Arbetsterapeutens samarbete med andra
yrkesprofessioner vid arbete med
personer med demenssjukdom
En kvantitativ studieThe occupational therapist´s collaboration
with other professions when working with
persons with dementia
A quantitative study
Författare: Susanne Andersson och Louange Ndrouke
Vårterminen 2020
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Helen Lindner, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Carin Fredriksson, universitetslektor, Örebro universitet
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner vid arbete med personer med demenssjukdom. En kvantitativ studie
Engelsk titel: The occupational therapist's collaboration with other professions when working with persons with dementia. A quantitative study
Författare: Susanne Andersson och Louange Ndrouke Datum: 2020-08-28
Antal ord: 6935 Sammanfattning:
Bakgrund: Demens är en folksjukdom somdrabbar många människor. Vid demens försämras olika kognitiva förmågor i vardagen och demensteamet blir en resurs för personen med demenssjukdom för att utföra vardagliga aktiviteter. Demensteamet består av olika yrkesprofessioner, varav
arbetsterapeuten är en och de gör olika insatser i form av kartläggning, utredning, målsättning, åtgärd och utvärdering tillsammans med personen med demenssjukdom. Arbetsterapeuten utgår från
arbetsterapiprocessen Occupational Performance Process Model (OPPM) för att definiera personens svårigheter i vardagsaktiviteter. Ett gott samarbete med olika yrkesprofessioner inom demensteamet är viktigt då detta kan bistå till en god och jämlik vård för personen med demenssjukdomen.
Syfte: Att göra en kartläggning av arbetsterapeuter som jobbar inom demensvård och deras uppfattning om teamarbete.
Metod: Detta är en tvärsnittsstudie där datainsamlingen bestod av en webbenkät med 18
frågor kring arbetsterapeutens syn på samarbete med andra yrkesprofessioner utifrån
arbetsterapiprocessen OPPM och arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner i demensteamet. Enkäten skickades ut till tre olika län i Sverige, inom olika kommuner, genom obundet slumpmässigt urval och 41 enkätsvar inkom.
Resultat: Webbenkätens resultat visade arbetsterapeutens roll i demensteamet utifrån
arbetsterapiprocessen OPPM samt hur ett gott samarbete med andra yrkesprofessioner kan se ut. Resultatet visade även att några av deltagarna upplevde bristande samarbete i form av kommunikationsbrist och otydliga roller och arbetsuppgifter.
Slutsats: Utöver ett gott samarbete mellan yrkesprofessionerna behöver demensteamet vara
medvetna om vikten av god kommunikation och eget ansvar inom arbetsterapiprocessen OPPM som vägleder teamet ytterligare för en god och jämlik vård inom demensteamet. Sökord: Demens, arbetsterapeut, fysioterapi, sjuksköterska, samarbete
Innehållsförteckning
1. INLEDNING………..………. 1
2. BAKGRUND………...……….... 1
2.1 Arbetsterapi………...………….…… 1
2.2 Canadian Model of Occupational Performance (CMOP)……….. 2
2.3 Demenssjukdom………. 2
2.4 Konsekvenser av demenssjukdomar utifrån ett aktivitetsperspektiv…………. 3
2.5 Arbetsterapi för personer med demenssjukdom………...………….. 3
2.6 Arbetsterapiprocessen………..………..……… 3
2.7 Samarbete i ett demensteam ……….. 4
2.8 Boendeformer för personer med demenssjukdom………..…5
2.9 Problemformulering……….……. 5 3. SYFTE……….……… 6 4. METOD………..………. 6 4.1 Studiedesign………..………. 6 4.2 Urval………...………… 6 4.3 Utformning av enkät………...……… 7 4.4 Datainsamling………...……….……. 7 4.5 Dataanalys……….……. 8 4.6 Etiska ställningstagande...……….. 8 5. RESULTAT……….………... 9
5.1 Arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner utifrån arbetsterapiprocessen OPPM………...9
5.2 Arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner generellt i teamet………..………..11 6. DISKUSSION………..………... 12 6.1 Resultatdiskussion…………..……….………... 12 6.2 Metoddiskussion……..……..……….……… 14 6.2.1 Arbetsterapipraxis………... 15 7. SLUTSATS……….……… 16
REFERENSER….……….…………. 18 BILAGA Webbenkätsfrågorna………...………..
1 1. INLEDNING
Demens är idag en av samhällets stora folksjukdomar och cirka 150.00 personer lever med en demenssjukdom (1). Teamet kring personen med demenssjukdom har olika yrkesprofessioner som arbetsterapeut, sjuksköterska, fysioterapeut, läkare och övrig personal (2). De nämnda yrkesprofessionerna ska i samarbete utföra kartläggning, utredning, målsättning, åtgärd och utvärdering för varje person med demenssjukdom. I samarbetet utgår arbetsterapeuten från arbetsterapiprocessen Occupational Performance Process Model (OPPM) för att definiera vilket delaktig- och/eller aktivitetsproblem personen har i sin vardag (3). Inom arbetsterapi är det viktigt att hela processen är personcentrerad då varje person är unik (4).
Samarbetet i ett team med olika yrkesprofessioner med olika färdigheter och kompetenser kan vara viktigt att ha i åtanke då det kan bidra till viktiga insatser för att skapa en god livskvalitet för personer med demenssjukdom. Vi ställer oss därför frågan på vilket sätt i samarbetet i teamet kan arbetsterapeuten bistå vid arbetet med personer med demenssjukdom med olika behov, upplevelser och förmågor. Författarna har sedan tidigare B-uppsats kunskap om vilka tekniska hjälpmedel kan underlätta vardagen för personer med demenssjukdom. Utifrån B-uppsatsens resultat har författarna funderat på hur samarbetet i ett team fungerar då teamet har många olika yrkesprofessioner. För att kunna samarbeta i ett team är det viktigt att
kommunicera tydligt, veta sin roll, vilka arbetsuppgifter varje yrkesprofession har för att skapa ett gemensamt mål (5) Författarna är därför intresserade av att utifrån arbetsterapeutens perspektiv ta reda på hur samarbetet med andra yrkesprofessioner kan fungera kring personer med en demenssjukdom.
2. BAKGRUND 2.1 Arbetsterapi
Arbetsterapeuter utgår ofta från aktivitetsbegreppet som är centralt inom arbetsterapi. Aktiviteter inom arbetsterapi ska kopplas till något som är meningsfullt för varje enskild person och som denne önskar att bibehålla eller utföra i vardagen (6). För att öka förståelsen för vilken aktivitet som är meningsfull för varje enskild person så kan arbetsterapeuten utgå från begreppet personcentrering. Personcentreringen är viktigt inom arbetsterapi och lyfter fram att fokus ska ligga på den enskilda personen och inte på sjukdomen (7).Personen har den centrala rollen under hela processen då personen berättar om sina olika behov,
upplevelser, förmågor samt vilka aktiviteter som är meningsfulla för den personen. Har personen inte förmågan att uttrycka sig verbalt så är aktiviteten ett viktigt verktyg för arbetsterapeuten för att kunna ta del av dennes berättelse. Genom aktiviteten kan personen uttrycka sig sina förmågor, intressen, önskemål och behov som bidrar till en gemensam förståelse och respekt vilket är grunden för samarbetet kring personcentrering (6, 8, 9). Det är målsättningen som styr vilka åtgärder som är lämpliga att användas för att uppnå målet (2). Olika aktiviteter har olika värde hos varje person vilket gör att man inte kan generalisera aktiviteterna. Därför bör arbetsterapeuten utreda och kartlägga utifrån varje enskild persons vardag och behov gällande vilken aktivitet som är meningsfull för den personen att utföra. Att vara deltagande i aktiviteter är viktigt då det ökar välmåendet samt känslan av välbefinnande (6).
