En undersökning av dagens trådlösa nätverk i skolmiljö

En undersökning av dagens trådlösa

nätverk i skolmiljö

Klas Åkerlind kad14001@student.mdh.se 9 juni 2017

Högskoleingenjörsexamen inom nätverksteknik 180hp Akademin för Innovation, Design och Teknik

Mälardalens Högskola Västerås

Examinator: Elisabeth Uhlemann

Handledare på IDT: Jakob Danielsson, Mohammad Ashjaei

Sammanfattning

I dagens samhälle är molntjänster något som blir alltmer populärt. Företag flyttar sina tjänster till molnet för att ha större tillgång till material och för att lättare hantera tillväxt. Samtidigt som molntjänster kan avlasta lokala tjänster på ett nätverk, så kan det även innebära en ökad internetanvändning. Det finns många faktorer att avväga vid en övergång till molntjänster såsom funktionalitet, kostnader, säkerhet med mera. Vårt arbete försöker beskriva vilka möjliga konsekvenser den ökade internetanvändningen kan få i ett nätverk.

I vår studie undersöker vi en grundskola i Söderhamns kommun som ska börja använda molntjänster till hösten 2017. För att få en bättre uppfattning av vilka problem som kan uppstå i och med denna uppgradering, så studerar vi både nätverkets infrastruktur på skolan samt molntjänsternas tänkta användningsområde. Mängden nätverkstrafik som genereras på skolan mäts och jämförs med en annan skola som redan använder sig av molntjänster, och belastningen på trådlösa accesspunkter i skolan ses över. I detta fall kommer vi fram till att mängden användare som ansluter sig till internet via trådlösa accesspunkter i skolan överstiger rekommenderat antal samtidiga användare på vissa platser. Det finns även risk att trafikmängden ökar i nätverket, baserat på mätningar och statistik, beroende på den omfattning elever i mellanstadiet och nedåt använder internet och digitala läromedel.

Abstract

In today's society, cloud services are becoming increasingly popular. Companies move their services to the cloud to have greater access to materials and easier to handle growth. While this may relieve local services on a network, it may also mean increased internet usage. There are many factors to consider when switching to cloud services such as functionality, costs, security, and more. Our work attempts to describe the possible consequences of the increased internet usage in a network.

In this thesis, we are studying a primary school in the municipality of Söderhamn, which will start using cloud services in autumn 2017. To get a better idea of the problems that may arise with this upgrade, we will study both the network's infrastructure at the school, and the cloud services' intended use. The amount of network traffic generated at the school is measured and compared to another school that already uses cloud services, and the load on wireless access points in the school is also reviewed. In this case, we find that the number of users who connect to the internet via wireless access points in the school exceeds the recommended number of simultaneous users in certain locations. There is also a risk that traffic will increase in the network, based on measurements and statistics, depending on the extent of which junior pupils are using the internet and digital teaching materials.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Norrtullskolans Nätverk ... 2

2.1.1 Norrtullskolans Trådlösa Nätverk ... 2

2.1.2 Nätverkets Design ... 3

2.2 Trådlös teknik ... 3

2.3 Molntjänster ... 4

2.4 Mätverktyg ... 4

2.4.1 Simple Network Management Protocol ... 4

2.4.2 Cisco Prime Infrastructure ... 4

2.4.3 Zabbix ... 4

3. Tidigare arbeten/litteraturöversikt ... 5

4. Frågeställning ... 6

5. Metod ... 6

6. Utvärdering ... 7

6.1 Mätning av Data ... 7

6.1.1 Data från Accesspunkter ... 9

6.2 Jämförelse av Data ... 10

6.3 Molntjänster ... 10

6.3.1 För- och nackdelar ... 10

7. Resultat/Diskussion ... 11

8. Slutsatser... 12

9. Framtida arbete ... 13

Referenser ... 14

Appendix ... I

Bilaga A - AP Client Statistics Summary ... I

Bilaga B - AP Client Count Summary ... V

1

1. Inledning

Under de senaste åren har trådlösa nätverk gjort stora framsteg, bland annat tack vare smartphones och dess succé. Många bär idag med sig en mobiltelefon som konstant är uppkopplad till internet. I stort sett varje hem och mötesplatser såsom caféer, barer, restauranger med mera har ett eget Wi-Fi-nätverk tillhands för att folk ska ha tillgång till att surfa. Det är relativt enkelt att köpa en router/accesspunkt och aktivera trådlös kommunikation i ett mindre nätverk. I större trådlösa nätverk krävs det betydligt mer efterforskning inom både användningsområde och tillgänglighet, då Wi-Fi-nätverk ofta använder en sändningsfrekvens som lätt störs ut av annan utrustning såsom mikrovågsugnar. För att skapa ett nätverk med kapacitet för hundratals samtidiga användare så behöver först och främst de trådlösa ändpunkterna kunna hantera trafikmängden som dessa användare skapar, därefter kommer trafiken att passera switchar och routrar i nätverket. Om de trådlösa accesspunkterna uppgraderas för att hantera högre hastigheter, så betyder inte det att övriga enheter i nätverket har kapaciteten till att hantera denna trafikökning, utan switchar och routrar kan behöva uppgraderas samtidigt.

Molntjänster är IT-tjänster som tillhandahålles över internet. Dessa ersätter traditionella funktioner som normalt sker lokalt på datorn eller nätverket. I dagens samhälle är molntjänster något som blir alltmer populärt. Det finns en uppsjö av molnverktyg som används till olika ändamål såsom lagring och delning av data, mailtjänster, och även digitala lärredskap. Många skolor genomgår idag en ökad digitalisering där lokalt installerad mjukvara på datorer ersätts med molnverktyg. Att ersätta lokalt installerad mjukvara med dessa molnverktyg kan leda till mer tillgängligt material för användare, men samtidigt till en större trafikbelastning på nätverket. De flesta skolor har idag någon form av trådlöst nätverk, dock så ser behov och användningsområde av dessa nätverk olika ut i olika skolor. Behovet för exempelvis en digital läroplattform är inte alls lika stort bland lågstadieskolor som hos gymnasieskolor och högskolor. Skolverket har publicerat en nationell IT-strategi för skolväsendet som söker att beskriva hur den digitala utvecklingen skall hanteras de närmaste fem åren (2017–2022). De anser bland annat att varje skola skall ha en ”tillräcklig infrastruktur och pedagogisk support” samt ”tillgång till digitala verktyg och lärresurser” [1].

Syftet med denna studie är att beskriva hur skolors nätverk ser ut i dagsläget, och hur de skulle påverkas av den utökade digitaliseringen i form av molntjänster. Denna studie kommer att inrikta sig på en specifik grundskola inom Söderhamns kommun, för att använda denna som exempel när det kommer till användningen av trådlösa nätverk och digitala molnverktyg. Norrtullskolan är en bra kandidat för denna undersökning i och med att det planeras att införa nya molntjänster till hösten, samt uppgraderingar av både trådlösa accesspunkter och switchar i nätverket är aktuella.

