RAPPORT 6462 • MARS 2011
VäRnA · VåRdA · ViSA
Ett program för att bättre förvalta och använda
naturskyddade områden 2005–2015
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
internet: www.naturvardsverket.se iSBn 978-91-620-6462-4
iSSn 0282-7298 © naturvårdsverket 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011
Grafisk form: Soya Kommunikation Omslagsfoto: Stor bild - Henrik Trygg / Johnér,
Värna Vårda Visa-programmet togs fram 2004 som en avsiktsförklaring som angav hur Naturvårdsverket prioriterade inom arbetet med att förvalta och använda skyd-dade områden. Programmet gäller 2005–2015. Naturvårdsverket har nu gjort en halvtidsöversyn av programmet och uppdaterat väsentliga delar, med utgångspunkt från det som uppnåtts hittills. Avsikten med uppdateringen är att ge en inriktning för förvaltningen av skyddade områden år 2011–2015 För vissa insatser anges mer långsiktiga mål som sträcker sig till 2020.
Programmet speglar de åtgärdsbehov som Naturvårdsverket bedömer är väsentliga för att uppnå målen i den nationella naturvårds- och friluftslivspolitiken och för att uppfylla de krav som internationella åtagande ställer när det gäller att bevara natur-värden i skyddade områden.
Prioriteringar av åtgärder i programmet behöver göras löpande utifrån de adminis-trativa och ekonomiska resurser som finns tillgängliga för förvaltning av skyddade naturområden.
Stockholm i mars 2011 Eva Thörnelöf
Direktör för Naturresursavdelningen
Förord. . . 3 Innehåll . . . .4 Sammanfattning . . . .5 Inledning . . . .6 Bakgrund . . . .8 Lokal delaktighet . . . 10
Skötselplaner och bevarandeplaner . . . 12
Friluftsliv och turism . . . 14
Information . . . 16
Skötsel av naturtyper . . . 18
Uppföljning och utvärdering . . . 20
Underlag . . . 22
Bilaga 1 Halvtidsöversyn gjord 2009 av Värna Vårda Visa. . . .23
Den uppdaterade texten till Värna Vårda Visa- programmet anger vilka åtgärdsbehov Naturvårds-verket ser inom arbetet med att förvalta och använda skyddade områden. Uppdateringen är avsedd att ge en inriktning för arbetet med förvaltningen av skyddade om råden år 2011–2015.
I programmet anges 40 väsentliga åtgärder samt vem som är ansvarig för dem och när det är önskvärt att åtgärderna är genomförda. Genomförandetakten avgörs av resurstillgången.
Programmet är uppdelat i sex delar:
LOKAL DELAKTIGHET. Att arbeta med lokal delaktighet bör vara en utgångspunkt vid allt arbete med skyddad natur. Det tar tillvara lokalt engagemang och kun-skaper och ökar den ömsesidiga förståelsen för olika intressen i de skyddade områdena.
PLANER för förvaltningen är viktiga instrument för att
visa hur förvaltaren ska genomföra skötselåtgärder så att syftet med skyddet uppnås. Möjligheterna att
genomföra planerna beror på vilka FÖRUTSÄTTNINGAR
i form av administrativa och ekonomiska resurser som förvaltningen av de skyddade områdena har.
Sammanfattning
FRILUFTSLIV har stor betydelse för människors hälsa
och kunskap om naturen. Att arbeta planerat med friluftsliv i skyddade områden handlar bland annat om att genomföra besökarundersökningar, arbeta med till-gänglighet, kanalisering och friluftsanordningar samt att arbeta utifrån nationella riktlinjer för naturturism.
INFORMATION i skyddade områden kan ges på många olika sätt, från en enkel entréskylt till guidade vand-ringar eller via internet. Entréer till områdena, med vägvisande och fördjupad information, är viktiga för besökets helhetsintryck. Naturum med utställningar och aktiviteter innebär särskilda informationssats-ningar.
SKÖTSEL AV NATURTYPER och ARTER. Skötseln av
natur-värdena i de skyddade områdena är förvaltningens mest grundläggande uppgift. En långsiktig förvaltning, med lämplig omfattning och inriktning för skötselåtgärderna, är en förutsättning för att arter och naturtyper ska bevaras.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING av arbetsinsatserna är central för att vi ska veta om områdenas värden utvecklas på rätt sätt. Det bidrar också till ett mer ända-målsenligt arbete. Utvärdering kan bidra till att goda exempel sprids och att erfarenhetsutbytet förbättras.
FOTO : F RE d R iK S CH ly TER / J OH né R
inledning
Värna Vårda Visa kom till för att tydliggöra de inrikt-ningar, mål och åtgärder Naturvårdsverket identifie-rat som avgörande för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001). I uppdateringen har också propositionerna om Hållbart skydd av naturområden (2009) och Framtidens friluftsliv (2010) beaktats.
Det uppdaterade programmet sändes på remiss till länsstyrelserna samt andra berörda aktörer i juli 2010. Samtliga länsstyrelser samt Jordbruksverket, Sametinget, Upplandsstiftelsen och Stiftelsen Tyresta-skogen har yttrat sig över remissen. Synpunkterna i yttrandena har beaktats vid slutbearbetningen av det reviderade programmet.
I regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik” anges bland annat att:
”Vård och förvaltning av skyddade områden, inklu-sive insatser för att öka tillgänglighet och information, bör förstärkas, dels för att säkerställa att de bevaran-devärden som områdesskyddet syftar till verkligen vidmakthålls, dels för att områdena ska kunna nyttjas och upplevas av medborgarna.”
”Grundsynen är att områden som skyddas är till för såväl naturens egna invånare som för svenska folket. Områdena bör användas för upplevelser, rekreation, i turistsyfte m.m. givet att detta nyttjande ryms inom de ramar som bevarandemålen sätter.”
”Beträffande ’värna’ och ’vårda’ har naturvården en lång tradition. När det däremot gäller ’visa’ så finns det mycket stora möjligheter att utveckla naturvården, inte minst i samarbete med lokala aktörer.”
I propositionen Hållbart skydd av natur områden anges bland annat att:
”Skötseln av skyddade naturområden är viktig för att områdenas natur och kulturvärden ska säkerställas och utvecklas. Många natur- och kulturvärden är helt beroende av återkommande skötsel,”
”programmet Värna–vårda–visa är en god grund för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med skötsel och förvaltning av de skyddade områdena”
I propositionen Framtidens friluftsliv anges bland annat att:
”Skyddade områden såsom nationalparker, naturre-servat och kulturrenaturre-servat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämp-ligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad mot rekreation och tillgänglighet av stor vikt.”
Naturvårdsverkets och förvaltarnas roller
Programmet behandlar inte bara Naturvårdsverkets arbete utan även länsstyrelser, stiftelser och andra aktörer som förvaltar statligt beslutade skyddade områden.
Regeringen har i 2010 års regleringsbrev gett läns-styrelserna i uppdrag att ta fram regionala Värna Vårda Visa-program . De regionala programmen ska vara klara 2011. De regionala programmen bör gå hand i hand med målsättningar och åtgärder i det nationella programmet.
Avgränsningar
Programmet tar inte upp:
• Kommunala naturreservat. Trots detta kan vissa åtgärder ge stöd till förvaltningen av kommunala reservat
• Länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Tillsynsvägled-ning är en väsentlig uppgift för Naturvårdsverket som kommuniceras särskilt. Skötselarbetet kan underlätta tillsynen men den behandlas inte inom ramen för Värna Vårda Visa.
