• No results found

Svårt sjuka cancerpatienters intresse för aktiv dödshjälp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svårt sjuka cancerpatienters intresse för aktiv dödshjälp"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

51-60 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

SVÅRT SJUKA

CANCERPATIENTERS

INTRESSE FÖR AKTIV

DÖDSHJÄLP

EN LITTERATURSTUDIE

NICHOLAS NILSSON

(2)

TERMINALLY ILL

CANCER PATIENTS´

INTEREST IN RECEIVING

A PHYSICIAN HASTENED

DEATH

A REVIEW OF LITERATURE

NICHOLAS NILSSON

Nilsson, N. Terminally ill cancer patients´ interest in receiving a physician hastened death. A review of literature. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.

The aim of this study was to examine the personal interest in receiving a physician hastened death among terminally ill cancer patients and the factors that are

associated with such a consideration. A review of literature has been conducted on relevant articles. The evidence from a total of five qualitative studies formed the basis upon which new conclusions have been reached. The results suggest that an interest is prevalent among terminally ill cancer patients for receiving a physician hastened death. However, this is in most cases future orientated. Factors that influence patients in this consideration are the perception of being a burden to others, fear of the future, suffering, the demoralising effect that cancer has on the individual as well as religion and ethics.

Key words: Cancer, euthanasia, palliative care, physician assisted suicide,

(3)

SVÅRT SJUKA

CANCERPATIENTERS

INTRESSE FÖR AKTIV

DÖDSHJÄLP

EN LITTERATURSTUDIE

NICHOLAS NILSSON

Nilsson, N. Svårt sjuka cancerpatienters intresse för aktiv dödshjälp. En

litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är

framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik.

Nyckelord: Cancer, eutanasi, läkarassisterat självmord, palliativ vård, svårt sjuka

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Tidigare forskning 4 Aktiv dödshjälp 4 Eutanasi 5 Läkarassisterat självmord 5

En önskan om att förhasta döden 5

Lagenlig aktiv dödshjälp 5

Vård i livets slutskede 6

SYFTE 7

METOD 7

Sökstrategi 8

Inklusions- och exklusionskriterier 8

Artikelsökning 8

Analys 9

RESULTAT 10

Intresse för aktiv dödshjälp 10 Faktorer som påverkar intresset för aktiv dödshjälp 11

Uppfattningen om att vara en börda

för andra 11

Rädsla för framtiden 12

Lidande 13

Demoraliserande inverkan 13

Religion och etik 13

DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 SLUTORD 18 REFERENSER 19 BILAGOR 21

(5)

INLEDNING

Till följd av teknisk och medicinsk utveckling lever vi idag betydligt längre än vi gjorde förr. Majoriteten av västvärldens befolkning dör i höga åldrar till följd av degenerativa sjukdomar. Förloppet är ofta utdraget och är inte sällan förknippat med fysiskt och psykiskt lidande (Battin, 2005). Det är mot denna bakgrund som fenomenet aktiv dödshjälp aktualiserats. Delade åsikter råder om huruvida aktiv dödshjälp är etiskt riktigt och om det ska legaliseras.

Intresset för ämnet väcktes under den tid då författaren arbetade som vårdbiträde inom äldreomsorgen. Under denna period upprättades bekantskaper med ett antal människor vars liv i varierande grad berövats mänsklig värdighet. Författaren konfronterades med att de arbetsuppgifter som utfördes i en del fall medverkade till att förlänga lidandet för patienten.

BAKGRUND

Aktiv dödshjälp är ett något vagt begrepp men det förknippas allt som oftast med aktiv självvald eutanasi eller läkarassisterat självmord. Ämnet är kontroversiellt och det har sedan mitten av 70-talet (Battin, 2005) till och från världen över varit föremål för en debatt (a a; Johansen et al, 2005; Mak & Elwyn 2005; Suarez-Almazor, 2002; Wilson et al, 2000). Battin (2005) menar att debatten kretsar kring fem centrala argument, två stycken för samt tre emot. Argumenten för är (1) att varje människa är autonom d v s har rätt att bestämma över sitt eget liv, och (2) att var människa har rätt till en värdig död utan onödigt lidande. Argumenten mot är (1) att det är fel att döda, (2) att sjukvårdens uppgift är att värna om livet och således skulle en eventuell legalisering kunna undergräva förtroendet för sjukvården samt (3) risken för att det med tiden kommer att missbrukas.

Tidigare forskning

Forskning på området har i stor utsträckning fokuserats på hur hälso- och

sjukvården står i relation till fenomenet. En brist föreligger däremot på forskning kring hur de mest berörda förhåller sig, nämligen de svårt sjuka patienterna (Emanuel et al; 2000; Johansen et al, 2005; Mak & Elwyn 2005; Suarez-Almazor et al; 2002). Detta kan tyckas märkligt då deras åsikter och värderingar rimligtvis borde beaktas i den pågående debatten om en eventuell legalisering. Följaktligen är kunskap om hur patienter relaterar till eutanasi och läkarassisterat självmord högst relevant för hälso- och sjukvård, lagstiftare liksom allmänheten (Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002). Likaså finns det inom sjukvården och samhället i övrigt ett behov av att få en klar uppfattning och förståelse för vad en önskan om en förhastad död betyder (Coyle, 2004).

Aktiv dödshjälp

I denna uppsats är begreppet aktiv dödshjälp liktydigt med följande: aktiv självvald eutanasi, läkarassisterat självmord samt en hög önskan om att förhasta döden.

(6)

Eutanasi

Fyra olika typer av eutanasi brukar särskiljas, varav de två vanligare är aktiv respektive passiv självvald eutanasi. Aktiv självvald eutanasi innebär att ett medicinskt ingripande utförs på patientens egen begäran vars resultat är att vederbörande dör. Passiv självvald eutanasi å andra sidan betyder att en livsförlängande behandling på patientens begäran avbryts eller avstås ifrån. Resterande två begrepp aktiv respektive passiv ofrivillig dödshjälp skiljer sig från ovan nämnda genom att de avser ingripanden som sker utan patientens medgivande (Arlebrink, 1996; Pakes, 2005).

Läkarassisterat självmord

Läkarassisterat självmord innebär att patienten själv avslutar sitt liv med en läkares hjälp. En dödlig dos av lämpligt preparat skrivs ut och/eller förbereds och/eller ges av läkaren till patienten för att vederbörande skall kunna begå självmord (Pakes, 2005).

En önskan om att förhasta döden

Individens önskan om att förhasta döden kan mätas med hjälp av frågeformuläret som återges i figur 1. Den intervjuade har att välja på sammanlagt fyra

svarsalternativ: nej, ibland, ofta, nästan alltid samt konstant. Svaren genererar poäng och summan av dessa illustrerar intensiteten av individens dödsönskan Kelly et al (2002).

