• No results found

Det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen"

Copied!
87
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DET SYSTEMATISKA

ARBETSMILJÖARBETET PÅ

BYGGARBETSPLATSEN

THE SYSTEMATIC WORK ENVIRONMENT

MANAGEMENT ON THE BUILDING SITE

Maria Liljeroos

Alexander Vifors

EXAMENSARBETE

2020

(2)

Examinator: Nasik Najar Handledare: Samer El Kari Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Abstract

Purpose: The construction industry is the industry most prone to workplace accidents

and injuries. This may be because of a lack in systematic work environment management. JM Entreprenad is a construction company where work environment is a highly prioritized subject. Although this is the case, accidents still occur. This study will examine this company’s systematic work environment management and propose improvements for a better work environment.

Method: To achieve the objective of the study, a combination of qualitative and

quantitative methods has been used. Data was gathered partly through a survey consisting of 15 anonymous respondents who represent JM Entreprenad’s workforce and their experience with the systematic work environment at the company’s construction sites. A study of documents was performed to find links between SAM and reduced rate of accidents. ‘’Casualty’’ from SCB and AFA-försäkring have been analyzed to find reasons as to why workplace accidents are still happening at construction sites. The observations focused on skilled workers approach to important activities in the systematic work environment.

Findings: The systematic work environment management is a part of the day to day operations at the company, there are clear routines detailing work procedures. The survey concluded that 100 % of respondents are happy with the systematic work environment management while 6.7 % say there are flaws in the work environment management. Flaws can be improved upon through better communication between the company and subcontractors. Worksite management should lead with good judgement to contribute to a satisfactory work environment. Concrete evidence and studies whether the introduction of systematic work environment management have affected the number of accidents has not been found. According to statistics the human error is often a leading factor for workplace accidents, therefore a lot of responsibility of the work environment management falls

Implications:The items stated below sums up the recommendations that have evolved during the work with this study. Communication about the company’s systematic work environment management between subcontractors and JM Entreprenad should be improved upon. Flaws such as human error should be able to be reduced by implementing more frequent breaks to ensure concentrated work. The foreman should not allow a worker who is for example to tired, work on dangerous projects. Safety rounds should include more parties and the workers should see this as an opportunity to be able to affect their own work safety. Worksite management should also involve more parties.

Limitations: This study has taken place at five construction sites at JM Entreprenad,

this was part of the delimitation of the study and narrows the study. To get a bigger picture of the company’s work environment management more construction sites should have been studied. The study is limited only to the production of these five construction sites.

(4)

Sammanfattning

Syfte: Byggbranschen är den verksamhets som drabbas utav mest arbetsolyckor och

arbetsskador och detta kan vara ett resultat utav bristande arbetsmiljöarbete. JM Entreprenad är ett bygg- och anläggningsentreprenad där arbetsmiljön är en högt prioriterad fråga. Trots detta sker det arbetsolyckor och brister i arbetsmiljöarbetet. Denna rapport kommer därför att undersöka företagets systematiska arbetsmiljöarbete och komma med förslag till ett förbättrat arbetsmiljöarbete.

Metod: För att uppnå målet med studien har en kombination av kvalitativa och

kvantitativa metoder använts. Information samlades delvis in i form av en enkät bestående av 15 anonyma respondenter som representerar JM Entreprenads yrkesarbetares upplevelser kring det systematiska arbetsmiljöarbetet på företagets byggarbetsplatser. En dokumentstudie genomfördes för att hitta en koppling mellan SAM och sänkt olycksfrekvens. Olycksstatistik från SCB och AFA-försäkring analyserades för att ta reda på anledningar till att arbetsolyckor fortfarande sker på byggarbetsplatser. Observationerna fokuserade på yrkesarbetarnas förhållningssätt till viktiga aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Resultat: Systematiska arbetsmiljöarbetet är en del av det vardagliga arbetet på

företaget, det finns tydliga rutiner för hur arbetet skall gå till. Enkätundersökningen visade att 100 % respondenterna är nöjda med det systematiska arbetsmiljöarbetet i dagsläget medan 6,7 % har angett att det finns brister i arbetet. Brister går att förbättra genom att bland annat förbättra kommunikationen mellan företaget och inhyrda underentreprenörer. Platsledningen bör föregå med gott omdöme för att bidra till en tillfredställande arbetsmiljö som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Konkreta bevis och studier på huruvida införandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet har påverkat olycksfrekvensen positivt eller negativt har inte hittats. Statistik visar att den mänskliga faktorn ofta spelar stor roll vid olyckor, därför ligger mycket av ansvaret av det systematiska arbetsmiljöarbetet på individen.

Konsekvenser: Nedanstående rekommendationer sammanfattar de slutsatser som har

konstaterats utifrån studien: Kommunikation om företagets arbetsmiljöarbete mellan

underentreprenörer och JM Entreprenad bör förbättras. Brister i den mänskliga faktorn bör kunna reduceras genom att införa tätare pauser för att säkerställa koncentrerat arbete, att arbetsledarna inte skall låta en yrkesarbetare som är till exempel extra trött en dag arbeta med riskmoment. Skyddsronder bör inkludera fler parter. Arbetsberedningen bör involvera fler parter, detta för att alla inblandade aktörer på byggarbetsplatsen skall få en mer översikt och förståelse för arbetet runt omkring dem.

Begränsningar: Denna studie har genomförts på fem byggarbetsplatser på JM

Entreprenad och detta ingick i studiens avgränsning och gör undersökningen smal. För att få en mer övergripande bild av företagets arbetsmiljöarbete hade fler av företagets byggarbetsplatser kunnat undersökas. Studien är begränsad till att endast undersöka produktionen på dessa fem byggarbetsplatser.

Nyckelord: arbetsmiljöarbete, arbetsplatsolyckor, olyckor, systematiskt arbetsmiljöarbete

(5)

Begrepp

Begreppslista

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling

AL Arbetsledare

AML Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljöappen Webbapplikationstest för JM:s allmänna ordnings- och skyddsregler

BAS-P Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering

BAS-U Byggarbetsmiljösamordnare för utförande

ID06 ID-kort för vistelse på byggarbetsplatser

JME JM Entreprenad

KMA Kvalité, miljö och arbetsmiljö

PL Platschef

SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete

SCB Statistiska Centralbyrån

SO Skyddsombud

UE Underentreprenör

(6)

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 3

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.2.1 Hur ser det systematiska arbetet med arbetsmiljön ut på byggarbetsplatserna idag? ... 5

2.2.2 Hur bör ett förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete utformas? ... 5

2.2.3 Hur har mängden arbetsolyckor förändrats till följd av det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser? ... 5

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 6

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.4.1 Dokumentstudie ... 6 2.4.2 Observation ... 6 2.4.3 Enkät ... 6 2.5 ARBETSGÅNG ... 7 2.6 TROVÄRDIGHET ... 7

3

Teoretiskt ramverk ... 9

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 9

3.2 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER ... 9

3.2.1 Arbetsmiljöverket ... 9

3.2.2 Arbetsmiljölagen (AML) ... 10

3.2.3 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) ... 10

3.3 SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) ... 10

(7)

Innehållsförteckning

3.3.2 Skyddsrond... 12

3.4 ARBETSMILJÖANSVARET PÅ BYGGARBETSPLATSEN ... 13

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 13

4

Empiri ... 15

4.1 DOKUMENTSTUDIE... 15

4.1.1 Arbetsplatsolyckor, orsaker ... 15

4.2 OBSERVATIONER... 17

4.3 ENKÄTSVAR ... 19

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 21

5

Analys och resultat ... 22

5.1 HUR SER DET SYSTEMATISKA ARBETET MED ARBETSMILJÖN UT PÅ BYGGARBETSPLATSERNA IDAG? (2020) ... 22

5.2 HUR BÖR ETT FÖRBÄTTRAT SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UTFORMAS? ... 23

5.3 HUR HAR MÄNGDEN ARBETSOLYCKOR FÖRÄNDRATS TILL FÖLJD AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET PÅ BYGGARBETSPLATSER? ... 24

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 25

6

Diskussion och slutsatser ... 26

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 26

6.2 METODDISKUSSION ... 27

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 27

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 28

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 28

7

Referenser ... 29

8

Bilaga 1 ... 31

(8)

1

Inledning

Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och är den avslutande delen av programmet Byggnadsteknik med inriktning Väg och Vattenteknik på Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet görs i samarbete med JM Entreprenad som är en bygg-och anläggningsbyggentreprenör.

