Undersökning av följsamheten av hemträningsprogram : en enkätstudie

Undersökning av följsamheten av

hemträningsprogram

en enkätstudie

Jannica Eriksson / Malin Sehlstedt

Fysioterapeut 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180hp

Undersökning av följsamheten av hemträningsprogram

- en enkätstudie

A study of adherence to home exercise program

- a survey study

Handledare: Katarina Mikaelsson, Universitetslektor Examinator: Tommy Calner, Universitetslektor

1

A

Bakgrund: Muskuloskeletala besvär är den näst vanligaste anledningen till sjukfrånvaro i

Sverige. Studier har visat att en bra behandling för detta är träning efter hemträningsprogram utformat av en fysioterapeut. Ett problem är dock följsamheten som kan sträcka sig upp mot 60-70%. Vad som orsakar detta är av stort intresse att undersöka för att på bästa sätt kunna hjälpa patienten och få dem mer delaktiga i sin behandling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten hos personer med muskuloskeletala besvär som fått ett hemträningsprogram av en fysioterapeut. Metod: Studien vände sig till vuxna från 18 år som de senaste två åren har fått ett hemträningsprogram på grund av muskuloskeletala besvär. Deltagarna rekryterades genom olika facebookgrupper och data samlades in genom en egenskapad webbenkät. Resultat: Totalt deltog 46 personer, 33 kvinnor och 13 män. Deltagarna var mellan 20 och 79 år. Av dem svarade 34 deltagare att de följde sitt hemträningsprogram och 12 deltagare svarade att de inte gjorde det. Faktorer som påverkade följsamheten var inställning, förtroende för fysioterapeuten, tron på programmets effekt, grad av smärtlindring, motivation, tidsåtgång och omfattning på hemträningsprogrammet samt känslan av att kunna påverka sina besvär. Konklusion: En god följsamhet gynnas av en god relation mellan deltagare och fysioterapeut där fysioterapeuten visar förståelse för patientens situation. Dessutom är det viktigt att fysioterapeuten arbetar individbaserat och är tydlig med instruktioner samt vad hemträningsprogrammets syfte är.

2 1 Bakgrund ... 4 2 Syfte ... 7 2.1 Frågeställningar ... 7 3 Metod... 7 3.1 Design ... 7 3.2 Deltagare ... 7 3.3 Mätinstrument ... 7 3.4 Datainsamling ... 8 3.5 Dataanalys ... 8 3.6 Etiska överväganden ... 9 4 Resultat ... 10 4.1 Följsamhet ... 11 4.2 Inställning ... 12 4.3 Genomförbarhet ... 12 4.4 Omfattning... 12 4.5 Utvärdering ... 13

4.6 Faktorer som påverkar följsamheten ... 14

4.7 Vad fysioterapeuten kan göra för att öka patientens förutsättningar för följsamhet ... 15

5 Diskussion ... 18 5.1 Metoddiskussion ... 18 5.1.1 Design ... 18 5.1.2 Mätinstrument ... 18 5.1.3 Datainsamling ... 19 5.1.4 Dataanalys ... 19 5.2 Resultatdiskussion ... 20 5.2.1 Följsamhet ... 20

5.2.2 Omfattningens betydelse för följsamheten ... 21

5.2.3 Faktorer som påverkar följsamheten ... 21

5.2.4 Vad fysioterapeuten kan göra för att öka patientens förutsättningar för följsamhet ... 22

5.3 Kliniska implikationer ... 24

5.4 Konklusion ... 24

3 Bilaga 1

4

1 BAKGRUND

Smärta i muskler och leder är den näst vanligaste anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och har beräknats att kosta samhället nästan 88 miljarder kronor per år (1). Av alla läkarbesök som görs i primärvården står denna typ av problematik för 20–30 procent (2). Muskuloskeletala besvär står för ungefär 20 procent av långtidssjukskrivningarna och av dessa är 65 procent kvinnor (1). I september 2019 startades 9771 sjukfall på grund av sjukdomar i muskuloskeletala system hos Försäkringskassan, av dessa var 5616 kvinnor (3). För behandling av muskuloskeletala besvär kan man besöka en fysioterapeut som gör en undersökning och vidare utformar en behandling utifrån undersökningsfynd och aktuella symtom (4). Det är vanligt att få ett träningsprogram eller specifika övningar som komplement till annan behandling alternativt som primär/enda behandlingsmetod. Träningsprogram kan vara utformat så att de görs tillsammans med fysioterapeut, själv i hemmet eller på gym alternativt som gruppträning (4).

Det finns stort vetenskapligt stöd för att fysisk träning är en effektiv behandling vid muskuloskeletala besvär (5). Många studier har visat goda effekter av hemträningsprogram. Bland annat har det visats god effekt när det kommer till minskning av smärta och ökad fysisk funktion hos patienter med höftartros (6). Vidare rekommenderas hemträningsprogram även vid smärta i ländryggen (7). Ett tre månader långt träningsprogram vid kronisk ländryggssmärta har haft kvarvarande effekt på smärtminskning även fem år efter interventionen (8). Hos patienter med funktionsnedsättning/skador i axeln har ett hemträningsprogram som utfördes under sex veckor förbättrat funktion i axeln (9).

Ett problem är dock följsamheten till dessa hemträningsprogram (10). World Health Organisation (WHO) definierar följsamhet som “I vilken utsträckning patienten följer medicinska instruktioner” (11). Vidare har WHO kategoriserat faktorer som kan ha påverkan på följsamheten i fem grupper: Sociala och ekonomiska faktorer, sjukvårdsteam och systemrelaterade faktorer, hälsotillstånd (fysiska - sjukdom, beroende etc), terapirelaterade faktorer samt patientrelaterade faktorer (psykiska - vetskap, attityder, förväntningar) (11). En studie har i sin undersökning använt sig av WHO:s kategorisering för att ta reda på de vanligaste hindren till samt vad som möjliggör följsamhet till fysioterapeutiska behandlingar. Det framkom att de vanligaste hindren till följsamhet låg under kategorin “sociala och ekonomiska faktorer” där många deltagare uppgav att de hade för lite ledig tid (10). Därefter

5

kom de patientrelaterade faktorerna där trötthet och bristen på motivation var en vanlig faktor. Terapirelaterade faktorer såsom att interventionen var lätt att förstå/utföra och att den var smärtlindrande var faktorer som ökade deltagarnas möjligheter till följsamhet. Det betonades att det är viktigt att fysioterapeuten arbetar patientcentrerat och gör patienten delaktig (10).

En litteratursammanställning som ser på olika faktorer som specifikt påverkar följsamheten till hemträningsprogram resulterade i samma faktorer som ovan. Utöver det går det att se att miljön på kliniken, intervall mellan och antal uppföljningar har inverkan på följsamheten (12). Det beskrivs hur sjukdoms- och skadefaktorer såsom kroniska sjukdomar och patientens upplevelser kring sina symtom kan ha påverkan. Upplever patienterna att symtomen förbättras och försvinner är det vanligt att de slutar följa sitt hemträningsprogram. När patienter känner oro för att deras symtom kan medföra stora negativa konsekvenser är de däremot mer benägna att följa sina hemträningsprogram. Även utformningen på träningsprogrammet har betydelse, för komplexa och långsiktiga hemträningsprogram eller program där patienten behöver assistans av någon annan verkar också ha en negativ inverkan på följsamheten. Kommunikationen mellan patient och fysioterapeut har stor påverkan på utfallet av rehabiliteringen. Vid de tillfällen som fysioterapeuten varit uppmuntrande, gett feedback, frågat kring patienternas tankar och känslor kring rehabiliteringen har det gått att se en hög följsamhet. När fysioterapeuten däremot ger för mycket information och information som inte är relevant för patienten får det motsatt effekt (12).

