• No results found

Får jag bestämma

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Får jag bestämma"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Får jag bestämma?

- En studie om barns delaktighet och inflytande i förskolan

Can I decide?

- A study on children's participation and influence in

preschool

Ulrika Maude

Carina Sörensen

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng

Slutseminarium 2016-06-02

Examinator: Sara Berglund

Handledare: Fanny Jonsdottir LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)
(3)

3

Förord

Vi är två förskollärarstudenter från Malmö Högskola som har skrivit denna uppsats om barns delaktighet och inflytande utifrån ett barns perspektiv. Vi vill tacka vår handledare Fanny Jonsdottir för alla goda råd och allt stöd vi har fått från henne för att bli klara med denna uppsats. Vi vill framförallt tacka de barn som har medverkat och möjliggjort vår studie. Vi har delat upp ansvaret lika mellan oss och genomfört alla delarna tillsammans. Vi vill även tacka våra familjer som har stöttat oss i denna process. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.

Malmö april 2016

(4)

4

Sammanfattning

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur barn uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då dessa begrepp har fått en allt större betydelse i förskolans uppdrag enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2010) har vi valt att studera närmare hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på den egna avdelningen. Vi har utgått ifrån kvalitativa gruppintervjuer med barn från två förskolor och deras foton av platser och saker på sin avdelning som de upplever att de får bestämma över, samt inte bestämma över. De centrala begreppen för studien är demokrati i förskolan, delaktighet, inflytande och barns perspektiv.

Analyserna av intervjuerna visar för det första att barnen upplever att de har inflytande i leken på förskolan, men också att de känner sig delaktiga när de leker tillsammans med sina kamrater. För det andra att barnen är omedvetna om sin rätt till delaktighet och inflytande på avdelningen då det gäller den pedagogiska verksamheten. Barnen ifrågasätter inte de vuxnas beslut, utan ser det som att det är pedagogerna som bestämmer på avdelningen. Analyserna av barnens fotografier visar att platser och saker har betydelse för barnens lek och som de beskriver som ”någonting de gillar”. Även här är barnen omedvetna om deras rättigheter vad det gäller delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.

(5)

5

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5

1. Inledning ... 7

2. Syfte och frågeställningar ... 8

3. Litteraturgenomgång ... 9

3.1 Centrala begrepp ... 9

3.1.1 Demokrati i förskolan ... 9

3.1.2 Delaktighet och inflytande ... 10

3.1.3 Barns perspektiv ... 11

3.2 Tidigare forskning ... 13

4. Metod ... 14

4.1 Val av metod ... 14

4.1.1 Barnintervjuer med fotodokumentation ... 14

4.1.2 Ljudinspelningar ... 15

4.2 Urval ... 15

4.3 Genomförande ... 16

4.4 Bearbetning av materialet ... 18

4.5 Etiska övervägande ... 18

5. Resultat och analys ... 19

5.1 Situationer på förskolan ... 19 5.1.1 Fri lek ... 19 5.1.2 Pedagogisk verksamhet ... 20 5.1.3 Vem bestämmer? ... 21 5.2 Platser ... 22 5.3 Saker ... 24 5.4 Sammanfattning ... 25 6. Slutdiskussion ... 27 6.1 Resultatdiskussion ... 27 6.2 Metoddiskussion ... 28 6.3 Fortsatt forskning ... 30

(6)

6

6.4 Avslutande reflektioner ... 30

Referenslista ... 31

Bilaga 1. Samtyckesblankett ... 34

Bilaga 2. Barnintervjufrågor ... 35

(7)

7

1. Inledning

I föreliggande arbete fokuserar vi på förskolans demokratiuppdrag med fokus på barns inflytande och delaktighet i förskolan utifrån ett barns perspektiv. Enligt Sommer (2005) har nyare forskning om barn lett till ett paradigmskifte i synen på barn och barndom. Enligt författaren innebär paradigmskiftet att barn anses ha både emotionell och social kompetens som gör dem lämpliga att fungera som aktörer i den sociala världen (a.a.). Denna syn framkommer bland annat i FN:s konvention om barns rättigheter och i förskolans olika styrdokument. Barnkonventionens (UNICEF, 2009) artikel 12 deklarerar barns rättigheter till att uttrycka egna åsikter, det vill säga att barn ska ges möjlighet till att säga vad de tycker. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98/2010 (Skolverket, 2010), ska förskolan lägga grunden för barns förståelse av vad demokrati är och skapa förutsättningar för att barn är delaktighet och har inflytande i verksamhetens innehåll och miljöns utformning.

Som verksamma pedagoger i förskolan har vi de senaste åren, närmare bestämt efter att Lpfö98 reviderades 2010, observerat att pedagogerna i vår närmiljö arbetar i viss utsträckning allt mer målmedvetet utifrån förskolans uppdrag och de förtydligade strävansmålen. Våra observationer stämmer väl överens med Skolinspektionens

kvalitetsgranskning av förskolans verksamhet (Skolinspektionen, 2012). Granskningen visar att verksamheten har blivit mer pedagogiskt inriktad och att det finns en bestämd målmedvetenhet kring att följa läroplanens mål, men att personalen behöver fördjupa sitt arbete med att förankra läroplanen i sitt dagliga arbete och i större utsträckning ”skapa delaktighet och reellt inflytande för barnen i verksamheten” (a.a. s.7).

Eftersom det är vuxna som bestämmer på förskolan, så är vi intresserade av att ta reda på hur barnen upplever sin möjlighet till att få vara med och bestämma i verksamheten på förskolan. Det finns en del undersökning och forskning gällande barns delaktighet och inflytande sett ur ett vuxenperspektiv, med det finns inte så många som tar upp frågan utifrån ett barns perspektiv. Därför utgår vi ifrån ett barns perspektiv när vi gör vår studie, där vi vill belysa barns tankar och resonemang kring deras delaktighet och inflytande på förskolan.

(8)

8

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att beskriva hur några barn i åldern 4-5 år uppfattar sin egen delaktighet och sitt eget inflytande i förskolans verksamhet. För att uppnå studiens syfte ställs följande frågeställningar:

• I vilka situationer upplever barnen sig ha delaktighet och inflytande i? • Vilka platser på avdelningen upplever barnen att de får bestämma över? • Vilka saker på avdelningen upplever barnen att de får bestämma över?

(9)

9

3. Litteraturgenomgång

I detta kapitel presenteras de centrala begrepp samt tidigare forskning som är av betydelse för vår studie. Vi inleder kapitlet med att definiera de centrala begreppen som studien stödjer sig emot och som är: demokrati i förskolan, delaktighet, inflytande och barns

perspektiv. Därefter presenteras tidigare forskning som är relevant för studien.