2

2. Bakgrund

Företaget Söderhamn NÄRA kommer inom den närmaste framtiden att uppgradera skolors trådlösa nätverk och digitala läromedel i Söderhamns kommun. Digitala molnverktyg i form av Software as a Service (SaaS) kommer dessutom att implementeras till höst i år, och det är därför viktigt att undersöka vilka problem som kan uppstå i och med denna uppgradering samt hur dessa motverkas. I takt med att användningen av digitala lärresurser ökar så kommer det underliggande nätverket att utsättas för en allt högre trafikmängd. Detta leder till att det nuvarande nätverkets infrastruktur behöver uppgraderas för att bättre kunna hantera trådlös trafik, där komplikationer kan uppstå såsom flaskhalsar i trafikflödet och långsamma uppkopplingar. Tidigare implementationer kan ses som föråldrade då utvecklingen av trådlösa nätverk går snabbt fram. Det finns idag nya standarder, så som IEEE 802.11ac, inom trådlös kommunikation som kan nå högre hastigheter, men dessa stödjs inte på alla äldre enheter. Detta avsnitt kommer att gå igenom hur Söderhamns skolnätverk är designat och uppbyggt, ta upp grundläggande trådlös teknik, molntjänster, nätverksprotokollet SNMP, samt övervakningsprogrammen Zabbix och Cisco Prime Infrastructure som används av Söderhamn NÄRA.

2.1 Norrtullskolans Nätverk

Norrtullskolan är en del av det skolnätverk som används i Söderhamns kommun. Alla skolor i kommunen är en del av detta nätverk och använder sig av nätverksswitchar ända fram till nätverkets kärna, som ligger hos Söderhamn NÄRA, där trafiken skickas ut. Figur 1 nedan visar hur en sådan topologi kan se ut. I figuren motsvarar varje inringat område en egen skola.

Figur 1: Exempeltopologi

2.1.1 Norrtullskolans Trådlösa Nätverk

Den ursprungliga implementationen av det trådlösa nätverket i Norrtullskolan gjordes med hjälp av nätverksföretaget Atea, och var vid den tiden ett modernt nätverk. Även om det befintliga nätverket skapats med skalbarhet och framtidsutsikter i åtanke, så har användningsområdet för trådlösa nätverk förändrats drastiskt i samband med framfarten av

3

smartphones. Många individer på skolan bär idag med sig en smartphone med en aktiv internetuppkoppling var de än går. De trådlösa accesspunkterna som tidigare använts klarar av standarderna IEEE 802.11a/b/g med upp till 12 samtidiga användare. Enligt en undersökning av Sveriges mobilanvändning så bör det finnas minst 15 enheter med internetuppkoppling i ett klassrum med 30 elever, vilket överskrider gränsen av användare för den äldre modell av trådlös accesspunkt som används [3]. Som lösning implementerades nya enheter som ersätter de äldre i nätverket, vilka har stöd för standarderna IEEE 802.11 a/b/g/n/ac och klarar av upp till 50 samtidiga användare.

2.1.2 Nätverkets Design

Skolnätverket i Söderhamns kommun använder sig av en så kallad platt struktur som går att se i figur 1, vilket innebär att det inte finns redundanta anslutningar mellan nätverksenheter och heller inga redundanta enheter. Detta gör konfigurationer och underhåll av enheter i nätverket förhållandevis simpla. Dels för att färre enheter används och dels för att det inte behövs några konfigurationer för lastbalansering av trafik samt för att undvika trafikloopar. Värt att notera är att även fast det inte finns några loopar så kan det hända att en användare kopplar in en egen switch och på så sätt introducerar en loop. Därför bör Säkerhetsåtgärder finnas som förhindrar detta.

Fördelen med en platt struktur är en reducerad kostnad för nätverket genom att använda färre nätverksenheter, vilket samtidigt drar ned på administrationskostnader. Nackdelen med denna struktur är att avsaknaden av redundans leder till Single Point of Failure, så om en enhet går ned finns det ingen backup redo att direkt ta över [2]. Det finns potentiellt problem med skalbarhet i nätverket dels på grund av Single Point of Failure och dels för att den brandvägg som filtrerar all trafik i nätverket kan bli en flaskhals om trafikmängden ökar tillräckligt mycket.

2.2 Trådlös teknik

Wi-Fi är ett samlingsnamn för teknik som baseras på standarder i familjen IEEE 802.11, som används av i stort sett alla enheter inom ett trådlöst LAN (WLAN) [4]. Den enhet som hanterar inkommande anslutningar från användare och kopplar dem till LANet kallas för en trådlös accesspunkt. Det finns många typer av accesspunkter som har olika specifikationer gällande vilka standarder de hanterar. En modern accesspunkt har ofta stöd för standarderna IEEE 802.11a/b/g/n/ac och kan hantera fler samtidiga anslutningar än en äldre modell. Det finns många faktorer som spelar in när det kommer till trådlös kommunikation. Radiovågor störs ut av bland annat vatten, glasrutor, och av andra radiovågor i exempelvis mikrovågsugnar.

2.4GHz-bandet

Den vanligaste frekvens som används till att sända radiokommunikation är 2.4GHz-bandet, då det är en del av ISM (Industrial, scientific and medical) -banden vilka inte kräver någon licensavgift. ISM avser 900MHz-bandet, 1.8GHz-bandet, 2.4GHz-bandet samt 5.8GHz-bandet, men av praktiska skäl används 2.4GHz-bandet till WLAN och diverse andra produkter såsom mikrovågsugnar. De standarder som stödjer 2.4GHz-bandet är IEEE 802.11b/g/n [5][6].

5GHz-bandet

Ett annat frekvensband som är licensfritt kallas för UNII-bandet och använder frekvenser på drygt 5GHz. Dessa frekvenser används inte i lika stor utsträckning som 2.4GHz-bandet därför att den ökade frekvensen har svårare att penetrera föremål såsom väggar, och ger således en sämre räckvidd inomhus. Fördelen ligger samtidigt i att den kortare räckvidden leder till färre störningar från grannar samt att färre enheter använder denna frekvens. De standarder som använder 5GHz-bandet är IEEE 802.11a/ac [7].

4

2.3 Molntjänster

IT-tjänster som tillhandahålles över internet kallas molntjänster. Dessa ersätter traditionella funktioner som normalt sker lokalt på datorn eller nätverket, såsom tillämpningsprogram och lagring av data [8]. Fördelen med molntjänster ligger i att material blir mer lättillgängligt för användare, underhåll och konfigurationer av enheter blir enklare, program uppdateras automatiskt, samt kostnader blir mer förutsägbara. Ingångspriset kan även vara en fördel med molntjänster, då företaget som köper tjänsten ej behöver köpa in dyrbar hårdvara och spendera resurser till konfigurationer och underhållning. Den hårdvara som annars skulle vara hos företaget finns nu istället hos leverantören i stora datacenter. De data som lagras kan nås så länge användaren har en aktiv internetuppkoppling till leverantören [9]. Det finns nackdelar med att byta ut lokala tjänster till molntjänster: begränsade möjligheter att anpassa mjukvara som tillhandahålles på molnet samt att företagen inte har full kontroll på sina servrar och kan därmed inte garantera att tjänsten finns tillgänglig dygnet runt [10]. I takt med att lokal mjukvara ersätts av molntjänster så ökar dessutom trafikanvändningen över nätverket vilket kan kräva uppgraderingar av hårdvara.

2.4 Mätverktyg

I vår studie mäter vi Norrtullskolans nätverkstrafik och jämför den med en annan skola som använder molntjänster. Detta för att ge en tydligare bild över hur nätverket ser ut just nu, och vilka trafikmängder det rör sig om. Användarstatistik för de trådlösa accesspunkterna kommer även att mätas för att se potentiella problem som kan uppstå. Nätverksprotokollet Simple Network Management Protocol (SNMP) används i alla nätverksenheter i skolnätverkets LAN, och två olika övervakningsverktyg används för att se över Wi-Fi-nätverket samt LANet. Givet i den utsträckning SNMP används i nätverket, så är det en bra mätmetod för att få fram pålitliga användardata och det ger dessutom en större bild av hur nätverkets belastning ser ut.

