Fysisk aktivitet som en
omvårdnadsåtgärd vid
depression
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Elin Sennerstam & Christian Strandberg JÖNKÖPING 2017 Januari
Sammanfattning
Depression är en psykisk sjukdom som blir allt mer vanligt förekommande och som orsakar problem hos personer som lider av den, vilket gör att fler personer söker sig till vården för hjälp. Syftet med denna uppsats var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd hos patienter med depression. I litteraturöversikten granskas tio artiklar, med kvalitativ design, där totala antalet deltagare är 227 personer med åldrarna 14–69 år. Både män och kvinnor inkluderas i studien. Artiklarnas studier analyserades utifrån Fribergs fem-stegsmodell. Vid analys av artiklarnas studier så framkom temana: Planerad fysisk aktivitet är positivt, Socialt stöd är av betydelse, Påverkar psykisk och fysisk hälsa och Individanpassning är avgörande.
Vårdpersonal behöver ha kunskap om de positiva upplevelser som fysisk aktivitet har på depressiva patienter för att kunna använda det som en omvårdnadsåtgärd.
Mer kunskap om de positiva effekterna av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, kan minska användandet av antidepressiva läkemedel. Detta kan innebära en ekonomisk vinning för både patient och sjukvård.
Nyckelord: Depressiva symtom, fysisk träning, litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskan
Summary – Physical activity as a nursing intervention for depression
Depression is a growing mental illness that causes problems in people suffering from it, which causes more people to seek care for help. The purpose of this study is to describe the experience of physical activity as a nursing intervention in patients with depression. This subject is relevant in today's society and not well-researched, which means that there is insufficient knowledge in the field, therefore further research in the field would be desirable. The literature review examines ten articles with qualitative design where the total number of participants is 227 people with the age 14 to 69 years. Both men and women are included in the study. Based on Friberg's five-step model, the results of the articles were analyzed. The results of the articles show that physical activity is perceived as a positive nursing intervention in people suffering from depression. In some cases, negative experiences were expressed.
Healthcare professionals need knowledge of the positive experiences that physical activity has on depressed patients to use it as a nursing intervention. More knowledge about the positive effects of physical activity as a nursing intervention may reduce the use of antidepressant drugs and the side effects that may accompany them. This can mean an economic gain for both patient and healthcare.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Depression ... 1
Att leva med depression ... 2
Behandling ... 2
Omvårdnadsteori och sjuksköterskans roll ... 3
Fysisk aktivitet ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 5
Design ... 5
Urval och datainsamling ... 5
Dataanalys ... 6
Etiska överväganden ... 6
Resultat ... 7
Planerad fysisk aktivitet är positivt... 7
Socialt stöd är av betydelse ... 7
Påverkar psykisk och fysisk hälsa... 8
Individanpassning är avgörande ... 9 Diskussion ... 10 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 11 Slutsats ... 14 Kliniska implikationer ... 14 Referenser ... 15 Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod – Bilaga 1 ... Sökmatris – bilaga 2 ... Artikelmatris – bilaga 3 ...
Inledning
Idag finns det forskning som visar att den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för hälsan (Wahlgren, 2009). Globalt är fysisk inaktivitet den fjärde största orsaken till död och det avlider två miljoner människor varje år till följd av stillasittande beteende (Mouton, Mugnier, Demoulin, Cloes, 2014; Kohl, Craig, Lambert, Inoue, Alkandari, Leetongin, Kahlmeier, 2012). Resultat från studier som studerat den fysiska aktiviteten relaterat till depression, visar på att depressiva symtom kan reduceras, motverkas och behandlas genom fysisk aktivitet i omvårdnaden (Cripps, 2008; Pickett, Yardley & Kendrick, 2012). Forskning har också visat på att fysisk aktivitet har en terapeutisk effekt på de personer som insjuknat i depression. Ett exempel på den terapeutiska effekt som fysisk aktivitet har på människan kan vara en känsla av välbefinnande genom en kort promenad eller cykeltur ute i naturen. Det kan upplevas som avkopplande för en stressad person som är i behov av att ta en paus från det vardagliga livet (Kjellman, 2005).
Bakgrund
Det har uppmärksammats hur betydelsefullt det är med fysisk aktivitet vid sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av olika sjukdomar och tillstånd, däribland depression. Det finns studier vars syfte är att undersöka hur fysisk aktivitet motverkar depression under en längre tidsperiod. Resultatet visar att minskad fysisk aktivitet under en lång tid kan resultera i en högre grad av depressiva symtom. Depression kostar sjukvården stora summor pengar. Det framkommer att farmakologisk behandling inte är det som ska prioriteras först hos personer med depression. Fysisk aktivitet på recept har en högre kostnadseffektivitet jämfört med farmakologisk behandling samt psykologisk terapi (Gudmundsson, Lindwall, Gustafson, Östling, Hällström, Waern, Skoog, 2015; Cripps, 2008; Ekman, Granström, Omérov, Jacob, Landén, 2013).
Depression
World Health Organisation (WHO) definierar depression som en psykisk störning vilket karakteriseras av en långdragen nedstämdhet och ett förlorat intresse av att utföra aktiviteter som personen i fråga egentligen uppskattar. Till följd av dessa faktorer uppstår en oförmåga att delta och engagera sig i vardagliga aktiviteter och tillståndet skall ha funnits under minst två veckors tid (World Health Organisation [WHO], 2017).
Depression blir allt mer vanligt förekommande i hela världen, vilket gör att fler personer söker sig till vården för att få hjälp med behandling. Enligt WHO kommer depression att år 2020 vara den näst största orsaken till skada eller sjukdom i hela världen (Feely & Long, 2009; Shia, 2009). Det betyder att sjuksköterskor och vårdpersonal överlag är i stort behov av att ha kompetens i hur utförandet av omvårdnad ska ske i mötet med depressiva patienter. Karakteristiska drag som depressiva personer visar på kan variera, men vanligt förekommande drag är nedstämdhet, minskat intresse för saker och aktiviteter som vanligtvis uppskattas, dåligt humör, isolering, trötthet, fullfölja sysslor och aktiviteter, ångest, hopplöshet, nedsatt självförtroende och skuldkänslor (Shia, 2009; Pickett, Yardley & Kendrick, 2012). Faktorer som ger en ökad risk att insjukna i depression varierar från individ till individ. Det finns olika riskfaktorer till att drabbas av depression. Det kan vara fysiska eller psykiska sjukdomstillstånd, samt negativa livsförändringar och svårigheter hos en individ (Goodwin, 2006).
Att leva med depression
Depression kan beskrivas som att leva sitt liv i en skugga av rädsla. Det skapas en rädsla av att inte kunna besegra de dåliga känslor som uppstår vid en depression, samt att behöva genomgå tillståndet ensam upplevs som skrämmande. Att erhålla hjälp och stöd är något som depressiva personer behöver för att kunna övervinna sin depression (Woodgate, 2006).
Kvinnors upplevelse av att leva med depression undersöktes i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att kvinnorna kände sig misslyckade på grund av en negativ uppfattning av sig själva. Detta resulterade i en osäkerhet som skapade felaktiga föreställningar om att andra personer inte accepterade dem och att de inte var omtyckta. Detta gjorde att de inte upplevde en meningsfullhet i ett sammanhang med andra människor, vilket orsakade isolering (Allan & Dixon, 2009).
Det finns människor idag som tvingas leva med depression, sjukdomen är en växande utmaning för världen. Omkring 15–20% av de personer som söker sig till primärvården nationellt lider av depressionssjukdom (Holst, Nejati, Björkelund, Eriksson, Hange, Kivi, Wikberg & Petersson, 2017). Att leva i en depression beskrivs som ett komplext fenomen och det varierar från individ till individ hur den framträder. Personer som lever med depression upplever olika symtom och olika känslor över hur svår depressionen är. Utmärkande drag är att personen med depression isolerar sig från andra människor, både från familj och vänner. Detta är oftast på grund av den påtalade hjälplösheten och förtvivlan som upplevs (Feely & Long, 2009). Att vara emotionellt instabil och att ha lätt till aggressiva beteenden mot andra är också vanligt förekommande, samt att känna skam över sjukdomen och inte vilja acceptera den (Bryant-Bedell & Waite, 2010). En försämrad kognitiv förmåga på grund av djup depression orsakas av bristande förståelse och kunskap om sjukdomen hos personer som lider av den (Nunstedt, Nilsson, Skärsäter & Kylén, 2012). Kvinnor upplever bland annat ångest, sömnsvårigheter och stress. De upplever också svårigheter att få det sociala livet och familjelivet att fungera. De flesta männen relaterar de depressiva symtomen till arbetsplatsen (Ahlström, Skärsäter, Danielson, 2010).