Figur 1 – Wish to hasten death, frågeformulär

Figur 1. WTHD frågeformulär (Kelly et al, 2002, s. 341)

Lagenlig aktiv dödshjälp

Aktiv dödshjälp är i dagens läge enligt lag tillåtet i Nederländerna, Belgien, och delstaten Oregon i USA. Lagstiftningarna skiljer sig sinsemellan med avseende på vilka av företeelserna de omfattar samt för vilka patienter ett sådant ingripande kan bli aktuellt (Pakes, 2005).

Lagstiftningen i Oregon är den av dem som är mest begränsad då den endast legaliserar läkarassisterat självmord. Lagen fordrar att sjukdomen är i en terminal fas och att överlevnadstiden till följd denna inte beräknas överstiga ett halvår. Lagstiftningen i Nederländerna omfattar både aktiv självvald eutanasi och

Items from the Wish to Hasten Death

Scale (modified after Chochinov et al. 1995)

1. Do you ever wish that your illness would progress more rapidly so that your suffering could be over?

2. Do you ever wish/pray for an early death?

3. Do you ever wish/pray that you were already dead? 4. Have you ever discussed a wish to die with family or friends?

5. Have you ever discussed a wish to die with a doctor or nurse?

6. Have you ever asked a doctor or nurse to do something that might help end your life ?

(7)

läkarassisterat självmord. För att dödshjälpen ska bli aktuell skall patientens lidande vara outhärdligt och sjukdomens prognos mycket dålig. Liknande förhållande finns beskrivna i den Belgiska lagstiftningen. Denna är däremot otydlig på vilka av företeelserna som omfattas (Pakes, 2005).

Den aktiva dödshjälpen upplevde mellan åren 1996 och 1997 även en kort period av legalitet i Australiens norra territorium (Kissane et al, 1998). Orsaken till att legislaturen endast blev kortlivad är att den skapade en skarp kontrovers bland Australiens befolkning (Pakes, 2005).

Enligt svensk lag är eutanasi förbjuden men lagstiftningen är oklar kring vad som gäller för läkarassisterat självmord. En läkare som i Sverige assisterar ett själv-mord löper däremot risken att åtalas för dråp. Av denna anledning menar Beck-Friis och Strang (1995) att även detta ingripande får betraktas som olagligt.

Vård i livets slutskede

Palliativ vård blir för den svårt sjuke patienten aktuell då det inte längre finns någon botande behandling och döden är att förvänta inom en snar framtid (Beck-Friis & Strang, 1995). Målet med vården är enligt WHO (2006-04-24) att ge patienten högsta möjliga livskvalitet genom att fysiska, psykiska och andliga behov tillgodoses. En för patienten lugn och värdig död är det som i slutändan eftersträvas (Beck-Friis & Strang, 1995).

Tillgång till antibiotika och modern medicinsk teknologi har bidragit till att medellivslängden ökat, framför allt i västvärlden. Människor dör som regel inte längre till följd av infektiösa och parasitära åkommor utan som inledningsvis nämndes på grund av degenerativa sjukdomar (Battin, 2005). Döendet är ofta en utdragen process som utmärks av lidande och smärtfyllda behandlingar (Persson, 1999). Under denna process kan sjukdom och lidande kränka människans

värdighet och integritet på ett sådant sätt att det kan vara svårt att finna rimliga argument mot aktiv dödshjälp (Arlebrink, 2005).

Lidandet i livets slutskede omfattar inte bara den fysiska smärtan. Det består även av en psykisk dimension i form av förnekande, ångest, oro sorg, depression, vrede samt uppgivenhet. Likaså har lidandet en social sida. Det handlar då om förlusten av de roller som individen haft i livet samt att behöva skiljas från närstående och vänner. Det finns tills sist även en existentiell och andlig aspekt till lidandet. Det rör sig då tankar om livets mening, guds existens och ett liv efter döden. Den döende reflekterar över framgång och misslyckanden samt försummelser och missade chanser i livet (SOU, 2001).

Sjuksköterskan ställs inför svåra mänskliga ställningstaganden i vården av den svårt sjuke patienten. För att dessa ställningstaganden skall kunna lösas krävs en förståelse för patientens reaktioner i den speciella situation som livets slutskede utgör. För den svårt sjuke patienten händer under denna period mycket på många olika plan. Då vetskapen om att sjukdomen är terminal sjunker in aktualiseras existentiella frågor (Arlebrink, 2005).

För att kunna närma sig den svårt sjuke patienten krävs av sjuksköterskan att hon har reflekterat över de omständigheter som utmärker livets slutskede. Ett

respektfullt bemötande förutsätter att hon förstår och känner igen de känslor och reaktioner som den döende uppvisar. Det som händer patienten utövar även

påverkan på henne. Ju närmare hon står människan desto svårare blir det när något allvarligt sker. Varje dag delar hon med patienten sorg, lidande, skräck, ilska och

(8)

rädsla för sjukdomen. Sjuksköterskan befinner sig på så sätt ständigt mitt i sorgen då det ständigt sker förluster (Arlebrink, 2005).

Studier har visat att för att hantera sådana situationer tillgriper sjuksköterskor och vårdare i övrigt olika copingstrategier. En vanlig sådan är att undvika den svårt sjuke patienten, något som sker på bekostnad av att det professionella bemötandet. Patienterna har ett behov av att tala om sin ångest och oro, men det har påvisats att detta sällan blir tillfredställt. Samtalen känns svåra och känslomässigt

betungande, och sjuksköterskan känner sig osäker då patienten gråter och vill tala om döden. Detta medför att en känsla av maktlöshet uppkommer. En annan sådan copingstrategi, av mer konstruktivt slag, är att fördjupa sin kunskap i ämnet och på så sätt få större kontroll över situationen (Arlebrink, 2005). En sådan kunskap presenteras i denna uppsats.

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (SOSFS, 2005) ska arbetet hon utför genomsyras av en helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Detta innebär bland annat att hon ska ”visa omsorg om och respekt för patientens

autonomi, integritet och värdighet” (a a). Risk finns för att etisk problematik kan

uppstå när detta ska tillämpas i vården av den svårt sjuke patienten. Förespråkare för aktiv dödshjälp anser att det är patientens själv som ska avgöra när livet inte längre är värt att leva. En värdig död tillhandahålls genom ett snabbt och smärtfritt slut på livet. Palliativ vård är enligt motståndarna det bästa alternativet till aktiv dödshjälp. Genom god palliativ vård med tillräcklig symtomlindring förebyggs de situationer i vilka önskemål om aktiv dödshjälp kan bli aktuella (Persson, 1999; Arlebrink, 1996).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns ett intresse för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar detta ställningstagande. Följande frågeställning besvaras: Vilka faktorer inverkar på svårt cancersjuka patienters ställningstagande till aktiv dödshjälp?