Observationerna genomfördes i Orminge centrum där JM Entreprenad har ett utstationerat kontor som delas med beställaren Nacka kommun. JM Entreprenads uppdrag i Orminge centrum omfattar flera stadsbyggnadsprojekt och är en så kallad samverkansentreprenad. Uppdragen omfattar att planera, projektera och bygga ut allmänna anläggningar såsom vägar, torgytor, vatten-och avloppsledningar. (Nacka kommun, 2020). Under detta arbete observerades fem olika byggnadsprojekt som var verksamma i Orminge under våren 2020.

Detta kapitel består av en bakgrund, problembeskrivning, syfte, frågeställningar och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en redovisning av rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Begreppet arbetsmiljö sammanfattar förhållandena på en arbetsplats, dessa kan vara fysiska, psykiska och sociala förhållanden. För att en arbetsmiljö ska vara bra måste man ha planer på hur man ska åtgärda problem och de brister som uppstår (Arena skolinformation, u.d.). För att förebygga olycksfall och skador på en byggarbetsplats behöver alla byggentreprenörer ha ett fungerande arbetsmiljöarbete.

Byggbranschen är reglerad av arbetsmiljölagen (AML) och utöver arbetsmiljölagen regleras den även av olika föreskrifter. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en central föreskrift som reglerar det arbete arbetsgivaren gör för att genomföra, undersöka och följa upp verksamheten så att olycksfall och ohälsa förebyggs och att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås (). I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår det bland annat att formulera rutiner i en arbetsmiljöpolicy, bedöma risker och undersöka arbetsförhållanden. Enligt föreskriften skall SAM omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden med betydelse för arbetsmiljön och vara en naturlig del i verksamheten (Hansson et al., 2017).

Många byggföretag arbetar för att samordna kvalité-, miljö- och

arbetsmiljöledningssystemen (KMA) och dessa består av rutiner som skall följas vid planering, genomförande och i uppföljningen av ett projekt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del av KMA-arbetet och är därför ett högt prioriterat ämne för företagsledningen på byggföretagen (Byggipedia, u.d.).

1.2 Problembeskrivning

När det gäller förebyggande av arbetsmiljön och arbetsförhållanden betraktas den svenska byggindustrin internationellt sett som en förebild och framgångsexempel. Branschen är trots detta fortfarande drabbad av en stor andel allvarliga arbetsolyckor och där flera händelser per år leder till dödsfall (Stenberg, 2016).

(9)

Inledning

Byggbranschen har bland de mest skadedrabbade yrkena på den svenska arbetsmarknaden både vad det gäller arbetsolyckor och arbetssjukdomar (AFA Försäkring, 2017). Sjukskrivningar, olyckor och försäkringskostnader är en börda för företagen vilket blir resultatet av bristande arbetsmiljöarbete. Hanteringen av arbetsmiljön är mer utmanande än i andra branscher eftersom byggarbetsplatsen är en temporär arbetsplats (Hansson et al., 2017).

Det är inte endast problematiskt för företagen med de omfattade kostnader som råder vid skador och olycksfall. De som drabbas mest är arbetstagarna som varje dag är utsatta för risker på arbetsplatsen. För att skapa ett systematiskt arbetsmiljöarbete krävs det en samverkan mellan olika aktörer och det är viktigt att skapa en säkerhetskultur med gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar till säkerhet och arbetsmiljö. En god säkerhetskultur kännetecknas av att ledningen prioriterar och hanterar säkerhetsfrågor på alla nivåer i verksamheter och att det är en del av kulturen på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2019).

Det finns många företag som saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) där istället andra dagliga aktiviteter prioriteras (Norlöf, 2015) och därav har denna studie skrivits för att undersöka huruvida systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar hos JM Entreprenad, genom att undersöka om arbetstagarnas förhållningssätt till arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till att det fortfarande sker olyckor på byggarbetsplatsen.

1.3 Mål och frågeställningar

Syftet med studien är att få en fördjupad bild av huruvida det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar på byggentreprenadens byggarbetsplatser. Målet med studien är att komma med förslag till ett förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete. För att uppnå syftet har nedanstående frågeställningar formulerats:

• Hur ser det systematiska arbetet med arbetsmiljön ut på byggarbetsplatserna

idag (2020)?

• Hur bör ett förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete utformas?

• Hur har mängden arbetsolyckor förändrats till följd av det systematiska

arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser?

1.4 Avgränsningar

Studien har fokuserats på det systematiska arbetsmiljöarbetet ur entreprenörens perspektiv och hur företaget arbetar med att främja arbetsmiljön hos sina arbetstagare på byggarbetsplatserna. För att begränsa omfattningen på arbetet tas ej byggherre, projektledning och andra övriga inblandade aktörer på en byggarbetsplats i åtanke. En ytterligare avgränsning är att studien endast fokuserar på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar på de fem byggarbetsplatserna. Det vill säga att den endast inriktar sig på anställda på företaget som arbetar på byggarbetsplatsen och inte tar hänsyn till arbetsmiljöarbetet på huvudkontoret. Detta görs för att begränsa arbetet till en konkret miljö som är applicerbar på de flesta byggarbetsplatser oavsett entreprenör.

(10)

1.5 Disposition

I kapitel 2 Metod och genomförande finns information om metodval och dess användningssätt i rapporten. Kapitlet innehåller även arbetets genomförande och det avslutas med en diskussion om rapportens validitet och reliabilitet.

Teoretiskt ramverk kapitel 3 redovisar valda teorier och vetenskaplig forskning. En

sammanställning av kopplingar mellan teori redovisas i slutet av kapitlet.

Under kapitel 4 Empiri återfås det insamlade materialet från fallstudien och litteraturstudien i form av dokumentanalysen, intervjuerna och enkätformulären. I kapitlet 5 Analys och resultat analyseras den insamlade empirins material i relation till det teoretiska ramverket. Frågeställningarnas svar återfinns här och även en redogörelse för hur målet med rapporten uppnåddes.

Kapitel 6 Diskussion och slutsatser ges en sammanfattning av studiens resultat, en diskussion förs om det som kommit fram under arbetet, hur val av metod fungerade och arbetets konsekvenser. Det sker även en diskussion om arbetets begränsning och studiens slutsatser. Förslag på vidare undersökningsområden grundat på rapporten tas även upp i slutet på detta kapitel.

Referenser redovisar källor som använts under arbetets gång.

Under Bilagor följer bifogat material som transkriptioner av intervjuerna, enkätformulär samt elektroniska dokument som använts som källor.

(11)

Metod och genomförande

2

Metod och genomförande

Detta avsnitt beskriver de valda datainsamlingsmetoderna och även hur de har använts under studiens gång för att besvara frågeställningarna.

2.1 Undersökningsstrategi

Studien består av undersökningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet på fem byggarbetsplatser hos företaget JM Entreprenad.

Undersökningsstrategin har bestått av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ fallstudie av ett företag. Enkätundersökning har varit en av insamlingsmetoderna och vissa av dessa frågor har varit systematiska och strukturerade frågor med fasta svarsalternativ. Resultaten har analyserats och jämförts för att fokusera på det gemensamma och genomsnittliga utfallen. Enligt Mange Holme & Krohn Solvang (2012) går dessa tillvägagångssätt under kategorin för kvantitativa metoder. Observationer har fokuserat på sammanhanget, strukturer och undersökningsenheter där man går in mer på djupet i ämnet och detta kännetecknar av en kvalitativ metod. De båda metoderna har alltså använts på samma gång i en och samma undersökning. Användandet av båda metoderna i samma undersökning kan leda till att metoderna stärker varandra (Krohn Solvang & Magne Holme, 2012).