En kvalitativ studie om följsamhet av hemträningsprogram hos patienter med kronisk ländryggssmärta bekräftar mycket av dessa påståenden (13). Studien poängterar att antalet övningar spelade roll hos olika persongrupper. Äldre patienter samt patienter med låg träningsvana tyckte att fyra övningar och mer var för mycket medan träningsvana patienter ville ha många övningar så de kunde variera sin rehabilitering. Attityder från omgivningen och en rädsla att bli stigmatiserad kan också påverka förutsättningarna till följsamhet (13).

Sammantaget går det att urskilja att en bristande följsamhet inte enbart beror på patientens vilja att träna utan det är mer omfattande än så. Att bristande följsamhet kan sträcka sig upp mot 60-70% (12, 14) gör att hemträningsprogram som behandling tappar sitt syfte. Detta påverkar och försvårar fysioterapeutens intentioner att hjälpa patienten till att återfå normal funktion eller bli smärtfri. Vad som orsakar bristande följsamheten är därför av stort intresse att undersöka för att på bästa sätt kunna hjälpa patienten och få dem mer delaktiga i sin

6

behandling. Denna studie ser på vuxna deltagare i Sverige som besökt en fysioterapeut och fått ett hemträningsprogram. Studien syftar till att ur patientens perspektiv försöka urskilja vilka faktorer som påverkar patientens följsamhet, vilken roll fysioterapeuten har samt ifall omfattningen på hemträningsprogrammet har betydelse.

7

2 SYFTE

Syftet med studien var att undersöka följsamheten hos deltagare med muskuloskeletala besvär som fått ett hemträningsprogram av en fysioterapeut.

2.1 F

• Har omfattningen på hemträningsprogrammet betydelse för följsamheten? • Vilka faktorer påverkar patienters följsamhet av hemträningsprogram?

• Vad anser deltagarna att fysioterapeuten kan göra för att öka motivationen till att följa hemträningsprogrammet?

3 METOD

3.1 D

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats valts. Undersökningen var av tvärsnittsdesign med ett retrospektivt perspektiv och för att samla in data har ett enkätformulär använts (15).

3.2 D

Denna studie vände sig till män och kvinnor från 18 år som de senaste två åren har gått till fysioterapeuten och fått ett hemträningsprogram på grund av muskuloskeletala besvär. Deltagare rekryterades genom att skicka ut en förfrågan om deltagare i olika facebookgrupper ville delta i studien. För att nå ut till en så varierad grupp som möjligt så lades enkäten upp i grupperna “nya studenter LTU”, “hemträning & träningsinspiration”, “artros ledvärk”, “reumatikerförbundet Piteå” och “rehabilitering efter inopererad knäprotes”. En länk till enkäten hängdes även upp i en av PROs (pensionärernas riksorganisation) samlingslokaler i Luleå.

3.3 M

Det finns inget mätinstrument som svarar på frågeställningarna som var aktuella i denna studie, därför skapades en egenkonstruerad enkät för att få relevanta svar. Enkäten har inspirerats av studier inom området (10, 12, 13) samt ett tidigare examensarbete som gjort en liknande studie

8

med en egenkonstruerad enkät (16). Ett antal av frågorna grundar sig i denna enkät med tillåtelse från författarna.

Enkäten innehåller 16 frågor (bilaga 1). De tre första frågorna är bakgrundsvariabler. Detta följs av frågor om inställning till hemträningsprogrammet, hur omfattande det var, hur deltagarens följsamhet varit samt hur hemträningsprogrammet följts upp. De sista fyra frågorna är frågor om vad som påverkade deltagarens följsamhet. Svarsalternativen på dessa frågor utgår ifrån tidigare forskning kring vilka faktorer som påverkar följsamheten (10, 12, 13). Deltagarna hade möjlighet att lämna egna kommentarer utöver de förutbestämda svarsalternativen för att fånga upp ytterligare relevanta faktorer.

Eftersom enkäten i studien inte var validitet- och/eller reliabilitetstestad gjordes en pilotstudie. Fem deltagare fick svara på enkäten och utifrån detta gjordes små justeringar innan den skickades ut till det tänkta stickprovet. Justeringar som gjordes var förändringar i meningsuppbyggnaden för att minska risken för misstolkning. Svaren från deltagarna i pilotstudien räknades inte med i resultatet.

3.4 D

Data samlades in genom en webbenkät som lades upp i olika facebookgrupper. Enkäten skapades i Google Form som är ett digitalt enkätverktyg som automatiskt samlar all data. Innan enkäten lades ut i grupperna tillfrågades administratörerna om deras godkännande. Samma informationsbrev och länk till enkäten (bilaga 2) som deltagarna fick ta del av bifogades.

3.5 D

Data från enkäten analyserades med en deskriptiv analys (15). Svaren sammanställdes i Excel. Deltagarnas besvärsområden presenterades i antal och procent och åldern i median eftersom fördelningen mellan medelvärde och median var snedfördelad och standardavvikelsen var mycket hög (17). Resultatet redovisades huvudsakligen utifrån vad deltagarna svarat på frågan: ”Utförde du ditt hemträningsprogram efter rekommenderat upplägg?”, enkätfråga 9 (bilaga 1). De som svarade “ja” presenteras som de som ansåg sig följa sitt hemträningsprogram och de som svarade “nej” som de som ansåg att de inte följt sitt hemträningsprogram.

9

Fråga 5 var ställd som en öppen fråga. För att tydligare kunna redovisa den så kategoriserades deltagarnas svar i intervallen: 1-2, 3-4, 5-6, 7-8 och 9-10 övningar.

3.6 E

Innan deltagarna började svara på enkätfrågorna fanns ett informationsbrev som bland annat beskrev syftet med studien, en kort presentation om författarna, nyttan med studien samt kontaktinformation (bilaga 2). Samma informationsbrev skickades ut till administratörerna i facebookgrupperna. Deltagarna upplystes om att studien var helt frivillig och det fanns tydlig information som talade om att när deltagarna valt att skicka in sina svar gick det inte att avbryta sin medverkan. Detta för att säkerställa informationskravet som innebär att deltagarna ska ha fått denna information (15). Ingen fråga angående persondata fanns med i enkäten vilket gjorde att det var svårt att identifiera deltagarna som medverkade i studien. Datan förvarades på datorer som bara författarna hade tillgång till så att obehöriga inte kunde komma åt dem och uppgifterna förblev konfidentiella. Alla svar användes endast till denna studie och raderades efter avslutad studie för att uppfylla nyttjandekravet om att uppgifterna endast får användas för forskningsändamålet (15). Ingen enskild individ utmärktes i resultatet. Då enkäten låg ute på internet kunde deltagarna välja om de vill vara med eller inte och på detta sätt säkerställdes samtyckeskravet, som innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över medverkan i studien (15).

Det fanns inga uppenbara risker för skada eller medfört obehag för deltagarna som deltog i studien. Däremot var nyttan med den en ökad förståelse för vad fysioterapeuten ska ha i åtanke och hur denne bör möta patienten för att öka motivationen och därmed följsamheten.

