Hållbara leverantörskedjor? : En kvalitativ studie om hur stora företag inom detaljhandeln arbetar för att utveckla en hållbar leverantörskedja

Hållbara leverantörskedjor?

En kvalitativ studie om hur stora företag inom detaljhandeln arbetar

för att utveckla en hållbar leverantörskedja

BRISENHEIM, SANDRA WESTERBERG, LINDA

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Kurskod: FOA300

15 hp

Handledare: Kerstin Nilsson Datum: 2020-06-09

ABSTRACT

Date: 2020-06-09

Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr

Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University

Authors: Sandra Brisenheim Linda Westerberg

(98/01/05) (97/12/01)

Title: Sustainable supply chains? A qualitative study of how big retail corporations work to develop a sustainable supply chain.

Tutor: Kerstin Nilsson

Keywords: Sustainability, supplier, Supply Chain Management, requirements, Codes of Conduct, partnering.

Research

questions: How does a cooperation between companies and their suppliers

contribute to develop a sustainable supply chain? How can requirements and Codes of Conduct from companies control suppliers to develop a sustainable supply chain?

Purpose: The purpose is to investigate how large retail corporations in Sweden interacts with their suppliers to develop a sustainable supply chain.

Method: The study has a qualitative method based on semistructured and

structured interviews.

Conclusion: Collaborations between companies and suppliers can develop a more sustainable supply chain by, among other things, reducing emissions, dangerous chemicals or incorrect products. The collaboration can also contribute to respecting human rights in supply chains and developing more sustainable products and processes. Requirements and Codes of Conduct from companies can control suppliers to develop a sustainable supply chain, both by affecting which manufactories that enters the supply chain and how the existing supplier base works with

sustainability. The effect of requirements and Codes of Conduct is that all dimensions of sustainability are positively affected in the supply chain.

SAMMANFATTNING

Datum: 2020-06-09

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp

Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Sandra Brisenheim Linda Westerberg

(98/01/05) (97/12/01)

Titel: Hållbara leverantörskedjor? – En kvalitativ studie och hur stora företag inom detaljhandeln arbetar för att utveckla en hållbar leverantörskedja

Handledare: Kerstin Nilsson

Nyckelord: Hållbarhet, leverantör, leverantörskedja, krav, uppförandekoder, samarbete.

Frågeställning: Hur bidrar ett samarbete mellan företag och dess leverantörer till att utveckla en hållbar leverantörskedja? Hur kan krav och

uppförandekoder från företag styra leverantörerna till att utveckla en hållbar leverantörskedja?

Syfte: Syftet är att undersöka hur stora företag inom detaljhandeln interagerar med sina leverantörer för att utveckla en hållbar leverantörskedja.

Metod: Studien har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade och

strukturerade intervjuer.

Slutsats: Samarbeten mellan företag och leverantörer bidrar till att utveckla en mer hållbar leverantörskedja genom att bland annat reducera utsläpp, farliga kemikalier eller felaktiga produkter. Samarbetet kan också bidra till att mänskliga rättigheter respekteras i leverantörskedjor samt att utveckla mer hållbara produkter och processer. Krav och

uppförandekoder från företag kan styra leverantörerna till att utveckla en hållbar leverantörskedja både genom att det påverkar vilka som kommer in i leverantörskedjan och hur den befintliga leverantörsbasen arbetar med hållbarhet. Effekten av krav och uppförandekoder är att alla dimensioner av hållbarhet påverkas positivt i leverantörskedjan.

Förord

Denna kandidatuppsats är skriven under vårterminen 2020 på Mälardalens högskola. Det har varit en lärorik, utmanande och intressant process. Vi vill rikta ett stort tack till alla

respondenter som tagit sin tid att medverka i undersökningen, speciellt i den rådande situationen med Covid-19 som samhället befinner sig i. Vi vill även tacka vår handledare Kerstin Nilsson som under hela processen har varit tillgänglig och gett oss konstruktiv samt insiktsfull feedback. Vidare vill vi tacka våra opponenter som granskat vårt arbete och hjälpt oss att utveckla uppsatsen.

Eskilstuna, juni 2020

Innehållsförteckning

2.1 Hållbar utveckling och CSR ... 4

2.1.1 CSR i detaljhandeln och stora företag ... 5

2.2 Hållbara leverantörskedjor... 6 2.3 SCM och GSCM ... 8 2.4 Väsentlighetsanalys ... 9 2.5 Samarbete ... 9 2.6 Analysmodell ...11 3. Metod...12 3.1 Metodval ...12 3.2 Operationalisering ...12 3.3 Datainsamling ...16 3.3.1 Urval ...16 3.3.2 Empirisk datainsamling ...17

3.3.3 Insamling av vetenskapliga artiklar ...18

3.3.4 Litteraturinsamling ...19 3.4 Analysmetod ...19 3.5 Metodreflektion...19 4. Empiri ...21 4.1 Respondent 1...21 4.1.1 Hållbarhetsarbete ...21 4.1.2 Krav ...21 4.1.3 Samarbete...22 4.2 Respondent 2...22 4.2.1 Hållbarhetsarbete ...22 4.2.2 Krav ...22 4.2.3 Samarbete...23

4.3 Respondent 3...23 4.3.1 Hållbarhetsarbete ...23 4.3.2 Krav ...23 4.3.3 Samarbete...24 4.4 Respondent 4...24 4.4.1 Hållbarhetsarbete ...24 4.4.2 Krav ...24 4.4.3 Samarbete...25 4.5 Respondent 5...25 4.5.1 Hållbarhetsarbete ...25 4.5.2 Krav ...26 4.5.3 Samarbete...26 4.6 Respondent 6...26 4.6.1 Hållbarhetsarbete ...26 4.6.2 Krav ...27 4.6.3 Samarbete...27 4.7 Respondent 7...27 4.7.1 Hållbarhetsarbete ...27 4.7.2 Krav ...27 4.7.3 Samarbete...28 5. Analys ...29 5.1 Hållbarhetsarbete ...29 5.2 Krav ...29 5.3 Samarbete ...32 6. Slutsats ...35 6.1 Krav ...35 6.2 Samarbete ...36

6.3 Förslag på vidare forskning ...37

Referenslista ...38 Bilagor ... Bilaga 1. Intervjuguide ...

Figur- och tabellförteckning

Figur 1. Egenarbetar figur av de tre dimensionerna av hållbarhet. ... 4

Figur 2. Egenarbetad figur över leverantörskedjans led... 7

Tabell 1. Operationalisering. ...12

1

1. Introduktion

I detta kapitel ges en introduktion till ämnet hållbarhet och hur företag kan arbeta för att utveckla leverantörskedjans hållbarhet. Detta leder fram till problemformuleringen som behandlar problematiken med att utveckla hållbara leverantörskedjor. Därefter ges studiens syfte och frågeställningar.

1.1 Bakgrund

På grund av människan har medeltemperaturen sedan mitten av 1800-talet ökat med ungefär en grad. Den negativa påverkan på klimatet fortsätter att öka successivt och detta beror främst på koldioxidutsläppen. Till följd av klimatförändringarna blir naturkatastrofer och

väderförhållanden mer extrema och glaciärer smälter samtidigt som havsnivån stiger (globalportalen, u.å). En tredjedel av växthusgasutsläppen globalt sett orsakas av industrier vilket i huvudsak beror på de resurser som används för att driva produktionsprocessen. För att hindra att klimatförändringarna blir större krävs det att industrierna effektiviseras och att tillverkningsprocesser utvecklas (WWF, u.å). Miljöutveckling bör däremot enligt Agenda 21 från FN innebära alla aspekter av vår miljö vilka är att bekämpa fattigdom, underlätta sociala integrationer, hantera ojämlikheter, skydda miljö och utveckla livskraftiga ekonomiska strategier (Sinakou, Boeve-de Pauw & Van Petegem, 2019).

Ett hållbart företagande, även benämnt Corporate Social Responsibility (CSR), får allt mer uppmärksamhet i dagens affärsvärld vilket bland annat beror på den oro som finns kring miljön. Detta i sin tur leder till att andelen företag som använder sig av aktiviteter kopplade till CSR har ökat. CSR beskrivs användas för att mäta hur en organisation påverkar samhället och för att bedöma hur väl de tar sitt ansvar (Mane, Tupe & Kishore, 2019). Företag bör agera utifrån ett hållbart företagande, vilket betyder att verksamheten som företagen bedriver ska gynna en hållbar utveckling (Regeringskansliet, 2013). Begreppet hållbar utveckling kommer ur Brundlandskommissionens rapport ”vår gemensamma framtid” som publicerades år 1987. Definitionen av hållbar utveckling beskrivs som “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling kan beskrivas innefatta tre dimensioner. Dessa dimensioner består av ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet (Hosseinpour, Nezakati, Sidin & Yee, 2016). Regeringskansliet (2013) förklarar att det är betydelsefullt att företag erhåller förutsättningar för att bedriva verksamheten med en minskning av påverkan på samhället och miljön, och detta framförallt för att företagen nu är verksamma på marknader runt om i världen (Regeringskansliet, 2013). Det är säkerställt att det finns globala

miljöproblem och att det är stora globala företag som påverkar dem. De företag som bidrar till en stor miljöpåverkan bör ta ett större ansvar för att sträva efter en mer hållbar utveckling (Sveriges Radio, 2019). Många ledande företag har på grund av CSR bestämt sig för att erhålla “grönare” leverantörskedjor (Mane et al., 2019).

