ABC-klassificering och dess användningsområde : En fallstudie inom inköp mot lagerorder

ABC-klassificering

och dess

användningsområde

HUVUDOMRÅDE: Industriell organisation och ekonomi FÖRFATTARE: Camilla Carlsson och Jonna Rommedahl HANDLEDARE:Rigmor Skoglund

JÖNKÖPING 2021 Maj

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Förord

Först och främst vill vi tacka fallföretaget Datakraft som möjliggjorde studiens genomförande. Utsikterna såg inte alltför goda ut på grund av den härjande pandemin, men tillsammans med fallföretaget lyckades vi få till ett fint samarbete. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare på fallföretaget, Andreas Gunnarsson, som har varit en otrolig stöttepelare under hela processen och som har bidragit med både tid och visdom. Tack för din envishet och uthållighet, vi lyckades tillsammans rätt bra trots allt! Vi vill även tacka de som på något sätt har bidragit till att studien gick att genomföra.

Vidare vill författarna också passa på att rikta ett tacksamt hejarop till David Eriksson på Jönköpings Tekniska Högskola. Tack för all värdefull stöttning och handledning under examensarbetets gång, vilken klippa du är! Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Rigmor Skoglund på Jönköpings Tekniska Högskola som betonat vikten av att kontinuerligt driva examensarbetet framåt och därmed ständigt ha en plan för fortsatt arbete.

Vi får inte heller glömma våra familjer och pojkvänner vilka har fått utstå en del under den här tiden, tack!

Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett gott samarbete. Jönköping 2021–06-09

________________________ ________________________

Camilla Carlsson Jonna Rommedahl

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Industriell organisation och ekonomi, med inriktning på logistik och ledning. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Marco Santos Handledare: Rigmor Skoglund Omfattning: 15 hp

Abstract

Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge of how the inventory can be

controlled and managed when purchasing in conjunction with an ABC-classification. To fulfil the purpose, two research questions have been formulated:

[1] How can the ABC classification be used to manage the purchasing process? [2] How can the ABC classification contribute to improved warehouse service?

Method – The study was initiated with a feasibility study in order to shed light on the problem

area and its context which the study intends to investigate further. The feasibility study in combination with a literature review contributed to the formulation of the purpose and research questions. The study is designed in accordance with a case study with a singular analysis unit, in this case the purchasing unit in a business system. Furthermore, data collection was generated via literature study, interview, and questionnaire. The interviews and the questionnaires contributed to qualitative primary data which were intended to illustrate the users’ knowledge and use of the studied phenomenon.

Findings – It was found in the study that ABC classification is an effective method for

differentiating purchasing and inventory management. This study demonstrates that an interconnection of ABC classification and inventory service level is the most effective approach in order to control and minimize the occurrence of shortages, resulting in improved warehouse service.

Implications – The subject areas, which first and foremost are ABC classification and

inventory management, are thoroughly researched as proven by existing literature, hence generating new knowledge to the fields are considered to be challenging. Despite the given circumstances, this study adds knowledge to a certain extent, as the study presents and strengthens existing research regarding how a combination of an ABC classification and a certain degree of service level has been shown to streamline the purchasing process and improve the warehouse service as well as the inventory management.

Limitations – This study only includes the users of the business system and the purchasing

module provided by the case company, which can be considered to affect the generalizability of the study. The fact remains, however, that generalizability should also apply in other systems in connection with purchasing, since the starting point of the theory and its area of application is so well known and generally accepted.

Keywords – ABC analysis, ABC classification, inventory management, inventory control,

Sammanfattning

Syfte – Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika artikelklassificeringar bör styras

vid inköp. För att besvara syftet har det brutits ner i två frågeställningar: [1] Hur kan ABC-klassificering användas för att styra inköp?

[2] Hur kan ABC-klassificering bidra till förbättrad lagerservice?

Metod – Studien initierades med en förstudie för att belysa det problemområde och dess kontext, vilken studien ämnar undersöka. Förstudien i kombination med litteraturstudie bidrog till formulering av studiens syfte och frågeställningar. Studien är av enfallsdesign med en analysenhet, i det här fallet inköpsmodulen i ett affärssystem. Vidare genererades datainsamling via litteraturstudie, intervju samt enkät. I samband med intervju och enkät erhölls kvalitativa primärdata som avsåg åskådliggöra användarnas kunskap och användning av det studerade fenomenet.

Resultat –ABC-klassificering visar sig vara en effektiv metod för differentiering av inköp och lagerstyrning. Den här studien påvisar att en sammankoppling av artikelklassificering och lagerservicenivå är det mest effektiva tillvägagångssättet i syfte att kontrollera och minimera uppkomsten av bristtillfällen som ger upphov till förbättrad lagerservice.

Implikationer – Ämnesområdet kring ABC-klassificering och servicenivå är väl utforskat inom befintlig litteratur, vilket bidrar till mindre utrymme att generera ny kunskap till området. Trots given omständighet tillför studien i viss utsträckning kunskap, då genomförd studie framlägger och stärker befintlig forskning då en kombination av ABC-klassificering och servicenivå har visat sig effektivisera inköpsarbetet. En sådan kombination visar sig i empirin ha minimerat antal bristtillfällen och på så vis förbättrat lagerservicen.

Begränsningar –Studien inkluderar enbart användare av inköpsmodulen som fallföretaget tillhandahåller, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Faktum kvarstår dock att generaliserbarhet även bör gälla i andra fall då inköp görs eftersom utgångspunkten för teorin och dess användningsområde är så pass känt och allmänt godtaget.

Nyckelord – ABC-analys, ABC-klassificering, lagerhantering, lagerservice, lagerstyrning,

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ... 3

1.5 DISPOSITION ... 4

2 METOD OCH GENOMFÖRANDE... 5

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ... 5

2.2 ARBETSPROCESSEN ... 5 2.3 ANSATS ... 6 2.3.1 Induktion ...7 2.3.2 Deduktion ...7 2.3.3 Abduktion ...7 2.4 DESIGN ... 7 2.5 FÖRSTUDIE ... 8 2.6 DATAINSAMLING ... 9 2.6.1 Litteraturstudie ...9 2.6.2 Intervju ... 10 2.6.3 Enkät ... 11 2.7 DATAANALYS ... 12 2.8 TROVÄRDIGHET ... 12 2.8.1 Validitet... 12 2.8.2 Reliabilitet ... 13 3 TEORETISKT RAMVERK ... 14

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 14

3.2 INKÖP ... 15 3.2.1 Säkerhetslager ... 15 3.2.2 Beställningspunktssystem ... 16 3.2.3 Ekonomisk orderkvantitet ... 16 3.2.4 Minsta orderkvantitet ... 17 3.2.5 Bedömd orderkvantitet ... 17 3.3 ABC-KLASSIFICERING ... 18 3.3.1 ABC- analys ... 18

3.3.2 Andra klassificeringsgrunder än volymvärde ... 19

3.3.3 ABC-klassificering med avseende på flera parametrar ... 20

3.4 DIFFERENTIERAD STYRNING GIVET EN ARTIKELKLASSIFICERING ... 21

3.4.1 Differentiering av inköpsarbete ... 21

3.4.2 Differentiering av orderkvantitet ... 21

3.4.3 Differentierad lagerstyrning ... 22

3.5 LAGERSERVICENIVÅ ... 23

3.5.1 Differentiering av servicenivåer givet en artikelklassificering ... 23

4 EMPIRI ... 24

4.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING ... 24

4.1.1 Affärssystemet Pyramid ... 24

4.2 SAMMANSTÄLLNING AV EMPIRIINSAMLING ... 24

4.3 NULÄGESANALYS FÖR INKÖPSARBETET ... 25

4.4 ANVÄNDNING AV ABC-KLASSIFICERING ... 26

4.5 ANVÄNDNING AV LAGERSERVICENIVÅ ... 27

4.6 ANVÄNDNING AV ABC-KLASSIFICERING KOMBINERAT MED LAGERSERVICENIVÅ... 27

4.6.1 Vad sker i samband med sammankoppling av abc-klassificering och servicenivå? ... 28

4.7 BRISTSITUATIONER ... 28

5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 30

5.1.1 ABC-klassificering och dess användningsområde ... 30

5.1.2 ABC-klassificering med avseende på flera parametrar ... 30

5.1.3 Differentiering av inköpsarbete ... 31

5.1.4 Differentiering av orderkvantitet ... 31

5.1.5 Nulägesanalys av användningen av ABC-klassificering ... 32

5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 33

5.2.1 Differentierad lagerstyrning ... 33

5.2.2 Differentiering av lagerservicenivå ... 34

5.2.3 Differentiering av servicenivå givet en artikelklassificering ... 34

5.2.4 Nulägesanalys över användningen av lagerservicenivå ... 34

5.2.5 Användningen av ABC-klassificering kombinerat med lagerservicenivå ... 35

6 RESULTAT OCH DISKUSSION ... 37

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 37 6.1.1 Frågeställning 1... 37 6.1.2 Frågeställning 2... 37 6.2 TEORETISKT BIDRAG ... 38 6.3 EMPIRISKT BIDRAG... 38 6.4 METODDISKUSSION ... 38

