• No results found

Malnutrition hos äldre : Orsak och verkan - En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Malnutrition hos äldre : Orsak och verkan - En litteraturstudie"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Vetenskaplig metodik III. Självständigt examensarbete Kurs VK-12, 15 hp

VT- 14

Malnutrition hos äldre

Orsak och verkan

- En litteraturstudie

Malnutrition in the elderly

Cause and effect

- A literature study

(2)

Sammanfattning  

 

Bakgrund: Sveriges äldre befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att

malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år.

Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design.

Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad

livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser).

Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger.

Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition. Det är därför av högsta prioritet att sätta in åtgärder som är

anpassade till dagens vårdarbete och behov för att minska antalet som ligger i riskzonen att drabbas.

(3)

Abstract

Background: Sweden's elderly population is increasing while the average life expectancy of older people increases. Research shows that malnutrition in the elderly increases and more are at risk of suffering from malnutrition. As a consequence, it is likely that malnutrition as a phenomena and problem will increase in the elderly. Malnutrition is often miss diagnosed and receives insufficient attention in health care, which can have negative effects in the elderly. Aim: The aim of this study is to illustrate the causes and consequences of malnutrition in elderly from sixty-five years old.

Method: A literature study with sixteen articles with quantitative deign.

Results: All articles are related to the causes of malnutrition and the impact it can have on the elderly. The results of this study are presented in two parts: the causes of malnutrition

(gender, age, medication and dementia), and impacts of malnutrition (impaired quality of life, depression (mental health), higher mortality risk, higher risk of infection and long hospital stays).

Conclusion: The study shows that the causes and consequences of malnutrition in the elderly has not been acknowledged enough because the prevalance of malnutrition is high and still rising.

Clinical significance: Although malnutrition in the elderly is a widely researched topic the numbers of elderly suffering from malnutrition are still increasing. It is therefore of the highest priority to put in measures suited to today's health care work to reduce the number of elderly that are at risk of being affected.

Keywords: Malnutrition, elderly, preventing, outcomes, health, aged.

 

(4)

Innehållsförteckning

  Sammanfattning ... 2 Inledning ... 1 Bakgrund ... 1 Definitioner ... 2

Rekommenderat nutritionsintag för äldre ... 2

Mätinstrument för bedömning av näringsstatus ... 3

Bedöma med Body Mass Index (BMI) ... 4

Mini Nutritional Assesment (MNA) ... 4

Subjektive Global Assessment (SGA) ... 4

Teoretisk referensram ... 4 Orems omvårdnadsteori ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 6 Metod ... 6 Design ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Dataanalys ... 10 Etiska aspekter ... 11 Resultat ... 12

Orsaker till malnutrition ... 13

Genus ... 13

Ålder ... 13

Demens ... 13

Medicinering ... 14

Konsekvenser av malnutrition ... 14

Depression (Psykisk ohälsa) ... 14

Försämrad livskvalité ... 14 Mortalitetsrisk ... 15 Högre infektionsrisk ... 15 Långa sjukhusvistelser ... 15 Diskussion ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 17

Orsaker till malnutrition ... 18

(5)

Klinisk betydelse ... 21

Förslag till vidare forskning ... 21

Referenslista ... 22 Bilaga 1. ... 28 Bilaga 2 ... 29

   

     

(6)

Inledning

Intresset för detta ämne väcktes tidigt under vår första verksamhetsförlagda utbildning då vi båda uppmärksammade att många äldre hade lite eller ingen aptit och hur det påverkade dem. Socialstyrelsen (2000) rapporterar att det har forskats mycket inom området då det är ett stort problem hos den äldre befolkningen, men att det inte har implementerats i vårdarbetet i tillräckligt stor utsträckning då det fortfarande finns många äldre som är undernärda. Författarna vill lyfta fram vad som orsakar malnutrition, vilka följder det kan få och hur det påverkar den äldre individen. Förhoppningsvis kan resultatet av denna studie användas som ett stöd inom äldreomsorgen för att stärka äldres välbefinnande och hälsa.

Bakgrund

Över 17 procent av Sveriges befolkning d.v.s. ungefär 1,6 miljoner människor är 65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2009). Statistiska Centralbyråns prognoser beräknar att det kommer att finnas 600 000 fler ålderspensionärer om 25 år (Statistiska Central Byrån [SCB], 2003). Enligt Folkhälsorapporten (2011) visar tidigare svensk forskning att 10-50 procent av de äldre som vårdas på äldreboenden eller sjukhus är undernärda. Statens folkhälsoinstitut (2010) presenterar statistik på att tre av fyra personer inom äldreomsorgen i Sverige är drabbade eller ligger i riskzonen för malnutrition. Inom hemsjukvården uppskattas 49 – 100 procent av äldre lida av malnutrition. Äldre med stroke, cancer, demenssjukdom eller någon annan

funktionsnedsättande sjukdom brottas med olika problem för att tillgodogöra sig näring (Region Skåne, 2014; Harris, Davies, Ward, Haboubi, 2008; Kaiser et al. 2010). Globalt sett ökar inte bara befolkningsmängden utan många människor blir även äldre (World Health Organisation [WHO], 2002;  Visvanathan, 2003; Ried & Allard-Gould, 2004). Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka (Visvanathan, 2003; Maher & Eliadi, 2014). Maher och Eliadi (2014) och Visvanathan (2004) förklarar vidare att malnutrition inte diagnostiseras ofta och uppmärksammas inte inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.

Lee (2004) förklarar att det inte endast är äldre med tidigare sjukdomar som kan få problem med näringstillförseln. Även äldre friska kan stöta på åldersförändringar, bland annat svårigheter att äta, njuta och få i sig tillräcklig mängd mat. Enligt Statens Folkhälsoinstitut (2010) och Wikby och Fägerskiöld (2004) finns det fyra grundstenar till ett gott åldrande;

(7)

social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och bra matvanor. Wikby och Fägerskiöld menar att om en av dessa faktorer inte fungerar blir även de andra tre lidande, till exempel när den äldre inte har tillräckligt med aptit då denne inte utövar tillräckligt med fysisk aktivitet vilket kan i sin tur leda till ett lidande. Att främja hälsa och förebygga lidande är två viktiga huvudområden enligt Socialstyrelsen (2005). Dessa två huvudområden är till för att förtydliga sjuksköterskans profession samt att ge en god och säker vård till patienterna, vilket är av stor vikt enligt Hälso- och Sjukvårdslagen 1982:763

(http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19820763.htm) för att patienten inte ska riskera att förbises.

Definitioner

Malnutrition är en brett använd term som leder till obalans mellan mat- och nutritionsintag (Hickson 2006). WHO (2001) definierar begreppet som "dålig näring". Ingen annan definition finns på begreppet ”malnutrition” vilket har lett till rapporter med varierade resultat enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2003). Många förändringar förekommer i kroppen vid åldrande som anses vanliga och vilket kan försvåra diagnostiseringen

(Visvanathan, 2004).

Äldre definieras i denna studie som 65 år och äldre. Normalt åldrande kännetecknas av Chen, Schilling & Lyder (2001) som förlust av kroppsmassa, benskörhet, försämrad syn och

luktsinne samt smakupplevelsen, då oundvikliga sjukdomar och krämpor kan uppkomma (a.a.). Författarna förklarar vidare att äldre från sextiofem år och uppåt kan uppleva att

krafterna avtar, närstående och vänner dör och livet kan begränsas. Detta innebär dock inte att livet är över, utan att förutsättningarna endast förändras för individen. Enligt

folkhälsorapporten (2011) blir det mer betydelsefullt att människan kan leva ett så gott och så självständigt liv som möjligt trots att oundvikliga funktionshinder och sjukdomar kan

uppkomma.

