering. Tydligaste konkreta exemplet på detta är i projektet SportRegion Västerbotten http://sportregionvasterbotten.se/om

• Utvärderar månadsvis i samband med vår arbetsplatsträff (APT), och utvärderar årligen jämställdhetsarbete i samband med medarbetarundersökningen.

(18)

Historiska milstolpar för kvinnor i idrotten i

Västerbotten

Milstolpar

1898 - 2015 1898 - Tegs SK bildas 23 oktober och

11 män och 9 kvinnor är inbjudna. Föreningens ordförande är under två år en kvinna vid namn Tekla Åström, enda kvinnliga ordföranden i idrottsföreningar i länet vid denna tid och många år framåt.

1910 - Ett distriktsmästerskap för kvinnor anordnas för första gången i Västerbotten och idrotten är skidor (5 km)

1925 - Västerbotten får sin första kvinnliga SM-guldmedaljör då Agnes Lindberg, Norsjö, vinner SM på 10 km skidor. Totalt fram till och med 1975, då Görel Partapuoli, Lycksele IF segrade på 10 km, har det blivit 23 SM-titlar på skidor för damer representerande klubbar i Västerbotten.

1952 – Evy Berggren, Skellefteå, GF och Gun Röring Umeå GF är första kvinnliga idrottare från Västerbotten att ta ett OS-guld (Gruppgymnastik). Evy är även samma år första kvinna i Västerbotten som tar VM-guld.

1953 – I november inbjuder Väster-bottens Idrottsförbund till en ledarträff för att diskutera ”bildandet av kommitté för kvinnlig idrott”, med syfte att öka både bredd och standard på den kvinnliga tävlingsidrotten

1954 – 1 juni har ”Kommittén för kvinnlig idrott” sitt första sammanträde

1954 och 1957 – Försök görs att kartlägga omfattningen av kvinnligt idrottande i Västerbotten, men svarsfrekvensen är för låg

1957 – Länets första kvinnliga SM-guld i friidrott genom Barbro Dahlbäck, IFK Umeå som vinner 800 m löpning. Från 1957 har Västerbottens Idrotts-förbund haft minst en kvinna i styrelsen 1966 - Ingrid Sundberg, Lycksele IF blir länets förste svenske mästare i alpin skidsport för damer då hon segrar i slalom. Två år senare blir det SM-guld i storslalom.

1967 - Länets första kvinnliga SM-guld i simning till länet genom Agneta Haraldsson, Lycksele IF som segrar på 200 m bröstsim. Samma år blir hon nordisk mästare på samma distans. 1968 – Toini Gustavsson-Rönnlund, Skellefteå SK får som första kvinna pris som ”Årets bästa idrottsutövare i Västerbotten” enligt sportjournalisterna och får även samma år SvD bragdmedalj och som första kvinna ta emot VK-guldet. Vid OS i Grenoble vinner hon både 5 och 10 km i längdåkning på skidor.

1971 - Damfotbollen etableras i Västerbotten med den första serieverksamheten i fotboll för damer och Flarkens IK vinner samma år det första distriktsmästerskapet

(19)

1974 - En damelitserie inom fotbollen i Västerbotten bildas

1980 – Arbetsgruppen för kvinnlig idrott bildas

1980 - För första gången vinner en fotbollsklubb från länet (dam och herr) SM-guld i fotboll. Klubben är Sunnanås SK som upprepar vinsten 1982 1981 - Gerda Svensson får som första kvinna från Västerbotten Riksidrottsförbundets förtjänsttecken. Totalt har 6 kvinnor från Västerbotten tilldelats RF:s förtjänsttecken.

1985 – Arbetsguppen för kvinnlig idrott byter namn till Arbetsgruppen för jämställd idrott

1985 – Furunäs/Bullmarks IK och IFK Östersund slår publikrekord för damfotboll (som står sig än idag) vid en träningsmatch på Dynamostadion i Tiblisi med 80 000 åskådare

1986 – Västerbotten är delaktiga i initieringen av Damalsvenskan genom en motion skriven av S O Lindqvist Från 1993 har Västerbottens Idrottsförbund haft minst tre kvinnor i styrelsen

1996 - Umeå IK blir första Västerbottenslag i fotboll att delta damallsvenskan och slutar på 10:e plats.

1999-2014 - Heidi Andersson från Storuman är elvafaldig världs-mästarinna i armbrytning. Förutom världsmästartitlar har hon också ett flertal VM silver, VM brons och har även ett par titlar som europeisk mästarinna. Började med armbrytning hemma i ladugården (ombyggd till snickar-verkstad) 11 år gammal (1992) vid sittande bord.

2000 - Umeå IK vinner damallsvenskan i fotboll för första gången och blir svenska mästare. Fram till och med 2008 vinner Umeå IK sju SM-guld i fotboll. 2001 - Anja Pärsson, Tärna IK vinner VM i specialslalom. Fram till och med 2011 vinner Anja 7 VM-guld, 1 OS-guld och totalt 19 mästerskapsmedaljer i de alpina grenarna. Dessutom blir det totalt 42 världscupsegrar.