Majoriteten av organisationer är en del av minst en leverantörskedja och ansvaret som förväntas tas av företag ska gälla längs hela ledet vilket innefattar dess produkter, processer

2

och relationer (Ashby, Leat & Hudson-Smith, 2012). Även Verksamts (2020) guide till ett hållbart företagande menar att organisationer bör se över produktionen och ta hänsyn till människan och miljön. De produkter som produceras ska vara säkra och inte innehålla farliga kemikalier. Med hjälp av modern miljöteknik och digitalisering kan företag effektivisera produktionen och samtidigt minska sin negativa påverkan på miljön (Verksamt, 2020). För att minska den negativa påverkan på miljön krävs mer än att företaget utför aktiviteter på en företagsnivå (Petljak, 2019).

Organisationer bör även beakta andra företag vilka bland annat är medlemmarna i

leverantörskedjan. För att säkerställa miljömässigt acceptabla produkter ska alla medlemmar i kedjan och dess aktiviteter inkluderas (Petljak, 2019). Företag bör ta ett ansvar och samarbeta med leverantörer för att hantera miljöpåverkan och främja ett större miljöansvar (FN, 2015). Enligt Rajagopal, Zailani och Sulaiman (2009) är ett bra samarbete med företagets

leverantörer en viktig faktor för att förbättra företagets prestation och resultat. Ett samarbete skapar ett socialt eller miljömässigt värde vilket genererar i ett ekonomiskt värde (Austin & Seitanidi, 2012). Enligt Wong (2002) kan ett samarbete mellan företaget och dess leverantörer bidra till mer kontroll över miljöfaktorer. Om företag har implementerat ett

hållbarhetsprogram för deras leverantörer visar de sig engagerade i den miljömässiga och etiska inverkan som leverantörerna och underleverantörerna har (FN, 2015). Företag kan använda sig av villkor i sina kontrakt med leverantörer för att garantera CSR i

leverantörskedjan (Mane et al., 2019). Bland annat kan dessa regler innefatta sociala aspekter som exempelvis tidsgränser på arbetet och säkerhetsmål (Miemczyk & Luzzini, 2019).

1.2 Problemdiskussion

På grund av globaliseringen och de ekonomiska trenderna som framkommit på senare tid är leverantörskedjor mycket komplexa. Detta har bidragit till att utformningen och hanteringen av dessa kedjor har blivit nyckelproblem (Ashby, Leat & Hudson-Smith, 2012). FN:s Global Corporate Sustainability (2015) beskriver att leverantörer som är en eller flera led bort i leverantörskedjan kan innebära en risk för företagen. Bland annat är en av de största utmaningarna företag står inför att kontrollera att leverantörerna i kedjan stöttar och

respekterar de rättigheter som medarbetarna ska ha. Detta har exempelvis lett till att företag inom livsmedel och jordbruk har behövt tackla utmaningar med barnarbete på gårdar som de sällan köper från direkt (FN, 2015). Ni och Sun (2018) förklarar också att det är utmanande för en leverantörskedja att uppnå alla dimensioner av hållbarhet. Ett dilemma kan vara att miljön tar stor del av arbetet vilket gör att den sociala eller ekonomiska delen får mindre uppmärksamhet eller tvärtom (Ni & Sun, 2018).

Till följd av en ökad medvetenhet kring miljöfrågor bland exempelvis företag och andra intressenter sätts allt större press på ledningen i företaget när det handlar om att hantera sina leverantörskedjor. Det krävs därför att ledarskapet för leverantörskedjor, även kallat Supply Chain Management (SCM), integrerar ett miljömässigt tänkande i det traditionella ledarskapet (Petljak, 2019). Ett grönare SCM har kommit att kallas för Green Supply Chain Management

3

(GSCM) och för att erhålla detta bör företag arbeta med hållbara SCM- och logistikmetoder (Raman, 2013).

Stora företag har en större andel påtryckningar från offentligheten än vad små och medelstora företag har och dess avtryck på marknaden är mer synliga (Arvidsson, 2010). Det finns också en komplexitet när det kommer till att arbeta med CSR i detaljhandeln. Detta beror på att detaljhandlare måste se till att alla parter i leverantörskedjan agerar ansvarsfullt för att inte företagets varumärke ska påverkas negativt (Schramm-Klein, Morschett & Swoboda, 2015). Ett samarbete mellan företagen i leverantörskedjan med avseende på de tre dimensionerna krävs för att uppnå hållbarhet (Rudnicka, 2016). Ett sådant samarbete kan enligt Wong (2002) vara komplicerat att utveckla, bland annat för att företaget bör göra sina leverantörer nöjda och behandla dem på ett bra sätt. Detta eftersom missnöjda leverantörerna inte kommer att bidra med sitt bästa till företaget (Wong, 2002). Företag kan använda sig av standarder och regler för sina leverantörer men det garanterar inte en hållbar leverantörskedja. De kan behöva använda sig av exempelvis revisioner och uppförandekoder för att se till att dessa standarder och regler följs (Miemczyk & Luzzini, 2019). I vissa fall kan de villkor som finns med i företagets kontrakt med leverantörer inte heller säkerställa att leverantörerna anser att de har ett ansvar att ta, vilket kan resultera i att de inte följer villkoren (Mane et al., 2019).

Sammanfattningsvis beskrivs leverantörskedjan vara komplex och det finns risker med att ha leverantörer som är en eller fler led bort i kedjan. För att erhålla grönare leverantörskedjor krävs det att företag integrerar miljön i sitt ledarskap. Det förekommer ett högt antal påtryckningar på stora företag på grund av att deras verksamhet ger synliga avtryck i

samhället. Att även vara ett företag inom detaljhandeln innebär att verksamheten måste se till att alla parter i kedjan är ansvarsfulla. Företag kan påverka hållbarheten i leverantörskedjan positivt genom samarbeten och uppförandekoder samt regler. Detta kan däremot vara komplicerat och säkerställer inte att leverantörerna arbetar som förväntat.

1.3 Syfte

Syftet är att undersöka hur stora företag inom detaljhandeln interagerar med sina leverantörer för att utveckla en hållbar leverantörskedja.

1.4 Frågeställningar

• Hur kan krav och uppförandekoder från företag styra leverantörerna till att utveckla en hållbar leverantörskedja?

• Hur bidrar ett samarbete mellan företag och dess leverantörer till att utveckla en hållbar leverantörskedja?

4

2. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom hållbart företagande. Inledningsvis beskrivs hållbar utveckling och CSR, därefter ges en beskrivning av hållbara

leverantörskedjor, SCM, GSCM, väsentlighetsanalys och samarbete.

2.1 Hållbar utveckling och CSR

Hållbar utveckling beskrivs vanligtvis bestå av tre dimensioner. Dessa dimensioner är ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet (Hosseinpour et al., 2016). Enligt Bedenik och Labas (2011) handlar den ekologiska hållbarheten om att värna om resurser och använda resurser varsamt. Den sociala hållbarheten innefattar att ha en positiv inverkan på samhället som bland annat inkluderar mänskliga rättigheter, och ekonomisk hållbarhet innebär att tillfredsställa de grundläggande behoven (Bedenik & Labas, 2011).

Bedenik och Labas (2011) anser att dessa tre dimensioner ska kopplas samman och att ett företag måste arbeta med samtliga. Om inte företaget bedöms ha uppnått de tre dimensionerna kan inte verksamheten anses vara hållbar. Balansen mellan dessa dimensioner kan vara en utmaning för företaget (Akhtar, Lodhi & Shah Khan, 2015). Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hör samman och påverkas av varandra och detta gör att dem inte kan hanteras individuellt. Sambandet mellan det sociala och ekologiska är naturligt i och med människans överlevnad som bygger på miljön och samhällen (Venkatraman & Nayak, 2015).