3.1 Centrala begrepp

Vi börjar med att definiera varje begrepp för sig, därefter beskriver vi hur de olika begreppen kan användas i förskolan. Avslutningsvis beskrivs begreppens relevans för studien.

3.1.1 Demokrati i förskolan

Demokrati betyder folkstyre eller folkmakt enligt nationalencyklopedin (NE). Med folkstyre menas att allas röster har lika värde och de beslut som ska tas bestäms tillsammans och inte individuellt.

Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att om förskolan ska kunna utforma verksamheten så att den grundar sig på samhällets demokratiska principer gäller det inte att alla får göra som de vill, utan det måste ge plats åt fritt tänkande och att allas åsikter ska värderas lika. Sommer (2005) tydliggör att demokratisering i vardagen för barn är att barn får vara med och bestämma i det som angår dem. Och det som är grundläggande för en demokratisk kultur är att både vuxna och barn visar ömsesidig respekt (a.a.). För att barn ska förstå och handla efter demokratiska principer krävs det att barns åsikter tas på allvar och respekteras då det gäller deras ansvar i beslutsfattande processer (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). Att få uttrycka sina åsikter och komma till tals innebär större förståelse för att kunna lyssna på sina kamrater och låta dem säga sin mening och göra sin röst hörd (Arnér & Tellgren, 2006). Arnér (2009) skriver att om barn ska kunna få en förståelse för vad

(10)

10

begreppet demokrati innebär i förskolan krävs det att det ges en större möjlighet för barnen att få vara med och bestämma över sin vardag i förskolan. Även Westlund (2010) tar upp att då de yngsta barnen i förskolan ges möjlighet till att bestämma får de sina första erfarenheter av förskolans demokratiska värden. Barn skall ges lagom mycket ansvar och ett oberoende som gradvis utökas utifrån ålder och förmåga. Den vuxne involverar barnet i ett självbestämmande som är relevant för barnets ålder, där den vuxne successivt ger barnet större möjlighet till självständighet utifrån deras kompetens (Sommer, 2005).

Då det skapas gemensamma mötesplatser kan vi få barnen att försöka förstå det

demokratiska förhållningssättets betydelse. ”Demokrati är ingenting vi kan lära barnen, demokrati är något vi lever och bygger tillsammans i en ständigt pågående process”(Åberg & Lenz Taguchi, 2005. s. 64).

Vi kommer att använda oss av begreppet demokrati i vår studie för att se hur barn i förskolan samarbetar och respekterar olikheter, samt hur de leker och sampelar med varandra.

3.1.2 Delaktighet och inflytande

Begreppen delaktighet och inflytande används ofta synonymt och är svåra att beskriva. Delaktighet innebär att vara med i utvecklingen av något som redan någon annan har bestämt, till skillnad från inflytande som handlar om en möjlighet att få kunna påverka sin situation (Arnér, 2009). Rätten till delaktighet och inflytande ska inte uppfattas som att få sin vilja igenom utan snarare som att få en möjlighet till att kunna påverka sin vardag (Johannesen & Sandvik, 2009).

Begreppet delaktighet enligt Eriksson (2014) är när barn blir sedda och hörda och där vuxna intresserar sig för deras uppfattningar. Detta gör att barn växer med det förtroende som vuxna ger dem där deras självkänsla och kompetens stärks (a.a.). Begreppet

delaktighet beskriver Arnér (2009) som något som upplevs vanligare i förskolan där barnen är delaktiga i något som redan är bestämt sedan tidigare.

(11)

11

Arnérs (2009) tolkning av begreppet inflytande i förskolan innebär att barn skall ges

möjlighet att påverka sin situation på ett sådant sätt att planeringen i förskolan utgår från ett barns perspektiv då det gäller erfarenheter, idéer och initiativ. Sommer (2005) förklarar att med inflytande menas att barn får vara med och uttrycka sina åsikter och även få vara medbestämmande i ändring av regler. Åberg och Lenz Taguchi (2005) skriver att om barnen ges möjligheter att få uttrycka sina tankar och synpunkter, samtidigt som de lyssnar på sina kamraters åsikter, kan pedagoger och barn skapa en mötesplats där alla tillsammans reflekterar över sin vardag. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) förklarar att barn ges en möjlighet till inflytande i förskolans vardag där de kan påverka sin situation.

Vi väljer att använda begreppen delaktighet och inflytande i vår studie för att ta reda på om barnen i förskolan upplever att de känner sig delaktiga och ges möjlighet till inflytande i sin vardag.

3.1.3 Barns perspektiv

Barnperspektiv och barns perspektiv är två begrepp som påminner om varandra och som det finns många förklaringar kring. Barnperspektivet skapas av vuxna och som utgår från vad som anses är bäst för barnet. (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2011). Roos (2014) förklaring av ett barnperspektiv är vuxnas syn på barn. Medan hennes tolkning av barns perspektiv är att barnet som aktör ger vuxna material att tyda utifrån vuxnas kunskap om barn. Författaren menar att man överhuvudtaget inte kan med säkerhet ta ett barns perspektiv för det är till sist de vuxna som tolkar det som barn gör och säger (a.a.).

Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011) skriver att barns perspektiv utgör ett exempel på barns uppfattning, kännedom och erfarenheter av sin värld som de lever i.

Arnér (2009) menar att när pedagoger samtalar med barnen om vad som sker dagligen på förskolan får de kunskap om barns värld ur ett barns perspektiv. När pedagoger förstår hur barn tolkar sin omvärld kan de därigenom se vad som är viktigt för dem. Det är när barns

(12)

12

egna uppfattningar om sitt liv och hur barn ser på sin tillvaro som man pratar om ett barns perspektiv (a.a.). Arnér och Tellgren (2006) skriver att pedagoger behöver rikta sin uppmärksamhet på den verksamhet som barn engagerar sig i för att få en bättre förståelse för hur barnen ser på sin omvärld. Verksamheten bör utgå från barns erfarenheter där den upplevs som meningsfull (a.a.). För att kunna inta ett barns perspektiv behövs det läggas fokus på den kunskap som barn har genom sina upplevelser och erfarenheter. Barn agerar utifrån sina tidigare erfarenheter om vad de anser är rätt med hänsyn till deras kunskap (Karlsson, 2014). ”Oavsett om man är barn eller vuxen bör man bli tagen på allvar med den kunskap man har kännedom om och är bärare av” (a.a. s, 31).Det gäller för pedagogerna att ta på sig andra ”glasögon” för att se världen ur ett barns perspektiv och bilda sig en

uppfattning om barns tankar kring delaktighet och inflytande (Arnér, 2009). Det menar även Dalen (2015) som skriver om förutsättningarna för att fånga barns upplevelser och tolkningar behöver pedagogerna se världen genom barns ögon för att förstå deras vardagsliv.