2.4.1 Simple Network Management Protocol

SNMP är ett protokoll som används för att sköta och övervaka datornätverk. Det samlar in data från enheters Management Information Base (MIB), som beskriver enheternas tillstånd och konfigurationer. På så sätt går det att få reda på exempelvis information om nätverkslänkar, prestanda, CPU belastning med mera. De enheter som har konfigurerats för SNMP kallas SNMP Agents och de enheter som samlar in informationen kallas för SNMP Manager. En SNMP Manager kan begära information av SNMP Agents via SNMP Requests, samt ta emot så kallade SNMP Traps om någon betydelsefull händelse skett på en SNMP Agent.

2.4.2 Cisco Prime Infrastructure

Det trådlösa nätverket använder Cisco Prime Infrastructure för att övervaka de trådlösa accesspunkterna som finns i nätverket. Detta är ett kraftfullt övervakningsverktyg som kan känna av förändringar i de trådlösa enheterna och dessutom ändra dess inställningar.

2.4.3 Zabbix

LANet i skolan övervakas med övervakningsverktyget Zabbix som är en öppen programvara. Zabbix mäter med hjälp av SNMP mängden trafik som passerar enheter i nätverket, vilken tid den passerar, och problem som har uppstått.Detta program påstår sig klara av att hantera data från tusentals enheter i realtid.

5

3. Tidigare arbeten/litteraturöversikt

I ett tidigare arbete av T. Dillon, C. Wu, och E. Chang undersöks många problem och utmaningar med molntjänster [11]. De förklarar olika modeller och möjligheterna att skräddarsy molntjänster efter behov. I sin studie tar de upp en mätning från TDC Enterprise Panel, där företag svarar på vilka begränsningar de upplever i och med molntjänster. Bland de företag som svarade på denna undersökning anser närmare 90 procent att säkerhet och prestanda är mycket viktiga frågor [11]. Det finns även andra oklarheter som har att göra med lagring av data och interoperabilitet mellan leverantörer av molntjänster. Till exempel så har varken Amazon eller Microsoft försökt att skapa- eller anpassa sig till en gemensam standard, vilket ytterligare försvårar valet av leverantör [11]. Det är omöjligt att veta om den leverantör som erbjuder tjänster ens existerar inom den närmaste framtiden [12]. Brian Hayes försöker i sin studie att ta upp molntjänster i ett mer historiskt perspektiv och förklarar de tjänster som erbjuds på samma sätt som persondatorer ersatte datacenter på 80-talet [12].

B. Grobauer, T. Walloschek, och E. Stöcker arbetar åt Siemens, och försöker i sin studie att skilja på generella risker och sårbarheter, och de som finns i sambandet med molntjänster. De nämner specifika metoder som kan användas för att hacka olika system inom molntjänster, men tar även upp hur viktigt det är att användarna har starka lösenord. Säkerhetsrisker är relevanta för alla delar inom molntjänster, och många är ännu oupptäckta [13].

I ett tidigare examensarbete av J. Andersson och J. Pettersson söks ytterligare fördelar eller nackdelar i och med övergången till molntjänster. Deras metod går ut på att intervjua ett dussin företag. Den ursprungliga frågeställningen söker svar på ifall det går att spara in på pengar på andra sätt än de dokumenterade fördelar som finns. Till exempel genom att köpa in billigare datorer som kräver mindre processorkraft, då lokalt installerad mjukvara ersätts med molntjänster. Resultatet av de intervjuer som gjorts har inte direkt kunnat svara på frågeställningen, då inga företag hade funderat kring just dessa saker vid övergången. Denna studie kan tjäna mer som en bekräftelse till att det fortfarande finns faktorer inom molntjänster som inte är helt utforskade, och att de för- och nackdelar som upplevs varierar beroende på typen av tjänst och användningsområde [14].

Ett tidigare examensarbete av C. Skoog och P. Eriksson tar upp organisationers övergång till molntjänster. De går igenom litteratur inom ämnet och tar upp modeller som finns tillgängliga vid en övergång. Problemet, enligt C. Skoog och P. Eriksson, med att ha modeller i detta område ligger i att många företag behöver sina egna lösningar. Detta leder till en bristande struktur som kan göra övergången svårare än vad som framställs såvida nackdelarna med molntjänster inte övervägs noggrant [15].

De tidigare arbeten som vi har tagit upp beskriver molntjänster som en relativt ny teknik med många frågetecken kring framtiden [12][13][14][15]. Det läggs mycket fokus på att beskriva vilka fördelar och nackdelar som kan vara aktuella beroende på tjänst och användningsområde. C. Skoog och P. Eriksson skriver i sitt arbete att forskningsunderlaget för molntjänster är fattigt samtidigt som denna typ av tjänst blir alltmer attraktiv, vilket tyder på ett aktivt forskningsområde [15]. Vi försöker i vårt arbete att se nya möjligheter eller begränsningar till själva internetanvändningen på det underliggande nätverket hos ett företag. Det är något vi anser borde hamna i större fokus med tanke på att internet, i och med molntjänster, blir ett krav för att nå tjänster på arbetsplatsen.

6

4. Frågeställning

Söderhamn NÄRA kommer att implementera molntjänster i Norrtullskolan till hösten 2017 och har som förebyggande åtgärd uppgraderat trådlösa accesspunkter och switchar i nätverket. Den ursprungliga implementationen av Norrtullskolans trådlösa nätverk kan ses som föråldrad, då det finns nya standarder inom trådlös kommunikation som kan uppnå högre trafikhastigheter. Användningsområdet för trådlösa nätverk har dessutom förändrats drastiskt i och med smartphones och dess framfart. I takt med att användningen av digitala resurser ökar så kommer nätverket att utsättas för en allt högre trafikmängd, vilket kan leda till flaskhalsar i trafikflödet och långsamma uppkopplingar. För att kunna uppskatta vilken påverkan molntjänster har på ett skolnätverk så undersöks följande frågor:

 Hur ser nätverksutvecklingen av grundskolor ut i dagens läge? För att få en tydligare bild av hur molntjänster kan påverka ett nätverk måste nätverket först analyseras.

 Hur påverkar valet- och implementeringen av ett molnverktyg nätverkets design? Olika molnverktyg används till olika saker, och de varierar i användning.

 Är molnverktyg att föredra över lokalt installerad mjukvara i detta fall? Vi behöver beskriva vilka fördelar respektive nackdelar som finns i just detta fall, och om fördelarna väger ut nackdelarna.

 Vilka problem kan uppstå vid en utökning av nätverkets trådlösa infrastruktur? Vid en utökning av den befintliga strukturen i ett nätverk kan flera faktorer spela roll, däribland finns det en ökad risk att enheter blir överbelastade eller att flaskhalsar bildas i nätverket. Det kan finnas anledningar att designa om delar av ett nätverk som ej byggts med skalbarhet i åtanke, och enheter som byts ut behöver vara kompatibla med övrig utrustning.

5. Metod

För att besvara de frågor som ställs i problemformuleringen kommer några olika områden att behöva undersökas:

• Nätverkets dataanvändning kommer att mätas med hjälp av nätverksprotokollet SNMP. Denna data kommer att, tillsammans med en topologi av nätverket, ge en tydligare insikt över hur nätverksutvecklingen ser ut idag.

• För att kunna uppskatta hur stor påverkan en implementation av ett molnverktyg har på nätverket, så kommer användarnas datorvana och molnverktygets användningsområde att behöva mätas med hjälp av intervjuer. Jämförelser med andra skolnätverk som redan använder molnverktyg kommer även att göras.

• Underhållsdata kommer att jämföras från kända tidskrifter och peer reviews för att bestämma när ett molnverktyg är att föredra över lokalt installerad mjukvara.

