BARN-UNGA-SAMHÄLLE
Examensarbete i fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
”Jag känner mig trygg och har inget att
tillföra”
Vårdnadshavares perspektiv på samverkan, delaktighet och inflytande i det svenska fritidshemmet
”I feel safe and I have nothing to add”
Guardians’ perspective on cooperation, participation and influence in the Swedish leisure-time centre
Linda Persson
Lovisa Nolin
Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180hp
Slutseminarium: 2019-03-26
Examinator: Robert Nilsson Mohammadi Handledare: Erika Lundell
Förord
Inledningsvis vill vi tacka alla vårdnadshavare för att ni tog er tid till att delta i vår studie. Det är tack vare era intervjuer vi har kunnat göra den här studien, så tack än en gång.
Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Erika Lundell för din konkretion och din förmåga att peppa oss.
Genom att utgå från vårdnadshavarnas perspektiv, upplever vi ha bidragit till en ökad förståelse för hur man som vårdnadshavare ser på fritidshemmets verksamhet när det kommer till samverkan, delaktighet och inflytande. Denna förståelse kommer vi ta med oss in i vår nya yrkesroll som lärare i fritidshemmet och aktivt arbeta med för att främja denna relation.
Vi har kompletterat varandra på ett bra sätt då vi båda brinner lite extra för olika saker och därmed givit varandra utrymme för djupdykning i de delar vi fann extra intressanta. Däremot har vi under hela processen hållit dialogen vid liv genom att diskutera, läsa och ta del av varandras delar i arbetet. På så sätt har vi successivt arbetat oss fram till ett enhetligt resultat. Sammantaget har vi delat lika på arbetet.
Det är relevant att nämna att vi inte känner varandra sedan tidigare eftersom Lovisa har haft studieuppehåll och nu har hoppat tillbaka in i utbildningen. Nu känner vi oss lyckligt lottade för vår nyvunna vänskap och för tryggheten vi känt under arbetets gång i att vi båda är föräldrar med förståelse för varandras liv utanför studierna.
Linda Persson Lovisa Nolin 2019-03-18
Abstract
Syftet med studien är att ur vårdnadshavarnas perspektiv undersöka hur samverkan sker mellan hemmet och fritidshemmet, hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga samt ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten.
Den valda metoden i studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Metoden har använts vid utförandet av studiens åtta intervjutillfällen. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon som sedan transkriberades och kategoriserades systematiskt. Studiens empiriska material analyserades med hjälp av Erikson (2004) fyra principer som alla berör samverkan mellan föräldrar och skola. Analysen har gjorts med stöd av dessa principer för att konkretisera olika uppfattningar om relationer, maktförhållanden och behov.
Studiens slutsats är att samverkan, delaktighet och inflytande övervägande upplevs som bristfällig utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. De anser att det bland annat beror på att informationen är otillräcklig från fritidshemmets sida men menar samtidigt att det finns en avsaknad av intresse från deras sida för ett ökat inflytande. Denna avsaknad av intresse grundar sig i den tillit de känner att de har för personalens kapacitet till att ge barnen den kunskapsutveckling de behöver.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2 SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ... 3
3 TEORETISK FÖRANKRING ... 4 3.1PARTNERSKAPSPRINCIPEN ... 4 3.2BRUKARINFLYTANDEPRINCIPEN ... 5 3.3VALFRIHETSPRINCIPEN ... 5 3.4ISÄRHÅLLANDETS PRINCIP ... 6 4 TIDIGARE FORSKNING ... 7 5 METOD ... 11 5.1METODVAL ... 11 5.1.1 Kvalitativ intervju ... 11 5.1.2 Semistrukturerad intervju ... 12 5.2URVAL ... 12 5.3GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 13 5.4FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14 5.5ANALYSMETOD ... 15
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 17
6.1RELATIONEN MELLAN HEM OCH FRITIDSHEM ... 17
6.2SAMARBETE OCH SAMVERKAN ... 18
6.2.1 Olika former av kommunikation mellan hem och fritidshem ... 20
6.3DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ... 21
6.3.1 Upplevelsen av delaktighet ... 21
6.3.2 Upplevelsen av inflytande och möjligheten att påverka ... 22
6.4ÖNSKAN OM FÖRBÄTTRINGAR ... 24
7 DISKUSSION ... 26
7.1RESULTATDISKUSSION ... 26
7.2METODDISKUSSION ... 29
REFERENSER ... 31 BILAGA 1 - SAMTYCKESBLANKETT ... 35 BILAGA 2 – UNDERLAG TILL INTERVJU ... 41
1 Inledning
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11) är fritidshemmet skyldigt att samarbeta med hemmet i syfte att ge vårdnadshavarna möjlighet till delaktighet samt inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten. På så sätt ska man nå en samverkan om fostran, normer och regler (Skolverket 2017). Fritidshemmet är även ansvarigt för att upplysa vårdnadshavarna om målet med verksamheten samt vilka krav, rättigheter och skyldigheter som finns. Vårdnadshavarna ska fortlöpande informeras om fritidshemmets sätt att arbeta, elevernas trivsel och kunskapsutveckling (Skolverket 2017).
När all denna information ska ut till vårdnadshavarna är det lätt hänt att det stannar just vid att endast vara information, en så kallat envägskommunikation (Matthews et al. 2017). När vårdnadshavarna inte känner sig delaktiga är det lätt att kommunikationen till sist uteblir och därmed ökar risken att det blir svårare att ta till sig informationen samt förstå vad som förväntas av en (Mathews et al. 2017).
Med denna studie vill vi undersöka hur vårdnadshavarna ser på samverkan mellan hemmet och fritidshemmet. Detta kommer studeras utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Utifrån deras upplevelse av samverkan vill vi få en förståelse för och belysa var samarbetet brister samt var det fungerar. Vi vill även undersöka hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga samt på vilka sätt de har inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten.
Inom skola och fritidshem ska all pedagogisk verksamhet bygga på forskning och beprövad erfarenhet. När det gäller forskningen inom fritidshemmet så är den väldigt knapp och därför hoppas vi kunna bidra med kunskap som i förlängningen kan tjäna till att förbättra fritidshemmets verksamhet inom områden som berör samverkan, delaktighet och inflytande med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarnas perspektiv behövs för att få en djupare förståelse av deras upplevelse och därmed kunna höja kvaliteten i fritidshemmets arbete mot en god samverkan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur vårdnadshavarna1 ser på samverkan mellan hem och fritidshem. Med samverkan menar vi i studien hur pedagoger2 i fritidshemmet arbetar för att bidra till vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Detta undersöks genom att forska utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Vår ambition är att tydliggöra hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga samt ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten och hur samverkan mellan hem och fritidshem fungerar. För att uppnå vårt syfte arbetar vi utifrån följande frågeställningar:
• På vilka sätt sker samverkan mellan vårdnadshavare och pedagoger i den fritidshemspedagogiska verksamheten enligt vårdnadshavarna?
• På vilka sätt upplever vårdnadshavarna sig vara delaktiga samt ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten?
1Vi använder oss av detta begrepp då vi är medvetna om att det inte enbart är biologiska föräldrar som är vårdnadshavare till barn inskrivna på fritidshemmet.
2Med detta begrepp syftar vi på all arbetande personal i den fritidshemspedagogiska verksamheten oavsett utbildning.
2 Samverkan mellan hem och skola ur ett
historiskt perspektiv
I följande avsnitt belyser vi kort samverkans historiska framväxt i Sverige. För att tydliggöra hur utvecklingen av samverkan och samarbete mellan vårdnadshavare och verksamheten sett ut genom åren möjliggör vi för en bredare förståelse för nutidens komplexa relation mellan fritidshemmet och hemmet. Efter den historiska bakgrunden följer studiens teoretiska förankring samt forskningsöversikt.
Att lärare i den svenska skolan ska samverka med hemmet har inte alltid varit en självklarhet och det har heller inte alltid varit intressant för vårdnadshavaren varken att ha inflytande eller att vara delaktig (Tallberg Broman 2013). Under 1800-talet var övervägande vårdnadshavare motståndare till skolan då de ansåg att deras barn behövdes bättre hemma än att vara i skolan. Så småningom började skolorna inse fördelarna med att samarbeta med hemmen och en samverkan i form av anpassning gentemot hemmens önskemål växte fram (Tallberg Broman 2013). Vårdnadshavarna började därmed respektera skolan och ville föregå med gott exempel genom att hjälpas åt och dela lika på ansvaret (a.a.). Under 1930-talet skedde en omorganisering i klassernas storlekar och en individualiserad undervisning trädde fram. Detta genererade i en tätare kontakt mellan lärare och vårdnadshavare om det individuella barnet (Persson 2008).