Behandling
Behandling av depression utförs på olika sätt. De vanligast förekommande behandlingarna är farmakologisk behandling och psykologisk behandling (Mendes, 2015; Singh, Liles & Montagne, 2016; Kragh, Møller, Wihlborg, Martiny, Larsen, Videbech & Lindhardt, 2017). Vidare finns en behandling inom primärvården vilket är internet mediated cognitive therapy (iCBT). iCBT är en form av psykoterapi och bygger på samspelet mellan individen och omgivningen. Behandlingen ges online via internet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ytterligare en behandling som används, denna metod är likvärdig behandling med iCBT. Det som skiljer dem åt är att KBT inte utförs online (Holst et al., 2017). KBT är en psykoterapiform var syfte är att minimera negativa tankar genom beteendemässiga strategier och tekniker (Lopresti, 2017). Behandling av depression kan även ske genom kronoterapi, där en kombination av ljusterapi och vakenhetsterapi sker. Behandlingen syftar till att reducera depressiva symtom hos patienten. Ljusterapi innebär att patienten utsätts för starkt ljus under längre stunder, till exempel används ett ljusrum. Vakenhetsterapi innebär att patienten hålls vaken under en hel natt samt dagen därpå, patienten kan då få hjälp med att hålla sig vaken genom att exempelvis befinna sig i ett ljusrum (Gest,
Holtmann, Bogen, Schulz, Pniewski & Legenbauer, 2016; Kragh, Møller, Wihlborg, Martiny, Larsen, Videbech & Lindhardt, 2017).
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en behandlingsmetod som finns för att behandla depression. Det finns svenska studier som visar att FaR har effekt för patienter inom primärvården och antalet förskrivningar ökar successivt från år till år (Kallings, Leijon, Hellénius & Ståhle, 2008; Leijon, Bendtsen, Ståhle, Ekberg, Festin & Nilsen, 2010: Folkhälsomyndigheten, 2011). Det är en skriftlig ordination som är individanpassad för patienter som är i behov av fysisk aktivitet. Som vårdare inom hälso- och sjukvården rekommenderas FaR som en behandlingsmetod vid olika sjukdomstillstånd, däribland depression. I behandlingen ingår rådgivningssamtal, skriftlig ordination och sedan uppföljning (Persson, Brorsson, Ekvall Hansson, Troein, Strandberg, 2013). De hörnstenar som är viktiga inom denna behandlingsmetod är det individanpassade förhållningssättet och personcentrerad vård. Innebörden av individanpassningen är att tillgodose den unika personens förutsättningar, risker och intressen som finns hos patienten är det som styr vid utskrivning av FaR. Ordinationen ska bygga på evidensbaserad kunskap om hur fysisk aktivitet kan förebygga eller främja hälsa, och aktiviteten ska vara väl organiserad. Det är också viktigt att följa upp för att reglera ordinationen om så behövs (Leijon, Bendtsen, Ståhle, Ekberg, Festin & Nilsen, 2010).
Omvårdnadsteori och sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan Virginia Henderson (1897–1996) skapade en teori gällande de grundprinciper som finns inom omvårdnaden. Denna omvårdnadsteori blev mycket populär. Teorin utformades för att sjukvården skulle få kunskap om hur omvårdnaden skulle utföras i praktiken genom olika koncept och metoder, med hänsyn till att alla människor är komplexa och har olika förutsättningar. Henderson beskriver till största del de omvårdnadsåtgärder som är grundläggande för människans behov, till exempel att hjälpa patienten med att äta och dricka, att andas, att hjälpa till med meningsfull sysselsättning och med vila och sömn. Hendersons beskrivning av grundläggande behov och av faktorer som har en påverkan på människan kan visas med hjälp av en uppställning som ser ut som följande:
Psykisk och fysisk kraft tillsammans med kunskap, vilja och stöttning från sjuksköterskan skapar självständiga beslut och ageranden vilket i sin tur tillgodoser de grundläggande behov som finns, vilket i sin tur främjar hälsa hos individen (Kirkevold, 2014; Fernandes, Guedes, Silva, Borges, Freitas, 2016). Sjuksköterskans roll innefattar hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete, vilket inkluderas i Hendersons omvårdnadsteori, där sjuksköterskan ska finnas till hands som ett stöd för patienten. Sjuksköterskans primära ansvar är att vårda människor som är i behov av vård, vilket inkluderar depressiva patienter (International council of Nurses [ICN], 2012; Kirkevold, 2014; Han, Olofson & Mojtabai, 2017). Fysisk aktivitet tillsammans med kunskap kan då vara en omvårdnadsåtgärd vid hälsofrämjande och förebyggande arbete samt som en omvårdnadsåtgärd i vårdande skede av depressiva patienter. Sjuksköterskans ansvar är att i tidigt skede upptäcka symtom hos patienter med mentala hälsoproblem, som misstänks vara en begynnande depression och att då se till att rätt metoder för insättande av behandling och ingrepp utförs. Detta skapar en positiv förutsättning för patientens upplevelse och tillfredsställelse av vården samt tillgodoseende av patientens grundläggande behov (Shia, 2009; Kirkevold, 2014). Det ingår i sjuksköterskans roll att stödja patienten genom hela sjukdomsperioden, och även under de perioder då depressionen är under kontroll, för att undvika återfall (Woodgate, 2006).
I region Gävleborgs årsrapport 2016, redovisas att 15,3% av alla utskrivningar av fysisk aktivitet på recept (FaR) var utförda av en sjuksköterska. Cirka 20% av alla de uppföljningar av FaR som gjordes, ansvarade sjuksköterskor för.
Sjuksköterskan har en betydande roll i vården när det handlar om fysisk aktivitet och dess betydelse i omvårdnaden (Sjölin, 2017).
Fysisk aktivitet
Människan är skapad med en rörlig kropp och fysisk aktivitet är något som alla utför på något sätt. Aktiviteten kan vara från minsta förflyttning till högintensiv träning, men utan den hade människan inte fungerat. Fysisk inaktivitet är fjärde största riskfaktorn för global mortalitet, där inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar som tjocktarmscancer och diabetes (WHO 2010). En ökad fysisk aktivitet hos varje individ är den största effekten för global ohälsa då den minskar risken för många olika sjukdomar, exempelvis cancersjukdomar, metabola sjukdomar, njursjukdomar och diabetes (Füzéki, Engeroff, Banzer, 2017). Fysisk aktivitet har under åren upptäckts vara den viktigaste hälsorelaterade förändringen som bör göras. De flesta människor kommer i kontakt med vården och sätter sin tillit till vården. Därav har sjukvårdssystemet ett stort ansvar att förespråka fysisk aktivitet (Persson, Brorsson, Hansson, Troein, Strandberg, 2013). Fysisk aktivitet behöver inte bara innebära högintensiv tung träning. Fysisk aktivitet är ett samlingsord för vardagsaktiviteter, motion, träning, lek och även att transportera sig till fots och cykel. Det finns påverkningsfaktorer och drivkrafter som påverkar den fysiska aktiviteten inom en befolkning. I påverkansfaktorer ingår närhet till träningsanläggning, attityder i det sociala samt människors ekonomiska situation. En familj kan behöva välja bort träning på grund av ekonomiska svårigheter. Fysisk aktivitet är ett samlingsord för all den rörelse som ökar pulsen och som på något sätt får kroppen att arbeta. En effektiv fysisk aktivitet är aktiv transport. Detta innebär att ta cykeln till jobbet eller att promenera till affären istället för att åka motordrivet fordon. Det som driver en människa framåt är hur livsvillkoren ser ut i en familj eller hos en människa, vid högre utbildning och en stabil ekonomisk situation genereras ett ökat engagemang i att utöva fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2010).