• En studie kommer att göras som tar upp begränsningar inom infrastrukturen av det befintliga nätverket samt möjliga problem som uppstår såsom flaskhalsar i trafikflödet, säkerhetsrisker och hastighetsfrågor i samband med trådlös kommunikation. Studien kommer att baseras på tidigare undersökningar på- och befintlig dokumentation av nätverket som tillhandahålles av Söderhamn NÄRA, samt tillgänglig forskning och litteratur inom trådlös teknik. Detta kommer senare att användas som underlag för att utvärdera framtida förbättringar.

7

6. Utvärdering

Detta avsnitt tar upp arbetets gång med mätningar av datatrafik, användningsstatistik av trådlösa accesspunkter och motivationen av molntjänster inom skolan. För att ha något att jämföra Norrtullskolans nätverkstrafik med, så har vi även mätt trafiken till en gymnasieskola vid namn Staffangymnasiet. Denna gymnasieskola är också en del av Söderhamns skolnätverk, och använder de molntjänster som ska användas i Norrtullskolan. Skillnaderna mellan de två skolorna är att Staffangymnasiet har 800 elever och 100 medarbetare, medan Norrtullskolan har 700 elever och 100 medarbetare, samt åldersskillnader på eleverna. De mätningar vi gjort i Norrtullskolan och Staffangymnasiet har skett med hjälp av övervakningsverktyget Zabbix, och data från de trådlösa accesspunkterna fås via Cisco Prime Infrastructure.

6.1 Mätning av Data

För att få fram en tydligare bild över mängden nätverkstrafik som passerar in i och ut ur Norrtullskolan och Staffangymnasiet, så har vi mätt mängden nätverkstrafik under en månads tidsperiod. De mätningar som gjorts på Staffangymnasiet och Norrtullskolan har båda skett på den länk som ansluter respektive skola till routern i nätverket. Figur 2 nedan illustrerar mer exakt var mätningarna är utförda, där den nedre switchen leder till Norrtullskolans nätverk, och den övre switchen leder till Staffangymnasiets nätverk.

Figur 2: Mätningar i nätverket

Figur 3 på nästa sida visar en mätning som använder en månads tidsintervall mellan vecka 5 och 8 år 2017, och är gjord på ett Gigabit-interface på nätverks-switchen som angränsar till routern i nätverkets kärna. I grafen syns mängden nätverkstrafik som har passerat in i och ut ur Norrtullskolan mätt i Mbit under angiven tidsperiod.

8

Figur 3: Mätdata för Norrtullskolan

På skoldagar uppnår nätverkstrafiken en mängd på mellan 70 Mbit och 100 Mbit, men överstiger aldrig denna gräns. På helger ligger trafiken på mellan 5 Mbit och 30 Mbit, och på nätterna är nätverket i stort sett oanvänt.

Staffangymnasiet är den skola vi har valt att jämföra trafikmängden i Norrtullskolan med. Denna skola har redan molntjänster implementerat, och har 100 fler elever än Norrtullskolan. Vi har utfört samma mätningar som på Norrtullskolan under samma tidsperiod, alltså med en månads tidsintervall mellan vecka 5 och 8 år 2017. Denna mätning är utförd på länken mellan routern i kärnan på nätverket och den nätverks-switch som leder till Staffangymnasiet.

9

Figur 4: Mätdata för Staffangymnasiet

I figur 4 syns de mätningar som gjorts på länken till Staffangymnasiet. Grafen visar det data som passerat TenGigabit-interfacet som finns på routern. Under skoldagar ligger datamängderna på mellan 100 Mbit och 200 Mbit. På helger och nätter ligger trafikmängden på under 10 Mbit, men på torsdagen vecka 6 uppgår trafikmängden till mer än dubbla av det normala. Denna trafikökning kan vara på grund av en push-uppdatering av programvara, och är inget som kan ha genererats av användare i nätverket.

6.1.1 Data från Accesspunkter

För att se om det finns möjliga flaskhalsar i trafikflödet i Norrtullskolan, så behöver vi ta reda på de trådlösa accesspunkternas användning och belastning. Cisco Prime Infrastructure används för att få fram pålitliga användardata, och kan både spara statistik från accesspunkter samt skicka ut förändringar till dessa. Med hjälp av det här övervakningsprogrammet kan vi få fram tabeller som visar accesspunkternas användning. I figur 5 kan vi se ett urval av accesspunkter och hur många användare som varit trådlöst anslutna till en enhet vid samma tillfälle.

AP Name AP MACAddress Radio Type Peak Number of Users

AP057_Norrtull Cc:16:7e:fb:57:70 802.11b/g/n 22 AP057_Norrtull Cc:16:7e:fb:57:70 802.11a/n/ac 17 AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 802.11b/g/n 18 AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 802.11a/n/ac 12 AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 802.11b/g/n 19 AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 802.11a/n/ac 19 AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 802.11b/g/n 82 AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 802.11a/n/ac 106 AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 802.11b/g/n 19 AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 802.11a/n/ac 8 AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 802.11b/g/n 80 AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 802.11a/n/ac 93

10

Dessa data har mätts mellan den 15 februari och den 1 mars. Vi ser här ett urval av 6 accesspunkter med två olika radiotyper. De flesta enheter bland urvalet uppnår 22 användare som högst vid ett tillfälle. Undantagen är accesspunkt AP063_Norrtull samt AP119_Norrtull som når upp mot dryga 100 användare på båda sina radiotyper. De enheter som mäts skall klara av upp till 50 samtidiga användare utan problem enligt specifikationer. Hela mätningen av accesspunkterna finns i bilagor.

6.2 Jämförelse av Data

De mätningar som gjorts på länken som leder till Norrtullskolan respektive Staffangymnasiet har båda använt övervakningsverktyget Zabbix och under samma tidsintervall. Det faktum att mätningen på Staffangymnasiet gjorts på ett interface på själva routern i nätverket påverkar ej mätresultatet. Eftersom nätverkstrafiken mäts på både in- och utåtgående håll, så är den enda skillnaden i graferna en inverterad In/Out-trafik. I båda fallen så är majoriteten av trafik inåtgående mot skolorna. Staffangymnasiet består av ca 800 elever och 100 medarbetare, och Norrtullskolan består av ca 700 elever och 100 medarbetare. Det finns två skillnader att ta i beaktning vid en jämförelse mellan dessa skolor. För det första är Staffangymnasiet ett gymnasium och Norrtullskolan en grundskola som hanterar klasserna 1 till 9. Det rör sig alltså om olika åldersgrupper som använder sig olika mycket av datorer och mobiltelefoner [3]. För det andra har Staffangymnasiet ca 100 fler elever än Norrtullskolan, och använder redan de molntjänster som Norrtullskolan kommer att använda till hösten.

Enligt den undersökning som Internetstiftelsen i Sverige (IIS) utförde år 2015 använder majoriteten av barn i 11-års ålder internet. Redan i 15-års ålder använder 90 procent av barnen internet dagligen i mobilen. Denna siffra ligger även på 90 procent för gymnasieelever. Detta innebär att högstadieelever och gymnasieelever har en relativt lika internetanvändning. Det är övriga åldrar, alltså 6–11 år, som inte utnyttjar internet dagligen. IIS förklarar vidare att detta kan bero på att elever i mellanstadiet har sämre tillgång till datorer, eller att skolor inte gjort tillräckliga satsningar inom digitala lärresurser i de lägre åldrarna [3].