Statistik över olycksfall inom byggsektorn har också studerats. Den kvantitativa mätdata som analyserats har gett en grund för att kunna dra slutsatser över hur systematiskt arbetsmiljöarbete bidrar till att förbättra arbetsplatsen och förhindra olyckor. Denna statistik har hämtats från Sveriges byggindustrier, AFA-försäkring samt SCB. Statistiska centralbyrån för statistik över olycksfall inom byggindustrin såväl som Sveriges byggindustrier och AFA-försäkring.

Sekundärdata i form av litteraturstudier har använts som insamlingsmetod för att bli mer insatt i det valda ämnet. Resultatet av litteraturstudierna redovisas i det teoretiska ramverket.

(12)

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Nedan beskrivs hur de olika metoderna är kopplade till studiens frågeställningar. För att besvara frågeställningarna användes följande insamlingsmetoder (se Figur 1).

Figur 1. Koppling mellan frågeställningar och metodval

2.2.1 Hur ser det systematiska arbetet med arbetsmiljön ut på byggarbetsplatserna idag?

Observationer utfördes på byggarbetsplatserna för att samla information angående hur arbetet ser ut på platsen och för att se om det fanns några direkta avsteg från arbetsmiljöplanen.

En enkät delades också ut till yrkesarbetare för att förstå deras uppfattning angående SAM samt inställning till det.

2.2.2 Hur bör ett förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete utformas?

För att få tillräcklig förståelse för SAM genomfördes även en litteraturstudie där en fördjupning inom området skedde.

En observationsstudie genomfördes även här för att själva se brister i arbetsmiljöarbetet för att komma fram till förbättringsförslag.

Enkäterna som genomfördes för att svara på den andra frågeställningen innehöll även frågor tillhörande frågeställning ett.

2.2.3 Hur har mängden arbetsolyckor förändrats till följd av det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser?

En dokumentstudie genomfördes för att svara på denna frågeställning. Statistik från

SCB och AFA-försäkring för att hitta en koppling mellan SAM och sänkt olycksfrekvens. Statistiken som användes sträcker sig över flera år då SAM infördes

Frågeställning 1:

Hur ser det systematiska arbetet med arbetsmiljön ut på

byggarbetsplatserna idag?

Frågeställning 2: Hur bör ett förbättrat

systematiskt arbetsmiljöarbete utformas?

Frågeställning 3:

Hur har mängden arbetsolyckor förändrats till följd av det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser? Enkät Litteraturstudie Observation Dokumentstudie

(13)

Metod och genomförande

2001, vilket betydde att det var intressant att titta på statistik både före införandet av SAM och efter.

2.3 Litteraturstudie

I litteraturstudien har flera olika databaser använts. I starten av arbetet användes Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA flitigt för att söka upp gamla examensarbeten främst för att ta reda på huruvida arbetet som planerats att genomföra ej gjorts tidigare. Under denna period användes sökord som systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), arbetsplatsolyckor, olyckor i byggbranschen med flera.

Då arbetet har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete har mycket information sökts på arbetsmiljöverkets hemsida. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter där mycket information som är relevant kan erhållas.

När mer information anskaffats angående det systematiska arbetsmiljöarbetet påbörjades sökningar som var mer inriktade mot delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Här användes sökord som BAS U, Arbetsmiljöplan, Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningssamling.

2.4 Valda metoder för datainsamling

De metoder som valts för att samla in empiri utöver litteraturstudie är enkät, strukturerade observationer samt dokumentanalys. Dessa har använts i en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.

2.4.1 Dokumentstudie

Dokumentstudie innebär enligt Gustavsson & Säfsten (2019) användande av sekundärdata i form av dokument som datakälla. Gustavsson & Säfsten (2019) säger även att det är viktigt att reflektera över ett dokuments rimlighet och sanningshalt för att inte falla för desinformation.

I denna studie undersöks statistik från b.la Statistiska Centralbyrån (SCB) och AFA-försäkring. Statistiken som används i studien har jämförts för att försäkra att informationen är pålitlig.

2.4.2 Observation

Observationerna i studien tar plats på fem av JM Entreprenads byggarbetsplatser. Att observera skyddsronder samt hur yrkesarbetare för sig på sin arbetsplats kan ge viktig information som sedan kan jämföras med enkätsvar. Detta kan användas för att analysera huruvida de svarande faktiskt gör vad de skriver i enkätsvaren.

Observationerna genomfördes som direkta observationer, Gustavsson & Säfsten (2019) beskriver direkt observation som observation där observatören är med på till exempel möten eller observation av människors beteende.

2.4.3 Enkät

För att kunna använda sig av enkät som datainsamlingsmetod är det viktigt att veta vad undersökningen vill ta reda på. Frågor skall ställas på ett sådant sätt att målen kan uppnås. Detta uppnås genom att gå tillbaka och titta på hypoteser och målsättning i undersökningen. Formulering av frågor i en enkät är viktig då samma ord kan ha olika

(14)

kan leda till att respondenterna hoppar över frågorna istället för att svara på dem (Bell, 2016).

Då reliabilitet enligt Davidson & Patel (2018) beskriver hur väl ett instrument motstår slumpinflytande av olika slag, var det viktigt att i denna undersökning arbeta mycket med frågorna till enkäten. Genom noggrann utformning av frågor samt test av frågor innan de lämnades ut till de tänkta respondenterna kunde reliabiliteten höjas då felkällor upptäcktes innan enkäten användes ute på byggarbetsplatsen.

2.5 Arbetsgång

Det första steget i arbetet var att leta information angående SAM samt börja leta olycksfallsstatistik i byggbranschen. Detta gjordes till stor del på Arbetsmiljöverkets hemsida. Statistik söktes också på AFA-försäkring samt genom Google sökningar för att hitta trovärdiga källor. Statistiken som erhölls jämfördes för att se huruvida den överensstämde från de olika källorna.

Innan observationerna genomfördes var det viktigt att veta vad som ville uppnås med hjälp av dessa samt inhämta information angående hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera på en byggarbetsplats. Informationen inhämtades till största del från Arbetsmiljöverket. Något som ansågs viktigt att observera var minst en skyddsrond på en byggarbetsplats. Under observationerna låg även stor vikt vid att undersöka huruvida skyddsutrustning användes korrekt och även titta på om arbetarna följde JME:s skyddsregler.

När enkäten (se Bilaga 1) skrevs användes studiens frågeställningar som referens för att komma fram till frågor som kunde hjälpa till att ge svar på frågeställningarna. Ett stort antal frågor togs fram till att börja med för att sedan ta bort frågor som ansågs överflödiga. De frågor som kvarstod skrevs sedan om ett antal gånger tills de kändes tillräckliga. Enkätundersökningen sändes via mejl till en kontakt på JM Entreprenad som skrev ut dokumenten och delade ut dem till JME:s anställda yrkesarbetare under ett morgonmöte på kontoret i Orminge. Enkätsvaren hämtades sedan på kontoret i Orminge. När enkäterna var insamlade gjordes en sammanställning av dem i Excel. Grafer skapades sedan för att kunna ge en tydlig bild över hur svaren fördelats.

2.6 Trovärdighet

Trovärdigheten i en studie är av högsta vikt, nedan beskrivs begreppen validitet och reliabilitet. Detta för att förklara på vilka sätt studiens trovärdighet stärks.

Validitet

Validitet beskriver enligt svenska akademiens ordbok, tillförlitligheten med avseende på det uppmätta svarar mot det som man avser att undersöka (Svenska Akademien, 2014).

Enligt Davidson & Patel (2018) kan man säkerställa validiteten av ett instrument på flera sätt, två av dessa är innehållsvaliditet samt den samtidiga validiteten. Den samtidiga validiteten beskrivs genom att man jämför utfallet på ett instrument med ett annat kriterium på det man vill mäta.

För att säkerställa validiteten i denna undersökning har en viktig del varit att frågorna som ställs i enkäten var välutformade. Frågornas utformning styr huruvida den data som ska samlas in mäter det som är avsett att mätas eller inte.

(15)

Metod och genomförande

Det har även varit viktigt att informationen som hämtats från litteraturstudien samt dokumentstudier innehållit data på det som eftersökts i studien.