Fysisk aktivitet ger en hälsofrämjande effekt som påverkar kroppen positivt på olika sätt. Det har däribland en förebyggande effekt på psykisk ohälsa och ger ett ökat välbefinnande. Endorfiner frisätts vid fysisk aktivitet vilket ger en ökad stresstålighet, och eftersom det är vanligt förekommande med stress idag kan den genomsnittliga stressnivån minskas genom att fysisk ansträngning ökar bland befolkningen (Ernst, Olson, Pinel, Lam & Christie, 2006) Hur den fysiska aktiviteten påverkar den mänskliga kroppen finns beskrivet i forskning och litteratur och är implementerat i vården (Füzéki, Engeroff, Banzer, 2017; Persson, Brorsson, Hansson, Troein, Strandberg, 2013). Den problematiska delen ligger i bristande forskning och kunskap om patienternas upplevelse av den fysiska aktiviteten.
Syfte
Metod
Design
I detta arbete användes en litteraturöversikt. Vid en litteraturöversikt samlas objektiv kunskap in från tidigare forskning för att sedan framställa en översikt som svarar på det ställda syftet (Backman, 2008). I denna översikt användes kvalitativa artiklar som analyserades och kvalitetsgranskades. Kvalitativa artiklar ger en bättre förståelse om människors upplevelse av olika situationer och händelser jämfört med vad kvantitativa studier gör (Backman, 2008). Översikten utfördes med en induktiv inriktning, vilket innebär att till skillnad från en deduktiv ansats finns ingen teori som utgångspunkt. Det är från iakttagelser och datainsamling som det framkommer en förklaring (Kristensson, 2014). Litteraturöversikten utfördes i sju steg enligt en flödesmodell utifrån Polit & Beck (2016). Analysen gjordes i fem steg utifrån Fribergs modell (Friberg, 2017).
Urval och datainsamling
Det första steget i Polit & Becks (2016) flödesmodell handlar om att formulera ett syfte för arbetet. I andra steget ska det bearbetas fram sökstrategier för att få fram sökord av betydelse. Därefter i steg tre börjar sökningen efter data och den dokumenteras. I steg fyra och fem påbörjas den urvalsprocess som görs för att artiklar ska kunna skiljas från relevanta och icke relevanta. Steg sex innebär att artiklarna ska läsas igenom noggrant och anteckna ner om artiklarna täcker syftet. Vid steg sju ska artiklarna kvalitetsgranskas (Polit & Beck, 2016). Denna modell har använts för att litteraturöversikten ska bli strukturerad. Vid val av sökord används syftet som utgångspunkt; Att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos patienter med depression. Följande ord valdes att användas: depression*, physical activity,
nurs* och experience*. Vid sökningen användes den booleska termen AND. Stjärnan
efter sökordet är trunkering. Det betyder att sökordet inte helt skrivs ut och det blir en bredare sökning.
Inklusionskriterier är gränser som sätts för att inte få icke relevanta artiklar samt att kunna minska antalet sökresultat för att kunna hitta rätt artiklar (Kristensson, 2014). Inklusionskriterierna i litteraturöversikten var att artiklarna som samlades in
skulle vara kvalitativa. Vid sökning användes endast artiklar mellan 2007–2017 som inklusionskriterier för att forskningen skulle vara så aktuell som möjligt (Östlundh, 2017). Artiklarna skulle vara Peer Reviewed och endast artiklar med abstrakt inkluderades. Vid kvalitetsgranskningen av artiklar användes ett protokoll som är framtaget av Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping (Bilaga 1). Kravet var att elva av tolv punkter i protokollet skulle vara uppfyllda för att artiklarna skulle godkännas. Protokollet var uppdelat i två delar, där första delen har fyra krav som ska vara uppfyllda. Om de fyra kraven inte var uppfyllda exkluderades artikeln. I del två fanns åtta punkter där det bestämdes att minst sju av kraven måste uppfyllas. Sökningarna efter artiklarna skedde i databaserna Pubmed, CINAHL, Medline och PsycINFO. De databaser som ingick i sökprocessen var inriktade på omvårdnad för att på bästa sätt kunna svara på syftet och de sökkriterier som var satta (Henricson, 2017). Först lästes titlar för att kunna sortera ut potentiellt användbara artiklar. Efter insamling av artiklarna skedde läsning av abstract för att urskilja vilka artiklar som skulle exkluderas och inkluderas. Cirka 40 artiklar exkluderades efter att abstrakt hade lästs, tio artiklar togs vidare till kvalitetsgranskning. Sekundära sökningar eller en s.k. manuell sökning gjordes genom att söka relevanta referenser i andra uppsatser med
liknande syften (Karlsson, 2017). Till denna översikt hittades tre artiklar via manuell sökning. Sammanlagt bygger litteraturstudiens resultat på tio studier med kvalitativ ansats. Studierna som ingår är presenterade i en sökmatris (bilaga 2). Antal deltagare i studierna som ingår i resultatet är sammanlagt 227 personer med åldrarna 14 till 69 år (bilaga 3).
Dataanalys
Analysen skedde utifrån Fribergs (2017) fem steg för dataanalys. Sammanfattat handlar Fribergs modell om att olika nyckelfynd som görs till slut blir till en ny studie. Första steget i Fribergs femstegmodell utfördes genom att valda artiklar lästes flera gånger av båda författarna för att få fram relevanta data utifrån syftet för denna översikt. Fokus låg på resultatet i studierna. Vidare i steg två menar Friberg (2017) att nyckelord ska identifieras i studierna. Fokus låg på studiernas resultat och det som bygger upp resultatet, det vill säga teman och underteman. Varje tema, kategori har en egen beskrivande text. Det är dessa texter som har uppmärksammats och använts som viktig kunskap. De delar i texterna som svarade på syftet markerades. I steg tre gjordes en sammanställning av respektive studies resultat (Friberg, 2017). I steg fyra kopplades likheter och skillnader ihop i de olika studiernas resultat. Genom att föra samman resultatet med likheter mellan de olika studierna kunde nya teman skapas. När analysen är klar påbörjas steg fem. Här gjordes en beskrivning av innebörden av de nya teman som skapades via återkommande information i de olika studierna. Utifrån denna återkommande information sammanställdes huvudfynden till en ny text som ansågs som relevant utifrån studiens syfte (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
Studier som är baserade på omvårdnad, har i regel människor som deltagare. Detta gör det viktigt att respektera deras rättigheter och tillgodose deras välbefinnande, integritet och säkerhet (Forsberg & Wengström, 2016). Ett etiskt förhållningssätt ska alltid finnas inom forskningen. Etiken inom forskning handlar om att respektera de personer som deltar i forskningen. Att förhålla sig etiskt krävs även vid litteraturstudier och inte bara inom enkät- och intervjustudier, därför är det ett krav att ett etiskt förhållningssätt finns genom hela denna litteraturöversikt. De studier som använts och som kvalitetsgranskas måste uppfylla de etiska kraven (Kristensson, 2014). Endast material som framgick i artiklarna har granskats och inget har undanhållits eller ändrats på hos det resultat som framkom. Vidare har studieprocessen och använd metod beskrivits. De artiklar som svarar på litteraturstudiens syfte har efter kvalitetsgranskning (Bilaga 1) och översättning presenterats i resultatdelen. Detta för att följa den forskningsetik som ska finnas vid en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2016).
Resultat
De teman som framkom var: Planerad fysisk aktivitet är positivt, Socialt stöd är av
betydelse, Påverkar psykisk och fysisk hälsa, samt Individanpassning är avgörande.
Planerad fysisk aktivitet är positivt
Att veta att det finns en aktivitet inplanerad eller att delta i en inplanerad aktivitet kan ge stöd i vardagen och få tankarna på andra saker än på de negativa (Carless & Douglas, 2008; Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011; Kinser, Bourguignon, Tayler & Steeves, 2013; Pickett, Kendrick & Yardley, 2017). Att ha en aktivitet att delta i skapar en upplevelse av mening i vardagen. Deltagarna uttrycker att om tankarna blir upptagna med att t.ex. spela fotboll får de negativa tankarna ingen plats. Fotboll beskrivs som ett stort intresse, men andra aktiviteter kan också generera en positiv påverkan. Det måste inte vara en aktivitet som vanligtvis är ett stort intresse hos personerna för att det ska uppskattas. Deltagarna beskriver också att tiden som spenderades med att spela fotboll ger en känsla av tillfredsställelse, en känsla av att göra något konstruktivt av tiden och inte slösa bort den (Carless & Douglas, 2008). Det framkommer att deltagarna kommer ur den isolerade känslan som infinner sig vid en depression då de utför yoga. Yogan beskrivs och upplevs som betydelsefull då deras tid spenderas till något meningsfullt istället för att den tillbringas på soffan hela dagen (Kinser, Bourguignon, Taylor, Steeves, 2013).
