"Plikten kallar": En studie om hur skolplikten har påverkat undervisningen för förskoleklassen, utifrån lärares perspektiv

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

”Plikten kallar!”

-

En studie om hur skolplikten har påverkat undervisningen

för förskoleklassen, utifrån lärares perspektiv

Sanna Ahlgren och Malin Losbjer

Handledare: Caitlin Mc Evoy Examinator: Farzaneh Moinian

Sammanfattning

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar i verksamheten efter införandet av skolplikt för 6 åringar. Vi vill ta reda på om lärarnas yrkesroll och innehållet i undervisningen har förändrats. Vi vill även undersöka vad skolplikten innebär för leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes? Bakgrunden till vår undersökning är kopplad till styrdokument som bidragit till förändringar för förskoleklassen. Förskoleklassen fick en egen läroplan 2016 och skolplikten för förskoleklass började gälla höstterminen 2018. I juli 2019 infördes en obligatorisk kartläggning med fokus på elevers ämneskunskaper i svenska och matematik vilket utökat kravet på både lärare och elever.

Den metod vi använt i undersökningen är samtalsintervjuer och en enkätundersökning, frågorna som ställdes är kopplade till våra forskningsfrågor. Respondenterna i intervjuerna bestod av fem förskollärare från Gotland och Göteborg, vilka har arbetat varierande länge som lärare i förskoleklass. På enkätundersökningen svarade 78 stycken förskoleklasslärare från hela Sverige. Materialet från våra undersökningar har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i det läroplansteoretiska perspektivet för att försöka synliggöra effekter som införandet av skolplikten för förskoleklassen medfört.

Studiens resultat visar att förändringar har skett efter skolpliktens införande. Några av de förändringar som förskollärarna upplevt är att yrkesrollen har förändrats, de upplever att de tillhör grundskolan mer än förskolan idag och även att de fått fler arbetsuppgifter efter skolpliktens införande. Lärarna upplever att leken har fått mindre plats totalt sett i verksamheten. I samtalsintervjuerna framkommer det däremot att det förekommer mer lek som integreras i undervisningen efter att skolplikten infördes.

Med tanke på att det skett många förändringar för förskoleklassen på kort tid drar vi slutsatsen att den nya läroplanen, skolplikten och kartläggningen tillsammans bidragit till förändringarna som skett i verksamheten. Vi tolkar att dessa förändringar skett delvis för att höja de internationella undersökningarna vilka berör ämneskunskaper hos eleverna och staten har därmed höjt kunskapskravet för elever. Detta är intressant för vidare forskning med att undersöka alla faktorer som påverkat förändringen, samt att hålla undersökningen till en kommun då resursfördelningen i skolan ser olika ut i landets kommuner.

Nyckelord: Skolplikt, Lek, Undervisning, Förskoleklass, Realiseringsarena, Formuleringsarena, Kartläggning, Kunskapskrav, Förskollärare

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 1

1.INLEDNING ... 1

2.SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 2

3.BAKGRUND ... 3

3.1STYRDOKUMENT KRING FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLPLIKTEN ... 3

3.2SKOLPLIKT ... 5

3.3LEKENS BETYDELSE ... 6

4.TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 8

5.FORSKNINGSÖVERSIKT ... 10

5.1SKOLSTART ... 10

5.2LEK OCH LÄRANDE I UNDERVISNINGEN ... 11

6.METOD OCH MATERIAL ... 14

6.1ARBETSFÖRDELNING ... 14

6.2DELSTUDIE 1:INTERVJUSTUDIE ... 14

6.2.1 Urval och avgränsningar Delstudie 1 ... 16

6.2.2 Datainsamling delstudie 1 ... 16

6.2.3 Reflektion över metoden ... 16

6.3DELSTUDIE 2:ENKÄTUNDERSÖKNING ... 17

6.3.1 Urval och avgränsningar Delstudie 2 ... 17

6.3.2 Datainsamling delstudie 2 ... 18

6.3.3 Reflektion över metoden ... 18

6.4REFLEKTIONER ÖVER RELIABILITET OCH VALIDITET ... 19

6.5ETISKA HÄNSYNSTAGANDEN ... 20

7.RESULTAT OCH ANALYS ... 21

7.1RESULTAT OCH ANALYS DELSTUDIE 1 ... 21

7.1.1 Reflektioner kring införandet av skolplikt ... 21

7.1.2 Förändringar för lärarna, verksamheten och barnen ... 23

7.1.3 Lekens betydelse i förskoleklassen ... 23

7.2RESULTAT DELSTUDIE 2 ... 25

7.2.1 Förändringar i verksamheten och för lärarna i deras yrkesroll. ... 25

7.2.2 Innebär skolplikten att det har skett förändringar för leken i undervisningen? ... 29

7.3ANALYS DELSTUDIE 2 ... 31

7.3.1 Skolpliktens påverkan på undervisning och yrkesroll ... 32

7.3.2 Lek ... 32

8.DISKUSSION ... 33

8.1DISKUSSION ... 33

8.1.1 Effekter av skolplikten på verksamheten och lärares yrkesroll ... 33

8.1.2 Skolpliktens konsekvenser för lek som en del av undervisningen ... 35

9.KONKLUSION ... 37 9.1 Fortsatt forskning ... 37 LITTERATURLISTA ... 39 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 40 BILAGOR ... 43 BILAGA 1 ... 43 Skolplikt ... 43

BILAGA 2 ... 44

Medgivande till deltagande i en studie ... 44

BILAGA 3 ... 46

Enkät ... 46

1

1.Inledning

Som framtida förskollärare är en del av vår utbildning verksamhetsförlagd utbildning, även kallad VFU-period. Under våra VFU-perioder och när vi tidigare arbetat med barn har vi uppmärksammat att barn som går i förskoleklass är olika skolmogna och ligger på olika kunskapsnivåer vilket vi antar är en utmaning för lärare. När vi själva gick i det som då kallades Lekis upplevde vi att dagarna i denna verksamhet bestod till största delen av fri lek, vi hade ingen undervisning i ämneskunskaper innan vi började i första klass. Vi har egna barn som gick i förskoleklass innan det blev en obligatorisk skolgång från 6 års ålder och har därför funderat på om undervisningen och innehållet förändrats sedan dess.

Förskoleklassen är ett år som ska vara en övergång från förskolan till skolan där pedagogen ska följa barnets utveckling genom lek och undervisning. Skolplikten för förskoleklass infördes 2018 och leken beskrivs i förskoleklassens del i läroplanen på följande sätt: “I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera.” (Lgr11, rev 19, s. 18) I Förskoleklass ska undervisningen innehålla fysiska aktiviteter och elever ska få möjlighet att delta i lekar av olika karaktär (Lgr11, rev 19, s. 21). Förskoleklassen var fram till hösten 2018 inte obligatorisk, i januari 2018 kom beslutet från riksdagen om att införa skolplikt för förskoleklass. Skolverket refererar till skollagen som säger att skolplikt gäller från höstterminen det år barnet fyller sex år och upphör när vårterminen slutar tio år efter att den börjat, oftast när eleverna slutar årskurs 9. Vårdnadshavare har ansvar för att barnet går till skolan och att skolplikten uppfylls (2020).

I detta självständiga arbete har vi valt att undersöka hur skolplikten har påverkat verksamheten. Det vi tycker är intressant att ta reda på är om lärarna lägger upp undervisningen på samma sätt idag som de gjorde innan skolplikten infördes för förskoleklasselever 2018.

För att ta reda på hur skolplikten har påverkat verksamheten har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har i delstudie 1 intervjuat fem förskollärare i förskoleklass och i delstudie 2 har vi använt oss av en enkätundersökning för att få svar på vilka effekter skolplikten haft för lärare och för verksamheten. Vi vill även ta reda på om det ingår lika mycket lek i undervisningen idag som innan skolplikten infördes. Vi har analyserat detta utifrån tidigare forskning, läroplansteorin och skolans styrdokument.

2

2.Syfte och forskningsfrågor

Vi vill med vår studie ta reda på skolpliktens betydelse för hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar inom undervisningens innehåll och hur de förstår sin yrkesroll i

samband med införandet av skolplikt. Vi vill även undersöka vad skolplikten innebär för

leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes. För att svara på våra forskningsfrågor har vi gjort både en kvalitativ och en kvantitativ studie.

Frågeställningarna är följande:

1. Vilka effekter har skolplikten haft på verksamheten i förskoleklass och för lärarna i deras yrkesroll?

a) På vilket sätt har förskoleklassen ändrat sig efter att skolplikten infördes? b) Hur upplever lärarna förändringarna?