Kriterier för den cancersjuke patienten: cancern är långt framskriden och till följd av denna befinner sig patienten i livets slutskede.

METOD

Metoden för föreliggande arbete är en litteraturstudie, i vilken det genomförts en kritisk granskning av aktuell forskning kring det valda ämnet. Tillvägagångssättet som anammats följer de riktlinjer som beskrivs av Willman och Stoltz (2002). De menar att en systematisk sökning och bedömning av relevant vetenskaplig

litteratur följer ett antal faser. Litteratursökningen till denna studie har således sett ut på följande vis. I en förberedande fas preciserades problemet som skulle

(9)

studeras och inklusions- resp. exklusionskriterier definierades. Därpå formulerades en plan för sökningen av artiklar och en litteratursökning

genomfördes. Studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och bevisen tolkades. En sammanställning av bevisen följde och utifrån dem drogs ett antal slutsatser.

Sökstrategi

I ett inledande skede fattades beslutet att litteraturen till studien skulle sökas i de elektroniska databaserna PubMed, Cinahl, Medline, Cochrane och PsycINFO. Motivet bakom beslutet var att dessa databaser rekommenderats under de förberedande studierna inför detta arbete. Två av databaserna valdes däremot så småningom bort. Litteraturen till denna studie har alltså sökts i databaserna Pubmed, Medline och PsycINFO (tabell 1).

Willman och Stoltz (2002) skriver att databaser innehåller ett bibliotek av sökord. Exempel på sådana sökord är thesaurer och Meshtermer. Sökorden har skapats för att sökningen i respektive databas ska preciseras genom att ovidkommande

referenser utelämnas. Av denna orsak har litteratursökningen i denna studie uteslutande skett med hjälp av Meshtermer och thesaurer. Sökorden har kombinerats med den booleska sökoperatorn AND (a a).

Sammanlagt sex sökord bedömdes vara tillräckliga för att täcka in området som skulle undersökas och de finns redovisade i tabell 1. De erhölls genom att valda sökord slogs upp som Meshtermer och thesaurer i respektive databas

uppslagsverk.

Inklusions- och exklusionskriterier

Denna studie ämnade undersöka svårt cancersjuka patienters förhållningssätt till aktiv dödshjälp. Det var alltså endast artiklar vilka redovisade patienternas åsikter i frågan som var relevanta. Vidare beslutades att enbart de studier som använt den ostrukturerade eller semistrukturerade intervjun (Polit & Hungler, 1999) som metod för datainsamling skulle inkluderas.

Ett annat inklusionskriterium krävde att artiklarna uppvisade en viss grad av vetenskaplighet. Hur bedömningen av detta gick till beskrivs närmare i analyskapitlet.

Litteratursökningen har genomförts med ett antal begränsningar, s k ”limits” som finns redovisade i tabell 1. En av dessa inskränker sökningarna till artiklar

publicerade efter år 2000. Orsaken till detta är att studiematerialet skulle vara någorlunda färskt.

Studien är även begränsad till de artiklar som för författaren varit tillängliga på nätet i fulltext eller som fjärrlån från Libris nationella bibliotekssystem.

Artikelsökning

Tabell 1 redogör för samtliga sökningar listade i kronologisk ordning. Sökorden som använts överlappar till viss del varandra vilket innebär att en och samma artikel kunde dyka upp i ett flertal sökningar. För att undvika eventuella

missförstånd redovisas endast första tillfället då ett artikelutdrag lästes respektive en artikel granskades.

Med hjälp av artiklarnas titlar respektive artikelutdrag gjordes en första

(10)

mötte de flesta artiklarna inte studiens inklusionskriterier. De artiklar som återstod efter denna första bortgallring fortskred till en närmare granskning för vilken det redovisas nedan.

Tabell 1 – Artikelsökning

Databas Datum Sökning med Söktermer Träffar Lästa artikel-utdrag* Gransk-ade artiklar* Använda PubMed 2006-04-03 Meshtermer¹

”Terminally Ill” AND

”Euthanasia, Active” 4 4 2 2

PubMed

2006-04-03 Meshtermer¹

”Terminally Ill” AND

”Euthanasia” 13 9 6 3

PubMed

2006-04-03 Meshtermer¹

”Terminally Ill” AND

”Suicide, Assisted” 9 1 0 0

Medline

2006-04-06 Thesaurus²

”Terminally Ill” AND

”Euthanasia, Active” 5 4 0 0

Medline

2006-04-06 Thesaurus²

”Terminally Ill” AND

”Euthanasia” 32 10 1 0

Medline

2006-04-06 Thesaurus²

”Terminally Ill” AND

”Suicide, Assisted” 63 19 0 0 PsycInfo 2006-04-12 Thesaurus³ ”Terminally Ill Patients” AND ”Euthanasia” 3 1 0 0 PsycInfo 2006-04-12 Thesaurus³ ”Terminally Ill Patients” AND ”Assisted Suicide” 6 0 0 0 Tabell 1.

¹ Limits: All Adult: 19+ years, only items with abstracts, English, Swedish, Publication Date from 2000/01/01 to 2006/04/03, Humans, and Cancer.

² Limit search to: LA = English or Swedish, PY = 2000-2006, Records with an abstract. ³ Limits: Journal Articles Only, Date range: 2000 to 2006, Publication Type: Peer-reviewed Journal, Language: English + Swedish, Population: Human, Age: Adulthood (18 yrs & older), Methodology: Qualitative Study.

* Dubletter exkluderade.

Analys

Sammanlagt nio artiklar genomgick en första närmare granskning. Fyra av dessa valdes bort då det stod klart att de inte heller mötte studiens inklusionskriterier. Resterande artiklar granskades sedan angående deras vetenskaplighet med hjälp av en bedömningsmall (bilaga 1) framtagen av Willman och Stoltz (2002). Samtliga bedömdes vara tillräckligt vetenskapliga för att inkluderas i studien. Artiklarna rangordnades sedan med avseende på deras grad av vetenskaplighet. För att kunna utföra detta skapades en modifierad version (bilaga 2) av ovan nämnda bedömningsmall. Den modifierade mallen är mer detaljerad och

(11)

omfattande i sin frågeställning och ger på så vis en mer uttömmande bild av artiklarnas vetenskaplighet. Den är dessutom anpassad till studier som använt sig av intervjun som metod för datainsamling. Artiklarna bedömdes alltså på nytt med den modifierade mallen och en inbördes hierarki skapades med hjälp av mallens poängsättning (bilaga 2). Tanken var att denna rangordning skulle tjäna som en slags fingervisning i vilken utsträckning resultaten från respektive artikel vägdes in i analysarbetet.

