Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, Språk, medier
Examensarbete
15 högskolepoängEn undersökning om Kultur och Estetiska Lärprocesser
I grundskolans tidigare år
A study about culture and aesthetic learning - processes
In the early years of Primary school
Marianne Fredriksson
Lärarexamen 180 hp Examinator: Feiwel Kupferberg Kultur, medier och estetiska uttrycksformer
Abstract
Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig av
behandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och
Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs. Enligt respondenternas uttalanden så saknas även tid och stöd från föräldrar som helst vill se resultat på svart och vitt.
Inledning 6
1.1 Syfte och frågeställning 7
1. Litteraturgenomgång
2.1 Estetik och estetiska lärprocesser 8
2.2 Bredare lärande med estetiska lärprocesser 9
2.3 Skapande skola 10
2.4 Vad säger styrdokumenten? 11
2.5 Begreppet estetik 12
2.6 Den radikala estetiken 14
2. Metod
3.1 Val av metod 16
3.2 Bakgrund 17
3.3 Urval 17
3.4 Datainsamling 17
4. Resultat, Analys och Teoretisk tolkning
4.1 Vad innebär estetiska lärprocesser? 19
4.2 Estetiska lärprocesser som metod i undervisningen 19 4.3 Vilka är förutsättningar samt svårigheterna med att bedriva
Estetiska lärprocesser i alla ämnen? 20
4.4 Hur hög status har de estetiska ämnena i jämförelse med övriga
ämnen och hur stort utrymme har den i läroplanen? 23 4.5 Hur kan estetiska lärprocesser iscensättas i undervisningen? 24
5. Diskussion
5.1 Litteratur diskussion 25
5.2 Metod diskussion 25
5.3 Slutdiskussion 26
5.4 Förslag till fortsatt forskning 28
6. Källförteckning 29
a. Litteratur
1. Inledning
Under min lärarutbildning på Högskolan i Malmö har vi diskuterat fördelarna med att använda sig av estetisk verksamhet för att inhämta kunskap i olika ämnen.
Vi har specialiserat oss på kultur, media och estetiska uttrycksformer och fått insikt i hur man arbetar ämnesintegrerat. Vårt huvudämne har gjort oss till reflekterande praktiker i estetiska lärprocesser. I skolan ska du sträva efter att integrera kunskap i olika former så att
undervisningen blir balanserad. Du som lärare ska se till att eleverna får en varierande
undervisning där det finns möjlighet för elever att pröva olika former av estetisk verksamhet.
”Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.” (Lpo94, s.7)
Som blivande KME– pedagog skall du möta barn och ungdomar som växer upp i ett samhälle där kultur, media och estetik har fått en allt viktigare roll. Vår uppgift blir att ge eleverna verktyg för att hantera den kulturella mångfalden.
För mitt kommande yrkesliv ser jag det relevant att undersöka synen på estetiskt arbete i grundskolans tidigare år. Vilken plats får det estetiska arbetet i skolan idag och vilket syfte har det?
Styrdokumenten visar riktlinjer för det estetiska arbetet, men en omdiskuterad fråga är huruvida det estetiska bör ske i egen regi med det egna värdet i fokus, eller som metod inom övriga skolämnen. Det finns många frågor men få givna svar på hur man bör arbeta med estetiska lärprocesser och hur man ska tolka begreppet. Man kan ha olika argument för varför man väljer att arbeta med det och på vilket sätt man anser att det gynnar eleverna.
Är det viktigt att arbeta med estetiska lärprocesser och i så fall varför?
I uppsatsen kommer jag att belysa begreppet estetik, undersöka uppfattningen om det estetiska samt redogöra för dess betydelse och innebörd i skolans värld.
1.1 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur begreppet estetik tolkas och värderas av yrkesverksamma lärare. Jag vill även undersöka ifall dessa lärare använder sig av estetiska lärprocesser i sin verksamhet samt vad som ligger till grund för deras val av arbetsmetod.
Frågeställningar:
Hur bekant är verksamma lärare med begreppet estetiska lärprocesser? Hur ser pedagoger på estetik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur yttrar sig estetiken i skolans verksamhet?
2. Litteraturgenomgång
I detta kapitel redogör jag för den litteratur jag tagit del av. Jag har gjort ett urval i genom att beakta dess relevans i förhållande till mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen.
2.1 Estetik och Estetiska lärprocesser
Innebörden av begreppet estetik kan variera beroende på vems definition man tar del av. Aulin-Gråhamn och Thavenius (2003) uttrycker sin syn på estetiken genom att använda följande citat
”Det estetiska är mer än konst, det är också uttrycks- och
kommunikationsformer som finns inom medier, reklam, populärkultur, mode design och inom barns och ungas egen kultur” (s. 12).
Sundin (2003) menar att estetik idag inte är något entydigt och att det ända sedan det uppkom har påverkats av sin omvärld, fått olika betydelser, utvecklats och breddats.
Estetik som tidigare definierades som läran om det sköna menar Sundin (2003) är otillräckligt och seglivat. Han menar att idag innefattar det också något som gör omvärlden mer förstå och greppbar. Estetiskt arbete i skolans värld omfattar utövande i bland annat bild, musik, drama, dans och slöjd, vilka kallas estetiska uttrycksformer.
Lärarens uppgift är att organisera undervisningen så att eleverna får en möjlighet att fördjupa sig och även får tid till förståelse och prövande. Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Elevers kunskapsutveckling gynnas då deras kunskap inte används enbart till situationsbundna lärandemoment utan inom många olika områden. Talspråk, skriftspråk och de estetiska språken används för att formulera och gestalta sitt lärande. I utbildningssammanhang innefattar begreppet estetiska lärprocesser både
förhållningssätt och metod. Det handlar om att förhålla sig till kunskap på ett sätt som innebär att man är öppen för många olika tolkningar av verkligheten och där kunskapssynen utgår från att kunskapen skapas i människan tillsammans med andra människor.