2 2.2 Canadian Model of Occupational Performance (CMOP)
En teoretisk referensram som arbetsterapeuten kan använda sig av är Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) som är personcentrerad teoretisk referensram och utgår från att personen själv är sakkunnig om sig själv och sina svårigheter (10).Modellen beskriver den interaktion som sker mellan person, aktivitet och miljön och vad som påverkar respektive område. CMOP anser att en person har fysiska, kognitiva eller känslomässiga delar och att de förenar en persons själsliga delar. Den beskrivs som en inre kraft som driver människan och använder känslor för att visa att det finns en mening med livet (10). Inom CMOP utgörs aktivitet av personliga dagliga aktiviteter, produktivitet samt fritid. Personliga dagliga aktiviteter innebär att klara vardagen som till exempel personlig vård, förflyttning och att klara sig i samhället. Produktivitet ingår som till exempel att sköta hushållet, utbildning/skola och lek. Fritid innebär en stillsam fritid, aktiv fritid och social samvaro utan krav på
produktivitet. I sin helhet handlar det om personens förmåga att sköta ett hem, försörja sig och utvecklas ytterligare i sina egna förmågor (11). Aktivitetsutförandet är resultatet av en
samverkan mellan de tre punkterna personen, aktivitet och miljön.
Enligt CMOP består miljön av fyra komponenter: fysisk miljö, social miljö, kulturell miljö, institutionell miljö som påverkar personens aktivitet. För att titta på hur en aktivitet kan komma att se ut i olika miljöer så behöver arbetsterapeuten titta på hur de fyra komponenterna kan påverka varandra. (10). Fysisk miljö avser hemmet, arbetsplats eller utomhus. Social miljö omfattar personens familj, anhöriga eller kollegor. Kulturell miljö lyfter fram de värderingar som omger personen genom religion eller etnisk bakgrund. I institutionell miljö beskriver man stat, kommun, landsting som kan påverka personen (10). Modellen kan
användas till olika målgrupper och en av dessa målgrupper är personer med demenssjukdom. 2.3 Demenssjukdom
I dagens samhälle har demens blivit en av våra stora folksjukdomar. Cirka 150 000 personer har fått diagnosen demens, vilket gör detta till en växande folksjukdom med stora
konsekvenser för individens vardag (1). Då befolkningsmängden fortsätter att öka, kommer även personer med demenssjukdom som är i behov av olika stödjande insatser att bli fler till antal. Det finns olika svårighetsgrader av demens: mild, måttlig och svår demens (12) De olika symtomen som uppstår beror på var i hjärnan skadan uppstått, detta påverkar personens förmågor på olika sätt. För att kunna definiera vilken form av demens som
personen har drabbats av ska detta utredas och kartläggas av läkare för att kunna ge diagnosen (12).Eftersom personen med demenssjukdom är omgiven av en fysisk, social, kulturell och institutionell miljö (10) skapar en demenssjukdom påtagliga svårigheter för personen för att klara av sina vardagsaktiviteter. De blir mer sårbara och risken för en depression ökar på grund av hjärnans kognitiva funktioner minskar eller att personen med demens utsätts för en svår psykosocial situation (12,13).
De vanliga symtomen varierar beroende på var sjukdomen eller skadan uppstår i hjärnan. Det finns fyra viktiga områden som exempel kognitiva, psykiatriska, beteendemässiga samt fysiska symtom. Kognitiva symptom innebär som till exempel minne, orienteringsförmåga samt språk. Psykiatriska symtom innebär depression, ångest samt hallucination.
Beteendemässiga symtom omfattar aggressivitet, agitation (häftiga rörelser) samt vandringsbeteende och fysiska symtom innebär stelhet, kramper samt ofrivilliga muskelryckningar (12,14).
3 2.4 Konsekvenser av demenssjukdomar utifrån ett aktivitetsperspektiv
Demens innebär sjukliga förändringarna i de olika delar av hjärnan som påverkar personens olika förmågor som till exempel aktivitets- och gångförmåga, samt minnes- och tankeförmåga (12). Det blir svårt för personen med demenssjukdom att planera, organisera och strukturera sin vardag samt komma ihåg att göra aktiviteter, påbörja en aktivitet och avsluta den (12). De vardagliga aktiviteterna som påverkas för personen med demenssjukdom kan exempelvis vara måltider samt fallrisk och gångsvårigheter (12).
Måltider kan vara besvärliga för personen med demens som att äta med bestick, dricka och även tugga och svälja. Personen kan drabbas av agnosi vilket innebär att inte känna igen maten eller att om maten ska tuggas eller sväljas. Detta leder ofta till att personen med demenssjukdom blir undernärd (12).
Aktiviteter inom personlig vård kan bli besvärliga då en demenssjuk person kan vägra att ta emot hjälp och stöd för att tvätta sig då hen har bristande förmåga med abstrakt tänkande och därför inte upplever att de som till exempel luktar illa eller svettas. Luktsinnet, synintryck och känsel förändras vilket gör det svårt för personen att tolka utifrån situationen som personen befinner sig i (12).
Demens kan dessutom medföra en ökad fallrisk samt gångsvårigheter för personen på grund av nedsatt kognitiv förmåga som påverkar rörlighet och motorik. Vid kognitiv svikt påverkas även personens bedömningsförmåga som att inte längre ha förmågan att uppfatta
omgivningen på rätt sätt samt att missbedöma avståndet. Detta kan leda till en ökad rädsla för att falla och personen med demens väljer därför att avstå vissa aktiviteter. Det kan i sin tur leda till ensamhet, nedstämdhet, inaktivitet och minskat självförtroende (12).
2.5 Arbetsterapi för personer med demenssjukdom
Arbetsterapeutens roll inom demensvårdens team innebär är att dela med sig med sina
yrkeskompetenser och färdigheter till andra yrkesprofessioner samt även rekommendera vilka interventioner som kan anses vara lämpliga.Detta kan underlätta för de andra professionerna i teamet att få vägledning kring hur hela teamet kan arbeta vidare med personen med
demenssjukdom. Exempelvis att använda vägledning vid genomförande av en aktivitet samt förklara “steg för steg” för att underlätta utförandet av aktiviteten på egen hand. Även att strukturera upp personens dagliga vardagsaktiviteter samt göra anpassningar i den fysiska miljön som exempelvis markera skåp, lådor, toalett, dörrar, trappor och ta bort distraherande föremål. De arbetsterapeutiska interventionerna kan leda till en ökad livskvalité, delaktighet samt självständighet för personen med demens (15, 16).
Arbetsterapeutiska interventioner görs för att hjälpa personer med demenssjukdom att
bibehålla sina kvarvarande förmågor (17). Målen med arbetsterapi är att förenkla vardagen för personen med demens att ha kvar sitt självständiga levnadssätt där personen kan göra sina dagliga aktiviteter på ett välbefinnande sätt.
2.6 Arbetsterapiprocessen
Occupational Performance Process Modell (OPPM) är en arbetsterapiprocess som omfattar sju steg. OPPM vägleder arbetsterapeuten under hela processen genom att kartlägga
personens vardag från de aktuella miljöerna dvs. fysisk, social, kulturell och omgivning. OPPM har ett personcentrerat förhållningssätt vilket är viktigt inom arbetsterapi (3)
4 Det första arbetsterapeuten gör utifrån OPPM är att kartlägga personens vardag. Även med hjälp av taxonomin (ett bedömningsinstrument). Kartläggningen utifrån
ADL-taxonomin går ut på att bryta ner från ett aktivitetsområde till delaktivitet vilket kan visa arbetsterapeuten de aktivitets- och delaktighetsproblem som kan finnas hos personen som till exempel att hitta kläder när man ska klä på sig. För att utreda vilket specifikt
aktivitetsproblem som behöver åtgärdas, kan ADL-taxonomin visa att det är svårt att hitta byxor (18). Det kan då behöva skapa interventioner som till exempel strukturer i den fysiska miljön för att minska oron och förvirring hos personen med demens för att hitta byxor (19). Det andra steget i arbetsterapiprocessen som även kopplar till den teoretiska referensramen fokuserar på vad personen vill/behöver göra i sin vardag då personen har den centrala rollen i processen. Här hjälper OPPM även arbetsterapeuten att fördjupa sig i detaljer för att öka förståelsen för personens svårigheter i den aktuella miljön genom att identifiera komponenter och miljöer som påverkar personens aktivitets- och delaktighetsproblem (3,10,11). Det tredje och fjärde steget bygger på varandra då arbetsterapeuten ska kunna definiera vilken svårighet har personen i vardag samt finna styrkor och resurser. Detta för att kunna se vilket mål ska sätta upp utifrån personens önskemål samt vilka åtgärder som kan vara lämpliga att införas tillsammans med personen.