Dimensionerna beskrivs antingen ha lika stor tyngd eller ha en hierarkisk ordning där ekologisk hållbarhet har störst tyngd, sedan social hållbarhet och sist ekonomisk hållbarhet (KTH, 2020). Enligt Akhtar et al. (2015) återspeglas de sociala och ekologiska frågorna i de ekonomiska affärerna. Miemczyk och Luzzini (2019) beskriver att det inte räcker att arbeta med endast en av de sociala eller ekologiska aspekterna för att få en positiv påverkan på det ekonomiska, utan företag måste arbeta med båda. Därför använder många företag sociala och ekologiska metoder i verksamheten (Akhtar et al., 2015).

Figur 1. Egenarbetar figur av de tre dimensionerna av hållbarhet.

Företagets samhällsansvar, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), har fått en ökad uppmärksamhet och det är mycket på grund av miljön. Det finns en ökning bland företag som använder sig av metoder i enlighet med CSR (Mane et al., 2019). Enligt Mane et al. (2019) är CSR ett sätt att mäta företags påverkan på samhället och det ansvar som företaget

5

har. Detta genom aspekterna kunder, leverantörer, miljö, samhälle och anställda. Genom CSR ökar medvetenheten om de sociala och miljömässiga ojämlikheterna. Likväl som hållbar utveckling består CSR av de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk (Mane et al., 2019). Den främsta skillnaden mellan CSR och hållbar utveckling är att CSR är inriktat på hållbart företagande medan hållbar utveckling handlar allmänt om välstånd på jorden (Bedenik & Labas, 2011).

Företag kan inkludera CSR-villkor i sina kontrakt de har med leverantörerna, men i vissa fall tänker leverantörerna att det är deras affärspartners som har ett eget ansvar att ta hänsyn till CSR. Leverantörerna kan då inte garantera att allt följs enligt villkoren och i enlighet med CSR, vilket kan leda till att leverantörskontrakten inte har någon garanti i vem som har ansvaret (Mane et al., 2019). Enligt Mane et al. (2019) kan företag utbilda sina leverantörer för att se till att de arbetar i enlighet med CSR. Det finns även företag som inte har någon given CSR-policy men som ändå kan engagera sig i sina leverantörer genom att fråga hur de arbetar med hållbarhet (Mane et al., 2019).

Mane et al. (2019) menar att företag som samarbetar med sina leverantörer i enlighet med CSR gör det för att öka värdet inom globalisering, konkurrenskraft och hållbarhet. Mane et al. (2019) beskriver även att företag bör implementera hållbarhetsstrategier för att skapa en konkurrensfördel och för att förbättra den ekonomiska tillväxten.

2.1.1 CSR i detaljhandeln och stora företag

Att använda sig av CSR-aktiviteter blir inom detaljhandeln allt viktigare. Mer pengar, tid och ansträngningar spenderas på dessa aktiviteter för att påverka företagets rykte och dess position på marknaden (Schramm-Klein et al., 2015). Enligt Schramm-Klein et al. (2015) är CSR i detaljhandeln mer komplext än vad det är i andra branscher. Detta beror på att företag i detaljhandeln fungerar som en mellanhand. Företagets aktiviteter är därför inte det enda som är av betydelse för att upprätthålla ett hållbart företagande, även leverantörernas beteende och diverse parter i leverantörskedjan måste beaktas. Dessa företag behöver med andra ord se till att alla parter i kedjan beter sig ansvarsfullt till skillnad från organisationer i andra branscher. Aktiviteter inom företag och leverantörer blir inom detaljhandeln hos konsumenter sedda som en mix vilket innebär att de associerar leverantörernas varumärken direkt till detaljhandlaren som säljer produkterna. Inom detaljhandeln är nätverket brett med hundratals eller tusentals leverantörer och andra inblandade parter. Om någon av dessa parter uppför sig ansvarslöst i förhållande till CSR blir även detaljhandlaren påverkad negativt, exempelvis genom att dess prestanda på marknaden försämras. Detaljhandlaren kan därför beskrivas agera “portvakt” mellan leverantörer och konsumenter (Schramm-Klein et al., 2015).

Enligt Zbuchea och Pînzaru (2017) visar tidigare studier att ett företags storlek har betydelse för dess CSR-aktiviteter. Att ha driv till att utveckla CSR kampanjer är exempelvis vanligare i små och stora företag än vad det är i mellanstora. Enligt 1 kap. 3§ 4st Årsredovisningslagen är definitionen av ett stort företag att två av följande kriterier ska vara uppfyllda. Dessa kriterier är att medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått

6

till mer än 50, balansomslutningen har för var och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, och nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Stora företag har visat sig vara involverade i fler miljöaktiviteter än små företag. Anledningen till detta kan vara olika men kan beskrivas med hjälp av interna- och externa faktorer. Interna faktorer behandlar exempelvis tillgängliga resurser och externa faktorer kan handla om påtryckningar från offentligheten. En annan skillnad vad det gäller CSR är att de större företagen har formella CSR-strukturer, praxis och uppgiftsfördelningar, medan övriga företag vanligtvis är mer flexibla och kan vara informella (Zbuchea & Pînzaru, 2017).

Frågor om CSR kan i små och medelstora företag, till skillnad från i stora, behöva lyftas fram av medarbetarna för att det ska bli aktuellt. Ett företags storlek har betydelse för hur många personer som kan vara delaktiga i CSR och för att arbeta med proaktiv CSR behövs tid och olika resurser för att organisationens aktiviteter ska vara konsekventa. Även praxis i företagen påverkas av organisationens storlek. Organisationer som är starka och förmögna, vilket de flesta stora företag är, har också råd att lägga mer resurser på sociala områden. Den ekonomiska avkastningen har visat sig påverka de sociala styrkorna positivt snarare än negativt. Med andra ord kan CSR inom företag vara kostsamt men samtidigt ekonomiskt effektivt. En anledning till att alla företag inte utför CSR-relaterade aktiviteter beror på att de inte har tillräckligt med resurser att investera med (Zbuchea & Pînzaru, 2017).

Stora företag som använder miljöorienterade CSR-aktiviteter för med sig fördelar som exempelvis är ekonomiskt relaterade till ryktet och att konsumenternas förtroende ökar för organisationen. Detta är inte fallet hos små/medelstora företag. Anledningen till detta kan vara att stora företag i förhållande till andra anses ha en väsentlig påverkan på miljön både negativt genom dess verksamhet men även positivt med hjälp av CSR (Zbuchea & Pînzaru, 2017). Arvidsson (2010) förklarar även att stora företag är mer synliga socialt och utsätts i högre utsträckning av granskning av offentligheten. Företagen har därmed större påtryckningar socialt och politiskt sett vad det gäller att agera önskvärt (Arvidsson, 2010).

2.2 Hållbara leverantörskedjor

Det finns enligt Kerekes och Szegedi (2012) olika definitioner av vad en leverantörskedja innebär. En av dessa är att den beskriver alla aktiviteter som ingår i flödet och omvandlingen från en råvara till slutanvändare. Till detta tillhör även informationsflöden. Ytterligare en definition som beskrivs av Kerekes och Szegedi (2012) är att leverantörskedjan är en uppsättning av tre eller fler organisationer eller enheter som direkt är involverade i flöden, både uppströms och nedströms. Dessa består av produkter, tjänster, ekonomi och/eller information från en källa till en kund (Kereks & Szegedi, 2012).

7

Figur 2. Egenarbetad figur över leverantörskedjans led.

Mer än 50 procent av organisationers avtryck på miljön beror på deras leverantörskedjor. Detta har bidragit till att fler och fler organisationer, för att förbättra sin prestanda, arbetar för att skapa mer hållbara levarantörskedjor (Orr & Jadhav, 2018). En hållbar leverantörskedja kan beskrivas som hanteringen av diverse flöden vilka är material, information och kapital. För att uppnå en hållbar leverantörskedja krävs också ett samarbete mellan alla företag som denna innefattar med hänsyn till de tre dimensionerna som hållbar utveckling refererar till (Rudnicka, 2016). Inom leverantörskedjor handlar den ekologiska hållbarheten om sådant som utsläpp, vattenföroreningar och användning av farliga ämnen samt material som påverkar miljön negativt (Miemczyk & Luzzini, 2019). Den sociala hållbarheten innebär i

leverantörskedjan att ta hänsyn till etik och arbetsnormer. Att företag arbetar med den sociala hållbarheten inom leverantörskedjan anses vara för att säkerställa att leverantörerna uppfyller den standard som förväntas, detta genom revision och granskning (Miemczyk & Luzzini, 2019). Det är nödvändigt att ledningssystemet innehåller icke-ekonomiska aspekter för att utveckla en hållbar leverantörskedja och ska vara synliga i alla steg av leverantörsprocessen (Rudnicka, 2016). Mane et al. (2019) beskriver bland annat att det sociala ansvaret bör finnas med i alla steg i leverantörskedja, från inköp till kunden.