2003 - Umeå IK blir Europamästare i fotboll för damer genom att vinna UEFA Woman Cup – en seger som upprepas året därpå.

2004 – Anja Pärson vinner den totala världscupen i utförsåkning och upprepar segern året därpå.

2015 – Västerbottens Idrottsförbund får, 107 år efter bildandet, sin första kvinnliga ordförande, Katarina Sandberg

(20)

Länsstyrelsens uppdrag och ansvar

Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ger länsstyrelserna ett tydligt uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn till regionens förutsättningar. Instruktionen ger även Länsstyrelsen ansvar att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten, presentera könsuppdelad statistik samt arbeta utifrån ett barnperspektiv. Länsstyrelsen har till uppgift att samordna statliga verksamheter och andra regionala aktörer i arbetet med att göra sina verksamheter jämställda. Länsstyrelsen har även ett uppdrag att stödja samordning i länet i arbetet med mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Detta sker bland annat genom att Länsstyrelsen leder ett flertal nätverk samt erbjuder aktörer i länet olika typer av kompetensutveckling med fokus på samverkan.

”Länsstyrelsens uppdrag är att arbeta för att regeringens nationella jämställdhetspolitik får genomslag i länet”.

På varje länsstyrelse ska det finnas en särskild sakkunnig i jämställdhet som samordnar arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen. På Länsstyrelsen Västerbotten arbetar förutom särskild sakkunnig en utvecklingsledare för våld i nära relation och en jämställdhetstrateg.

Ett jämställt Västerbotten

-länsstrategi i jämställdhetsintegrering

Det finns ett antal strategiska dokument som sammantaget visar på vikten av att flera aktörer drar åt samma håll för att utveckla länet. En länsstrategi är ett sätt att samla de aktörer som finns i länet kring ett gemensamt arbete för jämställdhet och gemensamma mål, en strategi kan ge struktur och stöd till arbete som redan görs och skapa motivation för ytterligare arbete. Länsstrategin för jämställdhetsintegrering pekar ut de områden som både Länsstyrelsen och andra aktörer i länet behöver arbeta med för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter i länet.

Följande prioriterade områden anger inriktningen för arbetet med jämställdhetsintegrering i länet 2014-2016:

Delmål 1. Makt och inflytande:

• Kvinnors respektive mäns deltagande i det politiska livet och på chefspositioner • Kvalitativa jämställdhetsanalyser

Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet:

• Jämställd rekrytering och jämställda arbetsplatser • Bryta könsbundna utbildningsval

Delmål 3. Omsorg och hemarbete:

• Genusperspektiv på vård och omsorg

• Jämställt föräldraskap och jämställt uttag av föräldrapenning

Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor:

• Våld i nära relation i strategiska och styrande dokument • Trygghet i det offentliga rummet

• HBTQ-perspektiv på våld i nära relation

Länsstyrelsen samordnar, stödjer och följer upp jämställdhets-arbetet i Västerbotten.

(21)

Övergripande om jämställdhet

Jämställdhet handlar om tjejer och killar, kvinnor och män. Jämställdhet fokuserar på kategorin kön och hur just kön spelar roll i olika sammanhang i samhället. Med kön avses både det fysiska könet och det sociala könet. Ibland används termen genus för att skilja de olika betydelserna av kön åt. Genus är då hur föreställningar om kön skapas och upprätthålls över tid. I relation till idrott är det relevant att studera betydelsen av kön eftersom kön är en faktor som delar upp ledare, deltagare och utövare och villkor och förutsättningar blir avhängigt kön. Vi talar om fotboll och damfotboll, hockey och damhockey och så vidare. Det sättet att prata på signalerar att det finns en vanlig och en avvikande del av exempelvis hockey. Hockey och damhockey. Det som inte behöver sättas ord på eller skrivas ner eller motiveras särskilt brukar kallas norm. Norm är det som vanligtvis inte ifrågasätts eller behöver försvaras. Normen bara är.

Jämställdhetsanalys

En jämställdhetsanalys är en granskning av texter, samtal eller möten mellan människor. Helt enkelt händelser och situationer där kön används som filter för att se om det finns mönster som gynnar/missgynnar tjejer, killar, kvinnor eller män.

