• No results found

Socionomlegitimation - En kvalitativ studie om socionomens syn på legitimering av yrkesgruppen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Socionomlegitimation - En kvalitativ studie om socionomens syn på legitimering av yrkesgruppen"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SOCIONOMLEGITIMATION

En kvalitativ studie om socionomens syn på legitimering av

yrkesgruppen.

(2)

ABSTRACT

PROFESSIONAL CERTIFICATION FOR SOCIALWORKERS

A qualitative study on social workers view on a potential

professional certification of the profession

CHARLOTTE LÖVE

Löve, C. Professional certification for social workers. A qualitative study on social workers view on a potential professional certification of the profession. Degree project in Social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.

The discussion about a professional certification for social workers has been going on for about fifty years. This study examines professional social workers attitude to a potential professional certification. The largest union for social workers in Sweden is SSR and they initiated the work towards a professional certification in the 70-ies. Motions to the government is written yearly, but there hasn´t been any changes yet. Professional certifications bring effects as enhanced status in relation to other professions, but it also creates a stronger hierarchy within the profession, this is showed by professional research. As to be read in profession research a profession needs to improve its status in order to move towards a process of a professional certification. In this study I´ll try to visualise these processes in order to improve the knowledge of some underlying factors.

Keywords: certification, professional certificate for social workers, social worker, the profession of social work,

(3)

ABSTRAKT

SOCIONOMLEGITIMATION

En kvalitativ studie om socionomens syn på legitimering av

yrkesgruppen

CHARLOTTE LÖVE

Löve, C. Socionomlegitimation. En kvalitativ studie om socionomers syn på legitimering av yrkesgruppen. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2020.

Socionomlegitimation har diskuterats och föreslagits under cirka femtio års tid. Studien undersöker yrkesverksamma socionomers inställning till en potentiell yrkeslegitimation. Fackförbundet SSR har flest anslutna socionomer i sitt förbund och initierade arbetet mot en socionomlegitimation på 1970-talet. Årligen skrivs motioner till regeringen med motivation till en yrkeslegitimation för socionomer, men det har ännu inte blivit aktuellt. Forskning påvisar flera effekter av en yrkeslegitimation såsom en starkare status i relation till andra yrkesgrupper men även att det ger effekter för den hierarkiska strukturen inom yrkesgruppen. Studien tittar närmre på vilka processer som krävs för att förflytta en yrkesgrupps status, vilket professionsforskningen påvisar som essentiellt för att ett yrke skall etablera sig för en legitimation.

(4)

Förord

Jag vill rikta ett varmt tack till min handledare Charlotta Zettervall på Malmö Universitet, som förutom en inspirerande kompetens och professionell

handledning även bidragit med medmänsklighet och förståelse. Tack till min partner som tog över rodret när jag behövde några dygn ensam med mitt skrivande. Tack till mina barn som ger mig energi och inspiration. Sist men absolut inte minst ett stort tack till informanterna, för er tid, generositet och ert arbete som socionomer.

(5)

Innehållsförteckning

ABSTRACT ... 2

ABSTRAKT ... 3

Förord ... 4

Innehållsförteckning ... 5

1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 7

1: 1. SYFTE ... 8 1: 2. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8 1: 3. AVGRÄNSNINGAR ... 8 2. BAKGRUND ... 9 2: 1. YRKESLEGITIMERING ... 9 2: 2. POLITISKA FÖRSLAG ... 10

2: 2.1 Motion 1991/92: So216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ... 10

2: 2.2Motion 2008/09: So400 av Maria Lundqvist-Brömster och Solveig Hellquist (fp) ... 10 2: 3. DRIVKRAFTEN BAKOM ... 10 3. KUNSKAPSLÄGE ... 12 3: 1. LITTERATURSÖK ... 12 3: 2. TIDIGARE FORSKNING ... 12 4. TEORI ... 15 4: 1. PROFESSIONSTEORI ... 15 4: 2. STÄNGNINGSTEORI ... 15 5. METOD ... 17

5: 1. METODVAL OCH TILVÄGAGÅNGSSÄTT ... 17

5: 2. URVAL ... 17

5: 3. ANALYSMETOD ... 18

5: 4. FÖRFÖRSTÅELSE ... 18

5: 5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 19

6: 1. INFORMANTER ... 19

6: 2. SOCIONOMENS STATUS ... 19

6: 3. MÖTE MED ANDRA PROFESSIONER ... 20

6: 4. SOCIONOMENS ARBETE ... 23

7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 26

(6)

8. REFERENSER ... 27

8: 1. LITTERATUR ... 27

8: 2. WEBBSIDOR ... 28

8: 3. LAGAR ... 29

9. BILAGOR ... 30

9: 1. BREV OM INFORMERAT SAMTYCKE ... 30

9: 2. BLANKETT OM SAMTYCKE ... 31

(7)

1. INLEDNING OCH

PROBLEMFORMULERING

Diskussionen om en legitimering i socionomyrket har diskuterats under flera år. Jag önskar att undersöka vilka det är som för diskussionen och framförallt vad yrkesverksamma socionomer själva anser om en socionomlegitimation.

Socionomrollen är mång fasetterad och kan innebära anställning inom kommun, stat eller i den privata sektorn (Dellgran, Höjer 2005). Oberoende huvudman svarar det offentliga sociala arbetet till Socialtjänstlagen (2001:453) lagen

beskriver också att: ” För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet”, vilket i flesta fall innebär en socionomexamen. Dock påvisar Skillmark (2018) att gruppen ”med lämplig utbildning och erfarenhet” har tenderat att användas inom socialtjänst för att utreda men även till att göra bedömningar. Detta ”fenomen” kan problematiseras genom att socionomer då inte lyckas avgränsa sina yrken med tanke på att flera yrkesgrupper ges tillgång till att utföra socionomens arbetsuppgifter.

Socionomexamen ger personen legitimitet och tillträde till arbetet inom

exempelvis socialtjänsten. Legitimitet baseras till stor del på tillit och förtroende, både i relationen mellan medborgare och yrkesutövare, men också i relation till olika yrkesgrupper (Brante 2015). Socionomer möter människor i livets olika skeden och socionomens bedömning kan komma att ha stor betydelse för individen. Ur motsatt perspektiv ges också socionomen på uppdrag av andra myndigheter att utreda och ta beslut som sedan rättssystemet grundar sina beslut på (ibid). Socionomen besitter i vissa positioner stor makt, samtidigt som att dessa positioner inte hanteras av andra yrkesgrupper. Olofsson (2015) menar att

legitimationsyrken kännetecknas av den stängning som en yrkeslegitimation innebär, vilket även indikerar på en professionell avgränsning. Legitimationen grundar sig på en specifik utbildning som öppnar upp för yrkesutövning inom det området (ibid).

Barker (2001) är kritisk till legitimation och poängterar att detta är ett sätt för en grupp att rättfärdiga makt och sitt eget styre. Barker menar också att det finns en del svårigheter med att studera legitimitet då det inte är riktiga objekt utan något tillskrivet, något han likställer med andra tillskrivna attribut som skönhet, makt och ära.

Brante (2015) belyser socionomens roll där yrkesutövningen ofta innebär samarbete med andra professioner. Exempelvis sjukvården som har en starkt utvecklad hierarkisk struktur och att det i dessa möten kan uppstå konflikt eftersom socionomen tenderar att ses som en lägre ställd i hierarkin (ibid). Wingfors (2004) påvisar att yrkesgruppen socionomer tenderar att ses som ”wannabes”, det vill säga att de inte betraktas som fullvärdigt professionella av andra arbetsgrupper, vilket delvis kan tydas som att socionomer inte lyckats att markera sitt yrkesfält och att kunskapen inte berättigat en legitimation som markör eller ingång till arbetsmarknaden.

(8)

Jag menar att det är av vikt att jag lyfter fram varierade meningar och framförallt undersökningar och forskning kring legitimitet och legitimation. Syftet med att beröra två begrepp som legitimitet och legitimation är att jag ser svårigheter i att beröra frågan om legitimation utan att inkludera legitimitet. Det som intresserar mig är det stora spänningsfält som socionomerna rör sig i, och att den breda kunskap som socionomer har inte värdesatts, vilket jag uttrycker genom att se på den status som yrkes har i samhället.

1: 1. SYFTE

Undersökningen syftar till att undersöka socionomers inställning och tankar i frågan om en yrkeslegitimation. Samtidigt önskar studien vidare undersöka om yrkesgruppen har åsikter om fördelar, risker och vilket syfte en

socionomlegitimation skulle fylla.

1: 2. FRÅGESTÄLLNINGAR

Vad anser yrkesverksamma socionomer om att yrket kan komma att legitimeras? Ser yrkesverksamma socionomer fördelar respektive nackdelar med en

legitimation?

1: 3. AVGRÄNSNINGAR

Studien avgränsar sig till ett nationellt perspektiv utifrån att informanter endast sökts inom Sverige. Studiens fokus kan ha svårigheter att appliceras

internationellt då socionomyrket är styrs av lagar, riktlinjer och hur strukturen i landet är uppbyggd för socionomer. Den forskning som använts har till störst del utförts i Sverige.

(9)

2. BAKGRUND

Kapitlet belyser legitimering ur olika perspektiv och vilka effekter en

yrkeslegitimation kan medföra. Jag väljer också att lyfta fram två av de förslag om socionomlegitimation som lagts fram i riksdagen. Vidare belyser jag viktiga samordnare som driver mot en socionomlegitimation.

2: 1. YRKESLEGITIMERING

En del yrken kräver legitimering för att yrket skall få tillåtelse att utövas (Socialstyrelsen.se). Flera människovårdande yrken regleras enligt

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) där krav på legitimering vid yrkesutövning vidare beskrivs och begränsas. En essentiell aspekt av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kan ses som att den begränsar men samtidigt kontrollerar utövarna av läkaryrket genom en ensamrätt som innebär att endast en legitimerad läkare skall utföra en läkares arbetsuppgifter. Kontrollen av läkaryrket genom legitimation motiveras med att det är en säkerhet för patienter att veta att läkaren har de kunskaper och färdigheter som kan behövas (Socialstyrelsen). Att inte inneha läkarlegitimation och uppge sig för att vara läkare eller utföra läkares

arbetsuppgifter innebär att du bryter mot Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Liknande bestämmelser finns i Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor, senast tillkommen är lagen om kuratorslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård (Regeringen). Andra yrken som idag har lagkrav om legitimation är veterinärer (1965:61) och andra som vårdar och behandlar djur (2009:302). Akademikerförbundet SSR är det fackförbund som sju av tio socionomer är anslutna till i Sverige (Akademikerförbundet SSR). Utöver att arbeta med medlemsfrågor så har Akademikerförbundet tillsatt etiktråd som kan göra utvärderingar, prövningar eller konsekvensanalyser med fokus på etik (ibid). Utifrån att fackförbundet drivit frågan om socionomlegitimation så efterfrågade man en konsekvensanalys ifrån etikrådet. Etikrådet tittade närmre på frågan och fann att en socionomlegitimation kan komma att ha en del etiska konsekvenser (ibid). Det övervägande var fördelarna av en legitimation socionomlegitimation som ur en etisk aspekt kan ge en större säkerhet för klienterna exempelvis i form utav att om en missköter sitt arbete så kan ens legitimation dras in, vilket skulle minska risken för att misskötsamhet i arbetet kan fortskrida. Vidare så lyfts också huruvida socionomens makt gentemot socialnämndens beslut eller direktiv, där en socionomlegitimation skulle kunna stärka socionomens position (ibid). Enligt rådet så skulle en negativ konsekvens kunna vara att socionomen genom en legitimation utvecklar en mer professionell roll och att det skulle kunna verka minskande för delaktigheten (ibid). Syftet med att utvärdera eventuella

konsekvenser är att dessa då skall kunna bejakas vid ett eventuellt utformande av en socionomlegitimation.

Diskussionen kring socionomlegitimering debatteras genom olika perspektiv. Den ena sidan uttrycker att en yrkeslegitimation primärt syftar till att säkra klienten genom att den då tydligt kan förvänta sig vilka kunskaper socionomen kan förväntas besitta (Akademikerförbundet SSR). Den andra sidan uttrycker vikten

(10)

av en yrkeslegitimation utifrån yrkeskårens perspektiv, att en legitimation stärker titelns status vilket med stor sannolikhet kan bidra till en positiv utveckling av yrket. Det finns även åsikter om att frågan kring legitimation beskrivs handla om en slags makt över socionomernas arbetsmarknad (ibid). Följande har jag valt att belysa två motioner gällande förslag till socionomlegitimation med tanke om att det kan berika förståelsen för ämnet genom att se hur dessa formuleras, vilka aspekter som lyfts fram i ljuset av att argumenten har samma grund, trots sexton år mellan motionerna.

2: 2. POLITISKA FÖRSLAG

2: 2.1 Motion 1991/92: So216 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1991 författar Vänsterpartiet en motion till riksdagen gällande legitimation för socionomer (Riksdagen.se). Motionen innehöll argument som att socionomyrket flera gånger kan vara avancerat och att det därför kan vara orimligt att som nyutexaminerad axla det ansvaret. Vänsterpartiet föreslog att likt andra

legitimerade yrke som läkare, optiker, tandläkare, sjukgymnast och sjuksköterska där en genomgår en allmän tjänstgöring efter avslutade studier för att erhålla sin legitimation. Därmed menade Vänsterpartiet i denna motion att socionomen skulle få tillgång till mer erfarenhet utan att behöva ta fullt ansvar i avancerade och komplexa ärenden (ibid). Motionen resulterade i två hemställan: 1. Socionomer arbetande inom hälso- och sjukvård också skall omfattas av Hälso- och

sjukvårdslagen (2017:30). 2. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utforma behörighetsregler för socionomyrket (ibid).

2: 2.2Motion 2008/09: So400 av Maria Lundqvist-Brömster och Solveig Hellquist (fp)

2008 inkommer Folkpartiet med en motion om att ”socionomer bör legitimeras, precis som personal inom vården” (Riksdagen.se). Syftet skrivs vara en

kvalitetssäkring där det även ges utrymme till att dra in legitimation vid direkt olämplighet. Folkpartiet lyfter fram att en legitimation skulle kunna tänkas innebära en statushöjning vilket vidare skulle kunna resultera i en jämnare könsfördelning (ibid).

Nästan årligen skrivs det motioner gällande legitimation för socionomer och lagen som kräver legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården trädde i kraft den förste juli 2019 (Socialstyrelsen). Kravet för en sådan legitimation är att personen avlagt en socionomexamen på 210 högskolepoäng (hp) och läser ytterligare 60hp för att erhålla en hälso- och sjukvårds kurators examen (Regeringen). Sammanlagt innebär detta totalt fyra och ett halvt års studier. Högskolorna och Universiteten var klara att starta utbildningen av hälso- och sjukvårds kuratorer höstterminen 2019, vilket resulterar i att legitimerade kuratorer kommer att finnas tillgängliga från och med sommaren 2020 (ibid).

2: 3. DRIVKRAFTEN BAKOM

Diskussionen kring en yrkeslegitimation inleddes av Akademikerförbundet SSR, genom sin styrelse år 1967 (Akademikerförbundet SSR). Regeringen tog 1980

(11)

beslut om en allmän översyn av legitimering inom hälso- och sjukvården, detta berörde de socionomer som arbetade som kuratorer på sjukhus och vårdcentraler. Regeringens översyn ledde till att en kommitté tillsattes 1981 och det drev SSR till att åter driva frågan om legitimering för socionomer (ibid). Regeringen presenterade betänkandet 1983 (SOU 1983:33) där man meddelade att

legitimering inte var aktuell som en generell åtgärd men att det i undantagsfall kunde vara relevant för kuratorer inom hälso- och sjukvården.

Enligt Josefsson (2018) finns det en positiv utveckling då det allmänna men även det professionella förtroendet för socionomer ökar. Flera delar av det sociala arbetet har en gång initierats av civilsamhället genom frivilligt engagemang men som idag är en del av den svenska välfärden och utförs av tjänstemän (ibid). Exempel på tidigare frivilligt engagemang men som idag är en del av kommunens utbud är skolmat och färdtjänst. Det ökade förtroendet antas även bero på en ökad specialisering i våra yrkesroller (ibid). En annan förändring är att vi tidigare tenderade söka efter lösningar på meso-nivå medan man idag tenderar att utgå från ett individperspektiv (Josefsson 2018). Insatser på mikronivå är mer kostsamma men sannolikt en konsekvens av att det satsats på socionomers specialisering (ibid).

(12)

3. KUNSKAPSLÄGE

I detta kapitel lyfter jag fram forskning i ämnet och de sökkanaler som jag använt till den forskningen som jag lyfter fram.

3: 1. LITTERATURSÖK

Inför studien har jag använt mig av flera sökmotorer: Libguides, SwePub, Libsearch, Google Scholar och den allmänna sökmotorn Google. Jag har även gjort sökningar direkt via: Akademikerförbundet SSR, Socionomens tidskrift och Regeringen.

Sökord som använts: legitimering, legitimation, socionomlegitimation,

yrkeslegitimation. Träffarna utifrån dessa sökord bidrog med användbart material och indikationer på vidare läsning och inhämtning av material.

Jag testade även sökord som professioner och status men dessa gav en allt för bred träff och utifrån ett begränsat tidsperspektiv så valde jag bort dessa sökningar. Jag strävade efter att hitta ny och aktuell forskning men relevansen gjorde att jag även inkluderade Beethams bok från 1991. Detta var även en av två referenser utifrån ett icke-svenskt perspektiv men där fokus var på legitimeringens kraft i sig själv och därför ett berikande tillskott. Fokus var att den forskning som använts i studien genomgått ”peer-review” för att säkra en god vetenskaplig relevans.

3: 2. TIDIGARE FORSKNING

Dellgran och Höjers (2005) artikel Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete sammanfattar och belyser det sociala arbetets utveckling och professionalisering, vilket jag menar kan vara relevant att inkludera i denna studie. Inledningsvis dissekerar dem begreppet

professionalisering som någon gång kan innefatta den ökade makt som en professionell expertis kan få på politik och på så vis även individerna i samhället (ibid). Vidare innefattar begreppet den professionella identitet som en individ erhåller sig genom utbildning i yrken såsom socionom, psykolog, läkare och så vidare. Under utbildning så kommer studenten, om inte förr, i kontakt med yrkeskulturen genom litteratur där begrepp och språk med stor sannolikhet är betydande för studenten i utbildningens socialisationsprocess (ibid). Dellgran och Höjer beskriver också att det ofta handlar om yrkesgruppens kollektiva strategier i relation till andra yrkesgrupper, men även till medborgarna där syftet till stor del handlar om självbestämmande, legitimitet och ökad status. Att stärka

professionaliseringen hos en yrkesgrupp kräver samspel på både mikro och meso-nivå. Individen utvecklar professionalisering genom exempelvis vidareutbildning, handledning eller genom att byta arbetsuppgifter uppåt, vilket innebär större självbestämmande och mer status, eller utåt, vilket skulle innebära att flytta till privat från offentlig sektor (ibid). Professionalisering kan på detta sett ses som en ständig möjlighet. Svensson och Eriksson (2008) beskriver liknande strukturer, att yrkesgruppen ofta har flera nivåer, både horisontellt och vertikalt. Dessa nivåer synliggörs genom en uppdelning av arbetsuppgifter och varierat

(13)

handlingsutrymme (ibid). Ett tydligt exempel på detta är läkare men det kan även appliceras på socionomer, vilket Kullberg (2011) påvisar.

För socionomer så skulle en legitimering kunna innebära en risk för exkludering av andra yrkesgruppen, samtidigt som att det leder till ökad inkludering av den egna gruppen. Huruvida effekten då kan bedömas som fördelaktig eller ej, skulle vara komplext att uttala sig om, speciellt kring ett yrke där en examen ger tillgång till en så bred arbetsmarknad. I Karin Kullbergs (2011) avhandling beskriver hon att effekten av att legitimera en arbetsgrupp, såsom socionomer, kan bidra till en exkludering. Exkludering i denna bemärkelse kan enligt Kullberg (2011) bidra till en profession stärkande effekt. Yrkesgruppen får ensamrätt till de

arbetsuppgifterna som är ämnade för yrkesrollen, konkurrens om arbeten blir mindre genom att legitimationen krävs för att söka tjänsten (ibid). Å andra sidan beskriver Kullberg (2011) om att legitimering kan vara del i en stratifierande process av yrkesrollen som kan märkas genom en starkare hierarki på

arbetsplatsen, men även mellan arbetsplatser och olika tjänster. Under året kommer de första socionomerna som arbetar som kurator inom hälso- och sjukvård att legitimeras, Kullberg (2011) kände under sin avhandling till

diskussionen om legitimering av denna grupp och menar att det kan komma att bli statusskillnad och specifik professionalisering för dessa socionomer som då inte gäller hela yrkesgruppen. Detta styrks av Svensson och Eriksson (2008) som på samma vis beskriver en tendens för ökad status hos de socionomer som är verksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården och framöver kommer att legitimeras (Regeringen).

En för ämnet annan relevant avhandling av Stina Wingfors (2004) berör vikten av en examen eller legitimering för att få tillgång till yrket, men samtidigt för att utestänga de som inte har behörighet genom examen eller legitimation. Oberoende vilka gränsdragningar som görs så är det till trots kunskapen som ligger till grund och är avgörande för att utföra de arbetsuppgifter som rollen kräver, men en legitimation tillför ett symboliskt värde och legitimerar den kunskap som yrkesgruppen har, vilket kan bidra till att yrket ges högre status (ibid). När en yrkesgrupp tilldelas högre status så kan det innebära högre förtroende för gruppen vilket kan inverka till högre löner. Inom yrkesgruppen kan det också komma att erkännas varierad statusgrad genom olika typer av specialisering och

spetskunskap, vilket flera forskare påvisar som höjdkunskap eller vertikal förflyttning (Dellgran, Höjer 2005, Svensson, Eriksson 2008, Wingfors 2004). Hierarkiska strukturer kan synliggöras inom en organisation men också i relation till andra organisationer och till allmänheten (Liljegren 2008). Detta påvisar att flera aktörer påverkar hur stor legitimitet en yrkesgrupp har och hur komplext detta är att förändra (ibid). Yrkesgruppen kan komma att professionaliseras och ändra sin statusposition genom en ökad akademisering och mer kunskap (Elzinga 1989). Samtidigt behöver yrkesgruppen utföra handlingar som legitimerar sin förekomst, vilket lättare kan förstås genom ett politiskt exempel (ibid). Politiker använder sig utav denna strategi för att folket skall se vad partiet står för genom handlingar. Exempel: Förskolan är till för alla barn, detta påstående skulle majoriteten i vårt demokratiska samhälle sympatisera med. Vidare exempel: Alla barn, även till arbetslösa och föräldralediga, detta påstående kanske inte lika

(14)

många instämmer i, men eftersom majoriteten först sympatiserat med första exemplet, att förskolan är till för alla barn så blir även det vidare exemplet inkluderat i första påståendets legitimitet. Elzinga (1989) menar att

professionaliseringsprocessen består av mekanismer och strategier som kan appliceras i flera typer av grupper.

(15)

4. TEORI

I arbetet med en undersökande studie uppstår behovet av att söka efter teorier som leder resultatet mot förståelse på en mer strukturerat nivå (Bryman 2011). Utöver en strukturerad förståelse så kan teorin erbjuda nya perspektiv (ibid). Teorin var i denna studie inte förbestämd, arbetet med studien och möten med informanterna utvecklade valet av teori.

4: 1. PROFESSIONSTEORI

Professionsteori har ingen gemensam utgångspunkt och inte ens gemensamma resonemang. Forskare som intresserat sig av professioner har gjort det ur olika perspektiv och stundtals med olika fokus. Dess varierade fokus erbjuder en mångfacetterad bild och genom valt fokus även mer ingående resonemang som jag hoppas kan bidra till en ökad förståelse av professioner för läsaren. Brante (2009, 2015) ställer olika professioner mot varandra för att belysa yrkens professionalisering och vad som utmärker och skiljer sig genom att jämföra yrkesgrupper. Genom Brante och professionsteori kan vi få hjälp att bygga en förståelse för hur professionalisering av ett yrke skapas och faktorer som utmärker yrkens status, hierarkiska struktur och vilka konflikter det kan medföra. Genom vetenskaplig kunskap erhåller professioner sin expertis som vidare genererar inkomst och status allt efter som den professionelle utövar sin kunskap i praktiken (ibid). Betydelsen av den vetenskapliga kunskapen utmärker sig som faktor för dessa ”sociala belöningar”. Dock kan en inte likställa tid i utbildning med en given belöning, olika professioner har olika kulturer kring dessa, Brante förklarar detta delvis genom indelningarna: professioner och semiprofessioner eller

preprofessioner (ibid). Klassiska utbildningar såsom läkare, jurist och

civilingenjör leder enligt Brante till den första indelningen: professioner. Dessa utbildningar är längre än de vi kommer att exemplifiera som semiprofessioner men de kännetecknas också av att ha ett större fokus på ”systematisk kunskap av vetenskaplig karaktär”. Socionomyrket tillsammans med lärare och sjuksköterskor utgör en del av de semiprofessioner som Brante lyfter fram. Semiprofessionerna utmärker sig genom att under utbildning träna på och att utöva reflektion, vilket professionerna inte gör, i vart fall inte i samma grad. Vidare så beskrivs

semiprofessioner som kortare utbildningar med mindre vetenskaplig träning. Dock menar man att en del av de utbildningar som leder till semiprofessioner blir allt mer akademiska vilket kan komma att leda till en förflyttning mot de klassiska professionsutbildningarna (ibid). Professionaliseringsprocessen har två grenar, kompetens och kunskap och handlingar som legitimerar sin förekomst (Elzinga 1989).

4: 2. STÄNGNINGSTEORI

Professionsforskningens ena gren som fokuserar på stängning och monopol av ett kunskaps och/ eller arbetsområde har sitt ursprung i stängningsteorin. Denna myntades av Max Weber i ansats att påvisa människors eget intresse i att utesluta några för att inkludera de som har tillgång. ”Professionaliseringsprocessen enligt stängningsteorin, monopolisering av kunskap och positioner, är en ständig

(16)

och oorganiserade” (Hellberg 1991). Kullberg (2011) och Dellgran och Höjer (2005) talar om exkludering, genom att exkludera andra yrkesgrupper så skapas ett eget monopol och en stängning. Den primära motivationen till stängning är att skapa ett monopol och egen vinning (Brante 2009, 2015). Läkare har en total stängning och fullständigt monopol vilket kan ses genom att endast utbildade och legitimerade läkare får titulera sig som läkare. Detta medför större makt och självbestämmande för läkare (Wingfors 2004). Yrkeslegitimation är en definitiv stängningsmarkör som bara ger tillträde till gruppen som innehar legitimation. Wingfors (2004) beskriver att varje profession har som mål att ha kontroll över och styra sin arbetsmarknad. Yrkesgrupper som har en tydlig stängning tenderar också att ha en tydlig hierarkisk struktur både inom yrkeskåren men även i relation till andra yrkesgrupper (Liljegren 2008). I sin avhandling berör Wingfors (2004) Akademikerförbundet SSR arbete för en socionomlegitimation och påvisar sin teori om att det handlar om stängnings principer och en strävan mot en erkänd legitimitet. Social status och kontroll är målet medan professionalisering är medlet för att nå målet (Selander 1989). Legitimering verkar både som den mest effektiva stängningsmarkör men samtidigt som en stark indikator på hög status (ibid). Selander (1989) menar att yrkesgrupper som satsar på en ökad akademisering och/ eller arbetar för en legitimation använder detta som en strategi för att öka sin status och att avgränsa sitt område. I en professionaliseringsprocess reagerar och agerar yrkesgruppen parallellt med att försöka stärka yrkesgruppens status och revir (Hellberg 1989). Hellberg påvisar att staten är den part som är avgörande för om en yrkesgrupp skall komma att legitimeras, då det är deras beslut men att allmänheten, klienter och arbetsgivare också har en betydande roll i att legitimera och tillkännage yrkeskåren status och legitimitet (ibid). När staten beslutar att en yrkesgrupp skall komma att legitimeras så blir stängningen definitiv och andra yrkesgrupper kan inte längre konkurrera om att utföra arbete då de saknar legitimation (ibid). Yrkeslegitimation kan beskrivas som ett lagligt skydd för att säkra att utföraren av arbetet besitter rätt typ av utbildning (Wingfors 2004).

(17)

5. METOD

Kapitlet tydliggör mitt val av metod samt mitt syfte med det valda

tillvägagångssättet. Vidare förklarar jag min analysprocess av det empiriska material som framkommit genom kvalitativa intervjuer (Bryman 2011).

5: 1. METODVAL OCH TILVÄGAGÅNGSSÄTT

Genom formulering av frågeställningar, baserats på syftet till studien kunde jag avgöra vilken metod som bäst kunde möta mitt syfte. Valet av en kvalitativ metod baserades på att jag ville undersöka socionomers ställningstagande kring en yrkeslegitimation (Bryman 2011). Detta anser jag bäst kunna besvaras genom fysiska intervjuer där det kan ges möjlighet till följdfrågor på ett mer följsamt sätt än vad exempelvis en enkät skulle göra. En ytterligare fördel med fysiska

intervjuer är att jag som forskare gavs möjlighet att inhämta min information genom sampel där informanternas ord får ett annat liv genom att vi närvarar i samma rum där ytterligare aspekter som syn och hörsel ger en känsla för meningen bakom orden, så kallad mjuk data (Ahrne, Svensson 2015). Jag är medveten om att detta kan innebära en risk, ifall en väljer att läsa in egna tolkningar, genom denna insikt kunde jag kritiskt förhålla mig till eventuella tolkningar och istället lyssna på det som informanten säger. En kvalitativ metod alltså för att ge utrymme till mer komplexa och möjligtvis berikade svar (Bryman 2011). Sammanfattningsvis har studien en undersökande ansats genom att

informanterna bjuds in till att formulera sin åsikt och tanke i ämnet (Johansson 2009). Inledningsvis sändes information om studien genom brev om informerat samtycke till flera kommuner i Skåne. Brevet finns som bilaga (1) och efterfrågar fysiska intervjuer. Intervjuerna hade en given tidsram på en timme och som stöd hade jag satt samman en intervjuguide (se bilaga 6:3) med teman och öppna undersökningsområden. Intervjun spelades in så att interaktionen under intervjun föreföll sig naturlig och utan avbrott för att anteckna, samtycke och information om inspelning var kommunicerat innan och under mötet. Inspelningarna

transkriberades och anonymiserades för att vidare tematiseras och analyseras. Inspelningarna raderades i samband med att studien avslutats.

Min studie undersöker något som skulle kunna påverka socionomyrket som helhet och syftar till en djupare förståelse av vad en yrkeslegitimation skulle ha för innebörd för socionomerna som yrkesutövare (Bryman 2011).

5: 2. URVAL

Sökandet efter informanter förhöll sig brett och krävde inte någon specialisering eller andra faktorer utav socialsekreterarna, vilket skulle kunna kräva en

begränsning i urvalet. Resultatet blev fyra informanter i tre kommuner som inviterade mig till deras arbetsplats och intervjuerna hölls på respektives kontor. Antalet informanter föreföll sig tillräckligt för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Informanterna har skilda arbetsuppgifter och anställning i tre kommuner, vilket var ett medvetet val för att uppnå ett resultat där informanterna inte inverkat varandras uppfattning i frågan. Informanterna mottog information och förfrågan om deltagande i studien via mejl och deras respons och deltagande i studien var under frivillig form och med möjlighet att avbryta sin medverkan utan vidare förklaring. Studiens syfte och frågeställningar beskrevs sammanfattat, samt att intervjun kunde beräknas ta en timme. Brev om informerat samtycke och samtyckesblankett finns som bilaga. Urvalet av propositioner gjorde jag för att

(18)

påvisa att en av de första förslagen inte skiljer sig nämnvärt från en av de senaste förslagen som gjorts till riksdagen gällande socionomlegitimation.

Propositionerna valdes också att presenteras utifrån att formuleringen av

socionomens kompetens kan vara betydelsefull att ha i beaktning och för att skapa en förståelse kring att utbildningen och arbetet idag, till stor del vilar på forskning.

5: 3. ANALYSMETOD

För att svara på studiens frågeställningar krävs det att materialet från intervjuerna analyseras (Aspers 2011). Kodning är en metod där forskaren sorterar den

insamlade informationen utifrån olika teman. När data strukturerats i teman valdes relevanta citat och vidare analys påbörjades (ibid). Syftet med analysprocessen är å ena sidan för att tydliggöra resultat, men även för att å andra sidan utläsa

likheter och olikheter bland åsikterna.

5: 4. FÖRFÖRSTÅELSE

Inför denna studie besatt jag begränsad kunskap och främst tankar kring socionomlegitimation. Detta belyser Bryman (2011), så snart en forskare valt studieobjekt så påbörjas en ofrånkomlig, men naturlig process och bearbetning av tidigare kunskap, upplevelser och vad vi hört kring ämnet. Med detta i åtanke så går det inte att påstå att en kan vara helt neutral i sin ingång av forskningen, men det är av största vikt att forskaren är medveten om denna process och kan förhålla sig kritisk genom forskningsarbetet (ibid). Min kännedom om detta påverkade mitt sätt att hantera data och hur jag sedan bearbetade mina texter.

5: 5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Forskningens kvalitét är avhängig etiska överväganden, både gällande framställan av forskning men också vilka tillvägagångssätt forskaren använder sig av. Under denna studie har jag följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer kring god

forskningssed (2017). Enligt de etiska riktlinjerna skall en presentation av god forskning noggrant och transparant överväga ”individskyddkravet” och

”forskningskravet” (ibid).

Denna studie har förberetts och planerats med hänsyn till Vetenskapliga rådets etiska riktlinjer och Malmöuniversitets riktlinjer för examensarbeten. I

planeringsstadiet var fokus på individskyddkravet, att påvisa att inhämtade data kommer att anonymiseras skyndsamt. Vid författandet av missivbrev och brev om informerat samtycke framfördes processen för att uppfylla individskyddkravet, se bilaga för vidare detaljer.

Efter datainsamlingsprocessen och vidare anonymiseringsarbete var klart så övergick fokus till forskningskravet. Jag arbetade noggrant med materialet för att återge den bild som mina informanter delat med mig. Under arbetets gång

(19)

6. RESULTAT OCH ANALYS

Samtliga intervjuer inleddes genom en genomgång utav undersökningens fokus och en överenskommelse i form utav samtyckesblankett signerades för

information som informanterna uppger kommer att användas i studien. Genom undersökningen mötte jag fyra yrkesverksamma socionomer i tre olika

kommuner.

6: 1. INFORMANTER

Utöver information om studiens hantering av informanter, vilka genom det färdiga materialet kommer att beskrivas anonymt. Intervjuerna inleddes med en kort presentation av mig med syfte av att ge informanterna en mer personlig

mottagare, samt att påvisa tydlighet kring vilket lärosäte jag studerar vid och att studien i sin helhet publiceras genom Malmö Universitet.

Informanterna blev under anonymiseringsprocessen benämnda X, Y, Z & Å. Informant X upplevdes informativ redan genom första mejlkontakten. Samtlig kontakt innan den fysiska intervjun med denne informant hanterades via mejl men jag fick ändå en känsla av ett brinnande yrkesintresse och en uppfattning av att hen hade en åsikt och en del tankar kring socionomlegitimation.

Informant Y gav ett sparsamt intryck under mejlkontakten inför den fysiska intervjun. Inför intervjun så påtalade inte informanten huruvida denne hade en åsikt i frågan kring socionomlegitimation.

Inför intervju med informant Z så avtalades en telefontid då vi hade svårt att finna tid för vår intervju genom mejlkontakt. Telefonsamtalet genererade i en tid för en fysisk intervju samtidigt som informanten delade en del av sina tankar kring socionomlegitimation.

Informant Å svarade genom mejl att ett av mina förslag på tider för fysisk intervju passade bra, och tiden avtalades genom återvändande mejl. Ingen annan

information om informanten eller åsikt kring socionomlegitimation framkom i detta skede.

Samtliga informanter arbetar under studien i kommunal verksamhet men inom olika områden och har en varierad bakgrund och tid i arbetslivet. Informanterna har studerat socionomprogrammet vid tre olika lärosäten i Sverige och samtliga rapporterar att kvinnor var överrepresenterade på utbildningen, vilket

överensstämmer med resultatet i rapporten kvinnor och män i högskolan (uka.se).

6: 2. SOCIONOMENS STATUS

Ordet status kan användas i flera sammanhang och till olika syfte. I denna studie syftar begreppet status till yrkets erkännande, lönesättning och hierarkiska position i förhållande till andra yrkesgrupper. Status är en av de mest återkommande markörerna i informanternas data.

(20)

Absolut… idag om jag skulle ehh svara, d e ingen utbildning som man ångrar, d e en fantastisk utbildning tycker jag. Jag tycker att den ehh… skulle få mera status, höja status. Att man skulle göra något för att det skulle bli högre status. Det har jag tyckt i alla år och om jag ser tillbaka så tror jag också att jag skulle tänkt så då, fast jag var ung. Jag gick direkt från gymnasiet, jag jobbade bara ett eller två år vid sidan om så att jag hade lite, lite yrkeserfarenhet…men inte mycket.

Det är intressant att informanten lyfter status begreppet redan under samtal om socionomutbildningen. Brante (2009, 2015) påvisar samband mellan utbildning och yrkets status. Socionomutbildningen har inte lika lång tradition som

exempelvis läkarprogrammet vilket Brante menar leder till olika typer av status och hierarkiska positioner. Socionomprogrammet leder till en semiprofession, liksom exempelvis lärare och sjuksköterskor, vars status kan ses ligga på en likvärdig nivå (ibid).

Jag tycker att vi har mycket kvar att arbeta på…gällande socionomers status alltså. Det är trist för att vi, alla tillsammans, med våra olika arbetsuppgifter är av stor betydelse för samhället och invånarna. Men jag har faktiskt…ärlig talat rätt svårt att se hur synen på socionomer, både ”uppifrån” och ”underifrån” kan stärkas.

Informanten beskriver en upplevelse av att professionen inte uppfattas som betydelsefull och erhåller status som kan ses som adekvat i förhållande till det ansvar som socionomen ofta har. Detta skulle å ena sidan förstås genom Brante (2009, 2015) begrepp ”sociala belöningar” eftersom informanten belyser synen på yrket, vilket kan ses som att informanten saknar upplevelsen av att yrkesgruppen har befolkningens förtroende. Å andra sidan kan vi förstå detta genom

stängningsteorin som påvisar att statusen stärks när ett yrkesfält ”stänger” genom att endast tillåta en specifik profession utföra arbetsuppgifterna inom det

avgränsade fältet (Dellgran Höjer 2005, Wingfors 2004). Skillmark (2018)

problematiserar faktum att socionomer inte lyckats att stänga sitt fält och under en del perioder så har det funnits trend av att anställa andra yrkesgrupper, exempelvis så har man anställt ekonomer till tjänster på försörjningsstöd, statsvetare och sociologer är andra professioner som stundtals kan bli aktuella inom socialtjän sten.

6: 3. MÖTE MED ANDRA PROFESSIONER

En viktig differentiering mellan socionomer och andra semiprofessioner är att socionomen är yrkesverksam på flera arenor i samhället. Detta medför att

socionomen möter andra professioner i större utsträckning än vad exempelvis en lärare gör. Socionomen blir ofta ”spindeln i nätet” och samarbetar, utreder och gör insatser åt rättsväsendet, regionen, staten och andra verksamheter.

(21)

Mmm, familjerätten är ganska stor egentligen, det innebär ju flera arbetsuppgifter. D e samarbetssamtal som ju också är lagstadgat att det skall va så, d e adoptioner, både ee släkting/anhörig adoptioner, eller medgivande utredning…eee par som vill adoptera från utlandet. D e faderskap, d e snabbupplysningar när föräldrarna startar en process där och de e för att kunna fatta ett interimistiskt beslut…som betyder att det beslutet är ett pågående beslut till dess att ett slutgiltigt beslut kommer. Och då kan dem under den processen begära en vårdnad/ boende/ umgängesutredning. Ja, och då får…så vi jobbar väldigt mycket från uppdrag av Tingsrätten, och så jobbar vi på kommuninvånarnas uppdrag för att dem kan själv ringa och vilja komma för att samarbeta…så ja!Rent generellt tror jag att en socionomlegitimation skulle höja status för

socionomer, absolut det tror jag.

Informanten berättar om att arbeta genom uppdrag och att socionomens yttrande blir en del av ett slutgiltigt domstolsbeslut. Olofsson (2015) belyser just den maktposition som informanten berättat om, och att socionomen i princip är den enda professionen som kan göra utredningar av detta slag.

Informanten menar att det finns vinster med en socionomlegitimation både i relation till invånarna och i relation till andra professioner. Brantes (2009, 2015) professionsteori belyser yrkeslegitimation som en stark markör bland annat

gällande status, lön och anseende. En legitimation stärker yrkesgruppens anseende och syftar samtidigt till kvalitetssäkring genom att det finns legitimationskrav som behöver uppfyllas för att erhålla tillgång till fältet. Legitimeringen skapar en stängning gentemot andra professioner och skapar därmed ett monopol, ensamrätt att utföra de avgränsade arbetsuppgifterna (Hellberg 1991).

Socionomutbildningen är en bred utbildning i förhållande till legitimationsyrken vars universitetsutbildningar tenderar att vara mer specialiserade. Brante (2009, 2015) belyser att det kan finnas ett samband mellan senare års intresse och utveckling mot att alltmer och oftare specialisera socionomer utifrån arbetsuppgifter och arbetsplats. Denna utveckling skulle kunna innebära att gruppen som specialiseras skapar en stängning och ett monopol genom att arbetsuppgifterna kräver en specialisering. Detta system är likt den förgrening av arbetsuppgifter som andra legitimationsyrken har, exempelvis läkare som vidare specialiserar sig för att få tillgång till andra arbetsuppgifter. Barker (2001) som menar att legitimering vidare kan innebära en del svårigheter, men att dessa är svåra att förutspå och därför också problematiska att föregå. Dennes kritiska hållning upplevs cirkulera kring oron för att tillskriva en grupp makt som sedan är svår att kontrollera utifrån då gruppen kan rättfärdiga sitt eget styre (ibid).

Om vi fortsätter att utgå ifrån exemplet med läkare så innebär deras specialisering vidare utbildning och fler års studier. Informanterna i denna studie har skilda meningar i frågan kring om de hade valt att utbilda sig till socionom om en ponerar att utbildningen skulle vara längre och då innefattat tid för en socionomlegitimation.

(22)

Sju terminer på socialhögskolan borde kunna innefatta tid för en legitimation, se exempelvis på sjuksköterskeutbildningen…mer tid på fältet så att teori och praktik förstås i relation till varandra. Jag är för en socionomlegitimation och ehhh…det är klurigt att svara i efterhand om jag valt utbildningen om den varit längre, men jag tror inte det...med anledning av att lönen inte motsvarar en längre utbildning…lönen motsvarar ju knappt de sju terminerna som vi läst *skratt*.

Det skulle va värt det…vi behöver höja statusen rent generellt för socionomer.

Någon informant uttrycker att sju terminer skulle kunnat innefatta tid för en legitimation, hen har tankar kring att socionomutbildningen kunde ha erbjudit mer yrkesförlagd tid, vilket då skulle kunna resultera i en socionomlegitimation inom de sju terminer socionomutbildningen har idag. I jämförelse med en annan

informant som säger sig ha förespråkat en högre status för socionomer under flera år och uttrycker att en socionomlegitimation ”rent generellt skulle höja statusen för socionomer”. Samma informant uttalade att ”det är på fältet som socionomen skapas”, studierna på universitetet är nödvändiga men att mer handledd tid på fältet efter en avslutat sju terminer socionomutbildning på universitet, ”är man ny och grön så skall man inte sättas i tunga utredningar och behöva fatta svåra beslut själv”. Informanten beskriver ett upplägg där hen ser fördelar för såväl individ, arbetsplats och samhälle: socionomen skulle under sitt första arbetsår tilldelas en handledare som arbetar tätt samman med den nya socionomen och kan därmed vägleda denna i svåra beslut och samtal med klienter, i kombination med en tajt handledning så skulle det kunna vara fördelaktigt att erbjuda socionomen en regelbunden samtalskontakt där den personliga reflektionen och utvecklingen fick ett större utrymme.

Brante (2009, 2015) utvecklar genom professionsteorin hur professionalisering kan utvecklas i ett yrke. I ljuset av denna teori belyses å ena sidan faktorer som status och essensen av en vetenskapliggrund i arbetet, men å andra sidan påvisar Brante samtidigt att det innebär en del konflikter (ibid).

När vi under intervjuerna talar om möten med andra myndigheter så ser samtliga informanter att en socionomlegitimation garanterat skulle bidra med en

statushöjning. Informanterna beskriver inget behov av en förändrad status i relation till klienterna men i möten med andra professioner så ser man att det skulle vara fördelaktigt med en statushöjning av socionomer.

Socialsekreteraren tenderar att skapa en mer fördjupad uppfattning av klienten i jämförelse med andra myndigheter, vi går på hembesök, har enskilda samtal, gör observationer och gör den utredning som krävs för att få ett underlag som vi kan ta beslut utifrån, därför borde vårt ord, utredning eller rekommendation ha en större betydelse i exempelvis ett

(23)

Informanten tycks beskriva vilka hierarkiska strukturer som finns mellan organisationer och som först uppmärksammas vid samverkan (Liljegren 2008). Att förändra en organisations position i förhållande till andra är komplex, organisationens status är relativt fixerad och komplicerad att förflytta (Dellgran, Höjer 2005, Svensson, Eriksson 2008, Wingfors 2004).

Samverkan har kommit att bli ett urvattnat begrepp vars betydelse alltid har varit en del av socialtjänstens arbete. Samtliga informanter berättade om samverkan i relation med andra men en av informanterna påvisade samverkan ur ett perspektiv inifrån organisationen:

…förr så samverkade, vi lyfte på luren och samarbetade för klienternas skull, nu så är det mest prat om hur vi skall samverka, istället för att göra det.

Etikrådet har i en utvärdering och analys av en potentiell socionomlegitimation kommit fram till att en riskfaktor, en negativ konsekvens av en legitimering skulle kunna vara en mer distanserad och professionaliserad socionomroll, vars

delaktighet och samverkans intresse skulle riskera att minska (Akademikerförbundet SSR).

6: 4. SOCIONOMENS ARBETE

Studiens fyra informanter arbetar i tre skånska kommuner och inom olika arbetsområden. Åldern på informanterna är mellan 30-55år med en sammanlagd yrkesutövning på nästan sjuttio år. De som varit yrkesverksamma sedan slutet på sjuttiotalet beskriver att det sociala arbetet har förändrats genom tiderna, liksom de informanter som varit yrkesverksamma sedan nittio-talet, samma upplevelse av förändring beskriver de som examinerats under 2000-talet, detta kan tolkas som att det sociala arbetet ständigt förändras och skulle kunna ha en fördel av den tydlighet som en legitimering innebär för en yrkeskår (Socialstyrelsen.se). Med förändring så syftar jag och informanterna inte på de samhälleliga förändringarna som socionomer behöver anpassa sig till för att möta, utan vi syftar till de

strukturella förändringar som görs inom kommunernas socialtjänst. Informanterna är i denna fråga samstämmiga, trots att de till stor del arbetar i olika kommuner och inte känner till varandra eller respektive strukturer på arbetsplatserna.

Vi löser inte klienternas problem, som ju är vårt syfte, genom att omgruppera socialtjänsten med olika benämningar och förvaltningar.

Socionomerna vittnar om att de upplever att förändringar i organisationen ofta får förmycket fokus och att det tar tid ifrån det faktiska arbetet som socialsekreteraren har. Josefsson (2018) beskriver förändringarna med att vi har ändrat synsätt från ett mesoperspektiv till ett mikroperspektiv. Socialtjänsten tenderar idag att möta

(24)

och stödja på individnivå, vilket är mer kostsamt och mindre effektivt än det tidigare fokus som var på mesonivå (ibid). Omorganisationer av socialtjänstens förvaltningar och arbetsområden skulle kunna syfta till nytta för organisationen och inte för brukaren (Dellgran, Höjer 2005).

En viktig aspekt som beskrivs är chefens roll.

Cheferna inom socialtjänsten skulle också ha en typ av

legitimeringsprocess, många gånger är det fel chefer, jag anser att cheferna skall arbeta för att stärka vår position, att skapa samarbeten med andra myndigheter och avtala vem som gör vad. Som det är idag så kan ärenden stanna upp för att exempelvis BUP (barn och ungdomspsykiatrin) inte anser att de inte kan hjälpa till, medan socialtjänsten saknar den typ av kompetens. Där menar jag att chefen har ett ansvar, antingen att skapa avtal med BUP i detta fall eller att utbilda, alternativt anställa personer så att kompetensen finns inom kommunen.

Informanterna vittnar om rigid styrning ifrån chefer medan de saknar ”att chefen banar väg för det arbete som socialsekreteraren gör”. Jag uppfattar en skillnad mellan de informanter som arbetar i team som består av två eller tre, i jämförelse med de informanter som är en del av större team på minst åtta socialsekreterare.

Jag har tyckt så länge att det skulle vara bra. Och att…det hade ju gett alla arbetsplatser och ledning ett större ansvar för alla socionomer, är man ny och grön så sätts man inte på vilka utredningar som helst utan man har en medhandläggare på något sätt, och kanske man får jobba upp sig lite innan man får en yrkeslegitimation också. För att som d e idag så fungerar det inte, jag tycker inte det. Jag tycker inte att det är ansvarsfullt mot någon, varken mot klienter eller socionomer, och det sänker ju också vår status att det hela tiden är så…visst.

Gemensamt för gruppen är enigheten kring att socionomensroll i samhället borde lyftas fram på ett mer respektabelt sätt (Brante 2014, Elzinga 1989, Svensson Eriksson 2008 med flera).

Socionomutbildningen lär dig lite om mycket så man kan säga att det är på fältet som socionomen skapas. I stort sett allt vi gör styrs av lagar, vilket innebär att vi som socialsekreterare behöver kunna juridik,

utredningsmetoder, behandlingsmetoder, vara uppdaterade kring forskning och socialstyrelsens riktlinjer…samtidigt som vi skall möta människor i olika affekter. Det krävs finess, en känsla för personer och att kunna främja ett samarbete så långt det är möjligt.

(25)

Flera informanter lyfter att socialsekreterare kan komma att arbeta med sina klienter i flera år, återkommande eller för dem som hunnit arbeta en längre tid kan möta en före detta klients barn i ett nytt ärende.

I de förslag som läggs fram till regeringen gällande socionomlegitimation och hur frågan drivs av fackförbundet SSR, så beskrivs det även vara en fördel för klienter att socionomer legitimeras (Regeringen.se) (akademikerssr.se). Det beskrivs kunna erbjuda en tydligare uppfattning om vad medborgaren kan efterfråga, kräva och ha rätt till genom kommunens socionomer (ibid).

(26)

7. AVSLUTANDE DISKUSSION

Genom studien mötte jag inte någon som var negativ till en socionomlegitimation. Samtliga kan se flera fördelar genom att yrket skulle kunna komma att

legitimeras, primärt med syftet att stärka socionomens yrkesroll och status. Socialarbetare gör insatser som skall verka förebyggande i samhället, samtidigt som de å andra sidan kan komma att behöva agera i en akut situation för medborgaren. Informanterna tror att det finns goda vinster för både individ och samhälle om chefer och politiker skulle vara lyhörda inför den kunskap och den dagsfärska informationen som socialsekreterarna har ifrån fältet. Informanterna menar att samverkan skulle liksom det var förr, vara en självklarhet idag. ”Att exempelvis skära ner och/ eller ta bort socionomtjänster i andra myndigheter innebär en utveckling i fel riktning, samverkan behöver bestå men framförallt utvecklas”.

I relation till att förstå komplexiteten kring yrkeslegitimation vill jag delvis poängtera några faktorer som studiens informanter fokuserat och belyst lite extra; status i förhållande till andra yrkesgrupper och chefens roll för att utmana

hierarkiska strukturer och öppna upp vägar till smidigare samverkan.

Forskning visar att legitimering är den mest effektiva indikatorn för att stärka en yrkesgrupp status (Selander 1989, Wingfors 2004 med flera). Till trots av årliga motioner så tycks det ej ligga i politikernas intresse att yrkeslegitimera

socionomer. Politikers tänkbara strategier har i studien kort belysts utifrån Elzinga (1989).

7: 1. VIDARE FORSKNING

Genom studien har jag funnit en variation av forskning med spännande fokus och resultat. Jag har genom läst forskning dock inte blivit övertygad kring att

nackdelarna av en yrkeslegitimering vilket gör mig mer frågande till varför en socionomlegitimation inte ännu är relevant. Därav kan jag vidare rekommendera vidare forskning utifrån att specifikt forska i socionomens fält för att undersöka hur en yrkeslegitimation faktisk skulle kunna utformas.

(27)

8. REFERENSER

8: 1. LITTERATUR

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber.

Barker, R. S. (2001). Legitimating Identities. Cambridge: Cambridge University Press.

Beetham, D. (1991). The Legitimation of Power. Palgrave Macmillan. Brante, Thomas (2009) Vetenskap för profession. Lindh, M. (Red.) Vad är en profession? – Teoretiska ansatser och definitioner, Rapport 8, Borås: Högskolan i Borås.

Brante, Thomas, Johansson, Eva, Olofsson, Gunnar & Svensson, Lennart G (2015). Professionerna i kunskapssamhället: en jämförande studie av svenska professioner. Stockholm: Liber.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2005). Rörelser i tiden: professionalisering och privatisering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift. 12 (2005).

Elzinga, Aant (1989) Kunskapsanalys och klassanalys - med fokus på

omvårdnadsforskning. I Selander, Staffan (red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur AB. Hellberg, Inga (1991) Professionalisering och modernisering: En studie av norska akademiker i offentlig tjänst. Stockholm: Arbetslivscentrum.

Johansson, Kenneth (2009) Forskning som berör socialtjänstlagen och kompletterande regelverk. Stockholm: Socialstyrelsen.

Josefsson, Cristina (2018). Med bredden som spets: om socionomers yrkesidentitet. Stockholm: Idealistas förlag.

Kullberg, Karin (2011) Socionomkarriärer: Om vägar genom yrkeslivet i en av välfärdsstatens nya perspektiv. Institutionen för socialt arbete. Göteborgs universitet.

Liljegren, Andreas (2008) Professionellt gränsarbete: Socionomexemplet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Selander, Staffan (1989) Förvetenskapligande av yrken och

professionaliseringsstrategier. I Selander, Staffan (red.) Kampen om

yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur AB.

(28)

Wingfors, Stina (2004). Socionomyrkets professionalisering. Göteborg: Department of Sociology.

8: 2. WEBBSIDOR

Akademikerförbundet SSR, Etik i socialt arbete, Tillgänglig på akademinker.se:

https://akademssr.se/yrkesfragor/socionom/etik-i-socialt-arbete, Hämtad

2019-12-28

Akademikerförbundet SSR, Etiska argument för och emot socionomlegitimation, Tillgänglig på akademiker.se:

https://akademssr.se/post/etiska-argument-och-emot-socionomlegitimation, Hämtad 2019-12-28

Akademikerförbundet SSR, Professionalisering i tiden, Tillgänglig på

akademssr.se: https://akademssr.se/om-oss/var-historia/professionalisering-i-tiden, Hämtad 2019-12-06

Regeringen, Legitimation för socionomer, Motion 1991/92:So216 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Tillgänglig på Regeringen.se;

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/legitimation-for-socionomer_GF02So216, Hämtad 2019-11-27

Regeringen, Legitimation för socionomer, Motion 2008/09:So400 av Maria Lundqvist-Brömster och Solveig Hellquist (fp), Tillgänglig på Regeringen.se;

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/legitimation-for-socionomer_GW02So400, Hämtad 2019-11-27

Regeringen, Legitimation ska införas för kuratorer inom hälso- och sjukvården, Tillgänglig på regeringen.se:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/legitimation-ska-inforas-for-kuratorer-inom-halso--och-sjukvarden/, Hämtad 2019-12-19

Skillmark, M. (2018). Uppdrag standardisering: införande och användning av manualbaserade utrednings-och bedömningsverktyg i socialtjänsten. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.

Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdskurator, Tillgänglig på Socialstyrelsen.se:

https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-i-sverige/halso-och-sjukvardskurator, Hämtad 2019-12-19

Socialstyrelsen, Legitimation och specialistkompetens, Tillgänglig på

Socialstyrelsen.se:

https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/legitimation-och-specialistkompetens/utbildad-i-sverige, Hämtad 2019-12-12

UKÄ Universitetets kanslersämbetet, kvinnor och män i högskolan, Tillgänglig på uka.se:

https://www.uka.se/download/18.5d85793915901d205f9a852/1487841854015/ra

(29)

8: 3. LAGAR

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor.

Lag om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. (SFS 1965:61) Lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (SFS 2009:302) Patientsäkerhetslagen, (SFS 2010:659)

(30)

9. BILAGOR

9: 1. BREV OM INFORMERAT SAMTYCKE

Brev om informerat samtycke

Bäste mottagare,

Jag läser socionomprogrammet på Malmö Universitet och med detta brev söker jag intervjupersoner till mitt examensarbete.

Syftet med studien är att undersöka socionomernas inställning till en yrkeslegitimation.

Att delta i studien är frivilligt och ett deltagande kan alltid avbrytas. Vid en intervju kommer jag att undersöka den yrkesverksamma socionomens tankar om att yrket kan komma att legitimeras. Genom studien vill jag utforska eventuella fördelar respektive nackdelar med en legitimation. Intervjun beräknas att ta cirka en timme.

Materialet från intervjun kommer enligt Malmö Universitets etiska riktlinjer att anonymiseras. Detta innebär att jag inte kommer att delge någon annan om din medverkan i undersökningen. Utvalda citat i studien kommer därmed att uppges med fingerade namn.

Intervjun kommer att spelas in för att ges möjlighet till att fånga upp alla detaljer och nyanser i samtalet. Vidare transkriberas materialet innan det bearbetas till text. Observera att inspelningarna kasseras i samband med att studien blir färdig. I första hand sker kontakten för planering av intervju med mig via epost:

charlottelovec@gmail.com, jag uppskattar om ni kan föreslå en tid för intervju då

jag har ett mer flexibelt schema.

Handledare för studien är Charlotta Zettervall och kan nås via epost:

charlotta.zettervall@mau.se

Ser fram emot att höra ifrån er, Vänligen,

(31)

9: 2. BLANKETT OM SAMTYCKE

Blankett om samtycke

Härmed signerar jag att jag mottagit och läst brev om informerat samtycke

9: 3. INTERVJUGUIDE

Intervjuguide

INLEDNING

Min inledning: Charlotte Löve, 38år, Socionomstudent, Malmö Universitet, termin 6.

Studien om socionomlegitimation, examensarbete, tid, anonymitet, spela in, transkribera, anonymisera, citera, publicera, samtycke.

SOCIONOMUTBILDNINGEN

När och var?

Hur såg ”klassen” ut, män, kvinnor, ålder osv… Om utbildningen var längre…

DU SOM SOCIONOM

Yrkesresa…

Skulle en yrkeslegitimation gjort någon skillnad?

MÖTEN MED ANDRA PROFESSIONER

Socionomens position…

…andra yrkesgrupper/ professioner …klienter

…andra myndigheter

Skulle en yrkeslegitimation gjort någon skillnad?

Beskrivning om hur samarbeten fungerar/ inte fungerar/ hur ser relationen ut?

(32)

Hur? När? Varför? Fördel? Nackdel? Risk?

References

Related documents

If we can accept my premises that political mandates can form problematic contracts, that consent has a hard time legitimizing problematic contracts, and that

Statistisk analys visade inte på någon signifikant korrelation mellan denna variabel och upplevda röstbesvär då studien även undersökte deltagarnas möjlighet till

Han menar även att det bara skulle vara nyttigt för varje lärare om man kan bidra med ett idéutbyte när man kommer till en ny skola och har tidigare erfarenheter av andra

“rätt” på det objektiva planet. I resultatet ser vi även en typ av följder som snarare vänder sig externt mot omvärlden än internt mot LAS i sig. Ett exempel på detta

När Noels första assistent inte kom till jobbet den där morgonen märkte jag tydligt att personalen inte hade en susning om hur dem skulle hantera honom och till stor del för dem

Särskilt vid tillfällen då läraren själv inte är närvarande, till exempel på raster, är det viktigt att de andra lärarna har en medvetenhet om elevens diagnos och

Exempel på metoder som fritidslärarna brukar använda för att motverka exkludering är att läsa av situationer och ingripa om det behövs, ta en diskussion med elever

Nästan alla lärare anser att det är svårt att anpassa undervisning och undervisningsstil för att tillgodose behoven hos elever i behov av särskilt stöd i en variation från 68