10

4 RESULTAT

Totalt deltog 46 deltagare, 33 kvinnor och 13 män. Deltagarna var mellan 20 och 79 år med en medianålder på 29,5 år. Hälften av deltagarna var 20-29 år och 22% var 60-69 år (tabell 1). Bland deltagarnas besvärsområden syntes mest knäskador följt av rygg- och höftbesvär (tabell 2). Av de 46 deltagarna svarade 34 deltagare (74%) att de följde sitt hemträningsprogram och 12 deltagare (26%) svarade att de inte gjorde det. Fördelningen mellan kvinnor och män var så gott som lika mellan grupperna. Den följsamma gruppen bestod av 24 kvinnor (71%) och 10 män (29%) och den icke följsamma gruppen bestod av nio kvinnor (75%) och tre män (25%).

Tabell 1: Åldersfördelning

Tabell 2: Besvärsområde

Skada Knä Rygg Axel Höft Höft/ rygg

Ljumske Hand Nacke Rygg & knä Rygg & Under-ben Höft & fot Antal n=46 (100%) 21 (46%) 7 (15%) 3 (7%) 3 (7%) 2 (4%) 2 (4%) 2 (4%) 1 (2%) 3 (7%) 1 (2%) 1 (2%)

Det övergripande resultatet visar en mer positiv inställning och tro på att hemträningsprogrammet var genomförbart hos den följsamma gruppen. Här syntes också att de som ansåg att de inte var följsamma ställde sig tveksamma till eller inte ansåg att deras hemträningsprogram var genomförbart för dem. De icke följsamma deltagarna hade sammanslaget något fler övningar men med ett kortare träningsprogram tidsmässigt och att de skulle göra sitt träningsprogram vid något färre tillfällen än den följsamma gruppen.

Faktorer viktiga för följsamheten visade sig framförallt vara gott förtroende för fysioterapeuten, tron på att programmet skulle hjälpa och att det också gav goda resultat i form av smärtlindring och ökad funktion. Dessutom var det viktigt att deltagaren kände att det var möjligt att kunna påverka sina besvär. Bidragande faktorer till att deltagarna inte följde sitt program var istället motivationsbrist, att programmet var tråkigt, tidsbrist samt att deras besvär blev bättre.

Ålder 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79

Antal n=46 (100%)

11

Gällande fysioterapeutens agerande för att öka deltagarens motivation så var det viktigt att fysioterapeuten var tydlig med hur övningarna skulle utföras, gärna genom att skicka med övningarna på ett papper/i ett mail och förklarade varför övningarna var viktiga samt att de bokade regelbundna uppföljningar. Fysioterapeutens förståelse för deltagarens situation och förmåga att göra patienten delaktig var också av vikt. Drygt hälften av både de följsamma och icke följsamma tyckte i stort att fysioterapeuten inte skulle gjort så mycket annorlunda mot vad de gjorde. Hos de övriga fanns förutom ovan nämnda variabler en önskan om ökad återkoppling på hur de utförde övningarna samt att fysioterapeuten hade varit lättare att få tag på.

4.1 F

Avseende i vilken utsträckning deltagarna utförde sitt hemträningsprogram i den rekommenderade mängden gällande antal tillfällen per vecka så svarade både 21 deltagare (62%) i den följsamma gruppen och tre deltagare (25%) i den inte följsamma gruppen att de utförde träningsprogrammet vid de flesta av tillfällena. En deltagare (3%) som ansåg sig följsam svarade att hen utfört programmet vid ett fåtal tillfällen (tabell 3).

På frågan om i hur stor utsträckning deltagarna utförde rekommenderat antal övningar och repetitioner per gång svarade större delen av både de följsamma och icke följsamma att de gjorde det vid varje eller de flesta tillfällena (100 respektive 75%). En fjärdedel (tre deltagare) av de som ansåg att de inte följde sitt hemträningsprogram svarade att de inte gjorde det vid nästan några tillfällen (tabell 3).

Tabell 3: I hur stor utsträckning deltagarna följde sitt hemträningsprogram i den

rekommenderade mängden, avseende antal gånger per vecka samt antal övningar och repetitioner per gång.

Antal tillfällen i veckan Antal övningar och repetitioner per gång

Hur ofta Följsamma Icke följsamma Följsamma Icke följsamma Varje tillfälle 12 (35%) - 17 (50%) 3 (25%)

De flesta tillfällena 21 (62%) 3 (25%) 17 (50%) 6 (50%)

Ett fåtal tillfällen 1 (3%) 6 (50%) - -

Nästan inga tillfällen

- 3 (25%) - 3 (25%)

12

4.2 I

Av de som ansåg att de var följsamma hade 28 deltagare (82%) positiv inställning och sex deltagare (18%) varken positiv eller negativ inställning till sitt hemträningsprogram. Av de som ansåg att de inte var följsamma hade fem deltagare (42%) positiv inställning, sex deltagare (50%) varken eller och en deltagare (8%) negativ inställning till sitt hemträningsprogram.

4.3 G

Större delen av de som ansåg att de följde sitt hemträningsprogram, 30 deltagare (88%), kände att deras träningsprogram var genomförbart, tre deltagare (9%) svarade kanske och en deltagare (3%) kände inte att det var genomförbart. Av de som ansåg att de inte följde sitt hemträningsprogram kände fem deltagare (42%) att deras träningsprogram var genomförbart, fyra deltagare (33%) svarade kanske och tre deltagare (25%) kände inte att det var genomförbart.

4.4 O

Omfattningen på hemträningsprogrammen var ganska lika mellan grupperna avseende tid och antal tillfällen. Tidsmässigt sträckte sig programmen sällan över 30 minuter per gång, 27 deltagare (79%) av de följsamma respektive 11 deltagare (92%) av de icke följsamma (figur 1). Hos de icke följsamma angav fyra deltagare (33%) att deras program tog mindre än 10 minuter att utföra (figur 1B). Övningarna skulle vanligtvis utföras en till flera gånger per dag, 26 deltagare (76%) av de följsamma respektive åtta deltagare (66%) av de icke följsamma (figur 2).

1A 1B

Figur 1: Hur lång tid det tog för deltagarna att utföra sitt hemträningsprogram vid varje

13

2A 2B

Figur 2: Vid hur många tillfällen deltagarna skulle utföra sitt hemträningsprogram. 2A:

Deltagare som ansåg sig följsamma. 2B: Deltagare som inte ansåg sig följsamma.

Gällande antal övningar så hade den större delen av den följsamma gruppen fått 3-6 övningar, 25 deltagare (73%). I den icke följsamma gruppen hade 8 deltagare (67%) fått 5-10 övningar (figur 3).

3A 3B

Figur 3: Antal övningar i deltagarnas hemträningsprogram. 3A: Deltagare som ansåg sig

följsamma. 3B: Deltagare som ansåg sig inte följsamma.

4.5 U

Totalt sett så gjorde fysioterapeuten någon typ av utvärdering av resultaten i hemträningsprogrammet i 72% (33 deltagare) av fallen. I den följsamma gruppen svarade 26 deltagare (77%) att fysioterapeuten hade utvärderat deras resultat och i den icke följsamma gruppen sju deltagare (58%). De utvärderingar som var mest frekvent använda var att fysioterapeuten frågade om patientens upplevda förändring av symtomen, 26 deltagare (37%), samt att hen tittade och kände på den aktuella kroppsdelen, 20 deltagare (28%) (figur 4).