• Arbetet med formellt områdesskydd. Arbetet berörs ändå i vissa av åtgärderna. Det beror på den mycket nära kopplingen mellan skydds- och skötselarbetet. Några exempel är arbetet med lokal delaktighet, arbetet med att bedöma revideringsbehovet för skötselplaner och bevarandeplaner och arbetet med översyn av föreskrifter som bl a berör friluftslivet.
FOTO: K E n TAROO T R yMA n / J OH né R
Sverige har idag 29 nationalparker och ca 3 500 natur-reservat. Områdena sammanfaller delvis med de över 4 000 områden som ingår i EUs nätverk för skyddad natur – Natura 2000. De skyddade områdena har en sammanlagd yta av närmare 6,5 miljoner hektar land och vatten.
Att skydda värdefulla naturområden är en viktig del i Sveriges arbete för att nå uppsatta mål för bland
Bakgrund
annat biologisk mångfald och friluftsliv. Förvaltningen av skyddade områden har särskild betydelse för de 7 miljömålen knutna till biologisk mångfald eftersom många av landets mest värdefulla naturmiljöer ligger inom skyddade områden. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige av flera direktiv som ställer krav på förvaltningen av skyddade naturområden, Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet är särskilt
FOTO : R OGER B ORGE lid / J OH né R
betydelsefulla bland dem. Många av de skyddade naturområdena har också höga kulturvärden, och skötseln av det biologiska kulturarvet är en viktig del av förvaltarnas ansvar.
Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden
De första svenska nationalparkerna bildades för över 100 år sedan och de är vår starkaste skyddsform för naturen. Nationalparkernas höga status nationellt och internationellt kräver hög kvalitet på förvaltning och funktion, med hänsyn till såväl naturvärden som besökarnas upplevelser.
Naturreservaten är den skyddsform som är omfat-tar störst areal i Sverige, och antalet ökar snabbt. I denna ökning ingår bland annat skyddsvärd skogs-mark på Fastighetsverkets och Sveaskogs skogs-mark. Även antalet kommunala naturreservat kan förväntas öka i samband med riksdagens beslutade satsningen på lokal och kommunal naturvård.
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i EU. Nätverket ska bidra till att bevara utpekade naturtyper och arter i Europa, och arbetet med att bevara dessa områden är prioriterat i det svenska naturvårdsarbetet. Andra viktiga skyddsformer är världsarvsomåden utpekade för sina naturvärden, naturminnen och djur- och växtskyddsområden.
Förvaltningsorganisationen
Förvaltningen av de skyddade naturområdena i Sverige är i huvudsak organiserad genom att länsstyrelserna ansvar för områdesförvaltningen. Även kommuner och regionala stiftelser som Västkuststiftelsen, Upplands-stiftelsen och SkärgårdsUpplands-stiftelsen är viktiga aktörer i arbetet med förvaltningen av skyddad natur. Det finns också exempel på särskilda lokala lösningar, bland annat vid några nationalparker. Naturvårdsverket ser positivt på utvecklandet av lokalt anpassade förvalt-ningslösningar. Den förvaltning som inte består av läns-styrelsernas personalkostnader finansieras i huvudsak av Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald, som från 2011 kallas Åtgärder för värdefull natur.
Att följa upp och utvärdera förvaltningen av skyd-dade områden är viktigt för att kontinuerligt effektivi-sera och utveckla förvaltningen. Vi har också krav på oss från våra internationella samarbeten att visa hur värdena i de skyddade områdena utvecklas.
Resursbehov
För att värdena i de skyddade områdena ska beva-ras och utvecklas är förvaltningen av dem av central betydelse. Det handlar både om de biologiska värdena och värdena för friluftsliv och kulturmiljö. Fastig-hetsförvaltningen som är knuten till de skyddade områdena är även den en viktig uppgift för dem som arbetar med skyddade områden. Medelsbehovet för att de skyddade områdenas naturvärden ska bevaras och tillgängliggöras i önskvärd utsträckning bedöms uppgå till ca 100 miljoner kronor högre än nuvarande anslagsnivå (Naturvårdsverkets budgetunderlag för 2012–2014)
Takten i genomförandet av åtgärderna i program-met är beroende av tillgängliga resurser. Naturvårds-verket, länsstyrelserna och andra aktörer behöver därför löpande prioritera bland åtgärderna.
Arbetet med uppdatering av skötselplaner och annat myndighetsarbete på Naturvårdsverket eller länsstyrelserna finansieras inte av sakanslag, men resurser inom detta område är också nödvändiga för en framgångsrik förvaltning av skyddade områden. En förutsättning för att skötselmedlen ska kunna använ-das på ett effektivt sätt är att länsstyrelserna avsätter tillräckliga personella resurser för arbetet med skötsel av skyddade områden. I samband med ett ökat antal skyddade områden kommer resursbehoven att öka, och inom en snar framtid behöver förutsättningarna för förvaltningen av skyddade naturområden ses över.
1.
lokal delaktighet
I samband med förvaltningen av skyddade områden är det angeläget att de åtgärder som planeras och vidtas är väl förankrade lokalt. Kunskaper om tidigare hävd och lokala traditioner är viktiga för att förvaltningen ska utformas rätt. Närboende ska känna att ett skyd-dat område är en resurs för bygden. Det kan bidra till att öka livskvaliteten, skapa arbetstillfällen samt genom områdets attraktionskraft medverka till att besökarantalet ökar till nytta för det lokala näringsli-vet. På detta sätt kan de skyddade områdena bidra till att bibehålla levande bygder.
Aktiva lantbrukare med djurbesättningar är en viktig förutsättning för naturvårdsarbetet i odlings-landskapet. Miljöersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet är en betydelsefull del av de medel som används för att uppnå bevarandemålen i de skyddade områdena.
Betydelsen av lokal delaktighet lyfts fram i proposi-tionen om hållbart områdesskydd. De regionala sam-rådsgrupper som föreslås i denna proposition och som ska upprättas under 2010 kan bli ett viktigt bidrag till arbetet med lokal delaktighet. De kurser som sedan 2008 erbjudits inom Naturvårdsverkets program ”Dialog för naturvården” i samverkan med SLU är viktiga för att stärka myndigheternas kompetens. De regionala program som ska tas fram och som ska fylla en funktion liknande det nationella Värna Vårda Visa, har också en stor betydelse för arbetet med lokal delaktighet. Det är viktigt att inse att arbetet med lokal delaktighet och förankring tar tid. En central förutsättning för att arbetet med lokal delaktighet ska fungera är därför att länsstyrelserna har tillräckliga resurser för uppgiften. FOTO : Al F lind ERHE iM / iB l
•
de som arbetar med naturskydd och förvaltning av skydda-de naturområskydda-den samarbetar kontinuerligt med andra aktörer och har god kännedom om metoder för att genomföra del-tagandeprocesser och konfliktförebyggande åtgärder. Minst 75 procent av personerna som arbetar med skyddade områ-den har senast 2011 deltagit utvecklingsprogrammet dialog för naturvården. Frågor om skyddade områden behand las i länens samrådsgrupper för naturvård.•
Skötsel/förvaltningsråd inrättas för nationalparkerna se-nast 2015 och kan också vara lämpliga i större naturreservat för att öka den lokala delaktigheten.•
Minst 50 procent av länsstyrelsernas skötselmedel an-vänds för anskaffning av skötselåtgärder av lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för att genomföra skötsel-åtgärder i de skyddade områdena. Vid användning av even-tuella arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra sköt-sel- och restaureringsarbeten anlitas lokal arbetskraft i första hand.•
i områden där en löpande skötsel finns fleråriga skötselav-tal som reglerar områdenas skötsel.M å L
1.