6.3 Molntjänster

Söderhamn NÄRA motiverar att ta klivet från lokala tjänster i nätverket till molnet med flexibilitet och tillgänglighet som motivation. Det är viktigt för både lärare och elever att få tillgång till skolmaterial dygnet runt, men molntjänster har många andra faktorer som potentiellt kan förbättra inlärningen hos elever. Inom exempelvis Office 365 finns det möjligheter att använda sig av en digital kalender för att boka in viktiga möten, samt Onemode Classroom som är en form av ett digitalt klassrum. Digitala hjälpmedel som dessa anses vara en viktig möjlighet för elever inom Söderhamns kommun och följer samtidigt Skolverkets nationella IT-plan för skolväsendet [1].

6.3.1 För- och nackdelar

Den största fördel som Norrtullskolan kan erfara genom att börja använda molntjänster anses av Söderhamn NÄRA vara tillgängligheten till studiematerial för eleverna. Det finns även möjligheter till att ersätta mjukvara med nya program och inlärningsverktyg. En nackdel med molntjänster är lagringen av data. Det måste finnas en tillit till de som tillhandahåller tjänsten att data lagras säkert, och på en säker plats. En annan nackdel är kostnader. För det första så introduceras kostnader i och med bytet av mjukvara, det behöver utföras en risk och sårbarhetsanalys, personal behöver utbildas, och det kan förekomma inträdeskostnader. Det finns olika betalningsmetoder, och den som används i nuläget är en licenskostnad per dator i nätverket. Denna betalningsmetod kommer att ändras i och med införandet av molntjänster till en licens per användare på skolan. Detta i sig innebär nya utmaningar vad gäller vikarier och tillgång till information. Sedan kan det förekomma andra, oförutsedda, problem såsom att nätverket behöver uppgraderas i och med den ökade användningen av internet från mobiler och andra enheter.

11

7. Resultat/Diskussion

I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de mätningar som gjorts i utvärderingen, samt ge svar på vår frågeställning som lyder:

 Hur ser nätverksutvecklingen för grundskolor ut i dagens läge?

 Hur påverkar valet- och implementeringen av ett molnverktyg nätverkets design?  Är molnverktyg att föredra över lokalt installerad mjukvara i detta fall?

 Vilka problem kan uppstå vid en utökning av nätverkets trådlösa infrastruktur?

Genom vårt samarbete med Söderhamn NÄRA har vi kunnat konstatera att utvecklingen av skolnätverket i Söderhamns kommun i dagsläget är på väg framåt. Det görs satsningar på både uppgraderingar av nätverksenheter och en utökad digitalisering i form av molntjänster. Dessa åtgärder skall, i enlighet med Skolverkets nationella IT-plan, leda till en utökad digitalisering av lärresurser och en stabil nätverksinfrastruktur. Skolnätverket i Söderhamn använder, som tidigare beskrivet, en platt design. Denna implementation kan anses som något föråldrad, då rekommenderad praxis är att ha en hierarkisk design, och använda IP-routing så långt ut som möjligt [16].

För att kunna beskriva ett molnverktygs påverkan i nätverket så behöver vi ta hjälp av de mätningar vi gjort och den statistik som finns tillgänglig. I de mätningar som tar upp trafikmängden som passerar igenom Norrtullskolans och Staffangymnasiets nätverk under en månads period finns en klar skillnad. Mängden trafik i Staffangymnasiet uppnår ungefär det dubbla av Norrtullskolans trots det att mängden användare endast är 12,5 procent högre. Det skulle potentiellt kunna innebära en stor ökning av nätverkstrafik om varje skola implementerade molntjänster och internetanvändningen följaktligen ökade till det dubbla. Om den statistik som IIS tagit fram stämmer, så finns det en risk att trafikmängden ökar när elever i mellanstadiet och nedåt börjar använda sig av digitala lärresurser och har tillgång till material online. I detta fall ser inte Staffangymnasiets trafikmängder helt orimliga ut.

Inga större förändringar skulle märkas av på LANets trafik, då det är högt till tak på de länkar trafiken har mätts på. Problemen skulle istället uppstå när de trådlösa accesspunkterna eller nätverkets brandvägg blir en flaskhals. Detta går även att se redan nu i den mätning som gjorts på accesspunkterna, där ett fåtal enheter har mycket fler samtidiga användare än de 50 som rekommenderas. En eventuell utökning av accesspunkter kan vara en lösning, speciellt då Cisco Prime Infrastructure, verktyget som övervakar dessa enheter, har en inbyggd funktion som automatisk undviker att enheterna stör ut varandra. Detta svarar samtidigt på vår fjärde fråga. När det kommer till molnverktyg finns det många faktorer som spelar in. Den största är här motivationen: vad vill vi få ut av detta/dessa verktyg? I Söderhamn NÄRAs fall så ligger störst fokus på flexibilitet och tillgänglighet. Det är viktigt för både lärare och elever att kunna få tillgång till skolmaterial oberoende av tid och plats. Andra fördelar är utökade digitala lärresurser och läromedel, som samtidigt för skolan ett steg närmare Skolverkets nationella IT-plan. En nackdel till att införa molntjänster är kostnader. Det kostar att utbilda personal till att använda ny programvara, att göra en riskanalys, och att köpa in nya nätverksenheter. Trots det att införandet av molntjänster innebär en kostnad, så skulle det kunna ses som en investering. För att svara på frågan om molnverktyg är att föredra i detta fall, så anser vi att det finns tydliga fördelar jämfört med lokalt installerad mjukvara.

12

8. Slutsatser

Syftet med detta arbete ligger i att uppmärksamma möjliga problem med molntjänster som kan uppstå i samband med den ökade internetanvändningen. Det sker i och med att lokalt installerad mjukvara ersätts med tjänster som används över internet. Det finns relaterad forskning och relaterade arbeten som beskriver många olika aspekter av molntjänster såsom fördelar och nackdelar, funktionalitet, säkerhetsrisker, kostnader och besparingar av att byta till molntjänster, samt framtida problem som kan behöva ses över. Gemensamt för dessa arbeten är att de inte uppmärksammar det faktum att nätverksenheter kommer att få en högre belastning när användare oftare använder sig utav internet. Det kan leda till att nätverksenheter behöver uppgraderas, eller att nätverkets infrastruktur måste ses över. Det är en kostnad som lätt kan glömmas bort, och är vad vårt arbete försöker visa.

I vårt arbete undersöker vi Norrtullskolan, en grundskola i Söderhamns kommun, och beskriver nätverksutvecklingen genom att mäta trafikanvändning och belastning av nätverket. Vi kan genom mätningarna se att det är högt till tak på LANets trafikanvändning, men det finns möjligheter att de trådlösa accesspunkterna eller nätverkets brandvägg skulle kunna bli en flaskhals. Dessa mätningar jämförs sedan med Staffangymnasiets trafik, en gymnasieskola som redan använder molntjänster och är relativt lika i antal användare till Norrtullskolan. I våra mätningar så uppgår Staffangymnasiets trafikmängd till ungefär det dubbla av Norrtullskolans trots det att mängden användare endast är 12,5 procent högre. Med hjälp av statistiska mätningar så får vi fram att elever i mellanstadiet och nedåt använder internet mer sällan än de i högstadiet och uppåt. Om elever från mellanstadiet och nedåt skulle börja använda internet i den utsträckning som övriga elever gör så är den ökning av trafik vi ser inte helt orimlig.

Vi tar sedan upp molntjänster, och dess fördelar och nackdelar i en skolmiljö. Själva motivationen till att börja använda molntjänster ligger i flexibiliteten och tillgången till material för både elever och lärare. Det tjänar samtidigt som en metod att följa skolverkets nationella IT-strategi, som går ut på att ge tillgång till digitala lärredskap och en förbättrad infrastruktur av nätverket. Trots de kostnader som introduceras i och med uppgraderingar av enheter, riskanalyser, licenskostnader med mera så kan detta ses som en investering för framtiden och innebär klara fördelar.