14

Figur 4: Hur fysioterapeuten utvärderade resultatet av hemträningsprogrammet. Alla

deltagare.

4.6 F

De som ansåg att de följde sitt hemträningsprogram angav att de viktigaste orsakerna till det var att de hade förtroende för sin fysioterapeut, 24 deltagare (71%), samt att de trodde att träningsprogrammet skulle hjälpa, 23 deltagare (68%). Andra faktorer som hade stor betydelse var att hemträningsprogrammet gav god effekt, 19 deltagare (56%), och att deltagaren kände att det fanns möjlighet att påverka sina egna besvär, 19 deltagare (56%) (figur 5).

Utifrån de öppna kommentarerna framkom det mer specifikt att smärtreducering var drivande och att träningsprogram som kunde utövas i princip var som helst var motiverande. En person menade “Att inte träna skulle vara att ge upp”.

Figur 5: Orsaker till att deltagarna följde sitt hemträningsprogram. Deltagare som ansåg sig

15

De största faktorerna som bidrog till att de som ansåg sig icke följsamma inte följde sitt hemträningsprogram var att de hade motivationsbrist, fem deltagare (42%), samt att programmet var tråkigt att utföra, fyra deltagare (33%). Ingen svarade att de oroade sig för att utföra övningarna fel, att hemträningsprogrammet var för svårt eller att de inte ville ha något hemträningsprogram (figur 6).

Utifrån de öppna kommentarerna framkom det att smärta vid utförandet av övningarna, brist på rätt utrustning hemma samt fysioterapeutens sätt att presentera informationen till patienten var ytterligare hinder för några av deltagarna. En deltagare menade att “Att en fysio tar fram

"axelskada övningar" ur en pärm och visar ger 0 förtroende för alla slags rekommendationer från fysion”.

Figur 6: Orsaker till att deltagarna inte följde sitt hemträningsprogram. Deltagare som

ansåg sig inte följsamma.

4.7 V

Totalt sett var det 43 deltagare som svarade på frågan om vad fysioterapeuten gjorde för att öka deras motivation, 33 deltagare som ansåg att de var följsamma och 10 deltagare som ansåg att de inte var följsamma. Gemensamt för både de som följde och inte följde sitt

16

hemträningsprogram var att större delen, 24 deltagare (73%), av de följsamma respektive sju deltagare (70%) av de icke följsamma ansåg att det var viktigt att fysioterapeuten visade hur de skulle utföra övningarna på kliniken för att öka deras motivation. Hos samtliga var det också viktigt att fysioterapeuten förklarade varför övningarna var viktiga för just den deltagaren, att de skickade med övningarna på ett papper/i ett mail och att de bokade regelbundna uppföljningar, 19 deltagare (58%) respektive fyra deltagare (40%) på samtliga påståenden. För de följsamma var det dessutom viktigt att fysioterapeuten var förstående gällande deras situation, 18 deltagare (55%). Hos de icke följsamma var det av större vikt att fysioterapeuten tog hänsyn till deras önskemål och tankar, fyra deltagare (40%) (figur 7).

Figur 7: Vad fysioterapeuten gjorde bra för att öka deltagarnas förutsättningar att följa sitt

hemträningsprogram.

Drygt hälften av alla deltagare tyckte inte att fysioterapeuten skulle ha gjort något annorlunda, 19 deltagare (56%) av de följsamma respektive sex deltagare (50%) av de som inte var följsamma. Av övriga deltagare som ansåg sig följsamma så fanns önskemålet att fysioterapeuten skulle ha bokat tätare uppföljningar, fem deltagare (15%). Hos de icke följsamma fanns istället önskemål om att få återkoppling vid utförandet av övningarna, både vid första tillfället, tre deltagare (25%) och vid uppföljning, tre deltagare (25%) (figur 8).

17

Utifrån de öppna kommentarerna framkom ett önskemål om att fysioterapeuten hade frågat om övningarna var genomförbara hemma. En annan önskade en mer individanpassad behandling då hen ansåg att hen kunnat få samma hjälp av Google som av fysioterapeuten.

Figur 8: Vad deltagarna ansåg att fysioterapeuten kunde gjort annorlunda för att öka deras

18

5 DISKUSSION

5.1 M

Undersökningen var av tvärsnittsdesign med ett retrospektivt perspektiv. Att använda sig av retrospektiva frågor är en svaghet då det inte går med säkerhet att säga hur det egentligen var när deltagarna följde sitt träningsprogram eftersom deras svar baserades på hur de idag upplever att det var då (18).

5.1.2 Mätinstrument

I dagsläget saknas det validitets- och reliabilitetstestade enkäter som ser närmare på självskattad följsamhet. Därför utformades en egen enkät för att få svar på studiens syfte. En fördel med detta är att enkätfrågorna kunde riktas in specifikt på denna studies frågeställningar. En nackdel är däremot att enkäten inte är validitets- och reliabilitetstestad. För att få så lättbegripliga frågor och trovärdiga svar som möjligt bygger enkäten i grunden på en liknande enkät som tidigare pilottestats (16). Dessutom bygger svarsalternativen i de fyra flervalsfrågorna (fråga 13-16, bilaga 1) uteslutande på vad man kommit fram till i tidigare forskning kring orsaker till följsamhet (10, 12, 13). Här gavs också möjlighet för deltagaren att skriva in fria svar för att fånga upp ytterligare faktorer.

På frågan om vad fysioterapeuten kunde ha gjort annorlunda för att öka deltagarnas förutsättningar att följa hemträningsprogrammet svarade drygt 50% av deltagarna att fysioterapeuten “inte skulle ha gjort något annorlunda” trots att flera av dem inte följde sitt hemträningsprogram. Här skulle en omformulering av frågan kunnat leda till annorlunda svar. Till exempel frågan “Vad hade fysioterapeuten kunnat göra för att öka just din motivation?” hade kunnat få deltagarna att tänka steget längre på vad fysioterapeuten skulle kunna göra även om de ansåg att de egentligen inte behövde ändra på så mycket.

För att utveckla enkäten så skulle frågan om hur fysioterapeuten utvärderat resultatet av hemträningsprogrammet behöva justeras. Vid sammanställning av resultatet konstaterades att frågan som den är ställd nu är något oklar i tolkningen av svaren. Det går inte att avläsa om utebliven utvärdering beror på att fysioterapeuten faktiskt inte gjorde någon tydlig utvärdering när patienten var på plats eller om det var så att patienten inte kom eller ens hade en uppföljning inbokad. Detta kan göra att tolkningen av resultatet bli missvisande när grupperna studeras

19

enskilt. Det skulle vara av större intresse att undersöka hur ofta fysioterapeuten gjorde uppföljningar samt mer konkret hur dessa uppföljningar var upplagda för att på så sätt få större klarhet i hur just typen av uppföljning påverkar följsamheten.

5.1.3 Datainsamling

Denna studie använde sig av en webbenkät som skickades ut i olika facebookgrupper. Grupperna som enkäten lades ut i var: “nya studenter LTU”, “hemträning & träningsinspiration”, “artros ledvärk”, “reumatikerförbundet Piteå” och “rehabilitering efter inopererad knäprotes”. Genom att dela länken på Facebook har det varit möjligt att nå ut till ett stort geografiskt område samt att det är mer tidseffektivt än att dela ut enkäten fysiskt. Denna metod gör det lättare att få deltagare att ställa upp då den når ut till fler personer och den kan göras när det passar dem. Denna typ av enkät sänker kravet om deltagande då det är lättare att välja att inte delta när enkäten finns på en websida än när man delar ut den fysiskt. Dessutom ökar anonymiteten.

