Upplevelser av stöd - beskrivet av kvinnor med bröstcancer: en litteraturstudie

Full text

(1)2005:73 HV. EXAMENSARBETE. Upplevelser av stöd - beskrivet av kvinnor med bröstcancer En litteraturstudie. Marie Andersson, Ingela Lundholm. Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2005:73 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--05/73--SE.

(2) Experiences of support - discribed by women with breast cancer - a literature study. Upplevelser av stöd - beskrivet av kvinnor med bröstcancer - en litteratur studie. Marie Andersson Ingela Lundholm. Kurs; Omvårdnad C, Examensarbete HOV040, 10p Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng Höstterminen, 2005 Handledare: Karin Johansson.

(3) 2. Upplevelser av stöd - beskrivet av kvinnor med bröstcancer - en litteratur studie. Marie Andersson Ingela Lundholm. Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet. Abstrakt Bröstcancer är den vanligaste cancer formen bland kvinnor i västvärlden och statistiken visar en fortsatt ökning. Syfte med studien var att få en ökad förståelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att få känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar, att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård, att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet, att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Resultatet visade att det viktigaste stödet var från familjen och att det fanns brister i stödet från personal inom sjukvården. I denna studie framkommer att personal inom sjukvården måste bli bättre på att stödja, bemöta och tillgodose dessa kvinnors personliga behov för att minska deras lidande. Nyckelord: kvalitativ, bröstcancer, kvinnors upplevelse, stöd, familj och sjukvård..

(4) 3 Sjukdom som kan vara livshotande leder till livskris för den drabbade. Fruktan för att inte överleva samt existentiell ångest kan uppta stor del av tankarna. Känslan av att leva i ständig osäkerhet samt att kastas mellan hopp och förtvivlan är mycket ångestskapande och tar mycket energi av den drabbade. Eftersom risken för återfall kvarstår flera år efter första insjuknandet kan det vara svårt att inte oroa sig för framtiden. Patienten ställs öga mot öga inför sina allra innersta känslor av sårbarhet och planer för framtiden omkullkastas. Känslor av bitterhet över förlorad självständighet, oberoende samt förlust av hälsa är något som en svårt sjuk kan uppleva och behovet av stöd är stort (Socialstyrelsen, 2005; Öhman, Söderberg & Lundman, 2003).. Stöd kan innefatta många olika områden till exempel stöd från närstående, arbetskamrater, sjukvård i form av känslomässigt stöd, fysisk närhet eller praktiskt stöd. Stöd påverkar både den fysiska och den psykiska hälsan på ett positivt sätt samt påverkar effekten av eventuell behandling vid sjukdom. Det är välkänt att stöd har en stor inverkan på hälsan och välbefinnandet. Människor fungerar och mår bäst när de lever i en miljö med fungerande socialt nätverk (Hale et al., 2005).. Shannon och Shaw (2005) beskriver hur kvinnor med bröstcancer omvärderar sitt liv och prioriterar fritiden på ett annat sätt. För att få ut det mesta av tiden och inte slösa bort den på oväsentligheter omprioriterade kvinnorna och satte vardagssysslorna i andra hand för att istället göra saker som kändes meningsfulla. Tid att umgås med familjen och vänner var något som de prioriterade högt. Någonting som också kändes betydelsefullt för kvinnorna var att engagera sig frivilligt i föreningar för bröstcancer. Morse (2001) beskriver att människor som lidit upplever att de fått ett rikare liv utifrån erfarenheten av det lidandet som sjukdomen medfört. Dessa personer kände behov av att hjälpa andra människor i samma situation. De deltog frivilligt i stödgrupper och var beredda att tala offentligt om sin erfarenhet och förlust.. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden och det åligger henne att kunna se lidande och förstå den lidandes behov. Lindra och eliminera lidande är det centrala i omvårdnaden. Sjuksköterskan är den som finns med under hela sjukdomsförloppet och är oftast det enda stödet för patienter och deras anhöriga (Morse, 2001). I studien av Ödlig, Norberg och Danielson (2002) beskriver sjuksköterskor hur viktig information och kommunikation är för patienten och anhöriga och även mellan andra professioner och sjuksköterskan. Bristande kompetens hos sjuksköterskor leder till dålig och ibland tvetydig information. För att.

(5) 4 patienten ska känna sig trygg i sin sjukdom samt för att reducera känslan av oro är det mycket viktigt att sjuksköterskan är väl insatt i diagnosen för att ge så bra stöd som möjligt och undvika onödigt lidande. Sjuksköterskor upplever att det finns brister när det gäller det viktigaste behovet som är stöd, kommunikation och information mellan sjuksköterska, patient och anhöriga. Sjuksköterskor beskriver även otillfredsställelse med att deras eget behov av stöd inte bemöts. En del sjuksköterskor beskriver att de ibland medvetet distanserade sig för att de upplevde att det var nödvändigt för att orka fungera i sin arbetssituation och privatlivet. För att sjuksköterskor ska kunna vara ett bra stöd krävs det att deras behov tillgodoses på ett adekvat sätt. Brist på stöd till sjuksköterskor och bristande erfarenhet om hur de ska tillgodose patienter och deras anhöriga påverkar omvårdnaden på ett negativt sätt.. Edvardsson (2003) har gjort en studie om sjuksköterskor som gått utbildning i taktil massage och hur de upplever att de är ett stöd till patienter genom beröring. Relationen som skapas genom beröring beskrivs som lugn, vänskaplig och mänsklig mellan patient och sjuksköterska. Beröringen upplevs som positiv även för sjuksköterskan som känner att hon eller han gör något och samtidigt kan var närvarande hos patienten. Sjuksköterskor uppskattade sig själva mer efter den utbildningen, både som person och i sin yrkesroll.. Närstående, vänner och arbetskamrater är oftast det viktigaste stödet i en svår situation. Livet förändras även för familj och närstående eftersom den drabbade upptar stor del av tiden i det vardagliga livet. Närstående får oftast lite tid för sig själva och sina behov och känner många gånger skuldkänslor när det ber andra om hjälp för att vårda när de själva inte orkar. Närstående försöker förstå den drabbades sjukdom och förändringar som den hade orsakat i hans eller hennes liv men upplevde brist på kunskap och information. Genom att ta del av närståendes upplevelse av att leva med en svårt sjuk person kan sjuksköterskan få en ökad kunskap och förståelse samt att det leder till ett annat bemötande av närstående. I god omvårdnad ingår de närstående som en viktig komponent i patientens livsberättelse. Ett gott bemötande av närstående leder till ökad livskvalité och trygghet för både patient och närstående (Öhman & Söderberg, 2004).. Den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer, cancer mammae. Bröstcancer är vanligast i Europa, Nordamerika, Australien och södra delen av Sydamerika men är ganska ovanlig i Asien och Afrika. Studier visar att ärftliga faktorer och livsstil påverkar risken för bröstcancer. Årligen upptäcks nästan 7000 nya fall i Sverige och.