En estetisk lärprocess innebär kortfattat, att man använder sig av en modell som genom sinnesförnimmelse och fantasi utvecklar kunskap. (Aulin-Gråhamn & Thavenius, 2003).
Estetiska lärprocesser borde innebära en särskild inställning till all kunskapsinlärning. Det handlar, enligt Aulin-Gråhamn och Thavenius (2003), inte om att man vid något tillfälle, då och då, ska föra in estetik i undervisningen utan att den alltid ska vara synlig i alla ämnen utan att vara ett självändamål i sig. Estetiken ska bära arbetet vidare och ge innehållet en form som därmed gör kunskapen mer begripligt för eleven. Man försöker gestalta frågeställningar och utmaningar så att de blir levande, perspektiv rika och gripbara. Med hjälp av ljud, rytm, rörelse, färg och form, av konst och konstnärliga uttryck, gör man erfarenheter tillgängliga så att man kan använda dem. Estetiska läroprocesser handlar om att intressera sig för kunskapens form. Denna lärprocess innehåller både produktion, reception och reflektion kring den
oupplösliga enheten mellan form och innehåll. Aulin-Gråhamn och Thavenius (2003). Människan reagerar på det ständiga flödet av och hastigheten på information och intryck. I och med den snabba utvecklingen av omvärlden menar Wiklund (2009) att individens behov av reflektion ökar. Att få uttrycka sig estetiskt är att skapa och få syn på sig själv, därför har estetiken en betydelsefull del i barn och ungdomars liv. Möjligheter att få pröva olika identiteter och behov av estetiska uttrycksformer menar Wiklund (2009) är viktiga områden för kultur och samhälle.
2.2 Bredare lärande med estetiska lärprocesser
Art Education är den internationella benämningen för det estetiska ämnesområdet. År 2006 engagerades hela världen och varje land bidrog i rapporten ”Road Map for Arts Educations” med sin summering över hur Art Education har utvecklats. Resultatet visade hur länder med väl utvecklad Art Education även har höga resultat vad gäller läs- och skrivutveckling.
Lärande som begrepp har förändrat och utvecklat kunskapssynen i svensk förskola och skola. I läroplaner används lärande som begrepp för de processer vi genom går när vi lär oss något. Det krävs att individen förstår och kan tolka intryck och ny kunskap. Eleverna har kunskaper och lever i sammanhang som ger dem grund för att förstå och kunna skapa nya kunskaper och den kunskapen måste de kunna överföra i nya områden.
Även om många ser undervisning som enbart en förmedlande handling och kunskap som något som finns hos läraren och ska överföras till eleven har vår syn på kunskap förändrats. Enligt Wiklund (2009) är kunskap är inte enbart en kunskap och den finns inte bara inne i läraren. Det räcker inte med att eleverna är tysta och läraren lär ut. Detta synsätt skriver Wiklund (2009) skapar luckor hos den som lär sig och den kunskap man får stannar inte kvar
över tid. Med andra ord är det skolans sätt att arbeta som skapar luckorna. För att förhindra detta krävs ett nytt synsätt på hur inlärning ska ske och hur lärande ska organiseras. Genom forskning vet vi idag mer om hur vi lär oss. Wiklund (2009) nämner två begrepp, perception och produktion.
”Inlärning ska handla om att något utifrån kommande ska ”in” i oss, perception. Sedan ska vi lämna ifrån oss bevis på att vi ”kan”, vi ska producera, produktion. Perception handlar om varseblivning, att suga in och ta till sig något. Produktion handlar om att ge ifrån sig något.”
(Wiklund 2009 s 15)
För att man ska kunna ta tillvara allt man lär sig är det även viktigt det finns tid och möjligheter att reflektera det nya på många olika sätt.
”Du bearbetar, prövar nyvunna insikter och ställer dessa mot dina egna erfarenheter och länkar in det till en helhet.” (Wiklund 2009 s 16)
I linje med regeringens satsning för en Skapande skola satsar allt fler skolor och kommuner på estetiska lärprocesser som en del av sin skolutveckling. De verkar för att stärka skolans arbete med de estetiska språkens plats och betydelse i skolans vardag. De estetiska lärprocesserna ses som en väg till ökad måluppfyllelse och när lärare i alla ämnen använder sig av de estetiska språken som ett naturligt uttryckssätt är de estetiska lärprocesserna iscensatta.
2.3 Skapande skola
Som står skrivit i läroplanen så är skapande arbete en väsentlig del i lärandet. Eleverna ska få ta del av samhällets kulturutbud samt utveckla sin förmåga till kreativt skapande.
Det pedagogiska arbetet kring skapande och konstnärlig verksamhet i skolan har både berikats och förstärkts. En satsning på att integrera kulturella och konstnärliga uttryck i årskurs 7-9 i grundskolan gjordes av regeringen år 2008, denna satsning kom att kallas för Skapande skola och avser såväl offentliga som fristående skolor. Skapande skola är förankrad i skolans verksamhet genom det kulturuppdrag som läroplanen rymmer.
Professionella kulturskapare och kulturpedagoger kan tillsammans med lärare ge elever möjligheter till personlig utveckling och inspiration och skapa nya former för lärande i skolan. Idag 2010 riktar sig Skapande skola sig mot årskurserna 4-9 men regeringens strävan är att denna satsning så småningom ska omfatta hela grundskolan.
För att få ta del av detta måste en ansökan göras och det görs utav den som ansvarar för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom på kommunal nivå, för en fristående skola, specialskola eller för en riksinternatskola, en så kallas skolhuvudman.
Många skolor arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser men utgår sällan från uppsatta mål eller krav på uppföljning. Vid ansökan av bidraget måste en uppföljningsbar handlingsplan upprättas som redovisar en strategi som bör ha sin utgångspunkt i läroplanernas skrivningar om kulturens roll i skolan och FN:s konvention om barnets rättigheter och som beskriver hur man avser att arbeta med att göra kulturen till en del i lärandet. Insatserna ska vara ett komplement till redan pågående kulturarbete och estetisk verksamhet i skolan. Eleverna ska ha getts tillfälle att medverka i arbetet då en av utgångspunkterna är att barn och unga ska ha inflytande över de verksamheter som ingår.