6.5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 39

6.6 VIDARE FORSKNING... 39

Figurförteckning

FIGUR 1 INKÖP OCH VÄRDEKEDJAN ÅTERSKAPAT FRÅN PORTER (VAN WEELE A.J.,2012) ... 3

FIGUR 2 LOGISTIK OCH MATERIALSTYRNING INSPIRERAT AV STORHAGEN (2018) ... 3

FIGUR 3 STUDIENS DISPOSITION ... 4

FIGUR 4 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ... 5

FIGUR 5 STUDIENS ARBETSPROCESS ... 6

FIGUR 6 STUDIENS DESIGN INSPIRERAD AV YIN (2007) ... 8

FIGUR 7 STUDIENS DATAANALYS ... 12

FIGUR 8 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 14

FIGUR 9 MODELL AV DEN GENERELLA MATERIALANSKAFFNINGSPROCESSEN INSPIRERAD AV JONSSON OCH MATTSSON (2011) ... 15

FIGUR 10 GRUNDPRINCIPEN FÖR BESTÄLLNINGSPUNKTSSYSTEM INSPIRERAT AV JONSSON OCH MATTSSON (2011) ... 16

FIGUR 11 EKONOMISKA MOTIV FÖR VAL AV ORDERKVANTITET (JONSSON &MATTSSON,2011) .. 17

FIGUR 12 ILLUSTRATION AV ABC-KLASSIFICERING INSPIRERAD AV JONSSON OCH MATTSSON (2016) ... 19

FIGUR 13 ABC-KLASSIFICERING MED AVSEENDE PÅ FLERA PARAMETRAR INSPIRERAD AV JONSSON ET AL.(2019) SAMT JONSSON OCH MATTSSON (2016) ... 20

FIGUR 14 SAMBANDET MELLAN KOSTNADER OCH SERVICENIVÅ INSPIRERAT AV JONSSON ET AL. (2019) ... 22

FIGUR 15 ABC-KLASSIFICERING MED AVSEENDE PÅ FLERA PARAMETRAR INSPIRERAD AV JONSSON ET AL.(2019) SAMT JONSSON OCH MATTSSON (2016) ... 31

FIGUR 16 SAMBANDET MELLAN KOSTNADER OCH SERVICENIVÅ INSPIRERAT AV JONSSON ET AL. (2019) ... 33

Tabellförteckning

TABELL 2LITTERATURSÖKNING ... 10

TABELL 3GENOMFÖRDA INTERVJUER ... 11

TABELL 4BESVARADE ENKÄTER ... 11

TABELL 5GENERELL GRUPPERING FÖR ARTIKELKLASSER ... 18

TABELL 6SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER ... 25

1 Introduktion

Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

I takt med ökad globalisering som möjliggör för företag att ta del av det globala utbudet och efterfrågan skapar enligt Tummala et al. (2014) företag också förutsättning att utöka sin närvaro samt öka den potentiella vinsten. I och med dessa lockande utsikter skapas också utmaningar i form av längre och mer komplexa försörjningskedjor, som ofta spänner över flera länder och ibland till och med kontinenter. Samtidigt präglas industrin av allt högre kundkrav vad gäller kvalitet, flexibilitet, leveranstid och lyhördhet, vilket bidrar till att det numera är vanligt förekommande att företag fokuserar på sin kärnkompetens och outsourcar mindre betydelsefulla uppgifter till andra aktörer. Den här strategin påverkar onekligen hanteringen av risker i redan komplexa försörjningskedjor, riskerna kan därmed orsaka störningar eller rent av haverier i en försörjningskedja om de inte hanteras (Tummala et al., 2014). Det är inte heller ovanligt att det faktiska användningsbehovet inte kan tillgodoses omedelbart på grund av att flödet störs av ett avbrott, vilket orsakar en betydande förvirring för både kund och leverantör (Korponai et al., 2017).

Oskarsson et al. (2013) redogör för att logistik har utvecklats från att handla om lager och transporter till att betraktas som en essentiell del i många företags konkurrensstrategi. Logistik anses numera vara en grundläggande faktor för att kunna skapa konkurrenskraft och lönsamhet, då logistik primärt handlar om att få de olika flödena att fungera på ett kostnadseffektivt och kundanpassat sätt. Oskarsson et al. förklarar att då det visat sig att logistik har en direkt påverkan på hela systemet och dess resultat påverkas därmed företaget i sin helhet Av den här anledningen handlar logistik numera till stor del om förändring, genom att driva sin verksamhet bättre och mer kostnadseffektivt. Vukasović et al. (2021) belyser att lämplig organisering och genomförande av aktiviteter kopplade till logistik i hög grad bidrar till att skapa bättre affärsmiljö i företaget, som då kan innebära ökad affärseffektivitet, kostnadsrationalisering, ökad produktivitet och bättre övergripande kvalitet. Enligt Jonsson och Mattsson (2016) kan logistik generellt ses som läran om effektiva materialflöden, ett samlingsnamn för de processer som syftar till att leverera rätt material och produkter till rätt plats i rätt tid. Logistik ämnar skapa plats- och tidsnytta, i enlighet med företagsekonomiska intressen syftar så även logistik till att generera ökad konkurrenskraft och ekonomisk vinning. Lumsden et al. (2019) gör det tydligt att leverantörer ställs inför en utmaning då det gäller att hålla rimlig kostnad med rimlig servicenivå, oavsett om man är distributör eller producent. Då krävs en systemdesign som matchar de kundkrav som ställs, med andra ord accepteras varken över- eller underprestation för att säkra att leveranslöftet till kund uppfylls. Fortsättningsvis menar Lumsden et al. att logistik omfattar såväl design, implementering, planering och genomförande som övervakning samt styrning, av den orsaken att det är av största vikt att genomförandet sker utan att ge upphov till störningar i de resterande delarna av försörjningskedjan.

Korponai et al. (2017) förklarar att den klassiska metoden för lagerstyrning innebär optimering av lagernivåer ur ett kostnadsperspektiv, vilket innebär att den optimala lagernivån representeras av det lager som motsvarar en lägsta totalkostnad. Bland kostnaderna för lager kan man skilja mellan tre grundläggande kostnadskategorier, däribland kostnad för orderhantering, kostnader relaterade till lagerhållning samt kostnader direkt kopplade till lagerbrist. Ändringar inom en av dessa kategorier kan direkt medföra negativ påverkan på någon annan kategori. Lagerkostnaderna ökar exempelvis linjärt med en ökning av partistorleken, samtidigt som kostnaderna för orderhantering minskar. På samma vis återfinns lagerhållningskostnaderna i en avvägningsrelation med kostnaden för lagerbrist. Den första vetenskapliga modellen för det optimala partiets storleksbestämning publicerades av Harris år 1913, modellen benämns följaktligen ekonomisk orderkvantitet, även känd som EOK. Den ursprungliga modellen definierar en optimal kvantitet givet att bristtillfällen är oacceptabelt och förutsätter även så kallade deterministiska, vilket innebär förutbestämda, förhållanden vad gäller efterfrågan. Sedan 1913 har den ursprungliga modellen för ekonomisk orderkvantitet

omarbetats och flertalet tillägg har skett, nuförtiden beskriver modellen de verkliga operativa processerna mer detaljerat och ger svar på praktiska frågor.

Mattsson (2011a) konstaterar att ett återkommande problem inom lagerstyrning är efterfrågan under ledtid, det vill säga under den tid det tar att återanskaffa beställd orderkvantitet. Problemet bottnar i att efterfrågan anses vara mer eller mindre okänd samt att den varierar på ett oförutsägbart sätt. I syfte att gardera sig mot variation och bibehålla en önskad leveransförmåga använder man sig därför av säkerhetslager. I ett säkerhetslager förvaras både råmaterial och komponenter för tillverkning av produkter, samt lagerhållning av färdiga produkter som är leveransklara till kund. Ett säkerhetslager orsakar därför kapitalbindning, vilket är det pris man får betala för att upprätthålla en förbestämd leveransförmåga till kund. Därmed är det av stor betydelse att dimensionera ett säkerhetslager så att den kapitalbindning, vilket är en resursförbrukning, som uppkommer står i rimlig proportion till det värde som en högre leveransförmåga innebär.