(6) 5 statistiken visar en fortsatt ökning för varje år, vilket innebär att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer. Varje år dör cirka 1 500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Det är främst kvinnor över 60 år som insjuknar i bröstcancer och mindre än fem procent av kvinnorna är under 40 år. Bröstcancer kan även drabba män, men det är mycket ovanligt i Sverige, cirka ett 50 män per år. Riskfaktorer för bröstcancer är bland annat ärftlighet, p-piller i unga år, övervikt och östrogenbehandling. Med nya behandlingsmetoder har dödligheten minskat successivt tack vare förbättrad diagnostik och behandling. Det som har haft en positiv betydelse är att cancern numera kan upptäckas på ett tidigare stadium, vilket medför en bättre prognos, som i helhet är förhållandevis god. Symtom på bröstcancer är vanligast en palperbar knöl i bröstet. En knöl i bröstet behöver inte vara cancer utan det kan vara en godartad, ofarlig förändring. Det är viktigt att kvinnan låter undersöka eventuell knöl så snart som möjligt, så att eventuell behandling kan påbörjas. För att diagnosticera bröstcancer finns olika undersökningsmetoder som att känna igenom bröst och armhålor, röntgenundersökning där även små tumörer som inte känns kan upptäckas och prov från tumören kan undersökas i mikroskop. Den huvudsakliga behandlingsmetoden är operation och många kvinnor kan botas om tumören upptäcks i ett tidigt stadium. Strålbehandling, cytostatika- eller hormonbehandling ges ofta efter operation och som stödbehandling för att förhindra eventuellt återfall (Socialstyrelsen, 2005).. Med tanke på att bröstcancer är en livshotande sjukdom som drabbar många kvinnor ansåg vi att det var intressant att studera vilka resultat forskning påvisar om kvinnors upplevelse av stöd i denna svåra livssituation. Vår frågeställning var därför: Hur upplever kvinnor med bröstcancer att stöd påverkar deras livssituation?. Syfte Vårt syfte med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd.. Metod Litteratursökning För att finna vetenskapliga artiklar gjorde vi vår litteratursökning i databaserna Academic Search, Medline/Pubmed och Cinahl samt vetenskapliga tidskrifter. Vi gjorde även en manuell sökning utifrån referenser i funna artiklar. För att finna så aktuell information som möjligt valde vi att begränsa oss till artiklar utgivna mellan åren 1997-2005. I övrigt hämtade vi information om statistik på Socialstyrelsens hemsida. De sökord vi använde oss av var.

(7) 6 breast cancer, uncertainty, experience, relations, social support och family. Sökningen resulterade i 27 artiklar vilka efter noggrann genomgång slutligen blev 14 stycken (Tabell 1). Vi uteslöt artiklar på grund av att de var kvantitativa eller ej relevanta för vår studie. Inklusionskriteriet var kvinnor med diagnosen bröstcancer och exklusionskriterierna var män och barn.. Analys Syftet med kvalitativa studier är att få en ökad förståelse för människors uppfattning om sin livssituation, erfarenhet och inre tankar om sig själv och sin omvärld ur den intervjuades egna perspektiv (Kvale, 1997, s. 9, 32). Den metod som vi använt oss av var kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats det vill säga att vi granskade texten objektivt och undvek att tolka eller ändra texten. Det manifesta påvisar det självklara, synliga samt uppenbara. Analysen görs i flera små steg med ett objektivt och systematiskt tillvägagångssätt (Graneheim & Lundman, 2004; Downe-Wamboldt, 1992).. Vi utgick från Burnard (1991) i vårt arbete och använde oss av en stegvis, systematisk analys. Vi började vår analys med att läsa igenom artiklarna ett flertal gånger för att få en helhetsbild av texten. Därefter plockade vi ut de textenheter som motsvarade syftet för att sedan göra en kondensering. Textenheterna sorterades för att få en bättre överblick om vilka textenheter som hörde ihop och kunde sammanföras under samma kategori. Vi fortsatte därefter analysen och sammanförde kategorierna under arbetets gång fram till dess att de var varandra uteslutande. Vår avsikt var att de slutliga kategorierna skulle vara sammanfattande och beskrivande utifrån frågeställningen.. Vi har kodat genom att numrera textenheterna för att lättare kunna gå tillbaka till originaltexten och kontrollera att vi inte förändrat den (Polit & Beck, 2004, s.422 ). När vi kvalitetsgranskat artiklarna (Tabell 1) har vi utgått från Willman och Stoltzs (2002) kvalitetsbedömningsprotokoll och graderat enligt skalan låg, medel eller hög. Vi har valt att ta med en artikel som vi kvalitetsbedömt som låg på grund av att den innehöll bra och beskrivande textenheter. Anledningen till att vi bedömt den som låg var att vi inte kunde hitta att den var etiskt godkänd och att forskaren inte diskuterat svagheterna i studien. En fördel med att kvalitetsbedöma artiklarna före analysarbetet påbörjas var att få en hög kvalitet på den egna studien..

(8) 7 Tabell 1 Översikt över artiklar som ingår i analysen (n= 14) Författare, Typ av Publiceringsår studie. Deltagare. Arman et al. (2002). Huvudfynd. Kvalite. 17 Kvinnor Öppna intervjuer/ 35-69 år Hermeneutisk fenomenologisk. Upplevelsen av lidandet berörde kvinnornas hela existens, värderingar och påverkar hela deras omvärld.. Hög. Fridfinnsdottir Kvalitativ (1997). 12 Kvinnor Semistrukturerade Ålder okänd Intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys. Diagnosfasen var den svåraste upplevelsen och väntetiderna till undersökningar. Känslomässigt stöd från närstående och vänner var värdefullast.. Låg. Hirschman & Bourjolly (2005). Kvalitativ. 33 Kvinnor Intervjuer med Ålder okänd öppna frågor/ Roy Adaptation Model.. För att kunna hantera det dagliga livet tog kvinnorna emot stöd från olika typer av människor.. Medel. Lacey (2002). Kvalitativ. 12 Kvinnor Bandade 38-68 år Intervjuer/ Fenomenologisk. Känslor av ensamhet, chock och svårigheter för kvinnorna vid beslutsfattande av behandling.. Hög. Landmark et al. (2002). Kvalitativ. 10 Kvinnor Djupgående inter39-69 år Vjuer/ Grounded theory. Tre olika typer av stöd framkom dessa var känslomässigt-, praktiskt- och informativt stöd för att orka hantera situationen.. Medel. Landmark & Wahl (2002). Kvalitativ. 10 Kvinnor Intervjuer med öppna Existentiella frågor uppkom och 39-69 år Frågor/ viljan att överleva var det centrala. Grounded theory Även känslomässiga reaktioner, kroppsliga förändringar, kvinnlig identitet.. Medel. Lugton (1997). Kvalitativ. 29 Kvinnor Intervjuer med Ålder okänd öppna frågor/ Grounded theory. Kvinnorna upplevde att stöd från närstående var viktigt för att kunna bibehålla sin identitet.. Hög. Luoma & HakamiesBlomqvist (2004). Kvalitativ. 25 Kvinnor Intervjuer med 18-70 år semistrukturerade Frågor/ Fenomenologisk. Familjen och närstående var viktigaste stödet för att uppnå en bra livskvalitet.. Medel. Kvalitativ. Datainsamlingsmetod/analysmetod.