2. Vilka konsekvenser har skolplikten haft för lek som en del av undervisningen?

3

3.Bakgrund

Förskoleklass är en särskild skolverksamhet som har en historia kopplad till barnomsorg och lek, vilken alltid har haft en stor betydelse för barns lärande. År 1975 kom lagen om allmän förskoleverksamhet som gav alla 6-åringar rätt till en plats på förskolan. Allmän förskoleverksamhet utvidgades efter hand till att alla småbarn kunde garanteras en plats inom barnomsorgen. Det som tidigare hette daghem heter nu förskola och har ett tydligare pedagogiskt uppdrag med egen läroplan (Burman, 2014, s. 196). Enligt Lundqvist (2018) blev det som har hetat daghem, 6-årsverksamhet och lekskola år 1998 Förskoleklass. Förskoleklassen fick år 2016 en egen läroplan. I den nya läroplanen benämns barn i förskoleklass för elev istället för att de benämns som barn vilket de gör i förskolans läroplan. Förskoleklassen ska förbereda eleven för sin fortsatta utbildning och de ska utvecklas så att de når kunskapskraven i skolan. Verksamheten ska utgå från elevernas intressen, behov och färdigheter (2018, s. 23–24). 1 juli 1996 fick Barnomsorg- och skolakommittén i uppdrag att anpassa och omarbeta grundskolans läroplan så att den skulle anpassas efter förskoleklass och skolbarnomsorg, detta medförde att förskolan fick en egen läroplan 1998 (Lundgren, 2017, s. 120). Mellan 1998 och 2016 hade alltså inte förskoleklassen någon egen läroplansmål utan förhöll sig till både förskolans och grundskolans läroplaner.

I rapport 391 från Skolverket (2013) förklaras att skolan ska vara likvärdig för alla barn. Resurser ska fördelas till grundskolan för att nå målen som står i läroplanen och ge alla elever en likvärdig utbildning av god kvalitet. Fördelningen av resurser ska anpassas elevernas olika förutsättningar och behov, det är kommunerna och de enskilde huvudmännen som avgör vilka finansiella och organisatoriska resurser som krävs för att nå de nationella målen. Studien visar att det finns stora variationer mellan olika kommuner i tilldelning av resurser till skolan och fördelningen mellan verksamheterna (2013, s.10 och 49).

I följande avsnitt sätts studien i ett samhälleligt sammanhang. Förskoleklassen och skolplikten förklaras utifrån vad som beskrivs i styrdokument samt vilken betydelse leken haft och fortfarande har för pedagogiken.

3.1 Styrdokument kring förskoleklass och skolplikten

För att få en överblick av vad som bestämts av staten är det relevant att se över vad lagar och förordningar säger om förskoleklassen. Enligt Skolverket (2020) innebär skolplikt att alla barn som bor i Sverige måste delta i skolverksamhet (2020-10-12). Skolplikten infördes 2018 och förskoleklass gick från att vara en frivillig verksamhet till en obligatorisk skolverksamhet.

Ulla Galder skriver i sin avhandling om styrdokument och en likvärdig skola. Hon menar att styrdokument ses som idéer eller föreställningar som förs vidare såväl inom som mellan de

4

olika nivåerna inom styrkedjan, av de tjänstemän som ingår i statliga myndigheter, kommunala förvaltningar och enskilda skolor (Galder 2011, s. 136). Det innebär att analysen av styrdokumenten ska fokusera på de olika föreställningar och idéer som framkommer från staten och även de andra nivåerna och hur det eventuellt kan tolkas. Hon fortsätter ”Eftersom det är varje enskild kommun som ansvarar för tolkningen och genomförandet av det statligt formulerade uppdraget är enskilda elever beroende av att det finns vetande, kunnande och erfarenhet att möta alla elever oavsett deras förutsättningar annars urholkas innebörden av uttrycket ”en skola för alla”” (Galder 2011, s. 136–137). Det betyder att styrdokument tolkas av varje enskild kommun som genomför uppdraget och det krockar med föreställningen att det finns ”en skola för alla” när styrdokumentet tolkas på olika sätt.

Riksdagen har i skollagens 9 kapitel 2§ som gäller förskoleklassen beslutat att: “Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning”. (SFS, 2010:800) Gustav Fridolin meddelade 3 augusti 2017 att Utbildningsdepartementet i Regeringen beslutat att skolplikt ska gälla för alla barn bosatta i Sverige från höstterminen det år barnet fyller 6 år (Regeringskansliet, 2017). Tidigare började skolplikten först när barnet gick i första klass. Gustav Fridolin menar att skolplikten i förskoleklass ger en jämlik start för barnen:

Alla barn ska få en bra start in i skolan. Förskoleklassen ger en jämlik start i barns upptäckande av språk, matematik och andra kunskaper. Mötet mellan förskolans och grundskolans pedagogik ger en möjlighet att möta alla barn där de är, och det här stärker förskoleklassens roll och ansvar i ett sammanhållet skolsystem. (Regeringskansliet, 2017)

Förskoleklassen har gått från att ha varit ett år där barnen vistats i en verksamhet utan tydliga mål mellan förskola och skola till att ha blivit en verksamhet med ett tydligt pedagogiskt uppdrag. Idag har förskoleklassen en egen läroplan där barn benämns elev och där eleverna förbereds för att börja i skolan och för vidare utbildning.

I skollagens allmänna bestämmelser för förskoleklassen kap. 9, 2§ står det även att: “Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap”. (SFS, 2010:800) Skolan är en plats där alla socioekonomiska klasser möts på samma villkor, med skolplikten kan även barn som annars inte skulle gå i skolan förrän i första klass få en likvärdig start både kunskapsmässigt och socialt. 2018 röstade Sveriges riksdag att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. I artikel 28 och 29 beskrivs barnets rätt till utbildning där den obligatoriska grundskoleutbildningen ska vara kostnadsfri och tillgänglig för alla. Barnen ska i utbildningen lära sig att ta ansvar för sitt eget liv i ett fritt samhälle. I konventionens, artikel 31, står det att barn har rätt till fritid, vila och lek anpassat efter deras ålder (Barnkonvention, 2020-10-20). Även denna lag styrker barnens rätt till en likvärdig utbildning.

Införandet av skolplikten för förskoleklass 2018 och införandet av läroplanen för förskoleklass 2016 har medfört att alla elever får en jämlik start i skolan, för att genom utbildning få möjlighet att bli goda samhällsmedborgare. Alla barn får samma

5

förutsättningar för en likvärdig utbildning oberoende av deras socioekonomiska bakgrund eller vart i Sverige de är uppvuxna. Med vår studie vill vi titta närmare på vilka effekter denna lagstiftning fått för förskoleklass.

Statens bestämmelser ska kunna genomföras i skolan och 2019 kom ytterligare bestämmelser där kunskapskravet ökar i förskoleklass. På Skolverkets hemsida (2020) kan man läsa om nya bestämmelser från den 1 juli 2019, då en förstärkning av skollagen infördes med att elevers kunskapsutveckling ska följas upp genom en obligatorisk kartläggning. Denna kartläggning är en garanti för tidiga stödinsatser för att läsa, skriva och räkna. Syftet med att ge tidiga stödinsatser är att fler elever ska kunna uppfylla kunskapskraven i årskurs 1. Det finns även andra orsaker till att garantin infördes och en av dem är att svenska resultat sjunkit de senaste åren i internationella undersökningar. En ytterligare orsak är att resultaten i de nationella proven i årskurs 3 visar att många elever inte uppnår kraven i svenska och matematik (Skolverket, 2020). Kartläggningen ställer högre krav på lärarna eftersom kontrollen ska utföras, vi vill undersöka om leken får mindre plats i undervisningen då denna kartläggning tar mycket av lärarnas tid.

3.2 Skolplikt

Skolplikten har varit en omdebatterad skolreform inom Lärarförbundet och utbildningsutskottet. Diskussioner om skolplikten började redan 2012, politikerna och facket menade att barn har större möjlighet att lyckas i skolan om förskoleklassen blir obligatorisk (Lärarförbundet, 2014). Diskursen kring skolplikten för förskoleklassen var grunden för ett likvärdigt utbildningssystem, vilket skulle ställa högre krav på kunskap och kreativitet. Detta baserades bland annat på att barn som gått på förskola klarade sig bättre i skolan (Lärarförbundet, 2014). Kunskapskravet i dagens samhälle ser ut att vara en viktig aspekt av förändringen som skett för förskoleklassen. Lek, lärande och omsorg ska fortfarande finnas kvar och med vår studie vill vi se om lek och omsorg blir lidande i ett samhälle som kräver ökade ämneskunskaper i svenska och matematik.