Reliabilitet

Reliabilitet syftar till hur mätningar utförs och noggrannheten av bearbetningen av informationen som erhålls (Krohn Solvang & Magne Holme, 2012).

Enligt Gustavsson & Säfsten (2019) är reliabilitet och validitet beroende av varandra, god validitet i en studie kommer alltid medföra god reliabilitet dock medför god reliabilitet inte att validiteten kommer vara god.

För att öka reliabiliteten vid observationer säger Davidson & Patel (2018) att man kan använda sig av flera observatörer. I denna undersökning har observationer innefattat två observatörer vid varje tillfälle för att kunna erhålla en så hög reliabilitet som möjligt.

(16)

3

Teoretiskt ramverk

I detta kapitel redovisas de vetenskapliga teorier och källor som är kopplade till rapportens frågeställningar, mål och syfte.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Nedan redovisas kopplingen mellan frågeställningar och teori (se Figur 2).

§

Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teori

3.2 Lagar och föreskrifter

De flesta organisationer i Sverige styrs av svenska lagar och regler. Ur dessa lagar och regler berörs det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta avsnitt ger därför en övergripande bild av vilka lagar och föreskrifter som styr arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser.

3.2.1 Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ser till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer i uppdrag av regeringen och riksdagen. Arbetsmiljöverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och ur ett helhetsperspektiv förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket tar fram juridiskt bindande föreskrifter, spider information om arbetsmiljöregler samt inspekterar arbetsställen (Arbetsmiljöverket, 2019).

Frågeställning 1:

Hur ser det systematiska arbetet med arbetsmiljön ut på

byggarbetsplatserna idag?

Frågeställning 2: Hur bör ett förbättrat

systematiskt arbetsmiljöarbete utformas?

Frågeställning 3:

Hur har mängden arbetsolyckor förändrats till följd av det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser?

Lagar och föreskrifter

Systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöansvaret på byggarbetsplatsen

(17)

Teoretiskt ramverk

Arbetsmiljöverkets främsta ansvarområde är enligt Arbetsmiljöverket (2019) är:

• Att ta fram föreskrifter som förtydligar arbetsmiljölagen. Några av de mest

grundläggande reglerna är de om systematiskt arbetsmiljöarbete som innebär att alla arbetsgivare regelbundet ska undersöka om det finns risker i arbetsmiljön och åtgärda dem.

• Att kontrollera att arbetsmiljölagen och våra föreskrifter följs. Det gör vi i stor

utsträckning genom att inspektera arbetsplatser.

• Att ta fram statistik om arbetsmiljö och om arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

• Att främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på

arbetsmiljöområdet.

• Att förverkliga den politik som rör funktionshinder och tillgänglighet.

• Att sprida information om arbetsmiljölagen och våra föreskrifter.

3.2.2 Arbetsmiljölagen (AML)

Sveriges riksdag stiftar rådande lagar och bland dem ingår Arbetsmiljölagen (AML). Arbetsmiljölagen innehåller regler angående skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga. Reglerna syftar på att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Lagen tar också upp regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Målet med lagen är att förebygga olyckor och ohälsa i arbetet samt att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet såsom tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala och arbetets innehåll (Arbetsmiljöverket, 2018).

3.2.3 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) är en samling föreskrifter som handlar om arbetsmiljö. I skrivande stund (2020) finns det runt 110 föreskrifter i AFS. Föreskrifterna har ett årtal och är numrerade. Som ett exempel kan systematiskt arbetsmiljöarbete användas AFS 2001:1, denna föreskrift gavs ut år 2001 och har numer 1 (Arbetsmiljöverket, 2019).

Föreskrifter beskrivs av Naturvårdsverket som bindande regler som gäller generellt (Naturvårdsverket, 2019).

3.3 Systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Systematiskt miljöarbete (AFS 2001:1) är föreskrifter från arbetsmiljöverkets författningssamling. Föreskrifterna i SAM gäller för alla arbetsgivare. Enligt AFS 2001:1 sammanfattas systematiskt arbetsmiljöarbete arbetsgivarens arbete med att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Detta sker genom att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (Arbetsmiljöverket, 2001). Enligt SAM ska en årlig uppföljning göras av arbetssätt och förbättringar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i verksamheten och ska omfatta alla fysiska, sociala och psykologiska förhållanden med avseende på arbetsmiljön. Arbetsgivarens ansvar tydliggörs i föreskriften och ansvaret

(18)

arbetsmiljöarbetet. Det är även arbetsgivarens ansvar att se till så att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna med det (Hansson et al., 2017).

Enligt Arbetsmiljöverket (2018) är alla arbetsmiljöförhållanden i det systematiska arbetsmiljöarbetet behövliga och hänger ihop med varandra. De centrala aktiviteterna i SAM illustreras ofta som ett hjul (se Figur 3). Hjulet representerar att arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process med återkommande aktiviteter. I de centrala aktiviteterna ingår:

• Undersökning av verksamheten

• bedömning av de risker som synliggjorts vid undersökningen

• åtgärder för att minska riskerna

• kontroll av att åtgärderna faktiskt har bidragit till en bättre arbetsmiljö.

Bilden nedan (se Figur 4) är en processkarta med de centrala aktiviteterna i mitten med stöd och ledningsprocesser ovan och underifrån. Bilden symboliserar samtliga delar i arbetsmiljöarbetet. Figurens olika delar består av referenser till paragraferna i föreskrifter om systematiska arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

Figur 3. Hjul som beskriver systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsmiljöverket, 2018)

(19)

Teoretiskt ramverk

Figur 4. Processkarta på SAM (Arbetsmiljöverket, 2018) 3.3.1 Tillbudsrapportering

En del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är tillbudsrapportering. Med tillbud enligt arbetsmiljöverket (2015) menas en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till sjukdom, hälsobesvär och olycksfall. Tillbuden visar arbetsmiljörisker i arbetet och behöver inte betyda att någon person har varit nära att skadas. Ett tillbud kan innebära: • att personalen fått arbeta särskilt hårt eller tungt för att det saknas en vikarie

• att en arbetssituation som arbetsgivaren bedömt som ofarlig plötsligt blir hotfull • att en explosion sker i en för tillfället tom lokal som nästa gång kan vara full av folk.

Det krävs rutiner inför detta arbete och dessa bör bland annat beskriva hur tillbud ska rapporteras och uppmärksammas eftersom de visar var det kan finnas risker. Det är viktigt att det finns ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare när det gäller att rapportera och undersöka tillbuden. Detta görs för att lättare vidta åtgärder innan något olycksfall inträffar eller innan ett arbetsförhållande leder till ohälsa (Arbetsmiljöverket, 2015).

3.3.2 Skyddsrond

Skyddsronder är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och som görs med jämna mellanrum på arbetsplatser. En skyddsrond är ett sätt att undersöka om arbetsmiljön är bra eller behöver bli bättre på en arbetsplats. En skyddsrond innebär att skyddsansvariga på företaget går igenom verksamheten tillsammans med skyddsombud och andra berörda arbetstagare. Syftet med skyddsronder är att upptäcka risker som finns på

(20)

risk för halka eller om skyddsutrustning är tillräcklig. Den psykosociala arbetsmiljön går även att studera, det vill säga hur medarbetare mår och upplevelser kring sitt arbete, denna typ av skyddsrond kan göras genom en medarbetarenkät. Riskbedömning ska alltid dokumenteras och de som går skyddsronden antecknar det som inte är bra. Det görs en bedömning av hur stor risken är och en handlingsplan tas fram med förbättringar (Arbetsmiljöupplysningen, u.d.)

Enligt JM Entreprenad (2019) så går de igenom sina arbetsplatser en gång om året och kontrollerar så att arbetsmiljöarbetet sköts på alla arbetsplatserna. Kontrollen innebär att skyddsingenjör och facklig förtroendeman åker runt och undersöker arbetsplatserna enligt förutbestämt kontrollschema.