(9) 8 Tabell 1(forts) Översikt över artiklar som ingår i analysen (n= 14) Författare, Typ av Publiceringsår studie Maly et al. (2005). Deltagare. Datainsamlingsmetod/analysmetod. Huvudfynd. Kvantitativ 222 kvinnor En tvärstudie Partner och vuxna barn utgjorde det 55 år och Statistisk analys med största stödet och hade en positiv äldre SPSS 9.0 inverkan på den mentala hälsan för Kvinnorna. Kvalite. Medel. McGrath et al. Kvalitativ (1999). 24 Kvinnor Frågeformulär med 35 år och öppna frågor/ äldre Kvalitativ innehållsanalys. Att det fanns brister i stöd från sjukvården för landsortskvinnor med bröst cancer. Däremot var stödet från familj, vänner och grannar värdefullt.. Medel. Rancour & Brauer (2003). Kvalitativ. 1 kvinna 44 år. Fallstudie Terapeutisk terapi med brevskrivning/ Kvalitativ innehållsanalys. Brevskrivning underlättar sorgearbetet för patienter som genomgått bröstcancer operation.. Hög. Saares & Suominen (2005). Kvalitativ. 8 kvinnor 30-64 år. Semistrukturerade Intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys. Tre olika faser. I sjukdomsfasen upplevde kvinnorna att de fick informationsstöd. I behandlingsfasen och i nuläget fanns det dock brister i information. Bristande information om återbesök ledde till rädsla och oro.. Hög. Samarel et al. (1998). Kvantitativ 70 Kvinnor Bandade telefonÅlder okänd Intervjuer/ Roy Adaptation Model. Tre fjärdedelar av kvinnorna upplevde en positiv förändring av attityden till bröst cancer. Samtliga upplevde att det var positivt med gruppstöd.. Hög. Ziegler et al. (2003). Kvalitativ. Att delta i en stödgrupp ledde till en bättre livskvalitet för att kvinnorna fick informations-, känslomässigt- och socialt stöd.. Medel. 10 Kvinnor Frågeformulär med 2 Sjuköppna frågor/ Roy sköterskor Adaptation Model 42-76 år.

(10) 9 Resultat I vår analys kom vi fram till fyra slutliga kategorier ( tabell 2). Vi beskriver de olika kategorierna i löpande text med tillhörande citat.. Tabell 2 Översikt över kategorier (n=4) Kategorier Att få känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar Att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård Att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet Att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Att få känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar I studien av Fridfinnsdottir (1997) framgick att när människan upplever en kris som en svår sjukdom innebär, är det viktigt att få bekräftelse på kärlek från de närmaste. Bekräftelse ledde till att kvinnor kände känslomässigt stöd, stärkt självkänsla och trygghet. Även i Landmarks, Strandmark och Wahl (2002) och Lugtons (1997) framkom det att människor som var nära kvinnor med bröstcancer kunde erbjuda värdefullt stöd. Vetskapen om att det fanns människor i närheten som kunde hjälpa till om det behövdes var en stor trygghet. Kvinnor upplevde att sympati och medkänsla från omgivningen gav dem säkerhet och styrka att hantera sin situation. Kvinnor fick främst känslomässigt stöd från make, familj eller nära vänner och mindre från sjukvården. Stöd från make, partner eller barn var det mest betydelsefulla i kvinnors livssituation men även kontakt med vänner och kollegor beskrevs som ovärderligt i kampen mot cancern. Kollegor kunde erbjuda både praktiskt och känslomässigt stöd i den akuta situationen. Kvinnor upplevde också positivt socialt stöd från oväntat håll, från människor de inte räknade till sina nära vänner.. He´s been with me the whole time and supported me. He´s been marvellous. (Landmark et al., 2002, s. 219). People you didn’t think of as being close friends, they’ve been absolutly fantastic. (Landmark et al., 2002, 219).

(11) 10 Maly, Umezawa, Leake och Silliman (2005) beskrev kvinnors upplevelse av känslomässigt stöd genom att ha en partner som lyssnade på deras oro och bekymmer. De visade sig att genom att ha en partner som lyssnade uppstod det färre depressioner än hos kvinnor som inte hade någon som lyssnade. Även vid dusch och påklädning kändes de tryggare om det var partnern som hjälpte till. Partnern hade en viktig roll i att stödja kvinnan genom sjukdomen. Många kvinnor såg sin partner som sin förtrogna som bidrog med praktiskt och känslomässigt stöd. Att ha en partner att prata med och som fanns där för att lyssna, även på det som var jobbigt och dystert, upplevdes som mycket värdefullt (Lugton, 1997). Bara vetskapen om att maken fanns i väntrummet när diagnosen gavs gjorde att de kände att de hade stöd i en svår situation (Fridfinnsdottir, 1997). Många oroade sig för hur maken skulle reagera på deras förändrade kropp men i den här studien visade det sig att de oftast inte förändrade något i relationen. En kvinna i studien beskrev en upplevelse efter cellgiftsbehandling när allt kändes jobbigt. En kväll efter att ha gråtit sköljde hon av ansiktet, sminkade sig, tog på sig peruken och gick ner till sin man i vardagsrummet. Maken tyckte att hon såg strålande ut trots att hon kände sig eländig och det betydde mycket för henne att få höra att hon var vacker (Lugton, 1997). Det underlättade att ha ett ordnat liv och ett bra förhållande till maken och övriga familjen så att energin inte slösas bort på relationsproblem utan används till att må så bra som möjligt i sin sjukdomssituation (Saares & Suominen, 2005).. My husband said, ‘You look like a million dollars!’. (Lughton, 1997, s. 1190). Kvinnor i studien av Hirschman och Bourjolly (2005) beskrev den praktiska hjälpen de fick efter operationen. Om kvinnan inte hade någon partner var det främst nära anhöriga som mamma, syskon och barnbarn som hjälpte med till exempel bad, påklädning och matlagning.. Några kvinnor beskrev hur de fick hjälp av grannar med diverse göromål såsom matlagning och barnpassning under och efter cellgiftsbehandling. Det kändes tryggt att ha en granne som kom förbi och tittade in för att se om något behövdes. Att slippa bekymra sig om matlagning när kvinnorna inte hade kraft att laga mat upplevdes som stor hjälp. Grannar bidrog med praktisk assistans och stöd. De ställde upp och hjälpte till med varierade sysslor, allt från att leverera mat, besök till sjukhuset, transport och barnpassning. Grannarna visade att de brydde sig genom att komma på besök, ringa eller skicka ett kort. Även om grannarna inte alltid behövde hjälpa till var det tryggt för kvinnorna att ha deras stöd. Vetskapen om att de fanns där och kunde hjälpa till om behov uppstod kändes tryggt. En kvinna beskrev bland annat hur.