Eftersom vi är intresserade av att studera hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan, så väljer vi att utgå ifrån ett barns perspektiv när vi gör studien för att ta del av barnens egna röster.

(13)

13

3.2 Tidigare forskning

Westlund (2011) skriver om barns inflytande i sin licentiatuppsats Pedagogers arbete med

förskolebarns inflytande. Ett genomgående tema i forskning som redogör för arbetet med

barns inflytande i förskolan, menar Westlund, är sambandet mellan kontrollen som vuxna har och möjligheterna barnhar till att få påverka sin vardag verksamheten. Samtidigt som det är en rättighet för barnen att ha inflytande menar författaren att detta inflytande ska skapa jämvikt för hur mycket barnen kan handskas med inflytande utan det läggs för mycket ansvar på dem (a.a.). I Westlunds (2011) undersökning visas det att pedagogerna ger barnen en indirekt form av inflytande där pedagogerna utgår med hänsyn till barnens intresse. Författaren skriver även om att arbetsformen, för att ge barn inflytande, är styrd där valalternativen för barnen redan är begränsande av pedagogerna (a.a.).

Bae (2009) efterlyser i sin artikel - Children’s right to participate – challenges in everyday interactions - forskning om barns rättigheter till att delta på egna villkor där deras olika åsikter respekteras. Bae (2009) hävdar att leken är en central del i verksamheten på förskolan där det ges utrymme för barn att uttrycka sina åsikter och få möjlighet till inflytande. Författaren tar även upp om barns rättigheter att delta på sina egna villkor och för att detta ska förverkligas i praktiken krävs det pedagoger som är lyhörda (a.a.). För att sammanfatta Baes (2009) artikel anser hon att bara för att förskolan har styrdokument som pedagogerna följer är det ingen garanti för att barn ska få vara delaktiga på deras egna villkor eller att det visas respekt för barns tankar och funderingar.

James (2007) belyser i sin artikel Ge röst år barns röster om studier där barn berättar om sina vardagserfarenheter och avslöjar hur de upplever det som förödmjukande när vuxna avfärdar det de säger som oviktigt. Författaren menar att låta barns röster bli hörda handlar om att utforska det unika bidrag till pedagogers förståelse av den sociala värld som ett barns perspektiv kan ge (a.a.)

(14)

14

4. Metod

I detta kapitel beskrivs och motiveras val av metod som har använts i undersökningen. Här kommer även genomförandet att presenteras, bearbetningen av det empiriska materialet samt beskrivning av hur vi har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna.

4.1 Val av metod

Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av gruppintervjuer med barn för att få en djupare förståelse för deras erfarenheter och tankar kring delaktighet och inflytande på förskolans avdelning. Det som utmärker en kvalitativ forskningsmetod är att forskaren vill uppnå en förståelse av det fenomen som vederbörande undersöker (Larsen, 2009). Enligt Kvale (2014) syftar en kvalitativ forskningsintervju till att beskriva

människors upplevelser och åsikter om sin omvärld. Alvehus (2013) skriver att den som använder sig av en kvalitativ metod kan se ett samband med och intresserar sig för

innebörder och meningar, samtidigt som det är en tolkande forskning. Det som utmärker en tolkande forskning är ”att utveckla vårt sätt att betrakta vår omvärld och bidra med en mer nyanserad förståelse för den” (a.a. s. 23).

4.1.1 Barnintervjuer med fotodokumentation

Vi valde en semistrukturerad intervjumetod med barnen som ska likna ett vardagligt samtal mellan oss och barnen som blir intervjuade. Det gav oss en kunskap om barns tankar kring deras delaktighet och inflytande på avdelningen. Alvehus (2013) skriver att i en

semistrukturerad intervju består intervjuformen av öppna frågor runt ett brett tema, vilket ger möjlighet att som intervjuare arbeta med att följa upp barnens tankar. Intervjuerna genomförs i två steg. I den inledande gruppintervjun ställdes två frågor (se bilaga 2) till barnen som var; Vad får du lov att bestämma på avdelningen? och Vad får du inte lov att bestämma på avdelningen? Anledningen till att vi valde dessa två frågor var att vi ville få barnen att tänka efter vad på avdelningen som de upplevde att de fick bestämma om och

(15)

15

inte bestämma om. Dessa samtal med barnen förs inledningsvis, dels för att barnen skulle få en förståelse för varandras tankar om delaktighet och inflytande och dels för att vi kunde försäkra oss om att barnen förstod vad de ska fokusera på i sin fotodokumentation.

Efter det inledande gruppsamtalet fick barnen i uppdrag att fotografera platser och saker på avdelningen som de ansåg sig kunna bestämma eller ha inflytande över. Barnens

fotodokumentation (se bilaga 3) var tänkt som underlag för gruppintervjuns andra samtal kring barnens tankar om delaktighet och inflytande på förskolans avdelning. Skälet till att vi valde gruppintervju istället för enskild intervju var att vi ville åstadkomma en trygg miljö för barnen och antog att de kunde samtala lättare när de var tillsammans. En fördel med att göra gruppintervjuer med barn är att de blir medvetna om olika sätt att reflektera och tänka kring olika fenomen (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012).

4.1.2 Ljudinspelningar

Vi valde att spela in barnintervjuerna med en mobiltelefon samtidigt som en av oss förde anteckningar under samtalens gång. Det finns nackdelar med att bara spela in

intervjusamtalen eller enbart föra anteckningar under samtalet, menar Alvehus (2013). Inspelningen kan upplevas störande för den som blir intervjuad som gör att man blir begränsad i sin öppenhet och att enbart föra anteckningar kan innebära en risk att inte få med allt som sägs (a.a.). Det är därför vi valde att göra båda delarna.

4.2 Urval

Vi använde oss av ett riktat urval av förskolor och barn för att få en förståelse om hur barn tänker kring sin delaktighet och sitt inflytande på förskolans avdelning. Vi valde att göra våra barnintervjuer på två förskolor där vi är kända för barnen sedan tidigare. Finns det redan en god relation mellan barn och pedagog är chansen större att barnet öppnar upp sig och delar med sig av sina funderingar och tankar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). Även Dalen (2015) tar upp vikten av att det skapas en tillitsfull relation mellan

(16)

16

barnet och den intervjuande pedagogen. Vi besökte två förskolor i södra Skåne. Den ena förskolan ligger på landsbygden och är en stor förskola med sex avdelningar. Förskolan har ingen specifik pedagogisk profil. På avdelningen Humlan finns 16 barn i åldern 1-5 år. Tre av barnen deltog i studien, Hampus, Hilda och Hanna, samtliga är 5 år gamla. Den andra förskolan ligger i en större stad och är en Montessoriförskola med tre avdelningar. På avdelningen Biet finns 12 barn i åldern 4-5 år. Tre barn från Biet deltog i vår studie, Bianca (5 år), Björn (4,8 år) och Billy (5 år).

