• No results found

Margaretha af Ugglas; Om en resa i västerled

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Margaretha af Ugglas; Om en resa i västerled"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

l

t

en resa i västerled

som gav anledning till funderingar kring den sjukdom som anses ha drabbat även Sve

-rige, nämligen den engelska.

Medan vi i Sverige i yrvaken häpnad nöd-gas inse att allt inte står väl till i vår ekonomi och att vi inte automatiskt är världsbäst på export, börjar det sedan länge krisdrabbade och nedtryckta England att skönja en strimma av hopp vid horisonten. Den strim-man beror inte bara på Nordsjö-oljan utan också på bättre handelssiffror och en lägre inflationstakt.

Sverige av i dag har en hel del att lära a1 England, både hur det går till all komma i kt-is och hur den mödosamma vägen ut ur krisen ser ut. Engelsmännen har under 70-talet fått lära sig att levnadsstandarden inte bara går upp utan att den också kan sjunka. Med Internationella Valutafondens be-nägna bistånd har den engelska regeringen vidtagit åtgärder som än så länge ter sig otänkbara i svensk debatt. Hösten l 976 ge-nomfördes betydande nedskärningar i stats-budgetens kapitalsida. Investeringar i admi-nistrativa byggnader, skolor, parker, simhal

-lar, sjukhus m m ströks bort eller sköts på framtiden. Men Internationella Valutafon-den lät sig inte nöja med detta. Ä ven statsut-gifterna på driftsbudgeten måste minska. Labourregeringen fick bita i det sura äpplet och göra det för en modern välfärdsstat drastiska att gå in i och skära ner i de

lö-pande välfärdsprogrammen.

Det för en svensk mest påfallande, och för England kanske på sikt mest hoppingivande är den anda av realism som i dag tycks präg-la såväl administration som politiker och all-mänhet. Medan vi i Sverige fortfarande

(2)

dis-kuterar politikens mål, som om vi i landet hade obegränsade resurser och frågan bara gäller vilka reformer vi först skall

genomfö-ra, så är tonläget i England ett helt annat.

Ansvariga diskuterar sina uppgifter och sina planer mot bakgrund av att respektive pro-gram kanske får m i n d r e resurser i framti-den.

Och ändå präglas inte engelskt samhällsliv

ar stagnation eller bristande innovations-lusta. Bostadspolitiken är i flera avseenden

en fröjd för ett moderat hjärta.

Engelsmän-nen, som redan i dag hat· ett bostadsbestånd som till 60-70 procent består av

enfamiUs-fastigheter, vill inte längre veta av de män-niskoovänliga höghusen. De flesta kom-muner har satt stopp för byggandet av annat

155

än markbostäder och låga hyreshus. Ett sorgligt kapitel i England liksom i Sve-rige är den statliga företagsamheten.

Bred-vid British Steels dagliga förlust om cirka lO miUoner kr ter sig svensk stålindustris be-kymmer nästan beskedliga. Det stora bilföre-taget British Leyland befinner sig i kaos, och engelsmännen vågar knappast köpa

engels-ka bilar av oro för att det inte skall finnas reservdelar om några år.

England är en stor nation med i många

avseenden långt svårare problem än Sverige. Men vi har att lära av engelsmännens

rea-lism, stryktålighet och samhällsanda. Det är vi svenskar som avgör om vi återigen skall få

fart på den svenska välfärdsutvecklingen.

References

Related documents

I artikeln (Johannisson, 2012) talar hon om att man idag genom ett utökat antal diagnoser, krymper det vi betraktar som normalitet. Hon tog också upp de sociala

Vidare grundas elevens lärande i motivation och inte regelskapande, vilket       resulterar till bättre relationell förståelse av matematiken (Schettino, 2016).. Det är även

Det behöver inte heller vara för stora krav från omgivningen som gör att vi upplever negativ stress, om man som individ ställer för höga krav på sig själv kan

Das Verstehen wird nicht nur als eine mentale Eigenschaft gesehen (die man daher auch nur indirekt beurteilen kann), sondern es geht darum, wie man sein Wissen anwenden

Vi är av uppfattningen att elevers skrivande kan vara ett verktyg för lärande och personlig utveckling, men att det då krävs en språklig medvetenhet. För att kunna skapa

För att förstå diskursen kring elevassistenten som fenomen beskrivs forskning kring elever i behov av särskilt stöd och de insatser som är vanliga i skolan.. Vidare görs

drag som hämtas ur en vetenskaplig diskurs skulle således rimligtvis även kunna vara ytterligare ett uttryck för att de incels som omfattas av empirin befinner sig i och utfår

Eftersom vår undersökning även behand- lar organisationens betydelse vill vi att ledningen tar del av vår kunskap, för att på så sätt få en bättre förståelse