(12) 11 en granne med utbildning inom sjukgymnastik hjälpte henne med lymfdränage (McGrath, Patterson, Yates, Treloar, Oldenburg & Loos, 1999). Att ha vänner betyder mycket när man är sjuk. En kvinna berättar att hon inte skulle ha orkat stiga upp på morgonen om inte hennes vän funnits där. Väninnan kom varje morgon och om hon inte hade gjort det hade kvinnan inte orkat gå ut på egen hand. Vänner erbjöd kamratskap, delade intressen och var någon som kvinnan kunde göra saker med (Lugton, 1997).. Frivilliga från bröstcancer föreningar besökte patienter på sjukhuset och hjälpte dem genom information om proteser, praktiska saker, peruker och information om alternativa behandlingar (McGrath et al., 1999).. Att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård Rancour och Brauer (2003) beskrev en kvinnas upplevelse över sitt förlorade bröst då omgivningen sa åt henne att det är ju bara ett bröst. Men för henne var bröstet inte bara ett bröst, utan en del som hon inte ville förlora. Kvinnan ville ha någon att tala med som var förstående och som inte kände sig främmande för att tala om döden, förändrad kropps syn och en person som inte bagatelliserade kvinnans känslor. Många i omgivningen försökte uppmuntra och undvek att tala om det som var smärtsamt istället för att tillåta kvinnan att sörja och bejaka sina känslor. Det var en stor sorg för de utsatta kvinnorna som tvingades operera bort hela bröstet.. People say to me ” it´s just a breast. “ You are more than just a breast. You are a part of me I don´t wont to lose. (Rancour & Brauer, 2003, s. 843). Kvinnor behövde någon att dela oro och rädsla med, någon som brydde sig om dem och som visade att de var älskade (Fridfinnsdottir, 1997). Att få tillåtelse att lida och sörja var något som ibland nekades kvinnorna av nära vänner, anhöriga, sjukvården och ibland även från kvinnorna själva. Kvinnor uppfattade signaler från människor som gjorde att de inte vågade visa sina rätta känslor utan visade upp en falsk fasad. De beskrev det som att spela en roll i en pjäs. Det var omgivningen som fick dem att spela den här rollen och som försökte göra dem starka och glömma sin sjukdom. När kvinnor upplevde att deras känslor inte blev tagna på allvar ökade det lidandet och de upplevde sig själva som onormala (Arman, Rehnsfeldt, Lindholm & Hamrin, 2002). Enligt Landmark et al. (2002) visade det sig att många kvinnor upplevde brist på känslomässigt stöd och det berodde på att familj och vänner hade svårt att.

(13) 12 hantera känslor som berörde sjukdomen. Cancerdiagnos kunde leda till att familj och vänner drog sig undan, hade svårt att möta patienten och hantera känslor. Rädslor och osäkerhet kunde leda till brist i det sociala stödet samt leda till isolering för patienten.. The neighbours here avoid me like the plague. Those hurt, it´s wounding and it´s difficult. (Landmark et al., 2002, s. 220). Den största påfrestningen och bördan var bristen av stöd från sjukvården enligt patienter i de olika studierna. Det berodde på brist i kontinuitet i behandlingen, väntetider och bristande rutiner för återbesök. Många kvinnor upplevde det smärtsamt att inte ha samma läkare från gång till gång. De upplevde sig avvisade, avfärdade och förvirrade i sin kontakt med sjukvården. Orsaker till detta var att det fanns brister i information, rådgivning och stöd (Landmark et al., 2002). Kvinnor sa att de främst sökte informations stöd från sjukvården. De behövde information och förklaring till sjukdomen för att se logik i situationen. De ville ha detaljerad information om vad läkaren sett, i bilderna från första mammografin och de ville ha ett ärligt svar (Fridfinnsdottir, 1997). I situationer när kvinnor var tvungna att fatta svåra beslut som att ta bort hela bröstet eller bara en del fanns det tydliga brister i stöd. Det ledde till att kvinnor kände sig ensamma och chockade när de skulle ta det svåra beslutet. Det fanns behov av att få mer information och känslomässigt stöd. Kvinnor hade önskat att vårdpersonalen visat mer empati. Den oengagerade attityden, som kvinnor upplevde att de fick från personal inom sjukvården, skapade känslor av osäkerhet och förlust av kontroll (Landmark & Wahl, 2002).. Not having a steadfast point of contact, it was so awful having so many suregons in the picture, it certainly didn´t help to calm me down. I don´t know if I was with it’ all the time, but I was going to the fifth or sixth surgeon I hadn´t met before. (Landmark et al., 2002, s. 221). I should choose myself whether I wanted to remove my whole breast or go for the breast-preserving variation. A shocking experience. (Landmark et al., 2002, s. 221). I Laceys (2002) studie beskrev kvinnor hur stress och känslomässig påverkan hade inverkan på deras förmåga att fatta ett svårt beslut. Känslor av rädsla och fruktan övermannade kvinnor.

(14) 13 som beskrev upplevelsen som förödande, chockande och överväldigande. Kvinnor upplevde det viktigt att kunna lita på läkarens kunskap, kompetens och att han eller hon hade förmågan att fatta rätt beslut angående behandlingen. Läkare gav kvinnor möjlighet att välja, men eftersom de själva hade brist på kunskap litade de fullständigt på läkarens bedömning.. I Landmarks et al.(2002) studie beskrev en kvinna sin otrevliga upplevelse i mötet med sjukvården. Hon beskrev en del av personalen som sura och otrevliga och att hon på grund av det fick hjärtklappning och svettades hela tiden under besöket. Vårdpersonalen som gjorde ultraljud för att undersökta hennes bröst sa inte ett ord under hela tiden. Läkaren satt vid sitt bord och sköterskan stod mitt i rummet och log. Ingen av dem sa ett ord. Kvinnan upplevde det som om hon hade anlänt till helvetesportarna eller något sådant. Dessutom ansåg kvinnan att vårdpersonalen inte var speciellt psykologiska i sitt bemötande och att patienterna hamnade i skymundan i en teknisk värld.. Att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet I Saares och Suominens (2004) studie kom det fram att de flesta deltagarna i studien upplevde vården tillfredsställande. Kvinnor som behandlades under en kortare tid på sjukhus upplevde att de fick ett bra stöd från samordnaren och övrig personal på avdelningen. Kvinnor upplevde att de fick ovärderligt känslomässigt och informativt stöd. Känslomässigt stöd från sjukvårds personalen uttrycktes av kvinnor som vänskapligt, individuellt och med en helhetssyn. Det upplevdes positivt för kvinnor med fysisk beröring och att personalen tog i hand och presenterade sig. En av kvinnorna berättade att hon blev av med sin rädsla för döden efter att ha fått prata med samordnaren och att samordnaren inte gav orealistiska förhoppningar. Samordnaren och vårdpersonalen på sjukhuset fungerade som ett slags skyddsnät för patienterna. Stödet, som de fick under den akuta sjukdomsfasen, upplevdes som mycket bra. Trots att kvinnor kunde känna av den stressiga atmosfären var de nöjda med vården. Det fanns lugna stunder då personalen tog sig tid att prata. Patienterna upplevde även att personalen gav dem mycket praktiskt stöd, höll dem uppdaterade och frågade ofta om de behövde någonting.. ’I felt that they were taking care of me. All the time they were asking and helping... I was kept up-to-date all the time...’ (Saares & Suominen, 2005, s. 48).