Samtliga artiklar redovisade resultat från kvalitativa studier. De bestod av teman och i förekommande fall underkategorier, som noga studerades för att få en uppfattning om vad de gav uttryck för. När väl en förståelse för innebörden tycktes uppnådd listades samtliga teman och noteringar gjordes kring den nämnda evidensgraderingen. Likheter och olikheter teman emellan iakttogs och då likheter påträffades togs hänsyn till frekvensen av dessa. De teman som uppvisade likheter grupperades och de grupper som bestod av högst antal teman bildade nya teman. Evidensgraden av en artikel avgjorde som nämnts i vilken utsträckning artikelns teman påverkade denna process. Fem nya teman skapades på detta vis och de återspeglar i de närmaste bevisen från samtliga artiklar.

RESULTAT

Resultaten från dataanalysen presenteras under följande två rubriker: ett intresse för aktiv dödshjälp samt faktorer som påverkar ett intresse för aktiv dödshjälp. För att läsaren lättare ska kunna följa resultatredovisningen ges även en koncis

beskrivning av varje studie som varit föremål för analys. Detta sker i samband med att det refereras till respektive artikel.

Intresse för aktiv dödshjälp

Resultaten antyder att det bland svårt cancersjuka patienter finns ett intresse för aktiv dödshjälp.

Johansen et al (2005) undersökte i en studie attityder till respektive önskemål av eutanasi och läkarassisterat självmord. En grupp på 18 patienter fick bland annat berätta om livet före sjukdomen, framtiden samt hur de ställde sig till eutanasi och läkarassisterat självmord. Detta i relation till dels sjukvården och dels familjen. Resultaten skildrar sambandet mellan attityder till och personliga intressen för eutanasi eller läkarassisterat självmord samt karakteristika som dessa önskemål uppvisar. Fyra teman redovisas vilka ska åskådliggöra de faktorer som ligger bakom önskemål av läkarassisterat självmord eller eutanasi.

En slutsats som dras av Johansen et al (2005) är att önskemål om eutanasi och läkarassisterat självmord är vanligt förekommande. Det handlar däremot om en framtidsorienterad önskan, en för patienten möjlig utväg i fall vederbörandes situation förändras till det värre. En anhållan om eutanasi eller läkarassisterat självmord skulle endast bli aktuell ifall individens situation i framtiden blir

outhärdlig. Önskemålen är till sin karaktär ambivalenta, skiftande och hypotetiska. Wilson et al (2000) har kommit fram till en liknande konklusion. De undersökte attityder till eutanasi och läkarassisterat självmord samt faktorer vilka förknippas med ett personligt intresse för detta ingripande. Sammanlagt 70 patienter fick

(12)

redogöra för om de tyckte eutanasi och läkarassisterat självmord var acceptabelt och om det skulle legaliseras. Deltagarna fick även skildra hur de upplevde sin situation, i relation till de omständigheter som enligt författarna utmärker livets slutskede. Deltagarna tillfrågades till sist om hur de ställde sig till eutanasi och läkarassisterat självmord. Resultaten redogör för deltagarnas attityder till, intresse respektive ointresse för eutanasi och läkarassisterat självmord. En samman-ställning återges av de faktorer vilka enligt studien påverkar detta intresse. En av slutsatserna som dras i studien av Wilson et al (2000) är att drygt hälften av patienterna som lider av en svår cancersjukdom kan förutse en situation i

framtiden då de skulle kunna be om eutanasi eller läkarassisterat självmord. Konklusionerna som gjorts av Johansen et al (2005) styrks då det även här rör sig om ett framtida önskemål.

Resultaten från dataanalysen indikerar däremot att det endast är en liten del av patienterna som i nuläget är intresserade av att göra slut på livet. Wilson et al (2000) konstaterar att endast ett fåtal patienter i dagens läge känner sig redo för eutanasi eller ett läkarassisterat självmord. Detta stöds till viss del av Kelly et al (2002) som menar att det bland drygt en fjärdedel av de svårt cancersjuka patienterna finns en hög önskan om att förhasta döden.

Av bevisen från studierna framgår att det i denna patientgrupp även finns ett utbrett ointresse för aktiv dödshjälp (Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Wilson et al, 2000).

Faktorer som påverkar intresset för aktiv dödshjälp

Motiven som påverkar ett intresse för aktiv dödshjälp är många och de överlappar inte sällan varandra. De och innebörden av dem återges med följande fem teman:

• uppfattningen om att vara en börda för andra • rädslan för framtiden

• lidande

• demoraliserande inverkan • religion och etik

Uppfattning om att vara en börda för andra

Resultaten från dataanalysen antyder att en faktor bakom ett intresse för aktiv dödshjälp är uppfattningen om att vara en börda för andra, framför allt familj och närstående.

Faktorer associerade med en önskan av att förhasta döden undersöktes av Kelly et al (2002). En grupp på sammanlagt 72 patienter grupperades efter deras önskan av att förhasta döden med hjälp av det tidigare nämnda WTHD protokollet.

Deltagarna fick sedan bland annat redogöra för hur sjukdomen påverkade dem och deras närmaste, samt deras syn på eutanasi. Fem teman med ett antal underkategorier återges och de belyser faktorer som associeras med en hög respektive låg önskan av att förhasta döden.

Kelly et al (2002) slår bland annat fast att en orsak till att patienter intar en positiv inställning till eutanasi är den psykologiska påfrestning som uppkommer till följd av att känna sig som en börda för andra.

(13)

Innebörden bakom en anhållan av eutanasi undersöktes av Mak och Elwyn (2005). I dialoger med författarna fick sammanlagt sex patienter berätta om sina situationer. De hade alla vid minst ett tillfälle gett uttryck för en önskan om eutanasi. Resultaten består av fem teman med sammanlagt 18 underteman. De skildrar fysiska, funktionella, psykosociala och existentiella förhållanden som påverkade deltagarnas rådande situation och tidigare liv. Faktorerna sätts i relation till dels en tidigare period med bibehållen hälsa samt dels den aktuella situationen med en nära förestående död.

Mak och Elwyn (2005) menar att patienter som bett om eutanasi känner att de orsakar lidande hos andra och de har skuldkänslor för hur deras cancer påverkar vänners och familjs välbefinnande. En liknande slutsats har dragits av Wilson et al (2000). Enligt denna vill patienter erhålla eutanasi eller ett läkarassisterat

självmord för att skona familjen från lidande.