1.2 Problembeskrivning

Globaliseringen visar sig utmana hanteringen av försörjningskedjor, såväl den interna försörjningskedjan som den uppströms och nedströms. Försörjningskedjans komplexitet påverkas enligt Humair et al. (2013) även av att det förekommer variation med avseende på tillgång och efterfrågan, vilket medför att allt högre krav ställs på effektiv hantering av resurser. Därmed bör en avvägning mellan önskad servicenivå och lämplig lagerhållning beaktas för att bevara en hållbar konkurrensfördel.

Den ursprungliga modellen för lagerstyrning, ekonomisk orderkvantitet, och förutsättningen att bristtillfällen inte är tillåtet, anses vara alltför begränsande i en industriell tillverkningsmiljö skriver Korponai et al. (2017). Vidare förklaras att de teorier som tillämpas för den ekonomiska orderkvantiteten påverkas av det faktum att kundkraven inte är helt kända, samt att störningar kan uppstå i processerna och försörjningskedjan, vilka tillsammans skapar osäkerhet angående efterfrågan på inköpta delar och utvecklingen av lagernivån. Lagerbrist kan orsakas av flertalet orsaker däribland variation i ledtid för inköpt material eller komponenter, fluktuation i kundbehov eller på grund av oplanerade störningar inom försörjningskedjan. För att hantera nämnda osäkerheter betonas vikten av att man justerar lagernivån med en kvantitet som representerar ett säkerhetslager.

ABC-klassificeringssystem används enligt Teunter et al. (2010) i stor utsträckning av tillverkande företag för att effektivisera organisationen och dess lagerhantering, vidare menar Iqbal et al. (2017) på att metoden är lätthanterlig och simpel. Teunter et al. (2010) förklarar att ett lager består i regel av ett mycket stort antal diverse lagerhållna artiklar vilka benämns som lagerställeenheter. Den främsta anledningen till att tillämpa en ABC-klassificering är att i de flesta praktiska fall är antalet lagerställeenheter alltför många för att det ska vara möjligt att använda en enskild metod för lagerstyrning för varje unik artikel. För att underlätta lagerstyrningen kan en klassificering kombineras med önskad servicenivå. ABC-klassificering kan även användas i samband med riskhantering gällande hur avvägning mellan lagernivå och servicenivå ska genomföras (Iqbal et al., 2017).

Korponai et al. (2017) påtalar dock att ett säkerhetslager inte är avsett att eliminera samtliga lagerbristtillfällen, utan bara till en förbestämd procentandel. Val av servicenivå innebär således önskad sannolikhet för att ett bristtillfälle inte kommer att inträffa mellan den tidpunkt då beställning görs och då den beställda kvantiteten levereras. Om man ämnar erbjuda en hög servicenivå krävs ett betydligt större säkerhetslager, men å andra sidan resulterar samma resonemang i färre bristtillfällen. Ju större ett säkerhetslager är, desto högre är lagerhållningskostnaderna. Genom att eftersträva en hög servicenivå ges därmed möjlighet till att uppnå hög kundnöjdhet, det är upp till företaget att balansera avvägningen mellan lagerhållningskostnader och kundservice.

1.3 Syfte och frågeställningar

I problembeskrivning framgår det att försörjningskedjor som är av komplex natur, utmanar tillverkande företag och lagerstyrning i sin helhet. Vidare framgår det att en artikelklassificering kan underlätta lagerstyrning i samband med inköp. Därmed är syftet med denna studie att:

Öka kunskapen om hur olika artikelklassificeringar bör styras vid inköp. För att besvara syftet har det brutits ned i två frågeställningar.

För att erhålla en förståelse kring hur en ABC-klassificering kan bidra till differentierad styrning av artiklar, fordras granskning av befintlig forskning kring ämnet, samt en nulägesanalys av hur en sådan funktion kan nyttjas i ett affärssystem. Därmed är studiens första frågeställning:

[1] Hur kan ABC-klassificering användas för att styra inköp?

I syfte att förbättra lagerservice krävs en förståelse för hur lagerstyrning i samband med inköp generellt går till, samt användandet av lagerstyrningmetod i kombination med en ABC-klassificering. Därmed är studiens andra frågeställning:

[2] Hur kan ABC-klassificering bidra till förbättrad lagerservice?

För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla studiens syfte kommer en fallstudie att genomföras tillsammans med ett fallföretag.

1.4 Omfång och avgränsningar

Studien omfattas av modulen för inköp inom ett verkligt affärssystem som fallföretaget tillhandahåller, se Figur 1 för studiens omfång inom rödmarkerat område.

Figur 1 Inköp och värdekedjan återskapat från Porter (van Weele A. J., 2012) Då fallföretaget endast tillhandahåller affärssystemet och inte gör några inköp själva, illustrerar Figur 2 en generell bild för den typ av inköp som studien ämnar undersöka.

Figur 2 illustrerar studiens avgränsning vilken är att främst fokusera på lagerstyrning där ingående artiklar antingen lagerhålles i råmateriallager innan de distribueras vidare till producerande enheter, eller då artiklarna placeras i färdigvarulager. Avgränsningen innebär således att inköp av kunderorderstyrd natur exkluderas i samband med den här studien, eftersom sådan kvantitet ofta härstammar från avtal och beror inte på en optimal orderkvantitet.

1.5 Disposition

I syfte att skapa struktur samt erhålla en tydlig överblick visualiseras studiens disposition i kronologisk ordning i Figur 3. Innehållet för respektive numrerat kapitel presenteras därefter.

Kapitel 1: Kapitlet redogör för bakgrunden till studien samt det problemområde som studien

byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte samt frågeställningar, vilka har formulerats för att öka kunskapen om ABC-klassificering och dess användningsområde. Avslutningsvis beskrivs studiens omfång och avgränsningar vilket primärt inkluderar inköp av lagerförda artiklar.

Kapitel 2: Kapitlet introduceras med koppling mellan frågeställningar och metod för

datainsamling. Därefter beskrivs studiens genomförande vilket förklaras i avsnitten arbetsprocess, ansats och design. Vidare presenteras förstudien samt valda metoder i samband med datainsamling och dataanalys. Slutligen förs ett resonemang kring studiens trovärdighet.

Kapitel 3: Kapitlet inleds med en redogörelse för koppling mellan frågeställningar och val av

teori. Vidare presenteras teorier med vetenskaplig grund. Samtliga utvalda teorier har för avsikt att öka förståelsen för problemområdet och identifiera tillämpbarhet i samband med analysen.

Kapitel 4: Kapitlet introduceras med en verksamhetsbeskrivning för att skapa förståelse kring

problematiken i fallföretaget. Därtill presenteras en grundläggande framställning av det affärssystem som fallföretaget tillhandahåller. Vidare presenteras insamlade data från intervjuer och enkäten.

Kapitel 5: Kapitlet delas in i två huvudsakliga underkapitel vilka motsvarar respektive

frågeställning. Syftet är att besvara och analysera frågeställningarna givet studiens teoretiska ramverk och empiriska data.

Kapitel 6: Kapitlet framför en resultatdiskussion beträffande funna slutsatser, samt

resonemang kring de implikationer som uppdagades i samband med studien, därmed diskuteras studiens empiriska och teoretiska bidrag. Därefter diskuteras studiens genomförande i samband med avsnittet metoddiskussion, där resonemang förs mellan alternativa tillvägagångssätt. Kapitlet avslutas med rekommendation till vidare forskning.

2 Metod och genomförande

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av koppling mellan frågeställningar och metod samt studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

I följande kapitel beskrivs de metoder för datainsamling och dataanalys som används för att besvara studiens frågeställningar. Frågeställningarna syftar till att besvaras med hjälp av data insamlade via litteraturstudie, intervjuer samt enkäter. Figur 4 illustrerar kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda metoder.

Figur 4 Koppling mellan frågeställningar och metod

För att besvara studiens första frågeställning krävs en förståelse för aktuell forskning kring ABC-analys och sambandet mellan en artikelklassificering och dess förmåga att styra inköp. Därmed genomförs en litteraturstudie för att bottna i en förståelse kring ABC-analysen och dess användningsområde. Empirin, vilka samlas in i samband med intervju samt enkät, ger en förståelse för användarnas nuvarande förståelse och användning av funktionen i affärssystemet. För att besvara studiens andra frågeställning har författarna studerat vad befintlig litteratur anger angående hur en ABC-klassificering kan bidra till förbättrad lagerservice. Intervjuer samt utskick av enkäter undersökte användarens erfarenhet och förståelse för ABC-klassificeringens användningsområde i syfte att förbättra lagerservice.