Ordförande i Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand säger att Lärarförbundet kämpat länge för skolplikt för förskoleklass. Detta främst på grund av att fånga upp de 2 % sexåringar som inte deltar i någon form av pedagogisk verksamhet samt att lärarna får bättre förutsättningar. Förskollärare Gina Östergren hoppas på mer tid för planering och att planeringstiden blir mer lik lärarnas, hon menar att det är bra om förskoleklassen blir mer lik skolan, men inte att den ska bli nya årskurs 1. Det är viktigt att förskoleklassen fortsätter med förskolans pedagogik och arbetssätt (Läraren, 2018). Även i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet betonar man att 2% av alla sexåringar inte deltar i någon form av pedagogisk verksamhet, detta motsvarar ca 2000 barn i Sverige (Regeringskansliet, 2017). Innan skolplikten infördes 2018 fanns flera förväntningar från olika håll om bland annat mer planeringstid, att förskoleklass blir mer lik skola och en jämlik start för barnen. Det är även

6

viktigt att fortsätta med förskolans pedagogik och sätt att arbeta. Förskoleklass har blivit en skolverksamhet med många förväntningar vilket har betydelse för lärares yrkesroll.

3.3 Lekens betydelse

Genom att kunskapskravet ökar måste vi ändå ta tillvara på förskolans pedagogik där leken har en stor betydelse i verksamheten. Enligt svensk lag har barn rätt till lek anpassad efter deras ålder (Barnkonvention, 2020-10-20). Lek ska tas på djupaste allvar menar Jensen och Harvard (2009), detta för att barn övar sig på att styra sina tankar när de föreställer sig en lekvärld, de anpassar sig efter vad andra gör i leken och de får pröva olika strategier. Barnet ökar sin självtillit genom leken samt sin självkontroll när de leker själva eller med andra (2009, s. 53). Leken har länge haft stor betydelse i förskolan och leken lyfts även fram i förskoleklassens avsnitt i läroplanen:

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. (Lgr11, rev 19, s. 18)

Jensen och Harvard (2009) skriver att Rousseau redan på 1700-talet betonade att leken ska ligga som grund i all undervisning och att det är genom leken som barnen lär sig att utforska sin närmiljö (2009, s. 35). Löfdahl (2004) menar att leken haft en framträdande position i svensk förskola väldigt länge, men att lekforskningen förändrades under 90-talet. Man såg då inte längre på enskilda beståndsdelar i leken, utan man såg leken som en helhet där olika komponenter samverkar och bidrar till barns meningsskapande. Leken är idag en aktivitet som används till lärande i förskolan (2004, s. 38–40). Löfdahl (2004) skriver att Lindqvist beskriver lekvärdar som är ett lekpedagogiskt arbetssätt, där pedagoger tillsammans med barn skapar möjlighet till lek genom olika skapande arbetssätt och estetiska uttrycksformer. Att ge liv till en karaktär har avgörande betydelse genom rollgestaltning, det räcker inte bara att ha rekvisita för att utveckla innehållet i leken. Här kan barnen kliva in i en lekvärld där de kan vara elaka, snälla eller modiga. Det är dialogen mellan barnen och vuxna som skapar handlingen inom ramarna som vuxna har satt upp. När barn får använda sig av sin fantasi i leken hjälper det dem att tolka och förstå sin omvärld (2004, s. 44–45). Lekens betydelse för barns sociala samspel är viktig för att fungera i samhället och tillsammans med andra, lek hjälper barn att förstå sin omvärld och fungera i den.

I den svenska kulturen är barns lek högt värdesatt och betydelsefull för barns utveckling och välmående, de kan utveckla olika kunskaper förklarar Johansson i Pramling Samuelsson & Pramling (2008). För att barnen ska känna sig värdefulla och omtyckta blir även lekkamrater viktiga i leken. Enligt flera forskare kan lek beskrivs som spontan, frivillig och lustbetonad och detta leder till glädje. Leken förklaras även som icke målinriktad och att det som sker i leken inte är på riktigt, den ses som något positivt som bidrar till barns utveckling och välmående (2008, s. 109–110). Ämneskunskaper är viktiga för barns vidareutbildning men

7

sociala kunskaper som prövas i leken är minst lika viktiga. Barn behöver dessa kunskaper för att kunna orientera sig tillsammans med andra i samhällets olika arenor och detta bidrar till välmående.

Leken är viktig för barn för att förstå sin omvärld vilket Löfdahl (2014) lyfter genom William Corsaros begrepp “kamratkulturer”. Barn möts i olika miljöer exempelvis i förskola eller i skolan, där barnen skapar en viss kamratkultur tillsammans i gruppen. I denna kamratkultur skapar barnen rutiner, värderingar, handlingar och funderingar som genom interaktion delas med varandra. För att förhandla och förmedla innehållet är språket viktigt att ha. I dessa kamratkulturer tolkar barnen sin omvärld tillsammans för att få en förståelse för normer, värderingar och händelser som finns i deras omgivning. I barnens lekar reproducerar barnen vuxenkulturen genom att exempelvis pröva att bestämma som vuxna, vara elaka, bråkiga eller lydiga. Detta kallas för tolkande reproduktion där barnen tolkar vuxenvärlden och reproducerar den i sina lekar för att skapa mening och en förståelse för den (2014, s. 13– 15).

Lärande sker i samspel med andra och att lärande och utveckling är en social aktivitet. Kunskap överförs inte mellan människor, kunskap är något man deltar i. Det betonas att kunskap överförs mellan elever och mellan elever och läraren beroende på hur man organiserar samspelet och lägger upp undervisningen (Säljö, 2017, s. 262–263).

Vygotskij förklarar i sin lekteori att genom att barn använder sin fantasi i leken och då främst i rolleken, lär de sig om det sociala livet samt att vuxna behöver hjälpa barnet att förstå hur verkligheten ser ut (Lindqvist, 1996, s. 62 och 68–70). Lindqvist (2002) beskriver begreppet lekvärld som en gemensam värld i leken som barnen kan förhålla sig till, lekvärldar behöver ett kulturellt sammanhang och en lekmiljö. Barns lekvärldar kan skapas överallt och exempelvis en utomhusmiljö eller en hemvrå kan öppna för större lekvärldar för barnen. Sagor, berättelser eller filmer är viktiga inspirationskällor till lekvärldar (2002, s. 48–50). Detta visar att leken fortfarande har stor betydelse för undervisningen och i ett socialt sammanhang även i förskoleklass.

Lek kan vara allt från fri lek där barnen med sin fantasi skapar egna lekvärldar utan styrning från vuxna. Det finns även styrd lek i undervisningen som har ett syfte om att barnen tar till sig till exempel ämneskunskap genom lek, man lär på ett lustfyllt sätt. Leken är betydelsefull för barns utveckling hävdar utvecklingspsykologisk forskning. I leken skapar barnet sammanhang och de får förståelse för sitt eget liv.

8

4.Teoretiska utgångspunkter

Denna studie tar utgångspunkt i ett Läroplansteoretiskt perspektiv för att förstå skolans utveckling och förändring. Läroplansteori handlar enligt Skott (2015) om skolans styrsystem och hur olika samhällsnivåer ansvarar för olika uppgifter inom skolsystemet. Skolans styrsystem kan förstås genom ansvarsfördelningen mellan staten, formuleringsarenan vilka är de som beslutar om skolans form och innehåll och kommunen, realiseringsarenan som genomför besluten. Formulering och realisering påverkas även från samhället som familjer och företag etc. Utbildningspolitik kan ses som ett sätt att styra samhället med hjälp av olika styrmedel som exempelvis lagar i utformningen av skolans undervisning. Juridisk styrning innehåller lagar och förordningar, ideologisk styrning innefattar innehållet och ekonomisk styrning är pengarna i systemet. Det förs en diskussion inom den läroplansteoretiska forskningen om kontroll även ska betraktas som ett styrmedel, eftersom staten kontrollerar verksamheten genom nationella prov och kvalitetsredovisningar. Man undrar om dessa kontroller påverkar undervisningen och vilka kunskaper som prövas (2015, s. 327–329). I följande stycke förklaras vilka kunskaper barn i dagens samhälle bör ha utifrån formuleringsarenans mål i läroplanen. Englund m.fl. (2012) menar att läroplansteorins grundläggande fråga är: Vad räknas som kunskap i utbildning och skola? Frågor om kunskap och lärande är särskilt viktiga med en läroplansteoretisk utgångspunkt. Skolans innehåll, kommunikationen av innehållet och kontroll över vad eleverna lär sig hamnar i fokus när man samtalar om skolans utveckling. Förändringar i läroplanen har medfört en tydlig förskjutning mot resultatstyrning och dokumentation har blivit framträdande nu när lärare ska observera, mäta, beskriva, värdera och dokumentera vilket tar kraft från huvuduppgiften som är att undervisa (2012, s. 5 och 9). Läroplansforskningen följer utbildningens samhälleliga roll och funktion menar Lundgren (2017). Idag handlar det om att makten över läroplanens innehåll förändrats, från lärarnas möjligheter att välja innehåll utifrån nationella mål har minskat sedan 90-talet. Från 2000-talet har läroplaner, kursplaner och kontrollsystem blivit mer politiskt styrt och lärare har mindre frihet att själva lägga upp undervisningen (2017, s. 349–350). För att sätta förskoleklassen i ett samhälleligt perspektiv utgår vi från läroplansteorin för att förstå lärarnas förändrade förutsättningar för undervisningens innehåll.