Coyle (2004) undersökte innebörden av och uttrycket för en vilja att förhasta döden. Sammanlagt sju patienter deltog vilka alla vid minst ett tillfälle gett uttryck för ett sådant önskemål. Deltagarna fick redogöra för erfarenheterna av att leva med en allvarlig sjukdom och hur denna påverkat deras attityd till liv och död. Resultaten består av nio teman och de illustrerar den invecklade natur som innebörden av och uttrycket för en önskan av att förhasta döden utgör.

Coyle (2004) konstaterar att patienter vill förhasta döden för att skona närstående och omgivning från dels vårdbördan och dels att bevittna hur sjukdomen

successivt tar ut sin rätt.

Rädsla för framtiden

Resultaten pekar på att det i denna patientgrupp finns en rädsla för en framtida situation som till sin karaktär är värre än den befintliga. Det kan röra sig om psykiska eller fysiska symtom, och då i synnerhet smärta.

Coyle (2004) skriver att en önskan om en förhastad död representerar en möjlig utväg ifall individens situation försämras. Smärta och andnöd är exempel på specifika symtom som kan framkalla ett sådant önskemål.

Johansen et al (2005) konstaterar att en faktor bakom en framtida önskan om eutanasi eller läkarassisterat självmord är en rädsla för en framtida smärta. Denna rädsla påverkas dels av tidigare upplevelser av smärta men kanske i ännu större utsträckning av intryck från andra patienters smärtupplevelser. Likaså skapar erfarenhet av vänners tidigare smärta samt intryck från TV en liknande fruktan (a a). En liknande konklusion dras av Wilson et al (2000), enligt vilken en vanlig orsak till att patienter i en framtida situation skulle be om eutanasi eller

läkarassisterat självmord är okontrollerbar smärta samt andra svåra fysiska symtom.

Mak och Elwyn (2005) påvisar att det finns en rädsla bland patienterna för en situation som till sin karaktär skulle vara värre än döden. Denna situation utgörs av fortsatt tumörtillväxt, samt fortsatt behandling med eventuella komplikationer som den leder till. Uppfattningen om att denna situation skulle vara värre än döden bottnar i bevittnandet av andra patienters hjälplöshet, förödmjukelse samt uttryck för smärta. Patienterna fruktar för ökat lidande, beroende och bristfällig vård. Orsaker som bidrar till denna fruktan är att läkarnas kommunikation upplevs som oklar och bristfällig. Patienterna tycker även att de från läkarna inte får någon uppmuntran.

(14)

Lidande

Befintligt fysiskt, psykiskt och/eller existentiellt lidande verkar vara ännu en faktor som ligger bakom ett intresse för aktiv dödshjälp. Återigen är smärta ett återkommande symtom.

Wilson et al (2000) konstaterar att lidande är vanlig orsak till att patienter önskar eutanasi eller läkarassisterat självmord. En liknande slutsats har dragits av Mak och Elwyn (2005). Enligt deras resonemang ligger det ett multidimensionellt lidande bakom en önskan för eutanasi. Att lidandet beskrivs som

multidimensionellt beror på att det är av en fysisk, funktionell, social, psykosocialt samt existentiell art. Vanliga specifika symtomen är smärta och andnöd. Dessutom upplever individen sig själv ofta som värdelös (a a). Det som ovan nämnts styrks till viss del av Kelly et al (2002) som menar att smärta är en av huvudorsakerna till att patienter intar en positiv inställning till eutanasi.

Johansen et al (2005) skriver att livsviljan avtar när smärtan blir outhärdlig. Smärtan upptar då hela individens uppmärksamhet vilket resulterar i att livet i sig själv blir smärta. När detta väl sker känns livet meningslöst.

Coyle (2004) drar slutsatsen att patienter som önskar att förhasta döden kan tycka att situationen kan vara så pass olidlig att omedelbar handling krävs. Orsaken till att situationen är outhärdlig är att cancern skapar problem av fysisk, psykisk, social och existentiell art.

Demoraliserande inverkan

Resultaten pekar på att cancern har en demoraliserande inverkan på individen och att denna bidrar till ett intresse för aktiv dödshjälp.

Kelly et al (2002) har upptäckt att patienter med en hög önskan av att förhasta döden har nått ett slags accepterande av att denna är nära förestående och oundviklig. De upplever hopplöshet och tycker att de inte längre har en framtid. De är även frustrerade över att ha förlorat sitt oberoende och sin frihet (a a). Mak och Elwyn (2005) drar en liknande slutsats enligt vilken en orsak till att patienter önskar eutanasi är att de har kommit till insikt om att döden är oundviklig. Med denna kännedom följer en känsla av hopplöshet. Patienterna upplever att de inte längre är den person de tidigare varit då de förlorat sin roll, rutiner, mobilitet, oberoende, drömmar och aspirationer (a a). En liknande konklusion redogörs för av Wilson et al (2000). Patienter som önskar eutanasi inser att sjukdomen är terminal och de har accepterat att de skall dö. De upplever också att livskvaliteten avtar.

Johansen et al (2005) slår fast att en framtida önskan om eutanasi eller läkarassisterat självmord är förknippad med en ängslan för hopplöshet och avtagande livskvalitet. En bristfällig smärtlindring ligger bakom både hopplösheten och en avtagande livskvalitet (a a). Allteftersom sjukdomen fortskrider och med den möjligheten till att leva ett normalt liv avtar också livsviljan och en önskan att förhasta döden uppstår (Coyle, 2004).

Religion och etik

Resultaten pekar på att religiösa övertygelser eller etiska ställningstaganden är en av huvudorsakerna till att patienter hyser ett ointresse för aktiv dödshjälp.

(15)

Wilson et al (2000) skriver att orsakerna till att patienter motsätter sig en legalisering av eutanasi eller läkarassisterat självmord är dels av religiös eller spirituell art och dels etiska värderingar. Kelly et al (2002) har dragit en liknande slutsats. Patienter som opponerar sig mot eutanasi gör detta på religiösa och/eller moraliska grunder (a a). Johansen et al (2005) har påvisat att religiösa och etiska argument ligger bakom en negativ attityd till eutanasi och läkarassisterat

självmord.

DISKUSSION

Nedan följer en diskussion kring metod och resultat.