Kurser inom programmet dialog för naturvården erbjuds så att alla som har behov av det kan delta i kurserna. (natur-vårdsverket)2.
Senast år 2012 finns riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden. Rikt-linjerna behandlar även kopplingen till lagen om offentlig upp-handling. Minst 3 utbildningstillfällen anordnas före 2015. (naturvårdsverket)3.
En rapport som presenterar goda exempel på lokal sam-verkan tas fram senast 2012 och det ordnas minst ett semi-narium där resultaten kan diskuteras. (naturvårdsverket)4.
Skötselråd för nationalparkerna initieras senast 2013, och skötselråden fungerar senast 2015. Skötsel/förvaltningsråd kan också inrättas för större naturreservat. (länsstyrelserna eller andra berörda förvaltare)5.
Miljöersättningarna utnyttjas i skyddade områden, och ett kontinuerligt och nära samarbete mellan dem som arbe-tar med miljöersättningsfrågor och förvalarbe-tarna av skyddade områden prioriteras. i områden där skötseln inte kan finansie-ras med miljöersättningar skrivs andra fleråriga skötselavtal. (länsstyrelserna)å T G Ä R D E R
•
Att ta tillvara lokala kunskaper, intressen och engage-mang är en viktig del i förvaltningen av de skyddade områ-dena. lokal förankring och delaktighet bör genomsyra hela områdesskyddsprocessen, från det formella skyddsarbetet till förvaltningen av de skyddade områdena. Att engagera lo-kala krafter för skötseln av områden har ett stort värde. För-valtare av skyddade naturområden bör eftersträva en god lokal delaktighet i skötselarbetet bland annat genom dialog med lokala brukare, entreprenörer, kommuner och lokala intressenter. En god hantering av fastighetsförvaltnings-frågor är också viktigt för goda lokala relationer. länsstyrel-serna bör arbeta för att alla lantbruksföretag med marker i skyddade områden som är berättigade till miljöersättningar söker sådana.I N R I K T N I N G
FOTO : JEPPE wi KSTRÖM / J OH né RAlla nationalparker, Natura 2000-områden och naturreser-vat ska ha skötselplaner eller bevarandeplaner. De ska vara utformade enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. I planerna ska prioriteringar och bevarandemål anges för olika natur-typer, arter och andra natur- kultur och friluftsvärden som ingår i det skyddade området.
Arbetet med att ta fram, genomföra och uppdatera de olika planerna är starkt beroende av vilka förutsättningar som finns för arbetet. Det handlar både om tillgång på personer som arbetar med uppgifterna och tillgången på medel för genomförande av konkreta åtgärder.
2.
Planer och
förutsättningar
FOTO : K AR l in GV ARSSO n FOTO : J A n T ÖVE / J OH né R•
Alla skyddade områden inklusive natura 2000-områden har ändamålsenliga skötselplaner/bevarandeplaner med tyd-liga bevarandemål och skötselåtgärder samt målindikatorer i en uppföljningsplan. naturvårdsverket tillhandahåller kontinu-erligt aktuella handböcker, vägledningar och riktlinjer för arbe-tet med skyddade områden. nya skötselplaner är utformade så att bevarandebehoven som följer av både skyddsbeslut och natura 2000-utpekande är tillgodosedda. Vid framtagande el-ler revidering av planer beaktas kunskaper om hotade arter i området, särskilt om arterna omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter (åGP).•
Förvaltningen av skyddade områden har tillräckliga admi-nistrativa och ekonomiska resurser för att kunna genomföra åtgärderna i skötselplaner och bevarandeplaner samt följa upp resultaten av arbetet och hålla planerna aktuella. Sakanslagen för skötsel är viktiga för detta, men förvaltarna är också aktiva och söka alternativa finansieringskällor.•
Alla naturreservat och natura 2000-områden har aktuella planer, med angivna bevarandemål och målindikatorer.•
Alla nationalparker har uppdaterade skötselplaner senast år 2020.•
det administrativa arbetet med skyddade områden, åGP och statliga leder bedrivs effektivt med stöd av ett väl fung-erande iT-stöd, ViC-natur/SkötseldOS, för planering, genom-förande och uppföljning.•
Förvaltarna har tillräckliga resurser för att hålla skötselpla-ner och skyddsbeslut aktuella, och för att administrera sköt-seln av skyddade områden.•
Medlen till förvaltning räcker till att finansiera de åtgärder som behövs för att senast år 2015 nå de bevarandemål som är lämpliga att nå genom aktiva åtgärder före detta år.•
Under perioden 2011–2013 går minst 60 procent av den nationella årliga tilldelningen för life+ till ansökningar inriktade på naturvårdande skötsel i skyddade områden.6.
Alla skötselplaner har bedömts avseende revideringsbe-hov senast 2012, och det finns en plan för arbetet med revi-deringarna. (länsstyrelserna)7.
Under åren 2011–2013 genomförs tre kurser för länssty-relserna och andra aktörer om hur bevarandemål och skötse-låtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas. (naturvårdsverket)8.
Minst hälften av alla skötselplaner med revideringsbehov har reviderats senast 2015, eller har försetts med en bilaga där bevarandemål och målindikatorer anges. (länsstyrelserna)9.
Senast år 2011 är en genomförandeplan fastställd för arbetet med revidering av skötselplaner för nationalparker under perioden 2011–2015. Planen beskriver även arbetet med översyn av nationalparksföreskrifter som reglerar kom-mersiell verksamhet. (naturvårdsverket)10.
iT-stödet ViC-natur/SkötseldOS förbättras kontinuerligt så att det fungerar väl för skötselåtgärder och uppföljning, samt fungerar väl för ekonomisk återrapportering senast 2014. (naturvårdsverket)11.
Senast 2011 används iT-stödet ViCnatur /SkötseldOS vid förvaltningen av skyddade områden, för arbetet med åGP och med statliga leder. (länsstyrelserna)12.
Senast 2012 har ett underlag tagits fram som beskri-ver resursbehoven för olika förvaltningsdelar, både avseende personal och sakanslag, och vilka resurser som avsätts följs därefter upp kontinuerligt. (naturvårdsverket)13.
Tilldelningen av ”skötselmedel” till länsstyrelserna, inom schablontilldelningen eller tillsammans med andra käl-lor, motsvarar behoven för att nå skyddssyften och bevaran-demål. (naturvårdsverket)14.
Ett samarbetsforum där förutsättningarna för använ-dande av miljöersättningar i skyddade områden kan disku-teras finns från 2011. i detta forum ska representanter för länsstyrelserna ingå och Sveriges ansvar enligt fågeldirek-tivet och art- och habitatdirekfågeldirek-tivet beaktas särskilt. (natur-vårdsverket och Jordbruksverket)15.
i län med samlade restaureringsbehov i skyddade områ-den motsvarande kostnader på mer än 10 mkr har länsstyrel-sen länsstyrel-senast 2013 samordnat eller deltagit i ansökningar om life+projekt eller projekt under andra finansiella program. (länsstyrelserna)I N R I K T N I N G
M å L
3.
Friluftsliv
och turism
FOTO : R OGER B ORGE lid / J OH né R FOTO : l ARS THU lin / J OH né RFriluftslivet har stor betydelse för människors hälsa, livskvalitet och förståelse för naturen. De skyddade områdena är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare.
