• No results found

Att blogga om varandras texter, digital respons elever emellan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att blogga om varandras texter, digital respons elever emellan"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, språk och medier

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att blogga om varandras texter

- Digital respons elever emellan

Blogging about each others texts

- Digital response between students

Runa Falkman Johnsson

Lärarexamen 270hp

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2010-01-28

Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Pia Jäderquist

(2)
(3)

Sammandrag

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang. Resultatet av projektet visar att samtliga elever producerat en egen saga, samtliga kände inspiration i arbetet med hjälp av den respons de mottog. Med undantag för en elev gav samtliga respons till varandra som bidrog till förbättrade texter. Vissa problem uppstod i form av brist på datorer såväl i skolan som i hemmiljön. Projektet förlöpte väl i projektgruppen där alla, även de elever som underpresterat med traditionell metodik, motiverades till skrivande med hjälp av dator, Internet och blogg. Genom detta har en mer individualiserad undervisning uppnåtts i den här elevgruppen. Resultaten visar att elevrespons över Internet är ett sätt att hjälpa individer i elevgrupperna med motivation och engagemang. För att uppnå en givande undervisningsform kan Internet och datorer, i kombination med muntlig kommunikation, vara ett hjälpmedel för att motivera elever till skrivande och responsgivande. Detta då elever generellt sett är bekväma med detta medium och vana att kommunicera därigenom.

(4)
(5)

1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställningar 9

2. Teori 10

2.1 Styrdokumenten om skrivprocessen 10

2.2 Dator, Internet och tangentbord i skrivprocessen 11

2.3 Elevrespons 12

2.4 Blogg och community – nya begrepp 13

2.5 Reflekterande praktiker 14

2.6 Ungdomars kommunikation och skrivande 14

3. Beskrivning av projektet 17

3.1 Fas ett – introduktion 17

3.2 Fas två – skrivande 18

3.3 Fas tre – samtal kring texterna 18

4. Tillämpning 20 4.1 Urval 20 4.2 Datainsamlingsmetoder 21 4.3 Gruppindelning – responsgrupper 22 4.4 Procedur 22 4.5 Etik 23

5. Resultat och Analys 24

5.1 Fem individer 24

5.2 Övriga elever i gruppen 27

6. Diskussion 28

Litteraturförteckning 35

Bilaga 1 – Respons 37

Bilaga 2 – Konferenser 38

Bilaga 3 – Observationsschema framtaget av Stensmo (1995) 39

(6)
(7)

1. Inledning

Om barn är oförmögna att lära sig

Bör vi anta Att vi ännu inte

Hittat det rätta sättet att undervisa dem (Björk och Liberg s.159)

Under mina verksamma år som lärare i svenska i klass 7-9 har jag arbetat med ungdomars skrivprocess och skrivutveckling. Många elever har haft svårt att komma igång med skrivandet och inte funnit motivation i arbetet. Mitt projekt är ett försök att motivera fler elever i min undervisning genom att använda datorer och bloggrespons i skrivprocessen.

Jag har under ht-09 undervisat två klass 7 i svenska. Dessa två grupper har, som alla klasser, olika behov och beter sig på olika sätt. Arbetet med skrivande och skrivprocesser har i den ena klassen fungerat utmärkt medan det i den andra har uppstått problem. Båda klasserna har fått ge varandra muntlig respons, tips och konstruktiv kritik i liten grupp och granskat varandras texter. I den klass som är föremål för mitt examensprojekt har jag haft svårt att motivera eleverna till att läsa varandras texter och våga ge varandra konstruktiv kritik i responsen. Jag har även haft svårt att motivera alla till att skriva vilket har lett till att övriga inte kunnat läsa texten och därmed har responstillfällena gått förlorade. Detta har fått mig att börja fundera över alternativ till den traditionella, muntliga responsen.

