Sjuksköterskor som lämnar vården - en kvalitativ studie

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Sjuksköterskor som lämnar vården

En kvalitativ studie

Nurses leaving clinical practice

A qualitative study

Amelie Sanner

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

Sammanfattning

Både i Sverige och internationellt är det brist på sjuksköterskor. Det behöver utbildas fler sjuksköterskor, men det finns också tendenser som visar att många sjuksköterskor väljer att byta yrke under sitt arbetsliv. Bristen på sjuksköterskor leder till ökad risk för vårdskador samt en sämre arbetsmiljö för den personal som stannar kvar. Med hjälp av en kvalitativ ansats är därför syftet med den här studien att analysera sjuksköterskors reflektioner kring deras beslut att byta yrke. Frågeställningarna som undersöks i studien är vilka faktorer sjuksköterskorna beskriver som avgörande för sitt karriärbyte, samt hur sjuksköterskorna beskriver sin egen beslutsprocess vid valet att byta yrke. I studien har sju sjuksköterskor som idag har en annan yrkestitel eller är studerande inom ett annat område inkluderats. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen roller och

beslutspunkt, hämtade från Life-span – Life-space theory, samt begreppen livstema, yrkespersonlighet och karriäranpassningsförmåga, hämtade från Career Construction

theory. Det framkommer i studien att sjuksköterskorna har haft en lång beslutsprocess där de beskriver sig själva som aktörer för sitt eget beslut. Två orsaker till karriärbyte har varit behovet av förändring samt den kravfyllda yrkesrollen som inte alltid vägs upp av meningsfullheten i deras arbete. Ett yrke som upplevts spännande tidigare behöver inte nödvändigtvis ge samma stimulans ett antal år senare. Resultatet visar även att sjuksköterskorna upplever trygghet i att ha sin utbildning, vilket skapat mod till att pröva en annan bana.

Nyckelord: beslutsprocess, career construction theory, karriärbyte, life-span- life-space theory, sjuksköterska

Förord

I mitt förord vill jag passa på att tacka de sjuksköterskor som tagit sig tid att samtala med mig och berätta om sina tankar kring varför de valt att byta yrke. Tack också till alla er som engagerat er och hjälpt till att förmedla kontakt med dessa personer. Jag vill också tacka min handledare Niklas Gustafson för hjälp att komma vidare med och utveckla min studie. Slutligen ett stort tack till de av mina kursare som jag har haft som stöd, utmanare och bollplank under den intensiva perioden av arbete med studien, då särskilt: Jennifer Evald, Fridolina Hulthén och Marie Nilsson.

Innehållsförteckning

1.  Inledning  ...  7  

1.1   Syfte  och  frågeställningar  ...  8  

1.2   Bakgrund  ...  8  

1.2.1  Flykten  från  sjuksköterskeyrket  ...  8  

1.2.2  Definition  av  sjuksköterskor  utanför  yrket  ...  9  

1.2.3  Definition  av  karriärbyte  ...  9  

1.3  Disposition  ...  9  

2.  Tidigare  forskning  ...  11  

2.1  Yrkesrollen  ...  11  

2.2  Möjligt  att  återgå  till  klinisk  verksamhet  ...  12  

2.3  Sjuksköterskors  orsaker  till  att  byta  yrke  ...  12  

2.3.1.  Lön  ...  12  

2.3.2  Arbetsbelastning  ...  13  

2.3.3  Karriärmöjligheter  ...  14  

2.3.4  Övriga  orsaker  till  karriärbyte  ...  14  

2.4  Sammanfattning  ...  15  

3.  Teoretisk  referensram  ...  16  

3.1  Life-­‐span  -­‐  life-­‐space  theory  ...  16  

3.1.1  Roller  ...  17  

3.1.2  Decision  point  ...  17  

3.2  Career  Construction  theory  ...  17  

3.2.1  Life  theme  ...  18  

3.2.2  Vocational  Personality  ...  18  

3.2.3  Career  Adaptability  ...  19  

3.3  Begreppens  användning  i  studien  ...  19  

4.  Metod  ...  20  

4.1  Metodval  ...  20  

4.2  Urval  av  respondenter  ...  21  

4.3  Datainsamling  ...  21  

4.5  Etiska  ställningstaganden  ...  23  

4.5.1.  Förförståelse  ...  23  

5.  Resultat  och  analys  ...  25  

5.1  Önskan  om  förändring  ...  25  

5.2  Yrkesrollens  krav  ...  26  

5.3  Ett  beslut  som  fått  ta  tid  ...  28  

5.4  Ett  beslut  som  fattats  inifrån  ...  29  

5.5  En  trygghet  att  ha  sjuksköterskekompetens  ...  31  

5.6  Sammanfattande  analys  ...  32  

6.  Diskussion  ...  34  

6.1  Resultatdiskussion  ...  34  

6.1.1.  Implikationer  för  studie-­‐  och  yrkesvägledning  ...  35  

6.2  Metod-­‐  och  teoridiskussion  ...  36  

6.3  Förslag  till  vidare  forskning  ...  37  

Referenslista  ...  38  

1. Inledning

I Sverige finns en stor brist på grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor och 75 procent av privata och offentliga arbetsgivare idag uppger att de upplever en brist på nyutexaminerade sjuksköterskor (Statistiska Centralbyrån [SCB] 2017a, 42, 47). En ännu större brist på sjuksköterskor med erfarenhet rapporteras. Bristen på sjuksköterskor uppges ha ökat under de senaste åren (ibid). Arbetsförmedlingens prognos visar att det är mycket liten konkurrens om sjuksköterskejobben över hela landet samt att prognosen förväntas vara densamma även de kommande fem åren (Arbetsförmedlingen 2018).

Den allra största anledningen till bristen på sjuksköterskor är en ökande befolkningsmängd (Socialstyrelsen 2018, 22). För att möta upp det ökande behovet har det enligt Arbetsförmedlingen (2018) inte utbildats tillräckligt många nya sjuksköterskor. Bristen på arbetskraft beskrivs även ha att göra med att många sjuksköterskor väljer att byta yrke istället för att fortsätta som sjuksköterska. Att sjuksköterskor byter profession beskrivs även som ett globalt problem som bland annat uppmärksammats i den omfattande europeiska studien Nurses Early Exit Study ([NEXT] 2011). NEXT argumenterar för att det verkar vara vanligare att sjuksköterskor byter yrke jämfört med andra yrken (ibid).

Socialstyrelsen (2018, 45, 57-60) har nyligen släppt en rapport som visar att bristen på sjuksköterskor ökar risken för vårdskador. Låg bemanning och bristande kompetens på arbetsplatsen leder till ökad arbetsbelastning, mer stress och otillräcklig kontinuitet i arbetet för den personal som stannar kvar. I och med att erfarna sjuksköterskor lämnar professionen försvinner viktig kompetens från vården (ibid). Rapporten aktualiserar problematiken med bristen på sjuksköterskor, och då även problematiken kring sjuksköterskor som lämnar professionen.

Mycket av den forskning som finns tillgänglig är baserad på kvantitativ data, även om Hallin och Danielsson (2008) är exempel på forskare som valt att använda sig av en kvalitativ ansats. Det gör att det underlag som finns ger en god bild av orsaker till sjuksköterskors val att byta yrke, men att mindre hänsyn har tagits till frågor som att

problem som finns kring arbetsvillkoren. I min studie vill jag fortsätta bygga på den forskning som finns och konstruera frågor som bidrar till att sjuksköterskornas berättelser blir mer än kvantitativ statistik.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att analysera sjuksköterskors reflektioner om deras beslut att byta yrke.

Utifrån studiens syfte har följande två frågeställningar formulerats:

• Vilka beskriver sjuksköterskorna som de avgörande faktorerna för beslutet att byta yrke?

• Hur beskriver sjuksköterskorna sin egen beslutsprocess om deras val att byta yrke?

1.2 Bakgrund

Här följer en kort beskrivning av statistiken kring det som beskrivs som en flykt från sjuksköterskeyrket. Jag presenterar även en definition av sjuksköterskor utanför yrket samt en definition av karriärbyte.