2.2 Arbetsprocessen

Examensarbetets arbetsprocess visualiseras i Figur 5, respektive fas tilldelas ett bestämt intervall i syfte att fördela arbetsbelastningen samt för att möjliggöra färdigställande av studien inom given tidsram. Samtliga faser ämnar driva studien framåt samt besvara studiens frågeställningar och därmed uppnå syftet med studien. De faser som ingår i studien är förstudie, problemformulering, val av metod, litteraturstudie, empiriinsamling, analys och rapportskrivning.

Figur 5 Studiens arbetsprocess

Förstudiefasen bestod av insamling av information för att bottna i en förståelse inför problemområdet. Ett uppstartsmöte tillsammans med fallföretaget genomfördes där det förekommande problemet i det nuvarande affärssystemet konkretiserades. Utfallet från förstudien resulterade i en problemformulering vilken formade utgångsläget för det huvudsakliga arbetet under studien. Efter fastställande av problemformulering och frågeställningar beslutades val av metod givet vad som ansågs lämpligt för studiens ändamål. Initialt i förstudien samlades litteratur in sporadiskt för att bidra till formulering av problemområdet. Efter fastställande av metod övergick litteraturstudier till en regelbunden process. Givet problembeskrivningen samt frågeställningar erhölls även en riktlinje för de teorier som ansågs ha hög relevans för studiens ändamål. Empiriinsamlingsfasen inleddes efter att relevant litteratur samlats in. Insikter och erhållen kunskap påverkade utformningen av empiriinsamlingen, vilken skedde i form av intervjuer som spelades in och sedan transkriberades samt enkäter. Båda metoder syftar till att erhålla en bild av nuläget samt önskat framtida läge från användarperspektiv. Då behov uppstod samlades tillika empiri in från fallföretaget, främst i samband med handledning. Den insamlade empirin sammanställdes sedan för att noggrant undersökas i nästkommande fas, analysen. Avslutningsvis genomfördes studiens analys och diskussion med hänsyn till den insamlade empirin från fallföretaget och affärssystemets användare samt litteraturstudierna för de teorier som kopplats till studiens syfte. Enligt Skärvad och Lundahl (2016) samt Yin (2007) anses dokumentation vara kritiskt för fallstudier, därmed ägde kontinuerlig rapportskrivning rum under hela studiens arbetsprocess.

2.3 Ansats

Patel och Davidsson (2011) förklarar att det som är avgörande för vilken ansats, kvalitativ eller kvantitativ, som bedrivs inom ett forskningsprojekt beror på hur undersökningsproblemet är formulerat. Vidare förklaras att en studie inte endast behöver förhålla sig till en av ansatserna, utan att dessa två går att kombinera. Den här studien grundar sig främst i en kvalitativ ansats men präglas även av vissa kvantitativa inslag. Enligt Patel och Davidsson (2011) har kvantitativt inriktad forskning fokus på mätningar i samband med datainsamling, där statistiska bearbetnings- och analysmetoder kan användas. Medan kvalitativt inriktad forskning fokuserar på mjuka data, mjuka data kan vara i form av kvalitativa intervjuer eller tolkande analyser. Kvalitativa data kommer att samlas in via enkät och i samband med intervjuer med fyra användare av affärssystemet. Enkäten avser att samla in data som har kvalitativ inriktning såväl som kvantitativ inriktning.

Patel och Davidsson (2011) beskriver att ett centralt problem inom allt vetenskapligt arbete är hur det är möjligt att relatera teori och verklighet. Detta kan enligt författarna göras genom induktion, deduktion eller abduktion.

2.3.1 Induktion

Då en studie genomförs induktivt genomförs den med avseende på att först studera forskningsobjektet för att sedan utifrån den insamlade empirin komma fram till en teori (Patel & Davidsson, 2011). De menar att man då följer upptäckandets väg. Vidare beskriver Patel och Davidsson (2011) att fördelen med den här ansatsen är att arbetet sker förutsättningslöst eftersom studien inte grundar sig i någon specifik teori, nackdelen är att studien riskerar att inte bli generaliserbar då man endast fokuserar på ett enskilt fall.

2.3.2 Deduktion

En deduktiv ansats grundar sig i att de som utför studien först granskar befintlig teori för att sedan arbeta fram hypoteser som testas och observeras (Skärvad & Lundahl, 2016). Patel och Davidsson (2011) förklarar att ett deduktivt förhållningssätt sägs följa bevisandets väg. Fördelen med att genomföra en studie deduktivt är att det leder till en högre objektivitet eftersom utgångspunkten är befintlig teori och att författarens åsikter inte vävs in. Patel och Davidsson vidhåller att en nackdel med en deduktiv ansats är att den befintliga teorin kan föra studien i en viss riktning, vilket gör att potentiellt intressanta områden inte kommer att upptäckas.

2.3.3 Abduktion

Abduktion innebär följaktligen en blandning mellan induktion och deduktion, vilket är förenligt med hur både Patel och Davidsson (2011) och Skärvad och Lundahl (2016) beskriver abduktion. Vidare förklarar Skärvad och Lundahl (2016) att för att man ska lyckas genomföra en studie med abduktiv ansats är det viktigt att studien är både genomtänkt och välgrundad. En fördel enligt Patel och Davidsson (2011) med att arbeta enligt en abduktiv ansats är att studien inte låser sig vid insamlad teori. Ytterligare en fördel som beskrivs är att eftersom empiri och teori ständigt jämförs kan man utveckla och utvidga studien till att bli mer generaliserbar. En nackdel som kan uppstå är att de som genomför studien kan påverka resultatet i form av tidigare erfarenheter och tidigare forskning.

Den här studien kommer att utgå från befintlig teori för att sedan jämföra med verkligheten och sedan återigen jämföra teorier med verklighet, vilket är förenligt med hur både Patel och Davidsson (2011) samt Skärvad och Lundahl (2016) beskriver en abduktiv ansats.

2.4 Design

Yin (2007) förespråkar en fallstudie vid undersökning av en mindre avgränsad grupp, likt en organisation eller ett fenomen, där djup förståelse anses vara centralt för undersökningen. En fallstudie kännetecknas enligt Skärvad och Lundahl (2016) av en undersökning av ett eller ett fåtal fall som studeras mer detaljerat och till större utsträckning. Vidare menar Skärvad och Lundahl på att en fallstudie är den undersökningsform som är så pass vanligt förekommande vid kvalitativt inriktade undersökningar att metoden blivit synonymt med kvalitativ forskning. Enligt Patel och Davidson (2011) är det vanligt förekommande i samband med en fallstudie att datainsamling sker på olika sätt i syfte att få en så heltäckande bild som möjligt av fallet. Datainsamling kan exempelvis ske via enkäter, intervjuer och observation. Resultatet från fallstudien och dess generaliserbarhet påverkas av val av fallstudiedesign givet den identifierade populationen. För att uppnå en djupare förståelse samt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar ansågs därmed fallstudie vara lämplig forskningsdesign. Enligt Yin (2007) förekommer fyra grundläggande typer av design för fallstudier, beroende på vad studien ämnar undersöka. Enfallsdesign möjliggör granskning av forskningsfrågorna i relation till antingen en analysenhet eller flera analysenheter. Flerfallsdesign avser en undersökning som består av fler än ett fall, där fallen granskar forskningsfrågorna i relation till antingen en eller fler analysenheter. Det område som är markerat i rött i Figur 6 symboliserar studiens design.

Figur 6 Studiens design inspirerad av Yin (2007)

Följaktligen bygger den här fallstudien på enfallsdesign eftersom studien har avgränsats till en organisation, vilken ämnar skapa ett holistiskt perspektiv. Vidare bygger designen på att omfatta en analysenhet enligt studiens avgränsningar, i det här fallet till inköpsmodulen i affärssystemet.