Metoddiskussion

Uppsatsens resultat bygger på bevisen från endast ett fåtal studier. Det kan av denna anledning diskuteras till vilken grad de skildrar förhållanden i verkligheten. Bristfällig forskning är en av orsakerna till det klena antalet artiklar. En annan orsak är att endast studier vilka använt sig av den ostrukturerade eller den

semistrukturerade intervjun som metod för datainsamling varit föremål för analys. Författaren anser med stöd av Polit och Hungler (1999) att denna metod är

lämpligast i sammanhanget. I den ostrukturerade intervjun manas enligt Polit och Hungler (1999) deltagaren att definiera fenomenets essentiella dimension och i detalj beskriva vad som för vederbörande i anknytning till det är relevant. En strukturerad form av datainsamling tenderar å andra sidan att gestalta en mindre sanningsenlig bild. Detta till följd av att processen under vilken data inhämtas till stor del styrs och regleras av forskarens förutfattade uppfattning.

En brist på tillgängliga sökord utgör en potentiell publikationsbias (Willman & Stoltz, 2002) i denna studie. Det är författarens åsikt att artikelsökningen varit aningen onyanserad. Fokus bland de studier som inkluderats ligger på patienter som har ett intresse för aktiv dödshjälp medan de ointresserade patienternas åsikter är om inte alls så föga representerade. Ett sökord som motsvarar individens livsvilja söktes men det visade sig att ett sådant inte existerade. Likaså hittades ingen term som motsvarar en mindre slutlig önskan av att förhasta döden än den som ”Euthanasia” respektive ”Suicide, Assisted” ger uttryck för. Att sådana sökord inte existerar beror möjligtvis på att forskningen på området än så länge är begränsad. Kompletterande termer kommer kanske i framtiden att adderas till databasernas bibliotek, med vilka mer nyanserade litteratursökningar kan genomföras.

Det kan även diskuteras ifall bruket av otydliga begrepp undergrävt resultatens tillförlitlighet. Är en hög önskan av att förhasta döden liktydigt med eutanasi eller läkarassisterat självmord? Möjligtvis ger de senare alternativen uttryck för en intensivare önskan om att göra slut på livet. Nämnas kan att Kelly et al (2002) använder en hög önskan om att förhasta döden synonymt med läkarassisterat självmord. Coyle (2004) skriver att eutanasi, läkarassisterat självmord samt självmord är alla tänkbara följder av en önskan om att förhasta döden. I slutändan är det kanske upp till läsaren själv att utifrån WTHD formuläret avgöra i vilken mån begreppen överensstämmer med varandra.

(16)

Nämnas kan även att det var författarens förhoppning att en evidensgradering av inkluderade artiklar med hjälp av det modifierade bedömningsformuläret skulle stärka resultatens tillförlitlighet. Att evidensgradering blivit mer exakt än om originalet använts är kanske utan tvivel. Hur pass stor inverkan denna haft på resultatens trovärdighet kan däremot i efterhand ifrågasättas då antalet artiklar som inkluderats är få.

Författaren vill även framhålla att det inom de inkluderade studierna återfinns enstaka bias. Ett inklusionskriterium i studien av Coyle (2004) krävde att studiedeltagaren vid minst ett tillfälle uttryckt en önskan om att förhasta döden. Det framgår däremot inte när detta önskemål ägde rum. På liknande sätt fordrades av deltagarna i studien av Mak och Elwyn (2005) att de uttryckt en önskan av eller direkt anhållan om eutanasi. Inte heller här anges när detta skedde i förhållande till intervjun. Denna tidsaspekt förefaller däremot vara av stor betydelse för resultatens tillförlitlighet speciellt då det påvisats att önskemål av detta slag är ambivalenta.

Samtliga deltagare i studierna av Johansen et al (2005), Kelly et al (2002) och Wilson et al (2000) var svårt sjuka cancerpatienter. Formuleringarna skiljer sig åt, men gemensamt för respektive studies inklusionskriterium är att de alla kräver att individen befinner sig i livets slutskede. En allmän definition på när en människa befinner sig detta skede förekommer däremot inte. Detta faktum inskränker resultatens trovärdighet. En människa som endast har ett par dagar kvar att leva har sannolikt ett lite annorlunda perspektiv på situationen än den som exempelvis har ett halvt år kvar i livet.

Resultaten från inkluderade studier kan även ifrågasättas då de i liten utsträckning relateras till ett sammanhang av religiös och kulturell natur. Studien av Mak och Elwyn (2005) som är utförd i Hong Kong exemplifierar detta. Kineser lever enligt deras resonemang i en mer familjeorienterad kultur jämfört med västvärlden. Familjens intressen är för kinesen viktigare än individens (a a). Med detta i åtanke är det inte särskilt förvånansvärt att studien bland annat konstaterar att en orsak till att svårt cancersjuka patienter visar ett intresse för eutanasi är att de uppfattar sig själva som en börda för andra. Det kan ifrågasättas i vilken utsträckning detta resultat kan generaliseras på västvärldens befolkning.

Avslutningsvis framgår det av resultatpresentationen att smärta är ett

återkommande fenomen (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000). Detta kan kanske hos läsaren väcka funderingar om varför inte symtomet presenterats som ett eget tema. Förklaringen ligger i metoden som använts i analysen av data. Det var artiklarnas teman och i förekommande fall underkategorier som analyserades. En specifik anspelning till symtomet smärta förekom bland dem som regel inte. Smärta var däremot en återkommande förklaring och närmare beskrivning av innebörden bakom

artiklarnas teman. I utdrag från intervjuerna beskrev patienter ofta smärta som en bakomliggande orsak till lidande, rädsla, avtagande livskvalitet etc.

Resultatdiskussion

Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland patienter som lider av en långt framskriden cancersjukdom (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000). Faktorer som påverkar detta intresse är uppfattningen om att vara en börda för andra (Coyle, 2004; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000), rädslan för en framtida situation (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Mak & Elwyn, 2005;

(17)

Wilson et al, 2000), lidande (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000) samt den demoraliserande inverkan som cancern har på individen (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000). Det framgår även av resultaten att det finns ett utbrett ointresse för aktiv dödshjälp. Religiösa övertygelser och etiska ställningstaganden är de främsta orsakerna till detta (Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Wilson et al, 2000). Artiklarna som inkluderats i studien är få och de har i hög grad fokuserats på de patienter vilka uppvisar ett intresse för fenomenet. Av denna anledning kan det antagas att även andra faktorer kan ligga bakom ett ointresse för aktiv dödshjälp.