Vad som kännetecknar en bra fysisk aktivitet för den mentala hälsan och vad som inte gör det är subjektiva upplevelser och avgörs av den enskilde individen. I en studie delas deltagarna upp i två grupper där ena gruppen utövar fysisk aktivitet enligt förutbestämd intensitet och bestämda rekommendationer, medan den andra gruppen utövar fysisk aktivitet utifrån deltagarnas egna premisser. Gruppen som utövar fysisk aktivitet med en intensitet som de själva föredrar påvisar mer positiva åsikter och upplevelser vilket ger en högre grad av motivation till fortsatt träning. Detta för att de själva kan avgöra hur träningen ska vara och genomföras. Vid utövande av fysisk aktivitet krävs inga dyra utrustningar eller prestationskrav. Den fysiska aktiviteten sker utifrån individens egna förmåga och vilja (Khalil, Callaghan, Carter & Morres, 2012). Det framkommer att deltagare fick 14 olika aktiviteter att använda sig av. Endast en aktivitet tillämpas av samtliga deltagare, vilket är att promenera. Promenad anses lättillgängligt och har inga krav, det krävs inte heller någon dyr utrustning (Cole, 2010). Det anses viktigt att uppleva en delaktighet i den aktivitet som utövas. Att vara duktig på någon aktivitet som är enkel att utföra beskrivs som roligt och uppmuntrande av deltagarna. Det är betydelsefullt att inte behöva bli pressad in i något och deltagarna har då kontroll över sig själva, vilket beskrivs som en frihet. Om den fysiska aktiviteten kräver en viss intensitet så resulterar det i negativa upplevelser. Det är värdefullt för ungdomar att engagera sig i en aktivitet tillsammans med andra ungdomar som genomgår liknande problematik. Det genererar en samhörighet då de förstår varandra och de visar respekt på ett bra sätt till varandra. Detta upplevdes som tröstande och behagligt (Carter, Morres, Repper & Callaghan, 2015).
Socialt stöd är av betydelse
Deltagare uttrycker att de behöver någon som stöttar dem med träningen under deras depression och att de aldrig hade klarat av det på egen hand. Om de inte har någon som stöttar dem, beskrivs detta som det svåraste hindret för att aktivera sig. Att ha en
fysioterapeut, träningsmentor eller instruktör som professionellt stöd beskrivs som betydande och motiverande av deltagarna. Det är en positiv upplevelse för deltagarna att ha någon som förväntar sig att han eller hon ska utöva fysisk aktivitet (Searle, Haase, Chalder, Fox, Taylor, Lewis, Turner, 2014; Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016). Det beskrivs att gruppaktiviteter tillsammans med andra personer som lever med depression och psykisk ohälsa uppskattas. Det framkommer att en person inte behöver ha något stort intresse för en specifik aktivitet för att uppskatta den. Det upplevs som trevligt och socialt att aktivera sig tillsammans med vänner, vilket är en tillräcklig motivation för att delta. Det är samhörigheten i gruppen och deras liknande situationer som skapar en bra och behaglig känsla eftersom de stöttar varandra. De uttrycker att en förståelse för varandras situationer skapar en trevlig känsla trots att de inte umgicks utanför gymmet. Samtidigt finns det deltagare som inte klarar av att vara i stora grupper och dessa föredrar hellre att träna på egen hand (Carless & Douglas, 2008; Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010; Kinser, Bourguignon, Taylor, Steeves, 2013; Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016).
Att höra positiva kommentarer om sin fysiska ansträngning från vänner och familj uttrycker deltagarna som stöttande och motiverande. De upplever att människor runt omkring ser det engagemang som läggs ner, vilket upplevs som ett positivt stöd till att fortsätta utöva aktiviteten (Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010; Searle, Haase, Chalder, Fox, Taylor, Lewis, Turner, 2014).
Påverkar psykisk och fysisk hälsa
Upplevelse av att utföra fysisk aktivitet vid depression uttrycker deltagarna som en känsla av engagemang och kontroll i sitt liv som resulterar i glädje, trivsel och lugn (Pickett, Kendrick & Yardley, 2017). Att uppnå mål och att göra framsteg i aktiviteten främjar stolthet, optimism och självsäkerhet (Carless, & Douglas, 2008). Det framkommer att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. Deltagare uttrycker att ett positivt gensvar som skapar mindre trötthet både fysiskt och psykiskt upplevs. Kroppen känns rörligare och mjukare, och känsla av ökad energi uttrycks. Att fysiskt kunna känna sina muskler och sitt skelett vid en fysisk aktivitet uttrycktes som en fantastisk upplevelse, och att få en bättre förståelse för kroppens anatomi och vilka behov den har var betydande (Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016). Förbättrat sömnmönster som en effekt av träning poängterades av deltagarna (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor, & Turner, 2011; Kinser, Bourguignon, Tayler & Steeves, 2013; Carter, Morres, Repper & Callaghan, 2015; Pickett, Kendrick & Yardley, 2017). Upplevelse av en ökad hjärtfrekvens som fysiskt känns i bröstet uttrycktes som motiverande eftersom deltagarna då kände att de hade utfört något bra (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011). Att ha engagerat sig i en aktivitet tidigare i livet men slutat på grund av depression beskrivs som att förlora sin självbild, men att lyckas hitta tillbaka till den upplevdes som att hitta tillbaka till sin kropp och själ igen (Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016).
Yoga upplevs som en positiv åtgärd som skapade en förmåga att hantera sin stress och att acceptera sig själv samt att den skapar en inre styrka hos personen. De flesta deltagare som utövar yoga upplever det som frigörande då de kan koppla bort de negativa tankar som vanligtvis finns i huvudet. Det förekommer beskrivningar om hur yoga reducerar stress och press vid deltagande i aktiviteten. Humöret upplevs som förbättrat och det uttrycks att ett välmående skapas (Kinser, Bourguignon, Tayler & Steeves, 2013). Andra aktiviteter bidrar också till att koppla bort negativa tankar. Då fokus ligger på den aktivitet som utövas distraherar det personen från
verkligheten. En enkel promenad upplevs som fördelaktig då det hjälper till att koppla bort dessa negativa tankar som finns (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011). Ungdomar med depression upplever också en positiv distraktion från livets svårigheter och negativa inställningar då de får möjlighet att helt fokusera på den aktivitet som de utför (Carter, Morres, Repper & Callaghan, 2015). Deltagarna upplever att de har ett syfte med att fysiskt anstränga sig. Genom att engagera sig i någon aktivitet upplever de att humöret blir bättre. Detta på grund av att humörhöjande ämnen som endorfiner och serotonin frisätts i hjärnan vid aktivitet. Deltagarna är medvetna om att aktiviteten gör dem gott, vilket skapar en motivation till att engagera sig ytterligare (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011).
Upplevelse av svårigheter att motivera sig själv till aktivitet framkommer som utmärkande drag. Deltagare upplever att antidepressiva läkemedel kan skapa en motivation till att komma igång med att utöva fysisk aktivitet (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor, & Turner, 2011). En viktig faktor är att andra personer runt omkring ger komplimanger, vilket ökar självförtroendet och välbefinnandet och resulterar i motivation till att fortsätta utöva aktivitet. Trötthet och slöhet kombinerat med känslomässig instabilitet samt lågt självförtroende skapar en barriär till att utöva fysisk aktivitet. När en person tar sig över barriären och lyckas aktivera sig, kommer den positiva effekten av aktiviteten och bättre välmående upplevs (Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010; Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor, & Turner, 2011; Searle, Haase, Chalder, Fox, Taylor, Lewis, Turner, 2014; Pickett, Kendrick & Yardley, 2017). Det uttrycks att träning är något tråkigt som en person tvingar sig själv till att göra och beskrivningar som att det är svårt att hitta motivationen framkommer, men när glädjen och motivationen till aktivitet hittas och träningen kommer igång så upplevs en känsla av att må bra. Efter ett träningspass beskriver deltagarna att de känner sig nöjda med sin prestation och med sig själva. En känsla som de upplever som ovanlig för dem. De beskriver också att ett träningspass har en stor positiv påverkan på deras liv då det höjer självförtroendet när allt runtomkring känns som ett misslyckande (Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016; Pickett, Kendrick & Yardley, 2017).