Arbetsterapeuten i det femte steget ska tillsammans med personen med demens definiera vilken aktivitet som ska utföras och upprätta en åtgärdsplan för att sedan i det sjätte steget formulera ett mål samt en konkret handlingsplan. Det är viktigt att de berörda arbetar
tillsammans för att uppnå målet och att interventionen ska vara meningsfulla för personen (3). Vid målsättning och handlingsplan är det viktigt att personen med demenssjukdom har fått all information innan personen tar ett beslut gällande målen och metoderna för interventioner som arbetsterapeuten har framfört efter personens prioriteringar (9,10). Arbetsterapeuten kan få information från andra personer i personens sociala miljö om personen inte kan svara för sig själv. Det beror på vilken stadie i demenssjukdomen som personen befinner sig i (11,12) Det sjunde och sista steget är att utvärdera målet och handlingsplanen som alltid följer med under hela processen. Är målet uppnått då kan den arbetsterapeutiska processen avslutas. Om målet inte har uppnåtts kommer arbetet att fortsätta (9,20).
2.7 Samarbete i ett demensteam
Begreppet samarbete är att de olika yrkesprofessionerna bidrar med sina kompetenser, färdigheter och arbetar tillsammans för att sträva efter ett gemensamt mål (21). I ett
tvärvetenskapligt team krävs det därför att ha en god kommunikationsförmåga samt ett gott samarbete för att lyckas att uppnå målet tillsammans med personen med demenssjukdom (12, 22).
I ett tvärvetenskapligt team ingår yrkesprofessionerna som sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och övrig personal som arbetar med personen med demenssjukdom. Även själva personen med demenssjukdom och närstående deltar i teamet (2,12,22). Inom ett tvärvetenskapligt team kan det uppstå olika svårigheter om de olika yrkesprofessionerna inte vet sin egen yrkesroll och vilka arbetsuppgifter de har, vilken kan leda till bristande kommunikation samt olika prioriteringar inom teamet (5). Begreppet team innebär en liten grupp med olika yrkesprofessioner med gemensam identitet, gemensamt ansvar och mål med olika kompetenser och färdigheter som kompletterar varandra utifrån egen yrkesmässig samt tydliga fördelade roller (2,12).
5 De olika yrkesprofessionerna i teamet kartlägger och utreder baserat på vad personen kan och vad personen behöver hjälp med i sina aktiviteter (2). Detta för att sedan formulera en
målsättning tillsammans med personen med demenssjukdom då det är målsättningen som styr vilka åtgärder behöver införas (2). Tanken med ett tvärvetenskapligt team är att alla
yrkesprofessioner ska bidra med sin kompetens och erfarenhet utifrån sin profession till personen med demenssjukdom med syftet att främja personens aktiviteter som t ex. träning, sömn, kognitiva aktiviteter. Detta för att stärka och bibehålla personens livsglädje och god livskvalitet (2,12,22).
2.8 Boendeformer för personer med demenssjukdom
Det finns totalt cirka 150,000 personer som lever med demenssjukdom i Sverige (23). Mindre häften av dessa bor i särskilt boende (24) som innebär att personer med demenssjukdom bor på demensboende eller äldreboende (23). Personer med demenssjukdom har nedsatt
rumsuppfattning vilket gör det att det är viktigt att tänka på hur samspelet ser ut mellan miljö och person. Dessa två interagerar och påverkar personens aktivitetsutförande. Om personen befinner sig i en mindre lämplig utformad miljö där det inte fungerar som att till exempel orientera sig utan stöd av som till exempel färger och kontraster kan personen bli förvirrad och orolig. Om miljön är i en bättre utformad miljö med stöd av som till exempel rätt
belysning, färger och kontraster och möbler är utplacerade kan det bidra till ökade aktiviteter samt trygghet och välbefinnande (12,25). För att erbjuda personer med demenssjukdom särskilt boende ska vård- och boendemiljöer bygga på kunskap hur boendet kan stimulera deras självständighet samt även tänka på hur olika sjukdomstillstånd påverkar förmågan att tolka miljön (12).
Enligt Socialstyrelsen (24) har socialtjänsten ett ansvar att erbjuda särskilt boende som är ett specifik och anpassat boende för personer med demenssjukdom. Även boendemiljön bör vara utformat och anpassat utifrån personens funktionsnivå samt känslan av trygghet och säkerhet ska finnas. Socialtjänsten bör se till att boendet ska ses som en hemmiljö vilket innebär att man skapar en harmonisk atmosfär och hemmiljö i boendet i form av till exempel personens egna unika föremål som kan tas fram och kan ge glädje och livskvalitet hos varje person (12,24).
Arbetsterapeuten har kunskapen om hur person, miljö och aktivitet är integrerade som till exempel i den fysiska, sociala, kulturella miljöer (13,26). Arbetsterapeuten gör ett hembesök för att kartlägga personens aktivitetsförmåga eftersom personer med demenssjukdom har svårt att utföra vardagsaktiviteter då den kognitiva förmågan blir sämre med tiden (13,26) Genom att bibehålla personens aktivitetsförmåga så behöver det göras bra interventioner som till exempel belysning eller vägorientering som är anpassad efter varje person (13,26). 2.9 Problemformulering
Demenssjukdom är vanligt förekommande bland äldre personer, och då Sveriges befolkning blir allt äldre kommer allt flera personer att diagnostiseras med demens i framtiden. Idag är det cirka 150,000 personer i Sverige som har en demensdiagnos (23,27). Symptomen innebär nedsättning av både fysiska samt kognitiva förmågor, vilket hindrar personen med
demenssjukdom att vara deltagande i vardagliga aktiviteter, ökar fysisk inaktivitet och försvårar deltagande i sociala miljöer. Detta innebär att stöd från flera yrkesprofessioner som till exempel läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped och övrig personal som arbetar med personen med demenssjukdom är av stor vikt, och detta behov kommer
6 sannolikt att öka till följd av en ökad äldre population och fler demensdiagnoser i samhället i framtiden.
Enligt en studie (28) finns det svårigheter med att samarbeta i tvärvetenskapliga team, som till exempel att inte veta sin egen roll och att kommunicera. Författarna till studien betonar vikten av att teamet behöver ha kunskap om respektive yrkesprofessions roll för att förstå och
respektera varandras yrkesprofession för att kunna samarbeta (5). Ett gott samarbete kan leda till att förtroendet hos personen med demenssjukdom ökar för teamets insatser (22).
Det finns för närvarande ingen forskning som beskriver hur samarbetet ser ut mellan
arbetsterapeuten och övriga yrkesprofessioner inom demensvård i Sverige. I denna studie vill vi kartlägga arbetsterapeutens samarbete med övriga yrkesprofessioner utifrån
arbetsterapiprocessen OPPM samt ta reda på om arbetsterapeuten har ett gott samarbete med de olika yrkesprofessionerna eller inte, vid arbete med personer med demenssjukdomar.
3. SYFTE
Syftet är att göra en kartläggning av arbetsterapeuter som jobbar inom demensvård och deras uppfattning om teamarbete.
Frågeställningar:
• Hur ser arbetsterapeutens roll och arbetsprocess ut i demensteamet?
• Hur fungerar samarbetet med andra yrkesprofessioner och med personen med demenssjukdomen?
4. METOD
I metodavsnittet kommer författarna att förklara studiens genomförande, studiedesign, urval, utformning av enkäten, datainsamling, dataanalys och etiska ställningstagande.
4.1 Studiedesign
Denna studie är en tvärsnittsstudie med kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie är en vetenskaplig undersökning som utförs under en kort tidsintervall vid ett enda tillfälle. Enkätundersökningen är en undersökningsmetod som ofta används inom kvantitativ metod (29) då studiens syfte är att göra en kartläggning av arbetsterapeuter som arbetar inom demensvård och deras uppfattning om teamarbete.