Rekommenderat nutritionsintag för äldre

Äldre människor har oftast minskad mat- och vätskeintag och beror bland annat på att behovet av energi och fysisk aktivitet minskar hos friska- och sjuka äldre enligt (Berleen, 2003). En god nutritionsstatus spelar en viktig del för den äldres allmäntillstånd, välmående och minskar risken att drabbas av sjukdomar som ofta tillkommer med hög ålder (Folkhälsomyndigheten,

(8)

2006). Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten att matvanor påverka sociala, psykiska, kulturella och medicinska aspekter i den äldres liv. Generell nutritions rekommendationer om vad vi ska äta för att må bra är även viktiga för de äldre trots det minskade energibehovet som uppstår hos äldre (Berleen, 2003). Uppmärksamhet kring näringsämnen som maten innehåller är av viktig roll så att livsviktiga näringsämnen den äldre behöver ska tillgodoses, därför är mat rekommendationerna för äldre människor aktuella och viktiga (Folkhälsomyndigheten, 2006). De rekommenderade nutritionsintag för äldre människor enligt Berleen, 2003; Folkhälsomyndigheten, 2006; WHO, 2002; Socialstyrelsen, 2001 är:

-­‐ Undvika mat med mycket fettinnehåll

-­‐ Undvika mat med mycket salt och sockerinnehåll -­‐ 55–60 procent av energiintaget ska bestå av kolhydrater -­‐ Kostfiberintag ska vara 25–35 g/dag

-­‐ En varierad kost av fisk, soja, raps säde, gröna blad samt grönsaker.

Enligt Folkhälsomyndigheten (2006) är det även viktigt att i samband med

rekommendationerna sprida måltiderna som innehåller en god balans av vitaminer, mineraler, vätska samt proteiner under hela dagen, då detta hjälper till att utnyttja näringsämnena på ett effektivt sätt. Även regelbundna måltider som består av tre huvudmåltider samt två till tre mellanmål är gynnsamma för den äldres ämnesomsättning, vikt, humör vilket i sig kommer leda till bättre livskvalité och stimulerar goda matvanor (Folkhälsomyndigheten, 2006). Den som tappar intresset i maten riskerar en ond cirkel som börjar men malnutritionen.

Mätinstrument för bedömning av näringsstatus

Den äldres näringsstatus och näringsbehov kan påverkas av många saker bland annat sjukdom, mentala hälsan, medicinsk behandling samt biologiska förändringar

(Stubberud,Almås & Kondrup, 2002). Många riskgrupper kan då riskera att bli fel- eller undernärda (a.a.) och därmed drabbas av malnutrition om deras nutritionsstatus inte bedöms. En korrekt bedömning är av stor vikt för att individens näringsbehov ska täckas (a.a.)

Författaren förklarar dock vidare att förutom nedanstående tre mätinstrument ska även anamnes och status tas i åtanke.

(9)

Bedöma med Body Mass Index (BMI)

BMI är ett av de vanligaste instrumenten som används för att bedöma näringsstatus hos individer. Denna metod kräver information om personens vikt samt längd som divideras med varandra i kvadrat. Normala värden ligger mellan 18,5 – 25 poäng, värden under 18,5

indikerar undernärd och över 25 poäng indikerar övervikt (Stubberud et al., 2002).

Mini Nutritional Assesment (MNA)

Stubberud et al. (2002) förklarar att MNA är ett screeningsverktyg och bedömningsformulär som består av två delar, med denna metod kan en kartläggning av personer som ligger i riskzonen för malnutrition utföras. Första delen innefattar information om mat intag, mobilitet, sjukdom, BMI, samt viktförlust under de senaste tre månader. Den andra delen förutsätter att individen i frågan får 11 poäng eller mindre i första delen för att genomföras. I den andra delen får patienten besvara frågor kring sin boende situation, medicinering, hälsa, näringstillstånd, mat intag samt mätningar av överarm- och vaden omkrets. Individer som får en total summa på 24 poäng eller mer bedöms vara välnärda och individer som får en summa 17-23,5 poäng bedöms som riskpersoner för malnutrition. MNA är bäst lämpliga för personer över sextiofem år (a.a.)

Subjektive Global Assessment (SGA)

SGA är modifierat efter svenska förhållanden och används för att bedöma nutritionsstatus (Stubberud et al., 2002). Med denna metod utförs en fysikalisk undersökning av en

sjuksköterska eller dietist där fett- och muskelmassa samt förekomst av ödem och metabola påverkan på individens nutritionsstatus. Dessutom utför en anamnes där individen besvara på frågor kring dennes kostintag, viktförändringar och funktionella kapacitet (a.a.).

Teoretisk referensram

Orems omvårdnadsteori

Orem (1985) beskriver i sin omvårdnadsteori att om vårdpersonal ska hjälpa patienter som är i behov av omvårdnad och att målet med omvårdnad är att ge stöd till individen för att denne ska kunna bli självständig så att liv och hälsa främjas. Vidare förklarar författaren att stödet som patienten får måste individuellt anpassas. Omvårdnadsteorin delas in i tre delar;

(10)

• Egenvård är steget då patienten frivilligt och med egna initiativ klarar av sina vardagliga sysslor, till exempel när och hur patienten ska äta för att främja liv, hälsa och välbefinnande. Vidare förklaras att teorins kärna i egenvård är att alla individer har lika stora utgångspunkter som är inpräglade i individens liv för att kunna ta hand om sig själv.

• Egenvårdsbrist definieras som ett steg då patienten behöver hjälp från någon annan, till exempel av en professionell vårdgivare på grund av obalans och brist att kunna utöva egenvård. Enligt Orem finns det tre olika sorters begränsningar av

egenvårdsbrist; begränsade kunskaper, minskad bedömnings- och beslutsförmåga samt handlingar att utföra något som ger resultat.

• Orem förklarar att omvårdnadssystem är det steget då egenvårdsbristen måste

kompletteras för att egenvårdsbehoven ska kunna tillgodoses. Enligt författaren finns det tre olika stadier i omvårdnadssystemet en individ kan befinna sig i; fullständigt kompenserande system, delvis kompenserande system och stödjande samt

undervisande system. Orem menar att sjuksköterskan kan med hjälp av de tre

systemen arbeta för att aktivt förebygga, vägleda, stödja, undervisa och tillgodose en miljö som främjar utveckling för individen.

Omvårdnaden består av att delvis stärka individens förmåga att utöva egenvård och delvis att ta över utförandet av nödvändiga egenvårdsaktiviteter som varken närstående eller patienten själva klarar av. Orem menar dock att man måste vara försiktig så att individens egenförmåga inte förbises (a.a.).

Problemformulering

Forskning visar att dagens samhälle har en ökande äldre befolkning där malnutrition är vanligt förekommande. Detta kommer att ställa krav på vårdpersonal om att ha kunskaper om

malnutrition och vilka följder den kan ha hos den äldre befolkningen. Orsaker och

konsekvenser av malnutrition behöver belysas för att öka kunskap och förståelse om hur hälsa kan främjas och förebygga lidande.

(11)

Syfte

Syftet med studien är att belysa vad som orsakar malnutrition och vilka konsekvenser det kan få hos äldre.

Metod

Design

Arbetet är en allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats. Forsberg och Wengström (2008) förklarar att en litteraturstudie har syfte att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. Vidare beskriver Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) att ett systematiskt tillvägagångssätt gör sammanställningen och tolkningen av resultaten lättare. Under en litteraturstudie är det viktigt att göra relevant litteratursökning inom området (Hulltgren & Gunnarsson, 2012). Borglin (2012) förklarar vidare att metodens syfte är att erhålla det optimala svaret på forskningsfrågan.

Urval

Inklusionskriterierna till artikelsökningarna för det valda syftet var artiklar som svarade på vårt syfte, artiklar som var från år 2000 till 2014, personer som var äldre än 65 år, artiklar som var ”peer reviewed”, artiklar som hade abstract tillgängligt, artiklar som hade ett etiskt

godkännande eller haft en etisk diskussion samt artiklar som var på engelska.

Begränsningarna till årtalet gjordes för att den senaste forskningen om malnutrition hos äldre och anledningen till att ha abstract tillgängligt var att bedöma artiklarnas syfte, metod och resultat. Studien specificerades inte på kön, etnicitet, social status och geografiskt läge för att öka applicerbarheten. Exlusionskriterierna var artiklar som inte uppfyllde

inklusionskriterierna.

Datainsamling

De sökord som användes var: ”Malnutrition, elderly, preventing, outcomes, health och aged”. MeSH-termerna (Medical Subject Headings) togs fram med hjälp av Karolinska Institutet (KI) universitetsbiblioteks hemsida (http://mesh.kib.ki.se/swemesh/manual_se.html). Enligt KI är MeSH-termer en kontrollerad samling av termer som används vid sökning, indexering, katalogisering av tidskrifter och böcker. MeSH-termer underlättar precessionen vid en

(12)

sökning inom ett visst område och underlättar sökning av artiklar inom olika databaser.