1.2.1 Flykten från sjuksköterskeyrket

Det som i media många gånger framställs som att det finns en flykt från sjuksköterskeyrket är inte en fastställd sanning. Sveriges kommuner och landsting ([SKL] 2018) menar att sjuksköterskeflykten är en myt och att det är andra orsaker som gör sjuksköterskebristen så stor. Det vi vet är att statistiken i Sverige visar att det är 111 000 personer under 65 år som idag har en sjuksköterskeexamen, och av dem arbetar ungefär åtta procent utanför vård- och omsorgssektorn och har en annan yrkestitel (SCB

2017b, 10-12). Forskning visar även en tendens till att ännu fler sjuksköterskor går i tankar kring att byta yrke. Två olika studier beskriver att mellan 20 och 26 procent av sjuksköterskorna går i tankarna kring att byta yrke (Rudman, Gustavsson och Hultell, 2014, 620; Flinkman et al. 2008, 736).

1.2.2 Definition av sjuksköterskor utanför yrket

I den här studien har jag valt att använda samma definition på sjuksköterskor utanför yrket som i rapporten från SCB (2017b, 12). Det är ungefär 77 procent av sjuksköterskorna i Sverige som arbetar inom vård och omsorg. Det finns även sjuksköterskor som arbetar utanför vården, till exempel inom företagshälsovård. Dessa utgör cirka sex procent av alla sjuksköterskor. Ytterligare nio procent arbetar inom vården med andra yrken, till exempel innehar en chefsposition. De sjuksköterskor jag har valt att inkludera i studien tillhör de återstående åtta procenten som arbetar utanför vården med en annan yrkestitel. En del av dessa sjuksköterskor har idag ett helt annat yrke medan en del arbetar som till exempel vårdlärare eller utredare (ibid).

1.2.3 Definition av karriärbyte

Med karriärbyte menar jag personer som gått från en yrkestitel till en annan. Studien utgår från två teorier där karriär definieras i ett brett sammanhang, karriär är inte bara yrkeslivet utan skapas utifrån ett större perspektiv (se kapitel 3). Trots det väljer jag att i studien använda begreppet karriärbyte, då det är ett mer etablerat begrepp än till exempel yrkesbyte.

1.3 Disposition

Efter det här inledande kapitlet som har beskrivit studiens syfte och problemområde kommer tidigare forskning som finns i ämnet att lyftas fram. Därefter följer ett kapitel där de teoretiska begrepp som studiens resultat kommer att analyseras utifrån att presenteras. Kapitlet därpå lyfter fram den metod som använts för studien inklusive

analysmetod och etiska ställningstaganden. Efter det kommer resultat och analys att presenteras i ett och samma kapitel. Avslutningsvis kommer jag att diskutera det resultat som framkommit och den metod som använts i ett diskussionskapitel. I det avslutande kapitlet ges även förslag till vidare forskning.

2. Tidigare forskning

Det har genomförts många studier, både i Sverige och globalt, de senaste åren som syftar till att bättre kunna förstå bakgrunden till att så många sjuksköterskor väljer att byta profession. För att avgränsa presentationen av den tidigare forskningen har jag valt att nedan uteslutande presentera tidigare forskning som genomförts i Sverige, samt studier som ingår i det delvis EU-finansierade projektet NEXT (2011). Kapitlet är uppdelat genom att först beskrivs sjuksköterskans yrkesroll och sedan presenteras orsaker till sjuksköterskors val att byta karriär. Efter det avslutar jag med att sammanfatta den tidigare forskningen och kort diskutera dess betydelse för studien.

2.1 Yrkesrollen

Arbetslivsinstitutet har i en rapport redogjort vårdpersonals syn på sina roller i organisationen och i sitt arbete (Pingel och Robertsson 1998, 1-2). När sjuksköterskorna i studien berättar om sitt arbete beskrivs yrkesrollen som en person som är spindeln i nätet. Med det menar sjuksköterskorna att de är länken mellan exempelvis olika vårdinrättningar, anhöriga, andra vårdgivarroller och patienterna. Det berättas att alla dessa bollar att hålla i luften gör att arbetet ofta upplevs som splittrat med krav från många olika håll (ibid, 27-28). Även i Camilla Thunborgs (1999, 232-233) doktorsavhandling framhävs sjuksköterskans mångfacetterade roll. Sjuksköterskan förväntas dela sin tid och uppmärksamhet mellan många olika önskningar och arbetet avbryts ofta i samband med att något mer angeläget hastigt dyker upp (ibid).

Sjuksköterskorna ger även bilden av att de upplever att den patientkontakt de har inte är tillräcklig för att de ska uppleva att de gör ett bra arbete. Många av de tillfällen som de har att träffa patienterna är korta och ytliga med en specifik arbetsinsats som exempelvis att dela ut mediciner (Pingel och Robertsson 1998, 27-28). Sjuksköterskorna skildrar sin yrkesroll som en många gånger svår mellanposition då

sjuksköterskan förväntas vara arbetsledare men även följa läkarens beslut (Pingel och Robertsson 1998, 35; Thunborg 1999, 232).

2.2 Möjligt att återgå till klinisk verksamhet

Enligt SCB (2017b, 17-22) rapporteras att så många som 60 procent av de sjuksköterskor som valt att byta yrke att de håller dörren öppen för att återvända till professionen. Det var enbart 30 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna som angav att de absolut inte kunde tänka sig att återgå till ett arbete som sjuksköterska inom vård och omsorg. För att återvända till yrket beskrivs att de faktorer som fått sjuksköterskorna att lämna yrket behöver förändras. Betydelsefulla orsaker till att byta bana är arbetsvillkor, arbetsmiljö, intresse för ett annat yrke, brist på karriärmöjligheter och svårt att kombinera arbete och familj (ibid). Flera av dessa orsaker beskrivs mer ingående i nästa stycke.

2.3 Sjuksköterskors orsaker till att byta yrke

Det här kapitlet delas upp i flera underrubriker för att tydligt visa på de olika orsaker som framkommit i tidigare forskning kring sjuksköterskors beslut att byta yrke.

2.3.1. Lön

Ett starkt incitament för missnöje kring arbetssituationen handlar om lönesituation (Flinkman et al. 2008, 735, Fochsen et al. 2005, 340; Hallin och Danielson 2008, 65; SCB 2017b, 17). Yngre sjuksköterskor anser att låg lön är ett större incitament för dem att genomföra ett karriärbyte än vad deras äldre kolleger uppger (Fochsen et al. 2005, 340; SCB 2017b, 20).

Även Hallin och Danielson (2008, 63-65) kommer fram till att lönenivån är något som sjuksköterskor reflekterar kring. I deras studie har sjuksköterskor intervjuats kring deras upplevelser om sitt arbete och sin karriärutveckling. När sjuksköterskorna i

studien berättar om lönesituationen framkommer det att de inte tycker att deras arbetsgivare uppskattar det arbete de gör. Det visas inte heller i lönekuvertet när arbetsbördan ökar (ibid). Även rapporten från SCB (2017b, 20) visar att över hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna angav lönen i förhållande till arbetsbörda som en orsak att byta yrke. I studien av Flinkman et al. (2008, 735) framkommer det att lönen är den största orsaken till att sjuksköterskorna funderar på att byta yrke, och då framkommer särskilt lönen i förhållande till sjuksköterskans ansvar.

2.3.2 Arbetsbelastning

Arbetstillfredsställelse skapas trots att arbetet kan vara stressigt, med dåliga arbetstider och med en lön många inte är nöjda med. Dock beskrivs arbetsbelastningen som ökande vilket resulterar i en anledning till att söka sig utanför yrket (Hallin och Danielsson 2008, 65). Rudman, Gustavsson och Hultell (2014, 619-620) har genomfört en longitudinell studie som handlar om sjuksköterskors tankar kring att lämna sin profession under de första fem åren i sin yrkeskarriär. Studiens resultat visar att utbrändhet är en stor riskfaktor bland dessa sjuksköterskor och så många som upp till var femte individ av sjuksköterskorna som deltog i studien hade funderat på att byta profession (ibid).

Hallin och Danielson (2008, 65) har även funnit att sjuksköterskor beskriver sitt yrke som något de är stolta över att utföra. Däremot så finns det en oro hos många sjuksköterskor att inte klara av ett helt yrkesliv inom professionen. Sjuksköterskorna upplever att arbetsbelastningen är ökande och flera upplever att det bidrar till att de inte kan ge vård med samma höga kvalitet som tidigare (ibid). Något som framställs som ett problem är den onda cirkeln som startar när allt fler sjuksköterskor säger upp sig. I Socialstyrelsens (2018, 51) rapport lyfts det fram vilka problem den personal som stannar kvar på sin arbetsplats kan uppleva genom att de får högre arbetsbelastning. Exempel på problem som uppstår är ökad stress, sämre kommunikation och sämre kontinuitet i arbetet, vilket alla är problem som kan bidra till minskad patientsäkerhet (ibid).