Som reflekterande praktiker, ett uttryck myntat av Donald Schön (www.pedagogiskamagasinet.net), vill jag gärna finna ett arbetssätt som motiverar så många som möjligt av mina elever. Många av dagens elever hanterar Internet och datorer mycket säkrare än de hanterar papper och penna. Många är dessutom medlemmar på så kallade communities, digitala mötesplatser. Där skriver man korta eller långa inlägg i dagboksform, en så kallad blogg. Dessa inlägg kan handla om tankar och funderingar, mode eller musik, för att nämna några ämnen. Jag kommer att använda mig av dessa fora i arbetet med skrivprocesser och respons genom att låta eleverna arbeta uteslutande med datorer och ge varandra respons över Internet. Jag tror att jag med hjälp av dator och Internet kan nå elever som brister i motivation och jag vill se om de tar sig an arbetet med skrivprocessen och elevresponsen på ett mer engagerat sätt än de tidigare gjort.

(8)

Det är en balansgång, för lärare, att hitta ett undervisningssätt som väcker elevernas nyfikenhet och fantasi och samtidigt beaktar skrivregler och struktur. Det kan vara svårt att hitta elevers motivation till att skriva, bearbeta sina texter och ge varandra respons i form av tips och konstruktiv kritik. Björk och Liberg, som i Vägar in i skriftspråket (2003) skrivit om barns tidiga skrivutveckling menar att ”Goda läsare och skrivare karaktäriseras av att de är intresserade och motiverade och att de är flexibla i sitt arbetssätt för att komma in i en text respektive skapa en egen text.” (s.130)

Forskningen är entydig i att elevrespons är ett viktigt inslag i skrivprocessen. ”Responsarbetet gör att eleverna kan lära sig genom förebilder, lån och andra former av påverkan” (Løkensgard Hoel, 2001, s.238). Jag har tidigare i min undervisning kunnat se att respons från klasskamrater ger viktig erfarenhet för eleverna. Det finns ett dubbelt syfte med att använda elevrespons. Att granska någon annans text kan hjälpa eleven själv att hitta andra uttryckssätt och strukturer i skriftspråket. Jag har kunnat se hur elever upptäckt misstag de själva gjort genom att se samma misstag i någon annans text. Samtidigt är det givande för den andre att ta emot respons från någon som är på samma nivå då denne kan ses som en jämbördig bedömare.

(9)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt projektarbete delas in i tre delsyften.

1) Jag vill, i mitt projekt, utveckla ett arbetssätt som får den aktuella elevgruppen att engagera sig mer i den egna skrivprocessen. Jag vill se om jag når de elever som normalt inte går att engagera i någon form av skriftligt arbete och få dem att slutföra ett alster samt känna lust inför själva arbetet.

Mitt syfte är att se om jag lyckas med detta om jag byter ut papper och penna mot dator och tangentbord.

2) Jag hoppas också att genom detta projekt få elevgruppen att ta sig an responsen av varandras texter och ge varandra konstruktiv kritik. Jag hoppas nå de elever som tidigare känt rädsla för att visa upp sina texter samt ge andra respons.

Mitt syfte är att utforska hur processen med elevrespons fungerar om jag använder bloggrespons via Internet.

3) Jag strävar i mitt projekt efter att utveckla mina undervisningsmetoder i elevers skrivprocesser för att kunna närma mig en individualiserad undervisning. Enligt Lpo94: ”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet”(s.4). Kanske kan jag även ha en bättre överblick över elevernas respons och samtidigt ägna mig åt att hjälpa dem i skrivande stund.

Mitt syfte är att undersöka om jag genom att låta eleverna arbeta med datorer och Internet har hittat ett, för mig, nytt arbetssätt i arbetet med skrivprocesser.

Mina frågeställningar är:

• Kan användandet av Internet och dator bidra till att elevernas motivation och engagemang ökar i arbete med skrivprocessen?

• Kan elevernas mod och intresse för elevrespons öka med hjälp av dator och Internet som arbetsredskap?

• Är användandet av Internet och dator i elevernas skrivprocess hjälpmedel som bidrar till att min undervisning individualiseras i högre grad?

(10)

2. Teori

Dagens skolor är fyllda av elever som har en naturlig relation till Internet, datorer och digital kommunikation.