Hållbar turism i skyddade områden är en möjlig-het för människor att uppleva naturen, för regional utveckling och för att människor ska få förståelse för naturvårdsarbetet.
Människor har olika önskemål knutna till sin naturupplevelse. Det är därför angeläget att ta reda på mer om besökarna i de skyddade områdena för att kunna anpassa skötseln och göra områdena mer tillgängliga. Tillgänglighet handlar om allt från den information en besökare kan få innan och under ett besök i ett område till anpassningar av stigar och anordningar för att möta besökare med särskilda behov. Det är också viktigt att områdenas bevarande-syften och förutsättningar styr bedömningen av vilken
•
i skötseln av de skyddade områdena tas hänsyn till frilufts-livet och där det är lämpligt görs områdena tillgängliga och anpassas för besökare. Turism och friluftsverksamhet i skyd-dade områden bedrivs på ett hållbart sätt. Alla grupper i sam-hället kan besöka skyddade områden, vilket innebär att en del områden behöver vara anpassade för besökare med särskilda behov, och att de särskilt anpassade områdena behöver vara väl geografiskt fördelade. Föreskrifter i skyddade områden innebär inte mer långtgående inskränkningar för det rörliga fri-luftslivet än nödvändigt.•
Senast 2013 arbetar förvaltare av skyddade områden med hållbar turism i skyddade områden, och förvaltarna och de som utformar skyddsbeslut och skötselplaner har aktuell och tillräcklig kunskap om planering för friluftsliv och skötsel av fri-luftsanläggningar.•
Särskilt besöksintressanta områden är identifierade senast 2013 och görs väl tillgängliga senast 2015.•
Senast 2015 finns det metoder och system för insamling av kvalitativa och kvantitativa undersökningsresultat om be-sökarna i nationalparker och andra objekt med en motsvarade betydelse för friluftsliv/turism. Sådana data samlas in kontinu-erligt, från och med samma år.•
Samtliga anläggningar för friluftslivet i skyddade naturom-råden eller längs det statliga ledsystemet som kan utgöra en säkerhetsrisk, är kontrollerade och dokumenterat säkra senast 2015.•
Senast 2013 finns det en sammanhållen och reviderad väg-ledning för förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen.kapacitet de bör ges för att ta emot besökarna. Ibland kan man behöva styra besökarna inom det skyddade området för att begränsa slitage på särskilt känsliga miljöer. Sveriges stora skyddade naturområden som är opåverkade av moderna markanvändningsformer är av internationell betydelse och viktiga att bevara.
Markägar- och brukaraspekter behöver beaktas när frågor om turism i de skyddade områdena behandlas. Det är samtidigt viktigt att föreskrifter för skyddade områden inte i onödan medför inskränkningar i alle-mansrätten eller reglerar kommersiell verksamhet om denna inte skadar ett områdes värden.
Det statliga ledsystemet i svenska fjällen är bety-delsefullt för allt friluftsliv i fjällmiljö och viktigt för besökarens säkerhet. Lederna kan kanalisera besökare för att undvika störningar av djurlivet och slitage på känslig mark. Det statliga ledsystemet gynnar också den regionala naturturismen.
16.
Senast 2011 har naturvårdsverket i samråd med berör-da aktörer tagit fram en vägledning för hållbar turism i skydberör-da- skydda-de områskydda-den. Tre seminarier om ämnet har arrangerats senast 2012. (naturvårdsverket)17.
Senast 2012 finns en vägledning för klassning av besöks-intressanta områden samt en vägledning för tillgängliggörande av dem. det finns också en strategi för arbetet med tillgänglig-het, med fokus på skyddade områden. (naturvårdsverket)18.
Senast 2013 har särskilt besöksintressanta områden identifierats och senast 2014 finns länsvisa planer för hur dessa ska tillgängliggöras och kommuniceras. (länsstyrelser-na)19.
Under perioden 2011–2015 genomförs tre kurser om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar samt om zo-nering för att kanalisera besökare. (naturvårdsverket)20.
Under perioden 2011–2015 genomförs två kurser om metoder att räkna besökare samt om att ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen. (naturvårdsverket)21.
Senast 2015 samlas kvalitativa och kvantitativa data in om besökare i nationalparker och insamling av sådana data sker sedan kontinuerligt. (alla förvaltare)22.
Senast 2015 har säkerhetsbrister på större anläggningar för friluftslivet inventerats och åtgärdats. (alla förvaltare)23.
Senast 2013 har vägledningen ”det statliga ledsystemet i fjällen” uppdaterats. (naturvårdsverket)I N R I K T N I N G
M å L
Att informera om de skyddade områdena är grunden för att människor ska hitta ut och uppleva områdena och informationsarbetet är viktigt för alla förvaltare. Ett av informationens viktigaste syfte är att väcka intresse för och förmedla kunskap om det skyddade områdets värden och attraktioner.
Information om de skyddade områdena behövs både före besöket och under besöket. Det är viktigt att informationen är lätt tillgänglig. Olika områden behöver informationsinsatser med olika ambitionsnivå och det finns många sätt att kommunicera på; webb-platser, entréskyltar, genom turistbyråer, naturum, foldrar, guidade visningar, sociala medier. För att nå fram med informationen är det viktigt att planera vilka informationsåtgärder som passar i varje område.
4.
information
Information på flera språk blir allt mer betydelsefullt. Åtgärder som tydlig vägvisning till områdena från allmänna vägar är avgörande för att besökare lätt ska hitta till områdena, och möjligheterna att ta sig till områdena med kollektiva transportmedel bör förbätt-ras och beskrivas särskilt.
Naturvägledning är sådan information som syftar till att förmedla känsla och förståelse för naturen och dess värden, och är av stor betydelse.
För friluftslivet i nationalparker och andra skyd-dade områden är det viktigt med väl utformade och fungerande entréer, platser dit man lätt kan hitta och ha som utgångspunkt för sitt besök. Satsningen på naturum är av stor betydelse för arbetet med informa-tion om skyddad natur.
nATURUM VäRMlAnd FOTO : P ER E R iKSSO n FOTO : My RA
24.
Alla nya naturreservat förses med basinformation enligt naturvårdsverkets riktlinjer så snart som möjligt, men senast två år efter skyddsbeslutet. Basinformationen i skyddade om-råden uppdateras löpande. (alla förvaltare)25.
En strategi för naturinformation / naturvägledning i skyd-dade områden tas fram senast 2013, och tre seminarier om naturvägledning genomförs under perioden 2011–2015. (naturvårdsverket)26.
En plan för upprustning av befintliga utställningar i stat-liga naturum tas fram senast 2011. (naturvårdsverket)27.
Senast 2011 initieras ett projekt för att det via internet ska gå att nå samlad och användarvänlig information om Sveri-ges skyddade natur riktad till besökare. den samlade internet-informationsplatsen fungerar senast 2012.28.
Senast 2013 sprids lättillgänglig information om vilka områden som är anpassade för funktionshindrade besökare. (alla förvaltare)29.
Senast år 2011 finns en fastställd plan för upprustning av entréer till nationalparkerna. (naturvårdsverket)30.