2.3.3 Karriärmöjligheter

Bland de orsaker som finns till att sjuksköterskor väljer att byta karriär beskrivs bristen på möjligheter att uppfylla sina professionella förväntningar som en. Även om det finns många vidareutbildningar upplever många sjuksköterskor att vidareutbildningen inte ger tillräcklig tillfredställelse vare sig gällande lön eller att uppleva sig klättra på

karriärstegen (Fochsen et al. 2005, 341-342). Pilhammar Andersson (2001, 89-91) har

undersökt vad sjuksköterskor som genomför en vidareutbildning upplever att deras vidareutbildning ger dem. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en större tillfredställelse med sitt arbete och ett ökat självförtroende. Dock visar resultatet även på att sjuksköterskorna inte upplever att vidareutbildningen ger dem en tillräcklig löneförhöjning, ingen ökad auktoritet i sitt arbete och inte heller ökad möjlighet att själv påverka sin arbetssituation (ibid).

2.3.4 Övriga orsaker till karriärbyte

Flera av sjuksköterskorna, cirka 55 procent, som deltog i SCB:s (2017b, 17-19) undersökning anger som en av anledningarna till att de valt att byta yrke att de blev intresserade av ett annat yrke. Dessa sjuksköterskor har inte i lika stark utsträckning som de andra ansett att arbetsmiljö och arbetsvillkor spelat in i lika stor roll på valet att byta karriär.

Strax över 20 procent av sjuksköterskorna har angett att de valt att sluta som sjuksköterska eftersom de upplever det som svårt att kombinera arbetet med familjelivet (SCB 2017b, 17). Dock visar studien av Fochsen et al. (2005, 342) att svårigheten att kombinera arbetet med familjelivet inte är en orsak till att byta karriär. Fochsen et al. (2005, 342) föreslår att en möjlig orsak till att det inte anses som ett problem är att många vårdavdelningar idag arbetar med önskescheman samt att det finns välfungerande barnomsorg i Sverige. Arbetstider kan dock även uppfattas som ett problem oavsett om sjuksköterskan har en familj att ta hänsyn till eller inte. Sjuksköterskorna i studien av Flinkman et al. (2008, 736) är unga (under 30 år), och de uppger arbetstider som tredje viktigaste orsaken till karriärbyte. Treskift uppges vara tröttande och många sjuksköterskor önskar ett arbete med regelbundna arbetstider (ibid).

2.4 Sammanfattning

Tidigare forskning visar att det finns olika anledningar till att sjuksköterskor väljer att byta yrke, däribland lön, hög arbetsbelastning och bristande karriärmöjligheter. Det beskrivs även att sjuksköterskor som i själva verket trivs i sin yrkesroll funderar på att byta yrke då bristen på arbetskraft påverkar arbetsmiljön i allt för hög grad. Yrkesrollen beskrivs som mångfacetterad samt som en mellanroll med krav från flera olika håll. Majoriteten av sjuksköterskor som valt att byta yrke kan tänka sig att återgå till ett arbete inom vård och omsorg om det sker förändringar som gör att faktorerna som initierade ett yrkesbyte förbättras. Tidigare forskning har främst fokuserat på orsaker till sjuksköterskors beslut vilket är en av mina frågeställningar. För att belysa beslutsprocessen tror jag att orsakerna till yrkesbytet behöver lyftas fram även i den här studien då orsakerna till bytet antas vara en stor del i sjuksköterskornas beslutsprocess. Det finns även skäl att anta att sjuksköterskorna i sina reflektioner kommer att lyfta fram sin syn på yrkesrollen och de arbetsuppgifter rollen innebär vilket gör det relevant att lyfta fram tidigare forskning kring sjuksköterskors uppfattning av yrkesrollen. I kommande kapitel kommer de teoretiska begrepp som jag valt att använda för att analysera studiens resultat att presenteras.

3. Teoretisk referensram

I det här kapitlet övergår jag till att beskriva den teoretiska referensram som det empiriska materialet kommer analyseras med. Jag har valt att använda begrepp från två olika teorier. Begreppen jag kommer att analysera empirin med är hämtade från Donald Supers teori Life-span - Life-space theory samt Mark Savickas teori Career Construction theory. Super och Savickas har en historia av att ha arbetat en hel del tillsammans och Savickas har utvecklat sin teori från Supers, vilket innebär att de begrepp som Super använder även återkommer i Savickas teori. Det gör att de båda teorierna fungerar väl tillsammans och de kan ses som att de kompletterar varandra. Teorierna är valda utifrån att de belyser beslutsprocessen i relation till karriärval. Teorierna belyser även individens strävan mot att matcha sig själv och sin personlighet mot sitt eget yrkesliv.

3.1 Life-span - life-space theory

Supers teori beskriver att individens karriär konstrueras under ett helt liv. Karriär konstrueras genom ett växelspel mellan inre motivatorer, så som intressen och förmågor, samt mellan yttre omständigheter, så som praktiska erfarenheter och arbetsmarknad. Individen genomgår under sin livstid fem olika stadier: utveckling, upptäckande, etablering, upprätthållande och lösgörande. I den rörliga arbetsmarknad som finns idag växlar ofta en individ mellan dessa olika faser (Amundson, Harris-Bowlsbey och Niles 2014, 19-21). Ett begrepp som är framträdande i Supers teori är begreppet roll. Begreppet kommer att användas i den här studien och presenteras därför separat i nästa kapitel. Ett annat begrepp som används av Super är decision point, vilket också beskrivs nedan. Dessa båda begrepp går in i varandra och behöver därför förstås tillsammans.

3.1.1 Roller

Super (1980, 282-286) menar att en människas karriär är uppbyggd på de olika roller en människa besitter under sin livstid. Karriären är inte enbart uppbyggd på de arbetsuppgifter som en människa har utan ska ses i ett större perspektiv där olika roller påverkar varandra. Under det som kallas livsförloppet (life-span), hinner de flesta människor ha nio olika större roller, från det att vi har rollen som ”barn”, via rollen som ”yrkesverksam” till rollen som ”pensionär”. Interagerandet mellan våra olika roller skapar vår karriär inom det som benämns som vårt livsrum (life-space) (ibid). Super (1980, 287) beskriver även att framgång i en roll ofta leder till framgång i andra roller som individen har, medan det tvärtom kan vara så att misslyckande i en roll kan leda till misslyckande i en annan.

3.1.2 Decision point

Ett av de begrepp som beskrivs av Super (1980, 290) är beslutspunkt (decision point). Super (1980, 291) beskriver det så här: ”Decision points occur before and at the time of taking on a new role, of giving up an old role, and of making significant changes in the nature of an existing role”. Ett exempel på en beslutspunkt är beslutet att byta yrke, vilket kan ses som att göra en större förändring i en existerande roll. Många gånger påverkas beslutet av att förändra en roll av andra roller individen har. Beslutet som sådant påverkar också i sin tur de andra rollerna (Super 1980, 291). Vid tiden för en beslutspunkt blir individen medveten om behovet av förändring. Tankarna sätts igång och individen börjar försöka förstå situationen, leta fakta, utvärderar möjligheter och funderar kring förändringens för- och nackdelar. Processen att befinna sig i en beslutspunkt kan vara olika lång för olika individer och olika beslut. Vissa beslutspunkter varar en kortare tid, andra kan vara under flera år (Super 1980, 293).

3.2 Career Construction theory

Career Construction Theory (CCT) är konstruerad av Savickas (2005). Savickas (2005, 43) menar att individens karriär skapas genom att mening införlivas i individens

yrkeserfarenheter. Karriären är inte summan av erfarenheterna utan snarare kan karriären beskrivas utifrån det mönster som skapas genom individens yrkeserfarenheter. Tidigare minnen, nuvarande erfarenheter och individens drömmar skapar tillsammans en meningsfull historia (ibid). Savickas (2002, 151) väljer att studera hur den enskilda individen förändrar sitt yrkesbeteende över tid snarare än att studera skillnader mellan olika individer.