2.1 Styrdokumenten om skrivprocessen

I Lpo94, SKOLFS 2006:23 betonas vikten av individualiserad undervisning:

”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling” (s.4). I kapitlet Skolans uppdrag uppmanas anställda inom skolan att ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper” (s.5). Vidare läser man att samtal, kommunikation, läsning och skrivande är viktiga element för den individuelle elevens identitetsutveckling. ”Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (s.5). Skolor och pedagoger görs uppmärksamma på hur viktigt det är att individualisera undervisningen då de elever som undervisas på skolor idag har olika förutsättningar och olika behov. Skollagen gör tydligt att en individualiserad skola är att sträva efter. ”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika

anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla” (s.5).

Fortsättningsvis finner man i Lpo94 att ”Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas” (s.6). Detta innebär att undervisande lärare har som uppgift att variera undervisningen i klassrummen. Vidare finns fastslaget att kunskap inte enbart är information som förs från lärare till elev utan möjligheter för eleven att skapa sig förståelse och förmågan att använda sina kunskaper i världen utanför skolan. ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former

(11)

I kursplanen för svenska i grundskolan, SKOLFS: 2000:135, står under ämnets syfte och roll i utbildningen följande angående skrivprocessens betydelse för elevers utveckling: ”Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer krav på förmåga att kunna hantera, tillgodogöra sig och värdera texter. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla”.

2.2 Dator, Internet och tangentbord i skrivprocessen

Vårt samhälle utvecklas i snabb takt, datorer och Internet har blivit en naturlig del av mångas vardag. I samband med detta ändras även förutsättningarna för elevers lärande. Björk och Liberg (2003) talar om vikten att finna rätt undervisningsmetod.

”När vi arbetar med att lära barn att läsa och skriva, är det viktigt att ha kunskap om hur olika barn går till väga för att lära sig detta och vilka problem som kan uppstå på vägen. Detta behövs för att vi i vårt dagliga arbete ska kunna observera barnens utveckling och veta vad vi behöver vara uppmärksamma på. Det behövs också för att vi hela tiden ska kunna följa deras läs- och skrivutveckling och vara flexibla i vårt gemensamma skapande av funktionella, effektiva och livsbejakande

inlärningssammanhang.” (s.159)

En bidragande faktor till god inlärning, hävdar Løkensgard Hoel (2001), är att eleven är motiverad i sitt arbete. ”Frågan om motivation – hur mycket man orkar – blir akut när eleverna ska bearbeta och skriva om sina texter. Motivation handlar inte bara om skrivförmåga och intellektuell kapacitet utan lika mycket om känslor” (s.221). Här beskrivs även hur man använt sig av elevers datakunskaper på vissa skolor, med hopp om att finna deras motivation och självförtroende. ”De som är duktiga på datorer får hög status. På vissa skolor har man satsat på att lära upp så kallade skrivsvaga elever till att hålla kurser i datoranvändning för andra elever och även för lärare” (s.236). Enligt Løkensgard Hoel (2001) ”Såväl forskning som de praktiska erfarenheterna visar att motivationen att skriva ökar när eleverna får använda datorer i skolan” (s.225).

Pålsson (2009) diskuterar i artikeln En brittisk undersökning om ungdomars skrivförmåga och skrivglädje den digitala världens påverkan på elevers inspiration och motivation i skrivprocessen. ”I dagens digitala informationstäta samhälle spelar sociala medier, informationsdelning och gemensamt kunskapande en allt större roll i allt fler sammanhang. Därför är det viktigare än någonsin att ha en god läs- och

(12)

skrivförmåga – och att känna en lust och mening i att delta i de ständigt pågående samtalen”(omvarld.blogg.skolverket.se).

2.3 Elevrespons

Elevrespons är en viktig faktor i skrivprocessen då eleverna får träna sig i att se och skapa en förståelse för sin egen inlärning, så kallad metakognition. Under mål att sträva mot i kursplanen för svenska i grundskolan (SKOLFS: 2000:135) står tydligt vilken vikt elevresponsen har i skrivprocessen.

”Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,

– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,”

Løkensgard Hoel (2001) anser att ”Responsarbetet gör att eleverna kan lära sig genom förebilder, lån och andra former av påverkan” (s.238). Samarbetet med andra elever och responsgivandet är dock inte en enkelriktad kommunikation där eleverna ger råd till varandra. Eleverna utvecklar sitt eget lärande genom att sätta ord på sina egna tankar. Løkensgard Hoel (2001) skriver att ”När läsningen är knuten till responsgivningen innebär metakognition dessutom att läsarna måste kunna formulera sina reaktioner och synpunkter, helst så att skribenten kan förstå dem. För responsgivaren styrs läsningen dels av dess speciella syfte, nämligen att ge feedback på texten, dels av de riktlinjer och ramar som gäller för responsgivning” (s.52). Genom att ge respons på andras texter lär eleven sig också att se sin egen text ur andras perspektiv. Eleven tränar sin metaspråkliga förmåga genom responsarbete. ”Metaspråklig förmåga innebär att man kan välja ut, revidera och förkasta innehållselement och språkliga uttryck som inte fungerar i en viss situation, utifrån vissa syften och med tanke på vissa läsare. Metakognition innebär en förmåga att reflektera över det egna tänkandet. När vi reflekterar över vårt språk, exempelvis som det föreligger i våra egna texter, så reflekterar vi samtidigt över vårt eget tänkande” (s.52).

(13)

Løkensgard Hoel (2001) har i Skriva och samtala tydligt beskrivit responsgivandets fördelar på följande sätt:

Den isolerade skribenten

• Måste gå direkt från tanke till skriftligt uttryck, från ett maximalt förkortat “inre tal” till ett maximalt detaljerat skriftligt uttryck.

• Kan bara använda sina egna tankar • Måste föra dialog med sig själv.

• Måste förutsäga reaktionerna från tänkbara läsare. • Måste föreställa sig den feedback som kan förekomma • Måste utveckla texten genom tankar och inre dialog.

Skribenten i en grupp

• Kan utnyttja samtalen som en bro mellan tanke och skriftligt uttryck, mellan maximalt förkortat ”inre tal” och maximalt detaljerat skriftligt uttryck.

• Får ta del av de andras tankar • Får reella läsarreaktioner. • Får reell feedback från läsaren.

• Kan utveckla texten genom yttre dialog. • Kan läsa och lyssna på andras texter. • Får lyssna på och delta i samtal. (s.84)

Samtidigt talar Løkensgard Hoel (2001) om att respons mellan elever inte alltid är lätt att ta sig an.”Detta är en situation som gör många elever otrygga och oroliga. Dessutom tar det tid för många elever innan de vågar yttra sig i ett klassrumsforum.”(s.185)

2.4 Blogg och community – nya begrepp

En trend som har växt sig större och större är fenomenet blogg, enligt Nationalencyklopedin (2009) en ”personlig och öppen dagbok eller logg på webben, typiskt bestående av regelbundna skriftliga inlägg med personligt hållna iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser. Ofta ges länkar till relaterade webbsidor och bloggar”. Dessa bloggar, eller weblogs som de även kallas, återfinns ofta under olika Communities eller mötesplatser på Internet.

Enligt Ung kommunikation är en community ”en mötesplats på nätet. Communities kan se olika ut beroende på målgrupp, syfte och skapare. Vanligast är att en community ligger på en webbsida, så att användaren inte behöver installera särskilda program. Något som skiljer communities från vanliga webbplatser är att man måste ha ett medlemskonto på hemsidan för att kunna ta del av hela innehållet. Ett

(14)

huvudsyfte för de flesta nätgemenskaper är att komma i kontakt med likasinnade” (www.ungkommunikation.se) .

2.5 Reflekterande praktiker

Att lärare bör vara reflekterande praktiker står att läsa bland annat i Pedagogiska magasinets artikel Tankens krökning tillbaka mot sig själv (2007-02-16) ”Genom reflektion över erfarenheter bildas ett kunskapsförråd, ett vardagsvetande, som fördjupar kunskapen om det egna arbetet. Jag tror dock inte att reflektion över det egna arbetet ger en ”sann” och uttömmande kunskap. Att till exempel som lärare reflektera över den egna undervisningen innebär inte ett sökande efter ”sanningen” utan en analyserande process, i vilken man rör sig fram och tillbaka mellan olika perspektiv och tänkbara förklaringsmodeller.” (www.pedagogiska magasinet.net)

2.6 Ungdomars kommunikation och skrivande

En vanlig och allmän uppfattning är att ungdomar inte kommunicerar med varandra och sin omvärld. Ung kommunikation menar att så inte är fallet.