Senast år 2011 finns en fastställd gemensam national-parksidentitet. En plan för hur denna ska implementeras tas fram under 2012. (naturvårdsverket)•
informationen i skyddade områden är utformad så att den tillgodoser besökares behov, ökar deras utbyte av besöket och medverkar till att höja deras kunskaper och engage-mang för natur och naturvård. informationen är lättillgäng-lig, anpassad till det enskilda områdets förutsättningar, och utformad så att besökare med särskilda behov kan hitta vilka områden som är besöksvärda för dem.I N R I K T N I N G
•
Alla naturreservat har basinformation enligt naturvårdsver-kets riktlinjer, och alla skyddade områden har ändamålsenlig information på plats i området senast 2020.•
Senast 2012 går det att via ett ställe på internet hitta sam-lad information och upplysningar om skyddade områden i olika regioner. det finns även information på andra språk än svens-ka. informationen uppdateras kontinuerligt.•
Senast år 2020 har samtliga nationalparker med mer än 40 000 besökare årligen, samt naturreservat med motsvaran-de betymotsvaran-delse för besökare, entréer med hög kvalitet, i enlighet med naturvårdsverkets riktlinjer för nationalparksentréer.•
En gemensam nationalparksidentitet och varumärkes-strategi för nationalparkerna har tagits fram och används från 2011.M å L
å T G Ä R D E R
FOTO : P ER E R iKSSO n5.
Skötsel av naturtyper
och arter
Skötseln av naturtyper och arter är avgörande för bevarandet av naturvärdena i Sveriges skyddade om råden. Sveriges åtaganden enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet är en central del i arbe-tet med skötsel av naturtyper och arter.
Kunskap om hur de olika naturvärdena ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar våra skyddade områden. Åtgärdsprogrammen för hotade arter är ett viktigt kunskapsunderlag vid pla-neringen av skötseln av skyddade områden.
I de skyddade naturområdena finns ofta värdefulla kulturmiljöer. Vid förvaltningen ska hänsyn tas också till dessa värden och förvaltarna behöver ha goda kunskaper om områdenas historia.
FOTO : G ÖRA n V ESS lén
•
Alla skyddade områden sköts på det sätt som är mest lämp-ligt för att nå bevarandemålen. Förvaltningen av dem utgår från gällande skyddsbeslut och skötselplaner. naturtyper och arter som är prioriterade på nationell nivå eller som ingår i EUs na-turvårdsdirektiv ges särskild vikt i arbetet.31.
Senast 2011 finns en samlad strategi för vilka naturtyper och arter som är mest prioriterade att restaurera/återskapa biotoper för, samt en plan för vägledningar för skötsel. Väg-ledningar för skötsel av naturtyper tillhandahålls under åren 2011–2015. (naturvårdsverket)32.
Senast 2012 har de områden som har störst restaurerings-behov identifierats, och regionala planer finns för hur restaure-ringsarbetet bör läggas upp fram till 2015. (länsstyrelserna)33.
Minst 90 procent av arealerna hävdberoende naturtyper med icke gynnsam status har restaurerats senast 2015, om sta-tusen kan åtgärdas genom aktiva insatser som är förenliga med beslut och skötselplan. Målet gäller både natura 2000-områ-den och andra skyddade områ2000-områ-den. För övriga marker som är skötselkrävande har skötsel/eller restaureringsåtgärder inletts i minst 70 procent av de områden som identifierats enligt åtgärd 32 eller andra strategier och där åtgärderna är förenliga med beslut och planer. (länsstyrelserna)34.
Minst 15 kurser i restaurering och skötsel av naturtyper, för länsstyrelserna och andra aktörer, genomförs under åren 2011–2015. Från och med 2011 anordnas minst en semina-riedag per år där förvaltare kan ta del av aktuella forskningsre-sultat som berör skötseln av skyddad natur. (naturvårdsverket)35.
Ett internetforum för erfarenhetsutbyte kring skötselmeto-der och skötselmeto-deras effekter finns senast 2011. (naturvårdsverket)•
Minst 90 procent av arealen skyddade områden i odlings-landskapet som kräver restaurering och kontinuerlig skötsel har senast år 2015 en skötsel som är tillräcklig för att beva-randemålen ska nås.•
För naturtyper med behov av enstaka eller sällan återkom-mande skötselåtgärder har åtgärder inletts där det är lämpligt, med beaktande av behovet av landskapsplanering och av att flera typer av åtgärder, som naturvårdsbränningar, bör spridas över en längre tidsperiod.•
Förvaltarna och de som utformar skyddsbeslut och skötsel-planer har aktuell och tillräcklig kunskap om skötsel av natur-typer och skötselmetoder för att kunna planera och genomföra restaureringar och löpande skötsel.I N R I K T N I N G
M å L
å T G Ä R D E R
FOTO : SVE n H A llin G / J OH né RFOTO : A lF lind ERHE iM / n-n ATURFOTOGRAFER n A
Uppföljning är en viktig uppgift för den organisation som ansvarar för att de skyddade områden förvaltas på lämpligt sätt. Uppföljning görs för att se i vilken utsträckning vi når bevarandemålen och om skötsel-åtgärderna har varit relevanta för att nå målen. Krav på arbete med uppföljning följer också av Sveriges åtaganden enligt Fågeldirektivet och Art- och habitat-direktivet. Den organisation som arbetar för att nå målen i de skyddade områdena bör utvärderas löpande för att få en kostnadseffektiv måluppfyl-lelse i skötseln av skyddade områden. Utvärderingen av förvaltningsorganisationen kan också visa på de goda exempel som finns, bidra till ett bättre erfa-renhetsutbyte, förbättra de riktlinjer som finns för verksamheten med mera. Arbete med uppföljning och utvärdering är en viktig grund för ett effektivt nyttjande av administrativa och ekonomiska resurser i arbetet med att nå målen för naturtyper, arter och friluftsliv i de skyddade områdena.
•
Uppföljning är en del i arbetet med förvaltning av skyddade områden och bidrar till att bevarandemålen nås på ett kost-nadseffektivt sätt. den regionala förvaltningsorganisationen samt bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden är ändamålsenliga och följs upp och utvärderas kontinuerligt.•
Uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv enligt natur-vårdsverkets riktlinjer är i drift senast år 2011.•
Utvärdering av förvaltningen sker kontinuerligt med högst fem års intervall.36.
Kurser om uppföljning och om hur resultaten från upp-följningen kan utvärderas och användas av förvaltarna erbjuds under åren 2011–2015. (naturvårdsverket)37.
Ett iT-stöd för uppföljningen, med utgångspunkt i ViC natur, finns och är väl fungerande senast 2011. (naturvårds-verket)38.
Arbete med uppföljning av bevarandemål och skötselåt-gärder i skyddade områden sker kontinuerligt. (alla förvaltare)39.
Samlade redovisningar av uppföljningsresultaten görs regelbundet En redovisning görsvart tredje år för friluftsliv och hävdberoende naturtyper, och vart sjätte år för friluftsliv och alla naturtyper, med början (första redovisning) 2012. (na-turvårdsverket)40.
Förvaltningen av skyddade områden utvärderas kontinu-erligt och en andra utvärdering av förvaltningen av skyddade områden har genomförts senast 2014. (naturvårdsverket)I N R I K T N I N G
M å L
å T G Ä R D E R
6.
Uppföljning
och utvärdering
FOTO : E R iK H E ll BERGRegeringsskrivelser och propositioner
En samlad naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173 Framtidens Friluftsliv, Regeringens proposition 2009/10:238
Hållbart skydd av Naturområden, Regeringens proposition 2008/09:214
Naturvårdsverkets handböcker och rapporter
Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket 2003. Handbok 2003:3 Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2003.