Teorin har som en av utgångspunkterna att olika yrken kräver olika typer av egenskaper. Samtidigt kan en enskild individ fungera i många olika yrken eftersom att även individen har många olika styrkor och egenskaper. För att trivas och hitta rätt i sitt yrke behöver individen kunna uppleva att den egna självbilden passar in i yrket (Savickas 2002, 153-157). Tre centrala begrepp som beskrivs i CCT är: livstema, yrkespersonlighet samt karriäranpassningsförmåga. Dessa tre begrepp kommer jag att använda mig av i den här studien, och därför förklaras de enskilda begreppen djupare nedan (Savickas 2005, 45).

3.2.1 Life theme

Livstema (Life theme) är ett begrepp som framhäver hur viktigt det är att hitta mening i sitt arbete. Yrkesutveckling är en ständigt pågående process där individen försöker förbättra sin egen matchning mot sitt arbete. Individen arbetar för att hitta sig själv inom ramen för sina möjligheter. Det kan finnas olika orsaker till att en individ inte har möjlighet att arbeta med det som är individens egentliga drömjobb. Trots det kan individen hitta egna vägar för att uppfatta sitt arbete som meningsfullt och som en plattform för att kunna växa (Savickas 2005, 45).

3.2.2 Vocational Personality

Savickas (2005, 43-44) utgår från att en individs yrkespersonlighet (Vocational personality) utvecklas genom hela uppväxten. Begreppet inbegriper individens förmågor, behov, normer och intressen (ibid). Olika individer skiljer sig åt gällande personlighetsdrag, förmågor och självbild. Samtidigt kräver varje arbete olika sorters egenskaper hos den som arbetar. Dock kan många olika personligheter passa på en och samma arbetsplats, och en individ kan passa in i många olika yrkesroller. Framgång

föds genom att individen hittar rätt i sin yrkesroll och kan få utlopp för sina mest framstående egenskaper (Savickas 2002, 155).

3.2.3 Career Adaptability

Karriäranpassningsförmåga (Career adaptability) är en egenskap hos en individ som med inte alltför stora svårigheter klarar av att anpassa sig till nya förutsättningar i yrkeslivet (Savickas 1997, 254). En arbetsplats och en individ är sällan en helt komplett matchning. Både arbetsplatser och individer förändras ständigt (Savickas 2005, 45). Savickas (2002, 156-157) menar att karriäranpassningsförmågan anger hur redo individen är för att hantera yrkesutvecklingen. Anpassningsförmågan handlar även om vilka resurser individen har för att hantera nuvarande och förväntade uppgifter i arbetslivet (ibid).

3.3 Begreppens användning i studien

Den empiri som samlas in kommer att analyseras med hjälp av begreppen beslutspunkt,

roller, karriäranpassningsförmåga, livstema och yrkespersonlighet. Dessa begrepp

lyfter fram beslutsprocessen som på ett eller annat sätt alltid föregår ett yrkesval. Genom att använda de valda begreppen önskar jag belysa hur sjuksköterskorna gått från att börja reflektera kring sitt yrkesval till att slutligen ta steget och söka sig till ett annat yrke.

4. Metod

I det här kapitlet presenterar jag den metod jag valt, beskriver urval, datainsamling samt hur jag tänkt mig att analysera det empiriska material jag samlat in. I kapitlet förs även ett etiskt resonemang samt en reflektion kring min egen förförståelse i ämnet.

4.1 Metodval

För att genomföra studien har jag valt en kvalitativ metod då jag vill få en djupare förståelse för ett fenomen som jag bara kan få om respondenterna får uttrycka sig fritt. Kvale och Brinkmann (2014, 47) beskriver den kvalitativa metoden som ett sätt att fånga livsvärlden hos den individ som intervjuas. Nyanserna i det som utforskas blir tydligare. Metoden bidrar inte till att kunna kvantifiera eller generalisera resultatet utan syftar snarare till att undersöka olika individers upplevelser av ett fenomen (ibid). En kvalitativ metod har goda förutsättningar för att kunna undersöka det som verkligen är tänkt att undersökas, det vill säga att ha en hög validitet. Processen är flexibel och frågor i intervjuer kan justeras efter hand. Däremot är reliabiliteten i en kvalitativ undersökning inte alltid lika hög som en kvantitativ studie kan ge. För en hög reliabilitet ska samma undersökning kunna genomföras en gång till av en annan forskare och ge samma resultat. Det kan bli svårt att säkerställa bland annat med tanke på att intervjufrågorna kan se olika ut och att informanterna kan tänkas berätta olika saker beroende av vem som intervjuar dem. Något som kan hålla reliabiliteten högre är att vara noggrann i hanteringen av data så att inte olika intervjupersoners berättelser blandas ihop (Larsen 2009, 80-81). För att intervjupersonerna inte ska blandas ihop i studien har jag valt att färgkoda alla informanters berättelser fram till den allra sista bearbetningen av texten.

4.2 Urval av respondenter

Jag har genomfört intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor som idag valt att arbeta utanför den kliniska vården. Respondenterna har jag hittat genom det som Larsen (2009, 77-78) beskriver som snöbollsmetoden. Snöbollsmetoden innebär att jag kontaktat personer som jag tror har haft något att tillföra min studie eller som kunnat föra mig vidare till lämpliga respondenter. Med hjälp av snöbollsmetoden fann jag fem informanter vilket gjorde att jag även valde att använda mig av ett urval enligt självselektion. Genom att publicera en öppen förfrågan på sociala medier som vänner och bekanta kunde läsa och dela valde jag att inkludera ytterligare två informanter som själva hörde av sig till mig (ibid).

I mitt urval har jag valt att inkludera personer som har en sjuksköterskelegitimation och är under 65 år. Jag har valt att avgränsa min undersökning till sjuksköterskor som idag har en annan yrkestitel enligt den definition som finns i kapitel 1.2.2. Sjuksköterskorna arbetar idag utanför vårdsektorn eller är studerande till ett annat yrke. Sex sjuksköterskor arbetar inte alls som sjuksköterska idag. En av sjuksköterskorna som idag studerar inom en helt annan bransch planerar att gå in som timanställd under tiden hon bygger upp ett eget företag. Trots det har jag valt att inkludera hennes intervju i studien vilket jag diskuterar mer i metod- och teoridiskussionen (se kapitel 6.2).

I mina intervjuer har jag slutligen inkluderat sju sjuksköterskor som varit verksamma i sjuksköterskeprofessionen mellan tre månader och 24 år. Informanterna har fått fingerade namn och heter i studien Berit, Anna, Malin, Ella, Emma, Lisa och Sara. Med hänsyn för informanternas rätt till anonymitet och att deras nuvarande sysselsättning i vissa fall skulle kunna identifiera dem väljer jag att inte presentera deras nuvarande sysselsättning i detalj.

4.3 Datainsamling

Jag har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju beskrivs av Larsen (2009, 84) som en intervju där det finns en intervjuguide men där jag som håller i intervjun kan välja att frångå intervjuformuläret om jag till exempel blir

nyfiken på att kunna ställa en följdfråga. För att konstruera en intervjuguide har jag tagit utgångspunkt från studiens syfte och frågeställningar. Intervjuguiden finns bifogad som Bilaga 1. Jag har valt att låta intervjuguiden vara ett stöd för att kontrollera att informanterna berört alla frågor i sina berättelser, men flera informanter har delat med sig av sina reflektioner utan att jag behövt ställa alla frågor. Det har även funnits tillfällen då jag försökt formulera mig på olika sätt för att få fram mer djup i informanternas berättelser samt att jag ställt följdfrågor för att försöka förstå deras berättelser bättre.

Intervjuerna spelades in med ljudupptagning vilket enligt Kvale och Brinkmann (2014, 218) är ett vanligt sätt att genomföra en intervju på för att kunna koncentrera sig helt på vad som berättas i intervjun. Intervjuerna genomfördes på olika platser beroende av var det passade respondenten bäst. Intervjuernas längd varierade mellan 20-43 minuter. En diskussion kring datainsamlingen sker i metod- och teoridiskussionen (kapitel 6.2).

4.4 Analysmetod

Studien är genomförd med en abduktiv process. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer, och av den information som mottagits i intervjuerna har ett resonemang kring informanternas berättelser kunnat skapas (Olsson och Sörensen 2011, 46-48). Jag har i den här studien haft en tanke kring olika begrepp jag velat analysera det insamlade materialet mot, men har låtit de första intervjuerna styra vilka teoretiska begrepp som till sist valts ut för att bearbeta empirin. Genom att arbeta med teoretiska begrepp har jag kunnat öka förståelsen för den empiri som samlats in.