Svenska läroplansteoretiker har sagt att den politiska styrningen förr litat på att lärare hanterat och utfört sina uppdrag. Det senaste decenniet har läroplanerna setts över och reviderats och alltmer fokus ligger nu på de uppnådda resultaten. Läroplaner representerar resultatet av det som räknas som viktig kunskap vid olika tidpunkter. Den förändras med samhällets krav på kunskap. Samhället har blivit mer kunskapsintensivt och högteknologiskt, kunskapsförsörjningen har i och med det blivit viktigare. I den nya läroplanen är syfte, centralt innehåll och kunskapskrav centrala element och kunskapskravet är det nya som talar om vad varje elev ska kunna vid bestämda årskurser. Forskning har kunnat påvisa att de kortsiktiga kraven kan tränga ut de långsiktiga målen. De långsiktiga

9

målen som inte är lätta att mäta är till exempel självständighet, kreativitet och problemlösning (Wahlström, 2016, s. 13, 76 och 92–93). I och med att förskoleklassen blivit obligatorisk och nu har en egen del i grundskolans läroplan blir målen och kunskapskravet tydligare även för 6-åringarna. Enligt Wahlström (2016) är läroplaner styrningsverktyg som påverkas av olika förhållanden i samhället. Läroplaner påverkas även av internationella mätningar och därav ett ökat fokus på resultat och ett ökat politiskt intresse. Förskolan har gått från att handla om lek och omsorg till att handla mer och mer om att skapa bäst förutsättningar för att barnen ska lyckas i skolan (2016, s. 93–94 och 129).

Vår studie undersöker förändringar i förskoleklass efter att skolplikten infördes, förändringar i undervisningsinnehållet samt förändringar för lärare. Vi undersöker realiseringsarenan där lärare som genomför och planerar undervisningen kan ge svar på om de upplevt förändringar för undervisningens innehåll.

10

5.Forskningsöversikt

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som vi anser är relevant i vår forskningsstudie. Det kommer att handla om vad forskare kommit fram till inom tidig skolstart, förändring inom förskolepedagogik, obligatorisk förskoleklass och lekens betydelse för barns lärande. Eftersom det inte finns forskning om skolplikten i Sverige då den infördes 2018, använder vi styrdokument för att få en bild av vad som ligger till grund för beslutet om obligatorisk förskoleklass och hur undervisningen sett ut tidigare för att kunna jämföra med hur det ser ut idag.

5.1 Skolstart

Förskoleklass har länge varit en verksamhet för barn i 6-årsåldern, ett mellanår efter förskolan och innan första klass. I denna del presenteras forskning om hur politiska diskurser i Sverige sett ut under 20 år och hur de förändrats till att handla mer om måluppfyllelse, om för- och nackdelar med tidig skolstart i Polen, även vad lärare ansåg om obligatorisk förskoleklass innan den blev lagstadgad i Sverige 2018.

Ackesjö och Persson (2019) publicerade en undersökning där man kunde se en förändring i de politiska diskurserna gällande förskoleklassen under 20 år, från 1997–2017. Undersökningen visar att förskolepedagogiken har ersatts av mer skolorienterade kunskapsekonomiska argument där ökad måluppfyllelse betonas. När svenska nationella resultat föll i PISA:s internationella kunskapsbedömningar ändrades även fokus i de pedagogiska argumenten, där utbildning och vård legat i förgrunden i tidig barndom mot bedömning och måluppfyllelse (2019, s. 127–136). PISA är en studie där det undersöks vilka kunskaper 15 åringar har i matematik, naturkunskap och läsförståelse i 39 länder. År 2012 hade svenska ungdomar väldiga dåliga resultat i samtliga ämnesområden (Skolverket, 2020-11-12). Enligt Ackesjö och Perssons studie kan man anta att staten ändrat sitt fokus mot bedömning och måluppfyllelse för att kunna mäta sig internationellt eftersom resultaten föll 2012. De pedagogiska argumenten för utbildning och vård är inte mätbara, därmed inte heller synliga för omvärlden. Utbildning och vård är lärarnas vardag och lärarna behöver dessa viktiga delar för att fungera tillsammans med eleverna. Den obligatoriska kartläggningen med garanti för tidiga stödinsatser påvisar att det finns ett syfte om att elever ska uppnå vissa kunskaper i svenska och matematik, vilket antagligen gör att resultaten kommer att förbättras i internationella undersökningar.

För att få en överblick av andra länders beslut och tankar om införande av skolplikt för 6-åringar har vi tagit del av en polsk forskningsstudie. 2015 togs beslut att det skulle vara obligatoriskt för alla 6 åringar i Polen att vara inskrivna i första klass. Herbst och Strawinski (2016) undersökte för- och nackdelar med en tidig skolstart. Att börja i skolan är ett stort steg i varje barns utveckling men det kan leda till traumatiska upplevelser om barn inte är skolmogna och börjar skolan för tidigt. Dessa upplevelser av skolan kan påverka barnen

11

negativt resten av livet. Enligt regeringen skulle denna förändring medföra att barns kognitiva färdigheter skulle stärkas om barnen socialiseras och förbereds för skolan vid en lägre ålder. Regeringen i Polen menar att de borde titta på vilka erfarenheter andra länder hade av att sänka skolåldern till sex år. När Nordirland införde tidigare åldersgräns för barn att börja skolan så menar de att det medförde positiva effekter för barn från missgynnade familjer då de får gå flera år i skolan samt att barnen tidigare inte fått pedagogisk undervisning. Det var även positivt att få kamrater med högre socioekonomisk status (2016, s. 256–271). Det positiva med en tidig skolstart är att integrera alla samhällsklasser samt att tidigt få pedagogisk undervisning men även negativt för de barn som inte blivit skolmogna. I Sverige ska undervisningen enligt läroplanen ”anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr11, 2019, s. 6) Detta förtydligas i läroplanens kapitel om kunskap (2019): “Läraren ska: ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan […].” (Lgr11, 2019, s 12) Utgår man från var barnen befinner sig i sin utveckling blir skolstarten kanske inte traumatisk för de barn som uppfattas som icke skolmogna.

För att få en bild av vad lärare i Sverige ansåg om obligatorisk förskoleklass innan den blev lagstadgad lyfter vi en intervjustudie av Tarja Alatalo (2017). I denna studie intervjuades åtta verksamma pedagoger i förskoleklass. Syftet var att belysa hur pedagogerna ställer sig till att få en obligatorisk förskoleklass. I resultatet framkommer att samtliga informanter menade att det var problematiskt för både barn och pedagoger att förskoleklassen inte var obligatorisk. Skulle förskoleklassen bli obligatorisk skulle detta gynna barns utveckling och att förskoleklassens läge skulle bli tydligare. De ansåg att barn skulle få samma chans till lek och social utveckling om alla barn hade samma plattform att stå på, och att en icke obligatorisk förskoleklass gör att barnen kan komma och gå som de vill vilket kan vara besvärligt (2017, s 79–100).

Vi kopplar dessa studier till vår undersökning genom att vi vill ta reda på vilka tankar lärare hade om att införa skolplikt för 6 åringar i Sverige 2018, om det blivit som de hoppats på. Med Ackesjö och Perssons studie vill vi belysa att undervisningsinnehållet kan ha förändrats med tanke på måluppfyllelse, och genom vår studie vill vi ta reda på vilka tankar lärare har om det.