Individanpassning är avgörande
Fysisk aktivitet upplevs som positivt och beskrivs ge en känsla av att känna sig mer levande, vilket de menar att familj och vänner ofta säger att de kan se tydligt på dem (Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016). Upplevelse av att fysisk aktivitet är en positiv omvårdnadsåtgärd för personer med depression beskrivs, då hanteringen av depressionen förbättras då fysisk aktivitet utövas. De beskriver en upplevelse av att den fysiska aktiviteten stärker självbilden och självförtroendet. Aktiviteten ger känsla av att åstadkomma någonting bra men frigör också från negativa tankar. I början är det deltagare som aktiverar sig för att de är tvungna, men när de hittar sin plats i aktiviteten så får de en positiv inställning till träning (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor, & Turner, 2011; Pickett, Kendrick & Yardley, 2017). Beskrivningar som att fysisk aktivitet har olika effekt på personer beroende på hur svår depressionen är framkommer i resultatet (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor, & Turner, 2011). Genom att individanpassa fysisk aktivitet kommer den att kunna användas som en behandlingsmetod på bästa sätt för just den patient som det gäller (Searle, Haase, Chalder, Fox, Taylor, Lewis, Turner, 2014; Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016). Det finns deltagare som föredrar fysisk aktivitet som en behandlingsmetod istället för antidepressiva läkemedel (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor, & Turner, 2011). Det finns deltagare som upplever fysisk aktivitet som pinsam, obekväm och inte alls
trivsam då de inte trivs med den aktuella aktiviteten. De upplever att de inte passar in, de jämför sig med andra och upplevelsen av att inte vara nöjd med sin prestation framkommer, vilket resulterar i att de depressiva symtomen förvärras. Detta medför att den aktiviteten avslutas och istället ersätts av t.ex. att cykla till arbetet. Den självvalda aktiviteten, att cykla, beskrivs leda till en upplevelse av fridfullhet och tillfredsställelse. Det kan också resultera i reducerad dosering av antidepressiva läkemedel (Cole, 2010; Pickett, Kendrick & Yardley, 2017).
Diskussion
Metoddiskussion
Vid sökning av artiklar upptäcktes en bristande mängd forskning inom det valda ämnet för studien, vilket ledde till att sökprocessen blev mer omfattande än väntat. För att beskriva upplevelsen hos patienterna krävs det kvalitativa artiklar, då kvantitativa artiklar bara hade givit effekten istället för upplevelsen (Friberg, 2017). Det finns forskning som visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på depression, men forskning om patienters upplevelse av fysisk aktivitet vid depression är otillräckligt. Detta uppmärksammades under sökprocessen. Genom att välja detta outforskade område skapades en förståelse för hur personer med depressiva symtom faktiskt upplever fysisk aktivitet. Det fanns inga förväntningar om resultatet, men vetskap om bristande kunskap kring hur fysisk aktivitet upplevs av depressiva patienter inom omvårdnaden fanns. Först gjordes en pilotsökning för att avgöra om det fanns tillräckligt med artiklar för att svara på syftet med de valda sökorden. Utifrån användandet av “Nursing” i trunkerad form som sökord framkom en mängd artiklar som inte var relevanta för syftet. De sökord som var valda innan sökning var depression, physique, physical activity, activity, nursing intervention, nurs* och experience. Physique och nursing intervention var två sökord som valdes att ha med i sökningen men som senare valdes bort då de inte gav tillräckligt bra sökresultat. Vid första sökningarna upptäcktes att de valda sökorden inte gav tillräcklig kvalitet. De sökord som istället var grunden för de fynd av artiklar som gjordes var depression, physical activity, och experience.
Både ungdomar och äldre deltagare valdes att inkluderas, dels för att få en större möjlighet att hitta relevanta artiklar samt kunna få en överblick över hur samhället fungerar och för att alla människor kan drabbas av depression. Vid avgränsad ålder bedöms risken för att missa viktiga och informationsgivande artiklar. Därför valdes åldrarna 14–69 år.
Av de fyra databaserna som användes var Pubmed och Medline de databaser som gav minst antal relevanta artiklar för syftet. PsycINFO och CINAHL with fulltext gav mest relevanta sökresultat för studiens syfte. Alla artiklar granskades först separat av båda författarna, detta för att en egen tolkning av artikeln skulle skapas (Rosén, 2017). Kvalitetsgranskning sker av samtliga författare för att skapa en hög tillförlitlighet, vilket är en strävan i denna studie (Henricson, 2017). Vidare diskuterades tillsammans den data som framkommit för att undersöka om det fanns en samstämmighet i tolkningen av resultatet. Därefter sammanställdes ett resultat.
Förförståelse om fysisk träning fanns innan studien påbörjades. För att inte tolka artiklar utifrån det egna perspektivet och fördomar så diskuterades olika synvinklar och tankar kring studierna. Detta medförde att studierna analyserades grundligare och inte endast utifrån en förutbestämd tanke. Däremot finns ingen garanti för att tidigare
kunskap om ämnet påverkar hur artiklarna studerades och analyserades (Polit & Beck, 2016).
Större andelen av de artiklar som framkom i artikelsökning innehöll studier som var gjorda i västvärlden. Detta kan ses som en begränsning då stor del av den sjukvård som bedrivs i Sverige och andra västerländska länder berör många människor med annan kultur. Utifrån författarnas uppfattning ligger det i den västerländska kulturen att fysisk träning ska vara en del av vardagen och att hälsan påverkas positivt av fysisk träning. Det ska förtydligas att resultatet kan stämma överens också på människor och kulturer utanför västvärlden men inga studier har påträffats i denna studie som presenterar sådana resultat.
Resultatdiskussion
Det är tio studier som har kvalitetsgranskats i denna studie, vilket gör att det är sammanlagt 227 deltagare som utgör materialet i denna litteraturöversikt. Det är 227 individer med olika förutsättningar, intressen, personligheter, mentaliteter, åldrar och deras depressioner infinner sig i olika stadier. Personcentrerad vård anses därför vara betydande inom omvårdnaden på grund av dessa olikheter. Det finns forskning som visar att det är betydelsefullt som vårdpersonal att arbeta personcentrerat för att skapa en så god omvårdnad som möjligt för den unika patienten. Det är därför högst troligt att en personcentrerad vård också har en positiv inverkan på livskvaliteten, välbefinnandet hos depressiva patienter (Sjögren, Lindkvist, Sandman, Zingmark & Edvardsson, 2017).
Det finns flera olika behandlingsmetoder för depression. Kronoterapi har i en studie upplevts som positivt hos många deltagare när inte antidepressiva läkemedel, psykologisk terapi och fysisk aktivitet har fungerat. Det anses alltså därför som en behandlingsmetod som kan vara väl fungerande hos patienter. Det är dock inte alla som klarar av att genomgå kronoterapi vilket gör att färre patienter kan använda den behandlingsmetoden. Samtidigt kan nästan alla depressiva patienter enligt resultatet i denna studie genomgå någon form av fysisk aktivitet, intensiv eller enkel vilket då anses som mer effektivt i de flesta fallen då behandlingen kan användas i större utsträckning. Fysisk aktivitet kan utövas i princip när som helst på dygnet, medan kronoterapi kräver speciella tider och platser. Därav kan fysisk aktivitet individanpassas på ett bättre sätt, vilket studiens resultat beskriver som betydelsefullt. Fysisk aktivitet kan upplevas som fördelaktigt vid kronoterapi vilket genererar en ökad tillförlitlighet för att fysisk aktivitet är positivt vid depression. (Kragh, Møller, Wihlborg, Martiny, Larsen, Videbech & Lindhardt, 2017).