13

9. Framtida arbete

Den viktigaste avgränsningen inom denna studie är att den begränsas till en skola. Olika skolor har andra krav och förutsättningar som kräver sina egna lösningar. För att utvidga detta arbete i framtiden så skulle vi kunna göra fler jämförelser och större mätningar. En jämförelse som vore intressant i detta fall är en mätning på Norrtullskolan efter det att molnverktyg införts på skolan i jämförelse med de mätningar som gjorts i denna studie. Norrtullskolan skulle vidare kunna användas som ett exempel till övriga grundskolor i Söderhamns kommun som ej använder molntjänster.

Ett annat sätt att utöka denna studie skulle vara ett större urval av skolor eller att göra mätningar av större skala för att få en bättre överblick av mätresultaten. Staffangymnasiet skulle exempelvis kunna vara ett extremfall i jämförelse med de grundskolor som ska börja använda molntjänster. Åldersfördelningen på Norrtullskolan behöver heller inte återspegla övriga grundskolors åldersfördelning, vilket kan resultera i en varierad ökning av nätverkstrafik. För att motverka detta skulle en större studie, som mer noggrant tar upp åldersfördelningar inom skolor, kunna göras.

14

Referenser

[1] A. Ekström och K. Lycken Rüter, ”Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet”, Apr 2016.

[2] Network Computing, ”Flat Network Strength Also A Security Weakness”, Mar 2012. http://www.networkcomputing.com/networking/flat-network-strength-also-security-weakness/641793164 [Hämtad: 2017-05-08]

[3] K. Alexanderson och P. Davidsson, ”Eleverna och internet 2015”, Sep 2015. [4] Ian Poole, ”IEEE 802.11 Wi-Fi Standards”.

http://www.radio-electronics.com/info/wireless/wi-fi/ieee-802-11-standards-tutorial.php [Hämtad: 2017-05-08]

[5] Ian Poole, ”Wi-Fi / WLAN Channels, Frequencies, Bands & Bandwidths”. http://www.radio-electronics.com/info/wireless/wi-fi/80211-channels-number-frequencies-bandwidth.php [Hämtad: 2017-05-08]

[6] John Herrman, ”Why Everything Wireless Is 2.4 GHz”, Sep 2010.

https://www.wired.com/2010/09/wireless-explainer/ [Hämtad: 2017-05-08] [7] Joe Lavi, ”Here’s why you should use 5GHz WiFi instead of 2.4GHz”, Jan 2014. http://pocketnow.com/2014/01/23/5ghz-wifi [Hämtad: 2017-05-08]

[8] Margaret Rouse, ”Cloud Computing”, Oct 2016.

http://searchcloudcomputing.techtarget.com/definition/cloud-computing [Hämtad: 2017-05-08]

[9] Mandy Movahhed, ”Why SaaS? 7 Benefits of Cloud vs. On-Premise Software”, June 2014. https://www.handshake.com/blog/why-saas-cloud-benefits-vs-on-premise-software/ [Hämtad: 2017-05-08]

[10] CSM Relentless IT-support, ”5 Reasons not to Use Cloud Computing”.

http://www.csm-corp.com/managed-it-services-support/5-reasons-not-to-use-cloud-computing [Hämtad: 2017-05-08]

[11] T. Dillon, C. Wu och E. Chang, "Cloud Computing: Issues and Challenges," 2010 24th IEEE International Conference on Advanced Information Networking and Applications, Perth, WA, 2010, pp. 27-33.

[12] T OGRAPH, B., och Y. Richard Morgens. "Cloud computing." Communications of the ACM 51.7 (2008): 9-11.

[13] B. Grobauer, T. Walloschek och E. Stocker, "Understanding Cloud Computing Vulnerabilities," in IEEE Security & Privacy, vol. 9, no. 2, pp. 50-57, March-April 2011.

[14] J. Andersson och J. Pettersson, ”Vad finns det för fördelar och nackdelar medmolnet? : Hur upplever IT-företag dessa?”, Dissertation, 2014.

15

[15] C. Skoog och P. Eriksson, ”Övergången till molntjänster : Vad man bör ha i åtanke”, Dissertation, 2013.

[16] EdrawSoft, “Hierarchical Network Design - Access Layer of the Hierarchical Network Design Model”, 2017.

I

Appendix

Bilaga A - AP Client Statistics Summary

AP Name AP MACAddress Radio Type

Peak

Throughput (Mbps)

Average

Throughput (Mbps)

AP057_Norrtull cc:16:7e:fb:57:70 802.11a/b/g/n/ac 0 0

AP057_Norrtull cc:16:7e:fb:57:70 XOR (2.4GHz) 2.78 0.02

AP057_Norrtull cc:16:7e:fb:57:70 XOR (5GHz) 0 0

AP057_Norrtull cc:16:7e:fb:57:70 802.11a/n/ac 6.26 0.03

AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 XOR (2.4GHz) 3.60 0.04 AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 XOR (5GHz) 0.07 0.03 AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 802.11a/n/ac 0 0 AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 802.11a/n/ac 1.49 0.03 AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 XOR (2.4GHz) 0.80 0.01 AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 XOR (5GHz) 0 0 AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 802.11a/n/ac 0 0 AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 802.11a/n/ac 2.91 0.01

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 XOR (5GHz) 0 0

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 XOR (2.4GHz) 10.12 0.08

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 XOR (5GHz) 0.25 0.05

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 802.11a/n/ac 0.65 0.06

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 802.11a/n/ac 7.23 0.06

AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 XOR (2.4GHz) 1.10 0.02

AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 XOR (5GHz) 0 0

AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 802.11a/n/ac 0 0

AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 802.11a/n/ac 1.41 0.03

AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 XOR (2.4GHz) 3.28 0.03

AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 XOR (5GHz) 0.91 0.45

AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 802.11a/n/ac 0.01 0.00

AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 802.11a/n/ac 7.71 0.03

AP120_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:e0 XOR (2.4GHz) 5.05 0.05

AP120_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:e0 XOR (5GHz) 0.01 0.01

AP120_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:e0 802.11a/n/ac 0 0

AP120_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:e0 802.11a/n/ac 5.95 0.08

AP149_Norrtull 00:f6:63:9b:90:f0 XOR (2.4GHz) 3.08 0.05

AP149_Norrtull 00:f6:63:9b:90:f0 802.11a/n/ac 4.09 0.06

II

AP Name AP MACAddress Radio Type

Peak Throughput (Mbps) Average Throughput (Mbps) AP165_Norrtull 00:f6:63:d6:63:80 XOR (5GHz) 0 0 AP165_Norrtull 00:f6:63:d6:63:80 802.11a/n/ac 0 0 AP165_Norrtull 00:f6:63:d6:63:80 802.11a/n/ac 2.48 0.02