Wang och Gunasekaran (2017) förklarar att hållbara leverantörskedjor blir allt mer betraktade som nyckelkomponenter för att skapa konkurrensfördelar inom organisationer. Detta på grund av att det genererar i ett långsiktigt värde hos intressenter och i samhället. Företag saknar dock kunskap i samspelet mellan miljö och systemet för leverantörskedjan under produkters livscykler. Detta leder till att effekterna av verksamhetens leverantörskedja på miljön inte mäts och analyseras effektivt. På grund av att det ställs allt högre krav på företag från

samhället behöver organisationer erhålla mer kunskap i hur deras leverantörskedjor påverkar miljön. Problemet med detta är att det kan vara tidskrävande och innebära höga kostnader för företagen. Det kan också vara omöjligt eftersom marknaden, konkurrensen och miljön för leverantörskedjor är i konstant förändring. Att interaktionen mellan miljö och

leverantörskedjor är dynamisk gör att företagen står inför utmaningar när det kommer till att erhålla hållbara leverantörskedjor. Detta har i sin tur bidragit till att företag är i behov av nya verktyg för att dess beslutfattare ska förstå hur samspelet mellan miljö och leverantörskedjor förändras samt hur de effektivt ska hantera påverkan som kedjorna har på miljön (Wang & Gunasekaran, 2017).

För att uppnå hållbara leverantörskedjor menar Miemczyk och Luzzini (2019) att företag kan vända sig till leverantörer som nyttjar sociala prestationsorienterade kriterier. De kan även be sina leverantörer att arbeta efter olika sociala standarder och regler, exempelvis att de ska

8

erhålla tidsgränser på arbetet och säkerhetsmål. Däremot kan företagen komma att behöva ta till fler åtgärder för att säkerställa att dessa standarder och regler följs, vilket kan ske genom att bland annat använda uppförandekoder eller genomföra revisioner (Miemczyk & Luzzini, 2019). Att nyttja uppförandekoder är nödvändigt för att både upprätta och hantera

förväntningar som finns hos kunder och leverantörer. Detta bidrar till att företag gemensamt med leverantörer och andra aktörer kan ta välgrundade beslut i deras hållbarhetsarbete (FN, 2015).

Företag bör bland annat stötta och respektera mänskliga rättigheter och se till att ingen

anställd utsätts för kränkningar. Detta betyder att de anställda ska ha rätt till facklig anslutning och kollektiva förhandlingar samt att det inte ska ske några tvångsarbeten hos leverantörerna eller diskriminering. Företag bör även ha en försiktighetsstrategi för miljöutmaningar vilket innebär att de ska ta större miljöansvar och uppmuntra utvecklingen av miljövänliga tekniker (FN, 2015). I FN:s Global Corporate Sustainability (2015) beskrivs det mer ingående att punkter som företag kan ha i åtanke när de ska ta fram uppförandekoder bland annat är arbetstimmar, löner, farliga kemikalier och ämnen samt energiförbrukning. Enligt Mane et al. (2019) finns företag som garanterar CSR i sin leverantörskedja och dessa har ofta tydliga villkor för sina leverantörer samt granskar sina leverantörer utifrån flera aspekter. Att följa regler garanterar dock inte att intressenter övertygas om att företagets praxis är hållbara. Därför kan det vara nödvändigt att företagen för dialoger med dess intressenter för att uppnå förbättrade sociala förhållanden (Miemczyk & Luzzini, 2019).

2.3 SCM och GSCM

Nursyamsiah och Syah (2019) beskriver SCM som en öppen ledningsinsats bland

organisationers leverantörskedjor. De aktiviteter som sker i samband med organisationers leverantörskedjor som syftar till att samarbeta med andra företag är en del av

ledningsinsatsen. Dessa aktiviteter bidrar till att företagen i leverantörskedjan integreras med varandra och kan samarbeta för att uppnå gemensamma mål. Detta betyder att SCM inte endast innebär hanteringen av leverantörskedjornas flöde av varor utan även andra funktioner inom företaget och mellan olika företag i leverantörskedjan (Nursyamsiah & Syah, 2019). Målet med SCM är att öka det enskilda företagets och leverantörskedjans konkurrensfördel samt att uppnå en förbättrad prestanda och få kunder att känna högre tillfredsställelse (Moh´d, Barber, Garza-reyes, Kumar & Abdi, 2017). Detta sker genom att företag internt integrerar funktioner och därefter kopplar dessa till de externa verksamheterna vilka är leverantörer, tillverkare, distributörer, kunder och andra medlemmar i leverantörskedjan. Alla aktiviteter som sker i samband med planering, hantering, inköp, upphandling, konvertering, logistik, samordning och samarbete med medlemmar i kanalerna kan beskrivas som SCM (Moh´d et al., 2017).

Green Supply Chain Management (GSCM) behandlar enligt Shafique, Muhammad och Rahman (2017) alla steg i en produkts livscykel och fokuserar främst på gröna inköp, grön tillverkning, grön logistik, återhämtning av investeringar och kundsamarbete. Med hjälp av

9

gröna metoder vid hanteringen av leverantörskedjor finns möjligheten för företag att erhålla organisatoriska resultat som till stor del är ekonomiska, sociala, miljömässiga och operativa. Företag har nu kommit till insikt i att de behöver minska sina avfall för att kunna vara konkurrenskraftiga vilket är en av de största motivationsfaktorerna för organisationerna när det handlar om att göra deras leverantörskedjor grönare (Shafique et al., 2017).

Roehrich, Hoejmose och Overland (2017) menar även att GSCM drivs och är beroende av ett antal interna och externa faktorer. De interna faktorerna drivs bland annat av anställda,

strategier och värderingar. De externa faktorer som driver GSCM är istället exempelvis regler, kundförväntningar, konkurrenter och allmänna sociala förväntningar (Roehrich et al., 2017). Om organisationer arbetar mer för att erhålla gröna leverantörskedjor kommer deras vinst att öka på grund av att avfallet minskar. Detta genom att företaget har en produktion som är eko-vänlig, vilket betyder att de återanvänder produkter och minskar tillverkningskostnader. Detta leder i sin tur till att skadan på miljön reduceras. Köpare och säljare som har en stark relation till varandra kan enkelt implementera gröna praxis i tillverkningsorganisationerna. Att köpa grönt innebär även att fler organisationer kommer att göra gröna inköp på grund av

multiplikatoreffekten. Att använda sig av policys för leverantörskedjan gör att organisationer tvingas göra gröna inköp, vilket kommer att öka den ekonomiska och miljömässiga

prestandan (Shafique et al., 2017).

2.4 Väsentlighetsanalys

En väsentlighetsanalys är en företagsprocess vars syfte är att systematiskt identifiera, välja ut, prioritera och granska vilka delar som har en betydelsefull roll för organisationen och deras intressenter. Att göra en väsentlighetsanalys kan bidra till att företag blir mer medvetna om hur de kan öka sin hållbarhetsprestanda. Detta genom att väsentliga frågor behandlas i företaget, som både ska gynna företaget och dess intressenter. Ansvaret de har gentemot sina intressenter kan då förbättras och arbetet med hållbarhet kan effektiviseras. En sådan analys kan därmed få företaget att hitta nya tillvägagångssätt för sitt hållbarhetsarbete och

intressenternas behov kan bli mer uppmärksammat, vilket i sin tur gör att organisationen kan skapa ett delat värde. För att hållbarhetsutvecklingen ska vara fördelaktig för organisationen är det nödvändigt att de ändrar sin syn på hållbarhet från att se det som en regel som måste efterlevas till att se det som en möjlighet att vara innovativ och skapa värde. Detta genom att integrera hållbarhet i det strategiska beslutsfattandet baserat på de möjligheter och hot som finns bland de sociala och miljömässiga områdena. Vid utformningen av strategier bör företag analysera vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för deras intressenter och vilka

förväntningar de har på företaget (Calabrese, Costa, Ghiron & Menichini, 2019).

2.5 Samarbete

Intresset för samarbete har under senaste tiden ökat kraftigt (Sundquist, Hultén & Gadde, 2018). Den globala hållbarheten har tvingat företag till relationer med sina leverantörer som inkluderar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Den relation företagen har kan delas in i två kategorier vilka är leverantörsbedömning och leverantörssamarbete (Blome,

10

Schoenherr & Keasser, 2013). Enligt Ni och Sun (2018) innebär leverantörsbedömningen vanligtvis olika kriterier för att kontrollera leverantörens hantering av miljöpåverkan eller sociala risker. Leverantörssamarbete innebär att företaget direkt engagerar sig i leverantören för att gemensamt verka i processer för att uppnå hållbarhet. Tidigare studier visar att det optimala för att uppnå hållbarhet är att företaget arbetar med båda dessa kategorier (Ni & Sun, 2018). Ni och Sun (2018) nämner i sin studie att enligt forskare kan hållbar utveckling i samband med leverantörer definieras på olika sätt. Den mest accepterade definitionen av en leverantör som arbetar med hållbar utveckling innebär maximal miljöintegritet och social- och ekonomiskt välstånd. Leverantörskedjan bör därför inte endast mätas genom vinster utan även vilka effekter de har på det ekologiska och sociala systemet (Ni & Sun, 2018).