Handbok 2003:9
Dialog för naturvården, Naturvårdsverket 2008, Rapport 5809
Nationella riktlinjer naturum i Sverige. Naturvårdsverket 2004. Rapport 5376
Planering och förvaltning för friluftliv – en forskningsöversikt. Naturvårdsverket 2005,
Rapport 5468
Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Naturvårdsverket 2010. Rapport 6379 Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket 2004. Rapport 5434 Vägledning för bidrag till lokal och kommunal naturvård. Naturvårdsverket 2004.
Rapport 5359
Att skylta skyddad natur, en vägledning om skyltar, foldrar, vägvisning, gränsmarkering och Internet. Naturvårdsverket 2003.
Friluftsanordningar – en vägledning för planering och förvaltning. Naturvårdsverket 2007. Räkna friluftslivet och Räkna friluftslivet 2, Naturvårdsverket
Övriga underlag
Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik? Friluftsrådet. Rapport 5388, augusti 2004 Besökarundersökningar i naturområden – en vägledning baserad på erfarenheter från de nordiska och baltiska länderna. TemaNord 2007:601
Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden. Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG. Europeiska gemenskaperna. 2000
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
En halvtidsöversyn
av Värna Vårda Visa
naturvårdsverkets program för bättre förvaltning och
nyttjande av naturskyddade områden 2005–2015
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
Vid Naturvårdsverkets preliminära ”sammanfatt-ning” av hur väl målen nåtts inom olika delar av Värna Vårda Visa, är det tydligt att vissa delom-råden behöver särskilt mycket insatser under den kommande perioden. Detta gäller bland annat områdena Skötsel av naturtyper och Skötsel- och bevarandeplaner, där många mål är väldigt långt från måluppfyllelse. För områdena Information samt Friluftsliv och turism ser det övergripande läget bra ut, även om fortsatt arbete inom dessa områden också krävs. Områdena Lokal delaktig-het samt Uppföljning och utvärdering har en mer blandad bild när det gäller måluppfyllelsen.
Flertalet delmål i VVV är formulerade för perioden 2005–2010, det är därför motiverat med framtagandet av kompletterande tidsatta mål för perioden 2010–2015. Att programperioden är så lång motiverar en översyn innan programperioden löpt ut, vilket sammanfaller väl med behovet av nya delmål för 2010–2015. Naturvårdsverkets bedömningar bygger i mycket hög utsträckning på de svar vi fått in från länen i samband med utvärderingsbesök 2005–2009. De bygger också
Sammanfattning
på våra egna uppgifter om genomförda åtgärder, samt muntlig och skriftlig löpande information från länen. Uppgifter som samlats in i samband med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag nr 22 2008 har också använts.
Upplägget för denna rapport utgår i huvud-sak från upplägget i Värna Vårda Visa. De olika avsnitten i programmet kommenteras var för sig i olika kapitel,
I den inledande delen i varje kapitel redovisas Naturvårdsverket samlade bedömning av hur väl vi till 2010 kommer att ha nått de olika delmålen i Värna, Vårda, Visa. Detta visas med glada, neu-trala eller missnöjda gubbar. En kort kommentar under varje mål anger vad bedömningen utgår från. I programmet finns dels övergripande inriktningar formulerade inom 6 delområden, dels 30 konkreta åtgärdsmål. Dessutom finns mål formulerade på ytterligare ett sätt, i en liten förtydligande textruta vid sidan om åtgärdsmålen. Dessa förtydligade mål överlappar ofta åtgärdsmålen, men inte riktigt alltid. Därför har en bedömning gjorts även för dessa mål.
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
Lokal delaktighet bedöms sammantaget ha fung-erat väl, men kan utökas. Betydelsen av lokal delaktighet lyfts fram i propositionen om hållbart områdesskydd. Att använda arbetsmarknadspo-litiska medel är för närvarnade inte möjligt. De kurser som hållits om Dialog för naturvården har varit en viktig del av satsningen på att förbättra den lokala delaktigheten. Den kritik som först fram när det gäller lokal delaktighet gäller främst andra områden än skötsel av skyddad natur. Under rubriken ryms flera punkter som egentligen inte kan anses vara kopplade till ”lokal delaktig-het”, t ex punkterna som rör miljöersättningarna. Eftersom de har betydelse för ekonomin för lokala aktörer står de ändå kvar under denna punkt.
åTGÄRDER
J
1. Länsstyrelserna bör besluta ommiljöersätt-ningar för alla lantbruksföretag med marker som uppfyller kraven för detta senast år 2006. Om villkoren för miljöersättningarna inte räcker för att nå ett gynnsamt tillstånd bör länsstyrelserna istäl-let erbjuda fleråriga skötselavtal.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: information som samlats
under utvärderingsprojektet men en sammanställ-ning/analys kan behöva göras.
K
2. Vid förvaltarträffar under åren 2005–2006ska behandlas goda exempel på hur lokal med-verkan i skötseln kan gå till och hur skötselavtal skrivs m.m.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: ej gjort. vägledning för
skötselavtal dock framtagen.
( ) 3. Naturvårdsverket ska år 2005 verka för att Arbetsmarknadsverket fördelar öronmärkta arbetsmarknadspolitiska medel till skötselåtgärder i skyddade områden.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Ej aktuellt.
L
4. Naturvårdsverket ska senast år 2006 tafram övergripande riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden.
lokal delaktighet
K
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Ej gjort, men en
fort-sättningskurs inom ”dialog för naturvården” har denna inriktning. NV har ställt en fråga till reger-ingen om kopplreger-ingen LOU-lokal delaktighet.
MåL
J
Minst 50% av länsstyrelsernas skötselmedelbör användas för upphandlade skötselåtgärder av lokala brukare, entreprenörer och andra lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för genomförande av skötselåtgärder i de skyddade områdena senast år 2008.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: En grov uppskattning
baserad på bl a utvärderingsintervjuer är 75% av naturvårdsskötselmedlen, men mycket åtgärder för friluftsliv utförs också av lokala företagare eller lokal fältpersonal.
J
Vid användning av arbetsmarknadspolitiskamedel för att genomföra skötsel- och restaurerings-arbeten bör i första hand lokal arbetskraft anlitas. Bakgrund till bedömning: För närvarande inte aktuellt men om möjligheten fanns är det troligt att målet skulle nås.
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
Skötsel- och bevarandeplaner
L
Att ha bra och uppdaterade skötsel och bevaran-deplaner är en viktig förutsättning för förvalt-ningen av de skyddade områdena. Tyvärr har bristen på administrativa resurser inneburit en betydande eftersläpning både vid framtagandet av nya skötsel planer och vid uppdateringen av äldre planer. Det är angeläget att uppföljningsbara mål finns i skötsel- och bevarandeplaner, och att Sveriges åtaganden inom Natura 2000-nätverket är beaktat i berörda skötselplaner. Basinventeringen har bidragit med viktiga nya kunskapsunderlag om förekomsten av olika naturtyper i de skyddade områdena. Naturvårdsverket har som förhoppning att en reviderad handbok om bildande och förvalt-ning av skyddade områden ska underlätta arbetet med uppdateringar och framtagande av planer, men det finns också behov av förstärkta resurser för dessa uppgifter på länsstyrelserna.
åTGÄRDER
L
5. Naturvårdsverket kommer att avsättasär-skilda medel under åren 2005–2010 för länsstyrel-sernas arbete med revidering av skötselplaner för landets skyddade områden.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Gjordes 2005, 2006,
riksrevisionen har dock påpekat att detta inte ska finansieras med sakanslag (framtagande av underlag ok). Förvaltarna råder inte över frågan om uppdatering av skötselplaner (och beslut). Det finns en konflikt mellan detta mål och behovet av arbete med skydd av nya NR.