5.2 Lek och lärande i undervisningen

Lek har stor betydelse för barns lärande under deras tidiga utbildningsår säger många forskare, vi kommer att presentera en del av den forskningen i detta avsnitt. Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2008) har undersökt bakgrunder och egenskaper av lek och lärande. Syftet är att de vill skapa och komma fram till en hållbar pedagogik som inte skiljer leken från lärandet, för att väcka nyfikenhet även hos nästa generation barn i

12

framtiden. I artikeln refererar forskarna till Pramling med flera som menar att ur ett barns perspektiv är leken viktigast. Under barnets tidiga undervisnings år är lärandet och inte leken det viktigaste i undervisningen. Lek ses som något som barn på egen hand utövar medan lärandet är en aktivitet som lärare tar initiativ till. Det är vanligt förekommande att vi skiljer på lek och lärandet samtidigt som vi idag vet att leken är nödvändig för lärande och undervisning. Forskare drar slutsatser att när barn leker så skiljer de inte på leken och lärandet, även om de inte benämner lek och lärande tillsammans när de berättar och förklarar vad de gör. Tidigare studier visar att barn får kunskap och lär sig genom att leka. När barn leker får de kontroll över vad som händer samtidigt som de i leken lär sig turtagning, samarbete och hur man umgås med andra. För att skapa en ny förskolepedagogik kan man enligt forskarna använda begreppen lek och lärande på olika sätt utan att för den skull skilja dem åt. Lärare behöver ta vara på leken i lärandet och även ta vara på lärandet i leksituationer (2008, s. 623–641).

Som forskarna skriver så bör lärarna utgå ifrån barnen som inte skiljer på leken och lärandet som är nödvändig i undervisningen. Barn lär sig att samarbeta och skaffar även olika kunskaper om regler så som turtagning i leken tillsammans med sina kamrater. Även Edfeldt (2019) betonar att leken har en viktig funktion när det gäller barns lärande och utveckling. Edfeldt ställer sig frågande till om de nya revisionerna av läroplanen leder till bättre mående och utveckling för barnen. Tid för lek tas ifrån verksamheten genom att pedagoger behöver lägga mer och mer fokus på dokumentation och följa läroplanens mål (2019, s. 19–20). Vidare menar Edfeldt (2019) att barns sociala samspel sker tillsammans med andra vilket gör att leken är central för barns utveckling. Leken lär barnen att förstå sig själva och andra samt att hantera en mer komplex verklighet. Äldre barn utvecklas på nya sätt genom regellekar där man bland annat lär sig att läsa av andras intentioner (2019, s. 84–85 och 88). Wahlström (2016) förklarar att leken länge har varit viktig i förskolans pedagogik, där barn genom leken får möjlighet att utveckla sin självständighet och sin frihet och även lär sig att förstå samhället de lever i (2016, s. 110).

Leken har som det beskrivs i den föregående delen stor betydelse i undervisningen men kan även ha flera syften som t.ex. hjälpa barnen att få kamrater och för att de ska känna sig trygga i förskoleklassen. Lekens betydelse i förskoleklassen utifrån förskollärare och grundskollärares perspektiv kommer fram i Tarja Alatalos (2017) undersökning där syftet med studien var att belysa hur föreställningar om undervisning och lärande kommer till uttryck utifrån två olika yrkestraditioner. I resultatet framkom att leken sågs som en viktig komponent för att barnen skulle bli trygga och hitta kamrater i gruppen. Däremot ansåg förskollärarna att leken sågs som ett grundläggande behov. Förskollärarna konstaterade även att barnen skulle förberedas om skolans lärande istället för inför skolans lärande. De två grundskollärarna menade att leken var betydelsefull för barnen till att förbereda sig inför skolan. De talade mer om undervisning med lärande mot målen i läroplanen än förskollärarna. Alatalos tolkning av detta var att de båda yrkestraditionerna kan vinna på att lära av varandra för att göra övergången till skolan mjukare för barnen (2017, s. 79–100). Med de nya kunskapskraven är det fortfarande viktigt att leken får ta stor plats i undervisningen. I förskoleklass är båda yrkestraditionerna av vikt för att skolan ska kunna

13

genomföra statens lagar och förordningar, samtidigt visar studien att de båda yrkestraditionerna kan ha olika syn på vad som är viktigt att fokusera undervisningen på. För att få en bild av hur undervisningen såg ut innan förskoleklassen fick en egen läroplan och blev obligatorisk, vill vi lyfta en granskning av Skolinspektionen (2015) som gjordes för att se hur målen uppnåddes i förskoleklass. Detta gjordes främst för vidareutveckling av verksamheten. Resultatet visade att målen i läroplanen var vaga för förskoleklassen och därmed fanns mer möjlighet till spontan undervisning. Man fann även att i nästan alla förskoleklasser utgick man inte från barnets behov. Ett exempel på det var om något barn redan kunde läsa fick barnet ändå göra samma uppgifter som de andra eleverna. Elever som blev klara med uppgifter snabbt fick istället leka, undervisningen anpassades då inte efter varje elevs behov vilket är viktigt för att skapa intresse, nyfikenhet och motivation. Det visades däremot att lek och skapandeaktiviteter ofta användes medvetet i lärandesituationer, där både fri lek och styrd lek av pedagogen fick stort utrymme i förskoleklasserna. Det man kunde se i den fria leken var för lite stöd och ledning från pedagoger, där de annars har möjlighet att hämta information om barnens intressen som de kunnat arbeta vidare med. Skolinspektionen bedömde att förskoleklassernas verksamhetsplanering i största del inte utgick från kunskapsmålen i läroplanen (2015, s. 17–20). En reflektion av förskoleklassens upplägg vid denna tidpunkt kan vara att de då inte hade en egen del i läroplanen och att målen inte varit tydliga. Med egna mål i läroplanen samt kartläggningen med de nya kunskapskraven i svenska och matematik har målen blivit tydligare. Denna granskning skulle ligga till grund för att utveckla verksamheten och den är viktig för vår undersökning med tanke på hur lek och undervisning ser ut i förskoleklassen idag.

Vi kopplar dessa tidigare forskningar om lek till vår undersökning för att understryka hur viktig leken är för barns utveckling och lärande. Leken är viktig att använda som ett verktyg för att elever ska få hjälp med att lära sig ämnen i förskoleklassen. Leken är även viktig för att bli bra kamrater samt lära sig vara sociala i dagens samhälle.

14

6.Metod och material

I detta kapitel beskrivs studiens metodologiska delar som innefattar metodval, urval, databearbetning, analysmetod, reflektion över metoderna samt reliabilitet, validitet och etiska hänsynstaganden.

Vi vill undersöka vad skolplikten innebär för leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes 2018. Vi har valt att intervjua lärare i förskoleklass för att ta reda på skolpliktens effekter, hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar inom undervisningens innehåll och hur de förstår sin yrkesroll i samband med införandet av skolplikt. Med enkätundersökningen har vi fått svar från hela Sverige och inte bara inom vår kommun. I vår undersökning har vi utgått från samma

forskningsfrågor men anpassat frågorna för att de ska passa metoderna:kvalitativa intervjuer

och kvantitativ undersökning.

6.1 Arbetsfördelning

Vi har två olika metoder för vår datainsamling för att kunna nå fler personer över hela landet. Sanna Ahlgren har ansvarat för delstudie 1 och gjort kvalitativa intervjuer där Sanna intervjuat och Malin Losbjer samtidigt gjorde ljudupptag med sin mobil. Malin har ansvarat för och gjort en kvantitativ enkätundersökning i delstudie 2.

Vi har sökt tidigare forskning, litteratur, hemsidor och skrivit arbetet tillsammans förutom våra delstudier som vi arbetat med var för sig. Delstudiernas metoder har gjorts med tanke på Covid–19 där vi försökt ha väldigt lite fysisk kontakt med våra respondenter. En av intervjuerna gjordes via Zoom och enkätundersökningen lades ut på sociala medier.

6.2 Delstudie 1: Intervjustudie

I delstudie 1 har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra två forskningsfrågor. Vi tog kontakt med fem förskollärare som arbetar i förskoleklass genom att vi ringde och skickade mail till dem. Två av de intervjuade förskollärarna har varit Sannas handledare på verksamhetsförlagd utbildning. Genom de två förskollärarna som Sanna kände fick vi tips om två andra förskollärare vi kunde intervjua till delstudie 1. Fyra respondenter intervjuades öga mot öga och en förskollärare intervjuades över zoom. Intervjuerna som gjordes med de fem förskollärarna tog mellan 20 och 30 minuter vardera och det tyckte vi var tillräckligt för att få fram den information vi sökte. Kylén (2004) förklarar att en intervju kan vara kort eller lång men att en kort intervju räcker för att komma in på djupet inom ett område och för att få fram den viktiga fakta som behövs (2004, s. 18). Vi har båda två varit på VFU i förskoleklass och Sanna har även arbetat som vikarie i

15

förskoleklass, detta gjorde att vi blev intresserade av att veta vad lärare i förskoleklass har för tankar kring införandet av skolplikt för 6-åringar.