”Ser vi på den unga generationen är de mycket kommunikativt kompetenta. Eftersom de tränar på att samtala i många olika sammanhang får de en erfarenhet av att ständigt vara närvarande för samtal. Mötet med vänner blir viktigt för dagens unga oberoende av om det sker fysiskt, via mobil eller på internet.)/.../Utredningen En hållbar utveckling skriver fram att IT är en viktig del i användandet av nya undervisnings- och inlärningsmetoder. I förslaget anges att fyra perspektiv ska genomsyra all lärarutbildning där ett av perspektiven är IT som utbildningsresurs. Studenterna i lärarutbildningen ska, i en gemensam kärna av kunskaper och färdigheter, bli väl förberedda att möta de krav som yrket ställer” (www.ungkommunikation.se).

Responsgivandet och mottagandet är något som ökar ungdomars motivation till att skriva. Ett projekt som fokuserar på ungdomars skrivande är Ung kommunikation. ”Ung Kommunikation är ett femårigt utvecklingsprojekt som stöds av KK-stiftelsen. Det startade i april 2006 och löper fram till och med våren 2011. Det drivs av Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola, inom ramen för samarbetet i Akademi Sydost”(www.ungkommunikation.se). Ung kommunikation engagerar sig i projekt för lärarstuderande och de har som målsättning att

(15)

möjlighet att använda avancerade digitala verktyg och nätbaserade resurser för att förstå konsekvenserna för undervisningen. Examensarbeten med utgångspunkt i Ung Kommunikation stimuleras för att vidga förståelsen. En fördjupad forskningsansats för att nå ökad kunskap är betydelsefull”

(www.ungkommunikation.se).

På Bergaviksskolan i Kalmar kommun har Ung kommunikation arbetat med ett projekt som innefattar skrivande, bloggande och kommunikation över Internet. Detta projekt har gett ökad motivation hos eleverna. Resultat av temat och projektet

presenteras på Ung kommunikations hemsida. Projektets ambition var att eleverna skulle

”prestera 2-3 inlägg per vecka, många har lyckats att uppnå målet. Samtliga elever har dock utvecklat sitt bloggande, både innehållsmässigt och det tekniska

kunnandet. Alla elever har utvecklat följande kvaliteter: • Ordbehandling

• Bildredigering • Allmän datorkunskap • Källkritik och upphovsrätt • Etik och moral på nätet • Elevernas kreativitet

• Generositet med egen kunskap” (www.ungkommunikation.se)

Som en följd av projektet ”har stora delar av klasslärarna på Bergavik fått upp ögonen för bloggandets möjligheter och vinster” (www.ungkommunikation.se). Projektet visar att Internet, datorer och bloggteknik varit ett sätt att öka elevers motivation i skrivande. Detta bekräftas av Pålsson (2009)

”I grund och botten handlar om att kunna uttrycka och förmedla sin identitet, sina åsikter, sina kunskaper, sin vilja och sin förståelse på ett så bra sätt som möjligt. Och i ett samhälle som blir alltmer digitaliserat och medierna är på väg mot en mer utpräglad social och interaktiv karaktär, är det helt enkelt nödvändigt att behärska de uttrycksformer som spelar en allt större och viktigare roll”

(omvarld.blogg.skolverket.se).

Løkensgard Hoel (2001) talar om kommunikation över Internet och har uppfattningen att det inte enbart fungerar att kommunicera med hjälp av digital teknik. ”Men den

(16)

feedback och de ”samtal” som förs på bildskärmen måste i de flesta fall trots allt följas upp med personliga samtal, eftersom ingen teknologi kan ersätta det värde som ligger i ett levande samtal här och nu” (s.225).