Anledningen till att vi valde att fråga de äldsta barnen på avdelningarna om de ville medverka i vår studie, var att det krävs att barnen har en god uppfattning om sina möjligheter vad det gäller delaktighet och inflytande. Men även att de har tillräcklig språkförståelse för att uttrycka sin uppfattning om det studerade fenomenet eftersom, delaktighet och inflytande är två begrepp som kan vara svåra att förstå. På grund av att det fanns föräldrar som tackade nej till att låta deras barn delta i vår studie och att det även fanns barn som inte ville medverka så hade vi endast 3 barn på respektive avdelning att tillgå. Totalt blev det sex barn som deltog i vår studie.

4.3 Genomförande

Vi började med att ta kontakt med förskolecheferna och pedagogerna på respektive förskola och berättade kortfattat för dem om vår studie. Därefter skickade vi ut samtyckesbrev (se bilaga 1) till de berörda föräldrarna för att de skulle ge sin tillåtelse till att deras barn medverkade i studien. När underskrifterna från föräldrarna hade kommit in frågade vi barnen om de ville vara med. Strax därefter påbörjade vi insamlingen av empirin.

Vid första intervjutillfället som gjordes på Humlan samlade vi de tre barnen i ett avskilt rum och hade ett förberedande samtal inför fotograferingen där vi frågade om de kunde hantera en digitalkamera. En flicka på Humlan hade aldrig tagit foto med en kamera förut. Vi visade barnen hur kameran skulle användas för att sedan låta dem prova på att

fotografera innan de började sin dokumentation. I denna inledande gruppintervju ställde vi våra två frågor till barnen som är; Vad får du lov att bestämma på avdelningen? och Vad får

(17)

17

du inte lov att bestämma på avdelningen? Vi tydliggjorde för barnen att de skulle

fotografera platser och saker på avdelningen där de upplevde att de fick bestämma eller inte bestämma över. Vi försäkrade oss om att barnen förstod vad det var de skulle ta foto på, då vi på ett tydligt och konkret sätt visade dem och gav ett exempel på hur man kunde gå tillväga. Detta gjordes genom att fotografera en plats som är relaterat till oss vuxna där vi får lov att bestämma, för att sedan förklara för barnen varför detta foto togs. Vi valde att använda oss av ordet ”bestämma” redan från början, eftersom vi upplever att barn har svårare att relatera till orden delaktighet och inflytande. Arnér och Tellgren (2006) skriver att det är lättare att använda ordet bestämma tillsammans med barnen, eftersom barnen använder det ordet själva.

Barnen fick fotografera så länge som de ansåg sig behöva. Vi satte aldrig upp någon tidsram utan de kom till oss och sa att de var färdiga. Vi gav dem den tiden de behövde. Barnen på Humlan tog totalt 24 bilder och på Biet togs det 18 bilder. Efter att barnen i tur och ordning tagit foto på platser och saker på avdelningen där de upplever att de får vara med och bestämma över, samt inte får bestämma över, var det dags att låta barnen själva individuellt välja ut foton till utskrift som vi skulle samtala kring vid ett senare tillfälle. Efter fotograferingen och utskrift av barnens valda foton satte vi oss tillsammans med barnen i den andra gruppintervjun där de i tur och ordning fick berätta och samtala kring sina egna valda foton utifrån de grundläggande frågorna. Fotona var endast ett underlag för barnen till intervjuerna. Detta pågick i 15 minuter på Humlan och barnen visade sig vara goda lyssnare gentemot sina kamrater.

Vårt tillvägagångssätt fungerade bra på Humlan så därför gjordes det likadant på Biet. På Biet fanns en pojke som aldrig hade använt en digitalkamera förut. Även här satte vi oss tillsammans på avdelningen och samtalade med barnen. En skillnad var att det tog mindre tid för barnen att fotografera och samtala kring sina foton än vad vi hade förväntat oss. Detta tog ungefär 8 minuter på Biet. Även på Biet lyssnade barnen på varandra. Vår tanke med att låta barnen ta foto var att synliggöra barns tankar kring deras delaktighet och inflytande på avdelningen. Med hjälp av digitalkameran fick barnen den tid de behövde för att reflektera över vilka platser på avdelningen som de upplevde att de fick vara med och

(18)

18

bestämma eller inte bestämma. Vi bedömde att vi inte hade fått tillräckligt med empiriskt material för att kunna svara på studiens frågeställningar, så därför åkte vi tillbaka till förskolorna för att komplettera intervjuerna med barnen.

4.4 Bearbetning av materialet

Totalt utfördes två gruppintervjuer med sex barn som transkriberats med fokus på det som var väsentligt för vår studie. De 26 sidorna transkriberad material analyserades med hjälp av begrepp som demokrati, delaktighet och inflytande och barns perspektiv.

4.5 Etiska övervägande

Det finns fyra forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och de innefattar fyra huvudkrav som består av informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa använder vi oss av och tar hänsyn till i vår studie för att det inte ska uppstå några missförstånd.

Informationskravet innebär att informera deltagarna om syftet med forskningen, samt att

det är ett frivilligt deltagande. Vi informerade förskolecheferna, pedagogerna på avdelningarna, samt de berörda föräldrarna och barnen om vår studie. Samtyckeskravet innebär ett muntligt och skriftligt medgivande från berörda parter där vårdnadshavare ger sitt samtycke om barnen är under 15 år. Deltagarna kan när som helst avbryta utan någon särskild anledning. Vi skickade ut en samtyckesblankett till föräldrarna för underskrift för att få deras godkännande till att deras barn medverkade i studien. Samtliga blanketter fick vi tillbaka med vårdnadshavarnas underskrift. Konfidentialitetskravet innebär att

deltagarna är anonyma och att inga obehöriga kan ta del av undersökningsmaterialet. Vi har använt oss av fiktiva namn i studien, både vad det gäller förskolornas namn och barnens namn. Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast används för

forskningsändamål. Materialet som spelades in och transkriberades har endast använts i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002).

(19)

19

5. Resultat och analys

I detta kapitel redogörs för studiens resultat utifrån våra frågeställningar. I avsnitt 5.1 redogörs för studiens resultat och analys utifrån i vilka situationer barnen uppfattar att de är delaktiga och har inflytande i. I avsnitt 5.2 redogörs för resultat och analys utifrån de

platser barnen anser sig bestämma över. I avsnitt 5.3 redogörs för resultat och analys utifrån vilka saker barnen anser sig bestämma över. Avslutningsvis sammanfattar vi kort analysen av studien.