Anledningen till att göra miljösamarbeten intressenter sinsemellan är att de är i behov av varandra och bör samverka för att uppnå gemensam nytta och framgång. Detta samarbete är också en förutsättning för att kunna komma fram till innovativa lösningar på

affärsutmaningar. För att ett företag ska vara framgångsrikt idag är det nödvändigt att ha kopplingar till andra organisationer som påverkar och påverkas av företagets verksamhet. Ett samarbete med miljöfrågor anses vara nödvändigt för ett företags välstånd på lång sikt (Mafini & Muposhi, 2017). Ett samarbete mellan företag och leverantörer med syfte att utveckla hållbarhet kan ses som en strategisk möjlighet. Det kan vara att företaget engagerar sig i eller investerar i produkter eller processer hos leverantören för att uppnå möjligheter. Genom ett leverantörssamarbete kan gemensamma initiativ med leverantören leda till att det utvecklas hållbara produkter med både miljömässiga fördelar och sociala fördelar (Ni & Sun, 2018).

Företagets relation med sina leverantörer har stor betydelse och det är viktigt att företag styr relationen för att utveckla hållbarhet. Företag som använder sig av ledningsstrategier i samband med leverantörskedjan kan göra den mer hållbar (Awan, Kraslawski & Huiskonen, 2018). Sundquist et al. (2018) nämner att ett samarbete bör ske som en naturlig utveckling efter en långsiktig relation mellan två parter och parterna bör ha insett fördelar ur en ekonomisk synpunkt med ett samarbete. Att företag engagerar sig mer i sina leverantörer genom kapacitetsuppbyggnad och ett strategiskt partnerskap är väsentligt för att

kommunikationen med deras leverantörer ska bli mer öppen. Detta bidrar i sin tur till att leverantörerna bättre kan förstå vilka problem de måste hantera inom hållbarhet och därmed regelbundet förbättra sitt hållbarhetsarbete (FN, 2015). FN:s Global Corporate Sustainability (2015) beskriver att ett samarbete mellan företag och leverantörer bland annat kan bidra till en positiv påverkan på klimatet, bättre arbetsmiljö samt främja mänskliga rättigheter. När företag arbetar för att förbättra de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna i hela

leverantörskedjan främjar det företaget, sina intressenter och samhället (FN, 2015). Att utveckla ett samarbete med leverantörerna kan enligt Wong (2002) vara komplicerat. Det är viktigt att företagets leverantörer är nöjda och anser att dem blir bra behandlade för att de ska bidra med sitt bästa till företaget (Wong, 2002).

11

2.6 Analysmodell

De begrepp och teorier som framställs i den teoretiska referensramen bidrar till att förklara hur stora företag inom detaljhandeln arbetar för att utveckla hållbara leverantörskedjor. Hållbarhet har diskuterats för att öka förståelsen för vad begreppet innebär då det ligger till grund för resterande begrepp och teori i den teoretiska referensramen. Begreppet hållbarhet förklaras även för att kunna analysera hur respondenterna definierar begreppet och därigenom kunna tolka intervjuerna. Då ett hållbart företagande, även kallat CSR, har uppmärksammats mer på grund av klimatet togs detta med i den teoretiska referensramen. Detta för att kunna analysera hur företag arbetar med ett hållbart företagande och om de har någon CSR-policy för leverantörerna. Arbetet med CSR inom företag innefattar bland annat leverantörer och leverantörskedjor där företag kan ställa krav samt göra granskningar för att säkerställa vissa aspekter. Därför diskuteras detta i den teoretiska referensramen för att förstå hur företag kan arbeta för att uppnå en hållbar leverantörskedja. Väsentlighetsanalys kan vara en del av ett företags hållbarhetsarbete där de tar fram vilka frågor som är viktigast att arbeta med. Detta beskrivs därför i den teoretiska referensramen för att kunna förklara hur företag arbetar för att utveckla hållbarhet. Som nämnts tidigare kan samarbete mellan företag i detaljhandeln och leverantörer uppnå hållbarhet genom att verka i processer för att uppnå gemensamma mål. Det är därmed väsentligt att ta upp samarbetet mellan intressenter. I den teoretiska

referensramen diskuteras även SCM och GSCM, detta för att förklara vilka ledningsinsatser som behövs för att uppnå hållbara leverantörskedjor. SCM och GSCM har även varit centrala i vetenskapliga artiklar inom området om hållbara leverantörskedjor och hållbart företagande, därav ansågs det vara relevant för denna studie.

12

3. Metod

Detta kapitel inleds med en förklaring till vilken metod som har använts. Kapitlet innefattar en operationalisering av undersökningens intervjufrågor och även en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts. Det ges en förklaring till hur det insamlade materialet har bearbetats och en reflektion över studiens tillvägagångssätt ges.

3.1 Metodval

I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer tillämpats då syftet är att förklara och öka förståelsen för ett fenomen, vilket i detta fall är hållbarhet. En kvalitativ forskningsmetod är tolkningsinriktad och det grundar sig i en förståelse av verkligheten vilket gör den kvalitativa metoden lämplig för studien (Bryman & Bell, 2017).

Studien har främst en deduktiv ansats då det först skapades en teoretisk referensram som var grunden för undersökningen. Från den teoretiska referensramen utformades sedan de

intervjufrågor som ställdes till respondenterna. En deduktiv ansats beskrivs enligt Bryman och bell (2017) som att de teoretiska överväganden och den information som finns inom området härleder till en hypotes och sedan till den empiriska granskningen. Det är teorin och

informationen som samlats in som styr datainsamlingsprocessen (Bryman & Bell, 2017). Efter att intervjuerna genomförts tillfördes mer data i den teoretiska referensramen som ansågs vara relevant utifrån den information som respondenterna gav. Då det tillfördes

information i den teoretiska referensramen under datainsamlingens gång har även en abduktiv ansats tillämpats (Bryman och bell, 2017). Hallin och Helin (2018) beskriver en abduktiv ansats som att läsningen av teori och empiriskt material kontinuerligt skiftar.

3.2 Operationalisering

Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och den teoretiska referensramen. En operationalisering av intervjufrågorna har genomförts vilket betyder att studiens teori specificeras (Bryman & Bell, 2017). Detta var väsentligt för att resultatet lättare skulle kunna analyseras och kopplas till de teorier och huvudområden som studien innehar. Den intervjuguide som använts i undersökningen finns som bilaga.

Tabell 1. Operationalisering.

13

Hållbarhet Vad betyder hållbarhet för er?

Finns det någon skillnad i betydelsen av de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i er verksamhet?

Denna fråga ställdes för att veta hur företaget tolkar begreppet

hållbarhet för att kunna få en förståelse för resterande svar.

Ta reda på hur företagen ser på de tre

dimensionerna i deras verksamhet. Detta för att få en förståelse för vad företagen fokuserar på. Hosseinpour, Nezakati, Sidin och Yee (2016). Bedenik och Labas (2011). Akhtar, Lodhi och Shah Khan (2015). Miemczyk och Luzzini (2019). Venkatraman och Nayak (2015). KTH (2020). Hållbart företagande/CSR

Vad betyder ett hållbart företagande och CSR för er?

Hur skulle ni beskriva att ni arbetar med ett hållbart företagande?

Ta reda på hur företaget såg på begreppet hållbart företagande och CSR.

Hur företagen arbetar med hållbarhet i verksamheten. Vilka aspekter och åtgärder de arbetar med för att uppnå hållbarhet.

Mane, Tupe & Kishore (2019). Bedenik och Labas (2011). Schramm-Klein, Morschett och Swoboda (2015). Zbuchea och Pînzaru (2017). Arvidsson (2010). Calabrese, Costa, Ghiron & Menichini, (2019).

14

Leverantörer När ni väljer leverantörer, hur ser själva processen ut? Vad är viktigast för er? Utgår ni från några krav?

Är det viktigt för er att ni väljer leverantörer utifrån hållbarhet och använder ni någon CSR-policy när ni väljer era leverantörer? Om ja, varför? Om nej, varför inte?

Om ni anser att era

leverantörer är hållbara, på vilket sätt är dem det?

Påverkar intressenter era val av leverantörer? Hur stor påverkan har dem på era beslut och finns det påtryckningar eller krav om hållbarhet från dem?