J
6. Naturvårdsverket kommer att avsättasärskilda medel under åren 2004–2005 för läns-styrelsernas arbete med att upprätta bevarande-planer för landets Natura 2000-områden.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Gjordes 2004, 2005.
K
7. Naturvårdsverket kommer att genomföra3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer under åren 2005–2008 om hur bevarandemål och skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötsel-planer bör utformas.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: 1 kurs genomförd, fler
behövs. Flera lst har tagit fram egna mallar.
K
8. Naturvårdsverket, länsstyrelserna med fleraska tillsammans genomföra Basinventeringen under åren 2004–2007.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Förlängd till 2008, viss
förlängning 2009–10, oklart om kompletteringar kommer att behövas utöver det som behöver göras i nya skyddade områden.
K
9. Naturvårdsverket ska ta fram en plan förrevidering av skötselplaner för nationalparkerna under år 2005.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Natioanlparksplan
framtagen 2008. Revidering av skötselplaner för områden som utvidgas kommer att prioriteras. Ett utkast till plan för just skötselplansrevideringarna har tagits fram tidigare, men inte beslutats.
MåL
L
För 75% av alla skyddade områden börlänsstyrelserna ha tagit fram skötselplaner enligt Naturvårdsverkets handbok med tydliga bevaran-demål och skötselåtgärder senast år 2008.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Informationen samlas
inom utvärderingsprojektet, målet kommer inte att nås. Vi är medvetna om att mer vägledning behövs kring hur mål lämpligen ska formuleras, inte minst för habitat som inte är skötselkrävande.
J
För alla Natura 2000-områden börlänsstyrel-serna ha tagit fram bevarandeplaner med formule-rade bevarandemål senast augusti år 2005.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: I princip klart.
L
Alla nationalparker bör ha uppdateradeskötsel-planer senast år 2010.
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
Friluftsliv och turism
J
Riktlinjer för hållbar turism saknas, I övrigt är många av målen inom detta område nådda. Även om riktlinjerna är viktiga att ta fram, är Natur-vårdsverkets bedömning att det är få områden som påverkas negativt av ”ohållbar” turism idag, framtagandet av riktlinjerna kommer dock att få betydelse för långt fler områden.
åTGÄRDER
J
10. Naturvårdsverket ska ta fram vägledningom friluftsanordningar och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar under åren 2005–2010.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: 2 kurser genomförda och
vägledning framtagen.
K
11. Naturvårdsverket ska ta fram vägledningoch genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om metoder för att räkna besökare och ta fram och använda kvalitativa data om besö-kare i naturen under åren 2005–2008.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: 1 kursdag (i anslutning
till annan kurs) har genomförts, utöver det har det funnits kurser inom Europarcarbetet, men de har inte varit tillgängliga för alla förvaltare.
L
12. Naturvårdsverket ska under åren 2005–2006 i samråd med berörda aktörer ta fram nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Under framtagande men
ej klar, angelägen uppgift.
MåL
J
Friluftsanordningarna i 90% av de skyddadeområdena ska vara upprustade och väl under-hållna senast år 2015.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Informationen samlas
inom BI friluftliv och uppföljningsprojektet och kommer att kunna utläsas ur SkötselDOS
J
Förvaltarna ska senast år 2008 ha kunskap ommetoder för att ta fram och använda kvantitativa och kvalitativa data om besökarna i skyddade områden.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Kurser har
erbju-dits, handbok för besökarräkning finns samt manual för uppföljning friluftsliv.
L
Senast år 2006 ska det finnas nationellariktlinjer för hållbar turism i skyddade områ-den.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Under framtagande
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
information
J
Samtliga län har gjort omfattande satsningar på att förbättra information om och i de skyddade områ-dena. Webbsidor har tagits fram, skyltar har satts upp etc i hög utsträckning. Gränsmarkeringar och skyltning av nytillkommande skyddade områden kommer dock att bli en utmaning de kommande åren, framför allt i de län i norra Sverige som kom-mer att få många nya skyddade områden på statlig mark.
åTGÄRDER
J
13. Förvaltarna bör handla upp ochgenom-föra basinformation under åren 2005–2007.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: I princip genomfört enligt
uppgifter inom utvärderingsprojektet.
L
14. En nationell plan för nya naturum kommeratt tas fram av Naturvårdsverket år 2005. Två nya ”statliga” naturum (Laponia och Höga kusten) kommer att påbörjas senast år 2005. En plan för upprustning av befintliga utställningar i statliga naturum tas fram under år 2005. Upprustningen av utställningarna kommer att påbörjas år 2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Planen är under
fram-tagande. Höga kusten klart, Laponia senarelagt. Upprusting/översyn befintliga naturum pågår inom naturumprojektet.
K
15. Riktlinjer för information i särskiltbesöks-intressanta skyddade områden kommer att utveck-las av Naturvårdsverket under åren 2005–2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Riktlinjer om
informa-tion finns, men det är angeläget att ange vad som utmärker SBI-områden.
J
16. Riktlinjer för nationalparksentréerkom-mer att tas fram av Naturvårdsverket under åren 2005–2006. Upprustning av nationalparksentréer kommer att påbörjas år 2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Riktlinjer finns,
upprust-ning påbörjad.
J
17. En guidebok om de 101 finaste skyddadeområdena i landet ska produceras av Naturvårds-verket tillsammans med länsstyrelserna under åren 2005– 2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Bok framtagen.
K
18. Naturvårdsverket kommer att starta ettprojekt tillsammans med länsstyrelserna år 2005 för att utveckla naturvägledning i skyddade områden.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Centrum för
Naturväg-ledning startat.
MåL
J
Alla skyddade områden bör ha minstbasinfor-mation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer senast år 2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Informationen samlas
inom utvärderingsprojektet. Länen har gjort stora satsningar och relevant information finns i flertalet skyddade områden.
L
En nationell plan för nya naturum börfaststäl-las senast år 2005 och bör vara genomförd senast år 2010.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Framtagandet ligger f n på
is. NV bedömer det inte som önskvärt/rimligt att alla nya naturum ska vara klara 2010 men en plan är angelägen.
J
Alla naturum ska uppfylla Naturvårdsverketsnationella riktlinjer för naturum senast år 2010.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: naturumprojektet
avslu-tas dec 2009 och målet är nått då.
K
En plan för entréer till national-parkerna börvara fastställd senast år 2006 och fem nationalpar-ker bör ha åtgärdade entréer senast år 2010. Samt-liga nationalparker och särskilt besöksintressanta naturreservat bör ha entréer med hög kvalitet senast år 2015.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Plan för entréer finns.
Arbetet med översyn av entréer har påbörjats men färre än fem kommer att vara klara 2010.
J
Naturvägledning bör finnas i de 101 finasteskyddade områdena år 2007.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Bok framtagen.
J
Alla länsstyrelser bör ha information om sinaskyddade områden på sina webb-sidor senast år 2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Finns enligt information
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
Skötsel av naturtyper
L
Detta är kanske det område där mest arbete krävs för att nå uppsatta mål. Detta beror på att restau-reringar av natur är resurskrävande, både när det gäller planering/administration och när det gäl-ler kostnader. De medel som finns för skötsel av skyddad natur är ännu långt ifrån tillräckliga för att alla områden ska kunna skötas på ett sätt som bevarar och utvecklar deras värden. Ett kostnads-effektivt arbete är en förutsättning för att nå målen även om mer resurser skjuts till. Möjligheterna till alternativa, externa finansieringskällor bör under-sökas mer. Regionala prioriteringar när det gäller restaureringsinsatser är angelägna att ta fram, så att resurser styrs till de mest akuta områdena först.