AP166 Norrtull 00:f6:63:cd:0e:c0 XOR (2.4GHz) 8.49 0.07

AP166_Norrtull 00:f6:63:cd:0e:c0 802.11a/n/ac 0.01 0.00

AP166_Norrtull 00:f6:63:cd:0e:c0 802.11a/n/ac 6.67 0.06

AP167_Norrtull cc:16:7e:fd:48:f0 XOR (2.4GHz) 9.92 0.09

AP167_Norrtull cc:16:7e:fd:48:f0 802.11a/n/ac 408.76 0.37

AP168_Norrtull cc:16:7e:fd:1d:c0 XOR (2.4GHz) 17.45 0.10

AP168_Norrtull cc:16:7e:fd:1d:c0 XOR (5GHz) 0 0

AP168 Norrtull cc:16:7e:fd:1d:c0 802.11a/n/ac 9.95 0.08

AP169 Norrtull 00:f6:63:cd:26:30 XOR (2.4GHz) 13.20 0.06

AP169 Norrtull 00:f6:63:cd:26:30 XOR (5GHz) 0.11 0.11

AP169 Norrtull 00:f6:63:cd:26:30 802.11a/n/ac 12.29 0.07

AP173 Norrtull 00:f6:63:cd:28:f0 XOR (2.4GHz) 11.94 0.07

AP173 Norrtull 00:f6:63:cd:28:f0 802.11a/n/ac 0 0

AP173_Norrtull 00:f6:63:cd:28:f0 802.11a/n/ac 0 0

AP173 Norrtull 00:f6:63:cd:28:f0 802.11a/n/ac 17.73 0.14

AP174_Norrtull cc:16:7e:fd:47:e0 XOR (2.4GHz) 10.98 0.14

AP174 Norrtull cc:16:7e:fd:47:e0 XOR (5GHz) 0.01 0.00

AP174 Norrtull cc:16:7e:fd:47:e0 802.11a/n/ac 1.82 0.10

AP215_Norrtull 00:f6:63:e7:cf:c0 XOR (5GHz) 0 0

AP215 Norrtull 00:f6:63:e7:cf:c0 XOR (2.4GHz) 6.41 0.06

AP215 Norrtull 00:f6:63:e7:cf:c0 802.11a/n/ac 0 0

AP215_Norrtull 00:f6:63:e7:cf:c0 802.11a/n/ac 1.72 0.01

AP223_Norrtull 00:f6:63:cd:27:d0 XOR (2.4GHz) 1.49 0.02 AP223_Norrtull 00:f6:63:cd:27:d0 802.11a/n/ac 0.34 0.17 AP223_Norrtull 00:f6:63:cd:27:d0 802.11a/n/ac 0.59 0.01 AP225_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:c0 XOR (2.4GHz) 1.87 0.01 AP225_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:c0 XOR (5GHz) 0 0 AP225_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:c0 802.11a/n/ac 0 0 AP225_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:c0 802.11a/n/ac 4.28 0.03

AP226_Norrtull cc:16:7e:fb:1e:40 XOR (2.4GHz) 1.93 0.01

AP226_Norrtull cc:16:7e:fb:1e:40 XOR (5GHz) 0 0

AP226_Norrtull cc:16:7e:fb:1e:40 802.11a/n/ac 0.82 0.03

III

AP Name AP MACAddress Radio Type

Peak Throughput (Mbps) Average Throughput (Mbps) AP227_Norrtull 00:f6:63:9b:b6:80 802.11a/n/ac 0 0 AP227_Norrtull 00:f6:63:9b:b6:80 802.11a/n/ac 5.85 0.07 AP228_Norrtull 00:f6:63:36:fd:60 XOR (2.4GHz) 97.08 3.41 AP228_Norrtull 00:f6:63:36:fd:60 802.11a/n/ac 152.98 10.75 AP229_Norrtull 00:f6:63:37:f3:40 XOR (2.4GHz) 4.56 0.04 AP229_Norrtull 00:f6:63:37:f3:40 XOR (5GHz) 0 0 AP229_Norrtull 00:f6:63:37:f3:40 802.11a/n/ac 0 0 AP229_Norrtull 00:f6:63:37:f3:40 802.11a/n/ac 7.82 0.10

AP230_Norrtull 00:f6:63:36:fc:e0 XOR (2.4GHz) 0.56 0.02

AP230_Norrtull 00:f6:63:36:fc:e0 802.11a/n/ac 51.98 0.68

AP231_Norrtull cc:16:7e:fb:40:40 XOR (2.4GHz) 5.30 0.02

AP231_Norrtull cc:16:7e:fb:40:40 802.11a/n/ac 0 0

AP231_Norrtull cc:16:7e:fb:40:40 802.11a/n/ac 25.38 2.00

AP232_Norrtull 00:f6:63:37:d4:40 XOR (2.4GHz) 1.80 0.02

AP232_Norrtull 00:f6:63:37:d4:40 XOR (5GHz) 0.01 0.00

AP232_Norrtull 00:f6:63:37:d4:40 802.11a/n/ac 3.00 0.09

AP233_Norrtull 00:f6:63:36:c1:e0 XOR (2.4GHz) 0.02 0.00

AP233_Norrtull 00:f6:63:36:c1:e0 XOR (5GHz) 0 0

AP233_Norrtull 00:f6:63:36:c1:e0 802.11a/n/ac 0 0

AP245_Norrtull 00:f6:63:9b:b4:10 XOR (2.4GHz) 2.16 0.02 AP245_Norrtull 00:f6:63:9b:b4:10 802.11a/n/ac 4.56 0.05 AP246_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:c0 XOR (2.4GHz) 68.84 0.07 AP246_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:c0 XOR (5GHz) 0 0 AP246_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:c0 802.11a/n/ac 0 0 AP246_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:c0 802.11a/n/ac 9.53 0.06 AP247_Norrtull 00:f6:63:36:fc:00 XOR (2.4GHz) 1.68 0.03 AP247_Norrtull 00:f6:63:36:fc:00 XOR (5GHz) 0 0 AP247_Norrtull 00:f6:63:36:fc:00 802.11a/n/ac 2.73 0.04 AP248_Norrtull 00:f6:63:9b:8c:90 XOR (2.4GHz) 8.56 0.06 AP248_Norrtull 00:f6:63:9b:8c:90 XOR (5GHz) 0.00 0.00 AP248_Norrtull 00:f6:63:9b:8c:90 802.11a/n/ac 0 0 AP248_Norrtull 00:f6:63:9b:8c:90 802.11a/n/ac 23.15 0.13

AP249_Norrtull 00:f6:63:a5:fe:f0 XOR (5GHz) 0 0

AP249_Norrtull 00:f6:63:a5:fe:f0 XOR (2.4GHz) 2.38 0.05

AP249_Norrtull 00:f6:63:a5:fe:f0 XOR (5GHz) 0 0

IV

AP Name AP MACAddress Radio Type

Peak

Throughput (Mbps)

Average

Throughput (Mbps)