Vad företagen anser är viktigt när de väljer leverantörer.

Ta reda på om företagen utgår från några krav när de väljer leverantörer och om dessa påverkar hållbarheten.

För att veta vad deras definition av vad en hållbar leverantör är.

För att förstå om det endast är företagen själva som väljer leverantör eller om andra intressenter är bidragande till valet av leverantörer.

Mane, Tupe & Kishore (2019). Arvidsson (2010). FN (2015).

15

Leverantörskedja Vad innebär en hållbar leverantörskedja enligt er?

Anser ni att ni har en hållbar leverantörskedja? Om ja, varför? Om nej, varför inte?

Vad anser ni behöver göras för att utveckla en mer hållbar

leverantörskedja?

Vilka utmaningar ser ni att det finns för att utveckla hållbara

leverantörskedjor?

För att få en förståelse av vad företaget ansåg vara en hållbar leverantörskedja. För att få en förståelse för om företaget ansåg att deras leverantörskedja var hållbar, samt hur de definierar en hållbar leverantörskedja.

För att förstå vad företaget skulle kunna förbättra för att utveckla en mer hållbar

leverantörskedja.

Öka förståelsen för vad företagen anser vara en utmaning i utvecklandet av en hållbar leverantörskedja. Kerekes och Szegedil (2012).

Orr & Jadhav (2018).

Rudnicka (2016).

Mane, Tupe & Kishore (2019). Wang och Gunasekaran (2017). Shafique, Muhammad och Rahman (2017). Nursyamsiah och Syah (2019). Moh´d, Barber, Garza-reyes, Kumar & Abdi (2017).

Roehrich, Hoejmose & Overland (2017).

16

Samarbete Hur arbetar ni med era leverantörer i

hållbarhetsfrågor? Samarbetar ni med leverantörerna för att uppnå hållbarhet? I så fall på vilket sätt? Om inte, varför?

Hur bidrar ert samarbete med leverantörerna till en hållbar leverantörskedja?

Vilka utmaningar finns det med samarbetet på kort och lång sikt?

Samarbetar ni med andra företag inom samma bransch för att tillsammans utveckla hållbarhet?

Ta reda på om företagen samarbetar med

leverantörer eller endast arbetar på att utveckla hållbarheten från ett eget håll.

Öka förståelsen och tydligheten på vilket sätt ett samarbete kan bidra till en hållbar

leverantörskedja.

Ta reda på vad företag ser som utmaningar för att förstå vilka

eventuella åtgärder som kan tas.

Detta för att se om företag gemensamt arbetar för att utveckla hållbarheten. Rajagopal, Zailani och Sulaiman (2009). Sundquist, Hultén & Gadde, 2018). Ni och Sun (2018). Awan, Kraslawski & Huiskonen (2018). Mafini och Muposhi (2017). Wong (2002). Blome, Schoenherr & Keasser (2013). FN (2015). 3.3 Datainsamling 3.3.1 Urval

Urvalsgruppen för undersökningen har bestått av stora företag inom detaljhandeln.

Anledningen till att detta urval valdes var att det i tidigare forskning framkom att stora företag har en större påverkan på hållbarhet än övriga företag i samhället, samt att det är mer

komplicerat att arbeta med hållbarhetsfrågor inom detaljhandeln än i andra branscher. Då urvalet hade dessa kriterier har ett målstyrt urval tillämpats (Bryman & Bell, 2017). Inför undersökningen kontaktades ca 90 svenska stora företag. Det blev ett stort bortfall då många hade svårt att medverka i undersökningen med tanke på situationen med Covid-19. Slutligen blev det sju stora företag som medverkade i undersökningen. Dessa företag var inom olika branscher som mode, heminredning, hårvård och skönhet, nöje och fritid, bryggeri samt livsmedel. Företagets bransch hade däremot ingen betydelse för undersökningen i sig.

17

Respondenterna som har deltagit i undersökningen har antingen haft en position som någon form av hållbarhetsansvarig, delägare, inköpschef eller VD i företaget. Detta ansågs

nödvändigt för att de skulle kunna svara på undersökningens intervjufrågor eftersom det krävs en viss kunskap om hur företaget arbetar inom området hållbarhet.

3.3.2 Empirisk datainsamling

Insamling av primärdata har skett genom både semistrukturerade och strukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att den som intervjuar håller sig till teman eller

frågeområden i sin intervjuguide. De frågor som ska ställas under en semistrukturerad intervju är i förväg någorlunda bestämda men behöver inte nödvändigtvis ställas i samma ordning eller vara exakta (Hallin och Helin, 2018). En strukturerad intervju innebär enligt Hallin och Helin (2018) att frågorna ställs i samma ordning och att inga följdfrågor kan ställas. De semistrukturerade intervjuerna skedde via telefon eller Skype medan de strukturerade genomfördes via e-post. Det var tre respondenter som deltog i semistrukturerade intervjuer respektive fyra i strukturerade intervjuer.

Med tanke på Covid-19 som råder i samhället under tiden som denna studie har genomförts har inga fysiska möten skett, detta för att se till att ingen råkar föra viruset vidare.

Respondenterna och företagen som har medverkat i intervjuerna har även varit anonyma för att med viss mån förhindra att de vrider på sanningen om hållbarhet i deras verksamhet. Enligt Hallin och Helin (2018) framkommer det att vissa kan vara osäkra kring om de vill bli

intervjuade om de inte är anonyma i studien. Detta beror bland annat på att de är rädda för att hemlig information ska spridas till dess konkurrenter eller att studien berör ett känsligt ämne (Hallin & Helin, 2018). Intervjuerna via telefon och Skype varade i ungefär 30 minuter och det var 16 huvudfrågor som ställdes till alla respondenter i undersökningen. Anledningen till att detta antal frågor ställdes och att intervjuerna hade denna längd var att respondenterna inte skulle tappa fokuset men att det ändå skulle ge tillräckliga svar.

Valet att använda en semistrukturerad intervju grundades i att det skulle bidra till en mer ledig diskussion och att följdfrågor kunde ställas om respondenten inte gett tillräckligt utförliga svar på de huvudfrågor som låg till grund för intervjun. Att det i denna undersökning genomfördes en intervju via telefon är enligt vissa studier en nackdel då det inte går att komma lika nära de som intervjuas som vid personliga möten. Däremot visar andra studier att det inte utgör någon större skillnad förutsatt att respondenterna själva får välja hur de blir intervjuade, vilket var fallet i denna studie (Hallin och Helin, 2018). Utmaningar med att intervjua över Skype menar Hallin och Helin (2018) kan vara att nätverksuppkopplingen är instabil och att intervjupersonerna tappar fokus under samtalet. Telefon- och Skypeintervjuer kan dock båda fungera som hjälpmedel för att nå människor som annars kan vara svåra att få tag på (Hallin & Helin, 2018), som var fallet i denna studie på grund av Covid-19. Ytterligare en fördel som en icke-direkt intervju har är enligt Bryman och Bell (2017) att det kan göra att respondenten lättare svarar på frågor som kan anses vara känsliga.

18

De respondenter som kunde medverka i telefon- och Skypesamtal fick innan intervjuerna erhålla en intervjuguide för att de skulle få en överblick över vad intervjun skulle handla om och för att underlätta att samtalet skulle flyta på. Tanken var även att öka chansen till att få bra och tydliga svar då intervjufrågorna ansågs vara relativt komplexa. En fördel med att respondenterna fick ta del av frågorna innan de skulle besvaras är enligt Hallin och Helin (2018) att personerna får tid att tänka igenom sina svar och hur de ska formulera sig för att det ska bli rätt. En risk med att respondenterna fick en intervjuguide är att de hade större

möjlighet att tänka ut svar som inte var sanningsenliga. Däremot ansågs denna risk vara liten då företagen är anonyma i studien.

Materialet från intervjuerna över telefon och Skype samlades in via anteckningar och ljudinspelningar. Detta för att inte missa någon av den information som respondenterna tog upp under intervjun. Att endast anteckna en intervju menar Lantz (2007) inte är optimalt eftersom det är svårt att ställa frågor, lyssna och anteckna på samma gång. Detta leder till att allt material under intervjun inte skrivs ner vilket bland annat beror på att det är svårt att hinna med (Lantz, 2007). Det är därför en fördel att de intervjuer som skett via telefon och Skype även har spelats in.

Då några företag inte hade tid att medverka i en intervju via telefon-eller Skypesamtal gavs alternativet till företagen att svara på intervjufrågorna via e-post, där de strukturerade

intervjuerna genomfördes. Fördelen med e-postintervjuer är att intervjuaren är mer öppen till det respondenten beskriver på grund av att ingen av parterna under intervjun ser eller hör varandra. Att intervjua via e-post kan därför anses vara mer jämlikt och demokratiskt än övriga metoder. Det finns däremot negativa aspekter med denna intervjumetod vilka bland annat är att det krävs ytterligare mejl för att kunna ställa följdfrågor vilket kan vara störande för respondenterna. Respondenterna tenderar också att vara negativa till att behöva skriva en “uppsats” vilket e-postintervjuer kan relateras till. Därför riskerar engagemanget för studien att minska (Hallin & Helin, 2018).