En nackdel är att några av de valda grupperna var något nischade vilket gjorde att många deltagare hade samma besvärsområde. Knäproblematik var det allra vanligaste, där 24 deltagare svarat att de hade besvär i knät. Gruppen ”rehabilitering efter inopererad knäprotes” har mest troligt bidragit till detta. Även “artros ledvärk” kan vara bidragande då knä är en av de vanligaste lokalisationerna för artros (19). Det går dock inte att säga med säkerhet då det inte gick att se från vilken grupp varje enskilt svar kom från. Vidare var det 33 kvinnor och 13 män som deltog i studien, 50% av deltagarna var mellan 20-29 år och 22% var mellan 60 och 69 år. På grund av dessa snedfördelningar samt att stickprovet var relativt litet (46 deltagare) går det att ifrågasätta studiens generaliserbarhet på den svenska befolkningen.

5.1.4 Dataanalys

Resultatdelen är i stor del presenterad i en uppdelning av de deltagare som ansåg sig följa sitt hemträningsprogram och de som ansåg att de inte följt det. Det gjordes för att kunna urskilja vilka faktorer som gör att deltagarna följer sitt hemträningsprogram och vilka faktorer som gör att de inte är följsamma. Nackdelen är att resultatet endast är baserat på vad deltagarna svarade på frågan om de utförde sitt hemträningsprogram efter rekommenderat upplägg. De som svarade “ja” presenteras som de som ansåg sig följa sitt hemträningsprogram och de som svarade “nej” som de som ansåg att de inte följt sitt hemträningsprogram. Detta kan göra att resultatet blir missvisande då uppfattningen av vad det innebär att ”ha utfört sitt

20

hemträningsprogram efter rekommenderat upplägg” kan skiljas åt. Ett exempel är en deltagare som svarat ”ja” men som endast gjort sitt hemträningsprogram ett fåtal gånger medan flera andra deltagare svarade ”nej” och utövade sitt hemträningsprogram de flesta gångerna. För att undvika detta hade en definition av vad följsamhet innebär i denna studie kunnat vara tydligare. Det hade troligtvis medfört en mer riktig kategorisering av enkätsvaren och stärkt studiens trovärdighet.

5.2 R

Totalt deltog 46 deltagare i studien, 33 kvinnor och 13 män. Att fler kvinnor svarade på enkäten kan bero på att kvinnor är överrepresenterade när det kommer till muskuloskeletala besvär enligt försäkringskassans statistik (3). En annan tänkbar anledning kan vara att kvinnor generellt är mer benägna att svara på enkäter än män (20).

Stickprovet i studien var relativt litet (46 deltagare) och endast 12 deltagare svarade att de inte ansåg sig ha följt sitt hemträningsprogram. Detta gjorde det svårare att jämföra mellan grupperna då procentsatsen blev missvisande. Däremot gick det att titta på eventuella trender inom grupperna.

5.2.1 Följsamhet

Utifrån deltagarnas egen uppfattning så var 74% av dem följsamma. Mot tidigare studier som visat upp till 60-70% bristande följsamhet (12, 14) så är detta ett positivt resultat. Orsaken till detta kan bero på flera faktorer. Uppfattningen av vad god följsamhet innebär och hur det mäts i olika studier kan skilja sig åt. Som diskuterat ovan så kan deltagarens olika syn på följsamhet skilja sig åt vid självskattning som används då man mäter följsamhet via frågeformulär. Vidare ser vissa studier på i hur stor utsträckning deltagarna följt rekommenderat antal övningar och repetitioner i programmet och en del studier ser på följsamhet endast under kort tid och andra över längre perioder (12). En studie som tittat på patienter med höft- och/eller knäartros som skulle utföra hemträning visade att följsamheten gick från ca 58% vid 3 månaders uppföljning till 44% efter 15 månader och 30% efter 60 månader (14). Denna “trend” kan ha varit en faktor i denna studie men hur länge deltagarna hade följt sitt hemträningsprogram framkommer inte ur studiens resultat. Något att ha i åtanke vid analys av resultatet i denna studie är att det finns en tendens till överrapportering av sin prestation vid självskattningsmetoder (21). Risken för

21

detta kan tänkas öka då frågorna är retrospektiva och deltagarnas svar baseras på hur de idag upplever att det var då som diskuterat ovan.

5.2.2 Omfattningens betydelse för följsamheten

I stora drag såg omfattningen på programmen ganska lika ut för båda grupperna. Tidsmässigt sträckte sig programmen sällan över 30 minuter per gång och de skulle vanligtvis utföras en till flera gånger per dag. Palazzo et al (13) konkluderade att äldre patienter och patienter med låg träningsvana tyckte att fyra övningar och mer var för mycket. Det skulle kunna vara en orsak till den bristande följsamheten även hos denna studies deltagare då över hälften av de icke följsamma svarat att de skulle utföra 5-10 övningar per gång. Tidsåtgången per gång var något lägre hos den icke följsamma gruppen där de allra flesta inte låg över 20 minuter och en större del även låg under 10 minuter. Då en stor del av deltagarna dessutom skulle utföra övningarna minst en gång om dagen så kan man tänka sig att det även kändes mycket för en person som inte är van att träna. Ett tidigare examensarbete som gjort en liknande studie tittade närmare på följsamhet i relation till tidigare fysisk aktivitetsnivå. De konkluderade att man kunde se en ökad tendens till följsamhet med ökad tidigare aktivitetsnivå (16). Huruvida deltagarna i denna studie var fysiskt aktiva innan skadan är inte studerat och om detta kan vara en bidragande orsak till följsamhet behöver undersökas vidare.

5.2.3 Faktorer som påverkar följsamheten

Faktorer viktiga för följsamheten visade sig framförallt vara gott förtroende för fysioterapeuten, tron på att programmet skulle hjälpa och att det faktiskt gav goda resultat i form av smärtlindring och ökad funktion. Dessutom var det viktigt att deltagaren kände att det var möjligt att påverka sina besvär. Detta kan tolkas som att de hade en hög self efficacy, vilket innebär i korta drag att deltagaren tror på sig själv och sin förmåga när det kommer till en specifik uppgift (22). Det har i tidigare studier visats att en låg self efficacy är ett hinder när det kommer till följsamhet till träningsprogram (23) vilket går att se tendenser av hos de som ansåg sig inte följt sitt träningsprogram där mer än hälften inte trodde eller kände sig tveksamma till att deras hemträningsprogram var genomförbart. Det gick även att urskilja skillnader i inställning till sitt hemträningsprogram mellan de följsamma och de icke följsamma. De flesta följsamma var positivt inställda och hade hög tro på att hemträningsprogrammet skulle hjälpa, medan hos de icke följsamma svarade mindre än hälften att de hade positiv inställning till sitt hemträningsprogram. Eftersom ingen av de icke följsamma svarade att de inte ville ha något

22

hemträningsprogram går det att tolka att den inställningen var riktad just mot deras specifika program och inte hemträningsprogram i allmänhet. Huruvida den tveksamma/negativa inställningen hade någon korrelation till om de tyckte träningsprogrammet var genomförbart går inte att uttala sig om utifrån denna studie, men kan vara en tänkbar faktor att ta hänsyn till. Därför kan inställningen också kopplas till låg self efficacy, ifall inte tron på att de klarar av att utföra hemträningsprogrammet finns kommer inte inställningen till det heller vara positiv. Ytterligare en faktor som påverkar inställningen kan vara lågt förtroende för fysioterapeuten, vilket två deltagare av de icke följsamma svarat att de inte hade. Detta kan man se specifikt hos en av dem som tyckte: “Att en fysio tar fram "axelskada övningar" ur en pärm och visar ger 0

förtroende för alla slags rekommendationer från fysion”.