Utgångspunkten formuleras träffsäkert i Lena Forsbergs avhandling Manegen är krattad Om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter ”Ingen är kvinna eller man per automatik utan görs till kvinna eller man”8

Forsberg skriver vidare att fritiden idag är den viktigaste arenan för ungdomars identitetsskapande. Därför är det viktigt att se idrotten som en arena där kön görs, ofta utifrån omgivningens föreställningar om hur tjejer och killar ”är”. Men Forsberg håller noga fram att den ordning, d.v.s. det som förväntas av tjejer och killar, inte alls är så absolut och given. Snarare finns det ständigt ett utrymme för handling och omförhandling av kön. Genom att utmana normer t ex att som tjej spela hockey eller att som kille vara aktiv inom ridsporten så går det att ändra könsmönster. Det här är inte lätt och den som utmanar blir också ofta utsatt genom att vara så synlig och avvikande. Men att föreställningar om kön förändras ser vi genom bla en historisk tillbakablick. Om vi använder ridhästen som exempel så har hästens betydelse förändrats över tid då den historiskt symboliserade teknik och rationalitet vilket också starkt förknippades med gruppen män. Idag i det senmoderna samhället är ridhästens betydelse en annan. Den kopplas ihop med spontanitet, innerlighet och kärlek vilket mer är förknippat med gruppen kvinnor. Viktigt att påpeka vilket Forsbergs avhandling handlar om är att stallmiljön ofta skildras som ett ställe där flickor ”småpratar med hästen och är mån om att göra den fin” vilket ses som tidsfördriv och onyttigt. Forsberg menar dock att det finns flera normer att förhålla sig till och ser därför stallet som en arena där flickor istället ger uttryck för målmedvetenhet och handlingskraft. De skapar villkor som är deras egna, en typ av frizon, och har en känsla av både kompetens och kunnande. Det här visar på vikten av att använda flera perspektiv för att se på en och samma miljö. Det ger utrymme för flera tolkningar och förståelser för hur kön skapas och omskapas. Men framförallt ger det utrymme för förändring. Idrottsrörelsen behöver skärpa den kritiska blicken på kön men också andra strukturerande principer såsom klass, etnicitet, sexualitet och ålder. Poängen är att studera hur olika maktstrukturer skapar och bestämmer varandra – hur de framstår som mer eller mindre betydelsefulla markörer för jämställdhet och jämlikhet, menar Forsberg.

8 Forsberg, Lena Manegen är krattad Om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter,

(22)

Idrotten vill

På nationell nivå finns det ett material som Riksidrottsförbundet tagit fram som heter Idrotten vill och detta präglar också starkt den regionala idrottsrörelsen vars föreningar/ klubbar på sina håll tagit fram en egen variant av Idrotten vill t ex Ridsporten vill.

Riksidrottsförbundet säger att ”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet”

Idrotten vill är ett idéprogram där idrottens verksamhetsidé, värdegrund och riktlinjer är samlade. Detta antogs av Riksidrottsförbundets stämma redan år 1995 och reviderades år 2011. Idrotten vill ger riktlinjer för förbund och föreningar. Verksamhetsidén säger ” Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, har roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.” Riksidrottsförbundet delar in sin idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott menas idrott upp till 12 års ålder. Ungdomsidrott innefattar unga upp till 20 år. Vuxenidrott är för dem över 20 år. Det trycks hårt på barnens allsidiga idrottsutveckling och att barnens rätt ska vara normgivande. Barn kan idrotta och leka och testa flera idrotter. Tävling är en del av leken och ska alltid utformas på barnens villkor. Detta har Umeå fotbollsfestival tagit fasta på och skapade en uppmärksammad plansch om vikten av att komma ihåg att idrott för barn ska vara kul!

Det är vuxnas ansvar att skapa jämställda villkor för idrottande i Västerbotten och i Sverige. Riksidrottsförbundet har formulerat ett par punkter som ska leda till att idrotten utvecklar människor positivt såväl psykiskt som fysiskt samt socialt och kulturellt. Idrott ska därför bedrivas så att den främjar:

• Demokrati • Utveckling • Jämställdhet

• Allas rätt att vara med • Respekt för andra • Ideellt engagemang • Rent spel • God hälsa • Sund ekonomi • Miljömedvetenhet

Statligt lokalt aktivitetsstöd LOK-stöd

LOK-stöd kan sökas av varje idrottsförening, ansluten till något av de specialidrottsförbund som tillhör RF och som bedriver verksamhet för deltagare i åldern 7-25 år. LOK-stödet finns för att stödja föreningsdriven barn- och ungdomsidrott. Närvarokort ska, enligt LOK-stödsföreskrifterna § 7, innehålla deltagares och ledares namn, personnummer, kön, eventuellt funktionsnedsättning samt närvaro. Dessutom ska föreningens namn, idrott (vilket Specialidrottsförbund föreningen tillhör), aktivitet, plats, datum och tider finnas med. Västerbottens Idrottsförbund fördelar varje år verksamhetsbidrag för länets SDF och medel ur Idrottslyftet till idrottsrörelsen i hela länet. Dessa medel används för att höja kvalitéten på viktiga områden för idrotten.

Tänk på att...

Det här är barn

Det här är en lek

Domarna är mänskliga

Alla gör så gott de kan

Alla är här för att ha roligt

Med sportsliga hälsningar från:

Den här planschen fanns på Umeå Fotbollsfestival för att påminna om att Idrott är lek. Den fick mycket uppmärksamhet och blev en påminnelse om att alla som är involverade i festivalen har ett ansvar att sprida barn- och ungdomsidrottens budskap om att barn ska ha kul när de idrottar.

