• No results found

Den ekonomiska reformen i Sovjetunionen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Den ekonomiska reformen i Sovjetunionen"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

112

DEN EKONOMISKA REFORMEN

I SOVJETUNIONEN

Sv. T. redovisade i en Da-gens fråga i nr. 10!65 sin syn på de nyligen genomförda ekonomiska reformerna i Sov-jetunionen, dvs. främst för-ändringarna inom industri-förvaltningen. Detta har upp-kallat redaktionschefen för den sov j etiska presstjänsten APN:s stockholmsredaktion, redaktör ,4. J akovlev till ett genmäle, som vi härmed har nöjet att återge utan vidare kommentarer.

I SYensk Tidskrift nr 10/1965 publicerades i avdelningen Dagens frågor artikeln »Ett steg tillbaka i Sovjet». Författaren har enligt min åsikt inte fattat innebörden i den ekonomiska reformen i Sovjetunio-nen och därtill förvränger han vis-sa sovjetekonomers uppfattningar, bl. a. gäller detta professor Lieber-manus förslag. Anledningen härtill är tydligen, att han inte gått till källan utan använt västpressens kommenterande meddelanden. Jag tycker därför det skulle ha sitt in-tresse för läsarna av Er teoretiska tidskrift att få veta hur saker och ting verkligen ligger till.

Under de senaste 3-4 åren har det i Sovjetunionen pågått en stor debatt om särdragen i den socia-listiska produktionens nuvarande fas. Många produktionsledare,

in-Av redaktör A. JAKOVLEV

genjörer, agronomer, ekonomer och filosofer har deltagit i den. Den allmänna slutsats man kommit fram till under den långa diskus-sionen är följ ande:

Med den givna nivån av arbetets församhälleligande och den under socialismens period möjliga graden av dess samhälleliga karaktär är det nödvändigt att värdemässigt mäta förbrukningen av levande och materialiserat arbete och att pröva det verkliga behovet av varje arti-kel genom att försälja den, dvs. genom att förvandla varan till pengar. (Professor Birman i arti-keln Reflexioner efter plenarsam-manträdet, Novyj mir nr 12/1965.) Sjätte sessionen med Sovjetunio-nens högsta sovjet summerade re-sultaten av debatten och slog fast dessa satser i lag. Företaget har ställts i centrum för planeringen och förvaltningen. Alla övriga or-gan, alla former och metoder för planering och förvaltning byggs så-ledes upp så, att företaget skall få möjlighet att bedriva hushållning-en på bästa möjliga sätt.

Den omständigheten att man skjuter de ekonomiska förvalt-ningsmetoderna i förgrunden inne-bär inte alls, att ledningen av det socialistiska näringslivet måste de-centraliseras, att man måste be-gränsa rättigheterna för sådana or-gan som Gosplan, finansministe-riet, statsbanken o. s. v. För övrigt har inte en enda av deltagarna i

(2)

debatten föreslagit detta, inte hel-ler professor Liebermann, som ar-tikelförfattaren hänvisar till.

I artikeln »En välkommen re-form», publicerad av APN :s stock-holmsredaktion i dess bulletin av den 29 oktober 1965, framhöll pro-fessor Liehermann:

»Den artikel jag i september 1962 publicerade i Pravda hade rubriken 'Plan, vinst, premie'. För att vilseleda läsekretsen opererade en del västliga kommentatorer bort ordet 'plan' och tog fasta endast på det kära ordet 'vinst', som tolkades lite hur som helst. Artikelns

grund-ide förtegs.» ·

I denna och följande artiklar ta-lade Liehermann om att den cen-traliserade planeringen måste för-bättras och stärkas, att företagen borde få planuppgifter i fråga om den försålda produktionens volym. Vinsten och räntabiliteten betrak-tades däremot som sammanfattan-de indikatorer på arbetets effekti-vitet och som källa till uppmunt-ran av företaget i syfte att få före-tagen att själva utarbeta och åta sig högre planuppgifter.

Det är inte svårt att upptäcka, att högsta sovjet - tvärtemot vad författaren i Svensk Tidskrift på-står - legislativt fastslagit just de ideer som framfördes under debat-ten, bl. a. av professor Liebermann.

Vid sin bedömning av den eko-nomiska reformen ur förvaltnings-synpunkt påstår artikelförfattaren, att den var ett steg tillbaka från sovnarchoserna (folkhushållnings-råden) till ministerierna. Härvid utgår han från ett rent formellt be-traktelsesätt:

Först fanns det ministerier, dan kom folkhushållningsråden se-. dan ministerierna igen -

följakt-i ligen har man tagit ett steg

tillba-113 ka. Men i verkligheten ligger det inte alls till på det sättet.