Upplevelse av en inre styrka vid utövande av yoga beskrivs i resultatet, en förmåga att utföra egenvård och få mer insikt i sig själv skapades. Deltagarna uppgav att negativa tankar kopplas bort i samband med fysisk aktivitet, stressen reduceras och att ha kontroll på sig själv och sina känslor upplevdes som lättare.Att negativa tankar och att slappna av genom att koppla bort den psykiska ohälsan och att istället fokusera på sig själv är liknande resultat i flera studier, vilket påvisar att fysisk aktivitet är en fullt fungerande omvårdnadsåtgärd för depression En studie om postpartumdepressioner påvisar att fysisk aktivitet under och innan en postpartumdepression reducerar de depressiva symtomen och kvinnan distraheras från negativa tankar samt att det skapar en förbättrad självbild (Poyatos-León, García-Hermoso, Sanabria-Martínez, Álvarez-Bueno, Cavero- Redondo, Martínez-Vizcaíno, 2017). Genom att tillföra denna information stärks resultatet i denna studie om att fysiska aktivitet kan reducera negativa inställningar och patientens självbild förbättras som leder till att hälsan
främjas, vilket sjuksköterskan strävar mot inom hälso- och sjukvården (ICN, 2012). Beskrivningar som att en bättre självbild och ett starkare självförtroende erhållsgenom att utöva fysisk aktivitet uttrycks även i denna litteraturstudie. Det anses vara orsakat av en känsla av att åstadkomma något som är bra, vilket resulterar i att nya målsättningar att uppnå skapas hos deltagarna. Resultatet beskriver också att deltagarna upplever sig ha mer energi och känner sig starkare än tidigare vilket är mycket positivt. Denna information kan kopplas till detta då förbättrade sömnvanor och sömnkvalitet uttrycktes som ett positivt resultat efter att deltagarna infört fysisk aktivitet i vardagen. Tydlig information på att fysisk aktivitet skapar en god förutsättning för en högre sömnkvalitet framkommer i resultatet, där upplevelse av mer energi uttrycks, vilket helt reducerar eller minskar användandet av sömnmedicin.
Hurdiel, Watier, Honn, Pezé, Zunquin & Theunynck, 2017).
Virginia Hendersons omvårdnadsteori har tidigare nämnts i studien. Då den beskriver patientens grundläggande behov och hur vårdpersonal kan tillgodose dem, anses denna teori vara relevant inom detta område. Det är alltså viktigt att stödja patienten till att ha kunskap och vilja till fysisk aktivitet samt att hitta både psykisk och fysisk kraft till att utöva det (Kirkevold, 2014). Studiens resultat visade att trötthet och slöhet kombinerat med känslomässig instabilitet samt lågt självförtroende skapar en barriär till att utöva fysisk aktivitet i vardagen. När patienten väl tagit sig över den barriären verkar den fysiska ansträngningen enligt resultatet generera en positiv påverkan vilket resulterar i en upplevelse av uppskattning och patienten vill utföra aktiviteten igen. Därför är vårdpersonalens jobb att stödja och hjälpa patienten till att komma över de barriärer och hinder som finns, vilket leder till upplevelse av en bättre hälsa hos patienten genom tillgodoseende av grundläggande behov (Kirkevold, 2014). Ett grundläggande behov hos människan är bland annat sömn, vilket tidigare har diskuterats. Deltagarna upplever en reducerad trötthet då den fysiska aktiviteten förbättrar sömnen. Enligt resultatet sker det en positiv förändring i människors psykiska tillstånd vid fysisk aktivitet och anses därför vara en god omvårdnadsåtgärd för patienter med depression. Enligt årsrapporten om FaR är det sjuksköterskan som ofta ordinerar fysisk aktivitet på recept, vilket förmodligen är en åtgärd som borde användas mer eftersom resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på patienter med depression (Sjölin, 2017). Deltagare beskriver betydelsen av att få hjälp genom professionellt stöd och ett personcentrerat förhållningssätt, som Hendersons teori handlar om, vilket främjar hälsan hos patienten (Kirkevold, 2014) Enligt tidigare studier är det viktigt att följa upp dessa patienter som har fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd för att individualisera vården ytterligare (Leijon, Bendtsen, Ståhle, Ekberg, Festin, Nilsen, 2010).
Att få stöd av andra människor och att hitta motivation är väsentligt, vilket framkommer i resultatet. Stöd, hjälp och inspiration från andra människor är viktigt för att en person ska kunna tillfriskna från sin depression (Woodgate, 2006). Det viktigaste för den mentala hälsan i utförandet av fysisk aktivitet behöver inte vara just den fysiska aktiviteten i sig utan den sociala biten. I den sociala biten kan uppmuntran och stöd ges emellan utövarna (Teychenne, Ball, Salmon, 2008). Detta styrks då studiens resultat tydligt visar på att aktiviteten skapar en god upplevelse då
den utövas tillsammans med andra människor. De patienter som använder kronoterapi som en omvårdnadsåtgärd istället för fysisk aktivitet, upplever också en stor betydelse i att få stöd ifrån andra människor (Kragh, Møller, Wihlborg, Martiny, Larsen, Videbech & Lindhardt, 2017). Utifrån detta kan slutsatsen dras att stöd vid behandling av depression upplevs vara av betydelse, det är viktigt att patienten inte känner sig ensam i sin behandlingsprocess. Enligt studiens resultat kan det vara svårt att hitta motivation till att fysiskt anstränga sig, speciellt om personen i fråga lider av
psykisk ohälsa. Upplevelse av glädje och trivsamhet till fysiska aktivitet beskrivs i resultatet. Detta styrks av tidigare forskning som visar att kvinnor som promenerade ofta uppvisade mindre depressiva symtom jämfört med de kvinnor som uppgav att det inte promenerade (Torres, Sampselle, Neighbors, Ronis & Gretebeck, 2015). Detta visar på att motivation till att aktivera sig kan framkomma om personen har roligt vid utövande av fysisk ansträngning, det är därför viktigt som vårdpersonal att möta individens personliga intressen och behov för att skapa en sådan bra miljö som möjligt för denne. Det kan dock ta ett tag innan en person finner glädjen i aktiviteten, så tålamod hos både patient och vårdpersonal är förmodligen viktigt då deltagarna beskrev att gå från att man måste till att man faktiskt vill engagera sig i aktiviteten. Användandet av antidepressiva läkemedel kan bidra till att öka motivationen till att utöva fysisk aktivitet. Ett personcentrerat arbetssätt är därför väsentligt då varje individ har sin unika förutsättning, vilket stöds av Hendersons omvårdnadsteori (Kirkevold, 2014). Genom stöttning från andra människor runt omkring som både genomgår samma problematik och som inte gör det upplevs som motiverande. Det var deltagare från olika studier som påtalade hur behagligt det var att utföra en aktivitet med andra människor som också kämpade med psykisk ohälsa, de förstod varandra på samma sätt. Därför anses det positivt att vårdpersonal rekommenderar detta sätt att aktivera sig på. Det blir då också en aktivitet som är inplanerad på det personliga schemat hos patienten, vilket ett flertal deltagare beskrev som motiverande eftersom de såg fram emot det hela veckan. Detta ger också en påverkan på den upplevda isolering som uttryckts av deltagare från olika studier då de lämnade huset och gick iväg istället för att de stannade hemma i soffan, detta upplevdes som betydelsefullt för dem
I resultatet framkom det att det var ett flertal deltagare som erhöll antidepressiva läkemedel, men på grund av den fysiska aktivitetens inverkan kunde doseringen minskas. Sömnmedicinering kunde också sättas ut hos deltagare. På grund av denna information som framkom i resultatet anses fysisk aktivitet vara en bra omvårdnadsåtgärd på ett ekonomiskt plan. Att sluta eller minska dosen med antidepressiva läkemedel sparar pengar för patienten då läkemedlet är dyrt, samt att fysisk aktivitet inte alltid behöver kosta några pengar.
Hos äldre människor kan det vara ett problem med att behöva betala stora summor pengar på antidepressiva läkemedel. De höga kostnaderna kan resultera i att medicinen inte tas ut och används, vilket betyder att behandlingen av patientens depression uteblir (Zivin & Kales, 2008). Och eftersom fysisk aktivitet inte kräver ekonomiska påfrestningar anses det vara mer till patientens fördel. Patienterna sparar inte bara pengar vid undvikande av antidepressiva läkemedel, de undviker också alla de varierande biverkningar som läkemedlet orsakar. Negativa interaktioner med andra läkemedel kan uppstå vid erhållande av antidepressiva läkemedel, vilket då också kan undvikas om fysisk aktivitet kan få ta plats istället (Cripps, 2008; Mendes, 2015; Singh, Liles & Montagne, 2016). Därför anses fysisk aktivitet som bättre åtgärd vid depression då det inte har de negativa effekter på patienter som antidepressiva läkemedel har. Resultatet påvisade att många deltagare uppskattade enkla aktiviteter i naturen eller yoga i hemmet, vilket förmodligen är kostnadseffektivt för patienterna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle fysisk aktivitet kunna vara en hjälp för att hålla vårdkostnaderna nere (Cripps, 2008; Ekman, Granström, Omérov, Jacob, Landén, 2013).