2.5 Förstudie

Enligt Patel och Davidsson (2011) ämnar förstudien till att skapa förståelse för det faktiska problemet som ska undersökas, i samband med förstudien kan information och kunskap samlas in som inte är möjlig att erhålla vid genomgång av litteratur. Förstudien kan även bidra till val av datainsamlingsmetod som är mest lämplig med hänsyn till förmågan att besvara studiens syfte och frågeställningar. Vidare menar Skärvad och Lundahl (2016) på att i samband med en förstudie ges utredaren möjlighet till att bekanta sig med nulägessituationen och därmed få ökad förståelse för problemet, för att sedan avgöra huruvida uppdraget ligger inom utredarens kompetensområde. I samband med förstudien kan en projektplan upprättas med hänsyn till projektets syfte, avgränsningar och de planerade aktiviteterna. En metod för att samla in data kan ske i form av intervju, där graden av standardisering skiljer sig åt beroende på ändamålet med intervjun. En standardiserad intervju har för avsikt att kunna upprepas, därav är frågeformuleringen samt ordningsföljden förbestämd. En ostandardiserad intervju kännetecknas av fri frågeformulering samt ordningsföljd, därmed anses den typen av intervju vara mer flexibel och situationsanpassad. En semistandardiserad intervju är således ett mellanting, man har då förberett ett antal förbestämda frågeställningar till respondenterna, men ordningsföljden kan variera. Genom att ställa uppföljningsfrågor och uppmaningar som genereras i samband med ställda frågor ges möjlighet att samla in data som man annars kunde ha gått miste om (Skärvad & Lundahl, 2016).

Förstudien inleddes med ett uppstartsmöte med tre representanter från fallföretaget, varav en av dem slutligen utsågs till handledare. Uppstartsmötet syftade till att erhålla förståelse och konsensus gällande fallföretagets problematik inom identifierat område samt göra de avgränsningar som ansågs vara nödvändiga för att kunna uppnå studiens syfte. I samband med

förstudien diskuterades gemensamt studiens syfte samt de frågeställningar som lämpligen borde besvaras. Tabell 1 redovisar de möten och tillfällen som kopplas till förstudiefasen. Första mötet syftade till att identifiera problemområdet och avgränsa studien till en specifik modul inom affärssystemet. Det första mötet formades enligt en ostandardiserad intervju där två nyckelpersoner från fallföretaget delade med sig av relevant information samt besvarade eventuella frågor. Förstudiens andra möte, en semistandardiserad intervju där handledaren på företaget var respondent, syftade till att skapa ytterligare förståelse inför problemområdet. Förstudiens tredje tillfälle syftade till att utbilda utredarna i affärssystemet och därmed erhålla en förståelse för hur modulen fungerar och är uppbyggd. Förstudiens fjärde och sista möte syftade till att säkerställa konsensus mellan utredare och handledare gällande bearbetat syfte och frågeställningar samt de avgränsningar som vore lämpliga med hänsyn till den litteraturstudie som genomförts i samband med förstudien.

Tabell 1 Förstudie

Datum Syfte Metod Deltagare Tidsåtgång

2020-12-15 Identifiering av problemområde samt

avgränsningar

Ostandardiserad

intervju HR-ansvarig, handledare, verksamhetskonsult 2 h 2021-01-26 Avstämning problemområde, formulering av syfte och frågeställningar Semistandardiserad intervju Handledare 1 h 2021-02-04 Utbildning

affärssystem Observation Handledare och verksamhetskonsult 4 h 2021-02-26 Fastställande av avgränsningar, syfte och frågeställningar Semistandardiserad intervju Handledare 0,5 h

2.6 Datainsamling

Studiens datainsamling påbörjades i ett tidigt skede, vilket är förenligt med en abduktiv ansats (Patel & Davidsson, 2011; Skärvad & Lundahl, 2016). Studien inleddes således med litteraturstudie vilken fortsatte under hela arbetsprocessen, även parallellt med den empiriska datainsamlingen. Den empiriska datainsamlingen grundas såväl på intervjuer som enkäter där fallföretagets kunder är respondenter. Den huvudsakliga empirin samlandes in via intervjuer där enkäter kan ses som ett komplement till de genomförda intervjuerna. Respondenterna valdes ut med avseende på om de besitter en relevant roll för den här studien. Den data som samlas in under studien är både primärdata och sekundärdata. Primärdata beskrivs av Skärvad och Lundahl (2016) vara av sådant slag som författarna själva har samlat in. Primärdata kommer främst att samlas in genom intervjuer och enkät. Skärvad och Lundahl (2016) beskriver att sekundärdata är data insamlat av andra. Litteraturstudien avser att samla in sekundärdata i samband med den här studien.

2.6.1 Litteraturstudie

I syfte att erhålla en teoretisk bakgrund samt få en djupare förståelse för området som avses undersökas genomförs en litteraturstudie. Eftersom studien har en abduktiv ansats kommer utgångspunkten för studien vara att samla in och bearbeta relevanta teorier. Fördelen med en abduktiv ansats är som tidigare nämnt att studien inte låser sig vid insamlad teori utan att det finns möjlighet att succesivt insamla nya data (Patel & Davidsson, 2011). En studie som inleds med att samla in litteratur ger en stor fördel då litteraturinsamlingen kan ge en bra grund för att utforma lämpliga datainsamlingsmetoder och strategier. Styrkan hos en fallstudies datainsamling ligger i att man använder flera olika informationskällor, även kallat triangulering (Yin, 2007).

Litteraturstudien inleds med att tidigare kurslitteratur granskas följt av att nya källor upptäcks via sökningar på utvalda databaser. Vid val av artiklar från de databaser som används vilka är ProQuest, Scopus och Science Direct, erhålles forskningsartiklar som är granskade enligt peer review då studien ämnar erhålla hög trovärdighet. En artikel anses vara vetenskaplig först efter

den granskats enligt peer review, vilket innebär att artikeln granskas av sakkunniga experter inom relevant område (Jönköping University, u.d.). Sökningar genomförs på engelska för att öka antalet funna dokument då valda databaser främst innehåller artiklar skrivna på engelska. Sökningarna inleds med att endast ett sökord används, därefter kommer sökningen smalnas av och flera kombinerade sökord används. För att finna de mest relevanta och aktuella artiklarna sorteras träffarna på året de publicerades. Studiens litteratursökning redovisas i Tabell 2. Tabell 2 Litteratursökning

Databas Sökord/söksträng Ämne Antal

träffar

Utvalda artiklar

ProQuest ”ABC analysis” ABC-klassificering,

inköp 173 2

ProQuest ”ABC classification” AND

purchasing ABC- analys 2 1

ProQuest "multiple criteria" AND "ABC

analysis" ABC-analys, flera parametrar 21 1 ProQuest "inventory control" AND

"inventory management" AND "safety management"

Lagerstyrning, lagerhantering, säkerhetslager

7 1

ProQuest "Multi-criteria inventory classification" AND "safety stock"

Säkerhetslager, lagerklassificering med flera parametrar

3 1

ScienceDirect "service level" AND "safety

stock" Säkerhetslager, servicenivå 1 740 1 ProQuest "supply chain risk

management” Riskhantering i försörjningskedjan 343 1 Scopus "ABC inventory

classification" AND "inventory management"

ABC-klassificering,

lagerstyrning 230 1

Forskningsartiklarna väljs ut med avseende på likheten med den studie som ska genomföras. I och med det granskas nyckelorden för att avgöra huruvida innehållet ansågs vara relevant. I samband med att en artikel väljs ut granskas även rekommenderade artiklar vilka anses ha någorlunda samma innehåll enligt databasen. På så vis erhölls ytterligare teoretiskt underlag.

2.6.2 Intervju

Intervju är en av de viktigaste informationskällorna enligt Yin (2007). När man genomför en fallstudie är det viktigt att vara medveten om metodens styrkor respektive svagheter. Fördelen med att genomföra en intervju är, enligt Yin (2007), att intervjun fokuserar direkt på fallstudiens frågeställningar. Med tanke på att intervjuerna ligger till stor grund för studiens empirikapitel togs beslutet att, efter medgivande från respondenterna, inspelning av samtalen skulle ske för att undvika misstolkningar och minnesluckor som kan vara en nackdel med metoden enligt Yin (2007). För att erhålla ett så bra resultat som möjligt av intervjuerna beslutades det i förväg att en av de som intervjuade skulle föra talan och utgå ifrån de förberedda frågorna, medan den andra personen skulle vara mer tyst och analytisk, samt ställa kompletterande frågor vid behov.