4.2 Urval
Inklusionskriterierna för personer som valdes ut att medverka i studien var att de skulle vara legitimerade arbetsterapeuter som arbetade med personer med demenssjukdom inom äldre- och demensboenden samt hemsjukvården, i olika kommuner i hela Sverige. Författarna valdes att göra ett obundet slumpmässigt urval för att vilket innebar att lotta fram deltagarna till studien. Sverige har 21 län och författarna valde att göra en randomisering för att få fram tre obundet slumpmässigt utvalda, och dessa harsammanlagt 31 kommuner (se figur 1).
7
Figur 1. Klusterurval.
4.3 Utformning av enkät
Vår enkät är en webbenkät dvs. ett formulär (30) som utformades i ett Google Formulär med 18 frågor. Följande frågor (1-7) handlar om bakgrundsfrågor som kön, ålder och antal arbetsterapeuter på arbetsplatsen. Därefter fokuserar frågorna (8-11) på arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner utifrån arbetsterapiprocessen OPPM och de sista frågorna (12-18) handlar om arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner generellt i teamet. I dessa enkätfrågor fanns det möjligheter för deltagarna att besvara aktuell fråga med mer än ett svarsalternativ genom att kryssa i rutan “övrigt”. Då kunde deltagarna välja att skriva ner annat svar än det som fanns i enkätfrågorna. Vissa av frågorna kunde man besvara utan fast svarsalternativ då det gav deltagarna en möjlighet att kunna yttra sig fritt. Innan enkäten skickades ut gjorde författarna först två provintervjuer på två arbetsterapeuter för att få respons om webbenkätfrågorna var tillräckligt tydlig och lätt att tolka.
Testpersonerna var positiva till frågorna och kom även med några förslag som kunde förbättra enkäten.
4.4 Datainsamling
Tre län lottades ut och alla kommuner i dessa tre län söktes fram via internet på länets och kommunens hemsidor. Författarna sökte sedan fram kontaktuppgifter, i både i form av e-post och telefonnummer, till enhetscheferna inom kommunala verksamheter dvs. äldre-,
demensboende och hemsjukvården. Totalt 116 enhetschefer kontaktades. Av dessa 116 enhetschefer kontaktades 40 via telefon och 76 blev kontaktade via e-post. De blev tillfrågade om deras anställda arbetsterapeuter kunde delta i vår webbenkätundersökning om samarbetet med andra yrkesprofessioner vid arbete med personer med demenssjukdom. En enhetschef uppgav att de inte hade arbetsterapeuter i sin verksamhet och två andra enhetschefer svarade inte alls så de exkluderades från studien.
Totalt 113 enhetschefer svarade ja till deras arbetsterapeuters deltagande i vår webbenkät då de även ansåg att detta var ett viktigt och intressant ämne att lyfta fram. Efter godkännandet av berörda enhetschefer skickade författarna en e-post till dem som i sin tur vidarebefordrade till sina anställda arbetsterapeuter med länk till vår webbenkätundersökning. I e-posten bifogades även ett word-dokument som beskrev tydligt vad vår undersökning innebar samt informationen om samtyckes- och informationskravet.
8 Enkätsvaren avidentifierades vilket innebar att det inte går att identifiera enskilda individer (31). Vår e-post var även förtydligad med denna information utifall berörd enhetschef kunde ha missat någon information som har angetts i första kontakten. Vid ett utskick är det även viktigt att ange inom vilken tidsperiod deltagarna har på sig att svara på. Under första veckan inkom inte många svar på webbenkäten så efter en vecka skickade författarna ut en
påminnelse och då inkom det fler svar. Återigen efter en vecka efter den första påminnelsen skickades författarna ut en sista påminnelse till alla enhetschefer, vilket gjorde att författarna fick in fler svar. Det är lämpligt att skicka ut påminnelser högst två gånger för om
påminnelser skickas ut flera gånger, finns det en risk för att kvaliteten i svaren kan försämras. Skickas det ut fler än två påminnelser så bör det ifrågasättas ur etisk synpunkt samt
reflektioner gällande kvaliteten i svaren (32). När två veckor (tidsperioden) hade gått så stängdes webbenkäten och det innebar att deltagarna inte längre kunde svara på webbenkäten. Författarna skickade ut enkäten till 113 enhetschefer och totalt 41 svar inkom.
4.5 Dataanalys
Enkätsvaren samlades in via Google Formulär som sedan fördes över till Microsoft Excel och svaren från enkätfrågorna analyserades med deskriptiv statistik. Den deskriptiva statistiken skiljer sig från den inferentiella statistiken som går ut på att dra en generell slutsats om en population med hjälp av stickprov (32). Deskriptiv statistik är en beskrivande statistik då den beskriver och sammanfattar större data. Det är ett sätt att beskriva större mängder data dvs. siffror och fördelningar på ett systematiskt sätt (31).
Författarna analyserade de inkomna 41 enkätsvaren i Microsoft Excel och författarna kunde inte se vilken deltagare, kommun eller verksamhet som har svarat. Analyser visade av att bland de inkomna 41 svaren så besvarade inte alla frågor av varje deltagare. Frågorna 3, 7, 9.a-9.c, 13 samt 17 besvarades av 40 deltagare. Författarna fokuserade på enkätfrågorna utifrån studiens syfte gällande samarbetet inom arbetsterapiprocessen OPPM och ett generellt samarbete i teamet med andra yrkesprofessioner. Efter beräkningen gjordes det en
sammanställning av enkätsvaren i Microsoft Excel i form av figurer samt tabeller. Svaren redovisas i löpande text och med hjälp av tabeller och figurer.
4.6 Etiska ställningstagande
Författarna har tagit hänsyn till de etiska aspekterna dvs informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet då det kan påverka studiens resultat (33).
Informationskravet innebär att deltagarna får tydlig och begriplig information vad studien innebär. Detta gjordes både muntligt via telefon och skriftligt via e-post som skickades tillsammans med vår länk till webbenkäten. Samtyckeskravet är att deltagarna informerades om att deras deltagande i studien är frivilligt och att de kan dra sig ur studien utan någon förklaring (30). Beskrivningen om konfidentialitetskravet dvs anonymitet har även uppgetts för deltagarna innan de valde att delta i vår studie. Anonymitet innebär att deltagarna är avidentifierade och inga andra behöriga eller forskare kan identifiera enskilda personer (31). Nyttjandekrav är att de uppgifter som har kommit in till vår studie endast fick användas till denna studie (31). Och endast författarna hade tillgång till hela studiens material samt webbenkätfrågorna som skapades i Google Formulär till denna studie.
9 5. RESULTAT
Totalt 41 deltagare svarade på webbenkäten. Webbenkätens inkomna svar utöver
bakgrundsfakta presenterar hur arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner utifrån arbetsterapiprocessen OPPM och arbetsterapeutens samarbete med andra
yrkesprofessioner generellt i teamet kan komma att se ut.
5.1 Arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner utifrån arbetsterapiprocessen OPPM
På frågan om i vilket/vilka situationer samarbetar du med andra yrkesprofessioner när du gör en utredning om personer med demenssjukdom svarade 37 (90,2 %) fysisk situation, 35 (85,4 %) psykisk situation, 19 (46,3 %) social situation, 4 (9,8 %) kulturell situation och 34 (82,9 %) omgivnings situation (se figur 2).
På frågan om hur ofta samarbetar du med andra yrkesprofessioner när du identifierar och beskriver och prioriterar aktivitets- och delaktighetsproblem för personer med
demenssjukdom svarade 16 (39%) alltid och 17 (41%) ofta gällande personliga dagliga aktiviteter (se figur 3).
Figur 2. Utredning (%) Figur 3. Prioritering (%)
På frågorna “Samarbetar du med andra yrkesprofessioner för att sätta upp ett mål för personer med demenssjukdom?” svarade mer än 70% av deltagarna alltid eller ofta. Gällande
samarbetar med andra yrkesprofessioner för att göra ett åtgärdsprogram för personer med demenssjukdom svarade 68,3% alltid eller ofta (se tabell I).
På frågan om hur ofta arbetsterapeuten samarbetar med andra i yrkesprofessioner vid
förskrivning av hjälpmedel svarade 43,9 % alltid gällande omvårdnadshjälpmedel och 85,4% alltid eller ofta gällande förflyttningshjälpmedel. På frågan hur ofta samarbetar du med andra yrkesprofessioner vid utvärdering av åtgärder för personer med demenssjukdom svarade 80,5% alltid eller ofta (se tabell I).