Då e-postintervjuerna inte var lika utförliga som de över Skype eller telefon har även

sekundärdata samlats in i form av hållbarhetsrapporter från två av de medverkande företagens hemsidor. Detta för att komplettera informationen om hur företaget arbetar inom de olika områdena.

3.3.3 Insamling av vetenskapliga artiklar

Litteraturinsamlingen har främst genomförts via databasen ABI/INFORM GLOBAL i form av vetenskapliga artiklar som finns på Mälardalens högskolebibliotek. Några av de

söksträngar/sökord som använts är “CSR supply chain”, “Supply Chain Management”, “sustainability”, “triple bottom line” och “partnering”. De vetenskapliga artiklarna ansågs vara relevanta då dem är skrivna senast år 2009. Däremot är en av dem skriven 2002 men den ansågs vara relevant då den förekom i ett flertal vetenskapliga artiklar inom ämnet.

19 3.3.4 Litteraturinsamling

Även kurslitteratur har tillämpats i studien för att förklara olika begrepp och tillvägagångssätt, framförallt i metoden. För att hitta relevant kurslitteratur var företagsekonomi och

forskningsmetodik det största fokuset. Den kurslitteratur som slutligen använts i denna studie har bland annat behandlat teorier om intervjumetodik och forskningsmetodik. Utöver

vetenskapliga artiklar och kurslitteratur har även rapporter och artiklar från olika internetkällor använts i bakgrunden, vilka bland annat är från WWF, Tillväxtverket, Regeringen och Sveriges radio. Internetkällor anses vara mindre trovärdiga då de inte har granskats på det sättet som vetenskapliga artiklar har gjorts. Dessa internetkällor har varit kompletterande till studien då de inte kan ses som en ersättning för vetenskapliga artiklar (Bryman & Bell, 2017). Däremot ansågs informationen av dessa internetkällor vara relevant och trovärdig då de är väl igenkända.

3.4 Analysmetod

Efter att materialet från telefon- och Skypesamtalen samlats in transkriberades det och ett bortfall genomfördes av det material som inte har varit användbart för studiens syfte. E-postintervjuerna granskades och väsentligt material valdes ut. Enligt Lantz (2007) är det första steget i databearbetningen att ta bort den datamängd som inte är nödvändig för att kunna utföra analysen. Detta för att förenkla och ta fram viktiga data (Lantz, 2007). Det insamlade materialet från respondenterna presenterades var för sig i empirin för att få en helhetsbild av företagets arbete. Det empiriska materialet kodades utifrån begrepp och

generella påståenden för att sedan delas in i olika kategorier, vilka var hållbarhetsarbete, krav och samarbete. Enligt Hallin och Helin (2018) är detta ett vanligt tillvägagångssätt för att analysera kvalitativt material och kan vara till hjälp för att se mönster i materialet. Att presentera det utvalda empiriska materialet i löpande text anses vara negativt på grund av att innehållet blir för massivt och det kan vara svårt att se flera dimensioner samtidigt. Att bilda kategorier som i denna uppsats gör därför att materialet blir mer överskådligt och att frågan kring fenomenet lättare kan besvaras (Lantz, 2007).

3.5 Metodreflektion

Att använda sig av telefon och Skype för att intervjua respondenterna resulterade i att det ibland var svårt att uppfatta vad de sa. Detta berodde bland annat på uppkopplingen och att ljudet kunde vara otydligt. Vid en av intervjuerna fanns det andra störningsmoment på grund av att respondenten befann sig i en miljö med andra personer vilket ledde till mycket

bakgrundsljud. Materialet som spelades in blev därför ibland svårt att tolka. Dessa störningsmoment hade kunnat undvikas med en fysisk intervju. Att kunna genomföra intervjuerna utan personliga möten var däremot nödvändigt på grund av den rådande situationen med Covid-19. Att resa till alla respondenter för fysiska möten hade även varit mycket tidskrävande eftersom dessa befann sig i olika städer. Något som hade kunnat förbättrat studiens tillförlitlighet är om respondenterna hade fått bekräftat resultaten i

20

frågorna i förhand för att kunna svara uppriktigt. De respondenter som har svarat via mejl har även haft tid att formulera om sina svar för att svara i enlighet med verkligheten. Nackdelen med e-postintervjuerna var att svaren var mindre utförliga än de som framkom via telefon och Skype i och med att inga följdfrågor kunde ställas direkt under intervjun. Svaren från

intervjuerna diskuterades sinsemellan forskarna och därför kunde en gemensam förståelse för det empiriska materialet utformas, vilket skapade en större pålitlighet (Bryman & Bell, 2017).

För att öka den rättvisa bilden av undersökningen hade ett alternativ varit att även undersöka hur leverantörernas uppfattningar var. Detta ansågs däremot inte vara relevant då denna undersökning syftar till att förstå hållbarhetsarbetet ur detaljhandelns perspektiv. Eftersom studien undersöker ett begränsat antal företag finns ingen garanti på att resultatet kan appliceras på andra sociala miljöer och sociala situationer då arbetssättet kan se olika ut i olika företag. På grund av att hållbarhet är i ständig utveckling anses överförbarheten av denna studie vara låg eftersom respondenternas svar kan se annorlunda ut i en annan tid. Tanken med studien var från början att undersöka en specifik del av företags

hållbarhetsarbete. Men på grund av tidsperioden och Covid-19 kunde inte tillräckligt med företag medverka i studien för att uppnå den mättnad som behövdes. Därav fick denna studie fokusera på två delar av hållbarhetsarbetet vilka var företagets krav på leverantörer och dess samarbete.

21

4. Empiri

I detta avsnitt presenteras först respondenternas befattning, vilken bransch de arbetar i och hur de har intervjuats. Avsnittet innefattar sedan det insamlade materialet från intervjuerna vilket är indelat i underrubrikerna hållbarhetsarbete, krav och samarbete.

Tabell 2. Beskrivning av respondenter och intervjuform.

Respondent Bransch Befattning Intervjuform

1 Mode och

heminredning

Hållbarhetschef i koncernen, och VD för ett av bolagen inom koncernen

Skype

2 Heminredning Kvalitéts- och Hållbarhetsansvarig Skype 3 Hårvård och

skönhet

Kommunikations- och hållbarhetschef Telefon

4 Bryggeri Hållbarhetschef E-post

5 Nöje och fritid Delägare och inköpschef E-post

6 Livsmedel VD E-post

7 Livsmedel Senior hållbarhetsstrateg E-post

4.1 Respondent 1

4.1.1 Hållbarhetsarbete

Respondenten förklarar att de arbetar med hållbarhet genom att de har satt en struktur där de var tredje år gör en ordentlig väsentlighetsanalys. Detta innebär att de går ut och frågar kunder, ägare och anställda vad de viktigaste frågorna är att arbeta med. Utifrån detta sätts en strategi och plan som uppdateras var tredje år. Idag har företaget en strategi och målbild mot 2025 inom de flesta områdena. De arbetar även kvartalsvis i koncernledningen genom att följa upp och se hur väl projekten och målen tacklas.

4.1.2 Krav

Respondenten menar att de följer en uppförandekod när de väljer sina leverantörer och att leverantörerna utvärderas främst ur ett socialt perspektiv. Hen förklarar även att de inte påbörjar ett samarbete eller lägger en order hos en leverantör innan det finns ett giltigt årligt protokoll som godkänts. Företaget beskrivs även ha blivit mycket hårdare med vilka

leverantörer som kommer in i leverantörsbasen. Utöver detta följer de varje år upp hur väl leverantörerna uppfyller kraven genom att samla in data från sin befintliga leverantörsbas angående hur gröna de är. Detta innebär att de tittar på vilka energikällor leverantörerna använder sig av, hur de hanterar avloppsvatten, om de arbetar med hållbara material och hållbara processer med mera. Alla företagets leverantörer har även en åtgärdsplan inom något

22

område och det är viktigt att de arbetar med dessa punkter och visar att de arbetar på att bli bättre. Hen ger som exempel att de har ställt ett ultimatum på leverantörer att de ska använda mer hållbar bomull. Om inte leverantörerna följer detta kommer företaget att istället göra inköp från andra tillverkare. Respondenten beskriver att de har många bra leverantörer som exempelvis går på 100 procent solenergi, har system för avloppsvatten, arbetar med återvunna material med mera. Företaget har även byggt sin egen poäng-modell vilket betyder att de viktar saker olika högt. Har en leverantör en siffra som är bättre än 3,5 på en skala 1-5 anses leverantören vara grön. Respondenten beskriver att en hållbar leverantörskedja för dem handlar om hållbarhet dels från ett socialt perspektiv på alla producerande enheter, bland annat att människorna som arbetar i fabrikerna ska må bra och att de ska kunna leva på den lönen de tjänar. Det beskrivs även handla om klimatet. Respondenten menar däremot att det ibland är mest viktigt att hitta en leverantör med en viss produkt än att leverantören är hållbar.