1992 infördes det fria skolvalet i Sverige som innebar rätten för vårdnadshavarna att välja skola för det egna barnet. Samtidigt infördes en skolpeng för varje elev till den skola vårdnadshavarna valde (Wallerstedt 2017). Wallerstedt menar att detta gjorde att vårdnadshavaren numera såg sig som kund och brukare till verksamheten och ett ”kundperspektiv3” växte fram (a.a.).
Samverkans historiska framväxt och dess komplexa relation mellan hem och skola ligger som grund i en del begrepp som Erikson (2004) använder sig av i de typologier som han utvecklat för att skildra och klargöra mening i relationen. Typologierna presenteras i efterföljande kapitel.
3 Kundperspektivet är ett av begreppen Erikson (2004) använder sig av i sin avhandling för att belysa skillnader i
relationen mellan pedagog och vårdnadshavare. Genom detta perspektiv ser man vårdnadshavaren som konsument eller som kund till verksamheten.
3 Teoretisk förankring
I följande avsnitt presenterar vi teorin som används vid analyseringen av studiens empiriska material.
Lars Erikson (2004) redogör i sin avhandling Föräldrar och skola om samverkan mellan skola och hem. Startpunkten för avhandlingens problematisering grundar sig i den allmänna debatten om föräldrainflytande. Erikson (2004) fokuserar på vad denna relation kan innebära och hävdar att relationen är komplex. Komplexiteten i relationen utgör i avhandlingen fyra principer som tillsammans syftar till att söka skillnader för att klargöra mening i relationen mellan hem och skola. Eriksons principer förankras i ett kunskapssociologiskt perspektiv4. Dessa principer bildar tillsammans typologier för relationen mellan vårdnadshavare och skola. Typologier har som övergripande syfte att kunna greppa och synliggöra underliggande antaganden och/eller att visa på perspektiv som tidigare inte uppmärksammats. Vi har valt att ”översätta” Eriksons fyra typologier till den fritidshemspedagogiska verksamheten trots att den hänvisar till den obligatoriska skolan. Skolan och fritidshemmet arbetar båda efter kapitel 1 och 2 i Lgr 11 (Skolverket 2017) vilket innebär att lärare i den obligatoriska undervisningen och lärare i fritidshemmet båda har som uppdrag att främja samverkan mellan hemmet och skolan/fritidshemmet och därför anses dessa typologier kunna stärka vår studie om samverkan i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Här nedan följer en kort sammanfattning av deras huvudsakliga syfte.
3.1 Partnerskapsprincipen
Den första principen handlar om partnerskap. Den berör vad föräldrar och pedagoger har för gemensamt intresse- och vad de tillsammans kan åstadkomma för barnets utveckling. Samverkan mellan hemmet och skolan och föräldrar och pedagoger har som syfte att effektivisera lärandet (Erikson 2004). Ett bra partnerskap ger möjlighet till en bättre utbildning vilket i sin tur resulterar i att öka barnets framgång i livet (a.a.). Partnerskapsprincipen kommer användas i studien som grund för vad samverkan och partnerskap mellan fritidshemmet och hemmet kan vara utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Principen kommer även användas för
4 Erikson relaterar i sin avhandling Föräldrar och skola (2004) till Englunds (1986) forskningsansats där han
utvecklat en ”didaktisk typologi”, däremot problematiserar inte Erikson (2004) ett kunskapsinnehåll som en definition av en relation, utan problematiseringen är relationen mellan föräldrar och skola.
att analysera vad det är vårdnadshavarna anser vara en samverkan och ett samarbete i detta partnerskap.
3.2 Brukarinflytandeprincipen
Den andra principen handlar om föräldrars formella inflytande i skolan. Det rör sig om hur föräldrar kan delta- och vara ett beslutande organ inom verksamheten samt vara delaktiga i rådgivning inom skolorganisationen. Föräldrar har alltså mandat till att vara med och bestämma över verksamheten och det kan då komma att kallas för “formellt föräldrainflytande” (Erikson 2004). Det formella föräldrarinflytandet tas i bruk genom föräldramöte, föräldraråd och skolråd etcetera (a.a.). Föräldrars formella inflytande i verksamheten är till viss del en del av den samverkan och det samarbete studien syftar på. Brukarinflytandeprincipen kommer därför användas för att analysera vårdnadshavarnas involvering i den fritidshemspedagogiska verksamheten.
3.3 Valfrihetsprincipen
Valfrihetsprincipen är ett resultat av det politiska beslutet om det fria skolvalet. Erikson (2004) uttrycker att det utbildningspolitiska resultatet går från att betrakta föräldrar som enbart medborgare till konsumenter eller som kunder till skolan. Denna ändring av betraktelse gjorde att man började se föräldrars relation till skolan på ett annorlunda sätt och valfrihetsprincipen växte då fram. Valfrihetsprincipen betonar föräldrars rätt att göra beslutande val för det egna barnets räkning. Det kan exempelvis handla om föräldrars rätt att välja skola (Erikson 2004). Vårdnadshavare har rätt att välja skola och därmed också rätt att välja om det egna barnet ska gå i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Eriksons (2004) betraktelse av vårdnadshavaren som kund till verksamheten kommer användas i analyseringen som ett stöd i att se vårdnadshavarna som konsumenter där verksamheten ska förhålla sig till att utföra en tjänst som resulterar i ”god service”.
3.4 Isärhållandets princip
Den fjärde och sista principen betonar det som skiljer hemmet och skolan från varandra men även det som skiljer en vårdnadshavare från en pedagog och tvärtom. “Isärhållandet” är en markering av att där finns en klyfta eller ett glapp mellan hem och skola och mellan pedagog och vårdnadshavare (Erikson 2004). Med denna princip problematiseras denna spänning som finns i relationen mellan vårdnadshavare och skola och en förståelse för vad som skiljer parterna åt presenteras (a.a.). Utifrån vårdnadshavarnas utsagor vill vi med isärhållandets princip belysa de faktorer som skapar en upplevelse av skillnad mellan vårdnadshavare och pedagog. Vad detta isärhållandet har för betydelse för vårdnadshavarnas delaktighet i verksamheten analyseras vidare i studien.
4 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som är relevant för studien. En koppling till den internationella arenan görs med fokus på föräldrainflytande och kommunikation mellan skola och vårdnadshavare.
Tidigare forskning om den fritidshemspedagogiska verksamheten är väldigt begränsad. Däremot arbetar både lärare i den obligatoriska undervisningen i skolan och pedagoger i fritidshemmet efter kapitel 1 och 2 i Lgr 11 (Skolverket 2017). Det vill säga att båda parter arbetar för att främja samverkan med vårdnadshavarna och ge vårdnadshavarna möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheterna (a.a.). Därför anser vi att forskning som berör samverkan, delaktighet och inflytande inom skolans kontext, skriven till den obligatoriska undervisningen också lämpar sig till den fritidshemspedagogiska undervisningen. Vi väljer därför att ”översätta” forskningen och sätta den i relation till den fritidshemspedagogiska verksamheten.
I en studie gjord i USA tydliggörs det i artikeln The School-Parent Relationship across Different Income Levels skriven av Alison Matthews et al. (2017) hur olika former av föräldrainflytande kan te sig. Studien har gjorts utifrån tre olika inriktningar av föräldrainflytande och den som är mest relevant för vår studie berör kommunikationen mellan vårdnadshavare och skola. Författarna tar upp två olika definitioner av kommunikation, den ena är envägskommunikation som de i studien definierar som lärarens sätt att nå ut och informera föräldrar om händelseförlopp i skolan, resultat eller annan viktig information. Denna envägskommunikation kan ske genom en rad olika metoder samt plattformar (a.a.). Vidare skriver de att motpolen till envägskommunikation är tvåvägskommunikation som definieras som den kommunikationsform där en samverkan sker. Här upprättas en dialog mellan föräldrar och lärare och det är genom denna dialog som ett gott samarbete kan uppstå. En god kommunikation och ett gott samarbete mellan vårdnadshavare och lärare visas ha en positiv påverkan för barnets skolprestation (Matthews et al. 2017).