(15) 14 Vid den andra mammografiundersökning upplevde kvinnor att de blev väl omhändertagna. De fick personalens hela uppmärksamhet och blev stöttade genom undersökningen (Fridfinnsdottir, 1997). I det stora hela spelade sjukvården en viktig roll i stödjandet genom sjukdomsprocessen. Kvinnorna kände positivt stöd när de kände förtroende och litade på vårdpersonalens kompetens. Positiva upplevelser av omvårdnad inkluderade telefonkontakt mellan behandlingarna. Kvinnorna fick även telefonnummer de kunde ringa för att få kontakt med sjukvården närhelst de behövde. I enskilda fall kunde samordnaren från det lokala sjukhuset göra hembesök för att diskutera problem om behov fanns (McGrath et al., 1999).. En meningsfull dialog kunde ge socialt stöd i form av uppmuntran. Många kvinnor talade om att de kände förtroende och trygghet under sin vistelse på sjukhuset. Många kvinnor betonade hur viktigt det var att läkaren hade förmåga att lyssna och svara på frågor även om inget definitivt svar kunde ges (Landmark et al., 2002).. When I was in hospital I felt very safe, I felt I’d like to stay there longer. (Landmark et al., 2002). Att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter Att delta i en stödgrupp var ett värdefullt stöd visar studier av Samarel, Fawcett, Krippendorf, Piacentino, Eliasof, Hughes, Kowitski & Ziegler (1998); Ziegler, Smith & Fawcett (2003) samt Lugton (1997). Deltagarna i stödgruppen delade upplevelser och hjälpte varandra att hantera känslor av hopplöshet. Det hjälpte att få höra från andra att de reagerat på samma sätt, det minskade känslan av att vara ensam. Många kvinnor upplevde att det var oerhört viktigt att tillhöra en grupp människor med samma erfarenhet där de skapade nya band för att övervinna rädslor och problem. De uppskattade att ha andra att prata med som förstod upplevelsen av att leva med bröstcancer vilket resulterade i att de fick en stärkt självkänsla. Att få prata lugnade tankarna och det var lättare att hantera saker de inte förstod. Informationen de fick från stödgruppen var värdefull. Den gjorde att de mådde mycket bättre mentalt. Upplevelsen av att inte vara ensam, att det kan hända vem som helst och att tankarna som de hade inte var onormala gav deltagarna en känsla av stöd i situationen. I stödgruppen kände de att de kunde prata med någon utan att känna sig utanför, därför att det fanns tillåtelse att uttrycka sig. Att tillhöra en grupp människor i samma situation var viktigt och minskade upplevelsen av att vara isolerad och annorlunda. De reducerade ångest, stress och risken att hamna i depression..

(16) 15 To listen to somebody else say what you’re thinking, that was a big help. I didn’t feel like I was crazy. (Samarel, et al., 1998 s. 1266). Även enskilda människor med liknande erfarenheter kunde ge värdefullt stöd. En kvinna i Saares & Suominens (2004) studie berättade att hon delade rum med en annan patient på sjukhuset som hade genomgått samma procedur. Hon upplevde det som ett stöd att få prata och dela erfarenhet med någon i samma situation. Landmark et al. (2002) beskrev i sin artikel att stödet från kollegor som hade cancer upplevdes som mycket viktigt eftersom de kunde bidra med information och förståelse. Nära vänners förståelse och stöd tycktes ha ett starkt inflytande på kvinnors kamp mot bröstcancern.. ...good to talk to someone who’s been through it all, that was real medicine for me... (Landmark et al., 2002, s. 220). Många kvinnor försökte hantera sina känslor av frustration på grund av fysiska begränsningar genom att aktivera sig med till exempel lättare hushållsarbete. Några kvinnor arbetade fortfarande och det kändes viktigt för dem att fortsätta arbeta. Genom att fortsätta arbeta förändrades inte livssituationen så mycket och tankarna skingrades. Upplevelser av fysisk begränsning gjorde att många patienter kände utanförskap i en värld av friska människor. Kvinnor ville leva så normalt som möjligt och för att komma över begränsningarna så försökte de hitta nya aktiviteter som de klarade av att utöva ( Luoma & Hakamies-Blomqvist, 2004).. ... being alone at home is mentally very tough for me... I feel much better when I´m with other people. I haven´t got time to sit down and think about everything when I´m busy doing something else...I relly feel much better at worke than at home ( Luoma & Hakamies-Blomqvist, 2004, s. 734).. Arbete var inte något kvinnor gick till bara för att försörja sig. Det var en meningsfull aktivitet i det dagliga livet. När de var hemma upplevde de att tankarna på sjukdomen upptog all deras tid. Det var lättare att vara på arbetet. Där fanns inte tid att uppehålla sig vid tanken på bröstcancern, där skingrades tankarna (Landmark et al., 2002)..

(17) 16 Studier visade att kvinnor hade en önskan om att vardagen skulle vara som den var innan de blev sjuka. De ville inte vara passiva åskådare i sitt liv utan ville vara aktiva för att känna att deras liv hade en mening. Kvinnor sökte sig till aktiviteter som kunde ge dem meningsfulla upplevelser till både kropp och själ. Aktiviteterna var förknippade med både arbete och det privata livet. Meningsfulla dagliga aktiviteter stärkte dem mentalt och gav dem en känsla av kontroll. Upplevelsen av att vara fysiskt aktiv gav en bekräftelse på att de fortfarande levde och en tro på att de kunde övervinna sjukdomen. Kvinnor hoppades på att deras liv i framtiden skulle innefatta samma fritidsintressen som tidigare. För att få mental stimulans ägnade sig kvinnor åt bland annat böcker, musik, konserter, teater, kurser, körsång samt andra kreativa aktiviteter som målning, teckning och hantverk De upplevde att de här aktiviteterna var nödvändiga för att hantera sin nya livssituation (Landmark & Wahl, 2002).. I felt I needed to keep up with things I´d done before, because then I didn´t think so much about it...I think it has something to do with control. That I can overcome my feelings. I can walk, I can move, I´m alive... (Landmark & Wahl, 2002, s. 117).. Diskussion Syftet med den här studien var att få en ökad förståelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Studien resulterade i fyra kategorier: Att uppleva känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar; att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård; att uppleva trygghet i kontakt med sjukvården; att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter.. I vår studie framkom att upplevelsen av känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar var den mest framträdande kategorin. Kvinnorna upplevde ett stort behov av stöd från andra människor och önskade bli behandlade som innan sjukdomen. De behövde människor omkring sig som var villiga att lyssna. Det var främst partnern som framstod som det viktigaste stödet för kvinnorna. Williams, Iredale, Brain, France, Barrett-Lee och Gray (2003) har studerat om det skiljer sig mellan kvinnor och mäns upplevelse av stöd vid bröstcancer. De flesta män upplevde på samma sätt som kvinnorna att deras partner var det viktigaste stödet..