Samtliga intervjuer har transkriberats. Kvale och Brinkmann (2014, 219) beskriver att det är bra att fråga sig vad som ska skrivas ut och till vilken nytta. Eftersom jag själv har genomfört samtliga intervjuer och även är den som har bearbetat transkriberingen har jag inte ansett det relevant att transkribera de delar av intervjuerna som inte har varit aktuella för studiens syfte. På så sätt har materialet blivit mer lätthanterligt och överskådligt och kunnat koncentreras till att besvara syfte och frågeställningar.

Efter transkribering har jag arbetat med texten genom att arbeta med det som Kvale och Brinkmann (2014, 241) beskriver som det vanligaste sättet att bearbeta en kvalitativ

studie med, det vill säga kategorisering eller kodning. Bernard och Ryan (2010, 63-65) beskriver att teman kan letas fram i texter genom att ”klippa och klistra”. Jag har efter transkribering letat efter meningar och stycken som på olika sätt svarar på studiens frågeställningar. Bland dessa stycken har jag letat efter likheter och samlat ihop dem efter gemensamma teman. Metoden hjälper till leta efter mönster och sammanhang bland den insamlade empirin (ibid).

4.5 Etiska ställningstaganden

I arbetet med min studie har jag under hela processen haft en medvetenhet kring det etiska förhållningssättet. Vetenskapsrådet (2002) har skrivit en sammanfattning kring de forskningsetiska principer som är viktiga att ta hänsyn till i samband med en empirisk studie. Det finns fyra huvudkrav som måste tas hänsyn till inför varje studie, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (ibid). Jag har informerat samtliga respondenter om studiens syfte både muntligt och skriftligt. Respondenterna deltagande har varit frivilligt och deras identitet kommer inte att framkomma i uppsatsen. Jag har informerat om att det som framkommer i intervjuerna kommer att användas till ett examensarbete på Malmö Universitet. Ljudinspelningarna kommer att raderas efter att examensarbetet blivit godkänt.

4.5.1. Förförståelse

Förförståelse är ett begrepp som redogör för den kunskap och erfarenhet som en forskare har inför ett valt forskningsområde. Att redogöra för sin egen förförståelse anses i kvalitativ forskning vara ett kvalitetskrav. En ständigt pågående reflektion över den egna förförståelsen kan minska risken för en subjektiv resultattolkning (Olsson och Sörensen 2011, 101). En av anledningarna till mitt eget intresse kring sjuksköterskors val att byta karriär handlar om min egen bakgrund som sjuksköterska. Jag tog min sjuksköterskeexamen 2008 och har sedan dess reflekterat mycket över mitt eget karriärval. Jag är van vid att diskutera frågor om sjuksköterskors arbetsvillkor och jag har tillsammans med mina kolleger vid flera tillfällen diskuterat möjligheterna att lämna

sjuksköterskor går runt och bär på funderingar kring sitt yrkesval samt även vad det är som gör att sjuksköterskor funderar på att byta yrke. Det är mycket möjligt att det finns en risk att jag tolkar in mina egna erfarenheter i andras berättelser och jag har under studiens genomförande ofta reflekterat över den risken. Alla respondenter får veta innan intervjuerna vilken bakgrund jag har vilket jag hoppas kan bidra till en upplevelse av kunskap, förtroende och förståelse.

5. Resultat och analys

I det här kapitlet kommer resultat och analys att beskrivas i fem olika teman. De teman som framkommit är: ”Önskan om förändring”, ”Yrkesrollens krav”, ”Ett beslut som fått ta tid” ”Ett beslut som fattats inifrån” samt ”En trygghet att ha sjuksköterskekompetens”. Resultatet analyseras med hjälp av de teoretiska begreppen

roller, beslutspunkt, livstema, yrkespersonlighet och karriäranpassningsförmåga.

5.1 Önskan om förändring

I det här temat beskriver sjuksköterskorna hur de upplevt att de behövde en förändring för att fortsätta känna sig stimulerade i sitt arbete. Temat är ett av två teman som framförallt svarar på frågeställningen om orsaken till sjuksköterskornas yrkesbyte.

Super (1980, 293) beskriver hur en beslutspunkt startar med att individen görs uppmärksam på att det finns ett behov av förändring. Känslan av att vara i en yrkesroll som inte tillfredsställt deras karriärönskningar kan antas ligga till grund för att en beslutspunkt initierats. Genom att arbetet börjat uppfattas som slentrianmässigt har sjuksköterskorna insett att de inte kunde stanna kvar i det arbete de hade. För respondenterna har det varit tydligt att de känt att de behöver skapa någon form av förändring för att fortsätta utvecklas eller för att må bättre i sig själva. Informanterna har beskrivit hur de önskat skapa förändring och få andra arbetsuppgifter. I takt med att de fått ökad erfarenhet i yrket har de upplevt att yrket inte längre stimulerade dem på samma sätt längre vilket har lett till en önskan om förändring. När sjuksköterskorna inte längre uppfattat att yrket matchat deras yrkespersonlighet har de istället börjat se sig om efter andra alternativ. Malin försökte hitta en roll hon trivdes med som sjuksköterska genom att utbilda sig till specialistsjuksköterska. Efter specialistutbildningen hade hon en större möjlighet att söka en tjänst som innebar regelbundna arbetstider och självständighet i arbetet. Trots att Malin upplevde sitt nya arbete som ett drömjobb

kunde hon ändå inte släppa tanken på att yrket inte var tillräckligt stimulerande. Malin berättar:

Och också så kände jag att jag var lite uttråkad med sjuksköterskeyrket. Medicin kändes inte sådär jättehäftigt och roligt längre liksom. (…) Och jag, det var inte så att jag otrivdes liksom, jag bara kände att det inte var riktigt lika kul längre, inte lika stimulerande, så det var andra intressen som tog överhanden. Så jag hade aldrig tråkigt eller längtade bort eller mådde dåligt av jobbet. Det låter lite bortskämt att säga, att det var bara inte tillräckligt.

Att en individ förändras är något som Savickas (2005, 43-44) lyfter fram i begreppet yrkespersonlighet. Eftersom inte bara individen utvecklas utan även yrket ställer det krav på att individ och yrke ska utvecklas åt samma håll för att individen ska finna det meningsfullt att stanna (ibid). Sjuksköterskorna berättar att de har valt en profession där de önskat få arbeta nära patienterna. Det har inte alltid blivit så mycket patientnära arbete som de önskat utan andra arbetsuppgifter, där dokumentation är en stor del, har fått prioriteras. Lisa anser att mycket av hennes arbetsuppgifter var att följa upp och genomföra ordinationer från läkaren och att överhuvudtaget göra saker som andra bestämt. Det som hon ansåg viktigt att ta sig tid till, som att sitta och lyssna och vara närvarande hos den svårt sjuka patienten fanns det sällan tid över till.

5.2 Yrkesrollens krav

Även det här temat svarar främst på frågeställningen kring orsaken till sjuksköterskornas val att byta yrke. Här lyfts de negativa aspekterna och svårigheterna upp som sjuksköterskorna upplevde i sin profession.

Att inte få tillräckligt med tid till att genomföra förväntat arbete tillfredställande är något som av informanterna uttrycks skapa en form av stress. Genom att använda Savickas (2002, 156-157) begrepp karriäranpassningsförmåga och Supers (1980, 282-286) begrepp roller går det att anta att olika individer reagerar olika på de krav som ställs på sjuksköterskerollen. Ella, som idag har flera års perspektiv på att vara ny i yrkesrollen, nämner att utbildningen inte förbereder tillräckligt för verkligheten i arbetslivet. För att känna sig säker i sin yrkesroll hade Ella önskat att det funnits fler möjligheter till ett ingångsår där den nyblivna sjuksköterskan kan få mer stöttning och

fortsatt utbildning på sin specifika arbetsplats. Ellas berättelse är ett exempel på ett behov av att få tydligare vägledning in i yrkesrollen för att enklare kunna anpassa sig till en kravfylld roll. Kraven på yrkesrollen uttrycks även genom en osäkerhet i att rekommendera någon att utbilda sig till sjuksköterska. Berit, som har en dotter som valt att läsa till sjuksköterska säger att det inte är ett yrkesval hon uppmuntrat till, snarare tvärtom. Visserligen tycker hon att sjuksköterskeyrket är fantastiskt, men Berit menar att det kräver också att den som väljer professionen är stresstålig för att kunna hantera de arbetsvillkor som är idag. Emma, som inte heller är säker på om hon skulle rekommendera yrket till någon annan väljer att uttrycka sig så här:

Så skulle någon fråga mig idag vill du läsa till sjuksköterska, eller ska jag läsa till sjuksköterska, så vet jag inte om jag hade sagt ja. Och det är, alltså utifrån hur det ser ut, alltså hur arbetsvillkoren är idag. Däremot hade jag kunnat säga till någon att absolut läs till sjuksköterska, men tänk på att utbildningen är användbar i många andra områden än i den kliniska vården.