Estetik och kreativitet kan öppna nya vägar för att skapa intresse och lust, ge förståelse och skapa mening. Med regeringens satsning är det meningen att ett starkt kulturellt och
pedagogiskt mervärde ska tillföras i skolans arbete. Rapporter idag visar att barns och ungdomars möjligheter att själva få skapa och delta i det kulturella livet skiljer sig kraftigt från skola till skola. Tanken med Skapande skola är att den kreativa och estetiska kompetens som kulturlivet liksom skolan besitter, ska kompletteras och bättre tas tillvara än vad det gör idag och bli en del i verksamheternas kvalitets- och kompetensutveckling.
2.4 Vad säger styrdokumenten?
I styrdokumenten (Lpo94) kan man läsa att kunskap inte är något entydigt begrepp och att skolans arbete måste rymma olika kunskapsformer. För att eleverna ska kunna uppleva en balans och helhet ska kunskapsformer såsom fakta, förtrogenhet, färdighet och förståelse samspela. Skolans uppdrag är att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att lära genom att integrera kunskaper i olika former. Eleverna ska även ges möjlighet att uttrycka sig med hjälp av de estetiska uttrycksformerna.
”I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika
uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.” (Lpo94).
Det har alltid funnits inslag av kultur och estetik i den svenska grundskolan och i förskolan kan man se en djup förankring av den estetiska verksamheten. Världen förändras och i denna utveckling har kulturen en betydelsefull roll. Det är en del av bildningsidealet att alla barn och ungdomar får kulturella upplevelser, kunskaper och färdigheter inom det estetiska området och möjligheter att skapa själva. Bland mål att uppnå i skolan uttrycks:
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola - har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud, (…) – kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans.” (Utbildningsdepartementet,
1994 s. 18).
Idag pågår i många kommuner en utveckling av skolors arbetssätt med estetiska lärprocesser som verktyg. Begreppet estetiska lärprocesser finns inte med i läroplanen, däremot finns begreppet estetik men definieras dock inte utifrån en gemensam kunskapsbas.
Målen i läroplanerna är skriva för att lärare ska ha frihet att själva anpassa undervisningen. Att variera sin undervisning kan vara svårt om man inte vet vad begreppet egentligen innebär eller hur man på ett bra sätt kan använda sig av det.
2.5 Begreppet estetik
Estetik är ett begrepp som har en mängd olika betydelser och används flitigt i vardagen. Vad estetik, kultur, konstnärliga uttryck och intryck kan spela för roll i skolan kan leda till en nyanserad och berikande diskussion eftersom vi lägger olika innebörd i begreppet estetik. Vissa menar att det rör sig om ett komplement till det talande och skrivna språket där konst tillhandahålls som ett uttrycksmedel och alla sinnen inkluderas. Estetiska lärprocesser menar
Estetik i förhållande till lärande och kunskap har diskuterats ända sedan antikens tid och är fortfarande ett intressant ämne än idag. I följande text kommer jag kort nämna tre namn som har haft betydelse för detta begrepp.
Aristoteles
Aristoteles var en vetenskapsman som behärskade många områden och en tänkare som påverkade alla forskares teorier från 300-talet f.Kr till början av 1600-talet. Han var Antikens mest lärda man och en av de mest kända vetenskapsmännen genom tiderna. Aristoteles talade om tre olika kunskapsformer:
Episteme – den vetenskapliga kunskapen (vetandet) Fronesis – den etiska kunskapen (klokheten)
Techne – den estetiska, praktiska kunskapen (kunnandet)
Den estetiska, praktiska kunskapen värdesatte Aristoteles högt som ett av tre fundamentala sätt att få erfarenhet och kunskap om sin omvärld.
Alexander Baumgarten
Estetik som begrepp myntades av den tyske filosofen Alexander Baumgarten som från början var en vetenskap som handlade om sinnesförnimmelser och varseblivning. Kunskap uppstod genom tänkande och sinnena gav oss endast en förvrängd bild av den sanna verkligheten. Estetiken var motsatsen till sökande efter kunskap med rent tänkande, och i stället läran om hur kunskap uppstår genom sinnesintryck. Alexander Baumgarten gav ordet en helt ny
betydelse. Han försökte komma fram till hur det i själva sinnesintrycken, främst i sådant vi ser och hör, kan ligga en upplevelse av skönhet, av vackert och fult. Denna typ av upplevelse ansåg han hänga samman med den känsla av välbehag och lycka som vi får när vi betraktar vackra föremål eller lyssnar till vacker musik. Läran om skönt och fult kom på det sättet att bli en del av den dåvarande estetiken. Estetiken introducerades som ett led i att förena dennes rationella system med det sköna och emotionella.
Immanuel Kant
Betydelsen av estetik som vi kanske är mer vana vid idag tog fart främst genom Immanuel Kant (1724-1804), som var tongivande inom filosofin. Omkring 1790 började Kant använda ordet estetik om människans bedömning och värdering av olika fenomen med hjälp av sinnena, bland annat av vad som är vackert och fult. Dock framhöll Kant att konst inte kan
fungera som ett medel för att uppnå andra mål och fyller därmed inget syfte. Ett intressant resonemang att spegla mot dagens diskussioner kring kultur och konst i skolan.
2.6 Den radikala estetiken
Idén om den radikala estetiken är att göra det enklare att hitta vägar för att agera i praktiken även om inga direkta metoder erbjuds. Litteraturvetaren Jan Thavenius anser
marknadsestetiken och den modesta estetiken vara två tongivande krafter i skolan och i samhället. Thavenius tar upp dessa två motpoler och låter begreppet den radikala estetiken positionera sig mot dessa.