0 10 20 30 40
I vilket/vilka situationer samarbetar du med andra yrkeskategorier när du gör en
utredning om personer med demenssjukdom
Utredning
Fysisk situation Psykisk situation Social situation Kulturell situation Omgivnings situation 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Personliga dagliga aktiviteter Produktivitet FritidsAtt prioritera aktivitets- och delaktigshetsproblems hos personer med demenssjukdom
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
10 Tabell I. I samarbetet med andra yrkesprofessioner vid bedömning av personer med demenssjukdom (%) Samarbetar du med andra
yrkesprofessioner för personer med demenssjukdom:
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
Gemensam målsättning 12,5 % 57,5 % 22,5 % 2,5 % 5 %
(n=40)
Gemensamt åtgärdsprogram 2,4 % 65,9 % 17,1 % 9,8 % 4,9 %
(n=41)
Gemensam vid förskrivning av hjälpmedel (n=41) Kognitiva hjälpmedel 34,1 % 29,3 % 24,4 % 12,2 % 0 % Kommunikationshjälpmedel 24,4 % 17,1 % 36,6 % 17,1 % 0 % Förflyttningshjälpmedel 41,5 % 43,9 % 14,6 % 0 % 0 % Omvårdnadshjälpmedel 43,9 % 22 % 24,4 % 7,3 % 2,4 % Gemensam vid utvärdering av åtgärder (n=41) 36,6 % 43,9 % 22 % 0 % 2,4 %
På frågan om “Hur ofta är personer med demenssjukdom delaktig vid målsättning?” svarade 50% av deltagarna på sällan (se figur 4). På frågan om vilka åtgärder görs på det flesta åtgärden på svarade 95,1% på både aktivitet och omgivningen (se figur 5).
Figur 4. Delaktigheten vid målsättning (%) Figur 5. Åtgärder (%)
0 10 20 30 40 50 60
Hur ofta är personer med demenssjukdom delaktig vid målsättning?
alltid ofta ibland sällan aldrig
0 % 0 10 20 30 40 50
Det flesta åtgärden görs på
Personen aktivitet
11 5.2 Arbetsterapeutens samarbete med andra yrkesprofessioner generellt i teamet
På frågan “I vilken utsträckning arbetar du med andra yrkesprofessioner?” svarade 29 (70,7% av) deltagarna alltid med undersköterska och 28 (68,3%) med boendepersonal. 32 (78%) av deltagarna svarade aldrig med psykolog och 30 (73,2%) aldrig med kurator (Se figur 6).
Figur 6. I vilken utsträckning samarbetar du med andra yrkesprofessioner ochanser du att du har ett gott samarbete med (%)
På frågan ”Hur upplever du att samarbetet mellan dig som arbetsterapeut och andra
yrkesprofessioner fungerar” svarade 26 av 40 deltagare (65 %) bra, 9 (22,5%) mycket bra och 5 (12,5 %) väldig bra (se figur 7).
På frågan ”Vad kan behöva förbättras i samarbetet mellan dig som arbetsterapeut och andra yrkesprofessioner som arbetar med personer med demenssjukdom” svarade 23 (57,5 %) av 40 deltagarna att förbättra kommunikation och 21 (52,5 %) svarade att ta sitt eget ansvar när det gäller egna arbetsuppgifter och 19 (47, 5 %) att få mer tid till samarbetet till exempel möte (se figur 8).
Några av deltagarna svarade på följande sätt när de svarade påfråga 18, fritextsvar:
att sprida informationen vidare till samtliga berörda i tex en hemtjänstgrupp.
bättre stöd av enhetschef för demensboende för att lättare arbete teambaserat och efter samma mål med vårdpersonal på just ett boende.
0 5 10 15 20 25 30 35
I vilken utsträckning samarbetar du med andra yrkesprofessioner
12
Figur 7. Samarbetet med andra yrkesprofessioner Figur 8. Att förbättra vid samarbetet (%)
Av totalt 41 deltagare gav 2 deltagare ytterligare kommentar på fråga 18, fritextsvar till vid samarbetet med andra yrkesprofessioner i teamet som frågorna i enkäten inte har ställts och en av deltagarna uppgav: “Samarbeta med anhöriga är viktigt”.
En annan deltagare lyfte fram hur viktigt det är med utbildningen på fråga 18, fritextsvar:
Det behövs framförallt fler duktiga undersköterskor med utbildning inom demens så de blir skickliga i bemötande och hantera olika beteenden och resurser så de får tid med de demenssjuka.
6. DISKUSSION 6.1 Resultatdiskussion
Syftet med författarnas studie var att göra en kartläggning av arbetsterapeuter som jobbar inom demensvård och deras uppfattning om teamarbete, för att få en bild av arbetsterapeutens förhållanden i demensteamet utifrån arbetsterapiprocessen OPPM samt hur ett gott samarbete kan se ut med andra professioner. Resultatet gav författarna en bra bild av hur ett gott
samarbete kan se ut i teamet.
Forskningen lyfter fram att samarbetet är viktigt i ett team och yrkesprofessionerna i teamet ska även ha god samarbets- och kommunikationsförmåga för att samarbetet ska fungera effektivt (28). Enligt en studie (5) kan kommunikationsproblem uppstå om det finns otydliga roller och otydliga arbetsuppgifter i teamet. I resultatet har en deltagare lyft fram i
fritextsvaret: ”bättre stöd av enhetschef för demensboende […]” då detta kan leda till ett lättare samarbete i teamet samt förtydliga yrkesprofessionernas roller och arbetsuppgifter. För att det inte ska uppstå problem inom kommunikationen med personen med demenssjukdom som även deltar i teamet så är det viktigt att informera personen hur teamets arbetssätt ser ut (22). En bra och öppen kommunikation är en nyckel till ett gott samarbete och respekt för varje persons kompetens, färdighet och erfarenhet inom teamet (21,22).
0 10 20 30 40 50 60 70 Samarbetet
Inte bra Ganska dålig
Bra Mycket bra
Väldigt bra 0 % 0 % 0 20 40 60 80
Vad behöver förbättras?
Att ta sitt eget ansvar när det gäller egna arbetsuppgifter Att förbättra kommunikation
Att få mer tid till samarbetet t ex. möte Inget
Annat
13 I resultatet framkom det att arbetsterapeuten särskilt hade ett gott samarbete med följande yrkesprofessioner: undersköterska, boendepersonal, sjuksköterska och fysioterapeut. De yrkesprofessioner som arbetsterapeuten hade minst samarbete med var psykolog, kurator, läkare, logoped och hjälpmedelskonsulent. Resultatet visar att det kan bero på vilken
verksamhet arbetsterapeuten arbetar inom då denna studie enbart fokuserade på kommunala verksamheter. Inom kliniska verksamheter samarbetar man mer med läkare, psykolog,
logoped (2,5,22) och om studien hade omfattat denna verksamhet, så kunde resultatet ha blivit annorlunda. Även om det var ett gott samarbete mellan arbetsterapeuten och de ovannämnda yrkesprofessionerna så fanns det bristande samarbete som skulle kunna bli bättre. De brister som har framkommit i resultatet var främst kommunikationen mellan olika yrkesprofessioner och att ta sitt eget ansvar när det gäller egna arbetsuppgifter. Att ha en struktur i teamet kan bli ett stöd i deras arbetsprocess som till exempel att arbeta mot gemensamma mål och skapa regelbundna mötestider samt mötesplatser. Strukturen ger dem också möjlighet att främja ett fungerande samarbete samt god kommunikation i teamet (34).
Arbetsterapeuten utgår från arbetsterapiprocessen OPPM (3) och det kan främja ett samarbete mellan teamets olika yrkesprofessioner då den är en personcentrerad process som utgår från miljöerna dvs. fysisk, social, kulturell och institutionell, vilket studien (3) från år 1997 bekräftar. Författarna har valt att ta med denna äldre studie då den har en tydlig beskrivning om hur arbetsterapiprocessen OPPM ser ut, hur den kan användas, både till personen och i ett team.