Nyckelorden har sedan kombinerats på olika sätt och gett olika träffar. Sökorden användes var för sig samt kombinerades med hjälp av Boolerska sökoperatören AND för att specificera sökningen. Willman (2011) förklarar att det inte räcker med endast en sökterm då det inte ger lika många relevanta sökträffar inom det valda ämnet som när även Boolerska sökoperatörer används. Med hjälp av sökorden hittades de vetenskapliga artiklarna som ansågs kunna täcka studiens syfte. De databaser som har använts var AMED, CINAHL, MEDLINE i EBSCO discovery och PubMed (se tabell 1 och 2).

Tabell 1. Redovisning av sökningar i AMED, CINAHL och MEDLINE

Databas (Datum)

Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till resultat AMED, CINAHL& MEDLINE (140120) Malnutrition and elderly Published in the last 14 years och peer reviewed 31806 85 45 20 3 CINAHL (140120) Malnutrition AND health AND aged

Published in the last 14 years, Abstract available, peer reviewed, aged,65 and over 642 45 30 5 2 AMED, CINAHL& MEDLINE (140122) Preventing malnutrition Published in the last 14 years och Peer reviewed 1008 90 35 18 1 Totalt 33456 220 110 43 6

(13)

Tabell 2. Redovisning av sökningar i PubMed

Databas (Datum)

Sökord Kriterier Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda artiklar till resultat PUBMED (140121) Malnutrition AND outcome elderly. Published in the last 14 years, humans, English text, age 65 and over, Free full text available 979 150 95 16 5 PubMed (140122) Malnutrition AND elderly Published in the last 14 years, humans, English text, age 65 and over, Free full text available

6123 70 38 10 1

Totalt 7102 220 133 26 6

Det är viktigt att de vetenskapliga artiklarna som kommer att granskas inför studien fångar de fenomen eller företeelse den avser att studera (Friberg 2012), vilket innebär att de artiklar som har använts till denna litteraturstudie hänger ihop med studiens syfte. Vidare granskades de abstract som belyste studiens syfte och i efterhand söktes artiklarnas tillgänglighet via internet för att läsas i sin helhet. Under litteratursökningen och innan kvalitetsgranskningen lästes abstrakt i 243 artiklar. 69 artiklar valdes ut för en vidare granskning. Sökningarna ansågs vara uppnått när flertalet av artiklarna återkom vid olika sökningar i databaserna. Nedan redovisas hur artikelsökningen gick till, steg för steg (se figur 1).

(14)

Figur 1 illustrerar bortfall fram till inkluderade artiklar

Friberg (2012) lyfter vikten av att kvalitetsgranska artiklar inför en litteraturstudie med relevanta kriterier med syfte, metod och resultat som svarar mot studiens syfte.

Initialt gjorde författarna en skumläsning av de valda artiklarna i resultatdelen på varsitt håll för att sedan sammanfatta dem för varandra, diskutera och påbörja den kritiska granskningen av artiklarna. Willman et al. (2011) menar att när artiklarnas resultat jämförs med studiens syfte av minst två granskare får det större tyngd när deras tolkningar förs ihop.

Artiklarna granskades kritiskt med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för kvalitetsgranskning av kvantitativa vetenskapliga artiklar (se bilaga 1). Artiklarna som bedömdes enligt mallen graderades till grad I, II eller III, där grad I var högst vetenskaplig kvalité och III var lägst. Sju artiklar var grad I, sju artiklar var grad II vilket höjde studiens tillförlitlighet och validitet och två artiklar (artikel 6 och 13, se bilaga 2) var grad III men togs med eftersom de ansågs vara tillförliga till studiens syfte och resultat. De artiklar som

exkluderades i resultatdelen hade låga kvalitetsgrad, saknade olika redovisningar, var annat dokument exempelvis doktorsavhandlingar och tidningsartiklar.

440 titlar lästa. Bra titel som passade till vårt syfte. 243 lästa abstract. Möjlig användbar artikel pga. intressant abstract. 69 lästa artiklar Resultat svarade i helhet med vårt syfte. 12 använda artiklar Genomgång av hela artikeln med hjälp av Carlsson och Eimans granskningsmal l + 4 artiklar via manuella sökningar  

(15)

Samtliga artiklar är skrivna på engelska. Utöver detta har validitet bedömts genom att kontrollera att abstrakt, syftet och resultaten stämde ihop då författarna granskade artiklarna tillsammans. Enligt Wallengren och Henricson (2012) stärks kvalitetsgranskningen ifall båda författarna granskar artiklarna tillsammans. Willman et al. (2011) menar att en artikelsökning bör kompletteras med en manuell sökning från bland annat artiklars referenslistor. Med hjälp av Google Schoolar hittades 4 artiklar (nr 1, 10, 15 och 16 se i bilaga 2) genom manuella sökningar. Osäkerhet kring den vetenskapliga tyngd förelåg av denna databas vilket

litteraturstudiens författare var medvetna om. Karlsson (2012) menar dock att denna databas kan ses som ett komplement och inte som ett alternativ vid sökning av vetenskapliga artiklar. För att utesluta misstankar om de fyra artiklarnas kvalitetsbrister utfördes även en

kvalitetsgranskning av artiklarna med hjälp av Carlsson och Eimans (2000) granskningsmall. Därefter inkluderades de fyra artiklarna i arbetet då de pekade mot studiens syfte och ansågs vara av god kvalité vilket även stärkte artiklarnas validitet och reliabilitet. Resultatet blev sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. När artiklarna lästes igenom granskades även deras referenslistor varav de referenserna med intressanta titlar uppsöktes.

Dataanalys

Enligt Evans (2002) görs en dataanalys för att enkelt, systematiskt och objektivt beskriva fenomen. De 16 utvalda artiklarna lästes flera gånger enskilt av båda litteraturstudiens författare för att få en uppfattning om innehåll och sammanhang. Därefter diskuterades varje studies resultat tillsammans för att kontrollera att båda litteraturstudiens författare uppfattat studien på likartat sätt. För att få en överblick av alla artiklarnas resultat lyftes resultatdelarna ur de hela artiklarna för att diskutera vilka nyckelord som hittades. Varje nyckelord som författarna hittade i resultatdelarna uppsöktes i samtliga utvalda artiklar. Därefter gjordes en upprepad läsning av artiklar för att hitta skillnader och likheter som författarna kunde ha missat. Nyckelorden listades i en tabell för att tydliggöra analysen (se tabell 3) och få en överblick över hur ofta nyckelorden användes i de olika artiklarnas resultatdel samt att de stämde överens med vårt syfte. Denna process ledde fram till att författarna fick en tydligare bild över orsaker och verkan till malnutrition. Alla steg i dataanalysen har utförts enligt Evans (2002) rekommendationer.

(16)

Tabell nr. 3 förklarar vilka nyckelord som hittades i artiklarnas resultatdel.

Etiska aspekter

Då språket i artiklarna är på engelska och inte på författarnas modersmål har hänsyn och stor noggrannhet tagits vid översättningen för att undvika förvrängningar och feltolkningar. Vid översättningar av texter har olika lexikon använts för att undvika feltolkningar. Enligt Wallengren och Henricson (2012) samt Milton (2002) är det av stor vikt att artiklar som inkluderas i en studie ska ha fått ett etiskt tillstånd från en etisk kommitté och/eller genomgått noggranna etiska överväganden då det ökar det vetenskapliga värdet, vilket våra artiklar i resultatdelen har. Milton (2002) beskriver att det är av stor vikt att kommittén är oberoende av

Orsaker till malnutrition Konsekvenser av malnutrition Artikel

nr

Genus Ålder Demens Medicinering Depressi on (Psykisk ohälsa) Försämrad livskvalité Mortalitets-risk Högre infektions -risk Långa sjukhus-vistelser 1 X 2 X X 3 X X X X 4 X X 5 X X X 6 X 7 X 8 X X X 9 X X 10 X X X X 11 X X X 12 X 13 X 14 X 15 X X X X 16 X X X X X

(17)

forskare och sponsorer enligt Helsingforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen förklaras vidare att denna oberoende kommitté ska kunna ha full insyn i den pågående forskningen. Vidare har även artiklarna som valdes till resultatdelen granskats för att utesluta att deltagarna information och samtycke. Helsingforsdeklarationen rekommenderar att all positiv och

negativ resultat ska publiceras (a.a.).

Resultat

Resultatet blev sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser malnutrition kan få hos äldre. Resultatet har sammanställts i en figur för att tydliggöra orsaker och konsekvenser av malnutrition (se figur 2).