I denna delstudie valde vi att intervjua de fem förskollärarna för att kunna få svar på våra forskningsfrågor och samtidigt få chans att ställa följdfrågor. En intervju är enligt Kylén (2004) ett möte mellan personer där intervjuaren ställer frågor och den intervjuade berättar och svarar på de ställda frågorna (2004, s. 17). Under samtliga intervjuer hade vi samtal som var personliga, så kallade samtalsintervjuer. Esaiasson et al. (2017) menar att i samtalsintervjuer kan den som intervjuar få svar som är oväntade och får då möjlighet att ställa följdfrågor (2017, s. 260). Holme och Krohn Solvang (1997) förklarar på ett liknande sätt att kvalitativa intervjuer liknar ett vanligt samtal som i en vardagssituation (1997, s. 99). Utifrån vår kvalitativa intervjumetod så ville vi ha svar på vad förskollärare har för tankar kring att skolplikt infördes för förskoleklass och genom att ställa personliga intervjuer kan vi skapa ett samtal på ett djupare plan. Den första delen i intervjuguiden handlar om vilken utbildning lärarna har och hur länge de arbetat i förskoleklass. Del två handlar om vilka tankar förskollärarna har kring skolplikten och vad den har för betydelse för förskoleklassen och om beslutet att införa skolplikt ses som positiv eller negativ. Nästa del handlar om vilka förändringar skolplikten har haft för verksamheten och om innehållet i undervisningen har förändrats. Delen om lek berör frågor hur leken har haft för betydelse i undervisningen och om den har fått större eller mindre plats och hur viktig lärarna tycker att lokalerna har för leken. Sista delen i intervjuguiden är en avslutningsdel där respondenterna kunde få berätta något som kunde vara intressant för oss att veta. Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer får man som intervjuare innehållsrika svar och ett stort material med intressanta åsikter och mönster att arbeta vidare med (Trost, 2014, s. 25). För att gå djupare in på det som ska studeras kan man genom kvalitativa intervjuer få mycket information (Holme och Krohn Solvang 1997, s. 101).

Denna intervjumetod som har används är en kvalitativ intervju då det under dessa intervjuer ställdes enkla och raka frågor som underlättar för att analysera svaren. Med enkla frågor blev det lättare att kunna utveckla frågan och få ett långt svar där intervjupersonen fick tänka till och formulera sitt svar.

Vi har träffat många förskollärare under Verksamhetsförlagd utbildning och då vi tidigare arbetat som vikarie i förskoleklass och sett hur olika lärare arbetat. Vi valde att intervjua några av dessa förskollärare eftersom de har arbetat olika länge i verksamheten och upplevt de förändringar som skett i samband med både läroplanen och skolplikten för förskoleklass. Dessa val har vi gjort för att få varierande svar på våra forskningsfrågor. Vi valde att intervjua två förskollärare i förskoleklass på samma skola som inte har samma lärarutbildning för att se om de har liknande uppfattning om vad införandet av skolplikt har gjort för förändringar på undervisningen i förskoleklass. Fyra lärare har vi träffat öga mot öga för intervju och en lärare har vi intervjuat över zoom eftersom hon bor i en annan kommun i Sverige.

16

6.2.1 Urval och avgränsningar Delstudie 1

Vi valde informanter utefter att vi kände till dessa personer då vi haft några av dem som handledare under våra VFU perioder och några blev vi tipsade om av vänner och tidigare kollegor. De som vi har intervjuat är 5 lärare i förskoleklasser som arbetar på 3 olika skolor på Gotland och i Göteborg. Anledningen till att vi valde att intervjua endast 5 lärare är för att vi skulle kunna gå djupare in i varje intervju och att materialet inte skulle bli övermäktigt som det kanske blivit om vi valt att intervjua flera personer. Detta kan vi koppla till det Trost (2014) skriver att det är bättre med få väl utförda intervjuer för att kunna urskilja detaljer samt att materialet ska bli hanterbart för att kunna se likheter och olikheter. Han menar även att det är rimligt att intervjua 4–8 personer och att få intervjuer är att föredra (2014, s. 143). Det fanns skillnader i vilken utbildning lärarna hade, men alla har behörighet för att arbeta i förskoleklass. Fyra av lärarna har examen från Förskollärarprogrammet och behörighet för förskola och förskoleklass. En av lärarna har utbildning och behörighet för att arbeta i förskoleklass till klass 3.

6.2.2 Datainsamling delstudie 1

För att få kontakt med de utvalda lärare och fråga om de ville ställa upp på en intervju skickade vi mejl eller meddelande via telefon. Vi informerade om vår studie och förklarade att vi skulle bli tacksamma om de ville delta. Vi bestämde tillsammans en tid och plats för en personlig intervju med de lärare som ville medverka. Den lärare som vi intervjuade över zoom fick några timmar innan mötet en länk skickad till sig. Innan intervjuerna skickade vi ut intervjufrågorna (se bilaga 1) så att de skulle ha möjlighet att läsa igenom dessa och vara förberedda inför vårt möte. Alla medverkande lärare fick även underteckna en blankett om medgivande (se bilaga 2) som vi skickades ut samtidigt som intervjufrågorna. Bell (2016) förklarar att en viktig etisk riktlinje är att ha respondenternas medgivande innan man påbörjar en intervju (2016, s. 190).

Vi var båda två närvarande vid intervjuerna då en av oss intervjuade lärarna och den andra spelade in. Sedan har jag (Sanna) i delstudie 1 sammanställt intervjuerna och därefter analyserat utifrån valda delar som är relevanta för vår undersökning. Detta gjordes genom att jag först lyssnade av och transkriberade alla intervjuerna ordagrant och sedan delade in och analyserade alla svar under två rubriker utefter våra forskningsfrågor.

6.2.3 Reflektion över metoden

Varje intervju inleddes med att förklara vad vår forskningsstudie handlar om och informerade deltagarna om att intervjun skulle ta ungefär 20 till 30 minuter. Under intervjuerna hade jag vår intervjuguide som stöd och min forskningskamrat dokumenterade genom att spela in alla intervjuer via mobiltelefon. Frågorna är uppdelade i fem delar varav den första delen innehåller frågor om hur lång erfarenhet läraren har av att arbeta i förskoleklass och vilken lärarutbildning de har. Kategorierna i del två till fyra berör skolplikt, förändringar som skett efter att skolplikt för förskoleklass infördes och en del som berör lek. De intervjuade lärarna svarar att de leker mindre i förskoleklassen idag än vad de gjorde innan skolplikt för förskoleklass infördes. Vi ville ta reda på hur mycket lek det ingår i

17

undervisningen idag, inte hur mycket fri lek det ingår i verksamheten. Att vi fick detta svar kan ha att göra med hur frågan var formulerad. Vi skulle ha kunnat vara tydligare i formuleringen av frågan och förklarat att det handlar om leken som ingår i undervisningen. Femte och sista kategorin är en avslutningsdel där jag frågade om läraren hade något att tillägga eller berätta som kunde vara intressant för oss att veta när vi kommer ut i arbetslivet som förskollärare.

6.3 Delstudie 2: Enkätundersökning

Enkätundersökningen ger oss en överblick hur lärare i förskoleklass instämmer i olika grad i frågor och påståenden som rör våra forskningsfrågor. Det hjälper oss att få en översikt om hur det ser ut i stora drag över hela Sverige och kan hjälpa oss att analysera våra forskningsfrågor som blir ett komplement till intervjuerna.

I delstudie 2 har vi valt att göra en enkätundersökning med 90 deltagare sammanlagt, vi fick ta bort deltagare som inte arbetat i förskoleklass innan 2018 för att få en mer rättvis bild av förändringen. Det blev efter detta 78 respondenter kvar i undersökningen. Vi la endast ut enkätundersökningen i en Facebook-grupp för lärare i förskoleklass, detta för att gruppen riktar sig till vår målgrupp. Enkätundersökning är en kvantitativ metod då vi inte har öppna frågor med i enkäten, vår undersökning gjordes med en webbenkät (se bilaga 3) som Trost och Hultåker (2016) menar att förenklar skillnaden från kvalitativa intervjuer med att kvantitativa intervjuer innehåller siffror och man använder sig av ord som t.ex. längre eller fler (2016, s. 10). Vi valde attitydfrågor för att kunna analysera svaren och göra stapeldiagram där det tydligt framgår vad de flesta av respondenterna anser.

I vår enkät använder vi en rangordningsskala där man kan instämma i olika grader, från instämmer inte alls till instämmer helt. Trost och Hultåker (2016) beskriver att dessa variabler baseras på attitydfrågor och skalstegen mellan svarsalternativen inte är givna (2016, s. 19). I vår enkät har vi även frågor om kön, hemkommun och tidigare utbildning vilka enligt Trost och Hultåker (2016) även Holme och Krohn Solvang (1997) menar utgör en nominalskala som består av kategorier och inte siffror utan utgår från egenskaper och berättar vilken kategori enheten hamnar i, ex. kön och kommun (2016, s. 19; 1997, s. 170). Vi hade även en fråga om deltagarnas ålder och ålder hör enligt Holme och Krohn Solvang (1997) till en kvotskala eftersom det finns en bestämd nollpunkt (1997, s. 171).