I en stor del av de skyddade områdena innebär skötseln av naturmiljöer även ett bevarande av kulturmiljöer, och även nära knutan till övrigt bevarande av kulturspår i områdena. Det är viktigt att förvaltarna har en helhetssyn på områdenas samlade värden. I vissa fall kan bevarandet av olika typer av värden vara i konflikt med varandra. I sådana fall är det viktigt att det framgår av sköt-selplanen vilka värden som är prioriterade.
åTGÄRDER
L
19. Naturvårdsverket kommer att höjatilldel-ningen av ”skötselmedel” till länsstyrelserna inom schablontilldelningen successivt från och med år 2005 till och med år 2008 för att förvalta tillkom-mande områden, klara eftersläpning av skötseln i befintliga områden samt för att höja kvaliteten.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: anslagen höjdes till 2007,
en liten höjning skedde 2009 men även visst åter-tag. En översyn av schablonmodellen gjordes 2008 och då tydliggjordes det vilka medel som fördelas med utgångspunkt från naturtypsförekomster, men underlaget till översynen visade också på större resursbehov än de medel som fördelas.
K
20. Naturvårdsverket kommer att genomföra3 kurser i upphandling för länsstyrelserna och andra aktörer under åren 2005–2007.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Nedprioriterat, lst ska
själva kunna upphandling. 1 kurs genomförd.
J
21. Naturvårdsverket kommer att genomföra15 kurser i restaurering och skötsel av naturtyper för länsstyrelserna och andra aktörer under åren 2005–2008.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: strax över 15 kurser har
erbjudits 2005–2008. naturskötselkurser planeras erbjudas löpande och styrs av länens behov. Ökad kontakt mellan forskare och förvaltare angelägen, NV kan bidra till detta.
K
22. Naturvårdsverket kommer att ta fram ettverktyg för länsstyrelsernas planering, genomför-ande och uppföljning av skötselåtgärder år 2005.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: SkötselDOS i drift, men
bara för att SkötselDOS finns är inte alla problem lösta, och systemet fungerar ännu endast i begrän-sad utsträckning.
L
23. Naturvårdsverket kommer att ta fram enplan för vägledningar för skötsel av naturtyper år 2005.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Utkast finns. Oklart om
detta kan ersättas av skötselwebb eller något annat mer flexibelt.
K
24. Naturvårdsverket kommer att produceravägledningar för skötsel av naturtyper under åren 2005–2010.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Vägledningar om dyner
och om barrskogar under framtagande. ArtD ger stöd beträffande vägledningar N2K.
L
25. Naturvårdsverket kommer att verka föratt länsstyrelserna ska erhålla erforderliga resurser för administration av förvaltningen av skyddade områden senast år 2006.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Förstärkning har skett,
men otillräcklig.
MåL
L
Minst 75% av arealen skyddade områden somkräver restaurering och skötsel i odlingslandskap, myrar, vattenmiljöer, lövskogar, boreala skogar med flera ska skötas så att bevarandemålen nås senast år 2010.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: underlag inkommet från
länen inom ramen för RU 22 2008, långt från målet i samtliga län.
En
HA
lVT
id
SÖVERS
yn
A
V
Vä
R
n
A
Vå
R
d
A
Vi
SA
Uppföljning och utvärdering
K
De uppföljningsprojekt som pågått 2005–2009 är nu avslutade, och vi kan gå in i en fas där uppfölj-ning utförs löpande. Naturvårdsverket behöver ta fram bättre vägledning angående utformning av uppföljningsbara mål och uppföljningsparametrar för vissa naturtyper. Utvärderingen av förvalt-ningen har genomförts en gång för alla län, och länsvisa förbättringsprogram har tagits fram eller håller på att tas fram.
åTGÄRDER
J
26. Naturvårdsverket kommer att avsättasärskilda medel till länsstyrelserna från och med år 2005 för uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Särskilda medel har
avsatts inom utvecklingsprojektet. Öronmärkta medel kommer ej att finnas framöver, men det förslag på uppföljningsmodell som tagits fram bygger på att ca 5% av de nationella skötsel-medlen används. NV kommer trol att finansiera en del av uppföljningen på nationell nivå.
J
27. Naturvårdsverket kommer att genomföra4 kurser för länsstyrelserna under åren 2005–2008 om hur uppföljning och utvärdering bör genom-föras.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Flera kurser har hållits
inom ramen för uppföljningsprojektet.
K
28. Ett IT-stöd för uppföljning ochbasinven-tering ska tas fram av Naturvårdsverket i samråd med länsstyrelserna under år 2005.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: BIDOS finns för BI.
UFDOS försenat, kommer ev 2009. Tillfälliga lösningar används istället.
K
29. Förvaltningsorganisationen i landet skautvärderas senast år 2008.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Ej aktuellt.
J
30. Naturvårdsverket ska påbörja utvärderingav förvaltningen av skyddade områden år 2005 och den ska därefter ske kontinuerligt.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Alla län har haft ett
för-sta utvärderingsbesök 2009, kommer att fortsätta löpande.
MåL
K
Uppföljning av bevarandemål ochskötselåtgär-der enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ska vara i drift senast år 2005.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Uppföljningsprojekt
avslutas 2009, metoder under utveckling.
J
Utvärdering av förvaltningen ska påbörjassenast år 2005 och ska därefter ske kontinuerligt.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Pågår, fas 1 klar 2009.
J
Förvaltarna ska ha tillräcklig kunskap omskötsel av naturtyper och skötselmetoder för att kunna planera och genomföra restaureringar och löpande skötsel senast år 2008.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Kurser har hållits,
bedömningen är att förvaltarna i huvudsak anser att de har den kunskap de behöver.
L
Medel till förvaltning ska räcka till attfinan-siera de åtgärder som behövs för att bevarande-målen ska nås senast år 2010.
BAKGRUND TILL BEDÖMNING: Ej tillräckligt enligt länen
L
Senast år 2006 bör länsstyrelserna hatillräck-liga resurser för att administrera skötseln av skyd-dade områden.
Programmet Värna Vårda Visa är en avsiktsförklaring som anger vad Naturvårds verket anser behöver priori-teras inom arbetet med att förvalta skyddade områden. Programmet innehåller mål och åtgärder för Naturvårds-verket arbete men även sådana som berör länsstyrelserna och andra aktörer.
Naturvårdsverket tog under 2004 fram ett program för att bättre förvalta och använda landets naturskyd-dade områden. Inriktningar och åtgärder avsåg tioårspe-rioden 2005–2015. En halvtidsöversyn av programmet gjordes 2009 varefter programmet har uppdaterats med hänsyn till nya behov och inriktningar för naturvårdsar-betet 2011–2015. Uppfyllda mål har tagits bort i det nya programmet, andra mål har uppdaterats, och vissa nya mål har lagts till. Vid uppdateringen har kopplingen till länsstyrelsernas regeringsuppdrag om framtagande av regionala program beaktats och det har tydliggjorts vilka uppgifter som berör länen eller andra förvaltare.
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna – Kaserngatan 14.
Tel: +46 10-698 10 00, fax: +46 10-698 10 99, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40,
orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
RAPPORT 6462
VäRnA · VåRdA · ViSA
Ett program för att bättre förvalta och använda
naturskyddade områden 2005–2015
nATURVåRdSVERKET iSBn 978-91-620-6462-4 iSSn 0282-7298