 

   

Figur 2 visar orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre.

Försämrad livskvalité Orsaker till malnutrition Depression (Psykisk ohälsa) Genus   Ålder Högre infektionsrisk Medicinering Konsekvenser av malnutrition Långa sjukhusvistelser Mortalitetsrisk Malnutrition Demens

(18)

Orsaker till malnutrition

Genus

Det finns en ökad risk för malnutrition hos kvinnor jämfört med män (Kvamme, Grønli, Florholmen & Jacobsen, 2011; Chen, Bai, Huang & Tang, 2007; German et al., 2008; Pirlich et al., 2006; Suominen et al., 2005). Enligt German et al’s. (2008) studie hade fyrtionio procent av kvinnorna sämre nutritionsstatus jämfört med trettiotvå procent av männen. Chen et al. (2007) fann i sin studie att kvinnor drabbades i högre utsträckning av malnutrition och fann två troliga förklaringar till genusskillnaderna. Kvinnorna är biologiskt annorlunda än män och har därför en ökad risk för dålig nutritionsstatus. Vidare menar Chen et al. att det även finns metaboliska skillnader mellan könen som kan leda till malnutrition.

Ålder

Enligt Söderström et al. (2013), Amaral et al. (2010), Vanderwee et al. (2010), och Pirlich et al. (2005) är åldern en välkänd riskfaktor för att utveckla malnutrition. Pirlich et al. (2005) hittade i sin studie att hög ålder var en av de största riskfaktorerna för att utveckla

malnutrition och att äldre hade en fem gånger så högre risk. Författarna förklarar vidare att det inte är endast åldern i sig som är en riskfaktor utan att det är flera andra faktorer som

uppkommer med stigande ålder, exempelvis minskad lust att äta och dricka relaterat till nedsatt aptit och smakupplevelse. Enligt Amaral et al’s. (2009) fann man att äldre med nedsatt smakupplevelse hade två och en halv gånger högre risk att drabbas av malnutrition.

Demens

Demens är en sjukdom som är känd att påverka nutritionsstatuset hos äldre (Söderström et al., 2013). Enligt Gaskill et al. (2008) är malnutrition associerad med en minskad förmåga att utföra egenvårdsaktiviteter och en förlust av rörlighet, kvalitet av liv och självständighet. Lou, Dai, Huang och Yu, (2007) menar att äldre med demens är särskilt sårbara för malnutrition och har en minskad förmåga att förstå riktningar, att verbalt uttrycka sina behov, är lätt distraherade under måltider, är lättupprörda, och kan använda redskap felaktigt. Oförmåga att äta oberoende är enligt författarna en stor riskfaktor för malnutrition hos äldre. När

sjukdomsförloppet försämras hos dementa och de inte längre kan äta på egen hand behöver de stöd för att tillgodose sitt näringsbehov. Då sjukdomsförloppet kan försämras kan

(19)

sondmatning vara nödvändig. Denna form av näringstillförsel kan dock orsaka ångest som är varken bra för vårdtagare eller vårdgivare, vilket försämrar vårdtagarens livskvalité (a.a.).

Medicinering

En del av åldringsprocessen leder till ökad risk att drabbas av diverse sjukdomar, vilket kan skapa behovet av medicinering (Johansson, Bachrach-Lindström, Carstensen & Ek, 2009; ). Enligt Johansson et al. (2009) och Chen et al. (2007) konsumerar dagens äldre ett stort antal mediciner och är enligt Pirlich et al. (2005) en riskfaktor för malnutrition. Vidare förklarar Chen et al. (2007) att äldres nutritionsstatus påverkas negativt om äldre förbrukar många olika mediciner, vilket bidrar till en lägre poäng vid MNA-nutritionsbedömning. Pirlich et al. (2006) fann även en korrelation mellan multimedicinering och malnutrition. Författarna förklarar vidare att äldre malnutrierade var i större behov av medicinering än de som inte led av malnutrition.

Konsekvenser av malnutrition

Depression (Psykisk ohälsa)

Smoliner et al. (2009) uppskattar risken att utveckla depression är fyra gånger högre hos äldre med sämre nutritionsstatus än dem utan dålig nutritionsstatus. Författarna menar vidare att det fortfarande är svårt att fastställa ett tydligt orsakssamband mellan nutritionsstatus och

depression vilket i sin tur kan försvåra behandlingen av malnutrition.

Depression är inte så tydligt uppmärksammad bland äldre och har samtidigt varit en av de mest allvarliga faktorerna i samband med malnutrition (Chen et al., 2007; Johansson et al., 2009; Vanderwee et al., 2010; Söderström et al. 2013). Alldeles för få av dessa personer upptäcks och ännu färre av dem får behandling (Smoliner et al., 2009). Studier från Chen et al (2007), German et al. (2007) och Simmons et al. (2008) visar att depressiva symtom är en av de ledande faktorerna som är associerade med malnutrition och viktminskning bland äldre. Enligt German et al. (2007) och Johansson et al. (2009) fann dem att äldre hospitaliserade som var malnutrierade hade en dubbel så stor risk att drabbas av depression än andra.

Försämrad livskvalité

Laky, Janda, Kondalsamy-Chennakesavan, Cleghorn och Obermair (2010) definierar livskvalité som en subjektiv och multidimensionell upplevelse av god fysisk, psykiskt och

(20)

socialt välbefinnande och hälsa. Laky et al. förklarar vidare att malnutrition påverkar den fysiska och psykiska välbefinnandet vilket även påverkar livskvalitén. Enligt Johansson et al. (2009) kan äldres livskvalité påverkas negativt av malnutrition och menar att en märkbart förbättrad livskvalité kan leda till en förbättrad nutritionsstatus. I Laky et al’s. (2010) studie fann de att en uppmärksammad och förbättrad nutritionsstatus leder till en förhöjd livskvalité.

Mortalitetsrisk

Enligt Pirlich et al. (2005) och Vanderwee et al. (2010) har malnutrition en stor klinisk påverkan på en förhöjd mortalitetsrisk. Söderström et al. (2013) fann i sin studie att

malnutrierade äldre och äldre som låg i riskzonen att drabbas av malnutrition hade en högre mortalitetsrisk än de som var välnutrierade. Gaskill et al. (2008) menar att även om

malnutrition sällan bedöms som ett primärt medicinsk problem är det starkt associerad med ökad dödlighet. Enligt Laky, et al. (2010) finns det en högre risk att dö i förtid hos äldre malnutrierade. Chen et al. (2007) fann i sin studie att äldre kvinnor var i en högre utsatt grupp för mortalitetsrisk än män eftersom de ofta har en försämrad nutritionsstatus än männen relaterad till de biologiska och metaboliska skillnaderna mellan könen.

Högre infektionsrisk

Enligt Gaskill et al. (2008) har äldre malnutrierade en högre risk att utveckla infektioner och trycksår. I Karl et al’s. (2011) studie fann dem att risken att utveckla postoperativa

komplikationer exempelvis infektioner och försämrad sårläkning var betydligt högre hos äldre som led av malnutrition. I Söderström et al’s. (2013) studie fann man att förekomsten av malnutrition var högre hos äldre som led av infektioner. Karl et al. (2011) fann även att malnutrierade äldre hade lättare att drabbas av postoperativa infektioner än äldre som var välnutrierade.

Långa sjukhusvistelser

Äldre som har långa sjukhusvistelser har en högre risk att drabbas av malnutrition

(Vanderwee et al. 2010). Pirlich et al. (2006) fann att långa sjukhusvistelser var karakteristiskt bland äldre som led av malnutrition och hade fyrtiotre procent längre sjukhusvistelser än den välnutrierade gruppen. Vidare fann Pirlich et al. (2005) att malnutritionen hos äldre ledde till negativa konsekvenser även för kliniken i form av ökade kostnader i samband med längre sjukhusvistelser. Malnutritionens svårighetsgrad hade även en inverkan på omfattningen av

(21)

den långvariga sjukhusvistelsen. Laky et al. (2010) förklarar att genom att reducera längden på sjukhusvistelsen kan man minimera andra konsekvenser av malnutrition.