Bortser vi från de revolutionära omdaningar, varigenom produk-tionsmedlen församhälleligades, har det förekommit tre stora eko-nomiska reformer i Sovjetunionen: övergången till den nya ekonomi-ska politiken, regeringsakterna från åren 1929-1932 och slutligen be-sluten av SSSR: s högsta sovjets sj ätt e session.

Var och en av dessa reformer fastställde villkoren för det eko-nomiska livet under en lång period: de omfattade hela totaliteten av produktionsförhållanden och sam-hälleliga relationer. För närvaran-de läggs grunnärvaran-den för närvaran-den ekono-miska utvecklingen under en lång period. Totaliteten av de ekonomi-ska och politiekonomi-ska handlingar, som bildar reformen, tar hänsyn till he-la den tidigare utvecklingen, men när man tar några lyckade refor-mer från tidigare, så ger man dem nytt innehåll.

Så ligger det bl. a. till med mi-nisterierna. Praktiken har visat, att i ett så väldigt land som Sov-jetunionen kan man inte med fram-gång tillämpa enbart territorial-principen eller enbart branschprin-cipen för förvaltningen. Det krävs en noga genomtänkt kombination av dessa principer med tonvikten lagd på branschprincipen, eftersom det tekniska framåtskridandet går mycket snabbt inom industrin, det uppstår ständigt nya produktions-slag och det krävs en specialiserad och kvalificerad teknisk och eko-nomisk ledning.

Under de år folkhushållningsrå-den existerade uträttades en hel del nyttiga saker: småföretag avveck-lades och det bildades specialise-rade interbranschföretag för

(3)

repa-114 rationer, m. m.

instrumen ttillver kning, Genom att nu bilda branschmi-nisterier bibehåller regeringen des-sa nyttiga förbindelser och för-hindrar därmed den branschupp-splittring från föregående år, som var den största bristen hos de ti-d i g are ministerierna.

På grund av utrymmesbrist kan jag inte hena upp alla inexaktheter och förvrängningar som artikelför-fattaren gjort sig skyldig till. .Jag

Läste ni

skall blott beröra den avslutande delen av hans artikel. A v någon helt obegriplig anledning drar han den ologiska slutsatsen, att den ekonomiska reformen beror på en strävan att intensifiera kapprust-ningen. Denna slutsats är så ab-stud, att varje fördomsfri person efter att ha studerat reformens in-nehåll hänfiir den till det kalla kri-gets metoder, som artikelförfat-taren inte kan ci!Pr vill avstå från.

i förra numret av Svensk Tidskrift

om

MARE BALTICUM,

den nya kvartalstidskriften?

MARE BALT/CUM vänder sig till alla som har en positiv inställning till tanken på samarbete mellan de gamla kulturfolken kring östersjnn.

PRENUMERERA! 25 :-/helår

Samfundet Marc Balticum • Box 16042 • Stoekholm 16 Postgiro 40 25 33

References

Related documents

Brottslingarna kan sedan använda bolaget genom att en generalfullmakt har utfärdats från den registrerade styrelsen. Med fullmakten kan brottslingarna begå ekonomiska brott.

När alla investeringar är gjorda är det den totala investeringssumman som ligger till grund för den finansiella kostnaden. Ju lägre investeringsbelopp som måste finansieras via lån

Vilken betydelse dessa olika förutsättningar får för stödet till föreningar i olika delar av staden och inte minst för barn och ungdomars deltagande skulle

I denna studie visades dock inga signifikanta resultat gällande den arbetstidsrelaterade risken att känna sig utmattad (fatigue) för varken nattskift- eller

En del av denna tillsyn bedöms kunna genomföras inom ramen för den tillsyn som ändå görs, men kommunernas resurser inom tillsyn kan behöva förstärkas genom till exempel översyn

Den andra "dimensionen" i vårt schema över ekonomiska system avser valet mel-.. lan marknader och administrativa pro- cesser som metod att styra

miska kartor baserade på generalstabens karta i skala 1:100 000, skulle ges ut.45 I kommittébetänkandet från år 1878 påpekades att det var resursslöseri med två typer

För att kunna göra ekonomiska beräkningar avgränsades begreppet i ESPON-studien genom att bara inkludera materiellt kulturarv som redovisas i tillgänglig statistik, till