(23)

Hur ser spelplanen ut – mer om jämställdhet!

Medvetenhet är a och o för att kunna arbeta med jämställdhetsfrågor och nå resultat. En vanlig förklaring till stereotypa mönster inom idrotten är att tjejer och killar själva valt men vi är alla del av en struktur och den påverkar våra val oavsett om det handlar om fotboll, hockey, ridsport eller friidrott eller val av gymnasieprogram, högre utbildning och senare yrke. Vi är en del av det genussystem som råder. Hur ska fler komma över tröskeln till idrotten?

Rättvis fördelning av träningstider

Ett exempel som har några år på nacken men som betytt mycket för idrotten ur ett jämställdhetsperspektiv är Umeå kommuns beslut om att titta på idrott med jämställdhetsglasögon. Umeå kommuns Fritidsnämnd gav tjänstepersoner inom Fritidsförvaltningen i uppdrag att se över hur träningstider, halltider och resurser av annat slag fördelades mellan aktiva tjejer och killar.

Utmana normer

Ett enkelt sätt att ifrågasätta normer och invanda mönster är att ställa frågan Varför och Kan vi göra annorlunda? För att få syn på normer som står i vägen för tjejer och killar inom idrotten. Det går också att tänka Tvärtemot det vill säga hur skulle jag ha gjort om det var en tjej/kille som ställde en fråga eller agerade på ett visst sätt i en situation. Agerar jag likadant eller gör jag skillnad utifrån kön?

Fundera över dessa frågor:

• Vem är normen? • När tillhör du normen? • Vilka fördelar får du av det?

(24)

Jämställdhet handlar om kvinnor respektive män och att dessa grupper ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga.

Jämlikhet är ett paraplybegrepp och handlar om att alla individer och grupper i samhället ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning osv.

Kön är idagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta in människor i grupperna ”kvinnor” och ”män”. Kön kan också användas för att beskriva den sociala dimensionen och inte det biologiska könet.

Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster.

Det handlar om att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet, exempelvis undervisning, vilar på, kring vilka som exkluderas och inkluderas, vilka den är anpassad efter och vilka som missgynnas. Syftet med att granska normer är att förstå vad som möjliggör diskriminering och att bli medveten om sina egna föreställningar för att kunna ge alla individer samma förutsättningar.

Struktur betyder ”byggnad”. Ordet används om den helhet eller det mönster som byggs upp av de ingående delarna. Ofta används ordet abstrakt och betyder då ungefär ”uppbyggnad”, ”ordning”. Samhällsstrukturen handlar om hur samhället är uppbyggt av människor och deras institutioner: företag, organisationer, myndigheter, skolor och högskolor osv.

Makt avser antingen handling, det vill säga maktutövning, eller förmåga, det vill säga maktresurser. Makt är relationellt, något som skapas mellan människor. Hbtq är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. Homosexuell är en person som kan bli kär, förälskad i och/eller attraherad av någon av sitt eget kön. Bisexuell är en person som kan bli kär, förälskad i och/eller attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för bland annat transsexuella (som vill eller har korrigerat kön), transvestiter (som inte vill korrigera kön) och andra som överskrider normerna för hur man uttrycker och upplever sin könsidentitet. Könsidentitet/ könsuttryck handlar om vilket kön man själv identifierar sig som och hur man väljer att uttrycka det. Transpersoner kan liksom alla andra också vara heterosexuella, bisexuella eller homosexuella.  Queer är ett begrepp som beskriver ett kritiskt förhållningssätt till normer och kan handla om både kön och sexuell läggning. Idrott är i stor utsträckning könsuppdelad genom regelverk, jargong, normer och omklädningsrum. Det gör att unga transpersoner utestängs, inte tillåts delta i rätt kategori eller blir tvingade in i ett könsfack de inte känner sig bekväma med. Transungdomarna i studien är ofta inte välkomna i rätt omklädningsrum utan de byter om på toaletten eller hemma. Könskodade klädregler och omgivningens användande av fel pronomen skapar också problem. Flera transsexuella informanter vill delta i träning som är köns- uppdelad men får inte träna i rätt grupp. Några drömmer om att börja idrotta efter att de genomgått en könskorrigering men säger samtidigt att det då kommer att vara för sent att göra

karriär inom idrotten.9

Jämställdhet: Jämlikhet: Kön: Genus: Normkritik: Struktur: Makt: HBTQ: Hbtq och idrott:

Begrepp inom jämställdhet

(25)

Är enligt Idrotten vill aktiva upp till och med 12 år. Hänsyn ska dock alltid tas till fysisk, psykisk och social mognad. Enligt barnkonventionen är emellertid alla barn till och med 18 års ålder.

Är enligt Idrotten vill aktiva och ledare mellan 13 och 20 år. Hänsyn ska dock alltid tas till fysisk, psykisk och social mognad.

Alla, tränare och andra ledare, som har någon form av uppdrag från föreningen, i detta sammanhang kopplat till barn- och ungdomsverksamheten.