Diskussion

Resultaten visar att det finns olika faktorer som ökar risken att drabbas av malnutrition, som är; att vara kvinna, att vara äldre, ha en demenssjukdom och att inta ett stort antal olika läkemedel är orsaker till malnutrition. Dessa orsaker kan leda till allvarliga konsekvenser för den äldre i form av; försämrad livskvalité, depression, ökad mortalitetsrisk, högre

infektionsrisker och längre sjukhusvistelser. Ifall nutritionsstatusen uppmärksammas och förbättras kan mortalitetsrisken- (Pirlich et al. 2005), infektionsrisken- (Gaskill et al. 2008) och depressionsrisken minskas (Söderström et al. 2013), dessutom kan sjukhusvistelserna förkortas (Pirlich et al. 2006) och livskvalitén förbättras (Laky et al. 2010).

Metoddiskussion

En allmän litteraturstudie valdes för att utföra detta examensarbete med syfte att ge en ökad förståelse, lära sig hitta relevant information samt att granska tidigare gjorda forskningar. Litteraturstudie ansågs vara mest relevant för att få en djupare insikt inom det valda området. Lyckhage (2012) förklarar att med hjälp av ett examensarbete kan olika huvudområden inom vården studeras för att studera olika händelser så att kunskapen ska förbättras, vilket även är en av de etiska koderna för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) och förklarar vidare att det leder till förbättrad kunskap och kvalité inom omvårdnadsarbetet.

I studien har sexton artiklar använts med kvantitativa ansatser. Enligt Forsberg och

Wengström (2008) finns det ingen regel om max antal artiklar, så länge de är relevanta till studien. Detta har gjorts för att kunna inkludera all relevant forskning vilket underlättades då malnutrition hos äldre är ett forskningsområde som diskuteras och forskas om. Segesten (2012) beskriver att kvantitativ ansats handlar om att hitta ett forskningsområde som kan relateras till en patientgrupp och/eller vårdmiljö som kan leda till någon slags

rekommendation eller beskrivning av en omvårdnadsåtgärd. En kvalitativ ansats har inte använt in denna studie vilket har gjort att vi kan ha missat att bidra med en djupare förståelse och insikt om malnutrition hos äldre. Wallengren och Henricson (2012) beskriver att en kvalitativ ansats ökar överförbarheten, pålitligheten samt bekräftelsebarheten i en studie vilket

(22)

kan vara en svaghet i vår studie. Om kvalitativa artiklar hade använts hade de äldres hälsa och välbefinnande kunnat stärkas ännu mer.

Wallengren och Henricsson (2012) beskriver att validiteten, trovärdigheten samt reliabiliteten stärker litteraturstudien med hjälp av en kvalitetsgranskning och är en del av hela

forskningsprocessen. Detta kan göras med hjälp av en granskningsmall som anses vara lämplig. När de vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes användes Carlsson och Eimans (2000) granskningsmall.

Eftersom artikelsökningen inte begränsades i CINAHL, MEDLINE, AMED och EBSCHO Discovery till artiklar med ”fulltext” har det uppmärksammats att mer material med god kvalité hade kunnat granskas och eventuellt inkluderas i studien. De artikelsökningar som gjordes med ”Peer Reviewed” -kriterium kändes en större tillförlitlighet till eftersom de redan var granskade av tidigare forskare. En kvalitetsgranskning enligt Carlsson och Eimans (2000) granskningsmall utfördes av samtliga artiklar som inkluderades i resultatdelen för att bedöma kvalitén (se bilaga 2). Medvetenhet fanns även om att många artiklar som pekar mot studiens syfte kunde ha missats då artiklar som behövde fjärrlånas exkluderades och utelämnades. Detta gjordes för att spara tid då studiens tidsbegränsning var kort och på grund av den ekonomiska aspekten. Trots detta hittades flera artiklar med god kvalité som har använts i studien och alla har varit tillgängliga över internet.

Artiklarna som har inkluderats i studien begränsades inte till en viss del av världen under artikelsökningen utan härstammar från olika delar av världen. Det visade sig sedan vara positivt att inkludera artiklar från olika världsdelar eftersom det gjorde resultatet mer applicerbart och relevant. På detta vis har fenomenets utbreddhet i olika samhällen försökt visats.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa orsakerna till malnutrition och vilka konsekvenser som det kan få för äldre. Frågeställningar har utgått ifrån; vilka följder malnutrition kan ha hos den äldre befolkningen samt hur malnutrition kan påverka dessa äldre. Burton- Shepherd (2013) förklarar att sjuksköterskan har en stor roll i det förebyggande arbetet för att kunna identifiera malnutritionsrisken hos äldre genom att ha ett holistiskt synsätt. Orem (1985) förklarar att för att inte utveckla ett omvårdnadstänkande som inriktar sig på arbetsuppgiften

(23)

och istället rikta sig på patienten som helhet krävs att sjuksköterskan har en förmåga att utveckla ett omvårdnadstänkande, vilket leder till att den äldre inte blir ett objekt (a.a.). Efter analysering av artiklarna i resultatdelen har genus, ålder, demens och medicinering funnits som orsaker till malnutrition. Resultaten visade även att konsekvenser av malnutrition hos äldre påverkade: livskvalité, psykisk hälsa, mortalitetsrisken, infektionsrisker samt

sjukhusvistelser.

Malnutrition är ett stort problem som fortfarande förbises av sjukvårdspersonal bland de äldre, vilket innebär att många i denna patientgrupp hinner drabbas av malnutritionens konsekvenser till exempel hög mortalitetsrisk. Det är därför viktigt att inte förbise dessa individers

egenförmåga inom omvårdnadsarbetet (Orem 1985). Eftersom malnutrition orsakas av bland annat genus, medicinering och ålder är det viktigt att individuellt anpassa den omvårdnad som de äldre får då de kan befinna sig i olika stadier inom omvårdnadssystemet, vilket även är en viktig del i Orems teori. Orem förklarar att målet med att hjälpa någon med deras

omvårdnadsbehov är att de så småningom ska kunna bidra till deras egenvård där de frivilligt tar egna initiativ vad gäller deras liv och hälsa.

Orsaker till malnutrition

I resultatet har litteraturstudiens författare funnit att åldern var en riskfaktor för att utveckla malnutrition. Burton-Shepherd (2013) menar dock att det inte är endast åldern i sig som är en riskfaktor utan att det är mer komplext och att omgivningsfaktorer samt psykologiska

förändringar har en bidragande roll i åldrandet. Champion (2011) förklarar att i och med att människor åldras leder det till att kroppen fysiskt ändras och man kan bli mindre aktiv samt att metabolismen ändras, till exempel minskad energibehov och förlust av muskelmassa. Det är väl känt att med stigande ålder finns det en högre förekomst av kroniska sjukdomar, och allt mer bevis pekar på nutritionens betydelse i förekomsten av följdsjukdomar (Chen et al., 2001; Banks, Ash, Bauer & Gaskill, 2007).

Chen et al., (2001) förklarar att ju fler mediciner äldre konsumerar desto större risk för malnutrition. En anledning som hittades i resultatet till att äldre förbrukar många mediciner var att i och med åldringsprocessen ökar risken att drabbas av sjukdomar vilket leder till behovet av mångmedicinering. Chen et al. förklarar att minskad aptit och matintag, förändrad

(24)

smakupplevelse och illamående är biverkningar som har orsakats av flera mediciner och påverkar äldre negativt och är en stor orsak till malnutrition.

Sund-Levander, Grodzinsky och Wahren (2007) hittade i sin studie att en högre mortalitetsrisk var relaterat till högre ålder bland kvinnor. I den föreliggande studiens resultatdel tydliggjordes det att äldre kvinnor lider i högre utsträckning av malnutrition än män för att de lever längre och kan exempelvis drabbas av minskad lust för mat och vätskeintag. Orem (1985) identifierar ett adekvat födo- och vätskeintag som ett av de

universella egenvårdsbehoven, vilket innebär att det minskade mat och vätskeintaget hos äldre kvinnor är viktigt att förebygga. Banks et al. (2007) förklarar att det inte fanns några

skillnader mellan män och kvinnor vad gäller malnutrition i det akuta omhändertagandet, men att skillnader kunde ses på äldreboenden. Banks et al (2007) studie drog slutsatsen att ju längre sjukhusvistelser desto större risk för malnutrition.

Konsekvenser av malnutrition

Sju av de inkluderade artiklarna i studiens resultatdel pekade på att äldre som lider av malnutrition har högre risk att drabbas av försämrad psykisk hälsa. Enligt Socialstyrelsen (2013) är psykisk ohälsa ett outforskat område trots att tjugo procent av den äldre

befolkningen lider av malnutrition och antalet ökar med tanke på den åldrande befolkningen. Som tidigare nämnt lever kvinnor längre än män vilket innebär att de utsätts för flera

förändringar i livet som kan leda till depression, ångest med mera (Socialstyrelsen). Ett samband har funnits mellan psykisk ohälsa och malnutrition vilket innebär att kvinnor ligger i högre risk att drabbas av malnutritionens konsekvenser än männen.