Bidragande faktorer till att deltagarna inte följde sitt program var motivationsbrist, att programmet var tråkigt, tidsbrist samt att deras besvär blev bättre. Detta stämmer bra överens med resultatet av Peek et al (10) studie där den enskilt största orsaken till bristande följsamhet var att deltagarna hade för lite tid, därefter kom motivationsbrist. Att några deltagare i denna studie svarat att de inte följde sitt hemträningsprogram för att deras besvär blev bättre går i linje med Bassets (12) studie där det beskrivs att det är vanligt att patienter avslutar sitt hemträningsprogram då symtomen försvinner. Författaren menar att det kan bero på en falsk tro om att symtomfrihet är det samma som tillfrisknande och att det inte längre är motiverat att träna (12).

Det finns visat att de som tränar tillsammans med en fysioterapeut har en större tendens att följa sina program (24). I linje med detta så angav deltagare i båda grupperna att bokning av regelbundna uppföljningar ökade deras motivation. På frågan om fysioterapeuten på något sätt utvärderade deltagarens resultat syns dessutom en tendens till att fysioterapeuten inte lika ofta följde upp de icke följsamma som de gjorde med de följsamma. Detta kan man därför anta har en betydelse för följsamheten. Svaret bör dock tolkas med försiktighet då det inte framkommer av frågan vad utebliven återkoppling berodde på.

5.2.4 Vad fysioterapeuten kan göra för att öka patientens förutsättningar för följsamhet

Drygt hälften i båda grupperna tyckte inte att fysioterapeuten skulle gjort något annorlunda mot vad de gjorde vilket kan tyda på att det generellt finns ett högt förtroende för fysioterapeuten. Många av de följsamma deltagarna tyckte faktorer som att fysioterapeuten var positiv och

23

uppmuntrande, var förstående när det gällde deras situation och tog hänsyn till deras önskemål och tankar var viktiga. Dessa faktorer tyder på att relationen mellan deltagarna och deras fysioterapeut har varit god och därmed varit bidragande till deras goda följsamhet. Denna slutsats har även Wright et al kommit fram till i sin studie, där det påvisades att det är större sannolikhet att personer följer hemträningsprogram när de upplever relationen till fysioterapeuten positiv (25).

Det är av vikt att fysioterapeuten visar och förklarar övningarna i ett träningsprogram. Det visar en studie som jämfört effektiviteten av ett hemträningsprogram där en grupp människor fick programmet i en broschyr och en grupp fick det förklarat för sig av en fysioterapeut. Båda grupperna hade effekt av träningsprogrammet men den grupp vars fysioterapeut instruerade deltagarna fick bättre resultat av träningen (26). Detta tyder på att man får effekt av ett träningsprogram så länge man tränar efter det men ju tydligare information kring det desto bättre resultat får man. Att fysioterapeuten har varit tydlig kring övningar och upplägg har varit viktigt för deltagarna i denna studie. Många följsamma svarade att det var bra att fysioterapeuten visade och förklarade övningarna i deras träningsprogram samt att de fick övningarna med sig hem på papper/i mail. Att flest icke följsamma svarat att de velat ha återkoppling på hur de utfört övningarna både vid uppföljning och när de fick övningarna styrker detta resonemang. Tydlighet är därför av vikt för att det dels påverkar följsamheten, dels för att det ökar effekten av träningsprogrammet.

Förmågan till god kommunikation, och dess brister, är en faktor som framkommer i de öppna kommentarerna. Deltagare som inte följde sina hemträningsprogram svarade att övningarna gjorde för ont att utföra, att de inte hade rätt utrustning hemma och att fysioterapeutens sätt att presentera informationen fick deltagaren att tappa förtroendet för fysioterapeuten. En deltagare önskade att få frågan om övningarna var genomförbara hemma. Såvida inte fysioterapeuten var oaktsam eller inte avsåg det bästa möjliga för patienten så kan det konstateras att det är ganska meningslöst för fysioterapeuten att lägga upp program med utrustning som inte är tillgänglig eller program som för patienten gör för ont och/eller inte känns genomförbart av andra skäl. En review som sett på vård av smärtpatienter har konstaterat att personer kan uttrycka smärta på väldigt olika sätt (27). Synen på smärta får dessutom vårdgivare att hantera smärtpatienter olika (27). Med denna kunskap skulle man kunna anta att detta inte enbart gäller smärta, utan att utifrån hur patienten och fysioterapeuten helt enkelt har lärt sig att uttrycka sig och vad man förväntar sig av att få för respons av andra så kan detta lätt orsaka brister i kommunikationen.

24

Orsaker till de ovan nämnda kommentarerna kan därmed tänkas bero på dels en övertro från fysioterapeutens sida att patienten klart och tydligt säger ifrån om något inte är möjligt att utföra, dels en förväntan från patientens sida att fysioterapeuten ska se och/eller ta reda på allt som hen behöver veta för att programmet ska vara genomförbart för just denne individ. Bernhardsson et al (28) konkluderar att patienter med muskuloskeletal smärta litar på fysioterapeutens kompetens och att de väljer en lämplig behandling åt dem. Detta kan ha varit en anledning till att deltagarna inte ifrågasatte hemträningsprogrammen eller såg sin möjlighet att vara delaktig kring upplägget av det. För att undvika missförstånd bör fysioterapeuten ha detta i åtanke och ta för vana att alltid fråga patienten om upplägget på behandlingen känns genomförbart för patienten och diskutera eventuella orsaker till att det inte skulle vara det.

5.3 K

Att följsamhet beror på många olika faktorer är det ingen tvekan om. Att undersöka vilka faktorer som är av störst relevans för följsamhet är därför av stort intresse för att fysioterapeuten ska kunna lägga upp sina möten och behandlingar på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. Faktorer som har betydelse för följsamheten kan skilja sig brett mellan individer och därför är det av vikt att ta reda på vad patienten har för förutsättningar, erfarenheter och inställning för att kunna lägga upp ett träningsprogram som faktiskt följs. Individanpassning av hemträningsprogram är alltså av största vikt. Det fysioterapeuten kan ha i åtanke när denne lämnar ut ett träningsprogram är att vara tydlig och förklara varför patienten ska göra övningarna samt grundligt instruera patienten hur de ska utföra dem. Det är även viktigt att göra patienten delaktig i sin rehabilitering och boka uppföljningar med jämna mellanrum där återkoppling på övningarna ges. En god patient-terapeutrelation som från fysioterapeutens sida grundar sig i visad förståelse, uppmuntran och förmåga att göra patienten delaktig visar på stor betydelse för en god följsamhet.