6.3.1 Urval och avgränsningar Delstudie 2

Lärarnas utbildningsbakgrund kan vara relevant i vår undersökning då utbildningarna har två olika läroplaner som grund. Vår enkätundersökning gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval som enligt Trost (2014) innebär att man lägger ut formulär lite varstans men att de som svarar inte kan representera alla i den tänkta målgruppen (2014, s. 31). Urvalet i vår enkätundersökning gjordes med ett försök att rikta oss till målgruppen lärare i förskoleklass eftersom vi la ut den i en Facebook-grupp för lärare i förskoleklass. Vi förstår ändå att vi inte kan vara säkra på att våra respondenter tillhör den målgrupp vi ville

18

undersöka eftersom internet är fritt för alla och alla kan utge sig för att vara förskollärare utan att vara det.

För att kunna få svar från olika delar av Sverige och se en större bredd på hur det ser ut i landet valde vi att använda oss av en webbenkätundersökning. Efter att ha valt denna metod började vi undersöka bra sidor för gratis webbenkäter och valet blev www.webbenkater.com. Vi valde att ha en anonym enkätundersökning och delgav detta i informationen om undersökningen. Ganska snart insåg vi att för att utläsa fler svar än 350 stycken fick vi betala pengar vilket vi då gjorde eftersom svaren hade överstigit antalet som ingick i gratisversionen. Vår handledare gav ett skriftligt godkännande via mejl och vi fick även respons från några testpersoner om frågorna och utformningen av enkäten. Därefter lades enkäten ut i en Facebook-grupp som heter Pedagog i förskoleklass:

https://m.facebook.com/groups/228510784026477/multi_permalinks=1543142882563254 &notif_t=group_highlights&notif_id=1605382783419197&ref=m_notif. Gruppen är avsedd för lärare i förskoleklass vilket vi ansåg passade för vår målgrupp. Gruppen har 16 524 medlemmar och vi tänkte att svarsfrekvensen borde bli hög. Av dessa 16 524 medlemmar förstår vi att flertalet av dessa medlemmar inte längre är aktiva eftersom gruppen startade för 6 år sedan. Forskning visar att svarsfrekvensen kan bli högre när man som på Facebook visar sin identitet för de som ska svara och att man kan välja grupper som passar målgruppen (Emerald.com, 2012). I enkäten beskrev vi vår undersökning, vilka respondenter den riktar sig till och att enkäten tar mindre än 5 minuter att svara på. Enkäten låg ute på plattformen i 5 dagar innan vi valde att stänga ner den, då hade vi fått 90 svar från olika delar av landet.

6.3.2 Datainsamling delstudie 2

För att bearbeta enkätsvaren valde jag (Malin) att omvandla svaren till procent och visa detta genom stapeldiagram. Jag valde att inte redovisa ålder, kön, kommun eller år för examen då jag anser att dessa svar inte påverkar resultatet i vår frågeställning. Jag valde att strukturera upp svaren under våra frågeställningar och även redovisa vilken lärarutbildning de besitter. Den sistnämnda frågan kan ha betydelse för hur man svarar i resterande del av enkäten. Resultatet analyserades utifrån teman om skolpliktens påverkan i undervisning och yrkesroll samt skolpliktens påverkan för leken.

6.3.3 Reflektion över metoden

Vi valde att göra en enkätundersökning för att komplettera de kvalitativa intervjuerna då observationer eller andra metoder inte var ett alternativ för att få svar på våra forskningsfrågor. I enkäten valde vi många frågor runt våra teman om förändring som skett efter skolplikten infördes för förskoleklass och hur leken får utrymme i verksamheten innan och efter att skolplikten infördes 2018. Vi upplever att frågor som ställdes i enkäten kan ha varit svårtolkade, de skulle ställts på ett annat sätt med mer information som exempelvis vad vi menar med lek i de olika frågeställningarna. Respondenterna kan ha olika uppfattningar om vad som uppfattas som lek, utifrån det kan svaren variera och respondenter svara varken eller för att de egentligen inte förstår frågan i sin helhet. Detsamma upplevs frågan om

19

planeringstid som otydlig med tanke på att vi inte vet hur mycket planeringstid de har idag, eller hade innan skolplikten infördes 2018 vilket gör att svaren inte ger oss informationen vi sökte.

6.4 Reflektioner över reliabilitet och validitet

För att få en högre tillförlitlighet i undersökningen valde vi kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Varje metod har sina svagheter, därför använder vi flera metoder tillsammans för att få ett bättre resultat. Våra två metoder utgår från samma forskningsfrågor men de har utformats på olika sätt för att passa de valda metoderna. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet i undersökningen. Enligt Trost och Hultåker (2016) ska en mätning kunna göras flera gånger vid olika tillfällen under samma omständigheter och få samma resultat om reliabiliteten ska vara hög. Problemet med detta är att vi inte lever i en statisk värld där inget förändras (2016, s. 61). Bell (2016) menar att svaret kan påverkas av olika faktorer även om man frågar samma fråga vid olika tillfällen. Den som svarar på frågan kan ha fått yttre påverkan mellan gångerna och ändrat uppfattning (2016, s. 131). Reliabiliteten i vår enkätundersökning är inte tillförlitlig eftersom den är anonym och inte gjorts flera gånger med deltagarna. Enkätundersökningen är utlagd på internet och vi kan inte med säkerhet veta att de som gjort undersökningen är de personer som de utger sig för att vara. Vi kan inte veta om en 12-åring fyllt i vår enkät och utgett sig för att vara lärare i förskoleklass. För att försöka nå vår målgrupp har vi ändå avgränsat personer genom att lägga enkäten enbart i en grupp för lärare i förskoleklass och kan med detta hoppas att de som svarat tillhör målgruppen vi söker.

Med validitet menas att man mäter det man vill mäta, t.ex. om jag ska mäta hur lång jag är så kan jag inte mäta det genom att ställa mig på vågen. I en undersökning handlar det enligt Bell (2016) om att de frågor man ställer ska kunna ge svar på det man undersöker för att validiteten ska vara hög (2016, s. 132). I intervjuerna är validiteten högre eftersom vi valde den målgrupp som visste hur det var att arbeta i förskoleklass både innan och efter att skolplikten infördes i förskoleklassen. Hade vi valt att intervjua t.ex. förskollärare i förskolan eller lärare i klass 6 så hade de inte kunnat svara på våra frågor, då de inte har erfarenheter i om införandet av skolplikten har förändrat lekens betydelse i undervisningen. Enkätens validitet är låg eftersom vi inte kan vara säkra på vilka som svarat och deras syfte, det visade sig även att några frågor var otydliga och kan ha tolkats olika av respondenterna.

För att svara på våra forskningsfrågor använder vi två olika metoder för att få ett bättre resultat och en bredare bild utifrån lärares perspektiv. Studien analyseras med förankring till tidigare forskning samt styrdokument som ger en översikt på vad som ligger till grund för införandet av skolplikten och lekens betydelse för barn och undervisning.

20

6.5 Etiska hänsynstaganden

För att förhålla oss till etiska hänsynstaganden gentemot våra respondenter har vi följt de regler Vetenskapsrådet (2010) ger om att informera deltagarna om innehållet i vår studie, att medverkan är frivillig och att de kan välja att avbryta sitt deltagande (codex.vr.se, 2010). Inför varje intervju har vi skickat ut en medgivandeblankett (se bilaga 2) som de fått ta del av och skriva under på. Vetenskapsrådet (2010) beskriver att denna blankett om samtycke alltid ska inhämtas i undersökningar med aktiva deltagare och att denna typ av samtycke inte behövs för enkätundersökningar förutsatt att man gett en utförlig information om villkoren för enkätundersökningen (codex.vr.se, 2010).

I enkätundersökningen valde vi att informera om studien, att deltagande är frivilligt samt att vi garanterar för att medverkan sker anonymt. Anonymiteten valde vi i inställningarna för enkäten innan den utformades. Vetenskapsrådet (2010) menar att varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan utan att det får negativa konsekvenser eller de utsätts för någon form av påverkan (codex.vr.se, 2010). Vi informerade våra respondenter om rätten att avbryta i vår medgivandeblankett, i enkätundersökningen valde vi i inställningarna att man ej behövde fullgöra enkäten och kunde avbryta när man ville. Enligt Vetenskapsrådets (2010) rekommendation om att deltagare kan få ta del av en sammanfattning av undersökningen (codex.vr.se, 2010) kommer vi att lägga ut en sammanfattning av studien både i enkät-gruppen samt skicka en sammanfattning till de vi intervjuat.