Vid ett samarbete visade resultatet att teamet ofta utgick från personens fysiska situation samt personliga dagliga aktiviteter som var baserad på arbetsterapiprocessen OPPM (3). Den fysiska situationen kan innebära att på demensboende, äldreboende eller annan form av boendet kan det behöva göra några eller flera bra interventioner och åtgärder i boendet för att skapa en fungerande och bra miljö. Resultatet visade också vid teamets samarbete kring målsättning så utgick de från tre aktivitetsområden: personlig vård, produktivitet och fritids. Anledningen till att teamet ofta utgår från de tre aktivitetsområden är för att personen med demenssjukdom blir sämre med tiden som påverkar deras aktivitetsförmåga i förekommande vardagsaktiviteter.
Resultatet bekräftade att personen med demenssjukdom inte alltid kan delta i målsättning p.g.a. nedsatt kognitiva förmåga och därför är det extra viktigt med ett gott samarbete mellan de olika yrkesprofessionerna som ingår i teamet. Även ett samarbete med närstående är viktigt att ha i åtanke, vilket en deltagare har lyft fram under fritextsvaret i resultatet.
Yrkesprofessionerna kan samarbeta och bistå med resurser utifrån sin egen profession tillsammans med personen med demenssjukdom för att uppnå målet. Det är en utmaning för hela teamet att samarbeta och använda varandras resurser för att kunna arbeta gemensamt mot personens mål (34). Teamets samarbete ger alla yrkesprofessioner möjlighet att se nya
perspektiv samt använda andra strategier för att kunna stödja personen för att utföra aktiviteten (34).
Resultatet visade också att deltagarna oftast samarbetade med andra yrkesprofessioner i teamet för att göra ett åtgärdsprogram samt utvärdering av åtgärder. Nästan hälften arbetar med förskrivning av hjälpmedel, främst omvårdnadshjälpmedel och därefter
förflyttningshjälpmedel samt kognitiva hjälpmedel. För att kunna formulera ett bra åtgärdsprogram så är det viktigt från början att få information om personen med
demenssjukdom olika behov, rutiner, roller samt finna personens styrkor och svagheter (9,13). Utvärderingen görs gemensamt i teamet för att se om målet har uppnåtts och därefter
14 Arbetsterapeuten har en viktig roll i teamet då arbetsterapeuten är sakkunnig när det gäller hur förhållandet ser ut mellan person, miljö och aktivitet. Arbetsterapeuten kan bidra till i teamet med sin yrkesprofession genom att kartlägga personens förmågor, omgivningen av miljön, personens kommunikation och interaktioner samt krav som ställs av en aktivitet (13). 6.2 Metoddiskussion
En tvärsnittsstudie med kvantitativ metod valdes till denna studie då författarnas syfte var att kartlägga utifrån arbetsterapeutens aspekt vid samarbete med andra yrkesprofessioner vid arbete med personer med demenssjukdomar. En tvärsnittsstudie är en undersökningsform som man kan använda vid en enkätundersökning som mäter en variabel ur en population. Det finns inga tidsaspekter i sådana studier vilket innebar att all data samlades in vid ett tillfälle utan någon relation framåt eller bakåt i tiden (36). Hur urvalet ska formas så beror det på hur mycket resurser och tid som finns för att göra undersökningen samt hur studiens syfte ser ut (37). Med tanke på de resurser och tid som fanns under C-uppsatsens tidsperiod har
författarna fått begränsa sig i utformningen av studien. Därför gjordes det ett obundet slumpmässigt urval som var lämpligt till denna studie.
Ett obundet slumpmässigt urval valdes till denna studie för att få en överblick över
populationen samt slumpmässigt urval bestämmer vilka som kommer att bli utsedda i studien (38). Av 21 län i Sverige lottades 3 län och anledning till att de valdes var för att det skulle underlätta vår arbetsprocess. Detta innebär att alla populationer i 21 län i Sverige hade stor chans att delta i denna studie (38). Totalt 113 enhetschefer inom 31 olika kommuner från de tre län inom olika vård- och omsorgsboenden tackade ja till att delta i studien och totalt 41 svar inkom. För en god generaliserbarhet krävs det att mer än totalt 41 svar ska ha inkommit till vår studie för att kunna dra slutsatsen att studien är generaliserbar. Denna studie är därför inte tillräckligt generaliserbar för att kunna dra slutsatser.
Enkätfrågorna utformades med hjälp av de sju stegen i arbetsterapiprocessen OPPM. Detta för att se vilket område dvs utredning, målsättning, åtgärd eller utvärdering som arbetsterapeuter mest samarbetade med de olika yrkesprofessionerna vid arbete med personer med
demenssjukdom. Sedan valde författarna att lägga till några extra enkätfrågorna för att reda på hur samarbetet såg ut som till exempel om samarbetet var bra och vad som behövde förbättras i samarbetet.
Enkätfrågorna bestod också av öppna svar. Genom att ha öppna svar kan de leda till
svårigheter vid analysen av frågorna på grund av feltolkning (38). Därför valde författarna att provintervjua på två arbetsterapeuter med enkätfrågorna som författarna har formulerat innan enkäten skickades ut till enhetschefer. De två arbetsterapeuter valdes eftersom de hade kunskap samt erfarenheter att jobba med personer med demenssjukdom, vilket skulle ge en bättre infallsvinkel på både enkätens utformning samt formulering av frågorna. Några av de ursprungliga frågorna omformulerades efter att ha fått kommentarer från dessa två
arbetsterapeuter. Länken till webbenkäten skickades sedan ut till alla enhetschefer via e-post. Risken med att skicka länk till webbenkäten i en e-post var att e-posten kan hamna fel såsom i skräpposten. Författarna valde då att skicka e-post med bifogad word-dokument med
information om denna studie och informationskravet till enhetschefer samt en notering att länken kunde finnas i skräpposten.
En deltagare kommenterade att frågorna kändes så breda och det var svårt att svara på frågorna. Frågorna kunde kanske ha formulerats tydligare samt mindre antal frågor kunde ha gett eventuellt ett tydligare resultat. Validitet innebär att ett mätinstrument mäter det som skall
15 mätas (37). Författarna ansåg av de inkomna enkätsvaren att studiens syfte var besvarat, även om det var lite svårt att analysera i Google Kalkyl och sedan överföra svaren till Excel. Det beror på att författarna hade begränsad kunskap gällande programvaran Microsoft Excel som skapade förvirring i början av arbetet med att analysera svaren. Det tog tid för författarna att analysera enkätfrågorna och författarnas kunskap ökade under processen med arbetet. Enkätsvaren uppfyllde studiens syfte då resultatet har lyft fram arbetsterapeutens samarbete utifrån arbetsterapiprocessen OPPM med andra yrkesprofessioner var inom fysiska
situationen och personlig vård. Arbetsterapeuten hade främst ett gott samarbete med yrkesprofessionerna undersköterska, boendepersonal, sjuksköterska och fysioterapeut. Gällande studiens reliabilitet kan inte författarna vara helt säkra på om resultatet kommer visas igen på samma sätt som har gjorts här eftersom undersökningen har endast gjorts vid ett tillfälle.
Studien utgick ifrån fyra huvudkraven på forskningsetiska principer, som är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet för att ta hänsyn till deltagaren i studien. Författarna har tagit hänsyn till detta och såg till att känsliga frågor eller frågor om privatliv vid enkätutformningen inte skulle finnas med för att
deltagarna inte ska komma till skada. Dock visade det sig att vissa frågor besvarades endast av 40 deltagarna trots att det inkom 41 svar och författarna vet inte vad orsaken var till detta. Deltagarna som fick tillgång till enkäten samt deltog i denna studie var helt anonyma, vilket gjorde att författarna inte kunde genomföras en bortfallsanalys. Det kan ha en viss påverkan på studiens resultat och tillförlitlighet.