5.1 Situationer på förskolan

I detta avsnitt har vi delat in barnens svar i olika underrubriker där vi presenterar barnens tankar kring vad de anser sig kunna bestämma om. Frågorna som ställdes till barnen var; ”Vad får du lov att bestämma på avdelningen?” och ”Vad får du inte lov att bestämma på avdelningen?”

5.1.1 Fri lek

Leken har stor betydelse för barnen där de får tillfälle att känna sig delaktiga och ha

inflytande på avdelningen, och där det ges en möjlighet till ett demokratiskt förhållningssätt gentemot varandra. Barnen anser sig vara delaktiga och ha inflytande i den fria leken tillsammans med kamraterna. Barnen uttrycker det på olika sätt som citaten nedan visar:

Intervjuare: Får ni bestämma någonting här på avdelningen? Billy: Ja, vi bestämmer vad vi leker.

Björn: Vi bestämmer vad vi ska göra ibland. Hampus: Jag bestämmer hur leken skall gå till.

När vi frågade barnen på Humlan vad de får bestämma om på avdelningen blir de tysta och funderar en stund, och svarar sedan att de inte vet vad de får bestämma. Det som däremot kommer fram flera gånger är att barnen kan bestämma i leken tillsammans med varandra.

(20)

20

De kan bestämma var de vill leka och med vad de ska leka med. Barnen upplever i leken att de får möjligheter att kunna påverka sin dag på förskolan. Här är det utifrån barnens

perspektiv, där deras initiativ, idéer och erfarenheter styr leken. När vi frågar barnen på Humlan hur det känns när fröknarna bestämmer svarar Hampus att det känns bra. Barnen upplevs nöjda med att pedagogerna bestämmer kring vardagen på avdelningen så länge det inte handlar om lekens uppbyggnad och vad det gäller var och med vem barnen skall leka med. Barnen är nöjda med att få bestämma i leken där de känner att de får lov att göra vad de vill, att de vuxna på förskolan bestämmer är något barnen är medvetna om och anser som självklart. Enligt Arnér och Tellgren (2006) anser de att barn har svårt att förklara vad de får bestämma, de är medvetna om att de får, men de har svårt att klä det i ord. Detta har vi inte upplevt i vår studie då barnen redogjort på ett konkret sätt kring vad de fick

bestämma och inte fick bestämma över.

5.1.2 Pedagogisk verksamhet

På Humlan har Hampus tagit foto på höstens projekt som han beskriver i citaten nedan:

Hampus: Jag tog foto på bondgården för den var lite fin och rolig att göra.

Intervjuare: Är det ni kompisar som har bestämt detta bondgårds projekt?

Hampus: Nej, de vuxna.

Intervjuare: Vad är det de vuxna har bestämt? Hampus: Att vi skulle göra det. Hagarna och djuren. Intervjuare: Vem har bestämt färgen på staketet runt hagen? Hampus: Jag. Man fick ta den färgen man ville.

När Hampus pratar kring sitt foto om bondgårdsprojektet kommer det fram att barnen inte var direkt involverade i planeringen från början, utan att det var pedagogerna som hade bestämt det. Under samtalets gång framkommer det att det är ett roligt projekt som Hampus pratar väldigt positivt om. Han verkar intresserad och fängslad av projektet men påpekar att det är de vuxna som bestämt vad projektet skall handla om. Arnér och Tellgren (2006) menar att barn inte är medvetna om egen delaktighet i den vuxnes planering. De menar att barn oftast är ovana vid att få säga sin mening, vilket kan innebära att barn ges färre

(21)

21

tillfällen till inflytande (a.a.). Här har inte Hampus fått varit med och påverka projektets utformning, och fått inflytande över arbetets planering. Vi ser det som att barnen inte är medvetna om deras rättighet till delaktighet och inflytande i sin vardag. Varken Hampus eller Billy ifrågasätter de vuxnas beslut då det gäller avdelningens planering. Däremot är Hampus delaktig i det som redan är förutbestämt där de ges inflytande över

arbetsprocessens gång vad det gäller val av färg. I citatet nedan uttrycker Billy sina känslor för att måla med just vattenfärg där han med ett ”men” förklarar att det är fröknarna som bestämmer vad som skall målas. Enligt Arnér och Tellgren (2006) utgörs det ibland ett hinder för inflytande då det gäller barns möjlighet till att påverka sin situation. Författarna ifrågasätter om det går att se det som ett styrt inflytande (a.a.).

Billy: Jag tycker om att måla med vattenfärg och jag tog foto på målarrummet, men det är fröknarna som bestämmer där inne vad jag ska måla.

Billy: Jag har tagit foto på pinnarna på bänken. Intervjuare: Varför tog du det fotot?

Billy: Där får jag inte bestämma.

5.1.3 Vem bestämmer?

Barnen på Humlan tar foto på varandra och det resulterar i tankar som handlar om att de får bestämma tillsammans med kamraterna om vad de ska göra. I citaten nedan beskriver barnen situationer där de får lov att bestämma.

Hilda: Jag vill bestämma med dem och bygga med klossar. Hanna: Jag känner att jag ville bestämma med henne. Jag känner att jag kan vara kompis med henne hela tiden. Alltså, jag

bestämmer inte över Hilda, vi kan bestämma tillsammans. Typ att leka med klossarna.

Hanna tydliggör att hon inte bestämmer vad Hilda ska göra utan de kan bestämma

tillsammans. Det är tillsammans med kamraterna som barnen berättar att de får möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande. Barnen på Biet fotograferar inte sina kamrater men det framkommer i samtalen att det är i leken som de upplever att de får bestämma

tillsammans med sina kamrater. Barnen redogör i citaten som följer var de får lov att bestämma.

(22)

22

Björn: Det är ibland jag som bestämmer och ibland är det mina kompisar som bestämmer i byggrummet.

Bianca: Ja, ibland bestämmer jag i dockvrån. Ibland är det några barn som bestämmer.

Barnen på Biet tydliggör också sin förståelse för demokratiska principer där de tar

varandras perspektiv då de förklarar hur de turas om att bestämma i leken tillsamman med kamraterna. Barnen uttrycker sin rätt till att bestämma när det gäller delaktighet och inflytande, som inte bara handlar om att få sin vilja igenom, utan där de får tillfälle att påverka sin situation på förskolan. Sommer (2005) skriver att barn i förskolan ska få vara med och bestämma i sådant som angår dem själva. När vi pratar med barnen berättar de att det är fröknarna som bestämmer på avdelningen och att de bestämmer för mycket. Vi pratar med barnen på Biet som uttrycker sig i citatet nedan att det känns lite tråkigt att fröknarna bestämmer och att de inte får göra det de gillar.