(17)

3. Beskrivning av projektet

Jag valde att fokusera på ett sagotema i mitt projekt. Eleverna fick i uppgift att skriva varsin saga med typiska element för genren. Sagan skulle vara minst två A4-sidor lång, skriven i storlek 12 punkter. De skulle ge varandra konstruktiv kritik i form av respons över Internet, i så kallad bloggform. Detta skulle ske i små grupper om ca fem elever. Jag planerade att arbeta med projektet under en fyra veckor lång period då vi enbart ägnade tid åt detta. Inom dessa fyra veckor skulle projektet rymmas i sin helhet med introduktion, praktiskt arbete, hemuppgifter och utvärdering.

3.1 Fas ett – introduktion

Till att börja med behövde eleverna ha en förförståelse för sagan som berättarform. Jag ägnade därför undervisningstid till att berätta för eleverna hur sagor uppstod, varför de berättades, vem som berättade och vilka olika typer av sagor som finns. Eleverna fick därefter välja en känd sagoförfattare att fördjupa sig i, vi ägnade tre undervisningstillfällen åt detta. Under dessa tillfällen hade eleverna tillgång till biblioteket, datasalen med Internet samt det material jag valt ut för undervisningen. Eleverna fick välja bland fyra stycken kända sagoförfattare som jag kort introducerade i början av arbetet. Fördjupningarna lämnades skriftligt till mig för värdering.

Förutom sagans ursprung behövde eleverna känna till hur en saga är uppbyggd och vilka element som normalt förekommer. Detta gjordes vid en kort genomgång där eleverna gav förslag på typiska element för sagogenren. Ett undervisningstillfälle krävdes för detta ändamål.

Innan själva skrivandet och producerandet av egna sagor kunde starta gick vi igenom hur man bör formulera sig när man ger respons och hur man tar emot och använder sig av den. Vi gjorde tillsammans en lista (bilaga 1) över vad som är viktigt att tänka på. Vi publicerade listan gemensamt under vår responskonferens för att eleverna skulle komma åt den lätt. Här publicerades även de responsgrupper jag delat in eleverna i.

Under detta lektionspass ägnade vi även tid åt att gå igenom hur man rent praktiskt lägger upp sina texter, besvarar andras inlägg och tar bort gammalt material som inte längre bör vara kvar i konferensen.

(18)

Avslutningsvis gick vi in på websidan sockerdricka.nu för att se hur en blogg och respons-community fungerar. Här hade jag sedan innan skapat ett medlemskonto för att underlätta och kunna ge exempel på hur man kan skriva respons till andra.

3.2 Fas två – skrivande

Arbetet med att skriva sagor och ge respons valde jag att lägga upp på det sättet att eleverna skrev i skolan under lektionstid, då jag kunde vara närvarande och stötta dem i själva skrivandet.

Därefter fick eleverna i hemuppgift att läsa igenom alla texterna som skrivits i respektive responsgrupp och ge respons till alla gruppmedlemmar. Jag ville att eleverna skulle göra detta hemma, på egen hand då de oftast kan tänka efter bättre när de reflekterar i lugn och ro. Detta upprepades sedan vid nästa lektionstillfälle som inleddes med att eleverna läste den respons de mottagit via vår community samt använde sig av den i det fortsatta skrivandet. Jag planerade in fyra lektionstillfällen för själva skrivandet.

När alla elever avslutat den egna sagan, använt sig av varandras respons och noggrant gått igenom sina texter, mailade de dem till mig. Jag läste sedan igenom allas texter och rättade direkt i datorn genom att markera stavfel, meningsbyggnadsfel, etc. med rött i dokumentet. Jag gav även ett omdöme och tips till förbättring i samband med detta. Detta omdöme såg ut som de jag tidigare gett muntligt. Där fokus ligger på vad som kan förbättras vid nästa skrivuppgift både vad gäller skrivregler, struktur och form men även innehållsmässigt och berättartekniskt. Därefter skickade jag tillbaka varje elevs saga till denne för slutlig skriftlig revidering. När sagorna väl var färdiga sammanställde jag dem till ett sagohäfte och delade ut till var och en av eleverna.