Då författarna enbart har fått 41 svar på vår webbenkätundersökning, innebär det ett bortfall på totalt 72 svar som inte inkom. Författarna vet inte exakt varför det inte kom in fler svar men troligtvis kan utbrottet av viruset covid-19 ha påverkat deltagarnas möjlighet att besvara vår webbenkät. Detta då de olika verksamheterna inom äldreboende, demensboende och hemsjukvården kanske var tvungna att omprioritera sina åtaganden med kort varsel. Det kan även ha varit så att deltagarna inte använde arbetsterapiprocessen OPPM i sitt arbete, inte arbetade i ett team eller upplevde att enkätfrågorna som ointressant att besvara. I denna studie har deltagarna fått två veckor på sig att besvara på enkätfrågorna och denna tidsperiod anser författarna är enkätens styrka, dvs, deltagare kan besvara på frågorna när det passar dem och behöver inte känna sig stressad. Deltagarna får också möjlighet att reflektera kring aktuell fråga innan de besvarar vilket kan ge mer trovärdighet i undersökningen vilket författarna anser sig därför att ha fått trovärdighet i denna studie.
Svagheten med att göra en enkät är att det finns en risk för att få låg svarsfrekvens som kan leda till att det blir mindre trovärdighet i undersökningens betydande. Det kan vara för att enkätfrågorna kanske inte alltid är anpassade till deltagarna. Deltagarna kanske inte förstår frågorna på grund av språkbrister som till exempel kan ha svenska som andraspråk p.g.a. olika kulturer och kan misstolka enkätfrågan. Via webbenkäten går det inte att ställa frågor till författarna om deltagaren inte förstår frågan och önskar att få förklaring vad frågan betyder. Det blir då deltagarnas egen tolkning av enkätfrågan. Eller om samma deltagare har svarat på enkäten två - tre gånger för det går inte att analysera vem/vilka som har svarat på enkäten. Deltagaren kan även ha bett någon annan att svara på enkäten som inte skulle ingå i studien. 6.2.1 Arbetsterapipraxis
Genom vår studie hoppas vi att kunna ge en inblick både för nyutbildade samt erfarna
arbetsterapeuter hur viktigt det är med samarbetet mellan olika yrkesprofessioner i teamet vid arbetet med personer med demenssjukdom. Vi anser att det är viktigt att våga ställa frågor för
16 att utvecklas samt öka förståelsen för hur andra arbetar inom i teamet. Detta för att även kunna ge stöd för personer med demenssjukdom utifrån teamet. En rekommendation kan vara att gå på olika fortutbildningskurser som är för att utvecklas som arbetsterapeut med god samarbetsförmåga.
7. SLUTSATS
Resultatet av studiens webbenkätundersökning gällande arbetsterapeutens förhållanden utgår demensteamet främst från den fysiska situationen enligt arbetsterapiprocessen OPPM inom aktivitetsområdet personlig vård. Det visar tydligt att fysisk situation och personlig vård är integrerade för att kunna klara av vardagen. Personen med demenssjukdom är därför i stort behov av hjälp från demensteamet för att klara sin vardag. Arbetsterapiprocessen OPPM som även är personcentrerad kan vägleda teamet ytterligare genom att definiera vilket
aktivitetsproblem som behöver åtgärdas utifrån de olika aktuella miljöerna hos personen med demenssjukdom.
En av deltagarna lyfte fram i fritextsvaret i resultatet att det också var viktigt att samarbeta med närstående, vilken är fullt förståeligt. Enligt en studie (22) påverkar sjukdomen inte enbart personen med demenssjukdom utan även närstående och därför är det viktigt att samarbeta med närstående för att kunna stödja personen med demenssjukdom. Närstående kan ingå i teamet och bidra med till en stor hjälp, särskilt om personen med demenssjukdom inte kan svara för sig själv. Då kan arbetsterapeuten samla in information från anhöriga som är ett sätt att bibehålla personens personliga egenskaper till exempel intresse, behov och aktiviteter som innebär meningsfulla för denne.
Gällande samarbetet med andra professioner och med personen med demenssjukdomen har resultatet från webbenkätundersökningen visat att det oftast finns ett gott samarbete med andra yrkesprofessioner vid arbete med personer med demenssjukdom, som kan förbättras då det framkom även att det fanns bristande samarbete mellan de olika yrkesprofessionerna. De brister som framkom i resultatet var bristande kommunikation mellan de olika
yrkesprofessionerna samt eget ansvar kring egna arbetsuppgifter i demensteamet. Författarna föreslår att i vidare forskning skulle det vara intressant att ta reda på hur
kommunikationen samt att ta eget ansvar kring egna arbetsuppgifter kan förbättras. Även att reda på vilket område som är mest problematiskt som till exempel att informera andra inom teamet, att veta sin roll och beskriva egna arbetsuppgifter inom teamet för att kunna bidra till ett bättre resultat för personen med demenssjukdom. Eller om det finns kunskapsbrist inom demensvården som leder till missförstånd i kommunikation mellan olika yrkesprofessioner i teamet. Undersökningen kan fortsatt vara kvantitativ och då bör det komma in fler svar än totalt 41 för att öka generaliserbarheten samt mer tid för att genomföra undersökningen. Frågor kan också vara mer specifika med ett fokuserat område inom kommunikation och eget ansvar kring egna arbetsuppgifter.
Som framtida arbetsterapeuter har författarna tagit med till sig från denna studie är vikten av en god kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga samt veta sina egna arbetsuppgifter i ett tvärvetenskapligt team för att kunna bidra till en god och jämlik vård för personer med demenssjukdom. Sedan kan det även vara intressant att titta närmare på hur arbetsterapeutens samarbete med andra olika yrkesprofessioner ser ut inom kliniska verksamheter som till exempel vårdavdelning. Detta för att kunna jämföra med kommunen eftersom i resultatet
17 framkom det att arbetsterapeuten särskilt samarbetar med undersköterska, boendepersonal, sjuksköterska och fysioterapeut.
18 REFERENSER
1. Socialstyrelsen. Demensteam och checklista ska förbättra vården [Internet]. Stockholm: 2019 [uppdaterat 2019-06-30; citerad 2020-04-24]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/demensteam-och-checklista-ska-forbattra-varden/
2. Instefjord K, Laerium M, Taugl H. Geriatrisk utredning - tvärfackligt samarbete. I: Bondevik M, Nyggard H, redaktör. Geriatrik: ur ett tvärprofessionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2004. s 175-190.
3. Fearing GV, Law M, Clark J. An Occupational Performance Process Model: Fostering client and Therapist Alliances. Canadian Journal of Occupational Therapy (CJOT). 1997;64(1):7-15.
4. Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges arbetsterapeuter; 2018
5. Atwal A. A World Apart: How Occupational Therapists, Nurses and Care Managers Perceive Each other in Acute Health Care. Br. J. Occup. Ther. 2002;65(10): 446-452. 6. Erlandsson L-K, Persson D. ValMO-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad
arbetsterapi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.
7. Svenskt demenscentrum. Guiden till vård och omsorg vid demenssjukdom [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2018 [citerad 2020-04-20]. Hämtad från: https://www.demenscentrum.se/globalassets/publicerat_pdf/sdc_pdf/guiden_2018_3.p df
8. Sveriges arbetsterapeuter. Personcentrering inom arbetsterapi: så bidrar arbetsterapi till personcentrerad hälso- och sjukvård [Internet]. Stockholm: Sveriges
9. Sumsion T. The client-centred approach. I: Sumsion T, redaktör. Client-centred practice in occupational therapy: a guide to implementation. 2 uppl. Edinburgh: Elsevier Churchill Livingstone; 2006. s.19-28.
10. Cole BM, Tufano R. Applied theories in occupational therapy: a practical approach. Thorofare: Slack; 2008.
11. Law M. COPM Canadian Occupational Performance Measure: svensk version. 5 uppl. Stockholm: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2016.
12. Skog M. Vård och omsorg vid demenssjukdomar. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning; 2009.
13. Fraker J, Kales HC, Blazek M, Kavanagh J, Gitlin LN. The Role of the Occupational Therapist in the Management of Neuropsychiatric Symptoms of Dementia in Clinical Settings. Occup Ther Health Care. 2014; 28(1):4-20.