(18) 17 Morgan, Fogel, Rose, Barnett, Mock, Davis, Gaskins & Brown-Davis (2005) påtalar betydelsen av att ha stöd av en partner när kvinnan drabbats av svår sjukdom. Paren beskrev hur de med gemensam styrka kunde hantera den utmaning som bröstcancer diagnosen innebar. De var beroende av varandra för att få styrka. Några av paren relaterade till svåra händelser tidigare i livet och kände att de var förberedda för den här situationen. En kvinna berättade när hon tog hand om sin man efter en hjärtoperation och hur det hade stärkt dem. Kvinnans make höll med om hur viktigt det var för honom och att han nu var ett stöd för henne på samma sätt som hon hade funnits där för honom. Paren hjälptes åt att söka information på bland annat Internet. Genom Internet kunde de även etablera ett stödjande kontaktnät med familjemedlemmar, vänner och andra cancerdrabbade för att få hjälp att hantera livssituationen. Medan kvinnorna kämpade för att acceptera den fysiska förändringen så kämpade männen med att försöka vara lyhörda för kvinnans emotionella och fysiska behov. Paren diskuterade gemensamt om hur de skulle kunna acceptera diagnosen och sätta upp nya mål. Paren lärde sig skratta tillsammans och finna glädje i det enkla. Zakowski, Harris, Kruger, Laubmeier, Garret, Flannigan & Johnson (2003) fann att det inte var någon större skillnad mellan könen vad gäller behovet av stöd. De skillnader de såg var att män hade en högre förväntan av stöd från sin partner än vad kvinnor hade och detta berodde på att kvinnor oftare har fler omkring sig som de kunde tala med. Män hade svårare att öppna sig och tala om sina känslomässiga bekymmer med andra än sin partner.. I kategorin att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård framkom det att några kvinnor saknade tillåtelse att få sörja över sin sjukdomssituation. Detta berodde många gånger på att kvinnorna saknade en partner eller att människor som fanns runtomkring dem inte kunde hantera situationen. Kvinnorna upplevde den största bristen av stöd från sjukvården och det berodde främst på brist i information, oengagerad attityd samt tidsbrist. De hade en önskan om att få mer tid till samtal och att vårdpersonalen visade mer empati. Bröstcancer hos män är tämligen ovanligt vilket leder till att de många gånger får ett ännu sämre stöd än vad kvinnorna får. Williams et al. (2003) beskriver hur män upplevde att det hade varit värdefullt att under behandlingen fått möjlighet att tala med en annan man i samma situation. Män hade uppskattat att kunna delta i stödgrupper men gavs inte samma möjlighet till det som kvinnorna. Sjukvårdspersonal beskriver att det oftast sätts upp stödgrupper för kvinnor och både de och kvinnorna upplever detta betydelsefullt. Män kände att delta i en mixad grupp med både män och kvinnor inte skulle fungera. De trodde inte att en kvinna skulle tycka att det var lika naturligt att prata med dem om sin situation som med en annan.

(19) 18 kvinna. Män kände också att de skulle vara mindre lika kvinnorna eftersom kvinnorna var mer påverkade av sin diagnos.. I kategorin att uppleva trygghet i kontakt med sjukvården framkom det att många kvinnor upplevde vården som tillfredsställande. Många kvinnor talade om att de kände förtroende och trygghet under sin vistelse på sjukhuset. Kvinnorna upplevde även att dom fick ovärderlig känslomässigt och informativt stöd. Det upplevdes positivt för kvinnorna med fysisk beröring samt att personalen tog i hand och presenterade sig. Harden, Schasenacker, Northouse, Mood, Smith, Pienta, Hussain & Baranowski (2002) beskriver att män med prostatacancer upplevde sig bli bra bemött av sjukvården. Det var speciellt en sjuksköterska på sjukhuset som männen uppskattade. Hon tog sig tid med varje enskild patient för att besvara deras frågor. Hon tog även kontakt med männen efter deras hemkomst från sjukhuset för att besvara frågor eller bara för att höra om allt var väl. Sjuksköterskans omsorg om männen gjorde att de upplevde värdefullt stöd från henne. Samtliga män höll med om att sjuksköterskan var speciell på grund av att hon tog sig tid och brydde sig om dem. Samtliga män beskrev att behovet av information var stort.. Boudioni, McPherson, Moynihan, Melia, Boulton, Leydon & Mossman (2001) påtalar att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors behov av stöd. Kvinnor sökte oftare känslomässigt stöd, medan män efterfrågade information och praktiskt stöd. Kvinnorna sökte mer information på egen hand om sjukdomen än vad män gjorde och kvinnor var mer villiga att prova alternativa behandlingsformer. Dunniece och Slevin (2000) beskriver hur kvinnorna upplevde stöd när de hade en sjuksköterska hos sig när de fick diagnosen och även om sjuksköterskan inte sa något så upplevde kvinnorna att det kändes tryggt.. I kategorin att ha någon med erfarenhet att tala med och att aktiviteter skingrar tankarna framkom det att kvinnorna upplevde det som ett viktigt stöd att få tillhöra en grupp med människor i samma situation. Steen Isaksen och Gjengdal (2000) beskriver hur flera patienter betonar vikten av kontakt med medpatienter som de ansåg vara i samma situation. Kontakten mellan patienter som kunde identifiera sig med varandra gav möjligheten att utbyta erfarenheter och skapade därmed en nära relation. Patienterna i deras studie upplevde att genom att hjälpa andra blev de själva hjälpta. De beskrev också känslan av ensamhet hos dem som ej hade möjlighet att få dela rum med någon i samma situation. Patienterna upplevde att det många gånger var lättare och mer accepterat att visa sina känslor för en medpatient än för.