Den estetik som formas och används i sammanhang som är nära knuten till ekonomiska intressen kallas marknadsestetik och förknippas ofta med de nya medierna och den växande upplevelseindustrin.
Även om vinstintresset inte alltid är det dominerande, så finns det med som ett inslag. Marknadsestetiken som vi dagligen möter behöver en motpol i en radikal estetik menar Thavenius. Den radikala estetiken kan fungera som en kritik genom att ställa sig lite på avstånd och betrakta marknadsestetiska fenomen med eftertanke. Eftersom marknadsestetiken är en så stor del av barns värld idag behöver skolan göra detta.
Den modesta estetiken är en estetik som är och har varit utbredd i skolans värld. Det har handlat om att underlätta teoretiska och intellektuella verksamheter och göra skolan mer lustfylld. Denna sortens estetik har haft en underordnad ställning. Uppdelningen mellan kärnämnena och de praktisk estetiska ämnena har också varit ett uttryck för den modesta estetiken. När eleverna går på teater eller konserter utvecklar ’det musiska’ sitt register medan hjärnan får sitt i kärnämnena. skriver Thavenius. Att få dramatisera, måla eller få utöva musik tycks vara det centrala. Det är brist på engagerande innehåll och kreativitet som det eventuellt kan handla om i den modesta estetiken är riktnings lös och tom.
Thavenius (2003) menar att en lärare ofta framhåller vikten av att barnen
får träna sin fantasi och inlevelseförmåga men han ställer sig också frågan, i förhållande till vad? Att hitta något som engagerar utöver de rena aktiviteterna är svårt.
Många gånger tycks det handla om ren esteticism, där det handlar om att göra vackra saker för att de är sköna att se eller höra på. Thavenius (2003).
eleverna har inställningen att de har något viktigt att säga och utgår ifrån att de är förmögna att bidra med intressanta tolkningar av världen och sig själva.
Det är viktigt att knyta kunskap till de egna erfarenheterna när man uttrycker sig. Den radikala estetiken skapar möjligheter för barn att se saker i ett konkret sammanhang, där barns
verklighet är en viktig del.
I elevernas uttryck blir innehåll och form viktigt som en helhet.
Det handlar om att gestalta tankar, åsikter och kunskap utifrån ett personligt
perspektiv. En motvikt till det som kan ses som opersonlig kunskap i skolan framställs på så sätt. I den radikala estetiken får nyfikenheten, frågorna, motsägelserna och osäkerheten finnas. Den radikala estetiken ger sig till känna i personers inställning och handlande. Radikal estetik går inte att beordra fram. Man kan som pedagog har ambition att skapa möjligheter för den radikala estetiken men det leder inte nödvändigtvis till att eleverna tar vara på denna möjlighet.
3. Metodkapitel
I detta kapitel redogör jag för mitt val av metod, bakgrund, urval, datainsamling samt bearbetning och analys.
3.1 Val av metod
När man ska göra en undersökning finns det två metoder att utgå ifrån, kvalitativ samt kvantitativ undersökningsform. En kvantitativ undersökningsform används för statistisk mätning hos olika fenomen, medan kvalitativ forskning ser till olika egenskaper och ökar förståelsen av dessa (Repstad, 2006).
Vid en kvalitativ intervju vill man ta reda på hur respondenten uppfattar och förhåller sig till det intervjun handlar om. Därför har jag valt att göra en kvalitativ forskning som jag anser lämpar sig bättre än en kvantitativ. Mitt val av metod beror på att jag ville få en bredare förståelse av hur begreppet estetiska lärprocesser tolkas och hur det ses som arbetsmetod för att öka elevers inhämtning av kunskap. Med en kvalitativ undersökning kan jag ta reda på hur respondenten tänker kring olika aspekter. Jag ville även i undersökning ta reda på hur
pedagoger kan integrera estetisk verksamhet i andra skolämnen. Resultatet av undersökningen har jag sedan att tolka utifrån litteraturen i min teoridel.
Min undersökning består av två delar. I del 1 redovisar jag svar från tre verksamma lärare vars intervju skedde via mail. Anledningen till detta var brist på frivilliga lärare som kunde tänka sig bestämma möte och låta sig intervjuas. Jag var i kontakt med flera skolor och deras pedagoger utan resultat. Detta berodde säkert på att det närmade sig slutet av terminen och därför ansåg sig ingen ha tid att avsätta. Däremot var inte alla främmande för att medverka om det skedde på ett smidigt sätt så som via mail.
Enligt Repstad (2006) bör en kvalitativ intervju ta sin utgångspunkt i en intervjuguide eller ett frågeschema. En intervjuguide innebär en minneslista över strukturerade frågeställningar. Formuläret ska fungera som ett underlag vid intervjun samt som stöd för inhämtning av information om respondenternas tänkesätt. Det frågeformulär jag hade tänkt använda mig av blev jag tvungen att göra om. Jag tänkte länge och väl på vilka frågor jag skulle ställa för att få så målande svar som möjligt. Detta var viktigt eftersom intervjun skulle ske via mail och utrymme för följdfrågor skulle inte finnas. Det nya frågeformuläret skickades sedan till alla Helsingborgs kommunala skolor.
I del 2 har jag lyckats ordna möte med 4 pedagoger som är verksamma i förskola upp till åk 5. Eftersom jag vill undersöka hur pass insatta de är i estetiska lärprocesser har jag valt att intervjua varje person enskilt för att få fram så personliga svar som möjligt.
Skillnaden mellan dessa två intervjuer är ej stor. Anledningen till detta är för att jag har använt mig av samma frågeformulär. Dock fanns det utrymme för följdfrågor under andra intervjun, vilket också ställdes. Men liksom i första undersökningen var behovet av följdfrågor inte stort under den andra eftersom de svar jag fick direkt gav en tydlig bild.
3.2 Bakgrund
Till min undersökning har jag låtit alla grundskolor i Helsingborg få möjlighet att delta, sedan har jag valt att inriktat mig på en skola.
