• No results found

Skärpta straff för djurplågeri Motion 2020/21:918 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skärpta straff för djurplågeri Motion 2020/21:918 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion SD

Motion till riksdagen

2020/21:918

av Richard Jomshof (SD)

Skärpta straff för djurplågeri

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa brottet grovt djurplågeri med enbart fängelse i straffskalan och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild djurskyddsbalk

och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns forskning som visar att människor som utövar våld mot djur i många fall parallellt med detta eller senare i livet går över till att våldföra sig på människor. Enligt en studie utförd i delstaten New Jersey i USA finns det ett tydligt samband mellan djurplågeri och misshandel av barn. Där uppdagades nämligen hela 88 procent av alla barnmisshandelsfall genom misshandel av familjens husdjur.

I Sverige har före detta länspolismästaren Carin Götblad tidigare konstaterat att det är viktigt att personer som har tendenser att skada djur fångas upp tidigt, eftersom man har kunnat se samband mellan djurplågeri och annan typ av grövre brottslighet senare i livet. Trots att det i Sverige bevisligen förekommit flera fall av grovt djurplågeri har maxstraffet på två års fängelse för djurplågeri aldrig utdömts. Det vanligaste straffet som utdöms är böter eller villkorlig dom. Vidare existerar det inte någon högre brotts-rubricering än djurplågeri då brottet ännu inte är gradindelat.

Djur som utsätts för misshandel är i sig oskyldiga, de har oftast ingen möjlighet att påkalla hjälp och de utsätts ofta för svåra övergrepp under lång tid. Därför krävs det en revidering av straffskalan för att bättre motsvara den grad av klander gärningen innebär samt för att sända ut skarpare signaler om hur allvarligt samhället ser på djurplågeri. Detta sker lämpligast genom att brottsrubriceringen grovt djurplågeri införs med enbart fängelse i straffskalan.

Regeringen tillsatte 2018 en utredning om straff och andra sanktioner vid brott mot djur. Syftet med denna vara att ”se till att de allvarligaste brotten mot djur har tillräck-ligt stränga straff och att bestämmelserna om brott och straff är ändamålsenliga och effektiva”. I augusti meddelade regeringens utredare att man föreslår att straffen för de allvarligaste fallen av djurplågeri ska skärpas och att brottsrubriceringen grovt

(2)

djur-plågeri ska införas. Enligt förslaget från utredningen ska den som döms för grovt djurplågeri alltid dömas till fängelse, som lägst sex månader och som högst fyra år.

Beskedet från regeringens utredare är välkommet och ligger helt i linje med vad undertecknad och Sverigedemokraterna har förespråkat under lång tid. Det är dock viktigt att detta mycket viktiga arbete inte avstannar. Regeringen bör därför skyndsamt ta vara på resultaten från utredningen för att garantera vad som ovan anförts.

Eftersom lagstiftningen i dag är splittrad vad gäller frågor om djurs rättigheter, föreslås dessutom att all lagtext rörande djur samlas i en särskild djurskyddsbalk, vilket skulle innebära att man gör det mer överskådligt samtidigt som man tydliggör och lyfter fram djurens rättigheter.

Richard Jomshof (SD)

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur

Vad som behövs är en lagstiftning som ger franchisetagaren och en organisation av franchisetagare förhandlingsrätt och regler framförallt för uppsägning... och överlåtelse

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet för en framtidsfullmäktig att företräda den enskilde gentemot hälso- och sjukvården när denne inte längre

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en person som ansöker om medborgarskap bör underteckna en deklaration där denna bekräftar

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det ska vara straffbart att lämna felaktiga uppgifter för ett samordningsnummer och tillkännager detta

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återgång till tidigare straff vid ny brottslighet och tillkännager detta för

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tjänstedjur bör skyddas av en ny lag om djurplågeri av tjänstedjur och tillkännager detta för regeringen2.