I en annan studie gjord i USA presentera Weihua Fan och Cathy M. Williams (2009) i artikeln The effects of parental involvement on students academic self- efficacy, engagement and intrinsic motivation att vårdnadshavarnas attityd och engagemang för skolan är betydelsefullt för barnens motivation under hela utvecklingsprocessen. Därför menar Fan och M. Williams
(2009) att det blir en “win-win situation” för båda parter om skolan gör det till sin policy att involvera vårdnadshavarna så fort som möjligt i barnens lärande och att det i sin tur leder till en förbättrad och mer positiv attityd.
Fatma Ozmen et al. (2016) presenterar i deras artikel The communication Barriers between Teachers and Parents in Primary Schools en studie där författarna har studerat skolor runt om i Europa och Asien, där de problematiserar pedagogernas avsaknad av tid för att upprätthålla ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Denna problematik leder till att det uppstår något som de kallar för en “kommunikationsbarriär”. Denna barriär tycks bidra till att hindra utvecklingen av en ömsesidig förståelse mellan vårdnadshavare och lärare (Ozmen et al. 2016).
Studiernas gemensamma problematik kan vi tillämpa till svensk verksamhet då liknande problem presenteras i nationell forskning. Birgitta Kimber (2008) redogör i Möten med föräldrar: om föräldrasamarbetets möjligheter för vikten av att sträva efter en god samverkan mellan vårdnadshavare och skola. Hon påstår att en god samverkan i form av tvåvägskommunikation är av stor vikt för arbetet med att förebygga våld, mobbning och aggressivt beteende i skolans verksamhet (Kimber 2008). För att arbetet ska lyckas måste man hålla nere den kommunikationsbarriär som annars kan uppstå genom att ständigt upprätthålla kommunikationen mellan skolan och hemmet (a.a.). Enligt Kimber (2008) är det först när denna tvåvägskommunikation mellan vårdnadshavare och lärare fungerar som det uppstår ett gott samarbete som vidare kan leda till ett ömsesidigt förtroende. Detta förtroende är nyckeln till att kunna skapa gemensamma regler och normer och därmed minska risken för destruktivt beteende och ge en ökad skolprestation (Kimber 2008).
Lars Erikson (2013) skriver i Föräldrasamverkan: en fråga om förtroende och erkännande i ljuset av några principer för relationen mellan föräldrar och skola om lärarnas syn på bristen av kommunikation. Syftet med Eriksons studie är att med hjälp av isärhållandets princip och partnerskapsprincipen analysera hur lärare gör för att bygga upp en förtroendefull relation till vårdnadshavarna (Erikson 2013). Detta har han gjort genom intervjuer med lärare verksamma i Sverige. Erikson (2013) har i sin studie kommit fram till att lärarna anser att det finns en brist på kommunikation från vårdnadshavarnas sida. Lärarnas upplevelse är att vårdnadshavarna håller inne på information som kan vara av vikt för lärarna att veta om det enskilda barnet. De upplever att vårdnadshavarna inte vill berätta om viktiga personliga familjeförhållanden och att vårdnadshavarna anser att det är att “blotta” familjen eller barnet i fråga (a.a.). Lärarna säger
sig tro att vårdnadshavarna vet mer än vad lärarna vet då barnen ofta berättar om händelser som sker i skolan för sina föräldrar men att vårdnadshavarna i sin tur inte berättar det vidare till lärarna då barnet berättat det i förtroende och inte vill bli avslöjad. Lärarna i Eriksons studie menar att de kan ha nytta av vårdnadshavarna i form av en “resurs” i syfte om att utveckla och främja positiva samspelsmönster i elevgruppen (Erikson 2013). Detta ska bidra till en bättre samverkan och ett gott partnerskap mellan hem och skola.
Tallberg Broman och Holmberg (2007) redogör i artikeln Läraryrke i förändring: Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald om föräldrars förväntningar på lärarna i skolan. Den ändrade relationen mellan vårdnadshavare och lärare som vi nämnt i tidigare avsnitt (se kapitel 2) innebär en strävan mot att involvera vårdnadshavarna i skolan, samt från skolans sida, få mer kontroll och förståelse för hemmet (Tallberg Broman & Holmberg 2007). Studien har undersökt vad det är vårdnadshavarna förväntar sig av lärarna. Resultatet visar på att det som vårdnadshavarna förväntar sig mest är att eleverna känner sig trygga samt känner samhörighet med de andra barnen. Vårdnadshavarna förväntar sig att lärarna ser till så att eleverna känner trygghet och samhörighet. Studien visar på att det som vårdnadshavarna förväntar sig minst har med verksamhetens utveckling att göra. Det vill säga att föräldrar förväntar sig att vara som minst involverade i frågor som rör verksamhetsutvecklingen men även den pedagogiska kompetensen (Tallberg Broman & Holmberg 2007). Detta leder till en viss problematik då skolan och fritidshemmet har ett uppdrag enligt Lgr 11 (Skolverket 2017) att göra vårdnadshavarna delaktiga och ge möjlighet till inflytande. Uppdraget är i enhet med syftet att stärka föräldraansvaret men också för att utveckla det egna barnets lärande. När vårdnadshavarnas förväntningar om att få delaktighet och inflytande i verksamheten är så pass låga som Tallberg Broman och Holmberg (2007) visar på i sin studie upplevs det vara ett överväldigande arbete för lärarna att åstadkomma.
Tio år senare skriver Tallberg Broman (2017) i antologin Professionell yrkesutövning i förskolan att trygghet fortfarande är det som vårdnadshavarna värdesätter allra mest. Växande storlekar på barngrupper har fått större utrymme i skollagen och det är enligt Tallberg Broman en av anledningarna till att tryggheten som efterfrågas av vårdnadshavarna är det som tar upp största delen av lärarnas arbete i verksamheten. Lärarna måste därför prioritera tryggheten som sin viktigaste uppgift.
Utifrån studiens tidigare forskning och det vi anser vara ett nästintill outforskat område vill vi med vårt examensarbete bidra till forskningen med vårdnadshavarnas perspektiv på samverkan. Den tidigare forskningen om samverkan och de kommunikationsbärriärer som uppstår är övervägande utifrån pedagogernas perspektiv. Men hur förhåller det sig till vårdnadshavarnas syn på samverkan och de eventuella problem som uppstår? Studiens tidigare forskning visar vad det är vårdnadshavarna värdesätter och förväntar sig som mest av pedagogerna, vilket är det egna barnets trygghet. Men hur upplever vårdnadshavarna att de själva ställer sitt engagemang, delaktighet och inflytande i verksamheten i relation till barnets trygghet? Utifrån vår upplevelse av ett bristfälligt forskningsläge synliggör vi med vårt examensarbete, vårdnadshavarnas perspektiv på samverkan, delaktighet och inflytande i den fritidshems-pedagogiska verksamheten.
5 Metod
I följande avsnitt presenteras val av metod för insamling av studiens empiriska material. Här presenteras även genomförandet av insamlingen av det empiriska materialet och de forsknings-etiska överväganden vi arbetat efter.
5.1 Metodval
Syftet med studien är att belysa och skapa förståelse för hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i den fritidshemspedagogiska verksamheten. För att på bästa möjliga sätt få förståelse för det valda forskningsfältet menar vi att kvalitativa metoder lämpar sig bäst för att uppfylla studiens syfte. Verkligheten kan uppfattas och tolkas på många olika sätt och med hjälp av kvalitativa metoder fångar man individernas syn på världen då vikten ligger vid hur informanterna själva uppfattar sin sociala verklighet (Bryman 2011). Studiens avsikt är inte att generalisera vårdnadshavares delaktighet eller att presentera någon form av statistik, varpå kvantitativa metoder eventuellt lämpar sig bättre (Bryman 1997). Avsikten med studien är att söka en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i den fritidshemspedagogiska verksamheten och hur samverkan/samarbete mellan vårdnadshavarna och pedagogerna kan se ut.
5.1.1 Kvalitativ intervju
En av de vanligaste metoderna för insamling av empiriskt material där kvalitativa metoder används, anses vara intervjuer (Bryman 2011). Intervjuer kan uppfylla många syften. När forskningens ändamål är att samla kunskaper om olika sociala förhållanden, men även om individers enskilda upplevelser och känslor är intervju den mest lämpade formen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Eftersom vår studie syftar i en djupdykning av förståelse av individens verklighet använder vi oss av kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna ska uppnå en stark tillförlitlighet, som vi eftersträvar och prioriterar högt i vår studie, ställs frågor som direkt berör deltagaren, inte frågor som är riktade mot allmänheten (Bryman 2011).