(20) 19 familj och vänner. I samma studie beskrev många patienter detta som att vara i ”samma båt”. Förståelsen som patienten med cancer får från en medpatient tycktes ha ett speciellt värde. Upplevelsen av att ha cancer ledde till en unik självinsikt och gjorde det möjligt för dem att förstå andra i liknande situationer. Det är bara människor i samma situation som förstår varandra. Andra människor kan förstå en del av det, men aldrig helheten. I Steen Isaksens och Gjengdals (2000) studie uttrycker många patienter behovet av socialt stöd. När de låg på sjukhus uppskattade de samvaron med övriga patienter till exempel att ha någon att prata med eller någon att ta en promenad med. Många patienter tycktes vilja ha mer av den här typen av stöd. De uttryckte även vikten av att ha roligt, bli uppmuntrad och få skratta under sin sjukhusvistelse. Patienterna hade behov av att aktivera sig. De flesta patienter önskade ett bredare utbud av aktiviteter på sjukhuset. De upplevde att det trevligt att göra saker tillsammans. Aktivitet skapade en god atmosfär och det fick dem att glömma sjukdomen för ett tag. Olika gemensamma aktivteter med medpatienter hjälpte till att få tiden att gå fortare.. Av de artiklar vi valt ut är tolv kvalitativa och två kvantitativa. Att använda sig av övervägande kvalitativa artiklar ökar trovärdigheten när syftet är att undersöka kvinnors upplevelser. Vi har varit två personer som analyserat, kategoriserat och tolkat materialet vilket har ökat validiteten på vår studie (Kvale, 1997, s. 188). Något som kan påverka trovärdigheten är att artiklarna var på engelska och att vi översatt textenheterna till svenska. Detta kan ha lett till att viktigt material kan ha gått förlorat i översättningen (Polit & Beck, 2004, s. 422 ). Överförbarhet förekommer när fynd och resultat i en studie kan överföras till liknande situationer. I kvantitativa studier använder sig forskaren av slumpmässigt utvalda människor som är representativa för just den studien vilket gör de lättare att generalisera resultaten. I kvalitativa studier är det däremot svårare att generalisera på grund av att det är ett mindre antal människor som deltar och oftast är i en speciell miljö som till exempel i vår studie där de flesta kvinnor var inneliggande på sjukhus. Många kvalitativa forskare försöker uppnå en viss överförbarhet för att studien förhoppningsvis ska komma till användning i liknande situationer (Holloway & Wheeler, 2003, s. 255). I vår studie anser vi att resultaten är överförbara till svårt sjuka kvinnors upplevelser på grund av att de artiklar vi valt ut representerar kvinnor med en livshotande sjukdom från olika delar av världen. Litteraturstudier är tidskrävande och på grund av tidspress har vi varit tvungna att begränsat oss till nästan enbart fulltextartiklar som vi haft tillgång till på nätet. Artiklar som måste beställas via biblioteket kan ha en leveranstid på flera veckor. Sådana artiklar skulle förmodligen ha påverkat vårt resultat..

(21) 20 Förslag till omvårdnadsinterventioner För att kvinnor med bröstcancer lättare ska kunna hantera sin situation är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i vikten av information och stöd. I studien framkom det att stödet av familjen var viktigast och sjuksköterskan måste komma ihåg att det finns många som är ensamma. Sjuksköterskan har i dessa fall en ännu viktigare roll att försöka stödja dessa kvinnor. Dunniece och Slevin (2000) påvisar att bristerna av stöd från personal i sjukvården grundar sig i bristande kompetens. Rädslan för att närma sig kvinnorna grundar sig i att sjuksköterskan upplever brist i förmågan att kunna kommunicera med patienterna. Många gånger frågar inte patienten läkaren om saker de vill få svar på och detta beror på att kvinnorna anser att läkaren inte har tid. Detta resulterar i att sjuksköterskan många gånger ställs inför svåra frågor som hon kanske inte har kompetens att svara på. Därför är samarbetet mellan behandlande läkare och omvårdnadsansvarig sjuksköterska mycket viktigt.. För att få en fungerande relation mellan patient och sjuksköterska är kommunikationen viktig i omvårdnaden. Förutom den verbala kommunikationen, som är språket, kommunicerar vi med hjälp av kroppsspråk som förmedlar känslor som vi försöker dölja. Sjuksköterskan måste komma ihåg att omvårdnadsarbetet betyder så mycket mer än att sätta dropp, mata, tvätta patienten och utföra olika medicinska åtgärder.. Patienten måste få känna sig delaktig för att uppleva trygghet och välbefinnande i vårdsituationen. När relationen fungerar bra mellan vårdare och patient ökar samhörigheten, närheten och öppenheten mellan båda parterna vilket leder till att patienten kan se en ljusning i en svår situation (Routasalo & Isola, 1996). Som sjuksköterska är det värdefullt att träna sin förmåga att lyssna aktivt, att inta en öppen och lyhörd attityd och att ställa klargörande frågor. Att lyssna aktivt innebär att personalen tar in hela människan, hennes mimik, gester, kroppshållning, alltså den del av budskapet som inte sägs men som ger värdefull information. När sjuksköterskan ska prata med patienten ska hon se till att placera sig på samma nivå som patienten exempelvis att ta fram en stol att sätta sig på eller sätta sig på huk för att komma i samma höjd. Detta leder till att patienten upplever lika värde och ser sjuksköterskan mer som jämlik, vilket resulteras i att patienten får lättare att tala öppet om sin situation. Det är viktigt att använda ett enkelt språk som patienten förstår och gärna upprepa det patienten nyss sagt för att ge kvalité åt lyssnandet och visa viljan att förstå. Att sätta namn på en känsla som finns är ett sätt att fördjupa kommunikationen. Detta leder till en ökad förståelse för andra människors situation och deras personliga upplevelse av den. Under samtalet är det bra att.

(22) 21 reflektera samtalet tillbaka till patienten. Detta medför att patienten får en känsla av självstyre. Genom att reflektera tillbaka till patienten kan sjuksköterskan försöka lösa problem eller önskningar utifrån vad patienten vill eller känner och inte utifrån vad sjuksköterskan eller någon professionell anser. Personal måste komma ihåg värdet av att kunna sitta tyst hos en patient för att visa patienten uppmärksamhet. Vikten av god kommunikation kan inte nog betonas i omvårdnadssituationer. Det är bara genom kommunikation som relationer skapas och människor kan hjälpa sina medmänniskor (Sundeen, Stuart, Rankin & Cohen 1998. s.108110, 142).. Forskning visar att beröring är ett bra sätt att komma närmare en patient. Den vardagliga beröringen som till exempel en klapp på axeln eller någon att hålla i handen stärker relationen mellan vårdare och patient. En effektiv metod för att minska både oro och ångest är att ta sig tid med patienten samt att beröra patienten fysiskt (Routasalo, 1999).. Undersökningar påvisar en god effekt av till exempel massage och framförallt taktil massage som har fått en allt större uppmärksamhet. Det finns många olika typer av massage och en särskild form som är lätt att utföra kallas taktil massage. Det används vid en del sjukhus. Sjuksköterskor har en unik möjlighet att arbeta medvetet med beröring för att stödja, lindra och trösta. Med hjälp av beröring kan vi stärka kontakten och öka välbefinnande för både patient och sjuksköterska (SBU, 2002).. Resultatet i vår studie påvisar att det är tydliga brister på stöd från personalen i sjukvården. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor tar till oss detta och på bästa möjliga sätt försöker åtgärda dessa brister. Sjuksköterskor bör eftersträva att få fortlöpande utbildning för att kunna förvärva nya kunskaper, men det är viktigt att komma ihåg var gränsen för vårt ansvarsområde går så att vi inte tar på oss det som åligger läkare eller andra yrkesgrupper. Vi hoppas att denna studie leder till att sjuksköterskor får en ökad förståelse och därmed kan ge en förbättrad omvårdnad till de kvinnor som drabbats av bröstcancer. Alla patienter har ett behov av stöd i någon form och i vilken utsträckning stödet behövs är individuellt. Vi tycker det vore intressant med vidare forskning inom ämnet med inriktning på hur sjuksköterskor upplever att ställas inför frågor de inte har kompetens att svara på..