Kan vara olika för olika individer och olika situationer, men är alltid det som tillförsäkrar barnet välmående, hälsa och positiv utveckling.

Att i all verksamhet ha barnets bästa för ögonen, med respekt för barnet och dess åsikter.

Är aktiviteter som har till syfte att förhöja och/eller upprätthålla en eller flera kapaciteter, både fysiska, psykiska och sociala. Kan vara både organiserad och icke organiserad.

En särskilt anordnad aktivitet där flera personer eller lag mäter sina färdigheter på något område för att kunna rangordna deltagarna. I en tävling finns det för det mesta en vinnare och en/flera förlorare.

Kravlösa och lustbetonade aktiviteter som har till syfte att förhöja och/eller upprätthålla en eller flera kapaciteter, såväl fysiska som psykiska och sociala. Kan vara både organiserad och icke organiserad.

Rätt träning i rätt ålder, som är anpassad till den biologiska åldern och den psykosociala mognaden.

Variationsrik träning som innefattar koordination, rörlighet, styrka, snabbhet och uthållighet i såväl fysiskt som mentalt.

Motsatsen till allsidig träning, dvs. träning som i hög grad inriktas mot en eller ett fåtal övningar, moment eller mot utvecklingen av en eller ett fåtal egenskaper eller detalj-färdigheter.

Krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål.

Då lag eller träningsgrupper delas upp inom utifrån färdighets- och kunskapsnivå. Träning anpassad till var och en utifrån färdighets-, kunskaps- och mognadsnivå. Kan genomföras oavsett hur träningsgruppen eller laget är sammansatt. Innebär att helt inrikta sig på en idrottsgren eller disciplin.

Toppning En form av selektering som innebär att de bästa vid ett givet tillfälle får en eller flera av följande fördelar i tävlingssammanhang: en given plats i laget, mer speltid eller av de aktiva betraktat en attraktivare position i laget/gruppen. Att individen mot sin vilja inte längre får/kan vara med i laget/träningsgruppen. Avser i dagligt tal oftast kronologisk ålder som mäts i antalet år och månader. Kronologisk ålder är inte alltid ett relevant mått på utveckling och mognad utan i idrotten bör man ta hänsyn till biologisk ålder och psykosocial mognad.

Barn Ungdom Ledare Barnets bästa Barnrättsperspektiv Träning Tävling Lekfull träning Åldersanpassad träning Allsidig träning Ensidig träning Elitsatsning Nivågruppering Individanpassning Specialisering Utslagning Ålder

(26)
(27)

För att börja se och fundera på förutsättningarna och villkoren för aktiva gör rapporten nedslag i fyra idrotter. Där har vi valt att titta lite närmare på barn-och ungdomsidrotten. Anledningen till det beror på att i unga år skapas intresse för framtida utövande. Det finns även tydliga anvisningar för barn,- och ungdomsidrotten för att skapa ett deltagande på likvärdiga villkor. I varje idrotts avsnitt presenteras korta porträtt av profiler inom respektive idrott.

Del 2: En glimt av fyra idrotter inom

Västerbottens idrottsrörelse

Idrott och jämställdhet i Västerbotten

(28)

Visste du att:

Generellt om idrott i Sverige och i Västerbotten.

Ungdomsbarometern är något som Riksidrottsförbundet tar fram (statistik). • Det är fler tjejer i Västerbotten som utövar friidrott än killar

• Ishockey är den mest könssegregerade idrotten i Västerbotten

• I statistik från Lok-stödet är ledarna/ledartillfällena inte uppdelade i kön • Kategorin deltagartillfällen för funktionsnedsatta (som är en egen kolumn)

är inte uppdelad på kön

• Ledarstöd (antal godkända aktiviteter som har haft minst en ledare och utgör en grund för bidrag) och ledartillfällen (för ledare dvs antal närvarotillfällen för ledare) är ej uppdelat på kön

• Det finns kommuner, tex Skellefteå kommun som registerar unika deltagare uppdelat på kön.

I Riksidrottsförbundets

kostnadsundersökning 2009 tittade de på hur mycket det kostar att utöva en viss idrott. Siffrorna nedan visar medianvärdet. Ishockey: 10740 kr Ridsport: 10405 kr Friidrott: 4100kr Fotboll 3700 kr (Riksidrottsförbundets, kostnadsundersökning 2009: http://www. rf.se/ImageVaultFiles/id_33795/cf_394/ Kostnadsunders-kning_2009.PDF

Idrott kostar – vem har möjlighet att delta?

Att få möjligheten att utöva den idrott som hen allra helst vill, kan vara en fråga om ekonomiska förutsättningar. Den socioekonomiska bakgrunden påverkar i vilken utsträckning tjejer och killar kan utöva idrott. Detta visar även rapporten ”Vägarna till landslaget - resan från barn till elit” där det beskrivs några övergripande resultat som visar hur vägen har sett ut för ett antal landslagsidrottare att nå den absoluta toppen inom sin idrott. Studiens visar att:

• Många landslagsidrottare kommer från idrottsfamiljer där förälder eller föräldrar har egna idrottsliga erfarenheter och också ofta varit ledare och tränare.