Intervjuare: Vem är det som bestämmer på avdelningen? Billy: Fröknarna.

Bianca: Det är fröknarna som bestämmer på avdelningen.

När vi då frågar barnen om de vill bestämma mer på avdelningen svarar de, ja de vill bestämma över fröknarna. Barnen fortsätter att berätta att de vill bestämma att inga fröknar får vara på avdelningen, bara barn. Barnen vill kunna påverka när de vuxna finns på

avdelningen, där de vill få inflytande över situationer som rör de vuxna. För då får vi göra som vi vill, säger de. Barnen vill få möjlighet att kunna påverka sin situation i vardagen utan inflytande från de vuxna.

.

5.2 Platser

Platserna som barnen fotograferade är de olika rum och ställen som finns på avdelningen där barnen känner att de får lov att bestämma över. Under samtalets gång med barnen

(23)

23

kring deras foto kommer ord som ”fin”, ”kul” och ”jag tycker om” upp som följande citat exemplifierar:

Hilda: Dockvrån där får jag bestämma om jag vill köra bilen. När jag sätter mig i bilen och kör får jag bestämma vart jag skall köra. Det är fröknarna som bestämt att den skall stå där. Det blev bättre med den nya platsen.

Hampus: Krokodilen är fin och jag gillar att leka i byggrummet. Jag får lov att bestämma själv om jag får lov att vara i det rummet och vad jag får lov att leka med.

Hanna: Soffan är fin och mattan är fin och allting här är fint. Det gör mig glad. Jag bestämmer att jag vill leka där.

Hampus: Jag tog foto på min låda för jag ville det och tyckte den var fin.Där kan jag lägga mina teckningar. Jag bestämmer själv vad som skall ligga i lådan, inte fröknarna.

Barnen uttrycker sig utifrån sina egna erfarenheter som de har, vilket gör att barnens svar blir olika, det vill säga, hur de uppfattat situationen och det är det som är det viktigaste (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). Hampus beskriver att han gillar krokodilen och att leka i byggrummet för där får han bestämma och så gör även Hanna. Hilda beskriver dockvrån som en plats där hon kan bestämma. Men efterhand som vi samtalar med Hilda kommer det fram att bilen har flyttats till en annan plats på avdelningen under tiden som hon varit iväg i en gemensam gruppaktivitet i huset. När vi frågar henne hur det känns att platsen har förändrats säger hon: ”att det är bra.” ”Då det blev bättre”, enligt Hilda än den tidigare platsen. ”Men det hade också varit bra om bilen hade stått i byggrummet för där har den aldrig stått”, fortsätter hon. Enligt Hilda har hon inte blivit tillfrågad om

möbleringen då pedagogerna har utgått från ett barnperspektiv då ommöbleringen gjordes. Det framgår av Hildas beskrivning att det finns en tanke om hur omplacering av möbler kan ses som en fördel eller nackdel utifrån ett barns perspektiv. Då Hilda beskriver den tidigare platsen som mindre bra vad det gäller lekens betydelse ur ett barns perspektiv ser vi det som viktigt att pedagogerna från början frågar barnen om hur de vill att platsens utformning ska se ut, och inte endast utgå från hur pedagoger tror att barnen skulle vilja ha det. Barnen har inflytande över sina valda platser där de uttrycker att de får lov att bestämma. De beskriver också sin påverkan till inflytande för vad de själva vill göra på den valda platsen, och att de har bestämt att det är på den platsen de vill vara på. Hilda känner sig däremot inte delaktig i utformningen av platsens möblering, där hon uttrycker det att det är fröknarna

(24)

24

som har bestämt ändringen av bilen. I citaten nedan beskriver barnen platser som har betydelse för dem.

Bianca: Dockvrån, för där tycker jag om att vara. Här bestämmer jag och mina kamrater.

Björn: Soffan, för att jag gillar att läsa. Jag bestämmer vilken bok jag ska läsa.

Billy: Jag gillar att leka och vara i byggrummet för där får jag bestämma.

I dessa citat ser vi likheter mellan Humlan och Biet då det gäller barns tankar och upplevelser kring olika platser på avdelningarna. Det framkommer att barnen tar foto på platser som de tycker är roliga och fina, samtidigt som de beskriver platserna utifrån vad de tycker om och gillar att göra där. Vidare ser vi i samtalen med barnen att det inte är platsen i sig som barnen upplever att de bestämmer över utan det är leken som sker på denna plats som barnen bestämmer kring och vilket material som används. Barnen ges inflytande över platsen som den är, på så sätt att där kan de bestämma vad de vill göra med det som finns tillgängligt för dem just nu.

5.3 Saker

Barnen fotograferar även leksakerna på avdelningen. Som vi skriver tidigare är det i leken som barnen beskriver sina möjligheter till att bestämma där de tydliggör för vad, hur och med vem de kan leka med. Enligt Arnér (2009) tycker barn att det är roligast att få vara tillsammans med varandra där leken inte kontrolleras av vuxna. I citaten nedan poängteras det att det inte är kul om de vuxna bestämmer vad barnen skall leka med. Här görs barnen delaktiga i val av saker, där de får möjlighet till inflytande över vilka val av leksaker de vill använda, för att kunna påverka sin vardag på förskolan.

Hanna: Jag vill leka med lego och bondgårdarna för då känner jag mig glad. För jag kan leka vad jag vill där med mina kompisar som till exempel leka mamma, pappa, barn. Vi kan bestämma vad vi vill leka med. Som inte ni, alltså ni vuxna bestämmer vad vi ska leka med för det blir liksom inte kul för oss.

Björn: Jag tog foto på fruktlådan för jag gillar att leka affär. Bianca: Jag gillar att vara i byggrummet och leka med lego.

(25)

25

Barnen fotograferar leksaker på avdelningen som är av betydelse för dem sett ur ett barns perspektiv. Med dessa leksaker kan barnen sedan bestämma vad för lek som ska lekas. Vi upplever det som att barnen själva får lov att bestämma över vilka leksaker de ska leka med. Arnér och Tellgren (2006) menar att barn värdesätter leken tillsammans med sina kamrater då detta är det roligaste. Att själv få välja vad de vill för stunden är det som barn beskriver som meningsfullt (a.a.). Barnen får ge uttryck för sina åsikter där de beskriver utifrån sina erfarenheter, idéer och initiativ hur de ges möjlighet till inflytande över vilka saker de väljer. I citatet nedan beskriver Hampus vad han tycker är roligt.

Hampus: Jag gillar att leka med plusplus. Intervjuare: Får du bestämma över plusplus? Hampus: Ibland, när jag leker.

Intervjuare: Vem bestämmer över plusplus annars? Hampus: Fröknarna.