3.4 Arbetsmiljöansvaret på byggarbetsplatsen

Alla inblandade i byggprojektet ska arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågan i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Enligt Hansson et al (2017) ska alla anställda i företaget medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförande av åtgärder som behövs för att skapa en god arbetsmiljö. Det som generellt gäller är att byggherren har det övergripande arbetsmiljöansvaret för ett byggprojekt under hela projektet- från planering till färdställande och arbetsgivaren har ansvaret för sina anställdas arbetsmiljöer. Det är viktigt att alla olika aktörer samverkar och att byggnadsarbetarna medverkar i SAM. Entreprenörerna har bland annat ansvar att se till så att lämpliga hjälpmedel och skyddsutrustning finns tillgängliga så att byggarbetsplatsen är säker. Planera, leda och övervaka produktionen så att en tillfredställande arbetsplats uppnås. Ta fram och implementera en arbetsmiljöplan för byggarbetsplatsen och se till så att byggnadsarbetarna har tillräckligt kunskap för att genomföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Tillverkare, leverantörer, importörer och uthyrare av tekniska anordningar ett ansvar för arbetsmiljön i avsikt att åstadkomma en tillfredställande arbetsmiljö. Att anlita bemanningsföretag har blivit allt vanligare i byggbranschen och här läggs arbetsmiljöansvaret på det företag som anlitat dem. Arbetstagare har inget formellt ansvar när det gäller arbetsmiljöarbetet men ska delta i arbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom, olycksfall, lämna synpunkter och föreslå åtgärder. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen att arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Skyddsombuden är arbetstagarnas valda ombud men har inget eget ansvar för arbetsmiljön, dess uppgift är att bevaka arbetsmiljön, delta i planering samt begärda de åtgärder som ombudet anser behövas. Arbetsgivarna tar nytta av att skyddsombudet håller koll på arbetsmiljöfrågorna (Hansson et al., 2017)

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Den här rapporten grundar sig på tre valda teorier som kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatserna.

Den första teorin beskriver lagar och regler som berör det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljölagen är den övergripande lagen i arbetsmiljöarbetet och handlar om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och är därför nödvändig att ha kännedom om. Arbetsmiljöverket är den myndighet i Sverige som är ansvarig för arbetsmiljö-och arbetstidsfrågor och som framställer föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket har bland annat som uppgift att ta fram föreskrifter som förtydligar Arbetsmiljölagen.

(21)

Teoretiskt ramverk

Den andra teorin som valdes är ett beskrivande avsnitt av Systematiskt arbetsmiljöarbete som består av föreskrifter som gäller för alla arbetsgivare. Dessa föreskrifter kommer ifrån Arbetsmiljöverkets författningssamling och har därför en stark koppling till förgående teoriavsnitt till lagar och regler.

Den tredje teorin handlar om de inblandade aktörerna på byggarbetsplatsen och hur arbetsmiljöansvaret är fördelat. Här redogörs hur viktigt det är att alla olika aktörer samverkar och att byggnadsarbetarna medverkar i Systematiskt arbetsmiljöarbete. För att komma fram till målet i rapporten och svara på frågeställningarna var denna teori viktig att känna till då fallstudien formulerades utifrån den redovisande teorin.

De utvalda teoridelarna är framtagna för att få en förståelse kring det systematiska arbetsmiljöarbetet och därför har de olika avsnitten stark koppling till varandra.

(22)

4

Empiri

I detta kapitel redovisas den data som har samlats in under arbetets gång. Empirin har samlats in med hjälp utav de valda metoderna som är en fallstudie bestående av enkätinsamling, observationer samt en dokumentstudie för att samla in statistiska värden.

4.1 Dokumentstudie

Då SAM infördes år 2001 har det i denna studie ansetts intressant att jämföra olycksfallsstatistik före och efter införandet av SAM. Detta för att se huruvida olycksstatistiken förändrads till det bättre eller sämre efter införandet.

I denna studie undersöks arbetsolyckor som lett till frånvaro. Statistik från flera olika källor har undersökts för att hålla validiteten hög.

Statistik från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd (2019) visar statistik över arbetsolyckor samt arbetssjukdomar från år 1995 till 2018. Här redovisas arbetsolyckor och arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan, både inom privat och offentlig byggverksamhet. Statistiken visar att mängden olyckor börjar plana ut år 2010. Samuelson (2019) påpekar dock att i takt med ökande sysselsättning ökar även olyckorna. Olycksfrekvensen är trots ökad sysselsättning låg jämfört med före införandet av SAM.

Bilden nedan (se figur 5) beskriver antalet arbetsolyckor samt sjukdomar mellan år 1995 och 2018. Med arbetsolyckor i tabellen nedan menas olycksfall som lett till minst en dags sjukfrånvaro.

Figur 5. Arbetsolyckor och arbetssjukdomar 1995 – 2018 (Byggindustrins Centrala

Arbetsmiljöråd, 2019)

4.1.1 Arbetsplatsolyckor, orsaker

Orsaken till arbetsolyckor inom byggbranschen är något som inte förändrats avsevärt under åren. Enligt Samuelson (2019) är de största anledningarna till arbetsolyckor är fall från höjd, förlorad kontroll över verktyg samt plötslig överbelastning.

En rapport från AFA-försäkring visar också att fall och olyckor med maskiner eller verktyg är de största orsakerna till arbetsolyckor (AFA Försäkring, 2017). AFA visar även att unga är mer benägna att skada sig lindrigt på arbetsplatsen medan äldre löper större risk för allvarliga arbetsolyckor.

(23)

Empiri

Figur 6. Arbetsolyckor 2004. Avvikelse. (Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd,

2005)

Figur 7. Arbetsolyckor fördelning 2018 (Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd,

(24)

Figur 8. Olycksfallsfrekvens lindriga olyckor fördelat på ålder (AFA Försäkring, 2017)

Figur 9. Olycksfrekvens allvarliga olyckor fördelat på ålder (AFA Försäkring, 2017)

4.2 Observationer

Under besöken påbörjades observationsarbetet av JM Entreprenads systematiska arbetsmiljöarbete. Det första som man får göra när man besöker företagets byggarbetsplatser är att göra ett webbaserat test om JM:s allmänna ordnings- och skyddsregler och det är något samtliga måste göra första gången man ska besöka företagets byggarbetsplatser. Testet går ut på att titta på information i webbapplikationen Arbetsmiljöappen som ges i form av kortare filmer och texter, sedan får man svara på ett antal frågor anknutna till ordnings- och skyddsregler. Detta görs för att öka medvetenheten kring de säkerhetsregler som ställs på samtliga besökare och behöver därför uppdateras för varje år. Vid inskrivning på kontoret behövs även identifikation ske med legitimation och ID06. Utifrån egna observationer av arbetsmiljöarbetet var det tydligt att det råder strikta regler kring skyddsutrustning och dessa gäller samtliga som vistas på byggarbetsplatsen. Reglerna handlar om till exempel att man måste ha hjälm, skyddsskor, ID 06, reflexer på kläderna och skyddsglasögon.

(25)

Empiri

Detta gör det säkrare att besöka byggarbetsplatser ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det noterades att det finns särskilda regler kring skyddsutrustningen beroende på vilken yrkesroll man har. Alla yrkesmedarbetare ska bland annat bära varselklädseln på under och överkropp medan tjänstemännen i platsledningen endast måste bära varselklädsel på överkroppen. Anställda på JM Entreprenad bar hjälmar och klädsel med företagets logga på medan underentreprenörerna stack ut med annan utstyrsel.

Ett av JM entreprenads förbyggande säkerhetsarbete sker veckovis på måndagar och som innebär en rutin att gå igenom säkerhetsrisker under morgonmötet. Riskerna uppmärksammas genom att tydligt gå igenom arbetsmiljön på varje byggarbetsplats och som dokumenteras på en tavla som alla inblandade aktörer kan titta på. Under medverkan på mötet togs arbetsmiljöproblematiken kring tredje man och utrymmesbrist upp på de flesta arbetsplatserna. Tunga lyft, backande fordon, fallrisk och halkrisk var något som togs upp ofta.