• Föräldrarna har haft ekonomiska möjligheter att på olika sätt stödja sina barns idrottande.

• Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom huvudidrotten.

• Föräldrarna har i stor omfattning akademisk utbildning.

• Landslagsutövarna har prövat flera idrotter under sin ”idrottsliga resa”. • Den första idrottskontakten sker i cirka 7 års ålder, men oftast inte i den

blivande huvudidrotten.

• Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom huvudidrotten.

• Vid 15 års ålder specialiserar de sig och väljer att bara syssla med sin huvudidrott.

• Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott.

• En övervägande del har genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning. • Sammantaget visar resultaten att vägarna till landslagsnivå är varierande och

individuella och att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.

• Forskarna som har tagit fram rapporten är; PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats Glemne och Susanne Linnér vid Linnéuniversitet Rapporten i helhet: http:// www.rf.se/ImageVaultFiles/id_68348/cf_394/Rapport_2015_1.PDF

(29)

En glimt av fotbollen i Västerbotten

En röst från regionen

Hanna Marklund, fd elitspelare i Umeå IK och nu sportkommentator för TV4. Hanna fostrades i Sunnanå SK och menar att bättre början på en idrottskarriär är svårt att få. - Det fotbollen har gett mig är ovärderligt, betonar Hanna.

- Det handlar om att jag har fått självtillit, självkänsla och trygghet. När man frågat tränaren om något eller har en jobbig träning så har ofta frågan bollat tillbaka för att man ska tänka till själv. Och träningen är för ens egen skull. Någon tränare sa att ”det är inte för mig du springer”. Om inte löpningen fungerade någon dag kunde man välja något annat och det var ingen värdering i det. Den pedagogiken handlade om att besvara frågan.

Hur hittar du din drivkraft och motivation? Och de erfarenheterna har jag haft stor glädje av inom många områden. Att känna sig själv och veta hur man kan prestera. Hanna säger att det handlar om att klubben behöver vara medveten. Medveten om jämställdhet och om värderingar och engagera sig i de ungdomar som tränar. Hanna vill att fotbollen ska vara tillgänglig. Med det menar hon att det inte ska finnas ekonomiska hinder - Det ska inte behöva kosta så mycket att hålla på med fotboll, säger Hanna

Men det är ena sidan av myntet att peppa, få med och behålla unga tjejer och killar i lagen. Den andra sidan är att rekrytera ledare som har tid att också ta med exempelvis frågor om jämställdhet i sitt ledarskap.

Hanna menar att mål på nationell nivå behöver brytas ner och regionaliseras för att få effekt ute i klubbarna. - Det ska inte vara varje tränares sak att ta ställning till jämställdhet och forma arbetet helt och hållet. Det måste finnas direktiv eller riktlinjer uppifrån.

Tjejer och killar ska enkelt kunna spela fotboll. Och Hanna vill se mer mixade lag. Tjejer och killar kan träna och spela matcher ihop mycket mer än vad som sker idag. I unga år är tjejer och killar lika bra. Men sen är det klart att så länge killar har bättre förutsättningar när det gäller träningstider, planer, tränare med mera så blir dom också bättre. - Det läggs mer resurser för att marknadsföra killarnas lag och matcher så det är inte så konstigt att dom får mer publik, konstaterar Hanna

Men det kan se annorlunda ut. Hanna ler när hon berättar om åren i UIK - Det var bara uppåt, formen, spelet, laget, sponsorer. Ja, allt, minns Hanna.

I Umeå var fotboll UIK damerna Hanna berättar en anekdot från ett par år tillbaka. Äldsta dottern som idag är sju år såg när hon var fyra år på TV. Det var fotbolls-vm. Dottern frågar: men är det tjejer som spelar? Hanna förklarar för dottern att det är det inte utan att det är herr-vm. Dottern funderar lite, kollar lite mer och utbrister: - men mamma, kan killar verkligen spela fotboll? Det här anser Hanna är ett exempel på hur barn präglas. Dottern har hängt med på träningar, matcher och utbildningar som Hanna deltagit i och där har det varit tjejer. Slutsatsen för barnet blev därför att det är tjejer som spelar fotboll. Hanna konstaterar att dottern helt enkelt hade fostrats i en annan norm.

Förebilder är viktiga, att se att det går bra för tjejer och killar att spela fotboll. Och att bete sig både på och utanför planen.

Fotboll

Kort fakta:

Fotboll är den största idrotten i Västerbotten med sina 85 fotbolls-föreningar. 10

Antalet deltagartillfällen för tjejer i åldrarna 7-25 år är 285 634 stycken. Antalet deltagartillfällen för killar i åldrarna 7-25 är 371 114 stycken.