Enligt Socialstyrelsen konsumerar äldre människor psykofarmaka i stora mängder. Hög konsumtion av läkemedel kan leda till biverkningar som påverkar de äldres matvanor negativt och resultera i malnutrition. Dessa läkemedel kan också påverka de äldres psykiska hälsa som i sin tur kan leda till att det allmänna tillståndet hos den äldre försämras. När allmänna

tillståndet påverkas påverkar det även näringsintaget i form av försämrad aptit och lust att äta, vilket ökar risken att drabbas av malnutrition. Enligt Statens Beredning för medicinsk

utvärdering (2009) kan flera läkemedelsbiverkningar undvikas genom att inte kombinera vissa läkemedel och att undvika intag av flera antal mediciner samtidigt. Psykisk ohälsa och

(25)

försämrad psykisk ohälsa och öka behovet av medicinering, vilket ökar risken för den äldre att drabbas av malnutrition. Enligt Orem (1985) finns det olika typer av hjälpmetoder som alla professionella yrkespersoner kan använda inklusive sjuksköterskor och en av dem är att stödja en annan person psykiskt så att denne ska kunna utföra omvårdnadsbehoven utan att

egenförmågan förbises.

Enligt Banks et al. (2007) och Jukkola och MacLennans (2005) studier är äldre som stannar kvar på sjukhus under en längre period mer benägna att utveckla malnutrition. Att drabbas av malnutrition innebär att den äldre får förutom sjukdomstillståndet som orsakat

sjukhusinläggning (till exempel operation efter en fraktur) samtidigt ska handskas med malnutritionen. Jukkola och MacLennan (2005) förklarar vidare att effekterna av malnutritionen leder till en högre infektionsrisk då immunförsvaret försämras och andra komplikationer kan lättare uppstå. Behandlingen av komplikationer samtidigt som grundorsaken ska behandlas förlänger sjukhusvistelsen hos den äldre.

Correia och Campos (2003) förklarar att mortalitetsrisk är en av malnutritionens negativa följder. Att vara inneliggande på sjukhus under en längre period med en infektion som har utvecklats på grund av malnutrition ökar mortalitetsrisken samt försämrar livskvalitén hos denna patientgrupp. Elia och Stratton (2009) menar att malnutrition ökar risken för ytterligare sjukdomar eller förtidig död. Vidare förklarar författarna att genom att eliminera risken för malnutrition kan även risken att drabbas av till exempel trycksår och fallrisk minskas och därmed leda till en ökad livskvalité för den äldre.

Slutsats

Sammanfattningsvis av det som har framkommit i denna studie visar på att äldre har svikits då konsekvenserna och orsakerna av malnutrition har underskattats av vården, eftersom kunskap om att den äldre befolkningen stiger finns samt att antalet som drabbas ökar är välkänd och närvarande i dagens samhälle. Resultatet i denna studie visar att malnutrition har en stor påverkan på det allmänna tillståndet hos den äldre och kan leda till förtidig död, ifall preventioner och åtgärder inte sätts in omgående. Vidare har resultatet påvisat att ifall den äldre inte får i sig tillräckligt med näring och vätska leder det till en försämrad nutritionsstatus och ökar förekomsten av malnutrition. Det är även viktigt att uppmärksamma att

(26)

konsekvenserna och orsakerna är sammanflätade i varandra eftersom det ena kan leda till det andra och förvärra tillståndet.

Klinisk betydelse

Trots att malnutrition bland äldre är ett ämne som forskas om inom vården, stiger antalet drabbade för varje år. Malnutrition diagnostiseras inte jämfört med antalet insjuknande patienter och det vanligaste sättet att följa upp äldre som är malnutrierade är genom att dokumentera längd, vikt och BMI (Body Mass Index). De bakomliggande orsakerna till malnutrition utredds inte i den utsträckning som den borde göras, istället sätts tillfälliga åtgärder in exempelvis näringsdrycker, men de hjälper inte ifall den bakomliggande orsaken fortsätter att tära på den äldre. Det behöver därför tas fram metoder för att implementera forskningsresultaten, se över och ändra rutinerna. Försämrad livskvalité, psykisk ohälsa, ökad mortalitetsrisk, högre infektionsrisker samt långa sjukhusvistelser är exempel på faktorer som vårdpersonal skulle kunna motverka genom att bekämpa malnutrition.

Förslag till vidare forskning

Studien visar att ämnet malnutrition hos äldre diskuteras och forskas mycket om då det är ett viktigt ämne som påverkar individen negativt om åtgärder inte sätts in. Vi anser att kunskapen om prevention inom ämnet malnutrition hos äldre behöver tillämpas i större utsträckning än i dagens läge. Detta innebär att mer forskning behövs kring hur preventionsåtgärder lättare kan tillämpas i vårdarbetet. I dagsläget ser inte vården ut som den borde se ut enligt lagar och textböcker, utan verkligheten är att det är högt tryck på vårdplatser, sjuksköterskor är ofta underbemannade, ständiga krav på att dra ner på ekonomin inom vården och allt fler äldre får tillförlita sig allt mer på sin privata ekonomi för att tillgodose sina egna medicinska och omvårdnadsbehov.

(27)

Referenslista

(** = artiklar till resultatdelen)

** Amaral, T-F., Matos, L-C., Teixeira, M-A., Tavares, M-M., Alvares, L. & Antunes, A. (2010). Undernutrition and associated factors among hospitalized patients. Clinical Nutrition, 29: 580–585.

Banks, M., Ash, S., Bauer, J., & Gaskill, D. (2007). Prevalence of malnutrition in adults in Queensland public hospitals and residential aged care facilities. (ORIGINAL RESEARCH) (Case study). Nutrition & Dietetics: The Journal Of The Dietitians Association Of Australia, (3), 172.

Berleen, G. (2003). Bättre hälsa hos äldre!. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Burton-Shepherd, A. (2013). Preventing malnutrition in home-dwelling elderly individuals. British Journal Of Community Nursing, S25-31.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för

undervisning inom projektet” Evidensbaserad omvårdnad ”(Rapport nr 2). Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle.

Champion, A. (2011). Anorexia of ageing. Annals of Long-Term Care: Clinical Care and aging, 19(10): 18-24

** Chen, C., Bai, Y., Huang, G. & Tang, S. (2007). Revisiting the concept of malnutrition in older people. Journal of Clinical Nursing, 16(11), 2015-2026.

Chen, C., Schilling, L-S. & Lyder, C-H. (2001). A concept analysis of malnutrition in the elderly. Journal Of Advanced Nursing, 36(1), 131-142.

doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01950.x

Correia, M-I & Campos, A-C.(2003). Prevalence of hospital malnutrition in Latin America: The multicenter ELAN study. Nutrition.

(28)

Elia, M. & Stratton, R-J. (2009). Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in 2007. In: Combating malnutrition: recommendations for action. The Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN. London. Report No.: 978 899467 36 5.

Evans, D. (2002) Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Department of Clinical Nursing, Adelaide University, Australia.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning Inbunden. Natur & Kultur, Sverige Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (RED), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserad examensarbeten (s. 133-144). Lund: Studentlitteratur. ** Gaskill, D., Black, L., Isenring, E., Hassall, S., Sanders, F., & Bauer, J. (2008).

Malnutrition prevalence and nutrition issues in residential aged care facilities. Australasian Journal On Ageing, 27(4), 189-194.

** German, L., Feldblum, I., Bilenko, N., Castel, H., Harman-Boehm, I. & Shahar, D-R. (2008). Depressive Symptoms and Risk for Malnutrition among Hospitalized Elderly People. The journal of nutrition, health & aging, 2008;12:313–318.

Harris, D., Davies, C., Ward, H., & Haboubi, N. (2008). An observational study of screening for malnutrition in elderly people living in sheltered accommodation. Journal Of Human Nutrition & Dietetics, 21(1), 3-9.