5.1.2 Semistrukturerad intervju
Semistrukturerad intervju erbjuder en intervju där intervjufrågornas ordningsföljd kan variera och det erbjuds möjlighet att ställa följdfrågor (Bryman 2011). Med en semistrukturerad intervju utgår man från ett frågeschema. Detta frågeschema anses minska risken att missa viktiga frågor vid andra intervjutillfällen, vilket i sin tur kan leda till att informanternas svar inte har något sammanhang och därmed inte går att jämföra och ställa mot varandra (a.a.). Genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuform anser vi kunna uppnå bästa resultat för studien. Med denna metod ges möjlighet för tolkning, beskrivning och förklaring (Ahrne & Svensson 2015).
5.2 Urval
Då studiens frågeställningar och syfte berör människors upplevelser av verkligheten har vi valt att studiens undersökningsgrupp är människor som befinner sig i det sammanhang som studien kretsar runt, närmare bestämt vårdnadshavare till barn inskrivna på fritidshem. Målet med studien är att få en ökad förståelse för hur vårdnadshavare upplever sig vara delaktiga i den fritidshemspedagogiska verksamheten, därav har vi strävat efter att nå en viss spridning och variation av informanterna. Informanterna är till viss del valda utefter ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval representerar en undersökningsgrupp där man tar vilka informanter man i princip “råkar” finna (Trost 2010). Till en början lokaliserades vilket område vi ville göra undersökningen i. Ambitionen var att finna vårdnadshavare som representerar olika verksamheter men även områden. En förfrågan efter möjliga intressenter gjordes i en områdesgrupp på sociala medier. Det resulterade i svar från sex intressenter som tillsammans representerar två olika verksamheter. Drivkraften att finna representanter från en tredje verksamhet gjorde att vi tog kontakt med en skola vi har en etablerad relation till, återigen genom ett bekvämlighetsurval då vi anser att detta bidragit till en ökad svarsfrekvens. Från den tredje verksamheten fick vi kontakt med tre vårdnadshavare. Urvalet av informanterna från den tredje verksamheten gjordes inte av oss personligen utan av verksamheten och anses därmed inte vara slumpvis. Här kan man fundera på huruvida de gjort sitt urval för att återspegla så positiva svar om verksamheten som det möjligen går (Eriksson-Zetterquist & Svensson 2015). Eftersom vårdnadshavarna från den tredje verksamheten tog upp både positiva och negativa upplevelser anser vi att urvalet, trots att det inte var slumpmässigt, resulterat i trovärdiga resultat.
Som vi tidigare nämnt är tillförlitligheten i studien högt prioriterad. Därför representerar urvalet av informanter olika verksamheter och är flera stycken som dessutom är oberoende av varandra. Urvalet består av vårdnadshavare med ett åldersspann mellan 30–50 år med barn i åldrarna 6– 10 år som alla är verksamma i den fritidshemspedagogiska verksamheten.
Intervjuerna var tänkta att vara nio enskilda intervjuer med nio vårdnadshavare. Dock hölls den ena intervjun med båda vårdnadshavarna, alltså blev en av intervjuerna oplanerat en gruppintervju och då såg det ut som att vi hade tio informanter till vårt förfogande. Dessvärre blev den sista intervjun avbokad på grund av sjukdom vilket resulterade i att vi nu gjort åtta intervjuer med nio informanter. Det är svårt att på förhand veta hur många intervjuer som behövs för att uppnå en “fyllighet” i informationen, men efter åtta intervjuer med nio vårdnadshavare upplevde vi att vi fick återkommande svar och att nya intervjuer inte skulle resultera i fler nya insikter. Vi upplevde att vi uppnått en mättnad i informationen (Alvehus 2013). Därav kände vi oss nöjda med intervjuerna vi gjort och ersatte inte den sista, avbokade intervjun. Alltså representerar vårt urval tre informanter från skola A, två informanter från skola B och fyra informanter från skola C. Vi har valt att sätta fiktiva namn på alla informanter för att behålla deras anonymitet. Skolorna har vi valt att kalla för skola A, B och C. Första bokstaven i informantens namn representerar vilken skola de tillhör. Anita, Agnes och Alma representerar skola A. Bella och Bianca representerar skola B. Camilla, Cecilia, Calle och Charlotte representerar skola C. Valet av namn har gjorts för att förenkla läsandet och för att kunna förstå vilken skola de tillhör samt om möjligt, se ett samband av resultat beroende på vilken verksamhet informanterna representerar.
5.3 Genomförande av intervjuer
Det finns många olika sätt att utföra en intervju på. Vi valde att utföra alla åtta intervjuer i direkt interaktion ansikte mot ansikte (Alvehus 2013). All kontakt med informanterna innan utförandet av intervjun har vi haft digitalt, för att få en snabbare svarsfrekvens. Det viktigaste vid en intervju är relationen man tillsammans skapar, och det är av hög vikt att den intervjuade känner sig bekväm och inte i underläge (Trost 2012). Med detta i åtanke erbjöd vi samtliga informanter att hålla intervjun hemma hos personen i fråga, dels för att underlätta för dem men också för att informanternas trygghet var och är högt prioriterad av oss. Sju av intervjuerna
hölls hemma hos de intervjuade och den sista intervjun hölls hemma hos en av oss författare utifrån informantens önskemål. Innan utförandet av intervjun fick samtliga en samtyckes-blankett (se bilaga 1) skickat till sig för att kunna läsa om deras rättigheter utifrån vetenskapsrådets etiska principer (2002). Utöver den digitala kommunikationen vi haft med informanterna angående studiens syfte delgav även samtyckesblanketten syftet med studien.
En viktig färdighet för oss som intervjuar är att aktivt kunna lyssna på informanterna. Dels för att visa intresse för vad den intervjuade har att stå till förfogande med men också för att kunna följa upp intressanta synvinklar som den intervjuade kan ta oss in på (Alvehus 2013). Därför valde vi att spela in intervjuerna med hjälp av en diktafon som vi lånat genom universitetet. Vi ansåg att detta var det bästa sättet för oss att kunna vara aktiva i samtalet med informanterna. Å andra sidan finns det nackdelar med att spela in en intervju att ha i åtanke. Det kan göra att den intervjuade kan känna sig begränsad i hur öppen hen kan vara, märker man att så är fallet, kan det vara en god idé att förlita sig på anteckningar (a.a.). Detta dilemma är dock inte något vi upplevt i våra intervjuer. Samtliga informanter gav samtycke till inspelningen och vår uppfattning är att informanterna var så pass bekväma och öppna som vi önskat. En annan aspekt vi haft i åtanke vid samtliga intervjuer är hur vi ställer oss i relation till informanterna. Vi har presenterat oss som studenter och kommande fritidslärare som gör studien i hopp om att kunna förbättra vår framtida yrkeskompetens, detta anser vi ha medfört en mer jämlik maktutövning på så sätt att informanternas medverkan bidrar till att stärka och hjälpa oss i vår professionsutveckling och syftar inte till att ifrågasätta deras relationen till fritidshemmet.
5.4 Forskningsetiska överväganden
När man utför en studie/forskning finns det vissa aspekter man måste ta hänsyn till. En etiskt riktig forskning anses återspegla en forskning av hög kvalitet (Bryman 2011). Under studiens gång har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer. Den första principen är informationskravet. Det innebär att forskarna har en skyldighet att delge informanterna att deras deltagande är helt frivilligt och att de har rätt till att avbryta sitt deltagande om- och när det vill. Undersökningens innehåll och moment har deltagarna rätt att ta del av innan utförandet av intervjun (Vetenskapsrådet 2002). Informanterna blev informerade om deras rättigheter samt undersökningens moment vid intervjuns början.
Den andra etiska principen man ska förhålla sig till är samtyckeskravet. Det innebär att informanterna själva har rätt att bestämma över sin medverkan samt att det krävs ett intyg från vårdnadshavaren om deltagaren är yngre än 15 år (Vetenskapsrådet 2002). Då alla informanter i vår studie är över 15 år behövs inte detta utan det är deras egna samtycke som krävs. Samtycket samlades in i form av en samtyckesblankett (se bilaga 1) där samtliga parter skrev under.