Det skiljer alltså runt 100 000 deltagartillfällen. Differensen är som störst i den yngsta ålderskategorin som är 7-12 år, 27784 deltagartillfällen. I åldrarna 13-16 år skiljer det endast runt 6000 deltagartillfällen. I kategorin 21-25 skiljer det 28676 deltagartillfällen.

Tjejernas deltagartillfällen i åldrarna 7-12 år var år 2009 109299st och 2014 var det 130989st vilket är en ökning med 30000st.

Den största differensen är mellan tjejer i åldrarna 17-25 och killar i samma ålder Överlag tränar killar mycket mer (har fler deltagartillfällen) i fotboll än tjejerna. I Lycksele är det fler tjejer än killar som spelar fotboll i åldern 17-20. Killarna har 696 deltagartillfällen medan tjejerna har 1910 deltagartillfällen. I Lycksele fortsätter killarna att spela i åldern 21-25 medan tjejerna endast har tre deltagartillfällen.

Umeå och Skellefteå har störst andel fotbollsföreningar i Västerbotten.

(30)

Nättroll

Vi behöver prata med unga om sociala medier, plus, minus och risker. Men också vad som är ok. Hannas förslag på hur fotbollen kan ta tag i just sociala medier och dess baksida i form av näthat är:

• Sätta gemensamma regler. • Debattera.

• Ta upp exempel från nätet både bra och dåliga. • Lära sig att säga ifrån.

• Sortera bland vad man ska ta åt sig och inte.

Aktiviteter kring jämställdhet och fotboll i

Västerbotten:

• Under 2014 inledde SvFF ett övergripande utbildnings- och processarbete som under 2015 har börjat implementeras även på distriktsnivå.

• http://fogis.se/arkiv/startsida/2015/06/jamstalldhet-och-mangfald/ • 150313 genomförde Sunnanå SK i samarbete med Skellefteå kommun och

SISU Idrottsutbildarna ett seminarium om inkluderande kommunikation och jämställd sponsring.

• http://www.mynewsdesk.com/se/skellefteaa/news/inkluderande-kommunikation-och-jaemstaelld-sponsring-107488

• http://norran.se/sport/ett-viktigt-men-svart-arbete-364146

• I oktober 2015 genomförde IFK Holmsund en inspirationsföreläsning med Ida Östensson om varför det är viktigt och hur vi gör för att öppna upp vår verksamhet för ett mer jämställt och inkluderande deltagande. https://www. facebook.com/events/524090414410406/

(31)

En glimt av friidrotten i Västerbotten

Eva Olofsson, pionjär inom genus och idrott samt sekreterare i IFK Umeås friidrottssektion Umeå Friidrott.

Eva beskriver sig själv som en pionjär och skrev en avhandling 1989 som sägs vara först i norden med att titta på kvinnors villkor inom idrotten.

Eva poängterar att jämställdhet, eller genus eller kön som hon hellre vill säga, är ett kunskapsområde och att flera ledare inom idrotten gör sitt bästa för unga tjejer och killar men att okunskap och framförallt omedvetenhet gör att det ibland ändå blir fel. - Idag är vi vana att se kvinnor som mästare. Inom friidrotten t ex finns det tjejer och killar som är framgångsrika och det är ingen som reagerar på att det är både kvinnor och män som är ledare och med i styrelsen.

Något som är bra inom friidrott tycker Eva är att tjejer och killar tränar tillsammans, tävlar på lika villkor i grenar som är identiska. Det skiljer sig ju en del från andra idrotter, konstaterar Eva.

Men å andra sidan så är du väldigt synlig i friidrott. Du är på en stor arena och alla ser dig. Det finns inget att gömma sig bakom eller förklara ett sämre resultat med. Det här kan vara påfrestande. Du är i rampljuset. Du blir så synlig, förtydligar Eva och fortsätter - det är absolut mätning 12 sekunder är 12 sekunder

Det är svårt att få tag på ledare vilket det egentligen alltid varit. Det är stora förväntningar på ledare inom idrotten. En ledares ingång är ofta som tränare för sina egna barn eller att de haft en egen idrottslig karriär. Och så ska de också ta ansvar för jämställdhet, diskrimineringsgrunder, rasism, hbtqfrågor och funktionshinder. Eva menar att det handlar om ”tid att se, kompetens att förstå, förmåga att ändra” Eva konstaterar att det finns en övertro på att idrotten ska lösa alla problem men idrotten är ingen isolerad verksamhet utan speglar samhället i stort med möjligheter och utmaningar.

Friidrott

Kort fakta:

Friidrott har 29 föreningar i Västerbotten där Umeå och Skellefteå har störst verksamhet sett till deltagartillfällen. 14062 deltagartillfällen för flickor som utövare i åldern 7-26 år. Pojkar i samma ålder 10298 har deltagartillfällen. Här skiljer det en del mellan tjejer och killar där tjejer är i majoritet. Det är fler tjejer som utövar friidrott i alla ålderskategorier i Västerbotten.