I Savickas (2005, 45) begrepp livstema framgår meningsfullhet som ett centralt värde. Mycket av det som sjuksköterskorna sett som meningsfullt i sitt yrkesutövande verkar ha gått förlorat när sjuksköterskorna inte längre upplever att de kan genomföra sitt arbete på det sätt de önskar. För att finna ett tillfredställande livstema med meningsfullhet i sitt arbete behöver individen hitta sig själv i sin yrkesroll, men här tycks det snarare beskrivas som att det finns en risk att förlora sig själv om inte en förändring sker. Det berättas att sjuksköterskorna har upplevt att kolleger varit trötta och gnälliga. Stressen har gjort att arbetsplatsen inte präglats av hjälpsamhet och att den dåliga attityden har riskerat att smitta av sig. När sjuksköterskorna i sina berättelser beskriver exempel kring stressfyllda situationer nämner Anna att hon många gånger förväntades gå ronder och vara insatt i patienters situation trots att hon under dagen inte ens hunnit träffa patienterna. Dessa exempel på stress och hur de påverkar sjuksköterskorna uttrycks har försvårat möjligheten för sjuksköterskorna att hitta meningsfullheten i arbetet.

5.3 Ett beslut som fått ta tid

Det här temat är det första som främst behandlar frågeställningen om sjuksköterskornas beslutsprocess. I temat framgår att tankarna kring att byta yrke eller att hitta ett arbete utanför den kliniska verksamheten är något som följt med sjuksköterskorna under flera år.

Det beskrivs att sjuksköterskorna har haft en tanke som grott som inte velat släppa taget. Att beslutsprocessen kan vara långdragen är något som lyfts fram av Super (1980, 291). Berit berättar:

Ja men det var nog mer ett tankefrö som slog rot och som inte riktigt släppte där. Som låg där och pockade på uppmärksamhet.

Även Malin pratar om ett tankefrö som har fått slå rot och hon beskriver också känslan av att om hon inte hade handlat på den där tanken som slagit rot så skulle hon ha gjort sig själv en otjänst. Malin beskriver att det är viktigt för henne att våga pröva sina drömmar. Hon beskriver också att hon upplever att vi som människor har en tendens att förändras och utvecklas och att det som var viktigt när vi var yngre kanske inte alls är det vi brinner för ett antal år senare. Malins reflektion stämmer väl in på vad Savickas (2005, 43-44) beskriver händer med vår yrkespersonlighet genom vår livscykel. En individs intressen och drömmar är föränderliga och det sker hela tiden en utveckling som individen måste ta ställning till hur individen ska förhålla sig till och respondera på. Yrkespersonligheten kan ha uppfattats som väl överensstämmande med ett yrke i början av karriären men ett antal år senare kan förändringar ha skett som gjort att individen inte längre upplever sig ha möjlighet att använda sig av sina nyutvecklade förmågor (ibid).

I och med att vårt skolsystem är uppbyggt på det sätt som det är så uppkommer naturliga beslutspunkter där individen måste känna sig själv och sin omvärld tillräckligt väl för att kunna genomföra ett välgrundat beslut (Super 1980, 291). Det är inte heller säkert att alla har möjlighet att söka till eller utbilda sig till sitt drömjobb vilket gör att individen tvingas till en anpassning och kompromiss. Det kan påverka individens känsla av meningsfullhet i arbetet och dyker det då senare upp möjligheter som ger en bättre möjlighet till att matcha sin personlighet med sin karriär är det ett naturligt steg att byta yrke (Savickas 2005, 45). I samband med karriärbytet har sjuksköterskorna börjat

reflektera över om det yrke de en gång valde ens var det rätta från allra första början. Lisa har varit yrkesverksam som sjuksköterska en kort period. Hon beskriver att hon inte riktigt visste vad det fanns för möjligheter efter gymnasiet men att hon kände till att sjuksköterskor verkade vara trevliga människor. Lisa berättar:

Jag kanske, alltså jag visste nog att jag inte var jättemedicinskt intresserad men jag tänkte att jag kanske skulle kunna bli. Men det blev jag inte. Jag började plugga direkt efter gymnasiet. Jag hade nog ganska dålig koll också på vilka yrkesmöjligheter som fanns och vad som skulle passa mig.

Det är inte heller alla som aktivt bestämt att de faktiskt vill lämna vården. Super (1980, 291) beskriver hur en beslutspunkt förekommer ett val att göra en förändring i de roller som individen har. Det verkar som att en del inte alls vill beskriva sitt val som ett val eller ett beslut som skett under en viss tid. Istället beskrivs den nya rollen som någon sorts slump eller en händelsekedja som till slut mynnade ut i en ny yrkesroll. Lisa och Sara berättar att de egentligen aldrig beslutade sig för att sluta. Det var olika omständigheter i livet som drog dem åt ett annat håll. När Sara ska berätta om sitt beslut säger hon:

Jag har ju inte valt. Det är klart att det är ju alltid mitt val i slutändan, men jag aktivt valde inte bort det för jag inte ville. Hade jag inte fått chansen att jobba här hade jag ju kanske fortsatt, det hade jag förmodligen då. Så att det är ju så i livet ibland att man kommer in i olika banor och man vet inte var man hamnar till slut. Så tänker man i efterhand hur kunde det bli så, men ja, det var ju inte att jag inte ville, det var inte så för min del i alla fall.

5.4 Ett beslut som fattats inifrån

Det här är det andra temat som framförallt svarar på frågeställningen kring hur sjuksköterskornas beslutsprocess såg ut. Här beskrivs hur andra människor varit stöttande och hjälpt sjuksköterskorna mot sina nya mål, men det beskrivs även hur andra människor ibland ställt sig frågande till deras beslut.

Att ta egen kontroll över sin karriär och fatta egna beslut utan egentlig påverkan av andra är en del av en individs karriäranpassningsförmåga. Att ta kontroll och vara ansvarig i sitt eget formande av karriären är en viktig pusselbit till att kunna hitta rätt i

god karriäranpassningsförmåga har individen förmåga att ta beslut själv (Savickas 2005, 54). Informanterna berättar att de gått sin egen väg och tagit beslutet att byta karriär på egen hand. De har haft människor omkring sig som de har pratat med om sina tankar, och många gånger har de fått stöttning av sin närmaste omgivning. Dock berättar informanterna även om människor som inte har förstått deras beslut. Sara berättar att många ställer frågan när hon ska tillbaka till sitt riktiga jobb igen och upplever att det inte alltid är enkelt att förklara att det är arbetet hon har just nu som hon trivs med och vill fortsätta med. Emma har fått frågan ”Ska du kasta bort din utbildning”, och får försöka förklara att all den kunskap hon fått med sig snarare är något hon tagit med sig in i sitt nya arbete. Det uttrycks inte på något sätt att sjuksköterskorna har påverkats i sitt beslut av att andra människor haft en vad som kan beskrivas som negativ inställning till deras beslut.

Savickas (2005, 45) begrepp livstema fångar individens behov av att få arbeta med något som skapar mening för individen. Meningsfullhet i arbetet verkar beskrivas utifrån olika värden och sjuksköterskorna verkar prioritera andra värden än status, och även lön, i sin strävan efter att hitta mening i sitt arbete. Lönen upplevs visserligen för låg i förhållande till det ansvar som sjuksköterskan har, men sjuksköterskorna uttrycker inte att varken status eller lön är ett incitament till att byta yrke. Anna nämner dock status som en faktor som gjort att hennes yrkesbyte ifrågasatts. Hennes nya arbete har inte krävt en högskoleutbildning utan hon har gått ett halvårs utbildning på en privat skola. Anna beskriver: ”Så man hade ganska mycket påtryckningar på att man bytte ner sig tyckte många”. Någon som beskriver situationen helt tvärtom är Lisa som valt att läsa på universitet igen till ett yrke som beskrivs ha en hög status i samhället. När Lisa kommit in på sin nya utbildning berättar hon om en person i hennes närhet: ”Och hon sa någon gång när jag bytte bana, så sa hon någon gång, ja, det var väl bra, jag har alltid vetat att du kunde mycket mer”. Själv beskriver Lisa att visst är det roligt att ha ett yrke med hög status men det är ingenting hon skulle välja yrke utifrån.