Tredje principen är konfidentialitetskravet och den handlar om informanternas rätt till anonymitet. Personuppgifterna måste förvaras så att obehöriga inte på något sätt kan få tillgång till uppgifterna (Vetenskapsrådet 2002). Informanternas medverkan behandlas med största konfidentialitet. Insamlandet av det empiriska materialet sker dels genom anteckningar men också genom ljudupptagning. En diktafon har införskaffats då privata mobilen inte anses vara en säker plats att förvara informationen på. Utöver det använder vi oss av fiktiva namn på informanterna i studien. Även skolornas namn är fiktiva.
Den sista principen i de etiska principerna man som forskare ska förhålla sig till är nyttjandekravet. Det innebär att alla insamlade uppgifter om enskilda individer endast får användas för forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2002). Därav kommer allt insamlat material förstöras efter godkänt examensarbete.
5.5 Analysmetod
Det första steget i analysen är att transkribera det insamlade empiriska materialet (Alvehus 2013). Detta gjorde vi genom att lyssna noga och skriva ner ordagrant vad som sades i intervjun. För att verkligen förstå sammanhanget och vad vi hade för empiriskt material krävdes det att vi läste igenom transkriptionerna ett par gånger. Därefter var det dags att tematisera materialet (Alvehus 2013). Första steget var att klippa ut och klistra in alla informanternas svar under rätt fråga. Därefter kategoriserade vi svaren systematiskt. Detta gjordes genom att färgmarkera de svar, påståenden och upplevelser som hörde ihop med varandra för att lättare kunna urskilja informanternas svar med varandra. Denna kategorisering gjordes i flera olika etapper. Till sist kunde vi se en röd tråd genom svaren och vad det var för empiri vi hade. När det var gjort tillämpade vi teman utifrån studiens syfte, empiri och teori. Man kan säga att vi utgått från en abduktiv ansats (Alvehus 2013) där vi arbetat växelvis mellan vårt empiriska material och teoretiska reflektion. Det har skett genom att vi utformade intervjufrågorna med Eriksons
(2004) teori i tankarna och i nästa led tillämpade den empiri som kunde knytas an till Eriksons (2004) teori. Detta för att hela tiden kunna se ett samband mellan studiens empiri och teori. En teoretisk tolkning av empirin anses bidra till en rikare mening och ett rikare bidrag till forskningsfältet (Kvale & Brinkmann 2009).
6 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultatet av studien. Vi har valt att dela in resultatet i fyra olika teman varav två även består av underteman. Relationen mellan hem och fritidshem, Samarbete och samverkan, Delaktighet och inflytande och Önskan om förbättring utgör studiens teman. Samtliga teman är utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Eriksons (2004) teori som presenteras i kapitel 3 används för analysering av studiens empiri.
6.1 Relationen mellan hem och fritidshem
Intervjuerna med samtliga vårdnadshavare inleddes med att vårdnadshavarna fick beskriva deras relation till pedagogerna på fritidshemmet. Vårdnadshavarna hade till viss del olika uppfattningar och upplevelser kring den relation de har med fritidspedagogerna. En vårdnadshavare uttryckte sin upplevelse av relationen så här:
Trots att jag träffar dem flera gånger i veckan så tycker jag att jag har en jättedålig relation, […] jag känner inte dom, dom känner inte mig, är min upplevelse. […] Jag upplever inte heller att dom är uppsökande och vill presentera sig för mig (Anita).
Anitas upplevelse grundar sig på att verksamheten består av en stor personalstyrka vilket resulterar i att hon möter nya ansikten från dag till dag.
En annan vårdnadshavare talar om att relationen med fritidspedagogerna slumpats till att vara så som den är då hon inte träffar dem dagligen. Hon beskriver relationen som:
Ganska så liten och det är inte för att jag vill att det ska vara så […] (Agnes).
En som inte delar samma upplevelse av relationen som vårdnadshavarna ovan är Camilla. Den relation hon upplever sig ha med fritidspedagogerna beskriver hon positivt:
[…] Jag tycker nog att dom hälsar glatt på mig varje morgon […]. Pedagogerna är lätta att prata med och jag upplever att de alltid berättar för mig om det hänt något. Jag upplever att pedagogerna är lätta att få kontakt med och är lyhörda att lyssna om jag vill säga någonting (Camilla).
Övervägande har de flesta vårdnadshavarna en daglig kontakt med personalen i fritidshemmet. Ungefär hälften av informanterna upplever relationen som positiv och bra, resterande hälft upplever relationen inte fullt så bra utan de upplever den snarare som dålig. De vårdnadshavare som säger sig ha en bra relation med pedagogerna på fritidshemmet säger att de har en god daglig kontakt med dem. Detta kan enligt Erikson (2004) tyda på ett gott partnerskap där båda parter upplever en tvåvägskommunikation som fungerar och som bidrar till en god samverkan. Den andra hälften av vårdnadshavarna som inte anser att relationen de har med pedagogerna är fullt så bra upplever å andra sidan att det inte finns så mycket tid till att föra en konversation med dem vid hämtning/lämning av barnet. De upplever att personalen är stressad och att det i vissa fall är ett så pass stort personalombyte så de inte känner igen pedagogerna vid hämtning/lämning av barnet. Det visar tydligt på ett isärhållande i Eriksons mening (Erikson 2004). Erikson beskriver isärhållandets princip som en klyfta eller ett glapp i relationen mellan vårdnadshavare och pedagog. Detta isärhållande är det som skiljer en vårdnadshavare mot en pedagog. Samtidigt menar Erikson (2004) att man kan se på vårdnadshavaren som konsument till skolans verksamhet. Detta ”kundperspektiv” kan tydas utifrån Eriksons Valfrihetsprincip (Erikson 2004). I vår studie tycks vi se en tydlig skillnad i vad som utgör en vårdnadshavare och en pedagog och kan känna igen Eriksons kundperspektivhos våra informanter i det sättet de beskriver sin upplevelse av deras relation till fritidshemmet och dess pedagoger. Upplevelsen informanterna delgav baseras på hur de upplever sig bli bemötta av pedagogerna då de stiger in i verksamheten som ”kund” för att hämta sitt barn.
6.2 Samarbete och samverkan
Vidare i intervjun berättade vårdnadshavarna hur de upplever samarbetet och samverkan mellan hem och fritidshem. Övervägande anser vårdnadshavarna att samarbetet näst intill är obefintligt. En av faktorerna visade sig vara brist i kommunikationen, därav presenterar vi i nästa underrubrik olika kommunikationsformer fritidshemmet erbjuder vårdnadshavarna. Camilla uttrycker sin upplevelse av samarbetet med fritidshemmet så här:
Jag tycker inte vi har något samarbete direkt. Jag tycker att dom är duktiga och gör ett bra jobb så jag är nöjd. Jag vet inte vad jag skulle kunna göra direkt […] (Camilla).
En annan vårdnadshavare instämmer med Camilla om att hon inte vet hur eller vad hon skulle göra för att samarbeta med fritidshemmet:
Jag tänker så nog att jag har ganska bra förtroende för det dem gör utan att jag vet precis vad dem gör men jag tycker inte riktigt det är att samarbeta. För jag vet inte riktigt vad jag skulle göra och vad dem hade önskat, jag har inte frågat heller (Cecilia).
Vidare funderar Cecilia på vad det är som definierar ett samarbete och vad som hade kunnat stärka detta samarbete. Hon tror att:
[…] information är första steget för att kunna ha ett tätare samarbete än jag upplever nu. Jag vet ju inte vad dem gör på fritids och kan ju inte följa upp det hemma då (Cecilia).
Bianca är inne på samma spår som Cecilia där hon funderar på huruvida fritidshemmet egentligen bjuder in till ett samarbete och till en samverkan. Hon beskriver det som att:
[…] jag upplever att dom här breven dom skickar ut är mer, på måndag har vi det och på tisdag har vi det. Och inte så mycket liksom specifikt att denna termin ska vi prata om […]. Då hade man ju liksom pratat mer om det hemma också. Eller om dom kanske hade bjudit in - Om ni också hjälper till så kanske vi kan […] (Bianca).