4.1.3 Samarbete

Respondenten beskriver att företagets agent tar hand om de allra största volymerna som de köper och dessa blir företagets CSR-personer på plats. Agenten har därmed allra mest kontakt med leverantörerna direkt och arbetar med kvalitetskontroller. Utöver detta arbetar företagets produktchefer ihop med leverantörerna för en gemensam produktutveckling. Samarbetet kan till exempel innebära att de diskuterar och ser hur de kan hjälpas åt för att bli mer hållbara. Respondenten förklarar att samarbetet med leverantörerna innebär att de kan jobba på hur de kan få en mer grön leverantörskedja. Detta genom att de exempelvis ser över hur de kan minska sin klimatpåverkan och sina utsläpp. Till exempel har organisationen nyligen arbetat med sina leverantörer för att utveckla en serie av möbler som alla skulle vara certifierade. Hen beskriver även att ett samarbete kan handla om att de ber sina leverantörer att exempelvis installera en viss teknik och att de då som köpare går med på att köpa en viss volym från dessa.

4.2 Respondent 2

4.2.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 2 förklarar att hållbarhet genomsyrar allt dem gör i verksamheten. Hen menar att det inte är en fråga som behandlar om företaget ska arbeta med det, utan hur de ska arbeta för att uppnå ett hållbart företagande. Hen förklarar även att de satt upp mål, exempelvis har de haft som mål att 100 procent av företagets leverantörer ska vara socialt auditerade 2020 och att 90 procent ska vara kvalitetscertifierade, vilket de har uppnått.

4.2.2 Krav

Respondenten förklarar att de har en produktöverenskommelse med sina leverantörer som innefattar social hållbarhet, uppförandekoder och kvalitetskrav. Enligt respondenten börjar inte företaget att arbeta med nya leverantörer om de inte är socialt reviderade och godkända. Det krävs också att dessa skriver på och följer organisationens kvalitetskrav. Respondenten svarar också att de har en restriktionslista på kemikalier och ämnen som inte får vara med i

23

deras produkter. De följer de lagkrav som både EU och Sverige har från läkemedelsverket och naturvårdsverket. Hen förklarar att leverantörerna arbetar med ett slags

kvalitetsledningssystem och på grund av detta kan ha kontroll på produktionen och sättet de arbetar på. Hen förklarar även att deras leverantörskedjor är hållbara på grund att det

exempelvis inte finns något barnarbete i fabrikerna, de anställda får betalt och har rätt till fackliga anslutningar samt att de har rätt tankesätt i ledarskapet.

4.2.3 Samarbete

Respondenten förklarar att de samarbetar med sina leverantörer genom att de kan titta på hur de använder energisystem, vatten och kemikalier och sedan komma med förslag på hur de kan förbättra sig på diverse områden. Det kan exempelvis handla om att byta kolenergi till en annan typ av energi eller att de byter ut sina kemikalier till mindre farliga sådana.

Respondenten förklarar att de ställer frågor till sina leverantörer i form av “Vart försvinner vattnet? Kan ni ha så att ni samlar in regnvatten? Kan ni ha solpaneler? Mäter ni energi? Vad köper ni för energi? Om ni har kol kan ni byta till det här istället? Vad har ni för kemikaliehantering? Kan ni byta ut till mindre farliga kemikalier?” Hen beskriver även att deras företag arbetar ihop med inköpskontor som sitter ute i alla produktionsländer, vilka exempelvis är Kina, Indien och Pakistan. Detta gör att de har närhet till sina leverantörer och att de som arbetar på inköpskontoren kan besöka dessa. De på inköpskontoren pratar

leverantörernas språk och tillsammans kommer de överens om hur de ska åtgärda problem, både på den sociala biten men även på kvalitetsbiten. Hen förklarar att det exempelvis är viktigt att se till att leverantörerna har en produktion som gör att de inte producerar felaktiga varor för då behöver inte råvaror slängas. Företaget utbildar även sina leverantörer inom hållbarhet. Respondenten beskriver däremot leverantörskedjan som komplex eftersom den består av många led och att de inte äger sina egna leverantörsfabriker utan samarbetar med dessa, vilket leder till att det blir en utmaning att hålla koll på råvarorna.

4.3 Respondent 3

4.3.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 3 beskriver att de arbetar med ett hållbart företagande genom att de upprättar en hållbarhetsredovisning där dem förklarar hur de arbetar med intressenterna. De gör även en väsentlighetsanalys som beskriver hur företaget påverkar närsamhället. Respondenten beskriver att de arbetar mycket med arbetsmiljö och att de tar ansvar för sin personal. Hen nämner att de som företag försöker att inte påverka miljön ur ett negativt perspektiv.

4.3.2 Krav

Respondent 3 berättar att de har en policy i grunden som visar att deras leverantörer ska ta ett ansvar. Denna policy måste leverantörer signera för att få leverera till dem. Respondenten menar att företaget har en leverantörsförsäkran som leverantörerna får skriva under som innebär att de ansvarar för sina anställda, sin närmiljö och distributionskedjan. För dem är det viktigt att leverantörerna visar dokumentation på ingående bitar. På grund av deras policy har

24

de också rätten att göra revisioner av bolagen, att göra besök och att se till att leverantören lever upp till det dem förväntar sig. Att de besöker sina leverantörer händer mer eller mindre någon gång och framförallt för deras egna produkter. Företaget har en oberoende konsult som en gång per år ger information om vilka ämnen som de bör ta bort från produkterna vilket de följer. Respondenten förklarar även att mycket av utvecklingen av deras sortiment drivs av påtryckningar och krav från konsumenterna. I sin tur påverkar företaget leverantörerna genom att berätta vad konsumenterna vill ha. Respondenten uttrycker att deras leverantörer är

hållbara bland annat på grund av att en av deras leverantörer är en av världens mest hållbara bolag. Hen nämner också att de flesta produkterna tillverkas i Europa i relativt god miljö. Hen beskriver att ju större företaget är desto större ansvar har det. Större företag har fler

intressenter och i och med det granskas de mer. För de mindre leverantörerna är det svårare och det är därför viktigt att göra en upphandling med dem.

4.3.3 Samarbete

Respondent 3 beskriver att de arbetar med leverantörerna för att gemensamt lyfta fram miljömärkta produkter. De driver också frågan i att utforma förpackningarna på ett visst sätt för att minska luften i dessa och de arbetar med att göra större förpackningar för att minska transporter. Hen ger som exempel att cylindriska förpackningar i en låda skapar mer luft än kvadratiska vilket innebär att kvadratiska förpackningar bidrar till en mindre negativ påverkan på miljön. Respondenten förklarar också att de har leverantörer som arbetar med plast från haven och att de själva vill vara med och bidra till att bra plaster används för produkterna samt att de går att återvinna. Dessa samarbeten med leverantörerna bidrar till att de kan inspirera andra aktörer. För respondenten handlar samarbetet om hur de kan hjälpa till i det skedet från att produkter lämnar tillverkningen till att det kommer in i lagret. Detta för att de beskriver sig vara bra på logistik. De beskriver sig även bidra genom vilken typ av

förpackning och produkt det finns en efterfrågan på.

4.4 Respondent 4

4.4.1 Hållbarhetsarbete

Respondent 4 arbetar med hållbarhet genom att de tar ansvar för klimat och miljöfrågor för en hållbar verksamhetskultur. De tar även ansvar för deras medarbetare i leverantörskedjan och dem beskriver att de engagerar sig i samhället. I företagets hållbarhetsrapport beskrivs hållbarhet som en grundpelare i deras strategi och där ingår den egna verksamheten och produkternas påverkan på människor, miljö och samhället. De områden företaget har fokus på inom hållbarhet är att de vill ställa om till fossilfritt och att de vill ha en cirkulär och smart resursanvändning. Företaget arbetar med att göra en väsentlighetsanalys och det är de väsentliga frågorna som ligger till grund för företagets hållbarhetsstrategi.

4.4.2 Krav

Vad gäller leverantörerna för respondent 4 gör de leverantörsbedömningar vad gäller kvalitetskrav, miljökrav och krav på goda arbetsvillkor. Hen förklarar att en hållbar