De intervjuer som genomfördes via webben, vilka presenteras i Tabell 3, syftar till att samla in empiriska data inför analysen. Intervjun fortgick enligt ostrukturerat vis med semistandardiserade frågor för att respondenterna skulle ges möjlighet till att svara fritt utifrån eget tycke och smak. Studien har en kvalitativ inriktning och Skärvad och Lundahl (2016) förklarar vikten av ostandardiserade frågor för att respondenterna ska ges möjlighet att svara fritt och samtidigt kunna förklara och ge utvecklade svar. I syfte att höja respondentens förmåga att besvara frågorna skickades därför en sammanställning av de förberedda frågorna till var respondent i förväg. En ytterligare anledning beror också på att respondenten skulle få tid att förbereda sig på intervjun, samt för att få en ungefärlig uppfattning om vad intervjun skulle komma att handla om. Samtliga intervjuer inleddes med att respondenten fick besvara mer generella frågor, vilket är en lämplig inledning enligt Skärvad och Lundahl (2016). Därefter fick respondenten svara på mer kritiska frågor direkt kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Eftersom intervju är en av de viktigaste informationskällorna kommer störst

vikt att läggas vid att samla in och analysera den data som framkommer från de intervjuer som genomförts.

Tabell 3 Genomförda intervjuer

Datum

2021-04-13 Inköpsansvarig 16 år Respondent 1 1 h

2021-04-20 Inköpare,

beredning 12 år Respondent 2 0,75 h

2021-04-28 Inköpare 12 år Respondent 3 0,75 h

2021-05-04 Inköpsansvarig 15 år Respondent 4 0,75 h

Bilaga 1 är en sammanställning av de frågor som förbereddes innan någon intervju ägde rum, frågorna är därmed utgångspunkten för samtliga intervjuer. Frågorna är inte bundna till någon kronologisk ordning, med undantag för de mer generella frågorna som ställdes inledningsvis. I samband med att en intervju fortgick ställdes det av naturliga skäl fler frågor utöver de som ingår i sammanställningen av bilaga 1.

2.6.3 Enkät

I samband med en enkät ges respondenten vanligtvis möjlighet till att besvara frågorna själv, frågorna är utformande på ett sådant sätt att de är lätta att förstå eftersom det inte går att få frågorna förklarade för sig. Frågorna bör inte vara ledande eller innehålla värdeladdade ord (Patel & Davidsson, 2011; Skärvad & Lundahl, 2016). Patel och Davidsson (2011) förklarar att beroende på vad man vill få fram med enkäten används olika grad av standardisering och strukturering. Hög grad av standardisering innebär att respondenterna får samma frågor i samma ordning. En enkät som har hög grad av strukturering ger respondenten ett mycket litet utrymme att svara inom, vanligtvis med fasta svarsalternativ. Fördelen med att genomföra en webbenkät är enligt Skärvad och Lundahl (2016) att man sparar både tid och pengar. Patel och Davidsson (2011) förklarar att det vanligaste sättet att inleda en enkät är med neutrala frågor, likaså är det vanligt att man i slutet av en enkät lämnar utrymme för respondenten att ge kommentarer på sådant som inte tagits upp i enkäten.

Enkäten skickades via webben till 26 personer som besitter en relevant roll för studien. En relevant roll avses här vara de personer som till stor del arbetar med inköp mot lagerorder i det affärssystem som fallföretaget tillhandahåller. De enkäter som besvarades, vilka presenteras i Tabell 4, syftar till att samla in empiriska data inför analysen.

Tabell 4 Besvarade enkäter

Datum Roll Inköpserfarenhet Deltagare

2021-04-23 Inköpare, projektledare 3 år Respondent 5

2021-04-23 Inköpsansvarig 35 år Respondent 6 2021-04-23 Inköpare 12 år Respondent 7 2021-04-23 Inköpsansvarig 2 år Respondent 8 2021-04-23 Pyramidsamordnare 16 år Respondent 9 2021-04-23 Inköpare 15 år Respondent 10 2021-04-25 Vd 20 år Respondent 11 2021-04-27 Produktionsansvarig 3 år Respondent 12 2021-04-28 Inköpare 30 år Respondent 13

2021-04-29 Inköpare, planerare 1 år Respondent 14

2021-04-29 Inköpare, kundservice 5 år Respondent 15

Frågorna i enkäten presenterades i samma ordningsföljd för samtliga respondenter vilket är förenligt med hög grad av standardisering. Låg grad av strukturering ger utrymme för respondenten att svara fritt utifrån frågorna vilket var utgångspunkten för denna enkät. Enkäten har genomförts med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering, enkäten finns att tillgå i bilaga 2. Enkäten inleddes med en presentation av syftet med undersökningen samt fastställande av anonymitet. Inledningsvis behövde respondenten besvara neutrala frågor, följt av frågor av mer kritisk karaktär vilka är direkt kopplade till studiens syfte. Avslutningsvis fick respondenten fritt utrymme att lämna kommentarer kring affärssystemets inköpsfunktion.

2.7 Dataanalys

Studien omfattas främst av kvalitativa data med inslag av kvantitativa data från identifierad population. Från intervjuerna härstammar primärt kvalitativa data. Studiens kvantitativa data går främst att härleda till enkäten, som även innehåller kvalitativa inslag i syfte att erhålla ett holistiskt perspektiv. Figur 7 illustrerar studiens dataanalys.

Figur 7 Studiens dataanalys

Genom att bearbeta insamlat material och empiri, vilka samlades in via litteraturstudie, intervjuer samt enkät, gavs förutsättning till analys i syfte att besvara studiens frågeställningar. Bearbetning av all insamlade data genomfördes av båda författarna för att säkerställa att ingen information misstolkades eller gick förlorad. I samband med analysen görs jämförelser mellan studiens insamlade empiri och teori.

2.8 Trovärdighet

Enligt Yin (2007) bör fyra kriterier med avseende på designutförande beaktas i syfte att uppnå trovärdighet och reliabilitet. De fyra designkriterier är begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet. Då studien ämnar uppnå hög trovärdighet har därför de två begreppen validitet och reliabilitet tagits i beaktning kontinuerligt under studiens arbetsprocess. Skärvad och Lundahl (2016) påpekar vikten av att upprätthålla en hög reliabilitet för att en hög validitet ska erhållas. Yin (2007) lyfter vikten av att formulera och skapa en beviskedja i samband med fallstudien för att åstadkomma hög validitet och reliabilitet.

2.8.1 Validitet

Enligt Patel och Davidsson (2011) ämnar god validitet till att det som avses undersökas också är det som undersöks. Yin (2007) förklarar att begreppet validitet kan delas upp ytterligare, vilket ska bidra till studiens tillförlitlighet samt åskådliggöra eventuella brister i forskningen. Dessa tre underkategorier är begrepps-, intern och extern validitet.

2.8.1.1 Begreppsvaliditet

Yin (2007) klargör att hög begreppsvaliditet uppnås genom att man använder flera olika källor vad gäller data och belägg. Hög begreppsvaliditet erhålls från att en beviskedja har formulerats för att möjliggöra all datas spårbarhet. Dessa begrepp är viktiga i utformningen av riktiga operationella mått för de begrepp som studeras (Yin, 2007). Vidare förklarar Yin att de två stegen är att välja ut det som specifikt ska studeras och koppla det till forskningens målsättning samt att visa att de valda måtten verkligen är viktiga i syfte att uppnå målsättningarna.

rstudie itteraturstudie nterv u nk t eori mpiri eori mpiri Analys

Författarna till studien utgår ifrån artiklar som är granskade enligt peer-review för att uppnå önskad begreppsvaliditet. En artikel som är peer-reviewed innebär att artikeln är publicerad i en ansedd tidskrift, granskad av experter inom givet område. För att höja begreppsvaliditeten ytterligare används flera olika datainsamlingsmetoder vilket Yin (2007) beskriver som datatriangulering. Yin fortsätter med att förklara att styrkan hos en fallstudie ligger i att använda sig av många olika informationskällor.

2.8.1.2 Intern validitet

Skärvad och Lundahl (2016) inleder med att förklara att intern validitet uppnås när mätinstrumentet mäter det som avses mätas. De fortsätter diskussionen kring inre validitet och beskriver att den interna validiteten sällan är 100%. Mätinstrumentet kan till exempel mäta för lite, snett eller för mycket. Skärvad och Lundahl (2016) påpekar även att när en hög intern validitet erhålls är förhållandet mellan teoretisk och operationell definition lika. Enligt Yin (2007) uppnås hög intern validitet också då mönster jämförs med varandra.

Författarna till studien avser att ha en hög intern validitet. Hög intern validitet uppnås genom att respondenternas svar på både enkäten och intervjuerna jämförs med befintliga teorier för att kunna hitta mönster. Det är även av stor vikt att respondenterna besitter kunskap inom det problemområde som undersöks.