Sammanfattningsvis anser vårdnadshavarna att ett samarbete mellan hem och fritidshem är att en förlängning av fritidshemmet följer med barnet från verksamheten till hemmet. Informanterna tänker sig att ett samarbete innebär att vårdnadshavarna bjuds in av fritidspersonalen till att prata och diskutera med sina barn hemma om vad de gör/lär sig på fritidshemmet. Ett sådant samarbete, beskrivet av vårdnadshavarna lyser med sin frånvaro och vårdnadshavarna känner sig osäkra i hur de ska följa upp samarbetet då de inte upplever att en inbjudan till ett samarbete gjorts från fritidshemmets sida. Även om vårdnadshavarna inte upplever att de har ett samarbete med fritidspersonalen ställer de sig trots det positiva till pedagogernas kompetens och de säger sig ha ett stort förtroende för att pedagogerna ger en god undervisning i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Samarbetet som vårdnadshavarna beskriver som frånvarande i deras relation med fritidshemmet stämmer in på Eriksons (2004) beskrivning av partnerskapsprincipen. Partnerskapsprincipen syftar till vad pedagoger och vårdnadshavare gemensamt kan göra för att effektivisera barnens lärande. Det gemensamma intresset- och det de tillsammans kan åstadkomma för barnets utveckling genomsyrar partnerskapsprincipen. Denna form av partnerskap finns som ovan nämnt inte enligt studiens informanter.
6.2.1 Olika former av kommunikation mellan hem och fritidshem
Vid flera tillfällen kom informanterna in på att kommunikation är nyckeln för att ett gott samarbete och partnerskap ska kunna infinna sig. Därför fann vi det intressant att höra hur vårdnadshavarna upplever denna kommunikation och hur den kan se ut. I detta tema presenterar vi hur fritidshemmet kommunicerar med hemmet utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Samtliga vårdnadshavare menade att telefonsamtal användes vid akuta ärenden så som ändringar när barnet ska gå hem eller med vem. Daglig kontakt vid hämtning/lämning anses också vara en av kommunikationsformerna. Utöver dessa två kommunikationsformer berättar Alma att hon får mail med diverse information skickat till sig:
Dom har alltid varit bra på att informera vad dom ska göra tycker jag. Dom skickar ut såna där veckoschema på mail och det är inte bara för denna veckan utan för fyra veckor framåt vad dom har för planerade aktiviteter. På mailen skickar dom allmän info om vad dom tänker göra. Ganska mycket om loven, typ länkar och kom-ihåg-mail (Alma).
Camilla, likt som Alma, instämmer i att hon får mail skickat till sig från fritidshemmet:
Vi får ett mail från fritids. Vet inte riktigt hur ofta och regelbundet det kommer. Kanske en gång i månaden, ibland lite längre. Där står det i alla fall typ vad dom har gjort och kommer att göra framöver. En slags planering liksom (Camilla).
En annan form av kommunikation görs via lappar uppsatta någonstans på fritidshemmet berättar några av vårdnadshavarna. Dock är det inte alla som uppfattat eller sett att där finns några lappar på just deras fritidshem:
Är det något speciellt som händer så sätter dom då och då upp lappar om vad som händer under veckan. Tänk på detta, vi ska iväg eller […] och där brukar också stå - Vi har löss! eller - Vi har kräksjukan! […] (Bianca).
Agnespåpekar att enda sättet hon får information på är just via lappar:
Det enda sättet är att det står på dörren. Till exempel: på onsdag ska vi åka och bowla eller något sånt. Det är faktiskt det enda sättet. Inga mail, aldrig! […] (Agnes).
Att tolka utifrån vårdnadshavarnas upplevelse av kommunikationsformerna som fritidshemmet erbjuder utöver den dagliga kontakten vid hämtning/lämning eller via telefonsamtal, så är kontakt via mail eller lappar det som används mest. Informationen som når ut tycks både vara innehållsrik men även mindre innehållsrik utifrån informanternas perspektiv. De
kommunikat-ionsformer som fritidshemmet erbjuder och hur vårdnadshavarna upplever och tar emot dessa är ett resultat av vilka gemensamma ansträngningar vårdnadshavare och personal tillsammans kan åstadkomma genom ett partnerskap (Erikson 2004). Informanterna uttrycker att de kommunikationsformer som fritidshemmet erbjuder tas väl emot av dem trots att de anser att informationen som når ut är knapp. Som ovan nämnt, enligt Erikson (2004) uppstår först ett fördjupat partnerskap när båda parter arbetar mot ett gemensamt mål. Målet enligt studiens informanter upplevs som diffust och ett fördjupat partnerskap verkar inte vara uppnått mellan fritidshemmet och hemmet.
6.3 Delaktighet och inflytande
Enligt Lgr 11 ska fritidshemmet möjliggöra för vårdnadshavarna att få vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten (Skolverket 2017). Delaktighet och inflytande har enligt Skolverket (2017) två olika betydelser. I detta sammanhang använder vi oss av delaktighet som begrepp i överensstämmelse med Eriksons (2004) partnerskapsprincip där vårdnadshavaren görs delaktig i verksamheten för att effektivisera och maximera det egna barnets lärande. Inflytande använder vi oss av som ett begrepp i överensstämmelse med Eriksons (2004) brukarinflytandeprincip där vårdnadshavaren ges inflytande att vara med och bestämma om det egna barnets lärande. Då delaktighet och inflytande ses som två olika begrepp väljer vi att kategorisera dem var för sig även om vårdnadshavarnas svar om delaktighet och inflytande till stor del gick in i varandra.
6.3.1 Upplevelsen av delaktighet
Återkommande i intervjuerna var att vårdnadshavarna inte upplevde sig vara delaktiga i verksamheten och att det kunde bero på huruvida de själva engagerar sig. Två av vårdnadshavarna uttrycker sin delaktighet i verksamheten som:
Delaktighet har jag inte så mycket av men det kan vara att det är mitt eget fel. Det kan vara att det hänger lappar med information på fritids som jag bara inte sett men som jag har möjlighet att läsa. Men igen, det är i så fall ingen tavla jag har blivit introducerad till. Så någon delaktighet tycker jag väl inte att jag har (Anita).
[…] nej, men det är ju mitt eget fel i så fall. Jag känner mig trygg och anser att pedagogerna är professionella. Jag känner inte att jag har något direkt att tillföra (Camilla).
En annan vårdnadshavare säger att bristen på delaktighet dels beror på att hon inte träffar pedagogerna så ofta men också på grund av bristen av information:
Det har jag ju inte. Som sagt jag träffar ju inte dom särskilt ofta och jag har ju aldrig någonsin fått någon typ av plan över vad som ska ske eller vad som kommer att hända och har man fått det så har det stått på dörrarna kanske (Agnes).
Alma och Bianca uttrycker sig kort och koncist på frågan om de upplever sig vara delaktiga och i sådana fall, på vilka sätt:
Asså jag vet inte om jag känner att jag är det […] (Alma).
Ingen alls! Det kan jag inte ens känna igen att vi kan vara delaktiga […] (Bianca).
Vårdnadshavarnas delaktighet i den fritidshemspedagogiska verksamheten upplever informanterna vara väldigt liten. Utifrån deras perspektiv tycks det bero på brist av information från verksamheten såväl som vårdnadshavarnas egna engagemang. Informanterna säger att de förlitar sig på pedagogernas förmåga att undervisa eleverna och därmed uteblir en delaktighet från vårdnadshavarna. Enligt Eriksons (2004) partnerskapsprincip, ska vårdnadshavarna stötta skolan och de värden verksamheten bygger på och det är skolans ansvar att utifrån det syftet engagera vårdnadshavarna till att vara delaktiga och stötta skolan och dess värden. Enligt informanterna är det främst skolans brist på inbjudan till delaktighet som bidrar till att vårdnadshavarna inte är delaktiga och därmed inte stöttar verksamheten på det sätt som Erikson (2004) beskriver ovan.
6.3.2 Upplevelsen av inflytande och möjligheten att påverka
Vårdnadshavarna upplever inte att de har inflytande eller möjlighet att påverka den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det stora flertalet av informanterna säger samtidigt att de inte anser sig behöva ha inflytande över verksamheten. Till exempel säger Alma:
Personligen så tycker jag inte att man har så stort inflytande i hur dom har det på fritids. Som förälder tycker inte jag att man ska ha speciellt stort inflytande över hur barnen ska ha det. Det beror ju på om man nu hade upplevt att de hade blivit orättvist behandlade […]. Då hade man ju velat ha inflytande men vi har aldrig ställts inför dem situationerna (Alma).