En del i JM Entreprenad systematiska arbetsmiljöarbete är att utföra arbetsberedning inför varje nytt arbetsmoment. Det innebär att inblandade aktörer i arbetsmomentet går igenom risker och hur man omhändertar dessa, en tidplan gås igenom, en metod hur arbetet skall gå till, vilka maskiner samt resurser som behövs och vilka aktuella handlingar som berörs av arbetet. Under medverkan på en arbetsberedning hade alla inblandade möjlighet att lägga fram sina synpunkter för hur arbetet går till och hur eventuella problem skall lösas och allt dokumenteras och alla inblandade får sedan skriva under för sin medverkan.

Att medverka i en skyddsrond var en del av observationsarbetet vilket är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skyddsronderna genomförs normalt varje vecka. På skyddsronden deltar skyddsombudet och minst en yrkesarbetare och en protokollansvarig arbetsledare. Det fanns ett rullande schema så att alla någon gång får delta i skyddsronderna och därför bli medvetna i brister i säkerheten som uppstår på arbetsplatserna. Det skrivs ett protokoll för varje rond där ansvariga går igenom olika moment och fyller i en gradskala hur riskfyllt arbetena är. Punkterna som tas upp är bland annat allmänordning det vill säga som städning och hygien, förstahjälpen utrustningen, belysning och brandrisk att alla på byggarbetsplatsen använder rätt skyddsutrustning, att alla kan identifiera sig med ID06, riskmoment, och att maskinerna som används har rätt besiktningsprotokoll. Protokollen sammanställs och sedan går man igenom dem gemensamt för alla inblandade på morgonmötet dagen efter. Vid dessa möten har alla rätt att diskutera och komma fram till lösningar i säkerhetsarbetet och även positiva arbetsbetsmiljöfrågor lyfts upp.

Under besöken på arbetsplatserna studerades bland annat skyddsrondsprotokollen för att skapa en uppfattning om vad de vanligaste anmärkningarna är och det visade sig att allmänna ordningen är en av de punkter som återkommer på de flesta arbetsplatserna. Vid fåtal gånger noterades även att yrkesarbetarna inte använde skyddsutrustning på rätt sätt och hade en innebörd som krävde direkta åtgärder. Det noterades att ungefär hälften av JM Entreprenads yrkesarbetare utgörs utav underentreprenörer och att de inte har samma säkerhetsmedvetenhet som JME:s anställda då vid detta tillfälle inte använde rätt skyddsutrustning.

(26)

systematiska arbetet med att rapportera, följa upp och åtgärda händelser (AFA Försäkring, u.d.). Rapporteringen går till så att man skapar ett ärende via mobilen och den informationen går sedan vidare till huvudskyddsombudet och skyddskommittén.

4.3 Enkätsvar

Resultaten av enkätsvaren redovisas i diagram nedan. Svaren presenteras enligt den följd som frågorna har i enkätundersökningen (se Bilaga 1). Resultaten representerar alla deltagande i enkäten, vilket var yrkesarbetare anställda på JM Entreprenad och de var 15 deltagande personer i enkätundersökningen. De frågorna med skriftliga svar har sammanställts för att få en övergripande bild över vad de flesta har svarat.

En hög andel av yrkesarbetarna som svarat på enkäten upplever att arbetsmiljön är bra på JM Entreprenads byggarbetsplatser (se Figur 10). Tio personer har svarat att de tycker att arbetsmiljöarbetet är mycket viktigt (se Figur 12), elva personer har svarat att de är delaktiga i arbetsmiljöarbetet och tolv personer menar att de bidrar i arbetet med att säkerställa arbetsmiljön på företagets byggarbetsplatser (se Figur 11 & 13).

Figur 10. Hur arbetsmiljön upplevs Figur 11. Deltagandet

(27)

Empiri

Samtliga deltagande i enkätundersökningen svarade att de har tillgång till den skyddsutrustning de behöver för att utföra sitt arbete (se Figur 14) och att de känner sig trygga på sitt arbete (se Figur 16). Åtta svarande menar att de alltid använder den skyddsutrustning som företaget kräver att de skall använda (se Figur 15). På frågan om de själva känner att de kan påverka arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen svarade även alla ja (Se Figur 17).

Figur 14. Tillgången till skyddsutrustningen Figur 15. Användandet av skydd

Figur 16. Trygghet Figur 17. Påverkan

På den öppna frågan om’ ’Hur arbetar du med arbetsmiljö i din yrkesroll? ’’var svaren: ‘Avstängning, ordning och reda’, ’Säkerställa mitt arbetsområde så mycket som möjligt efter varje arbetspass’ ’och’ ’Ser till så att det är städat, vattnar gruset från kvartsdamm och att Absol finns på grävmaskin om det skulle gå en slang’’.

En person svarade ja på frågan om det finns några uppenbara brister i arbetsmiljöarbetet (se Figur 18). Till frågan:’ ’Om Ja, ge exempel på brister’’: svarade respondenten att tredjeman var ett problem. En Majoritet på tio personer svarade att de inte ville arbeta mer med arbetsmiljöarbetet (se Figur 19).

(28)

Minoriteten det vill säga tio respondenter ansåg att det bör vara en straffpåföljd för den enskilda individen som bryter mot skyddsreglerna (se Figur 20).

Figur 20. Straffpåföljder

4.4 Sammanfattning av insamlad empiri

Dokumentstudien visar att olycksfrekvensen minskat genom åren vilket syns tydligt i statistiken och att frekvensen nu ligger på en stabil nivå med smärre avvikelser. En koppling som kan dras är att SAM spelar en viss roll i den sjunkande olycksfrekvensen, då en tydlig minskning av olyckor per 1000 personer sker runt år 2004.

Vad som uppfattades under observationerna och av respondenterna i

enkätundersökningen var att säkerhet och arbetsmiljö var något som togs på stort allvar, men att det ändå finns brister i arbetsmiljöarbetet. Problematiken kring säkerhetstänket hos yrkesarbetarna på byggarbetsplatserna upptäcktes under observationsarbetet och detta är något som man kan koppla till siffrorna över olycksfrekvens som statistiken visar i empirin.

(29)

Analys och resultat

5

Analys och resultat

I detta kapitel har den insamlade empirin analyseras i relation till det teoretiska ramverket. Här redovisas resultatet på frågeställningarna och det uppnådda målet i rapporten.

5.1 Hur ser det systematiska arbetet med arbetsmiljön ut på

byggarbetsplatserna idag? (2020)

Resultat

Det systematiska arbetsmiljöarbetet på JM Entreprenads byggarbetsplatser omfattas av tydliga rutiner vilket observationsarbetet visar. Kontinuerliga skyddsronder sker med ledning, skyddsombud och yrkesarbetarna. Resultaten av skyddsronderna redovisas så att alla kan ta del utav dem. Tillbudsapporteringen görs med det webbaserade informationssystemet och används flitigt på byggarbetsplatsen. De rapporterade ärendena som skapats i applikationen tas sedan upp på möte med arbetsledningen och yrkesarbetare där de diskuterar åtgärderna. Arbetsberedning görs på samtliga byggarbetsplatser och där alla är införstådda av vikten av dem.

Enkätundersökningen visade att yrkesarbetarna som är anställda på JM Entreprenad är nöjda med arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatserna då 100 % av respondenterna har svarat att de tycker att det fungerar bra eller mycket bra. Endast 6,7 % det vill säga en person svarade att den upplever att det finns brister i arbetet.

Samtliga respondenter på enkätundersökningen det vill säga 100 % av de svarande yrkesarbetarna känner sig trygga på sin arbetsplats och har tillgång till den skyddsutrustning som de behöver.

53 % av respondenterna har även svarat att de alltid använder den skyddsutrustning som företaget kräver att de skall använda och samtliga 100 % känner att de kan vara med och påverka företagets arbetsmiljöarbete.

Analys

Det som noterades under observationer är att det kan vara svårt att väcka folks intresse när det gäller arbetsmiljöfrågor. Det noterades under en observation att yrkesarbetarna på byggarbetsplatserna hade en nonchalant attityd kring företagets allmänna ordning och säkerhetsfrågor, de var en del iblandande aktörer på mötena där man visade resultatet av skyddsronden som satt och blundade, en person satt med sin telefon och en annan person lade en kommentar om att den tyckte att vissa punkter på protokollet var onödiga. Säkerhetsarbetet togs inte på största allvar då flera punkter på protokollet var återkommande problem som inte hade åtgärdats från tidigare upptäckt. Det var till ett exempel att det var stökigt på byggarbetsplatserna, att de inte hade åtgärdat problamtiken vid fallrisk och att förstahjälpen inte var komplett. Företaget kan inget annat än att sätta krav men problematiken fortsätter för det är i slutänden upp till varje enskild medarbetare att ta sin egen och andras säkerhet på allvar.