5.4 K

Resultatet redovisades baserat på vad deltagarna svarade på frågan om de utförde sitt hemträningsprogram efter rekommenderat upplägg. De som svarade “ja” presenteras som de som ansåg sig följa sitt hemträningsprogram och de som svarade “nej” som de som ansåg att de inte följt sitt hemträningsprogram. Sammantaget syntes en mer positiv inställning och tro på att hemträningsprogrammet var genomförbart hos den följsamma gruppen. Gällande omfattningen av hemträningsprogrammet hade de icke följsamma deltagarna något fler övningar men med ett kortare träningsprogram tidsmässigt och att de skulle göra sitt träningsprogram vid något

25

färre tillfällen än den följsamma gruppen. Faktorer viktiga för följsamheten visade sig framförallt vara gott förtroende för fysioterapeuten, tron på att programmet skulle hjälpa och att övningarna gav effekt i form av smärtlindring och ökad funktion. Känslan av att kunna påverka sina besvär själv var också av vikt. Hos de icke följsamma deltagarna nämndes faktorer som motivationsbrist, att programmet var tråkigt, tidsbrist samt att deras besvär blev bättre som bidragande faktorer till att de inte följde sitt träningsprogram. För att öka deltagarnas förutsättningar för följsamhet ansåg de att det var viktigt att fysioterapeuten var tydlig med hur övningarna skulle utföras, gärna genom att skicka med övningarna på ett papper/i ett mail, förklarade varför övningarna var viktiga samt att de bokade regelbundna uppföljningar. Fysioterapeutens förståelse för deltagarens situation och förmåga att göra patienten delaktig var också av vikt.

26

6 REFERENSER

1. Hjalte F, Gralén K, Persson U. Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017. IHE Rapport 2019:6, IHE: Lund.

2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012.

3. Försäkringskassan. statistik om sjukpenning och rehabiliteringspenning [internet]. Försäkringskassan; 2020. [citerad 2020 maj 7]. Hämtad från:

https://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/sjuk-och-rehabiliteringspenning 4. 1177 Vårdguiden. Fysioterapi vid nacke, axlar och rygg [Internet].1177 vårdguiden;

2016 [uppdaterad 2016 nov 23; citerad 2019 okt 03]. Hämtad från:

https://www.1177.se/Norrbotten/behandling--hjalpmedel/smartbehandlingar-och-reha bilitering/fysioterapi-vid-besvar-i-nacke-axlar-och-rygg/

5. Taylor NF, Dodd KJ, Shields N, Bruder A. Therapeutic exercise in physiotherapy practice is beneficial: a summary of systematic reviews 2002-2005. Australian Journal of Physiotherapy. 2007; 53(1): 7-16.

6. Poquet N, Williams M, Bennell KL. Exercise for Osteoarthritis of the Hip. Physical Therapy. 2016;96(11):1689–1694.

7. Oliveira CB, Maher CG, Pinto RZ, Traeger AC, Lin C-WC, Chenot J-F, et al. Clinical practice guidelines for the management of non-specific low back pain in primary care: an updated overview. European spine journal. 2018;27(11):2791–2803.

8. Kuukkanen T, Mälkiä E, Kautiainen H, Pohjolainen T. Effectiveness of a home exercise programme in low back pain: a randomized five-year follow-up study. Physiotherapy Research International. 2007;12(4):213–224.

9. Erdem EU, Ünver B. Effects of supervised home-based exercise therapy on disability and function in patients with shoulder pain. Journal of Exercise Therapy &

Rehabilitation. 2018;5(3):143–149.

10. Peek K, Carey M, Mackenzie L, Sanson-Fisher R. Patient-perceived barriers and enablers to adherence to physiotherapist prescribed self-management strategies. New Zealand Journal of Physiotherapy. 2018;46(3):105–112.

11. Sabaté E. Adherence to long term therapies: evidence for action. Schweiz: World Health Organization; 2003.

12. Bassett AF. The assessment of patient adherence to physiotherapy rehabilitation. NZ journal of Physiotherapy. 2003; 31(2):60-66.

27

13. Palazzo C, Klinger E, Dorner V, et al. Barriers to home-based exercise program

adherence with chronic low back pain: Patient expectations regarding new technologies. Ann Phys Rehabil Med. 2016;59(2):107–113.

14. Pisters, MF, Veenhof, C, Schellevis, FG, Twisk, JW, Dekker, J, Bakker, D. Exercise adherence improves long-term patient outcome in patients with osteoarthritis of the hip and/or knee. Arthritis Care and Research: 2010, 62(8), 1087-1094.

15. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Uppl 3. Stockholm: Liber; 2011.

16. Persson O, Qvist F, Hou K. Följsamhet till hemträningsprogram: En enkätstudie. [examensarbete på Internet]. Lund: Lunds universitet; 2016 [citerad 17 februari 2020). Hämtad från:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8938584&fileOId=8 938585

17. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Uppl 2:4. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.

18. Trost J, Hultåker O. Enkätboken. Uppl 5. Lund: Studentlitteratur AB; 2016. 19. Holmström E, Moritz U. Rörelseorganens funktionsstörningar: klinik och

sjukgymnastik. Uppl 3. Lund: Studentlitteratur AB; 2007.

20. Eriksson A, Lundgren E. Vem vill svara på enkäter? GUjournalen. 2013;(6).

21. Sallis JF, Saelens BF. Assessment of physical activity by self-report: status, limitations and future directions. Research quarterly for exercise and sport. 2000;71(2):1-14. 22. Fossum B. Kommunikation: samtal och bemötande i vården. Uppl 2. Lund:

Studentlitteratur; 2013.

23. Jack K, McLean SM, Moffett JK, Gardiner E. Barriers to treatment adherence in physiotherapy outpatient clinics: A systematic review. Manual therapy. 2010; 15: 220-228.

24. Medina-Mirapeix F, Escolar-Reina P, Escol, Gascón-Cánovas JJ, Montilla-Herrador J, Jimeno-Serrano J, Collins SM. Predictive factors of adherence to frequency and duration components in home exercise programs for neck and low back pain: an observational study. BMC Musculoskeletal Disorders. 2009; 10(155).

25. Wright BJ, Galtieri NJ, Fell M. Non-adherence to prescribed home rehabilitation exercises for musculoskeletal injuries: The role of the patientpractitioner relations. J Rehabil Med. 2014; 46(2): 153–158.

28

26. Yilmaz M, Sahin M, Candan Algun Z. Comparison of effectiveness of the home exercise program and the home exercise program taught by physiotherapist in knee osteoarthritis. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation. 2019; 32(1):161– 169.

27. Davidhizar R, Giger JN. A review of the literature on care of clients in pain who are culturally diverse. Int Nurs Rev. 2004;51(1):47-55.

28. Bernhardsson S, Larsson MEH, Johansson K, Öberg B. “In the physio we trust”: A qualitative study on patients’ preferences for physiotherapy. Physiotherapy theory and practice. 2017; 33(7): 535–549.