Hickson, M. (2006) Malnutrition and ageing. Postgraduate Medical Journal, 82:2-8

** Johansson, Y., Bachrach-Lindström, M., Carstensen, J., & Ek, A. (2009). Malnutrition in a home-living older population: prevalence, incidence and risk factors. A prospective study. Journal Of Clinical Nursing, 18(9), 1354-1364. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02552.x Jukkola, K., & MacLennan, P. (2005). Improving the efficacy of nutritional supplementation in the hospitalised elderly. Australasian Journal On Ageing, 24(2), 119-124.

Kaiser, M-J., Bauer, J-M., Rämsch, C., Uter, W., Guigoz, Y., Cederholm, T., … Sieber, C-C. (2010). Frequency of malnutrition in older adults: a multinational perspective using the mini nutritional assessment. Journal of the American Geriatric Society, 58, 1734-1738

(29)

** Karl, A., Staehler, M., Bauer, R., Tritschler, S., Hocaoglu, Y., Buchner, A., & ... Rittler, P. (2011). Malnutrition and clinical outcome in urological patients. European Journal Of

Medical Research, (10), 469.

Karlsson, E-K. (2012). Informationssökning. I B. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 95-113). (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

** Kvamme, J-M., Grønli, O., Florholmen, J.& Jacobsen, B. (2011). Risk of malnutrition is associated with mental health symptoms in community living elderly men and women: The Tromso Study. (2011). BMC Psychiatry, 11(1), 112-119. doi:10.1186/1471-244X-11-112 ** Laky B., Janda M., Kondalsamy-Chennakesavan S., Cleghorn, G. & Obermair, A. (2010). Pretreatment malnutrition and quality of life: Association with prolonged length of hospital stay among patients with gynecological cancer: A cohort study. BMC Cancer.

Lee, V-K. (2004). Problems with eating and nutrition: geriatric self-learning module. Medical-Surgical Nursing; 13(6), 405-8.

** Lou, M., Dai, Y., Huang, G., & Yu, P. (2007). Nutritional status and health outcomes for older people with dementia living in institutions. Journal Of Advanced Nursing, 60(5), 470-477. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04442.x

Lyckhage, E-D. (2012) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I B. Friberg, F. (RED), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserad examensarbeten (s. 23-35). Lund: Studentlitteratur.

Maher, D. & Eliadi, C. (2014). Malnutrition in the Elderly: An Unrecognized Health Issue. Journal of Nursing.

Milton, A. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration. Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor. Läkartidningen, 99 (11), 1214- 1216.

** Pirlich, M., Schutz, T., Norman, K., Gastell, S., Lûbke, H., Bischoff, S. … Lochs, H. (2006). The German hospital malnutrition study. Clinical Nutrition.

(30)

** Pirlich, M., Schütz, T., Kemps, M., Luhman, N., Minko, N., Lübke H-J., … Lochs, H. (2005). Social risk factors for hospital malnutrition. Nutrition, vol. 21, no. 3, pp. 295–300.

Region Skåne. (2014). Från

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebben/Riktlinjer--metoder/Handbocker/Nutrionsparm/Allman-kost-for-sjuka-A-kost/Kost-for-aldre/ Reid, M-B. & Allard-Gould, P. (2004). Malnutrition and the critically ill elderly patient. Critical Care Nursing Clinics of North America, 16 (2004) 531 – 536

Segesten, K. (2012) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av

kvantitativ forskning. I F. Friberg (RED), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserad examensarbeten (s. 111-119). Lund: Studentlitteratur.

** Simmons, S-F., Keeler, E., Zhuo, X., Hickey, K-A., Sato, H-W. & Schnelle, J-F. (2008). Prevention of unintentional weight loss in nursing home residents: a controlled trial of feeding assistance. Journal of the American Geriatrics Society, 56(8), 1466-1473.

** Smoliner, C., Norman, K., Wagner, K-H., Hartig, W., Lochs, H. & Pirlich, M. (2009). Malnutrition and depression in the institutionalised elderly. Brittish Journal Nutrition, 2009;102:1663–1667. doi: 10.1017/S0007114509990900.

Socialstyrelsen (2013). Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2005). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterskor. Stockholm; Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen, (2001). Epidemiologiskt centrum Folkhälsorapport. Spånga: Kundtjänst, Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen, (2000). Näringsproblem i vård och omsorg: prevention och behandling. Stockholm: Socialstyrelsen.

(31)

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU., 2009). Äldres läkemedelsanvändning- hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU., 2003). Evidensbaserad äldrevård - En inventering av det vetenskapliga underlaget. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens Folkhälsoinstitut. (2010). Äldres hälsa: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Statens folkhälsoinstitut: Östersund.

Stockholms läns landsting, (2011). Folkhälsorapport 2011: folkhälsan i Stockholm - i dag och i morgon. Stockholm: Stockholms läns landsting

Stubberud, D-G., Almås, H., & Kondrup, J.( 2002). Nutrition vid sjukdom. I H. Almås, D-G. Stuberud & R. Gronseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 471-498). Stockholm: Liber

Sund-Levander, M., Grodzinsky, E., & Wahren, L. (2007). Gender differences in predictors of survival in elderly nursing-home residents: a 3-year follow up. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 21(1), 18-24.

** Suominen, M., Muurinen, S., Routasalo, P., Soini, H., Suur-Uski, I., Peiponen, A. … Pitkala, K-H. (2005). Malnutrition and associated factors among aged residents in all nursing homes in Helsinki. European Journal of Clinical Nutrition, 59:578– 583

** Söderström, L., Thors-Adolfsson, E., Rosenblad, A., Frid, H., Saletti, A., & Bergkvist, L. (2013). Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among elderly patients admitted to hospital. Clinical Nutrition, doi:10.1016/j.clnu.2012.07.013

The Swedish national institute of public health (2007). Healthy ageing: a challenge for Europe. Stockholm: National Institute of Public Health.

** Vanderwee, K., Clays, E., Bocquaert, I., Gobert, M., Folens, B., & Defloor, T. (2010). Malnutrition and associated factors in elderly hospital patients: A Belgian cross-sectional, multi- center study. Clinical Nutrition, DOI: 10.1016/ j.clnu.2009.12.013.

(32)

Visvanathan R. (2003) Under-nutrition in older people: A serious and growing global problem! Journal Postgraduate Medicine,. 2003;49:352–60

Visvanathan, R., Newbury, J-W. & Chapman, I. (2004). Malnutrition in older people. Screening and management strategies. Australian Family Physician, 33(10), 799-805. Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad.(s. 482-496). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2002). Keep fit for life: meeting the nutritional needs of older people. Geneva: World Health Organization.

Wikby, K. & Fägerskiöld, A. (2004). The willingness to eat. Scandinavian Journal of Caring Sciences 18(120-127).

Willman, A., Stoltz, P., och Bahtsevani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur.

World Health Organisation (2001). Hämtad den 22 januari 2014 från http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/malnutrition/en/

(33)

Bilaga 1.

Granskningsmall enligt Carlsson och Eimans (2000) Maxpoäng 48

(34)

Bilaga 2

Artikelmatris

Författare/Årtal/ Titel/

Tidskrift/Land

Syfte Metod Resultat Vetenskaplig

kvalité (enligt Carlsson och Eimans granskningsmall ) Amaral et al. (2010). Undernutrition and associated factors among hospitalized patients. Clinical Nutrition Portugal Att utreda sambandet mellan självständighet och malnutrition. En kvantitativ studie där nutritionsstatus hos deltagare från sex olika sjukhus utvärderades inom 24 timmar från det att de blivit inlagda på sjukhus.

Analfabetism, kön, ålder och civilstånd var faktorer som ökade malnutritionsrisken. Grad 2 Chen et al. (2007). Revisiting the concept of malnutrition in older people. Journal of Clinical Nursing. Taiwan Att undersöka begreppet malnutrition hos äldre, spåra den nya utvecklingen och testa användningen av ett förnyat arbetssätt med hjälp av empirisk data. En kvantitativ studie med intervjuer med patienter inom 48 timmar efter att de blivit inlagda.

Medicinering, kvinnligt kön, låg ADL- status och höga depressiva symtom är indikationer som påverkar malnutrition Grad 1 Gaskill et al. (2008). Malnutrition prevalence and nutrition issues in residential aged care facilities. Australasian Journal on Ageing. Att fastställa förekomsten av malnutrition och undersöka näringsproble matik i en grupp av äldre personer som vårdas på instituter. En kvantitativ studie där förekomsten av malnutrition undersöktes bland deltagare från 8 olika äldreboenden.