3.3 Fas tre – samtal kring texterna

Jag insåg under arbetet att samtal kring elevernas arbeten skulle bli nödvändigt. Løkensgard Hoel (2001) talar om kommunikation över Internet och har uppfattningen att det inte enbart fungerar att kommunicera med hjälp av digital teknik. ”Men den feedback och de ”samtal” som förs på bildskärmen måste i de flesta fall trots allt följas upp med personliga samtal, eftersom ingen teknologi kan ersätta det värde som ligger i ett levande samtal här och nu” (s. 225). I det slutskedet gick jag, tillsammans med eleverna, igenom sagorna och samtalade om det sagotema vi arbetat med och

(19)

sagogenren men även responsarbetet och dess vikt i en skrivprocess. Flera av eleverna hade dessutom uttryckt en önskan om att få läsa sin egen saga högt samt höra andras sagor. Jag ägnade två lektionstillfällen åt att läsa sagorna högt, samtala om varje enskild saga och låta varje elev komma till tals om just sin egen text. Det visade sig vara viktigt för många att få uttrycka vad som varit svårt, vad som krånglat och vad som gjort dem extra glada.

(20)

4. Tillämpning

Mitt val att undersöka ett nytt undervisningssätt för elevrespons och skrivprocess placerar mitt arbete under projektarbete.

4.1 Urval

Den grupp elever jag valt ut till detta projekt är en elevgrupp år 7 om 23 elever. Jag undervisar två klasser i den årskullen i svenska och har tidigare arbetat med elevrespons i båda grupperna. Jag har då arbetat på ett traditionellt sätt med muntlig respons i små grupper där eleverna har fått ge varandra konstruktiv kritik i form av uppmärksammande av språkliga misstag, oklarheter i handling samt tips och idéer för fortsatt skrivande. Jag har under arbetet med detta funnit att den ena elevgruppen klarat detta på ett bra sätt, de har tagit sig an både skrivandet och värderandet av varandras texter på ett tillfredsställande sätt.

Den andra elevgruppen däremot har jag inte lyckats motivera. De problem som uppstått har varit att eleverna, enligt egen utsago, inte vågat ge varandra muntlig respons. De har uttryckt ett obehag inför att visa sina texter för varandra och ta emot muntlig respons på dessa. En del har jag inte lyckats motivera till att arbeta och 4-5 stycken har inte producerat något alls. En del har ej deltagit i responstillfällena och därmed varken kunnat ge eller ta emot den konstruktiva kritik de hade behövt. Naturligtvis har det även funnits elever i den här gruppen som klarat av arbetet med både skrivande och respons. Då jag strävar efter att nå alla elever i min undervisning ville jag hitta ett alternativt sätt till detta arbete. Jag beslutade därmed att arbeta med den grupp som haft svårt, då jag känner att det finns behov av alternativ undervisning i just responsgivande.

Fem elever valdes ut till en närmare observation och dessa är slumpmässigt utvalda, så när som på en. Jag valde ut denne elev särskilt av den anledningen att denne aldrig slutfört en text tidigare i min undervisning. Jag har inte lyckats motivera eleven tidigare och jag var nyfiken på om jag kunde nå denne med hjälp av blogg, dator och Internet. Övriga fyra elever valdes slumpmässigt genom att jag blundade och pekade i klasslistan. Antalet fem valdes av anledningen att resultatet skulle vara mängdmässigt hanterbart.

(21)

4.2 Datainsamlingsmetoder

Jag skriver här min projektredogörelse som till största del är baserad på mina egna observationer av arbetet med eleverna. Jag har valt att arbeta med ett projekt då det är högst relevant för mig som undervisande lärare att kunna motivera mina elever med hjälp av arbetssätt de är familjära med.

Loggbok

För att dokumentera elevernas resultat och motivation valde jag att föra loggbok Jag skrev i min loggbok efter varje lektionstillfälle. Jag dokumenterade allmänt vad vi gjort och hur arbetet hade förlöpt. Jag delade in mitt loggboksskrivande i två delar – vad som gått bra och vad som inte fungerat. Loggboken skrev jag i syfte att i efterhand kunna se hur jag tänkt i direkt anslutning till undervisningen.

Observationsschema

Jag använde mig även av delar av ett observationsschema framtaget av Stensmo (1995), som återfinns i bilaga 3. Detta observationsschema använde jag på de fem elever jag valt att göra en närmare observation av. Jag fyllde i dessa scheman efter varje slutfört lektionspass och jämförde resultaten med mina egna erfarenheter av skrivande och respons med just dessa elever.