BILAGA 1

En enkät om följsamhet av hemträningsprogram

1. Kön

o _________________

2. Ålder

o _________________

3. Var på kroppen uppstod besvären som var anledningen till att du sökte dig till din fysioterapeut/sjukgymnast? (Möjligt att ange flera svarsalternativ)

o ____________________________________________________________

4. Hur var din inställning till ditt hemträningsprogram?

o Jag var positivt inställd till mitt hemträningsprogram o Jag var negativt inställd till mitt hemträningsprogram

o Jag hade varken positiv eller negativ inställning till mitt hemträningsprogram

5. Hur många olika hemövningar rekommenderades du att utföra av din fysioterapeut/sjukgymnast vid varje hemträningstillfälle?

o _________________

6. Hur lång tid tog det för dig att utföra dina hemövningar vid varje hemträningstillfälle? o Under 10 minuter o 10-20 minuter o 20-30 minuter o 30-40 minuter o 40-50 minuter o 50-60 minuter o Över 60 minuter

7. Hur ofta rekommenderades du av din fysioterapeut/sjukgymnast att utföra ditt hemträningsprogram?

o Flera tillfällen om dagen o Ett tillfälle om dagen o 4-6 tillfällen i veckan o 2-3 tillfällen i veckan o 1 tillfälle i veckan

o Mindre än 1 tillfälle i veckan

8. Tyckte du att hemträningsprogrammet kändes genomförbart för dig?

o Ja o Nej o Kanske

9. Utförde du ditt hemträningsprogram efter rekommenderat upplägg?

o Ja o Nej

10. Vid hur många tillfällen utförde du ditt hemträningsprogram jämfört med hur många tillfällen du blivit rekommenderad att utföra det?

o Vid varje tillfälle, eller mer o Vid de flesta av tillfällena o Vid ett fåtal tillfällen o Nästan inga tillfällen alls

11. Vid hur många tillfällen utförde du ditt hemträningsprogram i den rekommenderade träningsmängden, t.ex. antal övningar och antal upprepningar av övningarna?

o Vid varje tillfälle

o Vid de flesta av tillfällena o Vid ett fåtal tillfällen o Nästan inga tillfällen alls

12. Gjorde fysioterapeuten/sjukgymnasten något för att utvärdera resultatet av hemträningsprogrammet? (Möjligt att ange flera svarsalternativ)

o Ja, utförde fysiska test, tex styrketest, balanstest, gångtest o Ja, bad mig skatta min smärta

o Ja, genom att tittat eller känt på kroppsdelen jag hade besvär i o Ja, bad mig fylla i frågeformulär

o Ja, genom att fråga om min upplevda förbättring eller försämring o Nej

o Vet ej

o Övrigt:_______________________________________________________

13. Vad är anledningen/anledningarna till att du följt ditt hemträningsprogram efter fysioterapeutens/sjukgymnastens rekommendationer? (Möjligt att ange flera svarsalternativ)

o Jag har inte följt mitt hemträningsprogram efter rekommendationerna o Hemträningsprogrammet var tydligt och lätt att förstå

o Hemträningsprogrammet hade ett bra upplägg som passade mig o Jag upplevde att hemträningsprogrammet gav god effekt

o Jag kände mig motiverad

o Jag trodde att hemträningsprogrammet skulle hjälpa o Jag hade förtroende till min fysioterapeut/sjukgymnast o Jag har goda erfarenheter av hemträningsprogram

o Hemträningsprogrammet fick mig att känna att jag kan påverka mina besvär o Hemträningsprogrammet var roligt att utföra

o Övrigt:_______________________________________________________

14. Vad är anledningen/anledningarna till att du INTE följt ditt hemträningsprogram efter fysioterapeutens/sjukgymnastens rekommendationer? (Möjligt att ange flera svarsalternativ)

o Jag har följt mitt hemträningsprogram efter rekommendationerna o Jag ville inte ha något hemträningsprogram

o Tidsbrist

o Motivationsbrist

o Jag var orolig att jag inte utförde övningarna rätt o Mina besvär förvärrades av hemträningsprogrammet

o Jag hade inget förtroende för fysioterapeuten/sjukgymnasten o Jag upplevde inte att träningsprogrammet gett effekt

o Mina besvär blev bättre, utförde därför inte hemträningsprogrammet o Känt mig tveksam till om hemträningsprogrammet kommer hjälpa o Hemträningsprogrammet innehöll för många övningar

o På grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning o Hemträningsprogrammet var tråkigt att utföra

o Övrigt:_______________________________________________________

15. Vad gjorde fysioterapeuten/sjukgymnasten bra för att öka din motivation att följa hemträningsprogrammet efter rekommendationerna? (Möjligt att ange flera alternativ)

o Bokade regelbundna uppföljningar o Var lätt att få tag på

o Gav lagom mängd information som var lätt att ta till sig o Skickade med mig övningarna på ett papper

o Visade hur jag skulle utföra övningarna på kliniken

o Förklarade varför övningarna i hemträningsprogrammet var viktiga för just mig o Var mån om att bygga upp en bra relation med mig

o Tog hänsyn till mina önskemål och tankar o Var förstående när det gäller min situation

o Gav mig bra återkoppling när jag utförde övningarna första gången o Gav mig bra återkoppling när jag utförde övningarna vid uppföljning

o Var positiv och uppmuntrande

o Övrigt: _______________________________________________________

16. Vad tycker du att fysioterapeuten/sjukgymnasten kunde gjort annorlunda för att öka dina förutsättningar att följa ditt hemträningsprogram? (Möjligt att ange flera alternativ)

o Jag tycker inte att fysioterapeuten/sjukgymnasten skulle gjort något annorlunda o Bokat tätare uppföljningar

o Inte gett så mycket information på samma gång o Gett mig övningarna på ett papper

o Visat mig övningarna på kliniken

o Förklarat varför övningarna i hemträningsprogrammet var viktiga för just mig o Gett mig mer återkoppling under tiden jag gjorde övningarna första gången o Gett mig återkoppling på hur jag utförde övningarna även vid uppföljning o Fokuserat på att bygga en bättre relation med mig

o Tagit mer hänsyn till mina tankar och önskemål o Varit mindre konfronterande och dömande

BILAGA 2

Vid besök hos en fysioterapeut/sjukgymnast är det vanligt att få ett hemträningsprogram bland annat för att patienter har stora möjligheter till att förbättra sina tillstånd på egen hand. Många studier har visat att patienter får goda effekter av hemträningsprogram. Ett problem är dock följsamheten till dessa program. Bristande följsamhet kan sträcka sig upp till 70-78% av fallen.

Syftet med denna enkät är att kartlägga följsamheten av hemträningsprogram hos patienter som besökt en fysioterapeut/sjukgymnast. Därmed hoppas vi kunna få en ökad förståelse för vad fysioterapeuter/sjukgymnaster bör tänka på för att öka följsamheten hos sina patienter.

Enkäten riktar sig till dig som är över 18 år, har träffat en fysioterapeut /sjukgymnast de senaste två åren och fått ett hemträningsprogram. Enkäten innehåller 16 frågor och tar ungefär 7 minuter att svara på.

Enkäten är frivillig att svara på. När enkäten skickats in går det inte att avbryta sin medverkan i studien. De inskickade svaren kommer analyseras av författarna samt handledare. Alla enkätsvar kommer endast användas till denna studie och raderas efter avslutad studie. Ingen enskild individ kommer kunna utmärkas utan resultatet kommer analyseras på gruppnivå. Svaren kommer samlas in och förvaras på datorer som bara författarna har tillgång till.

Vi som gör studien är två studenter som går sista terminen på fysioterapiprogrammet på Luleå tekniska universitet. Vid frågor kan du kontakta oss på:

Jannica Eriksson Malin Sehlstedt

Mail: janerk-2@student.ltu.se Mail: malbak-6@student.ltu.se Telefon: XXXXX Telefon: XXXXXX

Handledare: Katarina Mikaelsson, Universitetslektor Mail: Katarina.Mikaelsson@ltu.se