• No results found

Sociologförbundet har ordet:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sociologförbundet har ordet:"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

133

Sociologförbundet har ordet

Sociologförbundets arbete med ämnes-/

gymnasielärarutbildningen

Sedan några år är sociologi ett gymnasieämne och uppskattningsvis 70 000 elever läser sociologi varje år. Detta medför att nybörjarstudenter framöver i allt större grad kommer till oss med förkunskaper i sociologi. Det är naturligtvis glädjande. Men vad är det för sociologikunskaper de får med sig från gymnasieskolan?

Idag finns ingen ämneslärarutbildning i sociologi vilket innebär att en stor andel av de som undervisar på gymnasiet har begränsad utbildning i sociologi. Vad gör då en lärare behörig att undervisa? Skolverkets föreskrifter beskriver ”att en lärare är behörig i

ämnet sociologi i gymnasieskolan om han eller hon har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng i ämnet sociologi.” I brist på ämneslärarutbildning kan därmed en lärare

uppfylla de krav som ställs på ämneskunskap genom att bygga på sin sociologiexamen med kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Det är en utbildning sociologer vanligtvis har lite inflytande över och väldigt få undervisar på, även om det finns undantag, till exempel i Göteborg. Lärosätena bestämmer själva hur den utbildningen ska organiseras, så här finns en utvecklingspotential.

Alternativet att uppnå behörighet i dagsläget är att få sina kunskaper i andra äm-nen bedömda som nog kompetens, den så kallade motsvarighetsklausulen. Skolverket skriver:”Utöver detta är en lärares kompetens relevant för ämnet sociologi om han eller

hon på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser.” Men samlade

bedöm-ningskriterier för denna motsvarighetsklausul saknas. Skolverket eller skolorna själva bedömer från fall till fall vilken kompetens som är relevant, vilket naturligtvis skapar utrymme för godtycklighet.

Förutom behovet av att utbilda blivande gymnasielärare i sociologi, finns också ett behov av fortbildning hos de sociologilärare på gymnasieskolorna som är behöriga att undervisa i sociologi, förstelärare på de skolor som har sociologiundervisning, samt de disputerade lärare i varje skolregion som (idealt sett) svarar för ämnets kontakt med akademin. För dem är det framtida fortbildningsbehovet stort och i stort sett okoordinerat.

Denna problematik har länge pekats ut av enskilda sociologiinstitutioner, och viktigt arbete har gjorts lokalt med organisering av lärarutbildning och KPU, samt lobbyarbete gentemot Skolverket. Som Jan Carle skrev i en debattartikel i Sociologisk Forskning:

(2)

SOCIOLOGISK FORSKNING 2017

134

Ämneslärare är den linje som på sikt säkrar vår plats i gymnasieskolan, som visar på vårt ämnes styrka och kapacitet och visar att vi står upp för vårt akademiska innehåll. Det skapar en långsiktig kvalitet i innehållet och en grund för framtida forskning. Det kan vara så att denna linje inte kan drivas på alla lärosäten, men detta hindrar inte att det skall finnas åtminstone några lärosäten i Sverige där det finns en ämneslärarutbildning i sociologi, och att alla sociologimiljöer står bakom detta. (Carle, 2015: 84)

Styrelsen för Sveriges Sociologförbund håller med om att Sverige behöver ämneslärarut-bildningar i sociologi, och sociologin behöver få mer inflytande i KPU-utämneslärarut-bildningarna. Vi behöver vara mer proaktiva med att samordna och förmedla lokala insatser och modeller. Glädjande nog verkar Skolverket nu också luta åt detta håll, och en ny rap-port om ämneslärarutbildningar inom bland annat sociologi förväntas under våren.

Som ett led i SSF:s arbete med att stärka sociologins roll i gymnasieutbildningen har vi inbjudit till en workshop i Uppsala 6 april. Agendan för workshopen är SSF:s arbete med att utveckla sociologi på gymnasielärarutbildningen och sociologikurserna på gymnasiet samt att arbeta för att utveckla och genomföra ämneslärarutbildning i sociologi. Vi vill också samarbeta med Skolverkets avdelning som arbetar med stöd för hur lärares och elevers ämnesutveckling och ämnets utveckling kan främjas och beskrivas. Sociologi ingår nu i det arbetet. Dessutom är det viktigt att samordna arbetet med att ta fram fortbildning för sociologilärare, liksom att bistå sociologiinstitutioner i arbetet med KPU. Vi fortsätter rapportera och tar gärna emot synpunkter och inspira-tion i frågan.

Tora Holmberg (ordförande) & Glenn Sjöstrand (ledamot) Sveriges Sociologförbund

References

Related documents

Syfte: att studera incidens av astma och luftvägssymtom under tonåren i relation till miljöfaktorer inklusive rökning.. Metod: Inom ramen för OLIN-studierna (Obstruktiv

Moyle et al., (2014) Australien Kvalitativ Anhöriga (n=20) Djupintervjuer/ med tematisk analys Miljön på boendet, att aktiviteter erbjöds samt ett gott bemötande av

Tillgången på datorbaserade program kan vara olika i olika skolor vilket kan skapa ojämlikhet för barnen, Skollagen (SFS 2010:800) reglerar att svårigheter vid aktivitet och

To summarize, the LL category contained the lowest level of well-being experienced by the children, and within this category girls reported a more negative experience than

Då deltagarna i studien var 15 år behövdes ej målmans godkännande om att delta i studien då de från 15 års ålder bedöms kunna ta detta beslut på egen hand (jmf. Trots detta

En faktor som kan ha bidragit till förbättrat resultat är att testpersonerna kan ha blivit bättre på att utföra själva testet istället för att ha förbättrat sin bålstyrka.

The CCNs were not only depended on themselves, in being prepared (emotionally and in terms of knowledge) to care for the unexpected trauma patient, they were also depended on

Sjuksköterskor beskrev sig uppleva att stöd från teamet var viktigt för beslutsfattandet samt för att kunna hantera komplexa situationer (Anquinet et al., 2015; De Vries