Ett huvudfynd i denna uppsats är enligt författaren att intresset för aktiv dödshjälp i stor utsträckning påvisats vara framtidsorienterat (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000). Vad detta beror på framgår inte av resultaten. En möjlig förklaring är kanske att faktorerna som motiverar

intresset till viss del saknar grund. Kan en kommunikations- och informationsbrist inom den palliativa vården leda till att intresset för aktiv dödshjälp uppstår? Ett intresse för aktiv dödshjälp kan vara ett resultat av att personalen som tidigare nämnts undviker den svårt sjuke patienten. Eller kan det vara så att individen bakom sjukdomen i sjukhusmiljön ”glöms bort”? Bristfällig kommunikation och information får som konsekvens att patienten inte vet eller är osäker på vilken behandling som finns tillgänglig och i vilken utsträckning denna kan dämpa symtom eller bromsa sjukdomens utveckling. Under sådana omständigheter kan fantasin skena iväg och patientens farhågor blir på så sätt orealistiska. Exempelvis visar resultaten att rädslan för en framtida smärta ofta bottnar i bevittnandet av andra patienters smärtupplevelser samt det som skildras på TV (Johansen et al, 2005). En bättre insatt patient skulle kanske vara mindre mottaglig för sådana ”skräckscenarier”. Likaså har en otillräcklig smärtlindring påvisats ha en demoraliserande inverkan på individen (a a). Vetskap om att en tillfredställande smärtlindring finns tillgänglig kanske leder till att rädslan mattas eller försvinner och med den önskan om aktiv dödshjälp.

Sett utifrån detta perspektiv kan den rädsla som många patienter har för en framtida situation (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000) vara ogrundad. Detta kan även vara fallet med uppfattningen om att vara en börda för andra (Coyle, 2004; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000). Modern behandling och vård kan kanske förhindra att en outhärdlig situation uppstår vilket i sin tur medför att patienten inte behöver bekymra sig över att vara en belastning.

Resultaten från uppsatsen föreslår alltså att god palliativ vård till viss del kan förebygga att situationer som patienter upplever som outhärdliga uppstår. Likaså kan en väl genomförd palliativ vård medverka till att vården av den svårt sjuke patienten för sjukvårdspersonalen blir mindre påfrestande. En viktig aspekt i detta sammanhang tycks vara kommunikation och information. För sjuksköterskan innebär detta att vara tillgänglig för patienten. Hon ska även sörja för att patienten är väl informerad om sin situation och tillgänglig behandling. Genom att

förverkliga detta i sitt arbete kan sjuksköterskan delvis bidra till den betungande uppgift som vården av den sjuke patienten utgör blir mindre krävande. Likaså medverkar detta till att patienten förses med bästa möjliga omständigheter för en lugn och värdig död.

Livets slutskede är som nämnts en omvälvande period i människans liv. Patienter har ett behov att prata om det de känner och upplever. För att sjuksköterskan skall

(18)

kunna delta i ett sådant samtal krävs att hon har förståelse för och kan relatera till situationen som patienten befinner sig i. Hon bör ha reflekterat över de

förhållanden som blir aktuella i livets slutskede för att i den mån möjligt kunna förstå patientens åsikter och värderingar (Arlebrink, 2005). Enligt författaren kan mycket av den rädsla och fruktan som i denna uppsats visats ligga bakom ett intresse för aktiv dödshjälp kan avhjälpas i samtal mellan patient och

sjuksköterska. Hon får då även tillfälle att hjälpa patienten ge uttryck för den hopplöshet och avtagande livskvalitet som visats ha en demoraliserande inverkan på patienten (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005; Wilson et al, 2000). Möjligtvis kan detta medverka till att situationen för patienten framstår som mindre olidlig. En rimlig slutsats som också kan dras från denna uppsats är att det i vissa situationer kan vara enkla missförstånd ligger bakom ett intresse för aktiv dödshjälp. En god kommunikation mellan de båda parterna skulle minska risken för att sådana förekommer.

Vården av svårt sjuka människor kan kanske framstå som svår och påfrestande, och för vissa även som en otacksam uppgift. Ständiga förluster sker och

sjuksköterskan kan i en del fall ha haft en nära relation till patienten som går bort. Dessa omständigheter kan medverka till en hopplöshet och uppgivenhet infinner sig hos sjuksköterskan liksom vårdpersonal i övrigt (Arlebrink, 2005). Fördjupad kunskap om hur den svårt sjuka patienten relaterar i livets slutskede kan leda till att sjuksköterskan bättre kan hantera denna situation vilket i sin tur medför en bättre kvalitet på omvårdnaden.

Lidandet i samband med cancer förknippas allt som oftast med smärta. Att en sådan smärta existerar är otvivelaktigt, men sjuksköterskan bör vara medveten om lidandet även omfattar andra dimensioner (SOU, 2001). Resultaten från denna uppsats pekar på att det i många fall handlar om ett lidande av fysisk, psykisk och existentiell karaktär (Coyle, 2004; Johansen et al, 2005; Kelly et al, 2002; Mak & Elwyn, 2005). Återigen kan det vara nyttigt för sjuksköterskan att sörja för god kommunikation. Patienten kan i samtal få en klarare bild över vad det egentligen är som orsakar lidandet. Detta kan kanske medverka till att lidandet blir lättare att hantera.

Avslutningsvis kvarstår faktumet att sjukdom och lidande kan kränka människan värdighet och integritet på ett sådant sätt att det kan vara svårt att finna argument mot aktiv dödshjälp (Arlebrink, 2005). Lidandet kan vara av så svår natur att omedelbar handling krävs (Coyle, 2004). Sjuksköterskan hamnar i en knepig situation i vilken en konflikt kan uppstå mellan hennes egna moraliska

ställningstagande och sjukvårdens principer samt vad lagen tillåter. Hon kommer kanske att konfronteras med faktumet att hennes arbetsuppgifter förlänger

lidandet för patienten som vårdas. Enligt kompetensbeskrivningen (SOSFS, 2005) ska sjuksköterskan visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Hur skall detta omsättas i en situation som förlorat mänsklig värdighet?

(19)

SLUTORD

Det pågår runt om i världen en debatt om huruvida aktiv dödshjälp skall

legaliseras eller inte. Det råder däremot en brist på kunskap om hur de svårt sjuka patienterna ställer sig i frågan. Denna uppsats har bidragit med en

samman-ställning av aktuell forskning. Det finns inom sjukvården och samhället i övrigt ett behov av ökad kunskap inom detta område. En bättre förståelse för de svårt sjuka patienters åsikter och värderingar kan kanske leda till att vi kommer ett steg närmare en enighet i debatten om en eventuell legalisering av aktiv dödshjälp.

(20)

REFERENSER

Arlebrink, J (1996) Grundläggande vårdetik: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Arlebrink, J (2005) Döden och döendets etiska, existentiella och psykologiska

aspekter. Lund: Studentlitteratur.

Battin, M P (2005) Ending life: ethics and the way we die. New York: Oxford University Press.

Beck-Friis, B & Strang, P (1995) Palliativ Medicin. Stockholm: Liber AB. Coyle, N (2004) Expressed desire for hastened death in seven patients living with advanced cancer: a phenomenologic inquiry. Oncology nursing forum, 31, 699-706.