2.8.1.3 Extern validitet

Enligt Yin (2007) bottnar hög extern validitet i att studien som utförs ska kunna generaliseras utöver den enskilda studien. Om fallstudien endast innehåller ett enda fall kan studien anses som bräcklig. För att uppnå hög yttre validitet är det därför viktigt för en fallstudie att kunna replikeras och att andra kommer fram till samma sak.

Studiens författare har i samband med litteraturstudie grundligt granskat och valt ut lämpliga teorier vilka härrör från ämnesområdet. Då studien är av enfallsdesign anses utformandet kunna påverka den externa validiteten, dock är ämnesområdet väl utforskat och det finns flertalet erkända teorier varpå författarna till studien anser att generaliserbarhet bör gälla.

2.8.2 Reliabilitet

Enligt Patel och Davidsson (2011) kan mätning som utförts på ett tillförlitligt sätt, genom att förebygga diverse slumpinflytanden, resultera i god reliabilitet. God reliabilitet speglas i att studien ska kunna genomföras av andra personer och att de ska få samma resultat (Skärvad & Lundahl, 2016). Skärvad och Lundahl (2016) samt Yin (2007) beskriver att hög reliabilitet uppnås genom att man följer olika standardiserade metoder för att minimera slumpens och tillfälliga omständigheters inverkan på mätningen. En perfekt utformad metod kan leda till ett dåligt resultat om mätinstrumentet används felaktigt eller slarvigt (Skärvad & Lundahl, 2016). Yin (2007) klargör att dokumentation under hela studien är viktigt för att andra ska kunna genomföra studien och erhålla samma resultat.

Studiens författare, vilka ämnar erhålla god reliabilitet, har varit noggranna med att dokumentera studiens samtliga steg och delar. Då studien har en abduktiv ansats ställs krav på att genomförandet är väl genomtänkt och välgrundat enligt Skärvad och Lundahl (2016), vilket innebär att förberedelse och dokumentation är av stor vikt för att erhålla god reliabilitet. Därmed har dokumentation förts vid litteratursökning via databaserna ProQuest, Scopus och Science Direct, en sammanställning presenteras i Tabell 2. I samband med datainsamlingsmetod, intervju, bestämde författarna sig för att, efter medgivande från respondenten, spela in samtalet i syfte att fokusera på respondenten och samtalets riktning, samt för att kunna lagra verkligheten, vilket är förenligt med interbedömarreliabilitet enligt Patel och Davidson (2011). Genom att hålla fokus på vad som sades under intervjun kunde författarna enkelt ställa följdfrågor och komma djupare in på ämnet som avses undersökas. I enlighet med hög reliabilitet presenteras intervjufrågorna som bilaga 1 samt enkätfrågorna som bilaga 2. I syfte att påvisa transparens vilket bidrar till god reliabilitet presenteras de svar på enkäten, se bilaga 3, vilka har bidragit till studiens analys.

3 Teoretiskt ramverk

Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och frågeställningar som formulerats.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

I följande kapitel beskrivs den teori som ger en teoretisk grund för att besvara studiens frågeställningar. Figur 8 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.

För att ge en teoretisk grund till den första frågeställningen ”hur kan ABC-klassificering användas för att styra inköp?” beskrivs f l ande områden i det teoretiska ramverket: inköp, ABC-klassificering samt differentierad styrning givet en artikelklassificering. Inköp behandlas då författarna behöver erhålla en bra teoretisk grund att utgå ifrån för hur inköp vanligtvis utförs. ABC-klassificering behandlas eftersom det är en nyligen implementerad funktion i det affärssystem som fallföretaget tillhandahåller. En bidragande faktor till studiens genomförande är att undersöka hur artikelklassificeringens användningsområde kan nyttjas i samband med inköp. Differentierad styrning givet en artikelklassificering behandlas därför att författarna har fått i uppdrag att undersöka hur en ABC-klassificering kan underlätta inköpsarbetet.

r att ge en teoretisk grund till den andra frågest llningen ”hur kan ABC-klassificering bidra till förbättrad lagerservice?” beskrivs f l ande områden i det teoretiska ramverket: klassificering, differentierad styrning givet en artikelklassificering och lagerservicenivå. ABC-klassificering behandlas eftersom författarna ämnar påvisa att nyttjande av artikelABC-klassificering kan leda till bättre lagerservice. Differentierad styrning givet en artikelklassificering behandlas därför att en sammankoppling mellan klassificering och val av servicenivå kan resultera i bättre lagerservice. Lagerservicenivå behandlas i syfte att erhålla bättre överblick för hur lagerservicenivåerna bör dimensioneras enligt en ABC-klassificering.

3.2 Inköp

” nk p avser alla de aktiviteter som syftar till att externa leverant rer ska prestera varor eller t nster mot att k paren l mnar ekonomisk ers ttning” (Steiner, 2015, s 12). Det finns alltid ett framtida materielbehov som ligger till grund för inköp av material (Jonsson & Mattsson, 2011). Inköp är den funktion inom ett företag som ansvarar för att material kommer hem i lämplig tid i förhållande till när det ska användas. Vidare förklarar Jonsson och Mattsson (2011) att en materialanskaffningsprocess alltid innehåller vissa generella aktiviteter, vilken inleds med identifiering av materialbehov och avslutas med att leveransen inkommer och en uppföljning och utvärdering genomförs, samtliga steg illustreras i Figur 9.

Figur 9 Modell av den generella materialanskaffningsprocessen inspirerad av Jonsson och Mattsson (2011)

Jonsson et al. (2019) förklarar att inköp kan grupperas med avseende på strategiska inköp och operativt inköp. Strategiska inköp svarar för att välja leverantör, ta fram avtal, skapa långsiktiga relationer med leverantörer samt se till att ett välfungerande informationsutbyte finns. Operativt inköp identifierar ständigt anskaffningsbehov, förmedlar inköpsorder och säkerställer att avtal gällande leveranser hålls. Van Weele och Arbin (2019) förklarar vikten av en inköpares roll inom organisationen, att denna person kan bidra, inte bara till nettoresultat utan även till försäljning då nästan hälften av ett företags intäkter går till inköp av nya produkter och tjänster. Enligt Steiner (2015) kan en organisation effektivisera sina inköp, dels genom att köparens och leverantörens interna processer blir bättre, dels genom att åstadkomma mer välförhandlade affärsavtal. Olika produkter kan beställas hem på olika sätt av inköparen där målet är att erhålla låga särkostnader, skalfördelaktiga köp, låg kapitalbindning och åstadkomma tillräckligt hög servicenivå.

3.2.1 Säkerhetslager

”s kerhetslager r den ’säkerhetsmarginal’ som finns mellan å ena sidan den nivå där påfyllning normalt sker i lagret och å andra sidan ett helt tomt lager” (Storhagen, 2018, s 150). Olhager (2013) konstaterar hur viktigt det är att inneha ett säkerhetslager för att kunna kompensera för osäkerheter som kan uppstå, både i form av kvantitet och tid för att undvika att bristsituationer uppstår. Säkerhetslagrets uppgift är att täcka oförutsägbara variationer i efterfrågan under ledtid (Mattsson, 2011b). Ett säkerhetslager syftar också till att upprätthålla en hög servicegrad till kunder trots variationer eftersom det då finns en extra buffert att använda sig av (Oskarsson

et al., 2013). Att inneha ett säkerhetslager innebär bundet kapital inom lagret, dock kan detta kompenseras med ett stort mervärde för kunden genom att i större utsträckning kunna leverera efterfrågat material (Jonsson et al., 2019).

3.2.2 Beställningspunktssystem

Olhager (2013) beskriver beställningspunktssystem som den vanligaste metoden för materialplanering och inköp av artiklar med varierande behov vilket Jonsson och Mattsson (2013) bekräftar i sin studie där de presenterar att 69% av de tillfrågade företagen använder sig av beställningspunktssystem i någon utsträckning. Jonsson och Mattsson (2011) förklarar att ett beställningspunktssystem bygger på att en jämförelse görs med den kvantitet som finns i lager och beställningspunkten som kan ses som en referenskvantitet. Figur 10 påvisar den förbestämda beställningspunkten, som består av ett säkerhetslager adderat med förväntad efterfrågan under ledtid (Olhager, 2013).