Under samtalets gång med Hampus och hans val av foto framkommer det att han inte vet varför det finns plusplus på avdelningen. Plusplus är ett byggmaterial som barnen på Humlan väljer att leka med dagligen. När vi frågar honom vem det är som har önskat att ha plusplus så svarar Hampus att han inte vet. Barnen ges möjlighet till inflytande i val av vilka leksaker de vill leka med och som finns tillgängliga för dem. vilka leksaker de vill leka med och som finns tillgängliga för dem. Det som inte framkommer är om Hampus varit delaktig i bestämmandet kring leksaken plusplus.

5.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis utifrån våra tre frågeställningar har vi kommit fram till att barnen upplever sig ha delaktighet och inflytande i den fria leken tillsammans med sina kamrater. Där de uttrycker att de får lov att bestämma lekens utformning. I den pedagogiska

verksamheten visar det sig att barnen inte är delaktiga i aktivitetens utformning, men däremot beskriver ett av barnen situationen som ”rolig att göra”. Barnen beskriver hur de tillsammans med kamraterna bestämmer i de olika situationerna. Det är tillsammans med

(26)

26

sina kamrater som barnen upplever att de bestämmer och har inflytande och kan påverka lekens gång.

Platserna som barnen upplever att de får bestämma över är de platser som är till för barnen att vara på, såsom dockvrån, soffan och byggrummet. De tar även upp platser som barnens egna lådor som de får bestämma över vad de vill lägga däri. Det är inte platserna i sig som barnen upplever sig bestämma över utan det är leken som sker på denna plats som är av betydelse för barnen.

Sakerna som barnen upplever att de bestämmer över är leksakerna på förskolan. Det är dessa leksaker som barnen kan bestämma över vad för lek som ska lekas. Det framkommer att barnen vill själva bestämma över vilka leksaker de ska använda i leken.

(27)

27

6. Slutdiskussion

I detta kapitel diskuteras studiens resultat samt metodval och genomförande.

Därefter tar vi upp förslag till fortsatt forskning och avslutar med reflektioner kring vår studie.

6.1 Resultatdiskussion

I detta avsnitt diskuterar vi resultaten utifrån studiens syfte som är att beskriva, utifrån barns perspektiv, hur några barn i åldern 4-5 år uppfattar sin egen delaktighet och eget inflytande i förskolans verksamhet. Samt vilka platser och saker på förskolan som barnen upplever att de är delaktiga i och kan påverka.

En tolkning som vi gör utifrån vår studie är att barns uppfattning om delaktighet och inflytande på avdelningen är de små val som barnen gör, exempelvis i val av kamrater, platser och leksaker. Westlund (2010) pratar om en skendemokrati där barnen får göra de val som redan är uppsatta inom vissa ramar, för vad som är möjligt att välja mellan. Westlund (2010) ifrågasätter de små valen. För det första ställer hon frågan om de små valen kan ses som ett konkret inflytande i förskolans verksamhet. Å andra sidan kan de små valen ses som en förberedelse för reellt inflytande för de allra yngsta barnen att kunna påverka sin vardag, utifrån sina förutsättningar och erfarenheter (a.a.). Som vi uppfattar det när Hilda beskriver betydelsen av miljöns utformning, ser vi sett ur ett barns perspektiv, att betydelsen för hur leksakerna är möblerade på platserna är väsentlig för hur leken ter sig. Hampus ges inflytande i val av färg på staketet, men anses inte varit delaktig från början i projektet. Billy berättar vem som bestämmer i målarrummet, samt vad som skall målas i det rummet. Billy ges inte möjlighet till delaktighet och inflytande över vad som sker i

målarrummet. Om pedagoger skall kunna utgå från ett barns perspektiv behöver de lyssna in vad barnen anser är viktigt. Det handlar om att ge tid för samtal där de tillsammans med barnen reflekterar över deras intressen och önskemål. Att samtala tillsammans med barnen

(28)

28

där pedagogerna reflekterar över olika situationer bildar de en uppfattning om barnets synvinkel.

Barnen på Biet berättar att om de får bestämma ska det inte vara några fröknar på avdelningen. Är det så att barnen upplever det att de inte får vara ifred då det inte finns möjlighet att stänga om sig? På Biet finns det inga dörrar in till rummen som barnen kan stänga om sig. Vår tolkning är att barnen vill kunna få vara ifred och kunna stänga en dörr om sig utan att ständigt vara under uppsikt av pedagogerna och de andra barnen på

avdelningen. Arnér och Tellgren (2006) skriver om betydelsen att ge barn möjligheter till att låta dem skapa meningsfulla situationer. Det som upplevs positivt för barn är när de får vara i fred när de vill, samtidigt som det finns en tilltro från den vuxne (a.a.).

Analyserna av barnens fotodokumentation visar att barnen fotograferar platser som de

gillar att vistas i och leka. Vår tolkning av barnens val av platser är att de uppfattar att de

har visst inflytande och delaktighet, det vill säga får bestämma över, vad som sker i de valda rummen, med vilka de leker och hur rummens saker ska eller kan användas. Och det är just när barnen uppfattar att de får bestämma över sin vardag som det är som roligast och vardagen får en mening. Bae (2009) tar upp i sin artikel att leken är en central del i

förskolans verksamhet och det är i leken som barnen ges möjlighet till inflytande.

De slutsatser vi drar från studiens resultat är att barnen säger att det är i leken med

kamraterna som de får bestämma. Men även att de har inflytande i och kan bestämma över vilka platser och saker som är tillgängliga för dem i deras lek.

6.2 Metoddiskussion

Syftet med att göra en kvalitativ undersökning var att få en större förståelse kring barns tankar vad gäller egen delaktighet och eget inflytande på förskolans avdelning. Barnen fick tillgång till en digitalkamera för att fotografera platser och saker där de upplever att de får bestämma eller inte bestämma. Fotona som barnen tog på sina respektive avdelningar var

(29)

29

ett bra underlag för gruppintervjuerna. Barnen blev inspirerade av varandra och de öppnade upp sig för att delge oss sina tankar kring deras delaktighet och inflytande på sin avdelning. Enligt Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) är det lättare för barn att använda sig av, och luta sig mot, ett konkret material som exempelvis foton när de ska återberätta något. Att ha foto som utgångsläge för samtal underlättar för barnen. Då blir det något konkret för barnen att fästa blicken på som hjälper dem att minnas. Det blir lättare att få fram hur barnet uppfattar sin egen erfarenhetsvärld (a.a.).