Kunskapsstaden Helsingborg är det nya namnet på Helsingborgs stads skolor som drivs i egen regi. I Helsingborg finns det omkring 60st grundskolor varav ett 20-tal är fristående.
Som jag tidigare nämnt så ser det olika ut på olika skolor, därför är det mer intressant att låta undersökningen sträcka sig till mer än en skola för att på så sätt kanske få syn på likheter och skillnader.
3.3 Urval
Eftersom min utbildning är riktad mot grundskolans tidigare år har jag i min undersökning valt lärare från detta ålders spår. Jag efterlyste frivilliga lärare från åk 1-6 att delta i
undersökningen. När det gäller formuläret jag skickade ut fick jag svar av sammanlagt tre lärare från tre olika skolor, Gläntanskolan, Drottninghögsskolan och Mörarps skola. Hade jag haft möjlighet så hade jag valt ut en respondent från varje årskurs.
I det som jag kallar intervju del 2 valde jag en privatskola. Där intervjuade jag en lärare från varje åldersspår. Sammanlagt blev det fyra intervjuer.
3.4 Datainsamling
Ett mail som var riktad mot lärare för grundskolans tidigare år skickade ut till alla grundskolor i Helsingborg. I detta mail gav jag en kort presentation av mig själv samt en beskrivning av min undersökning och dess syfte. Jag bifogade ett färdigt frågeformulär samt kontakt uppgifter vid eventuella frågor. Frågeformuläret skulle fyllas i och sedan skickas till min e-post. För att ha en tidsbegränsning så satte jag en deadline på den 28:e Maj.
Frågor som ställdes var följande:
Estetiska lärprocesser, vad innebär det för er?
Använder ni er av estetiska lärprocesser i er undervisning? Varför? Varför inte?
Om ni svarat JA på föregående fråga, beskriv hur ni iscensätter estetiska lärprocesser i er undervisning. Ge exempel.
Vilka är förutsättningarna samt svårigheterna för att bedriva estetiska lärprocesser i alla ämnen?
Hur hög status har de estetiska ämnena i jämförelse med övriga ämnen? Hur stort utrymme har den i läroplanen?
Hur skulle ni beskriva er kunskap om estetiska ämnen och estetiska lärprocesser? Önskar ni er mer kunskaper och färdigheter i de estetiska ämnena?
Samarbetar er skola med kulturrådet?
Vid mötena med de fyra olika pedagogerna använde jag mig åter igen utav detta
4. Resultat, Analys och Teoretisk tolkning
I det här kapitlet kommer jag att presentera resultatet av min empiriska studie gällande hur bekanta verksamma pedagoger är med begreppet estetiska lärprocesser. Mitt material kommer från enskilda samtal med förskolelärare och verksamma pedagoger i årskurs 1-6. Resultatet som bygger på de svar som de intervjuade lärarna har gett mig analyseras och tolkas utifrån den teori som presenteras i litteraturen. Namnen på de pedagoger som deltog är figurerade.
4.1 Vad innebär estetiska lärprocesser?
En estetisk lärprocess innebär kortfattat, att man använder sig av en modell som genom sinnesförnimmelse och fantasi utvecklar kunskap. (Aulin-Gråhamn & Thavenius, 2003). Men innebörden av begreppet estetik kan variera beroende på vems definition man tar del av. I undersökningen ansåg sig övervägande ha en klar bild av vad estetiska lärprocesser innebär. Vissa menar att det rör sig om ett komplement till det talande och skrivna språket där konst tillhandahålls som ett uttrycksmedel och alla sinnen inkluderas. Estetiska lärprocesser menar andra är att man uppnår ny kunskap när man på ett kreativt, skapande och undersökande vis gestaltar. Medan vissa menar att det handlar om att låta elever ta del av konst och musik. Endast en utav pedagogerna hade inte hört talats om begreppet tidigare men vid en
förklarning visste han direkt vad det handlade om, han visste bara inte att det var benämnt estetiska lärprocesser.
I utbildningssammanhang innefattar begreppet estetiska lärprocesser både förhållningssätt och metod. Det är ett sätt att arbeta på som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet.
4.2 Estetiska lärprocesser som en metod i undervisningen.
Lärande som begrepp har förändrat och utvecklat kunskapssynen i svensk förskola och skola. De estetiska lärprocesserna ses som en väg till ökad måluppfyllelse och när lärare i alla ämnen använder sig av de estetiska språken som ett naturligt uttryckssätt är de estetiska
lärprocesserna iscensatta. Är denna metod synlig i klassrummen? När jag frågade
pedagogerna om de använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning skilde sig svaren åt. Fyra av sju verksamma lärare använder sig av estetiska inslag i sin undervisning.
Carina ser gärna att eleverna får tillfälle att använda sina sinnen då hon anser att de gynnas av en skapande verksamhet, särskilt de språksvaga.
”Då vi har ett högt antal språksvaga elever, anser vi att det är lärorikt för dem att arbeta med flera sinnen i taget (ex, genom skapande verksamhet). Sådan verksamhet skapar mer naturliga tillfällen för samtal med barnen, vilket vi också upplever att de språksvaga gynnas av. Så också de mer starka eleverna.”
Karin anser att det är allmänbildande att skapa och att det estetiska kompletterar arbetet i skolan.
”Det estetiska arbetet kompletterar arbetet i skolan där vi arbetar mycket med vänster hjärnhalva. Hjärnan behöver balans. Det är roligt att skapa. Det är allmänbildande att skapa. Man får verktyg till redovisningar i
teoretiska ämnen. Man utvecklar fantasi, kreativitet etc. när man analyserar konst. ”
Övriga pedagoger som inte använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning ser ändå positivt på detta som en metod. Estetik och kreativitet kan öppna nya vägar för att skapa intresse och lust, ge förståelse och skapa mening. Vad är det då som hindrar en pedagog från att intrigera det praktiska med det teoretiska?