Slutsats
De resultat som framkommit i litteraturöversikten indikerar att fysisk aktivitet, i de flesta fall, upplevs som en positiv omvårdnadsåtgärd hos patienter som lider av depression. I samtliga studier beskrevs ett ökat välmående hos deltagarna.
Förbättrad självbild, starkare självförtroende, distraktion från sin psykiska ohälsa, stabilare sömnmönster och ökat välbefinnande var fynd som framkom i resultatet. Det framkom också barriärer och hinder som försvårar utförandet av fysisk aktivitet. Dessa barriärer beskrevs som brist på motivation, jämförelse med andra personer vilket resulterade i ovilja att fortsätta och otrivsel i den aktivitet som utförs. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja och motivera patienten till en främjad hälsa, vilket inom detta område betyder att det är viktigt att hitta rätt aktivitet till den enskilde patienten. I resultatet framkom det att både professionellt stöd och stöd från familj och vänner uppskattades. Gruppträning tillsammans med en instruktör och människor som också levde med depressiva symtom uttrycktes som behagligt och motiverande, de stöttade varandra genom att förstå varandra. Upplevelse av fysisk aktivitet hos personer med depression är inte väl utforskat och kunskapen är bristande. Resultatet i studien visar på att informationen är viktig och att mer forskning inom detta område behövs.
Kliniska implikationer
De resultat som framkommer i studien har en konkret betydelse i omvårdnadsarbetet för patienter som uppvisar depressiva symtom. Studiens resultat beskriver hur en ökad fysisk aktivitet ökar patientens förutsättningar för att uppleva en sådan god hälsa som möjligt. Resultatet förväntas kunna ge både personal och patienter kunskap om hur personer med depression upplever fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd, och utifrån det kunna implementera resultatet i omvårdnadens praktik.
Patienter med depression är vanligt förekommande i vården därav anses sjuksköterskan behöva ha kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse. Genom en ökad kunskap om hur betydelsefullt det är med fysisk aktivitet hos personer med depression ökar möjligheterna för sjuksköterskan att ge ett genomarbetat individuellt stöd till patienten. Kunskapen kan också generera en ökad motivation hos patienten då sjuksköterskan får en ökad insikt om betydelsen av fysisk aktivitet för en god hälsa, utifrån patientens egen livssituation.
Referenser
Ahlström, B., Skärsäter, I., & Danielson, E. (2010). The meaning of major depression in family life: the viewpoint of the ill parent. Journal of Clinical Nursing, 19, 284- 293. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02851.x
Allan, J., & Dixon, A. (2009). Older women's experiences of depression: a hermeneutic phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 16, 865–873. doi: 10.1111/j.1365-2850.2009.01465.x
*Azar, D., Ball, K., Salmon, J., & Cleland, V. J. (2010). Physical activity correlates in young women with depressive symptoms: A qualitative study. The
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 7:3. doi:
http://dx.doi.org/10.1186/1479-5868-7-3.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bryant-Bedell, K., & Waite, R. (2010). Understanding major depressive disorder among middle-aged African American men. Journal of Advanced Nursing, 66(9), 2050–2060. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05345.x
*Carless, D., & Douglas. K. (2008). Narrative, identity and mental health: How men with serious mental illness re-story their lives through sport and exercise. Psychology
of Sport & Exercise, 9(5), ss. 576-594.
doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.psychsport.2007.08.002
*Carter, T., Morres, I., Repper, J. & Callaghan, P. (2015). Exercise for adolescents with depression: valued aspects and perceived change. Journal of Psychiatric & Mental
Health Nursing, 23(1). doi: 10.1111/jpm.12261.
*Cole, F. (2010). Physical activity for its mental health benefits: conceptualising participation within the Model of Human Occupation. British Journal of
Occupational Therapy, 73(12), 607-615. doi: 10.4276/030802210X12918167234280
Cripps, F. (2008). Exercise your mind: Physical activity as a therapeutic technique for depression. International Journal of Therapy and Rehabilitation, Vol 15, No 10.
[Hämtad från:
http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=6&sid=bcb53419-bf38- 471f-af59-1b8b9f7d91c1%40sessionmgr103
*Danielsson, L., Kihlbom, B., & Rosberg, S. (2016). “Crawling Out of the Cocoon": Patients' Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression. Physical Therapy, 96(8), 1241-1250. doi:
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.2522/ptj.20150076
Ekman, M., Granström, O., Omérov, S., Jacob, J., & Landén, M. (2013). The societal cost of depression: Evidence from 10,000 Swedish patients in psychiatric care.
Journal of Affective Disorders. 150 (3) 790-797 doi:
https://doi.org/10.1016/j.jad.2013.03.003
of exercise: evidence for an adult-neurogenesis hypothesis? J Psychiatry Neurosci.
31(2),84–92. Hämtad från: https://search-proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/217297036/fulltext/217EF1CC64E44D90PQ/1?acc o untid=11754
Feely, M., & Long, A. (2009). Depression: a psychiatric nursing theory of connectivity. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, (16), 725-737. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2850.2009.01452.x
Fernandes, B. K., Guedes, M. V., Silva, L. F., Borges, C. L., & Freitas, M. (2016). Nursing process based on Virginia Henderson applied for a working elderly. Journal
of Nursing UFPE, 10(9):3418-25. doi: 10.5205/reuol.9571-83638-1-SM1009201630
Folkhälsomyndigheten. (2010). Fysisk aktivitet - Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund. [Hämtad 2017-09-12]
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/099148f4462449 c6998d644560a4a7ef/r2011-15-fysisk-aktivitet-kunskapsunderlag-for-folkhalsopolitisk-rapport-2010-.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2011). FaR® individanpassad skriftlig ordination av fysisk
aktivitet. Rapport 2011:30. Östersund. [Hämtad 2017-09-12]
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1b eff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. utg.) Stockholm:
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Füzéki, E., Engeroff, T., & Banzer, W. (2017). Health Benefits of Light-Intensity Physical Activity: A Systematic Review of Accelerometer Data of the National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES). Sports Medicine, 47(9): 1769-1793. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1007/s40279-017-0724-0
Gest, S., Holtmann, M., Bogen, S., Schulz, C., pniewski, B., & Legenbauer, T. (2016) Chronotherapeutic treatments for depression in youth. European Child & Adolescent
Psychiatry, 25(2):151–161. doi: 10.1007/s00787-015-0720-6.
Goodwin, G. (2006). Depression and associated physical diseases and symptoms.
Dialogues in Clinical Neuroscience. 2006 Jun; 8(2): 259–265. Hämtad från:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3181771/
Gudmundsson, P., Lindwall, M., Gustafson, D. R., Östling, S., Hällström, T,. Waern, M., & Skoog, I. (2015). Longitudinal associations between physical activity and depression scores in Swedish women followed 32 years. Acta Psychiatrica
Scandinavica. 2015: 132: 451–458. doi: 10.1111/acps.12419.
Han, B., Olfson, M., & Mojtabai, R. (2017). Depression care among adults with co- occurring major depressive episodes and substance use disorders in the United States. Journal of Psychiatric Research, Vol. 91, (Aug 2017): 47-56.
doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.jpsychires.2017.02.026 Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.) (s. 411–419). Lund:
Studentlitteratur.