Efterhand som vi analyserade vårt material insåg vi att genom vår metod där barnen skulle ta foto på platser och saker där de upplever att de får bestämma, hade barnen valt att fotografera platser av en annan anledning. De har utgått ifrån det som för stunden gjorde dem glada, att det var kul, eller att det var fint. Trots att vi upplevde det som att vi var tydliga med vad barnen skulle ta foto på och förberedde dem väl, började vi fundera över om det var så att vår metod vilseledde dem. Eller är det så att barnen inte är tillräckligt medvetna om sin rättighet till delaktighet och inflytande på förskolans avdelning? Vi gick tillbaka till avdelningarna för att komplettera våra intervjufrågor där barnen fick utveckla sina tankar vidare. Detta gjorde att vi till sist fick en klarare bild av barnens uppfattningar kring vad de får bestämma över och inte bestämma över.

En skillnad mellan avdelningarna var att barnen på Biet tog färre foton än Humlan och därav tog samtalen kring fotona på Biet mindre tid än vad det gjorde på Humlan. Våra funderingar kring detta är att barnen på Biet var mer fokuserade från början på vad de skulle göra än vad barnen på Humlan var.

Vi har funderat kring val av metod och genomförande efter att barnintervjuerna har gjorts. Vi förstod att delaktighet och inflytande är två svåra begrepp för barnen att förstå och vi inser nu i efterhand att det skulle gjorts en pilotstudie från början, där vi och barnen hade fått bekanta oss med frågeställningarna.

(30)

30

6.3 Fortsatt forskning

Det hade varit intressant att göra en större studie med fler barn i olika åldrar och fler avdelningar för att se om resultatet blivit detsamma. Ett förslag är aktionsforskning där pedagoger tillsammans med barn utvecklar vilka metoder och arbetssätt som behövs för att öka barns möjligheter och rättigheter till inflytande i vardagen. Ett annat förslag är att anordna forum för olika ändamål där barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande för att öka deras förståelse för demokratiska rättigheter på förskolans avdelning.

6.4 Avslutande reflektioner

Detta examensarbete har gett oss en tydligare bild av barns tankar kring delaktighet och inflytande på förskolan, bland annat, vad gäller val av platser på avdelningen. Hur barnen tänker kring miljöns utformning och vilken betydelse det har ur ett barns perspektiv har fått oss att se vårt arbete med andra glasögon. Under studiens gång har vi insett betydelsen av att ge barn möjlighet till att vara medbestämmande i verksamhetens utformning, då detta leder till att barnen växer upp som demokratiska medborgare. Nya tankar kring barns delaktighet och inflytande har väckts då vi ser till dem små valen barnen tillåts göra, då det gäller deras val av kamratskap, leksaker, platser och verksamhetens planering.

(31)

31

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Bae, Berit (2009). Children’s right to participate – challenges in everyday interactions.

European Early Childhood Education Research Journal. Vol. 17, No. 3, ss. 391–406

Barnkonventionen: FN: s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF

Sverige. Tillgänglig på Internet:

http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf

Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:

kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Eriksson, Anette (2014). Barns delaktighet I förskolan. I Anette Sandberg (red.) (2014).

Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

(32)

32

James, Allison (2007). Giving Voice to Children's Voices: Practices and Problems, Pitfalls and Potentials. American Anthropologist, New Series in Focus: Children, Childhoods,

and Childhood Studies. Vol. 109, No. 2, ss. 261-272

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Karlsson, Rauni (2014). FN:s barnkonventiton – om barns perspektiv relativt

barnperspektiv. Demokrati i förskolan: fokus på barns samspel. 1. uppl. Stockholm: Liber. s. 112

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund: perspektiv

och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Skolinspektionens rapport 2012:7. Tillgänglig på Skolverkets hemsida 2015–

(33)

33 11.01:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2, rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa

Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv

och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Westlund, Kristina (2010). Demokrati i förskolan. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en

demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011

Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12262

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

(34)

34

Bilaga 1. Samtyckesblankett

Hej!

Vi heter Carina Sörensen och Ulrika Maude. Vi går näst sista terminen på Malmö högskola där vi läser till förskollärare. Nu är det dags för oss att skriva vårt examensarbete som skall handla om barns inflytande och delaktighet i förskolan utifrån barns perspektiv.

För att uppnå studiens syfte ämnar vi att intervjua några förskolebarn tillsammans med två andra kompisar. Efter gruppsamtalet ska vi be varje barn att fotografera platser på

avdelningen där de upplever att de får lov att vara med och bestämma. Efteråt får barnen göra ett urval utifrån sina fotografier som vi sedan tillsammans med barnen kommer att analysera.

Barnens samtal kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Förskolan och barnen kommer att vara anonyma, så att inga obehöriga kan ta del av dem. Vi kommer att använda oss av fiktiva namn i studien. För att göra denna studie med era barn behöver vi er

vårdnadshavares underskrift som säger att ni ger oss ert samtycke till era barns medverkan. Detta är ett frivilligt deltagande och barnen kan när som helst avbryta utan någon särskild anledning.

Om ni undrar något får ni gärna kontakta oss via mail. Med vänliga hälsningar

Carina Sörensen och Ulrika Maude xxxxxxxxx xxxxxxxxxx Handledare: Fanny Jonsdottir xxxxxxxxxx

____________________________ ___________________________

(35)

35

Bilaga 2. Barnintervjufrågor

• Vad får du lov att bestämma på avdelningen? • Vad får du inte lov att bestämma på avdelningen?

Följdfrågor

• Varför valde du att fotografera denna plats? • Varför valde du att fotografera din kamrat?

(36)

36

Bilaga 3. Ett urval av barnens fotografier

References

Related documents

Boende är emellertid oftast något den enskilde kan besluta om själv; det är till och med angivet i förarbetena som ett exempel på den enskildes kvarstående rätt att

Med avhjälpande menas att någon part, i vanliga fall entreprenören skall åtgärda uppkomna fel som upptäcks vid besiktning och/eller under garantitiden. Fel skall

Om det krävs att eleven skall anpassa sin inre värld och verklighet till de vuxnas krav och förväntningar leder detta till att eleven går in för att lära för andra och blir

Gemensamma drag i den forskning som de hänvisar till är att barnen måste få utrymme och möjlighet att säga sin åsikt och få vara delaktiga i beslutsprocesser, detta

I denna studie fokuserar vi på eWOM (electronic word of mouth) där spridningen av information iställe sker online på olika digitala plattformar. Eftersom informationen i många

Detta syns när det på enhetschefsnivå förklaras att även om det skulle hända något riktigt illa och personalen har uppmärksammat en stor tillgång till alkohol hos

Genom att pedagogerna vill lyssna till barns intressen och önskemål menar Nilsson (2012) är ett sätt att skapa möjlighet för barn att utöva demokrati i förskolan. I resultaten

Endast två av studiens respondenter menade att de inte trodde att reklamen Hjältarna berättar (2014) skulle kunna få dem att skänka pengar till organisationen.5. inte att