Emanuel, E et al (2000) Attitudes and desires related to euthanasia and physician-assisted suicide among terminally ill patients and their caregivers. Journal of the

american medical association, 284, 2460-2468.

Johansen, S et al (2005) Attitudes towards, and wishes for, euthanasia in advanced cancer patients at a palliative medicine unit. Palliative medicine, 19, 454-460. Kelly, B et al (2002) Terminally ill cancer patients´ wish to hasten death.

Palliative medicine, 16, 339-345.

Kissane, D et al (1998) Seven deaths in Darwin: case studies under the Rights of the Terminally Ill Act, Northern Territory, Australia. Lancet, 352, 1097-1102. Mak, Y & Elwyn, G (2005) Voices of the terminally ill: uncovering the meaning of desire for euthanasia. Palliative medicine, 19, 343-350.

Pakes, F (2005) The legalisation of euthanasia and assisted suicide: A tale of two scenarios. International journal of the sociology of law, 33, 71-84.

Persson, M (1999) Etik och vetenskap i livets slutskede: Sociologiska perspektiv

på kontroversen kring eutanasi i Skottland och Sverige. Sociologiska instutionen,

Lunds universitet.

Polit, D & Hungler, B (1999) Nursing research: principles and methods. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

SOSFS 2005:1. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. SOU 2001:6. Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slutskede.

Suarez-Almazor, M E et al (2002) Attitudes of terminally ill cancer patients about euthanasia and assisted suicide: predominance of psychosocial determinants and beliefs over symptom distress and subsequent survival. Journal of clinical

(21)

Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Wilson, K et al (2000) Attitudes of terminally ill patients toward euthanasia and physician-assisted suicide. Archive of internal medicine, 160, 2454-2460.

World Health Organization (2006) WHO Definition of palliative care.

(22)

Bilaga 1

BEDÖMNINGSFORMULÄR

(23)
(24)

Bilaga 2

MODIFIERAT BEDÖMNINGSFORMULÄR

Framtaget av författaren med Willman och Stoltz (2002) bedömningsprotokoll som mall.

1. Syfte

Tydlig avgränsning/problemformulering?

2. Urval

Är urvalet väl beskrivet? Inklusions- respektive exklusionkriterier? Är urvalsstorleken lämplig? Om inte diskuteras detta? Framgår det om och i så fall varför undersökningspersoner avstått från deltagande?

3. Datainsamling

Gynnar intervjuns upplägg (vem genomförde intervjuerna, struktur, frågor, tid och rum) resultatens tillförlitlighet? Om inte diskuteras detta?

Diskuteras styrkor resp. svagheter? Råder datamättnad?

4. Analys

Är analysarbetet väl beskrivet? Får läsaren en klar bild över hur resultaten, teman resp. eventuella underteman växt fram? Har en tillfredställande kontroll av analysens tillförlitlighet genomförts? Råder analysmättnad?

5. Resultat

Är resultaten redovisade på ett klart och tydligt sätt. Finns tillräckligt med stöd för slutsatserna? Är resultaten begripliga?

Svarsalternativ på frågorna 1-5 med poängsättning:

• Stämmer i hög grad 3p • Stämmer ganska väl 2p • Stämmer till viss del 1p • Stämmer inte alls 0p

(25)

Bilaga 3

MATRIS

Författare År Land

Titel Syfte Metod Deltagare

(bortfall) Huvud-fynd Evidens-gradering Coyle et al. 2004 (USA?) Expressed desire for hastened death in seven patients living with advanced cancer: a phenomenologic inquiry Undersöka innebörden av och uttrycket för en vilja att förhasta döden hos sju patienter vilka led av en långt framskriden cancer Ostrukturerade intervjuer n=6 (2) Nio teman som svarar på syftet 13 Johansen et al. 2005 Norge Attitudes towards, and wishes for, euthanasia in advanced cancer patients at apalliative medicine unit Undersöka attityder till, och önskemål av eutanasi i en liten grupp svårt sjuka cancerpatienter inlagda på en palliativ avdelning Semi-strukturerade intervjuer, 8 teman n=18 (7) Intresset för eutanasi i stor utsträck-ning är hypo- tetiskt 11 Kelly et al. 2002 Australien Terminally ill cancer patients´ wish to hasten death Undersöka faktorer vilka associeras med cancerpatienters önskan att förhasta döden Semi-strukturerade Intervjuer, 8 teman n=72 (?) Fem teman som påverkar en hög respektive låg önskan av att förhasta döden 14 Mak & Elwyn 2005 Hong Kong Voices of the terminally ill: uncovering the meaning of desire for euthanasia Undersöka innebörden av en önskan av eutanasi hos cancerpatienter Ostrukturerade intervjuer n=6 (0) Fem teman och 18 sub kate- gorier som svarar på syftet 10 Wilson et al. 2000 Kanada Attitudes of terminally ill patients toward euthanasia and physician-assisted suicide Undersöka attityder till eutanasi och assisterad dödshjälp bland svårt cancersjuka patienter Semi-strukturerade intervjuer n=150 (80) Bakomligg ande orsaker till en aktuell eller framtida önskan av eutanasi eller läkar-assisterat självmord 7

Figure

Tabell 1 – Artikelsökning

References

Related documents

Det översta spåret är till för att låsa den inre vaggan och har även en ramp som hjälper stegen uppåt när den ska börja tiltas, för att minska kraften som behövs?.

Dramatisk improvisation som pedagogiskt hjälpmedel (1967), sv.. I skolan ska läraren utveckla elevernas säkerhet att tala och låta barnen uttrycka sina tankar, idéer och känslor

3.2.1.4 Frånluft Frånluftvärmepumpar hämtar energi från inneluft som ventileras ut och överför den till inkommande friskluft (ovanligt idag, men en hel del installationer

Det är den lilla rörelsen när jag målar en liten detalj, och de stora rörelserna när jag backar för att se på håll eller yttar om för att testa olika möten mellan

Förvaltare i aktivt förvaltade fonder förväntas ha resurser att skaffa betydligt mer information än finansmarknaden i stort, vilket är anledningen till att de

I Sverige äts det idag mycket mat som inte är traditionellt svensk, till exempel pizza, detta menar både informant Axelsson och informant Dolk.. Att svenskarna äter mycket pizza

När man håller hästar i grupp är det viktigt att systemet är utformat så att även ranglåga individer får bra möjligheter till att äta, dricka och ligga, samt att det

Resultatet av studierna delades in i fem olika teman; Sjuksköterskans delade inställningar till eutanasi, Religionens betydelse för sjuksköterskans inställning till