21

7.Resultat och analys

I denna del redovisas resultat och analys av delstudie 1 samt delstudie 2. Delstudie 1 är kvalitativa intervjuer med 5 förskollärare som arbetat i förskoleklass före och efter att skolplikten infördes 2018. Delstudie 2 är en kvantitativ enkätundersökning som gjorts på sociala medier och besvarats av förskollärare i förskoleklass som arbetar i hela Sverige.

7.1 Resultat och analys Delstudie 1

Utifrån våra forskningsfrågor redovisas i denna del resultatet av de 5 intervjuerna som gjorts med förskollärare som arbetar i förskoleklass i två kommuner i Sverige. De intervjuade förskollärarna har jag givit andra påhittade namn: Åsa, Frida, Lena, Siv och Helena för att de ska få bli anonyma. Våra forskningsfrågor är: Vilka effekter har skolplikten haft för verksamheten i förskoleklass och lärarna i deras yrkesroll? För att svara på denna forskningsfråga så har vi delat in frågan i två underfrågor: På vilket sätt har förskoleklassen ändrat sig efter att skolplikten infördes? och Hur upplever lärarna förändringarna? Vår andra huvudfråga är: Vilka konsekvenser har skolplikten haft för lek som en del av undervisningen? Jag har valt att dela in dessa utefter frågorna i vår intervjuguide. Först kommer ett avsnitt som handlar om vilken syn och vilka tankar förskollärare har kring att skolplikt infördes i förskoleklass 2018. Andra avsnittet handlar om vilka förändringar som skolplikten har medfört för lärarnas yrkesroll, för verksamheten och för elevernas del. Som sista del redovisas hur viktig lärarna tycker att leken är i undervisningen för barnens lärande i förskoleklass och om det har förändrats sedan skolplikt infördes.

7.1.1 Reflektioner kring införandet av skolplikt

Resultatet visar att förskollärarnas tankar kring att skolplikten infördes i förskoleklassen är olika då två av de fem intervjupersonerna svarar att de inte skett några större förändringar. Hur lärarna tolkar läroplaner är olika beroende på vad de har för normer och värden. Hur lärarna uttrycker sig visar just att realiseringsarenan tolkar formuleringsarenans bestämmelser på olika sätt.

Frida har arbetat som förskollärare i Gotlands kommun i tio år, varav fyra av dessa år i förskoleklass. Frida tycker inte att skolplikten har medfört några förändringar i hennes yrkesroll. Hon menar att skolplikten bara är positiv för barnen då de har fått ett år till på sig att leka, men att de även får prova på att gå i skolan. Detta har att göra med hur hon tolkar läroplanen.

Lena som snart går i pension och har arbetat länge som förskollärare på en och samma skola i Gotlands kommun, tycker istället att det har blivit högre krav på barnen efter att skolplikten infördes. Hennes yrkesroll har förändrats sedan det blev skolplikt för 6 åringar då hon även

22

fått mera tid för planering. Hon känner idag att hon arbetar på samma sätt som en lågstadielärare än mot förskolan, då vi har fått material och böcker vi ska förhålla oss till i kartläggningen. Lena förklarar att skolplikten inte har förändrat något för barnens del förutom att det ställs högre krav på dem.

Lena: ”Det har blivit andra krav på barnen och oss lärare. Barn ska få vara barn och leka. Kraven har blivit för höga.”

Åsa som har arbetat som lärare i Gotlands kommun i 20 år, menar även hon att skolplikten har medfört att förskoleklassen har blivit mera likt skolan. Hon har idag ett schema som ska följas där det är bestämt när det ska vara lektion och rast.

Analysen av detta utifrån läroplansteorin är att kunskapskraven har ökat i och med formuleringsarenans införande av den nya läroplanen för grundskolan med ökat fokus på kunskap. Kraven på barn och lärare upplevs olika av lärarna vilka är de som ska genomföra undervisningen i realiseringsarenan för att uppnå målen som formuleringsarenan bestämt. I vissa sammanhang har förskoleklassen blivit mera skolinriktad och barnen får inte leka så mycket som de behöver. Men samtidigt betonar Åsa att utvecklingen måste gå vidare och att barn kan mycket mera idag än vad de kunde förr.

Syftet med att skolplikt infördes i förskoleklass är enligt Lena, Åsa, Frida och Siv att Sverige ska vara likt andra länder i Europa då svenska barn börjar i skolan sent i jämförelse med andra länder. Helena menar att England har haft skolplikt från 5 år länge och att dessa barn ligger två år längre fram i utvecklingen än vad de svenska barnen gör.

Helena: ”För att höja PISA undersökningarna för Sverige. I andra delar av Europa börjar barn redan i skolan när de är 5 år. Vi i Sverige har legat efter ganska länge. Jag tycker att det är jättebra att det har blivit skolplikt från förskoleklass.”

Helena är i medelåldern och älskar att undervisa, hon tog examen från förskollärarprogrammet 2015 och menar att skolplikt från 6 år medför att barnen har ett år på sig att lära sig alla ämnen och få kunskaper för att börja klass 1. Helena som arbetar i Gotlands kommun förklarar i citatet ovan att anledningen till att skolplikten för förskoleklass infördes i Sverige kan vara för att höja de svenska resultaten i PISA undersökningarna. Hon menar även att svenska barn börjar sent i skolan jämfört med andra delar av Europa. Lärarna i intervjun tycker olika om hur mycket krav det ställs på eleverna i förskoleklass efter att skolplikten infördes i förskoleklass 2018.

Alla intervjupersoner anser att det är positivt att skolplikt införts i förskoleklass och att den höjer statusen på förskoleklassen. Siv som arbetat 13 år i förskoleklass i Göteborgs kommun förklarar att föräldrarna har större förväntningar på skolan idag, då de är medvetna om att utbildning är viktigt för barnen i dagen samhälle för att de ska kunna göra karriär. Utifrån

23

läroplansteorin påverkas formulering och realisering av samhället som blivit mer kunskapsintensivt. Detta gör att kunskapsförsörjningen blivit viktigare och att föräldrarna blivit måna om att deras barn skaffar kunskaper som de behöver och har nytta av i framtiden.

7.1.2 Förändringar för lärarna, verksamheten och barnen

Lärarnas yrkesroll har förändrats och den kan se olika ut utifrån vilken kommun man arbetar i. Lärarna har skilda svar angående ifall deras yrkesroll har förändrats sedan skolplikten infördes. Frida, Siv och Lena känner att förskoleklassen idag mer tillhör grundskolan än förskolan och de arbetar på liknande sätt som lågstadielärarna då de har ett schema att följa. En tolkning av detta kan vara att det har att göra med hur mycket undervisning de använde i förskoleklassen innan skolplikten infördes och hur lärarna tidigare har tolkat läroplanen. Helena och Åsa anser att det deras yrkesroll inte har förändrats de senaste åren.

Helena förklarar: ”Jag har alltid arbetat på samma sätt så har inget att jämföra med. Jag älskar att undervisa så för mig känns det jättebra att jag kan få göra det i förskoleklass och barnen vill lära sig.” Förskollärarna har mellan 5 och 10 timmars planeringstid i veckan efter att skolplikten infördes. Siv, Åsa och Lena har fått mera tid för planering. Frida och Helena som arbetat på samma skola har samma tid för planering som innan skolplikten för förskoleklass infördes. Resultatet visar att verksamheten har förändrats sedan skolplikten infördes i förskoleklassen på olika sätt i alla verksamheter, då det har tillkommit nya strävandemål som ska följas och lärarna har fått böcker som de ska använda i undervisningen.

Förändringar som skett för barnens del efter att skolplikten infördes är att de har fått högre krav på sig samtidigt som 6 åringar är mottagliga för att lära sig, Barnen är nyfikna och intresserade av att få börja skolan.

Åsa förklarar att: ”Det har bara blivit positivt för barnen. Barnen får ett till år på sig att leka men får ändå prova på skolan.”

De nya kunskapskraven gör att realiseringsarenan behöver förändra sitt innehåll i undervisningen för att dessa mål ska uppnås eftersom de kontrolleras av formuleringsarenan. Alla verksamheter har olika förutsättningar och lärarna tolkar läroplanen på varierande sätt även fast de tillhör samma kommun.

7.1.3 Lekens betydelse i förskoleklassen

Leken har alltid varit en viktig del i undervisningen och enligt analysen har leken fortfarande har en stor roll i barnens lärande då leken är det bästa sättet att lära sig på och förstå saker.

Åsa förklarar lekens betydelse med att: ”Leken är väldigt viktig. Det är fritt hur man väljer att använda sig av leken efter mitt eget intresse och efter vad barnen är intresserade av, så man kan tillgodose vad de vill göra.”