4.3 Vilka är förutsättningarna samt svårigheterna med att bedriva estetiska lärprocesser i alla ämnen?
Wiklund (2009) menar att få uttrycka sig estetiskt är att skapa och få syn på sig själv, därför har estetiken en betydelsefull del i barn och ungdomars liv. Styrdokumenten visar riktlinjer för det estetiska arbetet, men en omdiskuterad fråga är huruvida det estetiska bör ske i egen regi med det egna värdet i fokus, eller som metod inom övriga skolämnen. Det finns många frågor men få givna svar på hur man bör arbeta med estetiska lärprocesser och hur man ska tolka begreppet. Man kan ha olika argument för varför man väljer att arbeta med det och på vilket sätt man anser att det gynnar eleverna.
På frågan vilka förutsättningar samt svårigheterna är för att bedriva estetiska lärprocesser i alla ämnen förmedlar samtliga informanter att det krävs kunskap för att bedriva en sådan verksamhet.
Bodil:
Att man inte alla har kunskapen. Alla pedagoger kanske inte har haft estetisk verksamhet eller liknande i sin utbildning.
Karin:
”Pedagogens intresse och kompetens är en förutsättning som också blir en
svårighet om den inte finns. För oss är det svårt att utnyttja stadens
möjligheter eftersom vår skola ligger på landet. Det är dyrt att transportera sig in till city där museum och konstverk finns. ”
Anders:
”Svårigheten är att jag inte har tillräcklig kunskap för att bedriva det men det innebär inte att jag är negativ till det. Fördelar är att det blir så mycket roligare undervisning. Jag tyckte att värderingsövningar var väldigt kul när vi hade det på utbildningen.”
Tyvärr har kultur i skolan och estetiska lärprocesser ännu inte mycket forskning att luta sig emot. Vi behöver teorier för att kunna se sammanhang i det vi gör och för att utveckla vår undervisning och vår egen kunskap. Har man inte tillräckligt med kunskap kan det vara svårt för en lärare att förena ett förhållningssätt där teori och praktik kan samsas i skolans
vardagsarbete.
En annan faktor som informanterna anser ställa till problem är tiden. Dels för att eleverna ska kunna ta tillvara på allt de lär sig är det viktigt att det finns tid och möjligheter att reflektera det nya på många olika sätt. För att uppnå detta känner informanterna att det inte finns tillräckligt med planeringstid då yrket som pedagog omfattar oändligt mycket mer idag.
Carina:
”Om man har en god planering och tid till att prova sig fram så ser jag inga hinder för estetiska lärprocesser inom samtliga skolämnen.
Det är dock där saker kolliderar, det finns dåligt med planeringstid då yrket som pedagog idag omfattar oändligt mycket mer! Det kan också finnas svårigheter med att se huruvida barnen når målen på ett tydligt sätt, men det borde inte vara ett hinder.”
Sanna:
”Orutin, ovana, man tänker inte i de banorna. När jag jobbade på Kärnhuset fick de skriva en pjäs på engelska som de sedan spelade upp inför klasskamraterna och det blev jätte bra. Men när jag började arbeta med yngre barn så är det så mycket annat. Annars skulle jag kunna tänka mig drama just när det gäller språkundervisning. Jag är mer intresserad av drama iså fall än konst och musik. Jag skulle kunna tänka mig gå en kurs.”
Wiklund (2009) menar att Många lärare saknar metodisk kompetens vilket i sig innebär att många inte kan variera sin utbildning så att alla elever kan få utveckla sina kompetenser utifrån sina förutsättningar. För att eleverna ska kunna variera moment som lyssnande, läsande, samtalande, görande, skrivande, prövande och gestaltande ställs det även krav på lärarens förmåga att organisera undervisningen.
Förutom brist på tid och kunskap nämner Anna-Greta ytterligare några aspekter, föräldrarna, bedömning och kontroll.
Anna-Greta
”Att det ses som en flumpedagogik, mycket från föräldrarna. Det blir svårare att ha kontroll på eleverna och svårt att ha bedömning. Föräldrar och skolledning vill gärna ha resultat på svart och vitt.
Har man normalstor klass krävs två lärare eftersom ordningen måste hållas samtidigt som eleverna ska utmanas. Det är lätt att kontrollen tappas. Många lärare struntar i att ha ute lektioner just för att det är svårare att hålla ordningen.”
Många skolor arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser men utgår sällan från uppsatta mål eller krav på uppföljning. Tanken med Skapande skola är att den kreativa och estetiska kompetens som kulturlivet liksom skolan besitter, ska kompletteras och bättre tas tillvara än vad det gör idag och bli en del i verksamheternas kvalitets- och
kompetensutveckling. Men för att detta ska kännas möjligt krävs mer forskning att luta sig mot, möjlighet till kurser och en utökning av planeringstiden vilket mina informanter inte anser att det finns tillräckligt av idag.
4.4 Hur hög status har de estetiska ämnena i jämförelse med övriga ämnen och hur stort utrymme har den i läroplanen?
Vid denna frågeställning anser Carina, Sanna, Anna-Greta och Anders att statusen för de estetiska ämnena dessvärre är låg.
Anders:
”Eftersom det förekommer mindre än andra ämnen så har det lägre status. Man får sätta det lite i proportion. Sång används mycket mer i förskolan är högre upp. Jag tycker det är mer relevant att använda det i lägre åldrar än i högre, om man tänker på språkinlärningen. ”
Sanna
”Inte hög, den kommer långt ner på listan. Däremot på gymnasiet, där kan man välja men inte i grundskolan.”
Anna-Greta
”De har säkert låg status. Jag beundrar de lärare som går ut och är kreativa.”
Carina tycker att dessa ämnen ofta prioriteras bort till förmån för ”de viktiga ämnena”. Det hade fungerat bättre om man arbetade mer ämnesövergripande – dvs. att man kan arbeta estetiskt med matte och svenska osv menar Carina. Till skillnad från sina kollegor tycker både Maj-Britt, Karin och Bodil att de estetiska ämnena har hög status. Vad säger då läroplanerna?