Det noterades även att mer än hälften av yrkesarbetarna på byggarbetsplatserna var underentreprenörer och många utav dessa hade språksvårigheter i Svenska.

(30)

kommunikationen skall fungera mellan alla aktörer. Ett fåtal personer blev tillsagda under skyddsrond om kravet på skyddsglasögon på byggarbetsplatsen, det var en person som inte bar hjälm och flera som slarvat med varselkläderna. Enligt det som noterades under observationsarbetet är problemet med underentreprenörer är att de inte tar JM Entreprenads arbetsmiljökrav på allvar, trots att företaget ställer samma krav på alla aktörer på byggarbetsplatsen. De blir informerade med samma information som alla anställda på företaget, de deltar på mötena varje dag på morgonen och får vara delaktiga på arbetsberedningar.

Det går att hitta korrelationer i enkätsvaren mellan de 86 % av yrkesarbetare som svarat en fyr-och femgradig siffra på nivåskalan på hur delaktiga de är i arbetsmiljöarbetet och 100 % av dem som svarat de högsta talen på gradnivåskalan i bidragandet av säkerställandet av arbetsmiljön. Det går att se ett mönster mellan enkätsvaren bland annat har respondenterna som har svarat de högsta talen på gradnivåskalan till frågan: ’hur upplever du att arbetsmiljön fungerar på byggarbetsplatsen’’ har även svarat till 100 % de högsta talen på frågan om: ’hur delaktig känner du dig i arbetsmiljöarbetet på din arbetsplats’’. Av de 20 % som har svarat ett mittvärde på den ovannämnda frågan om hur de upplever arbetsmiljön så är det endast en respondent som kan nämna en brist i företagets arbetsmiljöarbete.

5.2 Hur bör ett förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete

utformas?

Resultat

Enligt observationsarbetet är attityden hos vissa bland yrkesarbetarna negativ kring arbetsmiljöfrågor och enkätundersökningen visade att endast 33 % av respondenterna vill arbeta mer med arbetsmiljöfrågor. Ett viktigt första steg är därför att platsledningen ska föregå med gott omdöme så att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås vilket är ett av arbetsgivarens ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet (Arbetsmiljöverket, 2001). Att föregå med gott omdöme kan innebära att vara påläst om arbetsmiljöplanen, vara delaktig på skyddsronder, genomföra en praktisk genomgång av företagets allmänna ordning och skyddsregler med rundtur på plats för ny personal för att skapa ett ökat engagemang i arbetsmiljöfrågor.

Det finns mycket risker på en byggarbetsplats och enligt Samuelson (2019) är plötslig överbelastning, fall från höjd och förlorad kontroll över verktyg de största anledningarna till arbetsolyckor fortfarande sker. Dessa olyckor går att minska genom ett förebyggande arbete. Det är därför viktigt att alla som arbetar på en byggnadsplats är medvetna om de risker som skulle kunna uppstå och det räcker inte att enbart koncentrera sig på sitt eget arbetsmoment utan det borde arbetas mer förberedande med risker runtomkring. Detta kan göras genom att alla får vara delaktiga i arbetsberedningen, i dagsläget är den endast de som är inblandade i ett arbetsmoment som är delaktiga på mötena, man skulle även kunna blanda in fler yrkesarbetare i skyddsronderna för att det ska få sig en egen bild av riskmomenten på byggarbetsplatsen. Det ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet att arbetsgivaren har ett ansvar att se till så att varje arbetstagare har tillräckliga kunskaper med arbetet och riskerna med det (Hansson et al., 2017).

Under observation registrerades det att det behövs ställa större krav på underentreprenörerna i arbetsmiljöperspektivet och det är upptill JM entreprenad att ta

(31)

Analys och resultat

ansvar för underentreprenörernas arbetsmiljö, då enligt Hansson et al. (2017) att arbetsmiljöansvaret läggs på det företag som anlitat dem. I denna fråga bör man engagera underentreprenörerna mer i arbetsmiljöfrågor, de kan till exempel följa med på skyddsronderna för att bli mer delaktiga i arbetsmiljöarbetet.

Vid inskrivningsprocessen så genomförs skydds- och ordningsregels testet på Arbetsmiljöappen som nämnts tidigare. Testet genomförs individuellt och vid denna tidpunkt borde en arbetsledare även gå igenom information med personen som skall inskrivas, så att det blir extra tydligt. Inskrivningsprocessen skulle kunna vidareutvecklas till olika språk så att icke svensktalande ska ta del av dessa och därav blir enklare att kunna säkerhetsställa att de faktiskt förstått och tagit del av informationen. Det är entreprenörens ansvar att se till så att lämpliga hjälpmedel finns tillgängliga så att byggarbetsplatsen är säker (Hansson et al., 2017).

Analys

I enkätundersökningen bestod en av frågorna om yrkesarbetarna anser att det bör vara en straffpåföljd för den person som inte följer företagets skyddsregler och majoritet på 67 % svarade att de inte tycker att det borde införas straff. Ur en annan synvinkel är att 75 % av de respondenter som svarat att de alltid använder den skyddsutrustning som företaget kräver att de ska använda, tycker även enligt enkätsvaren att en straffpåföljd inte borde vara ett alternativ. Det vill säga att om det systematiska arbetsmiljöarbetet skulle följas exemplariskt skulle inte straffpåföljder ens vara ett alternativ. Det upp till arbetsgivaren att få varje medarbetare på byggarbetsplatsen att följa de regler och krav som ställs och därför behövs förbättringsförslag till företagets framtida arbetsmiljöplaner.

Det är oftast den mänskliga faktorn som gör att olyckor sker enligt statistiken, därför ligger mycket av ansvaret av det systematiska arbetsmiljöarbetet på individen. Den enskilde individen kan bidra med en bättre arbetsmiljö genom att följa de ordnings och skyddsregler som företaget har, genom att rapportera risker, vara delaktig i arbetet och ta hand om sig själv. Det finns saker som påverkas arbetet negativt och det är trötthet, hunger, kyla, vana, stress och även humör och dessa kan man som individ ändra på genom att till exempel sova ordentligt (Arbetsmiljöupplysningen, u.d.)

5.3 Hur har mängden arbetsolyckor förändrats till följd av det

systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser?

Resultat

Statistiken visar en tydlig nedgång av olycksfrekvens runt år 2004. Konkreta bevis och studier på huruvida införandet av SAM har påverkat olycksfrekvensen positivt eller negativt har inte hittats. Ser man på statistiken kan man se hur olycksfrekvensen först sjunker runt 2004 för att sedan börja plana ut runt 2010 (Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, 2019).

Analys

En stor anledning till att arbetsolyckor på byggarbetsplatser fortfarande sker är att människorna som är inblandade begår felaktiga handlingar, vilket ibland kan leda till

(32)

faktorn’’ som är utlösande. Dessa handlingar går inte att eliminera men kan minskas genom ökad medvetenhet om riskerna. En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är enligt Arbetsmiljöverket (2001) att få alla att värdera säkerheten högre, det innebär att arbetarna inte skall utsätta sig själva för onödiga risker.

5.4 Koppling till målet

Målet med arbetet var att ta reda på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar på byggentreprenaden byggarbetsplatser och komma med förbättringsförslag och detta nåddes genom uppdelning av målet i tre frågeställningar.