AP249_Norrtull 00:f6:63:a5:fe:f0 802.11a/n/ac 3.11 0.10

AP250_Norrtull 00:f6:63:a5:f8:90 XOR (2.4GHz) 13.90 0.10

AP250_Norrtull 00:f6:63:a5:f8:90 802.11a/n/ac 0 0

AP250_Norrtull 00:f6:63:a5:f8:90 802.11a/n/ac 116.57 0.11

AP251_Norrtull 00:f6:63:9b:8f:00 802.11a/n/ac 0.20 0.20

AP251_Norrtull 00:f6:63:9b:8f:00 802.11a/n/ac 7.02 0.09

AP251_Norrtull 00:f6:63:9b:8f:00 XOR (2.4GHz) 5.43 0.04

AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 XOR (2.4GHz) 0 0

AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 XOR (2.4GHz) 3.04 0.04

AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 XOR (5GHz) 0.01 0.00

AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 802.11a/n/ac 0.01 0.00

AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 802.11a/n/ac 3.52 0.03

AP253_Norrtull 00:f6:63:9b:79:60 XOR (2.4GHz) 2.90 0.02

AP253_Norrtull 00:f6:63:9b:79:60 802.11a/n/ac 0.00 0.00

AP253_Norrtull 00:f6:63:9b:79:60 802.11a/n/ac 3.49 0.05

AP254_Norrtull cc:16:7e:f1:50:c0 XOR (2.4GHz) 440.84 8.57

AP254_Norrtull cc:16:7e:f1:50:c0 XOR (5GHz) 3.51 1.17

AP254_Norrtull cc:16:7e:f1:50:c0 802.11a/n/ac 2.65 0.53

V

Bilaga B - AP Client Count Summary

AP Name AP MACAddress Radio Type

Average Number of Users

Peak Number of Users

AP057_Norrtull cc:16:7e:fb:57:70 802.11b/g/n 4.20 22

AP057_Norrtull cc:16:7e:fb:57:70 802.11a/n/ac 2.47 17

AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 802.11b/g/n 3.38 18

AP058_Norrtull 00:f6:63:37:d4:30 802.11a/n/ac 1.87 12

AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 802.11b/g/n 3.94 19

AP062_Norrtull 00:f6:63:cd:09:c0 802.11a/n/ac 4.74 19

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 802.11b/g/n 8.54 82

AP063_Norrtull 00:f6:63:e7:9b:d0 802.11a/n/ac 9.76 106

AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 802.11b/g/n 2.33 19

AP117_Norrtull 00:f6:63:36:bc:30 802.11a/n/ac 1.31 8

AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 802.11b/g/n 4.76 80

AP119_Norrtull 00:f6:63:36:fe:40 802.11a/n/ac 5.04 93

AP120_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:e0 802.11b/g/n 2.39 18

AP120_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:e0 802.11a/n/ac 3.58 26

AP149_Norrtull 00:f6:63:9b:90:f0 802.11b/g/n 0.91 5

AP149_Norrtull 00:f6:63:9b:90:f0 802.11a/n/ac 1.11 7

AP165_Norrtull 00:f6:63:d6:63:80 802.11b/g/n 3.68 31

AP165_Norrtull 00:f6:63:d6:63:80 802.11a/n/ac 2.69 18

AP166_Norrtull 00:f6:63:cd:0e:c0 802.11b/g/n 3.89 23

AP166_Norrtull 00:f6:63:cd:0e:c0 802.11a/n/ac 2.61 28

AP167_Norrtull cc:16:7e:fd:48:f0 802.11b/g/n 2.15 20

AP167_Norrtull cc:16:7e:fd:48:f0 802.11a/n/ac 4.11 36

AP168_Norrtull cc:16:7e:fd:1d:c0 802.11b/g/n 2.87 25

AP168_Norrtull cc:16:7e:fd:1d:c0 802.11a/n/ac 4.45 39

AP169_Norrtull 00:f6:63:cd:26:30 802.11b/g/n 6.06 42

AP169_Norrtull 00:f6:63:cd:26:30 802.11a/n/ac 6.30 68

AP170_Norrtull 00:f6:63:cd:0a:90 802.11b/g/n 0 0

AP170_Norrtull 00:f6:63:cd:0a:90 802.11a/n/ac 0 0

AP171_Norrtull 00:f6:63:d6:84:c0 802.11b/g/n 0 0

AP171_Norrtull 00:f6:63:d6:84:c0 802.11a/n/ac 0 0

AP172_Norrtull cc:16:7e:fd:30:b0 802.11b/g/n 0 0

AP172_Norrtull cc:16:7e:fd:30:b0 802.11a/n/ac 0 0

VI

AP Name AP MACAddress Radio Type

Average Number of Users Peak Number of Users AP173_Norrtull 00:f6:63:cd:28:f0 802.11a/n/ac 7.59 38 AP174_Norrtull cc:16:7e:fd:47:e0 802.11b/g/n 4.11 39

AP174_Norrtull cc:16:7e:fd:47:e0 802.11a/n/ac 2.07 26

AP215_Norrtull 00:f6:63:e7:cf:c0 802.11b/g/n 3.81 46

AP215_Norrtull 00:f6:63:e7:cf:c0 802.11a/n/ac 2.01 47

AP223_Norrtull 00:f6:63:cd:27:d0 802.11b/g/n 2.03 18

AP223_Norrtull 00:f6:63:cd:27:d0 802.11a/n/ac 1.32 9

AP225_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:c0 802.11b/g/n 1.91 11

AP225_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:c0 802.11a/n/ac 4.19 13

AP226_Norrtull cc:16:7e:fb:1e:40 802.11b/g/n 1.27 7

AP226_Norrtull cc:16:7e:fb:1e:40 802.11a/n/ac 0.35 3

AP227_Norrtull 00:f6:63:9b:b6:80 802.11b/g/n 2.14 8 AP227_Norrtull 00:f6:63:9b:b6:80 802.11a/n/ac 1.62 10 AP228_Norrtull 00:f6:63:36:fd:60 802.11b/g/n 5.43 11 AP228_Norrtull 00:f6:63:36:fd:60 802.11a/n/ac 5.39 12 AP229_Norrtull 00:f6:63:37:f3:40 802.11b/g/n 1.85 11 AP229_Norrtull 00:f6:63:37:f3:40 802.11a/n/ac 1.32 14 AP230_Norrtull 00:f6:63:36:fc:e0 802.11b/g/n 0.59 6

AP230_Norrtull 00:f6:63:36:fc:e0 802.11a/n/ac 0.61 6

AP231_Norrtull cc:16:7e:fb:40:40 802.11b/g/n 6.64 17

AP231_Norrtull cc:16:7e:fb:40:40 802.11a/n/ac 3.53 18

AP232_Norrtull 00:f6:63:37:d4:40 802.11b/g/n 1.14 8

AP232_Norrtull 00:f6:63:37:d4:40 802.11a/n/ac 0.39 6

AP233_Norrtull 00:f6:63:36:c1:e0 802.11b/g/n 0.70 3

AP233_Norrtull 00:f6:63:36:c1:e0 802.11a/n/ac 0.07 2

AP245_Norrtull 00:f6:63:9b:b4:10 802.11b/g/n 1.75 9 AP245_Norrtull 00:f6:63:9b:b4:10 802.11a/n/ac 1.60 15 AP246_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:c0 802.11b/g/n 6.59 45 AP246_Norrtull 00:f6:63:9b:8b:c0 802.11a/n/ac 5.69 31 AP247_Norrtull 00:f6:63:36:fc:00 802.11b/g/n 1.34 15 AP247_Norrtull 00:f6:63:36:fc:00 802.11a/n/ac 1.55 17 AP248_Norrtull 00:f6:63:9b:8c:90 802.11b/g/n 1.92 25 AP248_Norrtull 00:f6:63:9b:8c:90 802.11a/n/ac 4.29 47 AP249_Norrtull 00:f6:63:a5:fe:f0 802.11b/g/n 0.78 6

AP249_Norrtull 00:f6:63:a5:fe:f0 802.11a/n/ac 0.84 11

AP250_Norrtull 00:f6:63:a5:f8:90 802.11b/g/n 3.53 24

VII

AP Name AP MACAddress Radio Type

Average Number of Users Peak Number of Users AP251_Norrtull 00:f6:63:9b:8f:00 802.11b/g/n 4.37 19 AP251_Norrtull 00:f6:63:9b:8f:00 802.11a/n/ac 3.46 32 AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 802.11b/g/n 3.74 20

AP252_Norrtull 00:f6:63:9b:b5:e0 802.11a/n/ac 3.42 39

AP253_Norrtull 00:f6:63:9b:79:60 802.11b/g/n 2.93 15

AP253_Norrtull 00:f6:63:9b:79:60 802.11a/n/ac 2.28 16

AP254_Norrtull cc:16:7e:f1:50:c0 802.11b/g/n 8.95 33