Charlotte instämmer dels med Almasupplevelse och tankar om vårdnadshavares inflytande i verksamheten. Charlotte säger att hon vet att hennes barn trivs i verksamheten och det är en bidragande faktor till att hon inte känner att något inflytande behövs:
Jag tycker inte att jag har något inflytande idag men jag kräver inte det heller. Jag vet ju att […] trivs där. Men jag påverkar inte vad dom gör (Charlotte).
Bella påpekar att de som vårdnadshavare inte fått någon förfrågan eller inbjudan till att få inflytande eller kunna påverka det egna barnets lärande i verksamheten. Hon säger också att hon heller inte vet hur mycket man som vårdnadshavare faktiskt kan påverka:
[…] men annars har vi väl inte haft något jätteinflytande, vi har väl inte önskat någonting heller och vi har inte fått förfrågan om vi önskar det heller. Att säga det absolut men sen hur det skulle tas emot och sen hur mycket man egentligen kan påverka, men att man kan säga det man tycker, absolut (Bella).
Två av vårdnadshavarna medverkar i olika former av föräldrasamråd i verksamheten. Vad de diskuterar i dessa grupper och om vårdnadshavarna upplever att de har ett ökat mandat för inflytande genom dessa samråd svarar de såhär på:
Det är oftast lite frågor om praktiska saker […] sen diskuterar man aldrig enskild klass utan sånt som gäller hela skolan (Bella).
Nä. På de mötena är det ju mer att de diskuterar vad som är på gång. Då kan vi ju prata om det men jag kan nog inte säga att vi har så mycket inflytande. För oftast är det ju redan bestämt, det som dom vill informera om liksom (Bianca).
Resterande vårdnadshavare i studien instämmer i att de upplever att de inte har något inflytande i verksamheten. De menar att det beror på att de själva inte har försökt eller för att de inte vet att de har möjligheten att påverka- men också som informanterna säger, att verksamheten inte klargjort för vårdnadshavarna att möjligheten finns. Eriksons (2004) brukarinflytandeprincip är den princip som beskriver hur vårdnadshavaren ges möjlighet till att påverka och ha inflytande över det egna barnets lärande. Erikson menar att man kan se vårdnadshavaren som ett beslutande organ i verksamheten (Erikson 2004). Detta brukarinflytande kan enligt Erikson ges genom att vårdnadshavaren är aktiv inom olika former av samråd i verksamheten (a.a.). Däremot, trots att två av studiens informanter aktivt medverkar i sådana samråd säger de att de inte får mer mandat till inflytande än resterande vårdnadshavare som inte är aktiva inom sådana samråd utan dessa samråd är till för att diskutera beslut som redan är tagna.
6.4 Önskan om förbättringar
Det som genomsyrar och återkommer mest i samtliga intervjuer är att vårdnadshavarna upplever en brist i kommunikationen. När vi ställde frågan om kommunikationen är vad de önskar att den var, om den lever upp till deras förväntningar så var alla vårdnadshavare enade om att de önskade en mer frekvent och innehållsrik information från fritidshemmet. Vi tog reda på hur vårdnadshavarna önskar att denna information ska föras fram samt vilken information de önskar se mer utav. Anita och Agnes föreslår att fritidshemmet skickar ut ett mail med information eller att en lapp sätts upp på fritidshemmet:
Jag skulle gärna vilja ha mer information om vad dom gör på fritids. […] För mig räcker det att det finns en tavla med en lapp som jag kan läsa. Jag behöver inte få ett mail eller i för sig, det kanske hade varit bra med ett mail men kanske inte varje vecka (Anita). Nej jag hade velat veta mer. Jag hade velat få ett veckobrev till exempel. Kanske ett månadsbrev - Denna veckan händer följande på fritids. Mer information om vad dom gör (Agnes).
Informationen vårdnadshavarna verkar vilja få ta större del av gäller vad deras barn faktiskt har gjort på fritidshemmet. Calle och Bianca förespråkar att informationen ska vara mer tydlig och specifik:
[…] jag skulle nog gärna veta lite mer bara. Behöver inte vara varje vecka. […] Bilder på instagram har de, det är fritids. Dem har haft lite utställningar och så men har inget fast med information […] (Calle).
[…] sen hade det ju varit trevligt att få något mer specifikt, om dom har haft utedag och om dom gjorde något speciellt […]. Men kanske ändå inte för mycket information. Men jag hade kanske uppskattat något litet sånt, bara något veckobrev på dörren eller något. Denna veckan har vi gjort detta och detta. […] bara vad barnen har gjort hade ju varit trevligt (Bianca).
Samtliga vårdnadshavare önskar en mer frekvent kommunikation från fritidshemmet. De har förslag som ökad mailkontakt men även genom lappar uppsatta på fritidshemmet. Det som efterfrågas mest av vårdnadshavarna är information om vad de har gjort på fritidshemmet. Vårdnadshavarna upplever att informationen de får från fritidshemmet handlar om vad de ska göra, inte vad de har gjort och vad barnen tyckte om aktiviteten. Några av vårdnadshavarna har barn i den tidiga skolåldern och säger att informationen och vad barnen tyckte om aktiviteterna
är svår att få genom barnen och att det hade dem önskat få från fritidshemmet. Att informanterna upplever brist i informationen från verksamheten tycks, likt som innan nämnt, bidra till glappet mellan hemmet och verksamheten samt mellan vårdnadshavare och pedagog. Detta isärhållande och glapp mellan vårdnadshavare och pedagog blir än mer tydligt när bristen på kommunikation är ett faktum och när vårdnadshavaren nu kan ses som en ”missnöjd konsument” (Erikson 2004).
Sammanfattningsvis att tolka av studiens empiriska material har vårdnadshavarna skilda tankar kring samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Informanternas uppfattning av ett samarbete är att en förlängning av fritidshemmet följer med barnet från verksamheten till hemmet. Denna form av samarbete tycker inte någon av informanterna sig ha. Detta samarbete skulle enligt Erikson (2004) effektivisera barnets lärande. Eriksons partnerskapsprincip syftar just till det gemensamma intresset- och det vårdnadshavarna och pedagogerna tillsammans kan åstadkomma för barnets kunskapsutveckling (a.a.). Utifrån den tolkningen, enligt studiens informanter, finns inte det partnerskapet i den utsträckningen som de önskat.
Syftet med studien var att undersöka hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga och ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Enligt studiens informanter tycks deras delaktighet och inflytande i verksamheten vara relativt litet. Återigen, enligt Eriksons (2004) partnerskapsprincip, ska skolan engagera vårdnadshavarna till att vara delaktiga och stötta skolan i de värden verksamheten bygger på. Utifrån informanterna råder det brist av den sortens ”inbjudan” till engagemang från fritidshemmets sida. Å andra sidan tycker vårdnadshavarna att de inte behöver det utökade mandatet de idag har rätt till enligt Skolverket (2017) för att påverka verksamheten. De anser att det inte behövs då de känner en tillit till pedagogerna och kompetensen som råder i den fritidshemspedagogiska verksamheten. De litar på att deras barn får den kunskapsutveckling de behöver i verksamheten utan att de själva har något inflytande.