Figur 10 Grundprincipen för beställningspunktssystem inspirerat av Jonsson och Mattsson (2011)

När lagersaldot understiger den förbestämda beställningspunkten skickas en signal som initierar en beställning, antingen till produktion- eller till inköpsavdelningen. Efter varje uttag ur lagret görs en jämförelse med givna intervall för att se om lagernivåerna har understigit beställningspunkten. För beräkning av beställningspunkten används följande samband (Jonsson & Mattsson, 2011):

𝐵𝑃 = 𝐸 ∗ 𝐿𝑇 + 𝑆𝐿

E= Efterfrågan under ledtid LT=Ledtid

SL=Säkerhetslager

Enligt Oskarsson et al. (2013) används beställningspunktssystem fördelaktigt för artiklar med relativt stor förbrukning. Under förutsättning att det beställda materialet ankommer inom utlovad ledtid fylls lagret upp och det är sällan bristsituationer uppstår. I samband med att beställningspunktssystem används kan säkerhetslagret minskas enligt Axsäter (1991) eftersom lagret kontinuerligt övervakas och beställning görs när efterfrågan uppstår.

3.2.3 Ekonomisk orderkvantitet

Oskarsson et al. (2013) konstaterar att en av de mest kända metoderna för beräkning av orderkvantitet är Wilson-formeln, även kallad ekonomisk orderkvantitet eller EOK. Med hjälp av formeln för ekonomisk orderkvantitet beräknas den mest fördelaktiga orderkvantiteten ur ett ekonomiskt perspektiv där en avvägning mellan ordersärkostnader och lagerhållningskostnader görs (Oskarsson et al., 2013). Figur 11 visualiserar avvägningen för den ekonomiska orderkvantiteten.

Figur 11 Ekonomiska motiv för val av orderkvantitet (Jonsson & Mattsson, 2011) Vid beräkning av ekonomisk orderkvantitet är utgångspunkten efterfrågan under ledtid, ordersärkostnad, lagerhållningskostnad per tidsenhet samt artikelns värde per styck. För att beställning ska kunna genomföras med hjälp av ekonomisk orderkvantitet är det av stor vikt att förbrukningen är konstant och jämnt fördelad samtidigt som ledtid och särkostnader inte får variera allt för mycket mellan beställningstillfällena (Steiner, 2015). Följande formel används för beräkning av ekonomisk orderkvantitet (Jonsson & Mattsson, 2016):

𝐸𝑂𝐾 = √2 ∗ 𝐸 ∗ 𝑂 𝐿 ∗ 𝑉 E= Efterfrågan per tidsenhet

O= Ordersärkostnaden per ordertillfälle L= Lagerhållningskostnad

V= Varuvärde per styck

3.2.4 Minsta orderkvantitet

Enligt Jonsson och Mattsson (2016) är det av olika skäl i allmänhet varken lämpligt eller möjligt att tillverka eller leverera enbart den kvantitet som är behovsbaserad, val av orderkvantitet påverkas av såväl ekonomiska som icke-ekonomiska faktorer. Den senare är av typen då det är absolut nödvändigt att anskaffa eller tillverka större kvantiteter än vad som egentligen behövs för tillfället, trots att det inte finns ekonomiska motiv som stöttar valet av orderkvantitet. Den minsta orderkvantitet är den lägsta kvantitet som får avropas vid ett inköpstillfälle (EazyStock, u.d.). Jonsson och Mattson (2016) förklarar att man vid anskaffning ibland tvingas beställa den orderkvantitet som är bunden till en hel förpackningskvantitet eller en full lastbärare. Tillverkningsprocessen kan också påverka minsta orderkvantitet, i de fall då den kvantitet som ska tillverkas är tvingande, därmed styrs den kvantitet som anskaffas. Grönkvist (2020) klargör att tillverkande företag ibland ställer krav på en viss minsta kvantitet på grund av att det inte är lönsamt att producera varor under en viss nivå. Minsta orderkvantitet kan även kopplas till att en viss mängd material eller ett visst antal artiklar måste tillverkas för att det ska vara lönsamt att ställa om sina maskiner.

3.2.5 Bedömd orderkvantitet

Mattsson (2014a) förklarar att det finns många metoder för att beräkna orderkvantiteter och att dessa metoder används kombinerat med erfarenhetsbaserade bedömningar i stället för att helt lita på de vetenskapligt accepterade tillvägagångssätten. Att basera säkerhetslager och framtida efterfrågan på erfarenheter är ett tillvägagångssätt som används i någon form är vanligt, Jonsson och Mattsson (2013) visar siffror utifrån sin studie att 23% använder sig av ett tillvägagångssätt som bygger på erfarenhet när de ska fatta beslut gällande uppskattning av framtida efterfrågan. I samma studie lyfter de också hur bestämningen av framtida efterfrågan skiljer sig mellan mindre och större företag, där de mindre företagen i större utsträckning

använder sig av sina erfarenheter i jämförelse med stora företag. Jonsson och Mattsson (2011) förklarar att erfarenhetsmässiga bedömningar av framtida efterfrågan måste ta hänsyn till kostnaden för kapitalbindning och lagerhållning. Det är även viktigt med riskmedvetenhet gällande denna metod.

3.3 ABC-klassificering

Enligt Teunter et al. (2010) är ABC-klassificering, även kallat artikelklassificering, ett vedertaget begrepp där klassificering ofta sker med parametrarna efterfrågan och efterfrågevolym. Oskarsson et al. (2013) instämmer och tillägger att volymvärde även är en vanligt förekommande parameter. Att använda sig av ABC-klassificering är enligt Iqbal et al. (2017) simpelt och lätt. Mattsson (2011b) hänvisar i sin studie till hur Hax och Candea argumenterar för klassificering av volymvärde:

Since investment in inventory of any given item is proportional to two of the item’s most important characteristics, the items usage and its cost, a commonly used method of classification is the so-called ABC inventory classification according to the annual dollar usage. (Mattsson 2011b, s. 2).

Mattsson (2003) samt Flores och Whybark (1986) menar på att det är viktigt att definiera ett orsakssamband för att klassificeringen enligt ABC ska falla ut på bästa möjliga sätt. Det huvudsakliga syftet med ABC-klassificering är att förenkla artikelhanteringen inom organisationen (Teunter et al., 2010), samt för att i så stor utsträckning som möjligt använda företagets resurser till det som genererar hög resultatinsats och har stor betydelse för verksamheten (Jonsson & Mattsson, 2011). Se Tabell 5 för en överblick av de generella artikelklasserna enligt en ABC-klassificering.

Tabell 5 Generell gruppering för artikelklasser

Klassificering Andel artiklar Andel av volymvärde

A 10–20% 70–80%

B 30–40% 15–20%

C 40–50% 5–10%

ABC-klassificering kan även användas för riskhantering gällande hur avvägning mellan lagernivå och servicenivå ska genomföras (Iqbal et al., 2017). Hur man väljer att klassificera sina artiklar beror på vad man vill åstadkomma med klassificeringen (Flores & Whybark, 1986). De menar på att oavsett hur en artikelklassificering genomförs och vilket syfte den har ska störst fokus ligga på A-artiklarna. Iqbal et al. (2017) föreslår också att A-klassade artiklar bör omfattas av bättre prognosmetoder samt tätare lagerkontroll vilket innebär mer regelbunden cykelräkning.

ABC-klassificering kan gynna företag främst när de har en större mängd produkter, kunder eller leverantörer som ska grupperas (Oskarsson et al. 2013). Mattsson (2008) avslutar sin studie med att förtydliga att en ABC-klassificering som används på rätt sätt är ett effektivt verktyg att minimera slöserier med, såsom överproduktion, överskottslager, kassation och onödiga transporter. Mattsson framhäver också att en ABC-klassificering är ett hjälpmedel för att kunna skilja det viktiga från det mindre viktiga.

3.3.1 ABC- analys

För att klassificera artiklarna enligt ABC behöver först en analys genomföras. När en ABC-klassificering ska utföras baseras tillvägagångssättet på minoritetsprincipen som ursprungligen formulerades av en schweizisk nationalekonom vid namn Vilfredo Pareto på sent 1800-tal. Paretos princip lyder ”i var e serie av element svarar alltid ett litet antal element f r en stor del av effekten”, principen kallas också f r 80/20-regeln då 20% av elementen vanligtvis svarar för 80% av effekten (Mattsson, 2008). Prachuabsupakij (2009) menar på att utgångspunkten i en ABC-klassificering är att A-klassen utgör 10–20% av artiklarna och motsvarar 70–80% av volymvärdet, B-klassen utgör 30–40% av artiklarna vilket motsvarar 15–20% av volymvärdet, C-klassen utgör 40–50% av de totala artiklarna och svarar för 5–10% av volymvärdet, vilket illustreras i Figur 12 och sammanställs i Tabell 5.