(32)

En glimt av ishockey i Västerbotten

Hockey är en publikfriande idrott och länet har flera framgångsrika hockeylag. Det är betydligt fler män än kvinnor som spelar hockey men i både Umeå och Skellefteå finns etablerade damhockeylag.

Kajsa Gilenstam har forskat på tjejer och hockey. Kajsa Gilenstam, medicine doktor och Universitetslektor i Idrottsmedicin, ingår i Idrottshögskolans forskningsnätverk. Kajsa är sjukgymnasten som började idrotta vid 20-års ålder och som hittade sitt forskningsområde på ishallen i Vilhelmina. Min speciella kompetens är att jag kombinerar kunskap om idrott från både idrottsmedicinskt och genusvetenskapligt perspektiv och att jag ”kan” min idrott från många olika synvinklar - som aktiv, tränare och som styrelsemedlem både i förening och distriktsförbund.

Kan du berätta lite om din forskning och framförallt lyfta dina idrottsrelaterade projekt? Jag disputerade på en avhandling om genus och fysiologi i ishockey, där man kan säga att syftet var att visa att jämförelser rakt av mellan dam- och herrhockey är svårt att värdera, då förutsättningarna är så väldigt olika. Däremot är min poäng att i en idrott som ishockey, där kvinnor fortfarande är ifrågasatta används ofta direkta jämförelser för att visa att kvinnor inte hör hemma där. Tillsammans med Tommy Henriksson (doktorand) och Anncristine Fjellman-Wiklund (bihandledare) studerar vi nu synen på och värderingen av prestation i damhockey i ett internationellt perspektiv. Parallellt med detta projekt uppkommer hela tiden nya intressanta områden som skulle vara roliga att få ta tag i.

Vilken är din största drivkraft som forskare? Jag vill förbättra idrottsvillkoren för kvinnor i idrotter som fotboll och ishockey, där motståndet fortfarande är så stort. Jag vill också tvätta bort bilden av den kvinnliga idrottarens om den sköra, svaga individen och sätta faktorer i sitt rätta sammanhang. Här finns massor att göra!11

Har du haft roligt?

SK Lejon är en klubb som satsar på att utbilda ledare och föräldrar i värdegrund med utgångspunkt i att sport ska vara rolig för barnen som utövar den. Det handlar om att ta bort prestationskravet på de yngre barnen. Här kan föräldrar exempelvis ställa lite andra frågor än de vanliga såsom ”vann ni?” ”Hur många mål gjorde du?” Dessa frågor handlar om prestation och resultat. Det går att fråga ”Har du haft roligt?” ”Har du lärt dig något nytt idag?” för att få ett annat fokus. Föräldrar och andra vuxna i barnens omgivning spelar stor roll. Just nu håller klubben på att ta fram ett värdegrundsdokument så att det ska bli lättare för alla på alla nivåer i klubben att tänka på hur barnen ska ha så roligt som möjligt inom hockeyn. En del är att vara en god förebild som ledare eller tränare. Att alltid ha hjälm på isen är ett tydligt exempel. Sedan har klubben bestämt att det alltid ska finnas en vuxen från klubben med i omklädningsrummet för att undvika gliringar och andra oönskade beteenden. Det är högt tryck på barn- och ungdomsverksamheten och därmed är det många föräldrar/vårdnadshavare som också är engagerade på olika sätt. Det visade sig vara svårt att locka just den målgruppen med en aktivitet kring värdegrundsfrågor och att vara idrottsförälder. Det var ingen som kom. Däremot har det varit bättre uppslutning när ämnet avhandlats i relation till kost. Lärdomen är att koppla samman klubbens ställningstaganden till konkreta frågor som uppfattas som relevanta av spelare och föräldrar. Viktigt att styrelsen står bakom etiska frågor och ger utrymme för aktiva inom klubben att dels ta fram dokument som beskriver klubbens värdegrund men också för att aktiva ska ha möjlighet att lära sig mer om jämställdhet och andra frågor för att känna sig trygga med att berätta om dem. Klubben har använt sisu idrottsutbildarna för att inhämta kunskaper om olika frågor som bedömts som viktiga att ha koll på.

Ishockey

Kort fakta:

Ishockey har 29 föreningar i Västerbotten. Flickor har 12771 deltagartillfällen i åldern 7-26 år. Pojkar har 207210 deltagartillfällen i samma ålderskategorier. Största antalet föreningar finns i Skellefteå som har 13 stycken. De har därför också flest deltagartillfällen. Umeå har sex ishockeyklubbar varav två inte har några registrerade deltagartillfällen. I Skellefteå är det 4013 deltagartillfällen för tjejer 7-26 år. För killarna i samma ålder i Skellefteås ishockeyklubbar är det 100153 deltagartillfällen. Även i Umeå är det ett högt antal deltagartillfällen för framförallt killar. 3173 deltagartillfällen är registrerade för tjejer i åldrarna 7-26 år. För killarnas del i samma åldersspann är antalet deltagartillfällen 39509 stycken. Ishockey är den mest segregerade idrotten i länet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :