• No results found

Elever i behov av särskilt stöd, samspelet mellan skola och elev

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Elever i behov av särskilt stöd, samspelet mellan skola och elev"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elever i behov av särskilt stöd,

samspelet mellan skola och elev

Students in Special Needs,

the Interaction between School and Student

Per Hultberg

Rolf Persson

Lärarexamen 90hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90hp 2009-11-02

Examinator: Haukur Viggósson Handledare: Annette Byström

(2)
(3)

3

Abstract

Titel: Elever i behov av särskilt stöd, samspelet mellan skola och elev. Författare: Per Hultberg och Rolf Persson

Typ av arbete: Examensarbete (15hp)

Handledare: Annette Byström, Examinator: Haukur Viggósson Program: Lärarprogrammet, Malmö högskola

Datum: November 2009

Nyckelord: elever, föräldrar, skola, specialpedagogik, stöd, särskilda behov

Syftet är att undersöka hur det särskilda stöd som elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. Vilka likheter och skillnader finns i tillvägagångssätt, behov, och det skolan ger mellan litteraturen vi läst och de intervjuer och enkätundersökningar vi gör. Vi har läst aktuell litteratur i form av böcker, rapporter och andra tryckta källor. I studien intervjuas en rektor, en specialpedagog. Vi gör en

enkätundersökning bland 43 stycken elever i åk 8 och 9.Med hjälp av detta har vi då

fått reda på hur sambandet mellan den hjälp som skolan erbjuder stämmer överens med den hjälp som dessa elever får. Det visar sig att antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar och i arbetet får vi fram olika exempel på vad som kan vara orsak till det. Har det ett samband med elevers språkkunskaper eller att antalet obehöriga lärare har ökat i samma takt som elever i behov av särskilt stöd ökar? Examensarbetet visar att i många fall får eleverna vad de har behov av, men också att det kan vara tvärtom på grund av olika anledningar som till exempel resursbrist, bristande kompetens hos personal. Det får inte vara de ekonomiska ramarna som avgör stödinsatserna utan det stöd som eleven behöver skall ges.

(4)

4

Förord

Vi studerar till lärare på Malmö högskola. I utbildningen ingår att göra ett

examensarbete som pågår under 10 veckor, i fördjupningsarbetet ska man använda sig av den kunskap man tillgodogjort sig under utbildningstiden. Vi har valt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och hur skolans stöd stämmer överens med vad dessa elever önskar få för hjälp.

Vi vill tacka följande personer som hjälpt oss under dessa 10 veckorna: Vår handledare Annette Byström för all den hjälp hon bidragit med under arbetets gång. De pedagoger som tagit av sin värdefulla tid och låtit oss intervjua dem, de elever som svarat på vår enkätundersökning. Vi vill också tacka Kerstin Larsson vid Resurscentrum för

mångfaldens skola/FoU-utbildning i Malmö som inspirerade oss till att arbetet fick just denna inriktning. Lars-Göran Hultberg och Ines Srdoc Persson vilka har entusiasmerat oss och kritiskt granskat vårt arbete. Slutligen alla andra som har haft värdefulla synpunkter på vårt arbete under denna tid.

(5)

5

Innehållsförteckning

Abstract ...3

Förord ...4

1. Inledning ...8

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Avgränsningar ... 10 1.3 Examensarbetets disposition ... 10 1.4 Begrepp ... 10 1.4.1 Diskurs ... 10 1.4.2 Homogen skolklass ... 11 1.4.3 Heterogen skolklass ... 11 1.4.4 Vad är speciallärare?... 11 1.4.5 Vad är specialpedagog?... 11 2. Litteratur ... 11 2.1 Historia ... 12 2.1.1 Specialpedagogen ... 12 2.1.2 Skolan ... 12

2.2 Elev i behov av särskilt stöd ... 13

2.3 Normalitet ... 14

2.4 En skola för alla ... 15

2.5 Anledningar till särskilt stöd i skolan ... 16

2.6 Kunskapsmätning ... 18

2.7 Språkproblem ... 19

2.8 Röster från elever på IV-program ... 20

2.9 Anledningar till brist på stöd ... 21

2.10 Lärarens roll för elever med särskilda behov ... 21

2.11 Styrdokument ... 22

3. Metod ... 23

3.1 Kvalitativ metod ... 24

3.2 Kvantitativ metod ... 24

3.3 Val av metoder ... 25

3.4 Urval och genomförande ... 25

3.5 Reliabilitet/validitet ... 26

3.6 Etiska principer ... 26

4. Resultat av intervjuer och enkäter ... 27

4.1 Intervjuer med skolpersonal ... 27

4.1.1 Hjälpmedel ... 28

4.1.2 Specialpedagogisk hjälp ... 28

4.1.3 Ämnesspecifik hjälp ... 29

4.1.4 Studiestöd ... 29

4.2 Enkäter med elever ... 30

4.3 Sammanfattning av resultat av elevenkät ... 32

5. Sammanfattande analys och diskussion ... 33

5.1 Vad har skolan för tanke med sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd? ... 33

5.2 Anledningar till att man inte når målen ... 34

5.3 Stödinsatser ... 36

5.4 Slutsats ... 38

Referenser ... 40

(6)
(7)

7 Figur 1: Löpandebandprincipen – skolans utopi, att alla skall klara målen. Det fungerar inte i

verkligheten, det finns alltid någon som faller ur och går en annan väg än den godkända vägen av olika

anledningar. De som är utbildade

specialelever är de som inte når upp

till målen och får gå IV-programmet.

Specialunder- visning Syftar till vad?

Kontroll genom bedömning av prestationer Förutbestämt innehåll Mål: tänkta ”slutprodukter” Utbildade ”specialelever” ”Färdiga slutprodukter” Undervisnings-aktiviteter

Skolan enligt löpandebandprincip av Ahlström, Emanuelsson, Wallin, 1986

(8)

8

1. Inledning

Dagens skola ska vara en skola för alla, en skola som ska ge möjlighet att var och en ska kunna utvecklas efter sina egna förmågor och särarter. Detta innebär att barn med särskilda behov ska tas speciellt i beaktning. Man ska sätta elevens bästa i fokus och utgå från dennes kunskaper och inlärningsförmåga och dess förutsättningar att på bästa sätt uppnå läroplanens mål (Persson, 2008).

I LPO94 står det att ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättning och behov.” (Utbildningsdepartementet, 1994, s 4). Vem är det då som ser till att eleven får rätt resurser vid rätt tillfälle? Vem avgör när kommunen eller skolledningen ska anses har gjort tillräckligt? Hur kul är det att gå till en arbetsplats och inte klara av eller förstå vad man ska göra på lektionerna? Eleven kanske behöver slita livet av sig för att hålla näsan över vattnet. Hur lätt är det inte att ge upp när man anstränger sig maximalt utan att få någon utdelning för det arbete man lägger ner på skolan? Frågan som många elevers problem kan sammanfattas i är ”jag vill men vet inte hur” (Greene, 2003, s. 5).

En liten insats i ett barns tidigare skolgång gör att man kommer att slippa stora insatser när eleven blir äldre men framförallt får vi elever

med större kunskap och därmed möjligheter till ett framtida rikt och lyckligt liv (Ingvars, 2008). Gemensamt när det gäller samtliga läroplaner är att det finns en vilja att hjälpa elever som har svårigheter i skolan. Behovet av att hjälpa elever som inte klarar skolan har funnits länge. Historiskt sett ville man då och även idag få elever att minst uppnå det som klassas som normalt, det vill säga att man klarar av skolgången genom att nå upp till målen. I början på förra århundradet fanns det ingen riktig struktur på hur man skulle hantera dessa elever men de sattes ofta i

specialklasser, hjälpklasser eller hjälpskola. Det kunde på den tiden vara känsligt att ha sina barn i hjälpklass och man försökte hitta namn ”som ingen kunde uppfatta som

anstötliga” (Persson, 2007, s. 52,). Däremot skiljer sig tillvägagångssättet historiskt över tid, men att hjälpa

Figur 2. Finns det ett samband mellan obehöriga lärare och obehöriga elever?

Andel behöriga elever i procent till gymnasieskolan 2007 89,1 2006 89,5 2005 89,2 2004 89,6 2003 89,9 2002 89,5 2001 89,2 2000 89,4 1999 90,3 1998 91,4 Källa: SCB Andel behöriga lärare i procent i grundskolan 1992 92 2005 83 Källa: SOU 2007:28

(9)

9

eleverna till bra studieresultat mellan de olika läroplanerna har länge varit den grundläggande målsättningen.

Eleverna i skolan har olika behov och skolan som är till för alla barn ska tillgodose alla, vilket kanske är en omöjlig uppgift kan tyckas men dock den vision alla arbetar efter. Då varje individs problem är komplext och skolans uppdrag är att se till att varje individ utvecklas på bästa sätt, är det därför av stor vikt att elevens behov kan

tillgodoses för att nå målen i skolan. Dessa frågor är viktiga att lyfta fram eftersom grundskolan lägger grunden för det fortsatta livet för individen men även för samhället i stort, och i det goda samhället skall varje individ ha rätt till utbildning och ett

meningsfullt liv och dessutom visar statistik att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar över en tioårsperiod. Samtidigt kan vi konstatera att antalet behöriga lärare har minskat under samma tidsperiod. Det är lätt att man undrar om det har ett samband. Det vi kommer att undersöka är hur detta sammanfaller och vilka resurser skolan har för att möta elever som är i behov av särskilt stöd i skolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur det särskilda stöd som elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det ur rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel.

Vi besvarar vårt syfte genom följande frågeställningar:

Vad kan orsakerna vara till att elever behöver särskilt stöd? Får elever i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver? Vad är orsakerna till att elever inte får tillräckligt med hjälp?

(10)

10

1.2 Avgränsningar

Vårt arbete är ett försök att studera hur skolan tar hand om elever i behov av stöd. Då detta är ett stort område som kan innefatta både grundskola och gymnasieskolan har vi valt att koncentrera oss på grundskolan, eftersom det mest effektiva sättet att hjälpa elever är att sätta in särskilt stöd så tidigt som möjligt (Ingvar, 2008). För att anpassa arbetets omfattning till vår tidsram som vi har att disponera har vi valt att avgränsa vårt arbete till elever som går i grundskolans senare år.

1.3 Examensarbetets disposition

Vi presenterar vårt arbete enligt följande disposition. Examensarbetet är uppdelat i fem kapitel. Kapitel ett börjar med en inledning som beskriver kort vad arbetet handlar om. I samma kapitel finns syfte, avgränsningar och begrepp. I kapitel två finns litteraturdelen som stödjer frågor i intervjuerna och enkäterna som dessutom fungerar som en

bakgrund till vårt arbete och vad som är skrivet i ämnet. Kapitel tre behandlar vilka metoder som använts i vårt forskningsarbete. I kapitel fyra presenters våra resultat av intervjuer och enkätundersökning. Slutligen i kapitel fem sammanfattas arbetet i en analys och diskussion.

1.4 Begrepp

Nedan följer olika centrala begrepp som är viktiga att känna till för att lättare förstå arbetet.

1.4.1 Diskurs

För att definiera begreppet diskurs har vi använt den benämningen som finns i boken

Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap där det står att det

… kan beskrivas som ett visst sätt att tänka och uttrycka sig inom ett visst område. Beroende på inom vilken diskurs man befinner sig när man tänker och resonerar framträder det vi kallar verkligheten på olika sätt. Olika områden utvecklar sina egna diskurser med olika distinkta drag (Persson, 2008, s. 44).

(11)

11

1.4.2 Homogen skolklass

Klass där elever har liknande bakgrund och samma förutsättningar.

1.4.3 Heterogen skolklass

Klass där elever har olika bakgrund och olika förutsättningar.

1.4.4 Vad är speciallärare?

Definitionen av speciallärare är att arbetet består av att hjälpa elever i förskola,

grundskola, gymnasiet och vuxenutbildning med elever som har inlärningssvårigheter i svenska och matematik. En speciallärare skall samarbeta med övriga pedagoger för att sträva efter goda lärandemiljöer. Möjligheten att utbilda sig till speciallärare återupptogs under 2008 (se bilaga 1).

1.4.5 Vad är specialpedagog?

Definitionen av en specialpedagog är en lärare som ”har en specialpedagogisk examen som kan ge adekvat stöd till elever i en komplicerad inlärningssituation och vara pedagogiska handledare/rådgivare inom skolan.” (Lärarförbundet, 2007, s. 18). Denna är verksam inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning. Det vill säga att en specialpedagog sysslar mer med inlärningsprocessen och elevers studieteknik. ( se bilaga 1).

2. Litteratur

Litteraturdelen börjar med en historisk tillbakablick för att ge en bakgrund till hur det har gått till i skolan för elever i behov av särskilt stöd. Därefter redovisas vad aktuell forskning och litteratur tar upp i ämnet.

(12)

12

2.1 Historia

Historiedelen börjar med en bakgrund i specialpedagogiken som kunskapsområde för att efterföljas av hur skolan ser på ämnet.

2.1.1 Specialpedagogen

Som kunskapsområde är specialpedagogiken inte så gammal även om man redan 1940 i skolutredningen skriver ”…pedagogiken rörande defekta barn vuxit utöver

abnormpedagogiken till en fackvetenskap som omfattade alla defekta barn, på vilket område än deras defekta läge.” (Persson, 2007, s. 53). 1962 föreslår regeringen att en statlig institution för speciallärarutbildning skall inrättas. Då infördes grundskolan och fram till 70-talets början kunde man se att antalet elever som inte lyckades i skolan ökade och då under samma period expanderade speciallärarutbildningen.

I början av 80-talet skrev Skolöverstyrelsen i sin rapport Elever med svårigheter att ”skolan hade svårt att komma till rätta med elevers skolmisslyckanden med hjälp av specialundervisningen” (Persson, 2007, s. 53). 1986 ändrades benämningen från speciallärare till specialpedagog och de fick andra uppgifter förutom att endast undervisa. Under 2000-talet har behovet av särskilt stöd snarare ökat än minskat men andelen examinerade specialpedagoger har varit ganska konstant med cirka 600 examinerade per år (SCB, 2009), och från och med den 15:e maj 2008 återkom möjligheten att utbilda sig till speciallärare igen, men specialpedagogexamen finns fortfarande kvar (Bilaga 1).

2.1.2 Skolan

1878 kan man på grund av ”fattigdom och bristande fattningsförmåga” (Arte m.fl, 1985, s. 26) gå i en mindre grupp och läsa ämnen som kristendom, läsning, skrivning och kyrksång. Redan då fick de elever som inte hängde med i skolan studera separerat från övriga klassen. 1919 nämner man i undervisningsplanen att man skall kunna tillämpa en särskild plan för hjälpklasser om det skulle behövas. I olika dokument och skrivelser nämner man mer och mer elever med särskilda behov fast i andra mer tidsenliga termer

(13)

13

och senare på 50-talet finns det en speciell plan för hjälpklasser i undervisningsplanen, anpassad för de man kallar svagbegåvade. Man anser då att dessa elever skall gå i speciella mindre klasser (Arte, m.fl, 1985).

Senare i LGR62 tar man bort den speciella kursplanen för hjälpklasser och nu gäller samma mål för alla elever och skolan individanpassas mer. I nästa läroplan, LGR69, betonar man ytterligare vikten av integrering och man strävar efter att de elever som behöver extra stöd skall få det i sin vanliga klass, och senare i LGR80 skriver man att målen i skolan och ”vägen till dem skall vara densamma för alla” (Arte m.fl, 1985, s. 29). På gymnasiet är specialundervisning ovanligt och kom egentligen inte riktigt fram förrän på 70-talet. Man väljer istället att sätta in stödundervisning för att hjälpa de elever som behöver extra hjälp. Under 90-talet händer två stora saker. Dels

kommunaliseras skolan och kommunen blir då ansvarig för skolverksamheten och dels gör lågkonjunkturen att de ekonomiska resurserna minskar kraftigt för elever i behov av särskilt stöd. Bengt Persson skriver i boken Elevers olikheter att konsekvenserna av detta innebär ”att elever i behov av särskilt stöd inte alltid får den hjälp den är berättigad till” (2008, s. 17), och på grund av detta saknar många skolor specialpedagogisk

kompetens. Idag kan man i rapporten Elever som behöver stöd men får för lite konstatera att behovet bland eleverna att få stöd varierar mellan olika skolor i landet, fast att rätten till stöd gäller alla elever i landet enligt gällande läroplan (Eriksson, E-L & Wester K, 2005).

2.2 Elev i behov av särskilt stöd

En elev som är i behov av särskilt stöd är en elev som personalen på skolan befarar inte når målen. Det är också elever som själva känner ett behov av extrahjälp i skolan. Det kan även vara barn med funktionshinder eller andra inlärningssvårigheter samt sociala problem. Den gemensamma nämnaren i litteraturen vi läst är att man vill hjälpa elever med särskilda behov. Man har gått från att benämna det elever med behov av särskilt stöd till att säga elever i behov av särskilt stöd. Detta är för att beskriva sambandet mellan eleven och den miljö den lever i (Lärarförbundet, 2007). Detta betyder att specialpedagogiken skall följa hela skolans verksamhet och att läraren är en viktig del i den miljön. Förändringen av detta är att det handlar om en förskjutning ” från den

(14)

14

enskilde eleven till den totala miljön som eleven befinner sig i” (Lärarförbundet, 2007, s. 4).

2.3 Normalitet

När pratar man om vad som är normalt och vad som är särskilt när det gäller elevers behov? För att prata om det normala måste man prata om avvikelse, det onormala. Det är det som avviker. I skolans värld är den som avviker den som inte når upp till målen. I

Den stora utmaningen – om att se olikhet som resurs i skolan skriver författarna om

normalitet och avvikelse och nämner att det finns tre olika synsätt på det: statistisk

normalitet, normativ normalitet, individuell eller medicinsk normalitet.Vad innebär det

i skolan? I boken den stora utmaningen definierar författarna normalitet på tre sätt:

Det första sättet att se på normalitet är att det är detsamma som det normala tillståndet, det vanliga eller det genomsnittliga. Detta kallas ofta för statistisk

normalitet. Ett exempel är att normalitet bedöms utifrån medelvärde och

standardavvikelse för en normalfördelningskurva.

Det andra sättet att betrakta normalitet är att utgå från att normaliteten är de värderingar om vad som är normalt i form av förmåga som förekommer i ett samhälle vid en viss tidpunkt. Detta kan ses som en normativ normalitet. Det tredje sättet, individuell eller medicinsk normalitet, betyder att en individ är

normal/”frisk”, dvs inte är avvikande eller sjuk. När någon är avvikande från det normala krävs det behandling för att uppnå normalitet.

(Tideman m.fl, 2004, s. 18).

Det som man kan anse ligger närmast normalitet i skolan kan nog sägas vara punkt ett och punkt två i texten ovan. I skolans värld anses ofta att normalitet är att uppnå kursmålen, att bli godkänd och det kan vara känsligt att diskutera vad som är normalt och icke normalt i skolan (Emanuelsson, 2002). En annan definition av normalitet och diskurs står Michel Foucault, fransk filosof och vetenskapsteoretiker för och menar att vad som är vår syn på avvikelse och normalitet styrs av vad som är normgivande i den moderna staten. Det är i en viss diskurs som människan har satt standarden för

normalitet. Foucault säger att ”verksamheten inom en viss institution beror på rådande maktförhållande och den vedertagna eller officiella diskursen” (Persson. 2008, s. 48), men också att den officiella diskursen inte alltid visar sig i verkligheten. Han menar att

(15)

15

vid sidan om den officiella diskursen kan det finnas andra dolda parallella diskurser som alla inom institutionen mer eller mindre vet om.

Ingmar Emanuelsson, professor emeritus i specialpedagogik, tar i sin artikel i boken

Att bedöma eller döma (2002) upp vad det innebär att vara normal. Om definitionen att

vara normal i skolan innebär att bli godkänd borde rimligtvis icke godkänd innebära att man är onormal. Han nämner att onormal är att vara avvikande och då blir

konsekvensen att många elever kommer att behöva särskilt stöd. Eftersom det finns krav på vad man som elev skall klara i skolan och alla inte gör det så finns det också ett behov av särskilt stöd. Eftersom inte alla kan leva upp till kraven som skolan ställer så blir detta ett av de tyngsta skälen till att vi har elever som har behov av extra stöd, och det blir då som godkänt i skolan blir det normala, en normalnivå (Persson, 2008).

2.4 En skola för alla

Under det senaste seklet har skolan gått från att vara en skola för vissa till att vara en skola som är öppen och tillgänglig för alla. På flera lärosäten förs det ständigt en diskussion om hur man ska kunna förverkliga denna vision om att ha en skola för alla. Detta har man funderat på sedan 1980-talet och försökt få in det i den aktuella skollagen som då beskriver det på följande sätt ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist, samt sociala och ekonomiska förhållanden ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet.” (Richardson, 2008, s. 83). I styrdokumenten kan man också utläsa politikernas viljeyttring om att ”undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Utbildningsdepartementet, 1994, s 4). I

barnkonventionens artikel 28 erkänns barnets rätt till utbildning och i punkt b kan man läsa att man skall ”... göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn ”

(Barnkonventionen, artikel 28). Det tas även upp i denna artikel att man ska uppmuntra till regelbunden närvaro och minska antalet studieavbrott. En vidare utveckling på viljan att ta och hjälpa och skydda barns rättigheter med särskilda behov är den

överenskommelse man gjorde i Salamanca 1994. Där man fastslår rätten för en likvärdig skola för alla. Det är därför viktigt att man ser olikheter och mångfald som något positivt, och inte något som försvårar för skolan att nå upp till de mål som finns i läroplanen utan påpeka styrkan med att ha en varierande bakgrund på de elever som

(16)

16

ingår i de olika klasserna i skolan (Brodin, Lindstrand, 2004), eller som det utrycks i boken Perspektiv på en skola för alla:

... att en skola för alla är en skola där alla är välkomna. Det är en skola där det finns bra förutsättningar för alla och där lärarna har en stor och bred kompetens så att de kan förbereda för att en skola för alla ska vara en skola för alla.

(Brodin, Lindstrand, 2004)

Detta visar på att det är viktigt att dagens skola tar hand om alla elever eftersom deras potential att inhämta kunskap och lära sig är högst individuell och inte känd på förhand, och risken blir då att skolan blir den begränsade faktorn. Stödet bör ges i alla riktningar så att alla ges möjlighet att utveckla sina förmågor (Emanuelsson, 2002). Samtidigt lär samtalet gå vidare på vad som menas med en skola för alla.

2.5 Anledningar till särskilt stöd i skolan

I en studie som Margareta Cederberg och Ingegerd Ericsson gjort på uppdrag av Malmö stad på elever som går Individuella programmet 2008, det vill säga IV-programmet, för de elever som inte fått godkänt i ett eller flera kärnämnen i grundskolan, och därmed inte behöriga till de nationella gymnasieprogrammen, framgår det från

eleverna att färre än hälften har fått extra stöd i årskurs nio vilket visar att elever inte alltid får sitt behov av särskilt stöd tillgodosett. Man kan se i undersökningen från Malmö stad som är från 2009 att de flesta stödinsatserna sätts in för sent i grundskolan, det vill säga i de senare åren i skolan då problemet har växt sig större och elevens skolmotivation riskerar att vara låg.

Även i undersökningen Elever som behöver stöd men får för lite som Myndigheten för skolutveckling gjort 2005 framkom att trots stora skillnader mellan skolorna är det en viss grupp elever som oftast får stå tillbaka framför andra elever. Det är främst tysta, initiativsvaga och blyga elever, det vill säga snälla elever som har svårt att hävda sig. Man prioriterar istället elever som märks, vilket är de elever som är utagerande. I den här undersökningen framkommer också att ”…andra generationens invandrare utgör den största andelen av de elever som bedöms behöva mera stöd än vad de får.”

Figur 3: Andel av elever i studie från Malmö stad som fått extra stöd under sin skolgång:

5% under skolåren 1-3 10 % under skolåren 4-6 39% under skolåren 7-9

(17)

17

(Myndigheten för skolutveckling, 2008, s. 6), och de skolor i undersökningen som har många invandrare är bristande språkkunskaper ett av de större problemen. Det visar sig att elever som har svårt rent språkligt har svårt i många ämnen, inte bara i svenska. Det svåra är inte att kommunicera utan att förstå uppgifter och vad som står skrivet i läroböcker (Axelsson, 2008, Cederberg, Ericsson, 2009).

Orsaker till att elever inte når upp till målen är bland annat

koncentrationssvårigheter, sociala problem, inlärningssvårigheter, dyslexi, hörselproblem, synproblem, språkproblem, studieteknik, skolk och så vidare.

Anledningen till att elever skolkar varierar men resultatet blir oftast en negativ spiral vilket betyder att elever som börjat komma efter har svårt att komma ifatt i skolarbetet (2005). Det kan leda till ytterligare frånvaro eftersom synen på giltig och ogiltig frånvaro skiljer sig mellan elev och lärare (Cederberg, Ericsson, 2009).

Enligt SPEKO-undersökningen (Specialundervisningen och dess konsekvenser) från mitten av nittiotalet som Persson redogör för är att ett av de vanligaste skälen till att elever får specialpedagogisk hjälp är socioemotionella problem och allmänna

inlärningsproblem (Persson, 2008). Som socioemotionella problem räknas bland annat elever som har svårt att anpassa sig socialt och har olika beteendemässiga problem.

De elever som behöver stöd och har engagerade föräldrar har lättare att få stöd än de elever vars föräldrar inte är lika drivande. Även i denna undersökning lyfts det fram elever som är tysta i klassrummet och inte får den hjälp de behöver. Detta är främst flickor. På liknande sätt som i Elever som behöver stöd men får för lite, 2005 visar SPEKO att det är stor skillnad på antalet elever som är i behov av särskilt stöd mellan skolor i landet. I undersökningen kommer man fram till att var sjätte elev i varje årskurs har fått någon form av specialpedagogisk hjälp.

Man kan också se i en helt färsk rapport från Skolverket som heter Vad påverkar

resultaten i svensk grundskola att varje elev genererar en viss summa pengar och att

resurser fördelas oberoende av vilket behov eleven har. Extraresurser inom kommunen fördelas lika till alla skolor oberoende av vilket behov skolan har. Det betyder att ”…skolor som har sämre förutsättningar att nå målen (utifrån socioekonomisk och utländsk bakgrund) inte tilldelas mer resurser för särskilt stöd” (Skolverket, 2009, s. 25 ) vilket får konsekvenserna att de eleverna har svårare att nå målen. Detta förvånar skolverket eftersom det strider mot skollagen och läroplanen där det står att alla elever skall få sina behov tillgodosedda.

(18)

18

Vidare i samma rapport skriver man om ökad individualisering i dagens skola där elever arbetar mer självständigt, vilket ställer högre krav på eleven och undervisningen skjuts över från lärare till elev. Detta missgynnar de resurssvaga eleverna enligt

rapporten. Lärarens kompetens tas inte till vara tillräckligt när eleverna i för stor

utsträckning tillåts arbeta individuellt och ”föräldrarnas utbildning och kulturella kapital får allt större betydelse” (Skolverket, 2009, s. 39), vilket gör att svaga elever kan få svårt att klara skolarbetet.

2.6 Kunskapsmätning

Emanuelsson tycker att det är orimligt att i den nuvarande betygssättningen inte ta hänsyn till arbetsinsats eller engagemang utan endast till att uppnå fastställda

kunskapsmål. Hur påverkar det då de elever som gör allt för att bli godkända genom en stor arbetsinsats, och deras belöning blir att inte bli godkända vilket späder på deras självbild att inte lyckas ännu mer. Skillnaden mellan den som redan kan och den som måste lära sig blir mer märkbar när man bara mäter kunskap (Kroksmark, 2002). Även om det är kunskapen som betygsätts så sker lärandet ”…inuti barnen, dvs. som resultat av processer som är beroende av deras olika förutsättningar i en rad avseenden, och variationen är stor mellan barn, även om de är lika gamla.” (Emanuelsson, 2002, s 31). Med detta sätt menar Emanuelsson att antalet elever som inte blir godkända kommer att öka. I en nyligen utgiven avhandling som visserligen handlar om barn med

hörselnedsättning som heter Det gäller att hitta nyckeln, har författaren beskrivit något som gäller för många barn med särskilda behov. Mycket i skolans värld handlar för eleverna om att anpassa sig till regler och rollen som elev i skolan. Elever i behov av särskilt stöd kan få svårigheter att anpassa sig till regler … ”På grund av att kraven är för höga …Eller att det inte förstår dem” (Linikko, 2009, s. 92).

Detta anknyter till vad Emanuelssons skriver att det tar olika lång tid för elever att nå de olika målen i olika ämnen och att eleverna behöver ha olika mål som just är

begripligt för dem. Tomas Kroksmark skriver i artikeln En tankes fall i praktiken att ”I ett målstyrt system behövs inte tiden regleras. Då är det målen som är det viktiga.” (2002, s. 57). Vidare beskriver han att de flesta som har arbetat med barn och ungdomar vet att det tar olika tid för olika individer att lära sig olika saker, och skillnaden kan vara

(19)

19

ganska stor mellan olika individer och ämnen, men i slutändan klarar de flesta att lära sig den nödvändiga kunskapen som krävs för att nå målen.

2.7 Språkproblem

Monica Axelsson, docent i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, säger i en intervju i UR:s program Skolakuten att vardagsspråket är det språk man lär sig först och tar cirka ett till två år. Det är det språket man använder för att kommunicera medan kunskapsspråket, det språket som man använder i läroböcker och utbildningssituationer, tar cirka fem till åtta år att lära sig. Däremot går det alltid snabbare att lära sig

vardagsspråket och många invandrare talar så bra svenska så att det inte alltid hörs att de är födda utomlands, men det innebär inte automatiskt att man kan kunskapsspråket. Detta är en av konsekvenserna att många invandrarelever får svårigheter i skolan. Axelsson säger i intervjun att “man kan

se på svenskan hos många infödda svenskar att stavningen rent ut sagt är dålig i många fall och det kan ju även vara så hos många med annat språk i deras modersmål” (ur Skolakuten, 2008). Martin Ingvar (2008) beskriver i sin bok vikten av att ha bra språkförståelse för att klara sina studier. Han skriver att man bör följa upp barn i tidig ålder för att mäta deras läsförståelse och läshastighet

så att rätt stödinsatser kan sättas in i tidig ålder. Detta för att underlätta för eleven att klara sitt skolarbete. I undersökningen Elever som behöver stöd men får för lite som Myndigheten för skolutveckling gjort 2005 har man undersökt tio skolor i landet där man kommit fram till att de elever som har svaga språkkunskaper får för lite stöd att förbättra det. Det är vanligt att elever med utländsk härkomst talar ett annat språk än svenska hemma och till och med ser sina egna nationella tv-kanaler så den enda gången de kommer i kontakt med svenska är i skolan, vilket är ett problem för språkinlärningen säger specialpedagogen i vår intervju, enligt vår intervjuade specialpedagog.

Figur 4: Andel elever i procent i grundskolan med annat modersmål än svenska

(20)

20

2.8 Röster från elever på IV-program

I studien från Malmö stad av Cederberg och Ericsson (2008) visar det sig att

Emanuelssons föraningar slagit in, att antalet obehöriga elever har ökat. Den gruppen av elever som finns i studien och går IV-programmet är övervägande elever som ”kommer från svaga socioekonomiska förhållanden” och ”majoriteten av eleverna har föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige”

(Cederberg & Ericsson, 2008, s 5). Enligt Persson har det visats sig att elever som går tillsammans med andra elever med låg

socioekonomisk status har svårt att hävda sig i sådana klasser med denna typ av homogenitet (Persson, 2008).

Orsakerna enligt eleverna på IV-programmet till att de inte fått godkänt på grundskolan är flera. De nämner de främsta orsakerna som språkproblem, skolk, låg skolmotivation, mobbing, dyslexi, sjukdom och sociala problem. Hur skolan möter dessa problem påverkar elevens skolgång. Flera av dessa orsaker har ett samband och det visar att problemet är komplext. De som upplever att de

har problem med språket upplever att de inte kunnat språket tillräckligt. De har visserligen fått hjälp men vid fel tidpunkter. Flera elever upplever att extrastödet har kommit för sent på dagen när de har varit trötta. Det finns som tidigare nämnts i arbetet ett samband mellan språksvårighet och övrig kunskapsinlärning. Några elever skulle även önska att under vissa lektioner ha språkträning istället för till exempel idrott, vilket skulle innebära att språkövning skulle hamna för eleven på bättre tider under dagen och dessutom skulle de få mer träning. Svenskan som eleverna med invandrarbakgrund lär sig i förberedelseklass är helt enkelt inte tillräcklig för att de skall kunna följa med i den ordinarie undervisningen (Cederberg & Ericsson, 2009, Axelsson, 2008).

IV-eleverna i Malmöstudien skriver förslag på förbättringar som kunde ha hjälpt dem att klara skolan bättre. Detta är deras subjektiva uppfattning om vad skolan skulle ha

Figur 5: Förslag på förbättringar enligt elever på IV-programmet 2008:

Mindre klasser så läraren hinner med.

Läraren skall hjälpa alla elever. Läraren skall förklara på olika sätt så att alla förstår.

Lärare skall se när eleverna försöker skärpa sig i skolan. Läraren skall lyssna på eleverna.

Man skall inte blanda stökiga och elever som behöver stöd i samma grupp.

Stödundervisning skall ges tidigare på dagen.

Ingripa mot skolk direkt. En lärare skall tala och skriva bra svenska.

En lärare skall kunna mycket om sitt ämne.

Källa: Cederberg, M & Ericsson, I.

(21)

21

erbjudit. Ett tydligt mönster bland svaren i den intervju som givits i studien från Malmö stad är att samtliga elever hade önskat mer stöd eller annorlunda stöd. Hela 30 % är missnöjda med den stöd-undervisning de fått.

Andelen elever med låg skolmotivation är hög. Nästan hälften av de elever som ingår i studien beskriver att de var skoltrötta under större delen av sin skoltid. I studien

framgår att eleverna inte känner sig motiverade och de känner att det är meningslöst på lektionerna. Skolan har inte gett tillräckligt ”stöd så det upplevs meningsfullt”

(Cederberg & Ericsson, 2008, s 7).

2.9 Anledningar till brist på stöd

Skolorna har ofta olika anledningar till att elever inte får det stöd de behöver. Enligt Eriksson och Wester (2005) kan det vara brist på resurser. De tar upp bland annat den ekonomiska faktorn men det finns även andra resursbrister. Personalens kunskap i ämnet vilket kan visa sig genom att de inte har någon specialpedagog på skolan, men också övriga pedagoger som kan för lite i ämnet. Enligt Skolverkets kvalitetsgranskning 2000/2001 är ”…lärarens kompetens ofta försatt på undantag” (SOU 2007:28, 179) och det är därför svårt att tro att någon nämnvärd förändring har skett sedan dess, utan snarare tvärtom eftersom man under rådande konjukturläge vill spara pengar (SOU, 2007). Brister i skolans organisation och elevens ovilja att ta emot erbjuden hjälp är andra orsaker.

2.10 Lärarens roll för elever med särskilda behov

Man ska dock inte glömma bort vikten av lärarens kompetens att hantera barn som har inlärningsproblem. Persson (2008) menar att samspelet mellan läraren och eleven är avgörande för elevens resultat. Han tar upp frågan om det finns en risk att läraren för lätt överlämnar elever till specialundervisning och döljer sin bristande kompetens eller att det ligger utanför dennes ansvar. I Perssons bok citerar han den australiensiska forskaren Gilian Fulcher att den ”specialutbildade läraren behöver elever för att

(22)

22

motivera sin plats bland skolans personal…” (2008, s. 40), vilket kan medföra att onödigt många elever hamnar hos specialpedagogen.

Det finns väldigt lite undersökningar om lärarens roll, men en intressant

undersökning från 1990 som är den senaste vi har hittat, gjord av Emanuelsson och Sonnander, där de i rapporten Svagbegåvade i vanlig skola, undersöker samtliga elever för att finna de svagt begåvade elever som fattas i den officiella statistiken, som har mindre eller lika med IQ 70. Det visar sig att bara hälften fått särskilt stöd fast att troligtvis borde de flesta ha rätt att få stöd. Normalt är att 1.5 procent av en årskurs är svagbegåvade men det är endast 0.43procent som är identifierade. Dessa 0.43 procent går på någon form av särskola och har således fått en diagnos. Resterande går i den vanliga skolan. Hälften av de resterande eleverna har fått specialstöd i den vanliga skolan, övriga har inte fått något stöd alls. Många av dem har låga betyg och borde ha haft rätt till särskilt stöd. Här har läraren tydligen lyckats att få eleverna att klara skolan. Några förklaringar till att de fortsatt i den vanliga skolan och klarat den kan vara att ”…deras sociala förmåga kunnat kompensera deras intellektuella brister” (Emanuelsson & Sonnander, 1990, s. 33). Författarnas slutsats av detta är att behovet av

specialundervisning beror på lärarnas kunskaper och pedagogiska arbetssätt.

Det är ett problem att många klasser är väldigt heterogena som gör att det blir svårt för läraren att tillgodose alla elevers behov, vilket gör att specialpedagogiska insatser kommer att vara nödvändiga (Persson). Vidare fortsätter Persson att ”denna problematik finns i alla klasser eller grupperingar och i stort sett oberoende av förhållandena i

övrigt.” (2008, s. 154)

Sammanfattningsvis är orsakerna till att elever har haft svårt att klara av skolarbetet varit olika i den litteratur som vi läst men viljan att finna lämpliga åtgärder för eleverna har varit målet för skolorna även om det som inte erbjuds alltid varit det som eleverna efterfrågat.

2.11 Styrdokument

Vad säger då våra viktigaste styrdokument? De som går i grundskolan har endast en plikt och det är skolplikten 3 kap 2 § skollagen: barn skall fullgöra skolplikten i grundskola, särskola eller specialskola. I övrigt är det många rättigheter som eleverna

(23)

23

har och erbjudande från skolan är att hjälpa eleverna att nå så bra studieresultat som möjligt.

Salamancadeklarationen som tillkom i Spanien mellan 7-10 juni 1994 och

anordnades av UNESCO, är en viktig händelse för att befästa rätten för barn med särskilda behov. Konferensens tema och handlingsram var ”För undervisning av elever med behov av särskilt stöd” (1994, s. 3). De viktigaste överenskommelserna är att man ska låta elever med behov av särskilt stöd få tillgång till ordinarie skolor som ska tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose deras behov. Man definierar också vad som menas med barn med särskilda behov vilket är de barn med funktionshinder eller andra inlärningssvårigheter. Deklarationens

slutliga viljeyttring är en vilja att åstadkomma en utbildning för alla.

Redan i 1 kap 2 § i skollagen kan man läsa att ”I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilt stöd.” (Richardson, 2008, s. 83). I de riktlinjer som finns i Lpo 94 kan man läsa att ” Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behöv av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utvecklande och lärande” (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8). Rektorn har också ett speciellt ansvar då denna skall se till att undervisningen och elevvårdsverksamhet utformas så att elever får det särskilda stöd och hjälp de behöver. Resursfördelningen och

stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevens utveckling som läraren gör (Utbildningsdepartementet, 1994). Detta synsätt tas även upp i grundskoleförordningen kap 5 § 1: om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes

vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödinsatser, skall rektor se till att dessa åtgärdsprogram utarbetas.

Motsvarande reglering finns även för gymnasieskolan bland annat kan man läsa i gymnasieförordningen kap 8 § 1: ”En elev ska ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kursplaner som anges i kursplanen eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.” (Lärarförbundet, 2007, s. 13).

3. Metod

De metoder vi har valt att använda oss av är kvalitativ metod och kvantitativ metod. Metoderna skiljer sig åt rent vetenskapligt som redogörs för nedan. Vi har gjort ett slumpmässigt urval genom att vi har valt de skolor i den ordning de har svarat på vår

(24)

24

förfrågning. Anledningen till att vi har gjort intervju i en stad och enkätundersökning i en annan stad är att det föll sig så, eftersom det visade sig att det var ett problem att få skolor att ställa upp. I den skola där vi gjorde intervju hade de inte möjlighet att

genomföra en enkätundersökning, och därför gjorde vi enkätundersökning på två andra skolor i en annan stad.

3.1 Kvalitativ metod

En intervju är en kvalitativ metod som innehållt ett tema eller ett ämne som man velat veta mer om. En intervju bygger på frågor som man ställt till en eller flera personer som har varit kunniga i ämnet. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun var att tolka och förstå det resultat som kommit fram. Risken med användning av intervju var att det kunde bli subjektivt då åsikterna som kommit fram är avhängigt av den

intervjupersonens personliga åsikter och kunskap. Fördelen med den metoden var att man fått en fördjupad kunskap i ämnet och en personlig kontakt som gjort att man kommit nära inpå den man intervjuat, och det har funnits möjlighet till fördjupande följdfrågor och som då möjliggjort till en intressant diskussion inom ämnet (Stukát, 2005).

3.2 Kvantitativ metod

Den kvantitativa forskningsmetoden har sin bakgrund i naturvetenskapen där man använt sig av objektiva mätningar och observationer för att få fram ett resultat. Att ha gjort en enkätundersökning har varit ett sätt att använda sig av en kvantitativ metod där man fått in fakta och kunnat analysera det för att ha funnit ett mönster. Risken med kvantitativ metod var att man fått svar som inte varit relevanta och det har kunnat bli ett stort bortfall. Fördelen var att man på ett snabbt sätt nått ut till många personer (Stukát, 2005).

(25)

25

3.3 Val av metoder

Vi har arbetat med kvalitativ metod genom intervjuer med personal från skolan. Vi har använt oss av djupintervjuer med strukturerade frågor. Den kvalitativa

forskningsintervjun har vi använt för att undersöka hur personalgrupper inom skolan arbetar med specialpedagogik och vilka resurser de har erbjudit. Denna metod har haft sina fördelar med att den har haft hög tillförlitlighet och man har kunnat ställa

följdfrågor för att få djupare svar. Nackdelarna var att det var väldigt tidskrävande och det har varit lätt att man kommit ifrån ämnet. Dessutom har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning riktad till elever för att ha sett deras önskade behov av hjälp för att kunna prestera bättre i skolan. Vi har valt den kvantitativa metoden för att få svar från elever och få deras förslag på förbättringar och för att få veta om de anser att deras behov uppfylls. Detta för att kunna spegla både elevernas och skolans synpunkter och därför har vi valt att intervjua personal på skolan och låta elverna komma till tals genom en enkätundersökning. På detta sätt har vi fått fram synpunkter på problemet att elever behöver särskilt stöd från flera håll, både mottagare och givare. När man skall göra en undersökning på många människor är en enkätundersökning ett bra alternativ. Detta för att man har kunnat ställa frågor till många på kort tid och det har varit lätt att bearbeta datan efteråt. Nackdelarna har varit att tillförlitligheten varit relativt låg eftersom man inte kunnat veta om personen uppfattat frågorna som önskats. Det har också funnits risk för ett stort bortfall.

3.4 Urval och genomförande

Vi har varit i kontakt med cirka 20 skolor i två kommuner i södra Sverigeför att få göra

vår intervju och enkätundersökning. Av de som vi frågat har 3 stycken skolor erbjudit sin hjälp med detta. Intervjuerna med skolpersonal har vi gjort på en skola i X stad medan enkätundersökningen har vi gjort på skolor i Y stad. Alla de skolor som har deltagit i undersökningen har varit skolor med en blandning av elever med olika social och kulturell bakgrund. Då vår undersökning stämt väl överens med aktuell litteratur och de tidigare undersökningar som vi har tagit del av, är vi övertygade om att vår undersökning är av hög vetenskaplig relevans. Enkätundersökningarna genomfördes på två skolor i Y stad där lärare delade ut enkäterna till eleverna och vi samlade in dem

(26)

26

från lärarna. Det totala antalet elever som deltog i enkäten är 43 stycken fördelat på två olika klasser i årskurs åtta och nio. Valet av skolor och klasser var de som svarar först på vårt utskick om förfrågan angående intervju och enkät. Samtliga enkätsvar som vi lämnade ut fick vi tillbaks ifyllda. Eftersom intervjuen och enkätundersökningen är gjorda på olika skolor hänger de indirekt ihop vilket man måste beakta när man läser våra resultat.Vi har dock gjort undersökningarna som en enhet och eftersom de är gjorda på olika skolor får man mer generella svar då det blir bättre spridning. En annan fördel är att eleverna inte behöver känna sig pressade att enkätsvaren skall användas på deras egen skola. Nackdelen är att de som har varit hos specialpedagog inte har blivit

erbjudna särskilt stöd på den skolan där intervjuerna genomfördes.

Intervjuerna har vi spelat in digitalt och sedan skrivit ut dem för att sedan bearbeta svaren. Enkätundersökningen har vi sammanställt i Excel och med hjälp av samma program har vi framställt diagram som vi sedan redovisar i arbetet under kapitel 4.

3.5 Reliabilitet/validitet

Intervjupersonerna består av en rektor vid en grundskola i X stad, en specialpedagog vid en grundskola i X stad. Man kan inte dra alltför långtgående slutsatser då det optimala hade varit att intervjua fler rektorer och specialpedagoger samt låta fler elever deltaga i enkätundersökningen. Vi betraktar alla svaren i enkätundersökningen som tillförlitliga

därför att vi inte sett någon anledning till att personerna inte talat sanning, även om det

inte alltid så är fallet. I intervjuerna och enkätundersökningen ställer vi frågor som behandlar ämnet för att få så hög validitet som möljigt.

3.6 Etiska principer

Vi har tagit del av de etiska principer som finns och följt dem. Dessa är

informationskravet där vi har informerat berörda parter i intervjuer och enkäter om syftet med studien samt vilket lärosäte och institution vi kommer från. I

(27)

27

undersökning. Eftersom undersökningen inte behandlar några känsliga frågor och läraren har förhandsgranskat enkäten innan den delats ut, har vi ansett att samtycke inte har behövts av vårdnadshavare. Konfidentialitetskravet har vi följt genom att vi har garanterat elevernas och personalens anonymitet både när det gäller vilken skola undersökningen genomförts på samt på individnivå. För att ta hänsyn till

nyttjandekravet används endast materialet som vi fått in genom enkäterna och intervjuerna i detta examensarbe.

Våra intervjufrågor och enkätfrågor bifogas som bilaga längst bak i arbetet. I arbetet har vi lagt stor vikt vid att citera och referera till de författare som varit upphov till citat och övrig information enligt APA-metoden (Stukát, 2005).

4. Resultat av intervjuer och enkäter

Här presenterar vi sammandrag av vad personal och elever har sagt i detta ämne. Vi intervjuar rektor och specialpedagog för att få deras synpunkter på hur man kan hjälpa elever att uppnå målen i skolans läroplan. Vi är speciellt intresserade av vilka olika resurser som erbjuds elever som i deras tycke är i behov av särskilt stöd.

4.1 Intervjuer med skolpersonal

För att få tillgång till specialpedagogens hjälp börjar det i ett åtgärdsprogram där man undersöker behovet hos eleven, och för att få ett åtgärdsprogram måste eleven riskera att inte få godkänt i något ämne. Inget ämne är undantag när det gäller åtgärdsprogram och då blir antalet högt. Åtgärdsprogram görs i alla ämnen även om man inte alltid kan få specialpedagogisk hjälp, och där vi intervjuar har man åtgärdsprogram på nästan hälften

av eleverna.Beslut om vilka elever som skall få specialpedagogiskt stöd fattas av

ämneslärare och specialpedagog tillsammans och då erbjuds eleven stöd men det är frivilligt för eleven att ta emot hjälpen. Rektorn säger här att man kan hjälpa eleverna till självhjälp men det är upp till eleverna att ta emot den. Det är sällan eleven själv efterfrågar hjälp men att det förekommer. Individuell anpassning är nyckeln när det gäller att få fram elevernas olika behov. Därför skiljer sig vilken hjälp eleven får stort

(28)

28

mellan varje individ. En stor förändring som har skett är, enligt specialpedagogen, att elever inte skäms för att visa att de behöver specialhjälp.

4.1.1 Hjälpmedel

Det finns många olika sorters hjälpmedel och vilka man använder är beroende av behovet hos eleven. För att nämna några exempel på hjälpmedel som erbjuds kan det vara längre tid på prov, läraren hjälper till att förklara provfrågor muntligt, lättare böcker, talböcker, datorer, cd-spelare, mp3-spelare, daisyspelare som är en digital spelare med egenskaper som hjälper eleven och smartboard som är en digital whiteboard med flera funktioner.

4.1.2 Specialpedagogisk hjälp

En annan sorts hjälp är att man kan gå i mindre grupper hos specialpedagog för att få ett lugnare inlärningsklimat. I mindre grupper vågar eleverna fråga mer och kan

koncentrera sig bättre och på så sätt få en bättre lärandesituation. I intervjuerna påpekas att grupperna ofta är för stora och att eleverna kan prestera ännu bättre om grupperna var mindre. En del elever behöver mer tid för att knäcka koden för att lära sig olika saker. Detta gynnas i mindre grupper säger specialpedagogen då varje elev får mer tid. Här påpekar rektorn att bristen på ekonomiska resurser gör att antalet specialpedagoger blir för litet i förhållande till behovet, därför blir grupperna för stora trots att de

egentligen borde vara hälften så stora som de är i nuläget. Trots att de sitter i samma klassrum får de individuell hjälp, men i mindre grupper hade specialpedagogens kunskap kunna utnyttjas ännu bättre.

För att eleverna skall få stor hjälp till utveckling i kärnämnena, svenska, engelska och matematik, har man valt att nivågruppera eleverna, och de svagaste eleverna i svenska och matematik tar specialpedagogen hand om, men det sker en ständig

diskussion om vilken grupp eleven skall tillhöra. Det innebär att denna grupp elever går hos specialpedagogen på sina matematik- och svensklektioner, men att de ibland byter nivågrupp.

(29)

29

4.1.3 Ämnesspecifik hjälp

Specialhjälpen ges i huvudsak i matematik och svenska men i vissa undantagsfall i andra ämnen. Resursbristen gör att det inte finns en specialpedagog med

ämneskompetens i andra ämnen utan där hänvisas man till läxhjälp och en del av ovan nämnda tekniska hjälpmedel. Ett annat sätt att hjälpa eleverna är att lära dem

studieteknik. Eftersom hjälpen som erbjuds är högst individuell lämnas olika stöd beroende på behov, men den gemensamma nämnaren i intervjuerna är språkproblem. Specialpedagogen efterlyser att man tidigt kontrollerar språkförmågan hos barn. Gärna att man inför det som en del i fyraårskontrollen på barnavårdscentralen. Detta för att tidigt upptäcka brister i språket och kunna sätta in tidig hjälp. Med detta betonas språkproblemet som något väldigt viktigt och vanligt. Ett problem kan vara att eleven inte har varit i landet så länge och lärt sig språket och därför får problem i samtliga ämnen genom att de har svårt att förstå vad som står i böckerna. De påpekar ofta inlärningsproblem och förståelseproblem när det gäller läsning i SO-ämnen som ett exempel. Här erbjuder de när det är möjligt böcker i lightversion, det vill säga att det är lättare att förstå innehållet i böckerna.

4.1.4 Studiestöd

Det händer att föräldrar och elever efterfrågar hjälp men att de oftast inte vet i vilken form de behöver hjälp mer än att de behöver någon form av studiestöd. Ett ovanligt exempel på en elev som själv ber om hjälp som specialpedagogen ger är en elev som ”går i åttan som säger kan du hjälpa mig med det och det” (specialpedagog, 2009), men det är ovanligt att de har den insikten. Föräldrarna bryr sig men har själv svårt att hjälpa till. Här tipsar specialpedagogen om olika knep som föräldrarna kan använda för att hjälpa sina barn. Specialpedagogens arbete är en kombination av en speciallärares och en specialpedagog. Skolan erbjuder allmän läxhjälp till samtliga elever och det ligger sist på schemat efter ordinarie lektionstid. Många elever har svårt att få en lugn plats hemma att studera i på grund av deras sociala situation. Det passar många bra att sitta i skolan och göra läxor eftersom det finns lugn och ro och en vuxen som kan hjälpa dem, men tyvärr dock ingen som har specifika ämneskunskaper. För de elever som riskerar att inte få godkänt i kärnämnena erbjuds extrahjälp i årskurs åtta och nio.

(30)

30

Den idealiska strukturen på specialpedagogiska arbetet skulle vara att ha fler specialpedagoger, minst en i varje arbetslag så att det kan bli färre antal elever i varje grupp säger både rektor och specialpedagog, vilket skulle ytterligare hjälpa ännu fler elever till bättre resultat.

4.2 Enkäter med elever

I den här enkätundersökningen är könsfördelningen på dem som svarar varit 37 procent pojkar och 63 procent flickor. Skalorna i diagrammen nedan anges i procent.

I första frågan ber vi elever att ta ställning till följande påståenden som handlar om vad som skulle kunna påverka betygen eller hjälpa till att nå målen.

I första påståendet svarar över 50 procent att det stämmer precis eller stämmer delvis att mer hjälp av läraren hade fått dem att prestera bättre. Även drygt 50 procent säger att det stämmer eller stämmer delvis att de vill ha lärare som

förklarar bättre. Nästan åttio procent säger att det stämmer precis eller stämmer delvis att en tystare arbetsmiljö hade påverkat betygen.

På påståendena om

stödundervisning hade hjälpt mig att få bättre betyg svarar en övervägande del att varken stödundervisning eller

läxhjälp hade påverkat betygen.

Figur 7 Figur 6

(31)

31 När det gäller påståendet om

språk och svenskundervisning svarar 65 procent att mer svenska i skolan inte hjälper dem att få högre betyg. Det innebär att 35 procent skulle behöva ytterligare

svenskundervisning för att öka chanserna till bättre betyg.

Vi frågar också om eleverna hinner med på lektionerna och då har vi fått fram följande resultat:

Vad vi kan se i detta diagram är att 81 procent sällan eller aldrig upplever att de har problem med att hinna med på

lektionerna. Värt att tänka på är att 1/5 har svårt att hinna med på lektionstid.

På vår tredje fråga om eleverna har varit hos specialpedagog svarar 16 procent att de varit hos specialpedagog och av dessa svarar 70 procent att de har stödundervisning i svenska, övriga 30 procent i matematik. Anmärkningsvärt är att inga alls behöver extra hjälp i engelska, fast att det är ett kärnämne.

Figur 11 Figur 10

Figur 9 Figur 8

(32)

32

I nästa fråga undersöker vi hur stödet påverkar de elever som uppgett att de går hos specialpedagog för att få bättre resultat eller nå upp till målen.

Här kan man se att alla som får stödundervisning får vad de frågar efter, men värt att notera är att 40 procent säger att stödundervisning hjälper att få bättre resultat. Detta innebär att knappt 60 procent anser att stödundervisningen inte hjälper

dem att förbättra sina skolresultat. Anmärkningsvärt är att nästan 30 procent vill delvis ha mer stödundervisning trots att samtliga anser att de får det stöd de behöver.

Slutligen frågar vi hur många som känner till hur målen ser ut för att få godkänt i skolan. Här kan vi konstatera att endast 70 procent känner till målen för att bli godkänd i skolan.

4.3 Sammanfattning av resultat av elevenkät

Vår enkätundersökning stämmer bra överens på tidigare forskning i ämnet som visar på att merparten av dagens elever vill ha engagerade kunniga lärare där elever och lärare får möjlighet att arbeta i små elevgrupper i en lugn skolmiljö. Att specialpedagogen är till ett stöd i klassrummet och kan ge tips till läraren på olika sätt att lära ut sitt ämne är också vad elever önskar. En ganska stor del av eleverna önskar sig en större mängd svenskundervisning för att på det sättet öka sina chanser att höja sina betyg i alla ämnena. Andelen av de elever vi undersöker har 16 procent varit hos specialpedagogen

Figur 13 Figur 12

(33)

33

vilket stämmer väl överrens med riksgenomsnittet. Anmärkningsvärt är att alla som varit hos specialpedagogen anser att de fått den stödundervisning man har behövt.

5. Sammanfattande analys och diskussion

Vi har undersökt som vi beskriver i vårt syfte hur det särskilda stöd som elever behöver för att nå målen motsvarar det som skolan erbjuder, och för att få svar på det undersöker vi det från rektorns, specialpedagogens och elevens synvinkel. I litteraturen får vi fram från elever som har gått i grundskolan och numera går på IV-programmet, hur de har upplevt stödet från grundskolan. I litteraturen kan vi också se att sättet att arbeta med elever i behov av särskilt stöd skiljer sig stort mellan olika skolor i landet och behovet som eleverna har likaså. Dessutom har vi studerat vetenskapliga rapporter som ligger till grund för skolornas arbetssätt för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har

intervjuat skolpersonal samt gjort enkätundersökningar på elever i årskurs 8 och 9. I arbetet ser vi vissa gemensamma nämnare som tas upp i såväl litteraturen som av skolpersonal och elever.

5.1 Vad har skolan för tanke med sitt arbete med elever i behov av

särskilt stöd?

Skolans tanke med särskilt stöd är att alla skall klara minst godkänt i samtliga ämne. I styrdokumenten beskriver man att i en skola för alla skall alla ha möjlighet att lyckas i skolan, men vad menas med att lyckas? Det är att få godkänt, men det är alltid någon som inte klarar det, någon som avviker och det är de som skall få erbjudande om särskilt stöd. Här kan vi se i styrdokumenten att det är ett av skolans uppdrag att få så många som möjligt godkända. I övrig litteratur definieras oftast det normala som att man har fått godkänt och i skolan kämpar man med det genom att ge elever som inte hänger med olika sorts stöd. Stöd kan ges inom skolan i olika former, allt från att läsa upp frågor på prov till dyra avancerade datorprogram. Här är det skolans personal och ytterst rektor som avgör vilket stöd som skall tilldelas varje enskild elev. Vi kan här notera att det kan

(34)

34

skilja mycket från skola till skola hur väl elevens extra behov möts. Det hänger ofta på vilka resurser som finns på skolan.

5.2 Anledningar till att man inte når målen

De centrala anledningarna till att man inte når målen är språkproblem, studiemiljön i skolan, elevens socioekonomiska bakgrund, inlärningssvårigheter, socioemotionella problem.

Här kan man se att språket är en avgörande faktor. Detta nämns både i intervjuer och litteraturen vi läst och det handlar om att kunskapsspråket inte är tillräckligt utvecklat hos många elever. Av de elever som går IV-programmet önskar många att de skulle vilja ha mer språk på schemat för att lära sig bättre svenska. De tycker själva att det är så viktigt att de skulle vilja ersätta en del ämnen med just svenskundervisning.

Anledningen är att man inte vill ha extraundervisning sent på dagen eftersom man då ofta är trött efter en hel skoldag, samt att man vill ha en bättre chans att klara skolan. En flexiblare hantering av timplaner och scheman skulle kunna lösa detta problem där man ser mer till elevens bästa än till lärarens bekvämlighet. Här kan man se detta som ett strukturproblem och organisationsproblem att lösa för skolan eftersom det kräver fler av vissa lärare och kanske färre av andra. I litteraturen har vi fått fram att man inte alltid märker att kunskapsspråket är för svagt hos eleven förrän det är för sent. Det är ett större problem än bara för ämnet svenska, eftersom problemet spiller över på övriga ämnen. Av de elever vi undersöker i enkäten önskar 35 procent att de skulle vilja ha mer svenskundervisning och att det skulle höja deras betyg. Om man inte förstår vad som är skrivet och vad som blir sagt kommer man att ha stora svårigheter att klara skolan, eftersom det är mycket svårt att följa med på lektioner och läsa i läroböcker och förstå sammanhanget. Att inte förstå, kan förutom rent språkligt, också vara att man inte alltid riktigt vet vad man skall lära sig i skolan. Vi har fått fram att 30 procent av de vi

intervjuar inte känner till vad kursmålen är i skolan. Vi tror att ett skäl till att några elever inte når målen kan vara just detta och då skulle en bättre kommunikation mellan lärare och elev vara en lösning för att minska behovet hos dessa elever. Antal elever med annat modersmål än svenska har fördubblats under en tioårsperiod och Skolverket har konstaterat att man ger på väldigt många skolor för lite stöd i språkundervisning. Vi

(35)

35

har i intervjuerna fått bekräftat att behovet kan vara olika och att man på en del skolor gör mycket för att hjälpa elever medan man inte gör lika mycket på andra skolor. Enligt litteraturen skiljer sig behovet av särskilt stöd väldigt mycket och vi har kommit fram till att dagens fördelning av skolpengen gör att resursfördelningen inte följer behovet utan eleven.

Studiemiljön är ett annat problem som tas upp och som är relaterat till att nå skolans mål. I vår enkätundersökning önskar nästan 80 procent att de skulle vilja ha en lugnare miljö och även litteraturen stödjer att en lugn lärandemiljö krävs för att nå bra

studieresultat. På den här punkten är det ganska uppenbart att skolan har ett stort ansvar att se till att eleverna får en bra arbetsplats, särskilt med tanke på att eleverna har skolplikt. Som studiemiljö kan man inkludera både hemmiljö och skolmiljö. Med tanke på att familjer kan vara trångbodda och kan ha svårt att ordna en lugn plats i hemmet för att studera samt att alla inte har den tekniska utrustning som skolan kräver för att på ett bra sätt lösa skoluppgifter, borde det vara alla skolors skyldighet att erbjuda eleverna en lugn plats för att göra läxor i skolan. Vi är övertygade om att denna enkla metod skulle bidra till att fler elever skulle få bättre resultat i skolan. En lösning på detta kan vara att man på schemat har läxläsning istället för håltimme, alltså en lokal som står till

elevernas förfogande att göra läxor i, och att där finns en vuxen som kan hjälpa till. De elever som har studievana föräldrar som är engagerade i sina barns skolgång har lättare att få särskilt stöd om det skulle behövas, vilket beror på att föräldrarna reagerar snabbare och känner till vilka krav man kan ställa på skolan. Vi ser också motsatsen att många elever glöms bort, speciellt tysta elever, ofta flickor som skulle behöva särskilt stöd men inte får det. Här är det viktigt för skolan att uppmärksamma alla barns behov så att ingen glöms bort. Inga elever skall få gå igenom hela skolan för att i slutet av sin skolgång upptäcka att man inte klarat skolan. Tidiga stödinsatser ökar chansen att klara målen i skolan.

I dagens skola är det vanligt med individuellt arbete och det anses vara en av

orsakerna till att svaga elever inte klarar skolan. Att undersöka själv när man är för ung är inte lätt och om man inte är studiemotiverad eller har inlärningssvårigheter blir det lätt att man kommer efter hela vägen i grundskolan. Det blir otydligt att veta vad man skall lära sig och varför. Det finns en risk att ribban läggs för lågt med denna

studieteknik vilket missgynnar högre studier i nästa steg i skolutbildningen, men också redan i grundskolan. Man skjuter också över ansvaret från läraren till eleven, och det kan vara svårt för eleven att veta vilka metoder man skall använda för att lära sig, och

(36)

36

det kan resultera i att behovet av särskilt stöd ökar hos eleven. Här krävs det att läraren hela tiden kontrollerar elevens kunskaper, risken är annars överhängande att svaga elever inte klarar sig.

I intervjuerna framkommer det ofta att eleverna behöver mer tid för att lära sig olika saker. I enkäterna är det var femte elev som efterfrågar mer tid för att hinna med skolan och specialpedagogerna säger att grupperna är för stora. Man önskar mindre grupper där varje elev skulle få mer tid och hjälp. Här kan specialpedagogens uppgift vara att lära ut studieteknik och ämneskunskap så att var och en kan arbeta mer självständigt. En lösning som vi har märkt på flera skola är att man nivågrupperar. Detta gör man av flera anledningar vilket det finns både fördelar och nackdelar med. Nackdelen kan vara att man stigmatiseras i den nivågrupp man hamnar i och ens självbild blir att man inte kan, vilket gör att man riskerar att gå hos specialpedagog under mycket lång tid av sin skolgång. Fördelarna är att det blir mer homogena grupper där varje elev kan få den hjälp den behöver, dels för att det är mindre grupper men också för att det finns

gemensamma behov. Dessutom finns det möjligheter att individanpassa undervisningen på ett lättare sätt och samtliga elever kan bli stimulerade att öka sin kunskap. Vi menar att kunskapsmässigt jämbördiga elever har lättare att driva varandra framåt till skillnad från elever som ligger för långt ifrån varandra kunskapsmässigt. Det är ju trots allt kunskapen som skall bedömas i ett målrelaterat betygsystem. En annan fördel är att svagbegåvade elever med kontinuerlig hjälp i exempelvis svenska kan klara målen i en vanlig klass, utan att riskera att hamna i en negativ spiral.

5.3 Stödinsatser

Det finns flera olika orsaker som kan räknas som resurser. Dels kan det vara pengar och då får vi fram att skolor skulle behöva en annan resursfördelning av pengar. Det tilldelas idag lika till alla skolor och inte efter skolans behov enligt Skolverkets senaste rapport (2009). Det är närmast själklart att det finns olika behov ekonomiskt i ett sådant segregerat samhälle som vi lever i. I Skolverkets rapport skriver man att skillnaderna mellan skolor i landet varierar, och vi kan se att det på grund av brist på resurser finns för få specialpedagoger på en del skolor, och att man till och med på en del inte kan erbjuda hjälp i alla ämnen för att få godkänt. Här kan vi se att skolorna koncentrerar sig

Figure

Figur 1: Löpandebandprincipen –  skolans utopi, att alla skall klara  målen. Det fungerar inte i
Figur 4: Andel elever i procent i  grundskolan med annat modersmål än  svenska
Figur 7 Figur 6
Figur 11 Figur 10
+2

References

Related documents

Att det är risken att inte nå målen som är det utmärkande för dessa elever instämmer även L2 i, och förklarar att ”Om man som lärare har en varierad

Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt eller i form av anpassad studiegång enligt får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt

För att eleverna i behov av särskilt stöd skulle kunna nå målen arbetade de flesta lärarna med olika specialåtgärder eftersom alla lärare i studien sa att det inte fanns

Persson (2004) menar att det är viktigt att alla pedagoger i skolan har en förförståelse kring elever i behov av särskilt stöd och att de ska kunna organisera arbetet på ett

To gain the highest market share possible in developing countries Volvo could try and move away from the “signalling high status and prosperity” that they do in

Anledningar kan även vara strategiska, detta innebär att företaget väljer outsourcing på grund av ökad flexibilitet och att få tillgång till specialkompetens eller resurser

De fritidslärare som ansåg att de hade för lite kunskap menade på att det de fick i kursen gav inte en trygghet för att kunna börja arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Modersmålslärarna upplever att det saknas stöd både på skolorna i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd och inom de egna modersmålsverksamheterna. En