Den första frågeställningen handlade om att ta reda på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Detta gjordes för att få en djupare bild av hur arbetsmiljön ser ut på företaget i dagsläget och därav undersöka vad som fungerar bra och var det finns brister. I denna del av arbetet noterades det att företaget tar arbetsmiljöfrågan på stort allvar och det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i företagets dagliga arbete. Men trots detta så upptäcktes en del brister i observationsarbetet. Dessa brister på byggarbetsplatserna beror ofta på den mänskliga faktorn. Hur man ska kunna lösa dessa brister och komma med förbättringsförslag till det systematiska arbetsmiljöarbetet var den andra frågeställningen i detta arbete som hänger ihop med frågeställning ett. För att kunna förbättra det systematiska arbetet behövs det tydliga direktiv och bättre engagemang från platsledningen. För att säkerheten på företagets byggarbetsplatser ska bli högre krävs det bland annat bättre kommunikation mellan JM Entreprenad och underentreprenörer, så att alla inblandade aktörer på byggarbetsplatsen vet vilka säkerhetsrutiner som gäller. Den mänskliga faktorns brister kan undvikas om alla individer tar sitt eget ansvar.

Den sista frågeställningen redovisar olycksstatistiken i byggbranschen där vi kan konstatera att olycksfall fortfarande sker och hur viktigt det är att se över det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatser och reflektera över bristerna.

(33)

Diskussion och slutsatser

6

Diskussion och slutsatser

Detta kapitel tar upp diskussioner kring studiens resultat, metodval, begränsningar och slutsatser. Även förslag på vidare forskning tas upp.

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet i rapporten är baserat på endast en bygg -och anläggningsentreprenad och har därför sänkt trovärdighet. För att uppnå en högre validitet i studien hade det krävts mer datainsamling från olika företag.

Att använda enkätundersökning som datainsamlingsmetod sänker reliabiliteten av arbetet då personerna som svarat på frågorna kan förvränga sanningen. Det var tänkt från början att det skulle vara fler respondenter till enkätundersökningen, endast 15 yrkesarbetare totalt av företagets 260 medarbetare har svarat på enkäten vilket sänker pålitligheten. Mer än hälften av yrkesarbetarna är från underentreprenörer och om vi hade vetat det från början hade vi kunnat anpassat enkäterna till dem. Men genom att använda observation som en datainsamlingsmetod ökas trovärdigheten av resultatet. De brister som noterades under observationsarbetet har haft stor betydelse till resultatdelen. Yrkesarbetarna visste inte att observationer skedde och därav är observationerna baserade på riktiga händelser i praktiken.

Observationer och enkäter visade att arbetsmiljö och säkerhet är något som tas på stort allvar hos JM Entreprenad. Utifrån detta kan antaganden göras att detta gäller för byggföretag av liknande storlek. Vi upplever detta arbete som användbart och utifrån studiens förbättringsförslag är förhoppningen att dessa ska kunna användas för framtida åtgärder i företaget systematiska arbetsmiljöarbete.

Då specifik statistik angående huruvida det systematiska arbetsmiljöarbetet har påverkat minskningen av arbetsplatsolyckor inte finns tillgänglig är det svårt att säga hur användbart resultatet av olycksstatistiken är. Att olycksfallsfrekvensen har gått nedåt sedan år 2004 syns tydligt, dock är orsaken svårare att peka på. Det finns många faktorer som kan spela in här, nya tekniker, säkrare maskiner spelar självklart även en stor roll i minskningen av olyckor som sker. En mer gedigen utbildning för de som arbetar på byggarbetsplatser minskar antagligen också olycksfallen.

Frågeställning nummer två framstår i efterhand som väldigt bred. För att kunna utvärdera detta är känslan att en rikstäckande undersökning skulle behöva göras med involvering av de största byggföretagen i branschen.

Statistiken visar att olycksfrekvensen började sjunka några år efter införandet av SAM samt att den nu planat ut. Detta skulle man kunna koppla till att arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra. I rapporten har det dragits paralleller till olycksstatistiken i byggbranschen överlag i Sverige och att JM Entreprenads olyckor har minskat. För att öka trovärdigheten i denna slutsats hade det varit bättre att jämföra statistiken med företages egna siffor.

(34)

6.2 Metoddiskussion

De metoder som valdes för att besvara frågeställningarna var observationer, enkätundersökning samt dokumentstudier. Dessa metoder valdes för att kunna ställa dem i kontrast till varandra. Vid en strukturerad observation får observatören förstahandsinformation angående vad som pågår, i detta fall på en byggarbetsplats. Genom att även samla in en enkät där de som arbetar på platsen får beskriva sin uppfattning angående hur deras arbete ser ut och fungerar kan man ställa den insamlade informationen emot varandra för att dra slutsatser. Dokumentanalysen användes för att samla information angående systematiskt arbetsmiljöarbete samt statistik över hur mängden olycksfall i byggbranschen förändrats över åren. Någon specifik statistik som pekar på SAMs roll i de fallande olycksfallen gick inte att hitta så istället fick egna slutsatser dras.

Dokumentstudien har bidragit med kunskapsbyggande inom ämnet och även den statistik som behövdes för att kunna svara på den tredje frågeställningen. Statistik visar även de största riskerna på byggarbetsplatser vilket bidrog till att man kunde titta extra på just dessa fenomen som observatör.

En metod som vi hade kunnat använda för att öka trovärdigheten är intervjuer, detta för att ge mer data att analysera vilket kunde bidragit till en större grund för slutsatser. Intervjuerna hade också kunnat bidra med en djupare förståelse av JME:s arbetsmiljöarbete då frågor med mer fokus på just detta kunde ställts vid dessa tillfällen. Detta hade även bidragit med en insikt av vad de olika befattningarna på byggarbetsplatsen hade haft för uppfattning angående hur arbetsmiljöarbetet fungerar och vad som borde förbättras.

Att lämna ut fler enkäter är något som kunde höjt validiteten av studien. Enkäter lämnades ut till en region och ger inte en helhetsbild av arbetsmiljöarbetet för JME:s produktion. Att få data om hur synen på arbetsmiljöarbete samt hur det fungerar i praktiken enligt de anställda hade gett värdefull insikt som kunde bidragit till att besvara våra frågeställningar.

6.3 Begränsningar

Studien har begränsats med att endast undersöka arbetsmiljöarbetet i produktionen på JM Entreprenads byggarbetsplatser under statsutvecklingsprojektet i Orminge. Studien hade kunnat undersökas av fler byggarbetsplatser som JM Entreprenad har utstationerat för att få en mer övergriplig bild av företagets arbetsmiljöarbete. Detta medföljer studiens avgränsningar men som gör studien ganska smal. För att komma fram till ett mer generellt resultat bör resterande del av organisationen samt byggprocessen undersökas. Produktion är endast en del av hela byggprocessen. Tittar man endast på produktionsdelen på en byggarbetsplats bör resultatet kunna anses generellt för företag av liknande storlek.

Figure

Figur 1.   Koppling mellan frågeställningar och metodval
Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teori
Figur 3. Hjul som beskriver  systematiskt arbetsmiljöarbete  (Arbetsmiljöverket, 2018)
Figur 4. Processkarta på SAM (Arbetsmiljöverket, 2018)  3.3.1  Tillbudsrapportering
+7

References

Related documents

Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet klar inklusive riskanalys Maj Skyddskommitté

26 Det finns en skriftlig uppgifts- fördelning för dem som tilldelats arbetsmiljöuppgifter Åtgärd med kommentar, Ansvarig för åtgärd, Sak vara klart, Tid för uppföljning

Detta arbetssätt trädde i kraft 1 januari 2019 och är troligen den huvudsakliga förklaringen till att antalet tillbudsanmälningar nästan fördubblats jämfört med förgående år

Vi bedömer att styrelsen vidtagit åtgärder under pågående pandemi för att säkerställa en god arbetsmiljö bland annat genom att ställa in föreställningar, erbjuda möjlighet till

För de medarbetare som utsätts för vibrationer över insatsvärdet eller som upplever ohälsa eller får skador till följd av vibrationerna, ska erbjudas medicinska kontroller

På fem enheter ha arbetsplatsen tillräcklig utrustning för att utföra första hjälpen, en enhet är osäker.. Fyra enheter svarar att det finns tillräckligt många utbildade

att överlämna rapport samt handlingsplanen för uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet till kommunstyrelsen, samt.. att föreslå kommunfullmäktige att besluta att

Informationen erbjud varje år men bara en del medarbetare Sociala avdelningen..