19 14. Callahan MC, Boustani AM, Unverzagt WF, Austrom GM, Damush MT, Perkins JA,
Fultz AB, Hui LS, Counsell RS, Hendrie CH. Effectiveness of Collaborative Care of Older Adults With Alzheimer Disease in Primary Care. A Randomized Controlled Trial. Jama. 2006; 295(18):2148-2157.
15. Laver K, Clemson L, Bennett S, Lannin NA, Brodaty H. Unpacking the Evidence: Interventions for Reducing Behavioral and Psychological Symptoms in People with Dementia. Phys Occup Ther Geriatr. 2014;32(4): 294–309.
16. Padilla, R. Effectiveness of Interventions Designed to Modify the Activity Demands of the Occupations of Self-Care and Leisure for People With Alzheimer’s Disease and Related Dementias. Am. J Occup Ther. 2011;65(5):325-531.
17. Öhman A, Nygård L, Kottorp A. Occupational performance and awareness of disability in mild cognitive impairment or dementia. Scand. J. Occup. Ther. 2011;18(2):133–142.
18. Törnquist K, Sonn U. ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Sveriges arbetsterapeuter; 2016.
19. Gitlin NL, Corcoran M, Winter L, Boyce A, Hauck WWA randomized, Controlled Trial of a Home Enivronmental Intervention: Effect on Efficacy and Upset in Caregivers and on Daily Function of Persons With Dementia. The Gerontologist. 2001;41(1):4-14
20. Whiteford, G. Occupational Deprivation and Incarceration. Journal of Occupational Science. 2011;4(3), 126-130.
21. Pelling S. Att lära i interprofessionell samverkan. I: Biguet G, Lindquist I, Martin C, Pettersson A, redaktör. Att lära och utvecklas i sin profession. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2015. s.81-99.
22. Galvin EJ, Valois L, Zweig Y. Collaborative transdisciplinary team approach for dementia care. Neurodegener. Dis. Manag. 2014;4(6):455-469.
23. Svenskt demenscentrum. Demens i siffror [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2018 [citerad 2020-04-24]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demens-i-siffror
24. Socialstyrelsen. Bostad i särskilt boende är den enskildes hem [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011 [citerad 2020-04-28]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-1-12.pdf
25. Wijk H. Färg för tydliga rum. I: Wijk H, redaktör. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur; 2004. s.37-58.
26. Regier GN, Hodgson AN, Gitlin NL. Characteristics of Activities for Persons With Dementia at the Mild, Moderate, and Severe Stages. The Gerontologist.
20 27. Socialstyrelsen. En nationell strategi för demenssjukdom: underlag och förslag till
plan för prioriterade insatser till år 2022 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [citerad 2020-04-28]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-6-4.pdf
28. Atwal A, Caldwell AK. Do all health and social care professionals interact equally: a study o finteractions in multidisciplinary teams in the United Kingdom. Scand. J. Caring Sci. 2005;19(3):268-273
29. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2019
30. Dahmström K. Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2011
31. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativ och kvantitativ perspektiv. 3 uppl. Stockholm: Liber; 2011.
32. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2019
33. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. [citerad 2020-04-28]. Hämtad från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
34. Hjelle M.K, Skulte O, Forland O, Alvsvåg H. The reablement team’s voice: a
qualitative study of how an integrated multidisciplinary team experiences participation in reablement. Journal of Multidisciplinary Healthcare. 2016;9: 575-585.
35. Argentzell E, Leufstadius C. Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. I: Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2010. s.41-71
36. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2., [moderniserade och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
37. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur & kultur; 2016 38. Trost J, Hultåker O. Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur;
21 Bilaga Webbenkätfrågorna Fråga 1. Kön • Man • Kvinna • Annat Fråga 2. Ålder
Fråga 3. Hur länge har du arbetat som arbetsterapeut? Fråga 4. Hur länge har du arbetat inom din verksamhet?
Fråga 5. Arbetar du som arbetsterapeut inom (fler svarsalternativ kan anges)
• Äldreboende • Demensboende • Annat
Fråga 6. Hur många personer med demenssjukdom finns på din arbetsplats?
• Mindre än 25 • 26-50 • 51-75 • 76-100 • Fler än 100
Fråga 7. Hur många arbetsterapeuter finns det på samma boende/arbetsplats?
Fråga 8:a. I vilken/vilka situationer samarbetar du med andra yrkeskategorier när du gör en utredning om personer med demenssjukdom? (Fler svarsalternativ kan anges)
• Fysisk situation • Psykisk situation • Social situation • Kulturell situation • Omgivnings situation • Övrigt
Fråga 8:b. Hur ofta samarbetar du med andra yrkeskategorier när du identifierar och beskriver och prioriterar aktivitets- och delaktighetsproblem för personer med demenssjukdom? (Fler svar kan anges)
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig • Personliga dagliga vård
(personliga vård, förflyttning, transport, inköp)
• Produktivitet
(Hushållsarbete, oavlönat arbete) • Fritids
(stillsam fritid, aktiv, social samvaro)
22
Fråga 9:a. Samarbetar du med andra yrkeskategorier för en gemensam målsättning för personer med demenssjukdom?
• Alltid • Ofta • Ibland • Sällan • Aldrig
Fråga 9:b. Inom vilka aktivitetsområden formulerar ni utifrån vid målsättning? (Fler svarsalternativ kan anges)
• Personlig vård • Produktivitet • Fritids
Fråga 9:c. Hur ofta är personer med demenssjukdom delaktigt vid målsättning?
• Alltid • Ofta • Sällan • Ibland • Aldrig
Fråga 10:a. Samarbetar du med andra yrkeskategorier för att göra ett åtgärdsprogram för personer med demenssjukdom?
• Alltid • Ofta • Ibland • Sällan • Aldrig
Fråga 10:b. Det flesta åtgärden görs på (Fler svarsalternativ kan anges)
• Personen • Aktivitet • Omgivningen
• Sociala och kulturella • Övrigt:
Fråga 10:c. Hur ofta samarbetar du med andra yrkeskategorier vid förskrivning av hjälpmedel?
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig • Kognitiva hjälpmedel
• Kommunikationshjälpmedel • Förflyttningshjälpmedel eller
anpassning
• Omvårdnadshjälpmedel
Fråga 11. Hur ofta samarbetar du med andra yrkeskategorier vid utvärdering av åtgärder för personer med demenssjukdom?
23 • Alltid • Ofta • Ibland • Sällan • Aldrig
Fråga 12:a. I vilken utsträckning samarbetar du med andra yrkeskategorier för personer med demenssjukdom?
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig • Undersköterska • Boendepersonal • Sjuksköterska • Fysioterapeut • Psykolog • Kurator • Läkare • Logoped • Hjälpmedelskonsulent
Fråga 12:b. Anser du att du har ett god samarbete med:
Ja, mycket Ja, ganska Varken/eller Nej, inte speciellt Nej, inte alls • Undersköterska • Boendepersonal • Sjuksköterska • Fysioterapeut • Psykolog • Kurator • Läkare • Logoped • Hjälpmedels- konsulent
Fråga 13. Hur upplever du att samarbetet mellan dig som arbetsterapeut och andra yrkeskategorier fungerar?
1 2 3 4 5
Inte bra Väldigt bra
Fråga 14. När brukar du kommunicera med andra yrkeskategorier i teamet kring personer ärende? (Fler svarsalternativ kan anges)
• Vid möte på vår arbetsplats • Via telefon
• Vi bokar en tid • Annat
Fråga 15. Anser du att några ytterligare förändringar bör göras för att samarbetet med andra yrkeskategorier ska bli bättre?
24 Mycket behöver förändras Inget behöver förändras
Fråga 16. Upplever du att personer med demenssjukdom och anhöriga är nöjd med era arbetsinsatser?
1 2 3 4 5
Inte nöjd Mycket nöjd
Fråga 17. Vad kan behöva förbättras i samarbetet mellan dig som arbetsterapeut och andra yrkeskategorier som arbetar med personer med demenssjukdom? (Fler
svarsalternativ kan anges)
• Att ta sitt eget ansvar när det gäller egna arbetsuppgifter • Att förbättra kommunikation
• Att få mer tid till samarbetet t ex möte • Inget
• Annat
Fråga 18. Finns det någon ytterligare du vill tillägga som vi inte har tagit med i våra frågeställningar?