7 Diskussion
Studiens sista kapitel. Här diskuteras studiens resultat med koppling till tidigare forskning. Forskningsfrågorna besvaras, slutsats presenteras och studiens metod diskuteras. Kapitlet avslutas med förslag till potentiella vidare forskningsområden.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att ur vårdnadshavarnas perspektiv få en förståelse för hur de upplever samverkan med fritidshemmet samt deras upplevelse av delaktighet och inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Studiens resultat visar på att vårdnadshavarna upplever sin relation med fritidspedagogerna på olika sätt. Resultatet visar på att ungefär hälften av vårdnadshavarna upplever sin relation med pedagogerna som god, varpå den andra delen beskriver sin relation med dem som dålig. Vi kan se en tydlig faktor till varför vårdnadshavarnas upplevelse av relationen med pedagogerna upplevs som god respektive dålig. Vårdnadshavarna som säger sig ha en god relation till fritidspedagogerna säger att de har en daglig kontakt med dem vid hämtning/lämning och att de blir trevligt bemötta av personalen. De upplever att pedagogerna har tid till att återkoppla till vårdnadshavaren om hur barnets dag har varit etcetera. Vårdnadshavarna som däremot upplever relationen till pedagogerna som dålig säger att de upplever att pedagogerna är stressad vid hämtning/lämning av barnet och att tid inte finns för återkoppling av barnets dag. Informanternas upplevelse av en god relation tyder på att den vardagliga kommunikationen är det som präglar relationen som mest. Erikson (2013) skriver i sin studie Föräldrasamverkan: en fråga om förtroende och erkännande i ljuset av några principer för relationen mellan föräldrar och skola om lärarnas avsaknad av kommunikation från vårdnadshavarens sida. Lärarna menar att bristen ligger i att vårdnadshavaren inte delger information som anses vara av stor vikt för läraren för att kunna ge barnet en trygg och utvecklande skolgång (Erikson 2013). Detta kan verka motsägelsefullt då lärarna i Eriksons studie upplever att kommunikationsbärriären beror på vårdnadshavarnas brist på att kommunicera varpå vår studie visar på att det vårdnadshavarna upplever vara den bidragande faktorn till att där är brist i kommunikationen, är lärarnas avsaknad av tid för att samtala vid hämtning/lämning. Denna kommunikationsbarriär hindrar utvecklingen av en ömsesidig förståelse mellan vårdnadshavare och lärare som Ozmen et al. (2016) också redogör för i deras artikel The communication Barriers between Teachers and Parents in Primary Schools. Detta
mönster tycks vi kunna återfinna i vårt empiriska material där förståelsen för vad verksamheten står för tycks vara relativt liten. Fan och M. Williams (2009) redogör i deras artikel The effects of parental involvement on students academic self- efficacy, engagement and intrinsic motivation fördelen med policyn att tidigt involvera vårdnadshavarna i verksamheten för att skapa en positiv attityd och öka vårdnadshavarnas förståelse för verksamheten och det den står för. Som Wallerstedt (2017) uttrycker det så är det till en början ett tidskrävande arbete men att man ska se det som en investering att skapa rutiner som på sikt istället sparar tid.
Resultatet av vårdnadshavarnas upplevelse av samverkan och samarbete visar på att det de anser vara ett samarbete inte finns i den utsträckningen som de beskriver att ett samarbete borde finnas. Vårdnadshavarna poängterar att så länge deras barn är trygga och trivs i verksamheten så behövs inte ett samarbete i den utsträckningen för att utveckla och effektivisera barnets lärande. Detta går hand i hand med det resultat Tallberg Broman och Holmberg (2007) redogör för i Läraryrke i förändring: Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald där det vårdnadshavarna förväntar sig och prioriterar högst av lärarna är just barnets känsla av trygghet och samhörighet. Lägst prioriterat är effektivisering av barnets lärande genom delaktighet och inflytande då hög tillit finns för lärarna. Vårdnadshavarna önskar alltså enligt Tallberg Broman och Holmberg (2007) att lärarnas första prioritet är att arbeta för barnets trygghet och samhörighet och detta speglar även vår studies resultat där informanterna delvis tar avstånd från ökat samarbete, delaktighet och inflytande när de anser att deras barn har en trygg plats i verksamheten.
Enligt Lgr 11 (Skolverket 2017) har fritidshemmet som uppdrag att arbeta för en samverkan med hemmet och att göra vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten samt ge möjlighet till inflytande. Syftet med vår studie var att visa på hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga och vilket inflytande de har i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Resultatet av vår studie visar på att vårdnadshavarna inte anser sig vara speciellt delaktiga i verksamheten. Inte heller anser informanterna att de upplever sig ha inflytande eller att de kan påverka fritidshemmets verksamhet. Samtidigt menar de att det kanske är deras egna fel eller att de inte vet hur och vad de ska göra. Frånvaron av delaktighet och inflytande tycks vara sett från vårdnadshavarnas perspektiv bristen på information från fritidshemmet men också avsaknad av deras egna engagemang som vårdnadshavare. Vårdnadshavarna påpekar att de inte själva har försökt att påverka verksamheten då de inte känt ett behov av det och att de som tidigare nämnt, känner stor tillit för personalens kompetens (Tallberg Broman & Holmberg 2007).
Resultatet belyser till stor del, utifrån vårdnadshavarnas perspektiv att där råder brist på information från fritidshemmets håll. Övervägande av informanterna säger sig vilja ha mer information om vad barnen har gjort i den fritidshemspedagogiska verksamheten och att detta oftast inte framförs av fritidshemmet. Samtliga vårdnadshavare säger att den information som når ut är vad de ska göra och inte vad deras barn efterföljande tyckte om aktiviteterna. Vårdnadshavarna uttrycker att de vill ha mer information och att den förslagsvis ska ske genom informationsmail och via lappar på fritidshemmet. Vårdnadshavarna anser att information är en bidragande faktor för att kunna uppleva sig vara delaktig samt ha inflytande i verksamheten. Å andra sidan upplever vi att det inte ligger i vårdnadshavarnas främsta intresse att få ett större mandat för inflytande i verksamheten heller, utifrån informanternas uttalanden som ovan nämns i kapitel 6.3.2. De upplever att pedagogerna i verksamheten har tillräckligt med kapacitet för att tillgodose barnets kunskapsutveckling, likt det som redogörs för i Tallberg Broman och Holmberg (2007).
Sammanfattningsvis tolkar vi, utifrån vår studie att vårdnadshavarna upplever att där råder en brist i kommunikationen mellan hemmet och fritidshemmet och att de önskar få mer information. Samtidigt som de önskar mer information och delaktighet önskas inget ökat mandat för inflytande. Tolkat utifrån studien lämnar vårdnadshavarna över ansvaret till pedagogerna när de anser att deras barn funnit trygghet och mår bra i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Därför säger vårdnadshavarna att de inte själva gjort anspråk på ökad delaktighet eller inflytande. Man kan tolka vårdnadshavarnas uttalanden utifrån ordspråket “hälsan tiger still” då vårdnadshavarna i detta fall inte gjort anspråk på en ökad delaktighet eller ett ökat mandat för inflytande i verksamheten även om det emellertid hade önskats av vårdnadshavarna. Detta har inte gjorts då de upplever att deras barn är trygga i verksamheten och att det liksom Tallberg Broman och Holmberg (2007) redogör för i Läraryrke i förändring: Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald är det som vårdnadshavarna prioriterar högst.
7.2 Metoddiskussion
Frågeschemat (se bilaga 2) som användes vid intervjuerna, där alla frågor var av öppen karaktär, gav en bredd för utveckling, tolkning och förklaring (Ahrne & Svensson 2015). Detta genererade rika svar. Alla nio informanter anser vi ha bidragit med autentiska svar som genuint representerar deras upplevelse av samverkan, samarbete, delaktighet och inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten deras barn är inskrivna på. Däremot har studien sina begränsningar för att generera breda, generaliserbara resultat då urvalet av informanter är en relativt liten grupp som enbart representerar deras syn på samverkan, delaktighet och inflytande och som därmed endast blir representativ för denna studie. Urvalets storlek var det som var möjligt att utföra innanför den givna tidsramen för examensarbetet.
Samtliga intervjuer spelades in med diktafon vilket ledde till ett omfattande arbete med transkriberingar och därefter bearbetning och kodning av transkriptionerna. Att strukturera upp transkriptionerna och finna en röd tråd utifrån syftet med studien var det arbetet som var mest tidskrävande. Å andra sidan hade enbart anteckningar eventuellt gjort att väsentliga delar i intervjun hade missats så som pauser, funderingar och skratt samt att lyckas fånga upp- och föra en flytande dialog med informanterna.
Valet av informanter var främst ur ett bekvämlighetsurval och till viss del slumpmässig. Genom att göra sitt urval utefter ett bekvämlighetsurval kan leda till att spridningen på informanter inte blir tillräckligt stor och att informanterna är för ”lika” varandra (Trost 2010). Dock anser vi att det empiriska materialet är tillförlitligt och att ett bekvämlighetsurval har givit en större svarsfrekvens än vad ett slumpmässigt urval hade genererat.
7.3 Vidare forskning
Under arbetets gång har vi tillsammans med informanterna kommit in på många intressanta aspekter av samverkan, delaktighet och inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Områdena som vi finner intressanta att utforska mera är samverkan, delaktighet och inflytande utifrån pedagogers perspektiv samt huruvida barnets ålder präglar vårdnadshavarnas upplevelse av delaktighet och inflytande. Vi ger här nedan förslag på potentiella forskningsfrågor inför vidare forskning.
• Hur upplever pedagoger i fritidshemmet vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten?
• Hur arbetar pedagoger i fritidshemmet för att bjuda in vårdnadshavare till att vara delaktiga/ ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten?
• Vad för roll spelar barnets ålder in på huruvida vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga/ ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten?