Super (1980, 291) beskriver hur ett beslut en individ tar angående en roll i livet kan påverka andra roller. Anna beskriver hur hennes situation tidigare upplevdes som svår och hur hon alltid kände sig trött och irriterad. Nu är situationen helt annorlunda och hon beskriver sig som pigg och glad och att hon numera går till sitt arbete med glädje, inte som tidigare med en stor klump i magen. Annas tidigare irritation var något som märktes tydligt i hennes roll som hustru och mamma och det fick hennes make att uppmuntra henne till att söka en ny karriär. Annas berättelse visar tydligt hur olika

roller samspelar med varandra och hur det i det här fallet föll väl ut även för hennes övriga roller att initiera ett karriärbyte.

5.5 En trygghet att ha sjuksköterskekompetens

I det här temat beskrivs de tankar som sjuksköterskorna har kring att sjuksköterska är ett bristyrke, vilket ger dem en trygghet i att det alltid finns en möjlighet att falla tillbaka på sin gamla profession. Temat är det sista som främst syftar till att besvara frågeställningen kring vad som haft betydelse i sjuksköterskornas beslutsprocess.

I processen att ta ett beslut, beslutspunkten, ingår det för många att fundera kring valets konsekvenser och dess för- och nackdelar (Super 1980, 293). Rollen som sjuksköterska kommer informanterna alltid ha kvar och ha möjlighet att komma tillbaka till. I informanternas berättelser går det att ana att de upplever en trygghet i att ha sin sjuksköterskelegitimation, även om de inte tror att de kommer att återgå till sjuksköterskeprofessionen inom klinisk verksamhet. Informanternas berättelser tyder på att den trygga plattform som sjuksköterskelegitimationen bidrar med ger mod att våga pröva sin egen förmåga utanför sin egen professions ramar. Lisa uttrycker att sjuksköterskor alltid kommer att behövas och att det är en trygg arbetsmarknad. Även Ella, som planerar att arbeta som sjuksköterska som timanställd tills hon kan försörja sig på sitt företag, berättar att hon tror att om arbetsmarknaden fortsätter att hålla i sig som idag så kommer yrket att vara tryggt att kunna falla tillbaka på om det skulle behövas.

Att inte göra en uppgift på ett tag kan göra att individen tappar självförtroendet kring att klara av att genomföra en viss uppgift vilket kan antas påverka individens möjlighet till att anpassa sig tillbaka till sin tidigare karriär (Savickas 2005, 56). Anna kan se att hennes sjuksköterskekompetens ger henne tillit i sitt nya arbete som egen företagare. Trots att Anna beskriver en stolthet i sin utbildning och en trygghet i att sjuksköterskeutbildningen kommer att kunna generera ett arbete i framtiden om hon behöver, uttrycker hon svårigheten hon tror skulle uppstå om hon sökte sig tillbaka. Anna säger:

Skulle jag gå till jobbet som sjuksköterska igen skulle det kännas som jag hade klätt ut mig. Jag kan inte gå dit mer. Jag kan inte alls. Men jag skriver ju att jag är sjuksköterska som nu, för det är ju en bra merit att du jobbat som sjuksköterska. För folk litar på en mer på något vis. Sjuksköterska är ju en bra merit alltså för folk litar på sjuksköterskor. Det är nog hög status där att det är folk man kan lita på.

Det uttrycks av informanterna att det inte skulle vara helt enkelt att återgå till ett kliniskt arbete som sjuksköterska. Å ena sidan upplevs sjuksköterskekompetens alltid kunna generera ett jobb, å andra sidan finns en viss osäkerhet kring hur de själva skulle uppleva det om de faktiskt sökte sig tillbaka till yrket. Ambivalensen i deras sätt att utrycka sig går att tolka som att tryggheten i att kunna komma tillbaka var ett sätt resonera kring risktagandet i deras beslutsprocess. Ett misslyckande i att försöka hitta rätt i ett nytt yrke hade varit hanterbart eftersom de upplevt det som genomförbart att kunna återvända som sjuksköterska. Nu när många av sjuksköterskorna varit ifrån den kliniska verksamheten under en längre tid upplevs inte tryggheten i att kunna komma tillbaka till yrket som lika viktig längre. Däremot har det hunnit skapas ett tvivel hos många av sjuksköterskorna kring deras förmåga att återanpassa sig till yrket. Hela tiden händer det nya saker i sjukvården och några år borta från yrket gör att sjuksköterskorna uttrycker ett behov av att få någon form av det som Emma beskriver som ”avrostning” innan de skulle känna sig trygga med att arbeta kliniskt igen.

5.6 Sammanfattande analys

Den här studien har haft som syfte att analysera sjuksköterskors reflektioner om deras beslut att byta yrke. Studien visar att det finns många olika orsaker till sjuksköterskornas beslut och att beslutet är väl genomtänkt. Analysen visar att sjuksköterskorna har upplevt ett behov av förändring när de inte längre upplevt samma stimulans eller trivsel i sitt yrke som tidigare. Under en individs karriär förändras yrkespersonligheten vilket gör att ett yrke som är spännande till en början inte nödvändigtvis behöver bidra med samma stimulans ett antal år senare. Yrket som sjuksköterska innebär också att individen behöver anpassa sig till kraven som ställs vilket inte alltid ryms inom en individs karriäranpassningsförmåga. Vidare visar analysen att sjuksköterskorna agerat som egen aktör och inte beskriver sig som

nämnvärt påverkade av andra personer i sitt beslut. Genom vetskapen att sjuksköterskorna har en attraktiv utbildning har det skapat mod till att pröva en annan bana, men nu många år senare ses ett nytt arbete inom klinisk verksamhet inte längre som lika tänkbart. Något som överraskat mig under arbetet med studien är sjuksköterskornas sätt att prata om vilka värden i yrkeslivet som är av betydelse för dem, och då att lön och status inte verkar ha haft så stor betydelse som tidigare forskning visar.

6. Diskussion

Syftet med studien har varit att analysera sjuksköterskors reflektioner kring deras val att byta yrke. I det här kapitlet lyfts resultatet av studien fram och diskuteras mot tidigare forskning i ämnet. Studiens metod och val av teorier kommer också att diskuteras, samt förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I studiens resultat framkommer berättelser från sjuksköterskor som trivts bra i sitt yrke, men också berättelser från sjuksköterskor som uppfattat att arbetsvillkoren har blivit alltför påfrestande. Beslutet att byta karriär har initierats av en känsla av att inte längre orka med arbetet. Brenner (1993, 162-163) har undersökt sjuksköterskans profession och kunnande. Även om Brenners forskning idag inte är helt färsk är det intressant att ta del av att det även då beskrevs som viktigt för sjuksköterskan att ha möjlighet, inom ramarna för sin arbetssituation, att kunna genomföra ett tillräckligt bra arbete. Sjuksköterskorna beskrivs ha ett ansvar för patienters överlevnad och är ytterst medvetna om konsekvenserna av om de brister i sitt arbete (ibid).

I resultatet från min studie framkommer även sjuksköterskornas upplevelse av brist på utmaningar i sitt yrke, vilket är ett annat incitament för karriärbyte. Det resultatet understödjs av Fochsen et al. (2005, 341-342) som också beskriver sjuksköterskornas behov av vidareutveckling. Brenner (1993, 32, 45) har i sin analys använt sig av den så kallade Dreyfusmodellen för att fördjupa kunskapen kring hur sjuksköterskor går från att vara noviser i sin yrkesskicklighet, till att vara experter. Modellen innebär att genom fem olika stadier beskrivs en person förvärva kunskaper som gör att individen alltmer klarar av att bedöma och agera på situationer utan regler och riktlinjer. Kunskapen sitter till slut i ryggmärgen (ibid). Det finns ett behov av att behålla erfarna sjuksköterskor, experter, inom respektive sjukvårdsspecialitet. Men trots det finns det brister i vilka karriärvägar som erbjuds den sjuksköterska som nått stadiet av expert, vilket gör att

många väljer att söka sig till exempelvis administrativa tjänster eller undervisande uppdrag (Brenner 1993, 147-148).

Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor anser att lönenivån är för låg, och då främst i förhållande till arbetsbelastning och ansvar (Flinkman et al. 2008, 735, Fochsen et al. 2005, 340; Hallin och Danielson 2008, 65; SCB 2017b, 17). Min studie visar att värden som lön och status verkar ha betydelse men att det i sjuksköterskornas berättelser framkommer andra värden som är av större betydelse. Chang (2014, 7:30) är en filosof som studerar begreppet svåra val. För att bli valkompetent behöver individen blicka inåt och upptäcka vilka värden i livet som är mest betydelsefulla för individen själv. Genom att välja yrke efter yttre värden sviker individen sig själv och ger bort aktörskapet för egen del (ibid).

Tidigare forskning visar att för att stanna i yrket behöver det som fått sjuksköterskorna att sluta förändras, men 40 procent anger att de inte tror sig komma tillbaka till yrket (SCB 2017b, 17-22). I min studie framkommer det att sjuksköterskorna är nöjda med sina yrkesval vilket antyder att det finns orsak för arbetsgivare att arbeta för att skapa incitament att stanna på arbetsplatsen framför att försöka återanställa sjuksköterskor som redan valt att byta yrke. Genom att ge nyblivna sjuksköterskor mer stöttning att finna sin plats i yrkesrollen och erfarna sjuksköterskor fler utmaningar i arbetet skulle, utifrån min studies resultat, fler sjuksköterskor kanske välja att stanna i vården.

6.1.1. Implikationer för studie- och yrkesvägledning

Från studiens resultat går det att diskutera fler punkter som är av betydelse att reflektera kring avseende studie- och yrkesvägledarens arbete. Det framkommer i den här studien att det finns en föreställning kring vilka egenskaper som är viktiga att ha i yrkesrollen. En person som söker råd kring ett möjligt framtida yrkesval kan riskera att få en onyanserad bild av en yrkesroll och avrådas från att söka ett arbete utifrån andra människors subjektiva uppfattning. Inte minst är det viktigt att ta hänsyn till i arbetet med unga individer. Lovén (2000, 124-125) kommer fram till att föräldrar är de viktigaste personerna för de flesta elever att diskutera sitt gymnasie-och yrkesval med. Som studie- och yrkesvägledare behöver vi vara medvetna om det och även reflektera över att vi aldrig kan veta hur samtal kring yrken diskuteras i hemmet.

Det finns även anledning att som studie- och yrkesvägledare förbereda sökande på möjligheten att vilja byta yrke framöver i livet. En del i förberedelserna kan handla om medvetenhet kring hur studiemedelsreglerna fungerar, för att då kunna optimera chanserna för en individ att i framtiden göra ett karriärbyte. En annan del i förberedelser för ett framtida karriärbyte kan handla om att arbeta med individens självinsikt men även arbetsmarknadskunskap. På så sätt kan individen lättare dra nytta av tidigare erfarenheter och kan då skapa sig en bättre plattform till att matcha sig själv mot att närma sig sitt drömyrke.

6.2 Metod- och teoridiskussion

I den litteratursökning jag genomfört inför arbetet med den här studien har jag kunnat se att mycket av den forskning som finns i ämnet är knuten till vårdvetenskapen. Med tanke på det har jag tyckt att det varit viktigt att välja teorier och begrepp som tydligt utgår från vägledningens forskningsområde. Empirin som samlats in har varit möjlig att analysera utifrån en mängd olika begrepp men studiens omfattning har gjort att jag varit tvungen att välja. Jag har funnit de begrepp som jag slutligen valt att använda som relevanta då de belyser orsaker till individers beslut att byta yrke. Begreppen har dock inte närmare belyst det som kan beskrivas som slumpens påverkan på byte av yrke vilket är en svaghet, då det framkommer i studien att en del beslut inte tas genom ett medvetet val utan istället beskrivs som något som bara blivit.

Intervjuguiden har sina begränsningar vilket jag tydligast märkt i de intervjuer där sjuksköterskorna inte kunde beskriva en tydlig beslutspunkt. Det föll sig så att de två intervjuer som beskrev sitt yrkesbyte som mer av en slump var de två avslutande intervjuerna vilket också gjorde att intervjuguiden inte omarbetades. De två sista intervjuerna hölls med de båda informanter som haft kortast erfarenhet av sjuksköterskeyrket, tre månader respektive ett år. Att ha kortare erfarenhet av yrket kan ha betydelse för att deras berättelser på vissa håll skiljer sig från de övrigas. Vad gäller datainsamlingen i övrigt har jag upplevt en tydlig skillnad i både längd på och kvalitet på intervjuerna beroende av i vilka sammanhang intervjuerna genomfördes. Informanterna har ställt upp på sin fritid och med tanke på att studien pågått under en ganska kort period har det varit viktigt för mig att vara flexibel i datainsamlingen. En av

intervjuerna genomfördes med två yngre barn i samma rum och en av intervjuerna genomfördes per telefon. Trots det fick jag med mig mycket från dessa intervjuer.

I mitt urval har samtliga respondenter varit kvinnor. Det hade varit intressant att även få med några mäns berättelser i mitt urval men jag ser det som naturligt att det har varit enklare att hitta kvinnor till studien med tanke på att kvinnor är starkt överrepresenterade i yrkesgruppen. SCB (2017 b, 10) uppger att 88 procent av alla

sjuksköterskor i Sverige är kvinnor, och 12 procent är män. Hedin (1996, 3-4)

förespråkar att det i en studie är bra att använda sig av människor med olika erfarenheter eftersom det ger en större bredd i materialet från kvalitativa intervjuer. Jag har fått en bredd i mina intervjuer på andra sätt än könsfördelningen. Sjuksköterskorna har till exempel varit verksamma i sin profession under olika lång tid vilket gett ett perspektiv kring både tankar om hur det är att vara ny i sjuksköterskerollen och hur det är att uppfattas som expert i sin profession. En av sjuksköterskorna har inte helt lämnat yrkesrollen utan kommer att arbeta som timanställd under en period. Jag funderade över om jag skulle inkludera hennes berättelse eller inte, men anser att hennes perspektiv helt enkelt kan ge en ytterligare bredd i studien. Det går heller inte att urskilja att hennes berättelse på något sätt sticker ut från de andra.

6.3 Förslag till vidare forskning

I den här studien har jag framförallt kunnat ana två intressanta ingångar till fortsatt forskning. Med tanke på behovet av erfarna sjuksköterskor ute i klinisk verksamhet vore det intressant att undersöka erfarna sjuksköterskors uppfattningar om sin yrkesroll, yrkesidentitet och hur den uppfattningen har förändrats under deras yrkesliv. Det vore även intressant att studera nyblivna sjuksköterskors upplevelser av hur utbildningen förberett dem för yrkesrollen samt vilken form av vägledning, om någon, som de fått i samband med sitt yrkesval. Genom att få större förståelse för de frågorna skulle det kunna möjliggöra ökad trivsel i yrket och förenkla för individen att matcha sin yrkespersonlighet mot yrket.

Referenslista

Amundson, Norman. E, Harris-Bowlsbey, Joann och Niles, Spencer. G. 2014. Essential

elements of career counseling. Process and Techniques. 3. uppl. USA: Pearson

Education, Inc.

Arbetsförmedlingen. 2018. Yrkeskompassen: Grundutbildade sjuksköterskor

https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrkeskompassen.html#/yrkesprognos/2221 (Hämtad 2018-05-08).

Brenner, Patricia. 1993. Från novis till expert – mästerskap och talang i

omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.

Chang, Ruth. 2014, maj. How to make hard choices. [online]. TED talks. https://www.ted.com/talks/ruth_chang_how_to_make_hard_choices (Hämtad 2018-05-17).

Flinkman, M., Laine, M., Leino-Kilpi, H., Hasselhorn, H-M och Salanterä, S. 2008. Explaining young registred Finnish nurses´ intention to leave the profession: a questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies 45: 727-739.

Fochsen, Grete., Sjögren, Katarina., Josephson, Malin och Lagerström, Monica. 2005. Factors contributing to the decision to leave nursing care: a study among Swedish nursing personnel. Journal of Nursing Management 13: 338-344.

Hallin, Karin och Danielson, Ella. 2008. Registered Nurses´perceptions of their work and professional development. Journal of Advanced Nursing 61 (1): 62-70.

Hedin, Anna och Martin, C. (u.d.). 1996. En liten lathund om kvalitativ metod med