(23) 22 Referenser Artiklar som ingår i analysen markeras *. * Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., & Hamrin, E. (2002). The face of suffering among women with breast cancer – Being in a field of forces. Cancer Nursing, 25, 96103.. Boudioni, M., McPherson, K., Moynihan, C., Melia, J., Boulton, M., Leydon, G., & Mossman, J. (2001). Do men with prostate or colorectal cancer seek different information and support from women with cancer? British Journal of Cancer, 85, 641-648.. Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.. Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: Method, applications and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321.. Dunniece, U., & Slevin, E. (2000). Nurses’ experiences of being present with a patient receiving diagnosis of cancer. Journal of Advanced Nursing, 32, 611-618.. Edvardsson, J. D., Sandman, P-O., & Rasmussen, B. H. (2003). Meanings of giving touch in the care of older patients: Becoming a valuable person and professional. Journal of Clinical Nursing, 12, 601-609.. * Fridfinnsdottir, E. B. (1997). Icelandic women´s identifications of stressors and social support during the diagnostic phase of breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 25, 526-531.. Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.. Hale, C. J., Hannum, J. W., & Espelage, D. L. (2005). Social support and physical health: The importance of belonging. Journal of America College Health, 53, 276-284..

(24) 23 Harden, J., Schafenacker, A., Northouse, L., Mood, D., Smith, D., Pienta, K., Hussain, M., & Baranowski, K. (2002). Couples´ experiences with prostate cancer: Focus group research. Onkology Nursing Forum, 29, 701-709.. * Hirschman, K. B., & Bourjolly, J. N. (2005). How do tangible supports impact the breast cancer experience? Social Work in Health Care, 41, 17-32.. Holloway, I., & Wheeler, S. (2003). Qualitative research in nursing. Oxford: Blackwell Science.. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.. * Lacey, M. D. (2002). The experience of using decisional support aids by patients with breast cancer. Oncology Nursing Forum, 29, 1491-1497.. * Landmark, B. T., Strandmark, M., & Wahl, A. (2002). Breast cancer and experiences of social support. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16, 216-223.. * Landmark, B.T., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: A qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 40, 112-121.. * Lugton, J. (1997). The nature of social support as experienced by woman treated for breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 25, 1184-1191.. * Luoma, M-L., & Hakamies-Blomqvist, L. (2004). The meaning of quality of life in patients being treated for advanced breast cancer: A qualitative study. Psycho-Oncology, 13, 729739.. * Maly, R. C., Umezawa, Y., Leake, B., & Silliman, R. A. (2005). Mental health outcomes in older women with breast cancer: Impact of perceived family support and adjustment. Psycho-Oncology, 14, 535-545..

(25) 24 * McGrath, P., Patterson, C., Yates, P., Treloar, S., Oldenburg, B., & Loos, C. (1999). A study of postdiagnosis breast cancer concerns for women living in rural and remote Queensland. Part II: Support issues. Australian Journal of Rural Health, 7, 43-52.. Morgan, P. D., Fogel, J., Rose, L., Barnett, K., Mock, V., Davis, B. L., Gaskins, M., & Brown-Davis, C. (2005). African american couples merging strengths to successfully cope with breast cancer. Oncology Nursing Forum, 32, 979-987.. Morse, J. M. (2001). Toward a praxis theory of suffering. Advanced Nursing Science, 24, 4759. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing research. Principles and methods (7th ed.). Philiadelphia: J. B. Lippincott Company.. * Rancour, P., & Brauer, K. (2003). Use of letter writting as a means of integrating an altered body image: A case study. Oncology Nursing Forum, 30, 841-846.. Routasalo, P. (1999). Physical touch in nursing studies: a litterature review. Journal of Advansed Nursing, 30, 843-850.. Routasalo, P., & Isola, A. (1996). The right to touch and be touched. Nursing Ethics, 3, 165176.. * Saares, P., & Suominen, T. (2005). Experience and resources of breast cancer patients in short-stay surgery. European Journal of Cancer Care, 14, 43-52.. * Samarel, N., Fawcett, J., Krippendorf, K., Piacentino, J. C., Eliasof, B., Hughes, P., Kowitski, C., & Ziegler, E. (1998). Women´s perceptions of group support and adaptation to breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 28, 1259-1268.. SBU – Rapport. (2002). Mjuk massage vid demenssjukdom. Vol 1. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.sbu.se/www/index.asp. 2005-10-27..

(26) 25 Shannon, C. S., & Shaw, S. M. (2005). “ If the dishes don´t get done today, they´ll get done tomorrow”: A breast cancer experience as a catalyst for changes to women´s leisure. Journal of Leisure Research, 37, 195-215.. Socialstyrelsen (2005). Cancer i siffror – Bröstcancer. http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/20F814EA-945C-43A2-9D43F1394A80694B/3483/20051255.pdf.. 2005-08-29. Steen Isaksen, A., & Gjengedal, E. (2000). The significance of fellow patients for the patient with cancer. Cancer Nursing, 23, 382-391.. Sundeen, S. J., Stuart, G. W., Rankin, E. A. D., & Cohen, S. A. (1998). Nurse-client interaction: Implementing the nursing process. St. Louis, Missouri: Mosby.. Williams, B. G., Iredale, R., Brain, K., France, E., Barrett-Lee, P., & Gray, J. (2003). Experiences of men with breast cancer: An exploratory focus group study. British Journal of Cancer, 89, 1834-1836.. Willman, A. & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.. Zakowski, S. G., Harris, C. Kruger, N. Laubmeier, K. K., Garret, S., Flannigan. R., & Johnson, P. (2003). Social barriers to emotional expression and their relations to distress in male and female cancer patients. British Journal of Health Psychology, 8, 271-286.. * Ziegler, L., Smith, P. A., & Fawcett, J. (2003). Breast cancer: Evalutation of the common journey breast cancer support group. Journal o Clinical Nursing, 13, 467-478.. Ödling, G., Norberg, A., & Danielson, E. (2002). Care of women with breast cancer on a surgical ward: Nurses´ opinions of the need for support for women, relatives and themselves. Journal of Advanced Nursing. 39, 77-86.. Öhman, M., & Söderberg, S. (2004). The experiences of close relatives living with a person with serious chronic illness. Qualitative health research, 14, 396-410..

(27) 26 Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring: The meaning of living with serious chronic illness. Qualitative health research, 13, 528542..

(28)

No results found