Holst, A., Nejati, S., Björkelund, C., Eriksson, M., Hange, D., Kivi, M., Wikberg, C., & Petersson, E-L. (2017). Patients’ experiences of a computerised self-help program for treating depression – a qualitative study of Internet mediated cognitive behavioural therapy in primary care. Scandinavian Journal of Primary Healthcare, 35(1) (46– 53). Doi: 10.1080/02813432.2017.1288813
Hurdiel, R., Watier, T., Honn, K., Pezé, T., Zunquin, G., & Theunynck, D. (2017). Effects of a 12-week physical activities programme on sleep in female university students. Research in Sports Medicine, VOL. 25, NO. 2, 191–196. doi: http://dx.doi.org/10.1080/15438627.2017.1282354
International council of Nurses (2012). ICN code of ethics. Geneva
[Hämtad 2017-03-01] http://www.icn.ch/who-we-are/code-of-ethics-for-nurses/ Kallings, LV., Leijon, M., Hellénius, ML., & Ståhle, A. (2008). Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18(2): 154-161. doi: 10.1111/j.1600-0838.2007.00678.x
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.) (s. 81-98).
Lund: Studentlitteratur.
*Khalil, E., Callaghan, P., Carter, T., & Morres, I. (2012). Pragmatic randomised controlled trial of an exercise programme to improve wellbeing outcomes in women with depression: Findings from the qualitative component. Psychology, 3(11), ss. 979- 986. doi: http://dx.doi.org/10.4236/psych.2012.311147.
*Kinser, P A., Bourguignon, C., Tayler, A. G., & Steeves. R (2013). 'A Feeling of Connectedness': Perspectives on a Gentle Yoga Intervention for Women with Major Depression. Issues in Mental Health Nursing, 34(6), 402-411. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.3109/01612840.2012.762959
Kirkevold, M. (2014). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellman, B. (2005). Indikationer finns för att fysisk aktivitet har terapeutisk effekt vid depression. Läkartidningen. Stockholm. [Hämtad 2017-02-28]
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2005/temp/pda29753.pdf
Kohl, H., Craig, C., Lambert, E., Inoue, S., Alkandari, J., Leetongin, G., & Kahlmeier, S. (2012). The pandemic of physical inactivity: global action for public health. The Lancet, 380(9838), 294-305. doi:
Kragh, M., Møller, D-N., Wihlborg, C-S., Martiny, K., Larsen, E-R., Videbech, P., & Lindhardt, T. (2017). Experiences of wake and light therapy in patients with depression: A qualitative study. International Journal of Mental Health Nursing,
26(2): 170-180. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/inm.12264
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och
forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Leijon, ME., Bendtsen, P., Ståhle, A., Ekberg, K., Festin, K., & Nilsen, P. (2010). Factors associated with patients self-reported adherence to prescribed physical activity in routine primary health care. BMC Family Practice, 19;11:38. doi: 10.1186/1471-2296-11-38.
Lopresti, A. (2017). Cognitive behaviour therapy and inflammation: A systematic review of its relationship and the potential implications for the treatment of depression. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 51(6). doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1177/0004867417701996
Mendes, A. (2015). Depression and mental health in the community and the role of the nurse. British Journal Of Community Nursing, Vol. 20 (5), pp. 253-4. doi: 10.12968/bjcn.2015.20.5.253
Mouton, A., Mugnier, B., Demoulin, C., & Cloes, M. (2014). Physical Therapists’ Knowledge, Attitudes, and Beliefs About Physical Activity: A Prerequisite to Their Role in Physical Activity Promotion? Journal of Physical Therapy Education.
Hämtad från:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid= 3&s id=ebc55059-e173-49dd-b166-0f757ab7b72a%40sessionmgr120
Nunstedt, H., Nilsson, K., Skärsäter, I., & Kylén, S. (2012). Experiences of Major Depression: Individuals’ Perspectives on the Ability to Understand and Handle the Illness. Issues in Mental Health Nursing, 33:5, 272-279. doi: 10.3109/01612840.2011.653038
Persson, G., Brorsson, A., Ekvall Hansson, E., Troein, M., & Strandberg, L. (2013). Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner’s perspective – a qualitative
study. BMC Family Practice 2013, 14:128. doi: 10.1186/1471-2296-14-128
Pickett, K., Yardley, L., & Kendrick, T. (2012). Physical activity and depression: A multiple mediation analysis. Mental Health and Physical Activity, 5 (2012) 125-134. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.mhpa.2012.10.001
*Pickett, K., Kendrick, T., & Yardley, L. (2017). “A forward movement into life”: A qualitative study of how, why and when physical activity may benefit
depression. Mental health and Physical Activity. doi:
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.mhpa.2017.03.004
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Poyatos-León, R., García-Hermoso, A., Sanabria-Martínez, G., Álvarez-Bueno, C., Cavero-Redondo, I., & Martínez-Vizcaíno, V. (2017). Effects of exercise-based interventions on postpartum depression: A meta-analysis of randomized controlled trials. Birth: Issues in Perinatal Care, 44(3): 200-208. doi:
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/birt.12294
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.) (s. 375-390).
Lund: Studentlitteratur AB.
*Searle, A., Calnan, M., Lewis, G., Campbell, J., Taylor, A., & Turner, K. (2011). Patients’ views of physical activity for the treatment of depression in primary care: A qualitative study. British Journal of General Practice, 61(585), 149-156. Doi: 10.3399/bjgp11X567054
*Searle, A., Haase, A., Chalder, M., Fox, K., Taylor, A., Lewis, G., & Turner, K. (2014). Participants’ experiences of facilitated physical activity for the management of depression in primary care. Journal Of Health Psychology, 19(11), 1430-1442. Doi: 10.1177/1359105313493648
Shia, N. (2009). The role of community nurses in the management of depression.
Nurse Prescribing, 7(12): 548-554. Hämtad från:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=1682 5dcf-9662-4081-babd-
c5794046b541%40sessionmgr4006&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1aW Qmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=105277872&db=c8h
Singh, R., Liles, M., & Montagne, M. (2016). Identifying and describing patient perspectives on long-term antidepressant use. Cogent Psychology. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/23311908.2016.1223902
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2017). Organisational and environmental characteristics of residential aged care units providing highly person-centred care: a cross sectional study. BMC Nursing, 16:44. doi: 10.1186/s12912-017-0240-4
Sjölin, S. (2017). Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2016. Folkhälsa och
hållbarhet-rapport, 2017:2. Gävle: Region Gävleborg
[Hämtad 2017-03-15]
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/halsa-vard- tandvard/vuxna/halsoframjande/folkhalsoenheten/far/far-i-region-gavleborg.pdf Teychenne, M., Ball, K., & Salmon, J. (2008). Associations between physical activity and depressive symptoms in women. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 5(27), 1-12. Doi: 10.1186/1479-5868-5-27
Torres, E., Sampselle, C., Neighbors, H., Ronis, D., & Gretebeck, K. (2015). Depressive symptoms and walking in African-Americans. Public Health Nursing, 32(5), 381-387. Doi: 10.1111/phn.12171
Wahlgren, L. (2009). För träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsan: Om synen på rekommendationer för allmänheten över tid. Svensk idrottsforskning,
18(1): 45–49.Hämtad från: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Kondition-halsa.pdf
Woodgate, R-L. (2006). Living in the shadow of fear: adolescents’ lived experience of depression. Journal Of Advanced Nursing, 56(3): 261-269. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2648.2006.04020.x
World Health Organisation. (2010). Global recommendations on physical
activity for health. Geneva. [Hämtad 2017-09-12]
http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/9789241599979/en/ World Health Organisation. (2017). [Hämtad 2017-09-12]
http://who.int/mental_health/management/depression/en/
Zivin, K., & Kales, H. (2008). Adherence to Depression Treatment in Older Adults: A Narrative Review. Drugs & Aging, Vol. 25, Iss. 7, 559–71. Hämtad från: https://search-proquest-
com.proxy.library.ju.se/psycinfo/docview/223084965/abstract/27BC42A734FA4 FB 8PQ/1?accountid=11754
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund:
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod – Bilaga 1 Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen? Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Ja Nej Om ja, beskriv:
……… ……… Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign:……….
Sökmatris – bilaga 2
Databas Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitetsgranskade artiklar Resultatartiklar CINAHL (peer[ rewiewed, 2007–2017) Depression AND physical activity 156 156 24 3 3 AND experience Medline (peer- rewiewed, 2007–2017) Depression AND physical activity 180 180 12 1 1 AND experience PsycINFO (peer- rewiewed, 2007–2017) Depression AND physical activity 585 585 19 2 2 AND experience Pubmed (peer- rewiewed, 2007–2017) Depression AND physical activity 151 151 5 1 1 AND experience Sekundär- sökning 3