Patienter som hade ett högre vårdbehov hade en högre närvaro av malnutrition. Endast ett fåtal av de patienter som led av malnutrition fick hjälp av en dietist eller extra

(35)

Australien näringstillskott. German et al. (2008). Depressive Symptoms and Risk for Malnutrition among Hospitalized Elderly People. The journal of nutrition, health and aging Israel Att undersöka sambandet mellan depressiva symtom och risk för malnutrition på sjukhus hos äldre personer. En kvantitativ studie där deltagarna intervjuades inom 24 från det att de blivit inlagda på sjukhus

MNA poäng var signifikant lägre bland deprimerade patienter jämfört med icke-deprimerade, vilket indikerar en högre risk för malnutrition hos deprimerade personer. Grad 2 Johansson et al. (2009). Malnutrition in a home-living older population: prevalence, incidence and risk factors. A prospective study. Journal of Clinical Nursing. Sverige Att undersöka och beskriva förekomsten av malnutrition hos äldre som bor hemma, samt att finna riskfaktorer för att utveckla malnutrition. En kvantitativ studie där frågeformulär användes under en femårsperiod bland äldre som bor hemma.

Predikoturer för utveckling av undernäring var högre ålder, lägre självupplevd hälsa och fler symptom på depression. Män med symtom på

depression hade en högre risk att

utveckla undernäring. Grad 2 Karl et al. (2011). Malnutrition and clinical outcome in urological patients. European Journal of Medical Research. Tyskland Att undersöka sambandet mellan malnutrition och kliniskt utfall med hjälp av olika parametrar hos urolog patienter. En kvantitativ studie där prevalensen av malnutritionen utvärderades bland patienter på en urologisk klinik under åren 2007-2009.

Patienter som utvecklade

malnutrition efter att de blivit inlagda hade högre risk att

utveckla infektioner. Grad 3 Kvamme et al. (2011). Risk of malnutrition is Att bedöma sambandet mellan psykisk En kvantitativ studie där deltagarna besvarade på frågor om

Psykisk ohälsa var associerad med en ökad

(36)

associated with mental health symptoms in community living elderly men and women: The Tromso Study. Bio Medical Center of Psychiatry Norge hälsa, malnutritionsri sken och BMI bland äldre män och kvinnor från Tromsø, Norge.

deras levnadsvanor. malnutritionsrisk hos både kvinnor och män. Risken var dock högre bland kvinnorna. Laky et al. (2010). Pretreatment malnutrition and quality of life: Association with prolonged length of hospital stay among patients with gynecological cancer: A cohort study. Bio Medical Center Cancer Australien Att identifiera faktorer som är förknippad med malnutrition, livskvalité, förlängd sjukhus vistelse bland patienter med gynekologisk cancer En kvantitativ kohort studie där deltagarna från en gynekologisk avdelning besvarade på en frågeformulärsundersö kning Långa sjukhusvistelse bland de gynekologiska patienterna förknippades med malnutrition. Grad 1 Lou et al. (2007). Nutritional status and health

outcomes for older people with dementia living in institutions. Journal of Advanced Nursing Taiwan Att studera förändringar i BMI och hälsoresultat hos dementa patienter som bor på äldreboenden under en 3 månaders period.

Kvantitativ studie med tvärsnitts design, där upprepade kroppsmätningar och medicinska utvärderingar användes på äldreboenden för dementa.

Studien visade att det fanns en trend att utveckla lägre BMI över en 3 månaders period. Att behöva hjälp vid måltider var en stor indikator för att utveckla malnutrition. Grad 1 Pirlich et al. (2005). Social risk factors for hospital

Att undersöka effekten av sociala En kvantitativ studie där mätinstrument, frågeformulär och Multi medicinering, hög ålder, social isolering och Grad 1

(37)

malnutrition. Nutrition Tyskland faktorer och sjukdomspara metrar om utvecklingen av malnutrition. intervjuer användes för att analysera parametrar som påverkade malnutrition. mortalitet associerades med malnutrition. Pirlich et al. (2006). The German hospital malnutrition study. Clinical Nutrition Tyskland Att bedöma förekomsten och allvarlighetsgr aden av sjukdomsrelate rad malnutrition inom tyska sjukhus. En subjektiv kvantitativ studie där nutritionsstatus under sjukhusvistelsen analyserades med olika mätinstrument.

Förekomsten av malnutrition var hög på de geriatriska avdelningar där analysen avslöjade tre oberoende

riskfaktorer: högre ålder, polyfarmaci och malign sjukdom. Malnutrition associerades med längre sjukhusvistelse Grad 2 Simmons et al. (2008). Prevention of unintentional weight loss in nursing home residents: a controlled trial of feeding assistance. Journal of the American Geriatrics Society USA Att fastställa effekten av matning genom att undersöka mat- och vätskeintag samt kroppsvikten. Kvantitativ studie där deltagare från 4 olika boenden slumpmässigt delades upp i intervention- och kontrollgrupper. Interventionsgruppen visade en betydande ökning av uppskattade totala dagliga kaloriintaget och behöll eller ökade i vikt, medan kontrollgruppen inte visade någon förändring och gått ner i vikt. Grad 1 Smoliner et al. (2009). Malnutrition and depression in the institutionalised elderly. British Journal of Nursing. Tyskland Att bedöma sambandet mellan näringsstatus och depressiva symtom och undersöka deras inverkan på egenvård och livskvalitet

Kvantitativ studie med frågeformulär som besvarades under intervjuer.

Studien visade på ett samband malnutrition och depressiva symtom.

(38)

(QoL) hos äldre på vårdhem. Suominen et al. (2005). Malnutrition and associated factors among aged residents in all nursing homes in Helsinki. European Journal of Clinical Nutrition. Finland. Att belysa näringsproble m och faktorer som är förknippade med alla äldreboenden i Helsingfors, Finland. Kvantitativ studie där frågeformulär användes för att besvara om äldres levnadsvanor på äldreboenden. En tredjedel av de studerade invånarna led av malnutrition och 60 % var i riskzonen. Malnutrition var. associerad med det kvinnliga könet, en längre vistelse i vårdhem, funktionshinder, demens, stroke, förstoppning och svårigheter att svälja.

Grad 2

Söderström et al. (2013). Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among elderly patients admitted to hospital. Clinical Nutrition Sverige att uppskatta förekomsten av malnutrition och undersöka sambandet mellan måltidsvanor, måltidsverksa mhet och malnutrition hos äldre patienter in på sjukhus. En kvantitativ studie där MNA användes för att utvärdera nutritionsbedömning och eventuella faktorer som påverkade

malnutrition.

Nattfasta med mer än 11 timmar, demens och ålder förknippades med malnutrition hos äldre. Grad 1 Vanderwee. et al. (2010). Malnutrition and associated factors in elderly hospital patients: A Belgian cross- sectional, multi- center study. Clinical Nutrition Belgien Att få insikt om förekomsten av malnutrition i belgiska äldre sjukhusavdelni ngar och att identifiera faktorer som är associerade med En kvantitativ studie med frågeformulär för att identifiera faktorer för malnutrition. Långa sjukhusvistelser, mortalitet, ålder, depression och infektioner var faktorer som förknippades med malnutrition. Grad 1

(39)

References

Related documents

Slacktivism tendencies aside, what does youth and cross-cultural engagement in ICT4D tools like Missing Maps mean for humanitarian response, including for those in the

In this study, we aim to investigate how students on a cross-disciplinary postgraduate course in research communication describe the formative peer feedback they have received on

Concerning the impact of gender, Olsson and Hwang (2006) made a comparative study about mothers and fathers’ well-being and involvement in paid work and child- care when having

Resultatet i denna studie visar även att förskollärarna använder tillrättavisningar av barns känslouttryck, genom att till exempel påpeka att barnen inte behöver vara ledsna

Resultatet visade att sociala medier inte hade någon relation till betyg, spelvanor hade en positiv relation till engelska och istället stod närvaro för den

Silica Si02 Iron Fe Calcium Ca Magnesium Mg Sodium Na Chlorine Cl Sulphuric Acid S04 Carbonic Acid 003.. Organic and Volatile (by difference) TOTAL SOLIDS COPIES

När jag spelade hälsningskoden, rutschade Sylvie fram och tillbaka på sin stol, rörde på fötterna och ställde dem sedan brett från varandra, varpå hon med vertikala

Två av pedagogerna menar att eleverna blivit mer motiverade till läsning och böcker sedan de började använda kiwimetoden, en av pedagogerna har inget att jämföra med då