Maj-Britt:
Inte så hög som vi anser den vara. Ann:
Egentligen lika stort för det är lika viktigt men det blir att man fokuserar på kärnämnena.
Karin:
Som övriga ämnen. Det beror på hur man tolkar.
Bodil:
Dessvärre inte så stor
Carina:
I styrdokumenten (Lpo94) kan man läsa att kunskap inte är något entydigt begrepp och att skolans arbete måste rymma olika kunskapsformer. Det är en del av bildningsidealet att alla barn och ungdomar får kulturella upplevelser, kunskaper och färdigheter inom det estetiska området och möjligheter att skapa själva. Bland informanterna anser övervägande att estetiska ämnen tar mindre plats i läroplanerna än de teoretiska men som Karin nämner så beror det på hur man tolkar.
Målen i läroplanerna är skrivna för att lärare ska ha frihet att själva anpassa undervisningen. Tyvärr finns inte begreppet estetiska lärprocesser med i läroplanen, däremot finns begreppet estetik men definieras dock inte utifrån en gemensam kunskapsbas. Att variera sin
undervisning kan vara svårt om man inte vet vad begreppet egentligen innebär eller hur man på ett bra sätt kan använda sig av det.
4.5 Hur kan estetiska lärprocesser iscensättas i undervisningen?
Elevers kunskapsutveckling gynnas då deras kunskap inte används enbart till
situationsbundna lärandemoment utan inom många olika områden. Estetiskt arbete i skolans värld omfattar utövande i bland annat bild, musik, drama, dans och slöjd. Så här beskriver informanterna hur det kan se ut i deras klassrum.
Karin:
”Vi lär ut olika tekniker. Vi ställer ut och hänger målningar på ett proffsigt sätt. Vi har vernissage. Vi kompletterar andra ämnen med skapande. Vi bygger 3D. Vi tittar på andras konst och analyserar och tolkar. Eleverna får tillfällen till att skapa fritt. Vi arbetar på ett sätt som gör att alla kan
lyckas.” Bodil:
”Jag har vanliga dramalektioner där eleverna får prova på allt ifrån att improvisera till att prova på att sköra små sketcher.”
Carina:
”Vi har ofta detta som en del av större temaarbeten, vi skapar saker som rör våren ock barnen får berätta om det dem har skapat.
Vi spelar upp pjäser som antingen barnen själva har komponerat ihop eller som vi har läst i någon saga m.m”
Maj-Britt:
5. Diskussion
5.1 Litteratur diskussion
Mitt arbete handlar om vad estetiska lärprocesser i skolan kan vara idag och för att ta reda på det har jag fördjupat mig i litteratur som handlar om både kultur och estetik samt intervjuat verksamma lärare om hur det ser ut på deras skola och i deras klassrum.
Vad gäller teori så finns det idag försök till teoribildningar inom det estetiska området.
”De senaste tio åren har vi i världen översköljts av begrepp som kan kopplas till estetiska lärprocesser. Man kan säga att världen undersöker begreppen just nu.”
(Wiklund 2009 s.22)
Som en del av skolans värld är det viktigt att hålla sig uppdaterad och öppen inför forskning som bedrivs inom olika områden. Tyvärr har kultur i skolan och estetiska lärprocesser ännu inte mycket forskning att luta sig emot. Det behövs fler teorier för att koppla estetiska lärprocesser till ny forskning som presenteras. Vi behöver teorier för att kunna se sammanhang i det vi gör och för att utveckla vår undervisning och vår egen kunskap. Har man inte tillräckligt med kunskap kan det vara svårt för en lärare att förena ett
förhållningssätt där teori och praktik kan samsas i skolans vardagsarbete. Denna aspekt syns tydligt i min undersökning där fem av sju lärare anser sig behöva mer kunskap i ämnet för att kunna bedriva en sådan verksamhet.
”Hur skulle ni beskriva er kunskap om estetiska ämnen och estetiska lärprocesser? Den är rätt låg, nästan obefintlig och då är det svårt att lära ut inom det ämnet.”
5.2 Metod diskussion
Jag valde att inrikta mig på skolans tidigare år inklusive förskola. Där av fick jag möjlighet att ta del av 7 verksamma pedagoger tankar kring estetiska lärprocesser. Litteraturen jag hade tagit del av låg som grund för min intervju och vad det var jag ville få fram.
Litteraturundersökning hade även gjort mig förberedd på möjliga svar jag skulle få utav mina respondenter, jag var redan införstådd med att estetiska lärprocesser är ett begrepp som undersökt i skolans värld men är ännu inte tillräckligt utbredda. Denna insikt var till hjälp när
jag utformade frågeformuläret. Tre av respondenterna kommer från skilda skolor i Helsingborg, övriga 4 arbetar på samma arbetsplats. Jag har reflekterat över huruvida resultatet hade blivit annorlunda om jag hade låtit min undersökning sträcka sig längre dvs. låtit fler pedagoger från olika skolor få delta. För att detta skulle vara möjligt hade jag förmodligen fått göra en kvantitativ undersökning istället för en kvalitativ. Om jag hade vänt mig till skolor med olika profiler hade jag troligen fått en större spridning i svaren samtidigt tror jag att variationen i tankesättet kring estetiskens betydelse hade trots allt blivit snarlik varandras då verksamma pedagoger är medvetna om att styrdokumenten förespråkar estetiska arbetssätt, trots dess avsaknad av guidning i tillämpandet.
Syftet med min undersökning var att ta del av pedagogernas tankar kring estetiska lärprocesser, därför var en kvalitativ ansats mitt enda tänkbara alternativ.
5.3 Slutdiskussion
I dagens skola är det alldeles för lätt att fastna i aktiviteter och givna mönster som visar sig på något sätt fungera. Många lärare tar fasta på ämnestraditioner vilket innebär att de estetiska språken som i läroplanerna kallas praktiska estetiska ämnen ofta fastnar i ett synsätt där enbart ämnenas praktiska delar lyfts fram. Eftersom praktik oftast inte är lika högt värderat som teori får estetämnena låg status då de ställs mot varandra vilket även min undersökning visar. Sex av sju lärare anser att de estetiska ämnena kommer i skymundan.
Den litteratur jag har tagit del av visar även att det finns skilda uppfattningar huruvida estetiska lärprocesser ska knytas enbart till de konstnärliga ämnena och att begreppet
”estetiska” i sig är problematiskt ur definieringssynpunkt. Att det inte finns en förankrad teori om vad estetisk verksamhet innebär ger konsekvenser för den praktiska verksamheten. En del menar att en estetisk verksamhet är relaterad till vissa ämnen och då främst
konstarterna. Andra anser att estetiska perspektiv går att finnas i alla aktiviteter och ska ses som en verksamhet där det handlar om att ha en estetisk inställning till intryck
överhuvudtaget.
I min undersökning ställde jag frågan ”estetiska lärprocesser, vad innebär det för er?”. Någon ansåg att det handlade om konst och musik medan en annan svarade att det handlade om att använda alla sinnen. Svaren var många. I en enda skola kan inställningarna och medvetenheten kring vad kultur i skolan och estetiska lärprocesser är variera stort. I Sverige kan kultur och estetik i skolan se ut på många olika sätt. Det finns skolor som närmar sig de estetiska lärprocesserna i alla skolans ämnen för att inspirera elevernas eget tänkande men det
som är skolade in i en inlärningsmekanik som i mycket går ut på att anamma vad andra redan tänkt istället för att tänka själv. Trots att läroplaner och styrdokument finns är vardagen i skolan ofta präglad av traditioner och förhållningssättet till kultur är många gånger oreflekterat.
Min efterforskning har visat mig att de estetiska ämnenas möjligheter att bidra till
gränsöverskridande perspektiv i skolans övriga ämnen har uppmärksammats. Men tar tid att utveckla förhållningssätt i ett vardagsarbete. I vårt land finns det skolor som vill ta ett stort grepp om estetiska lärprocesser och som låter alla ämnen och alla lärare och alla elever omfattas av förhållningssätt att estetiska perspektiv ökar förståelsen i lärandet.
Varje steg i en utveckling mot estetiska lärprocesser har sin betydelse. Men för att en
skolutveckling ska ske där estetiska lärprocesser är en del av skolans måluppfyllelse krävs det en del av rektorn. Skolans alla lärare ska få möjlighet till ämnesutveckling och arbetslag med skiftande estetisk och annan ämneskompetens måste byggas upp vilket min undersökning visade vara önskvärt. Varje lärare behöver mer kunskap om hur man går tillväga för att integrera musikaliska och estetiska perspektiv i skolans alla ämnen.
Estetiska lärprocesser kräver en metodik där det skapas utrymme för att eleven ska kunna gestalta sitt eget lärande och sin erfarenhet med hjälp av estetiska uttrycksmedel. Eleven behöver även tid och möjlighet att bearbeta och reflektera över det stoff som ska läras in. För att eleverna ska kunna variera moment som lyssnande, läsande, samtalande, görande,
skrivande, prövande och gestaltande ställs det även krav på lärarens förmåga att organisera undervisningen. Övergången från inlärningsskolan till lärandeskolan lägger stort fokus på lärarens förmåga att fördjupa kunskaperna och tillämpa många olika arbetssätt.
Wiklund (2009) menar att Många lärare saknar metodisk kompetens vilket i sig innebär att många inte kan variera sin utbildning så att alla elever kan få utveckla sina kompetenser utifrån sina förutsättningar vilket även min undersökning visar. I en lågt utvecklad didaktisk miljö får ofta läromedlen en alltför stor roll, detta kan man se på många håll i skolan idag.
”I en välutvecklad undervisningsmiljö är det omöjligt att finplanera skeenden i förväg. Men med ett metodiskt förhållningssätt som vilar på en didaktisk grund kan man utveckla
arbetssätt och arbetsformer som ligger närmare forskning och formulerad beprövad erfarenhet.”
Jag har mött många verksamma lärare som önskat mer kunskaper och färdigheter i de estetiska ämnena. Många lärare vill utveckla sitt sätta att undervisa, få fler verktyg att sätta i verket för att klara alla barns behov. Skolan idag behöver moderna metoder och arbetssätt som garanterar lärande och tar hänsyn till att kunskap behöver reflekteras på många olika sätt. Därför är det viktigt att våra lärosäten utveckla kurser med metodikutveckling på didaktisk grund.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Mitt förslag till vidare forskning är att undersöka skillnaden med att arbeta teoretiskt och praktiskt samt hur man arbetar ämnesövergripande med estetiska lärprocesser. Hur arbetar en skapande skola? Hur får de planeringstiden att räcka till och hur redovisas barnens kundskap? Spännande hade varit att göra ett experiment. Låta pedagoger som arbetar traditionellt få ta del av tips och övningar och under en månads tid arbeta i ett skapande klassrum. Gör sedan en vidare undersökning, deras syn på de svårigheter som fick de att tidigare avstå från att arbeta med estetiska lärprocesser, har den förändrats?
Referenser:
Aulin-Gråhamn, L. (Red.) (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Aulin-Gråhamn, L. & Thavenius, J. (2003). Kultur och estetik i skolan. Malmö: Malmö Högskola.
Banér, A. (2005). Barns rätt till kultur. Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet.
Cleasson, S. (2002). Spår av teori i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, B. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande. Lund: Studentlitteratur. Moyles, J. (1995). Släpp in leken i skolan. Runa Förlag.
Nobel, A. (2001). Hur får kunskap liv? Om konst och eget skapande i undervisningen. Carlssons bokförlag.
Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Mareld. Utbildningsdepartementet (1994). 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94.
Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Författaren och Sveriges utbildningsradio AB.