Frågeformulär

Jag slutförde projektet med en utvärdering tillsammans med eleverna. Dels använde jag ett frågeformulär (bilaga 4), där alla elever värderar sin insats och sin motivation i jämförelse med tidigare erfarenheter.. Jag valde att låta alla elever fylla i detta samtidigt i klassrummet under en lektion. Jag sammanställde därefter resultaten genom att anteckna positiva samt negativa kommentarer.

Intervjuer

Slutligen samtalade jag med de fem elever jag studerat extra noga under projektets gång för att få en djupare bild av deras funderingar. Jag satt ensam med var och en av dessa fem och samtalade helt fritt kring deras upplevelser av arbetet. Jag tog reda på vad de upplevt som positivt, motiverande och inspirerande samt vad som inte fungerat för dem och varför. Jag antecknade under tiden samtalet pågick.

(22)

4.3 Gruppindelning – responsgrupper

Eleverna delade jag in i grupper om ca fem stycken då detta normalt är en lämplig storlek på grupp. Jag delade in eleverna efter en modell jag av erfarenhet vet fungerar väl. Modellen går ut på att dela gruppen i två nivåer. Därefter delar man in de olika nivåerna i ytterligare två. Slutligen delar man in i grupper tvärs över gränsen för de två översta nivåerna och likadant med de två understa. På så vis får man elevgrupper som kan sporra och lyfta varandra utan att det skiljer allt för mycket i förmåga och kunskapsnivå.

Eleverna har sedan tidigare haft en mail som är anknuten till kommunen i frågas utbildningar och skolor. Under detta projekt har jag skapat en underkonferens till elevernas mail (bilaga 2) där de har delats in i responsgrupper. I dessa underkonferenser har jag och eleverna kunnat läsa alla inlägg.

4.4 Procedur

Teoretiskt lektionsarbete – introduktion av sagan, bloggen, responsen

Till att börja med ägnades lektionsarbetet till att reda ut begrepp som var nödvändiga. Alla elever behövde genomgång i vad en blogg är, hur den används och exempel på sådana. Vi gick även igenom hur en saga är uppbyggd och vad som är typiskt för just den genren. Vidare samtalade vi om vad som bör tas upp i en respons av någon annans text och hur man lämpligen uttrycker sig (bilaga 1). Slutligen gick jag igenom de praktiska moment som eleverna behövde kunna för att hantera arbetet. Dessa var: hur man sparar ett dokument, var man sparar det, hur man bifogar sitt dokument till inlägget i bloggen och hur man gör när man skickar sin respons.

Praktiskt lektionsarbete

Jag lät eleverna arbeta enskilt under ett lektionspass i taget med att skriva sina sagor direkt i ordbehandlingsprogram på datorn. Lektionerna inleddes med att alla elever läste igenom den respons de fått över Internet. Därefter började de med att rätta till det som påpekats samt fundera över huruvida de ville använda sig av de tips och råd de fått över bloggen. Mot slutet av lektionen lät jag eleverna läsa igenom det de hunnit skriva och om nödvändigt rätta till tangentsnubbel och slarvfel. Därefter lades elevernas texter upp på respektive blogg i vår gemensamma konferens.

(23)

Efter varje skrivtillfälle fick eleverna i hemuppgift att, över Internet, ge varandra respons på det som skrivits under undervisningstillfället. Responsen la de i den konferens som var avsedd för just deras grupp och där även jag kunde ta del av den.

Utvärdering

Jag slutförde projektet med en utvärdering tillsammans med eleverna. Dels ett allmänt frågeformulär (bilaga 4), där alla värderar sin insats och sin egen motivation i jämförelse med tidigare erfarenheter. Dessutom samtalade jag med de elever jag studerat extra noga under projektets gång för att få en djupare bild av deras funderingar.

4.5 Etik

Projektet har hållits inom ramarna för min ordinarie undervisning och jag har därför inte sökt vårdnadshavares tillstånd för intervjuer. Till viss del har jag följt svenska forskningsetiska regler som återfinns i Repstad (1999)

• Information (personer som deltar i ett forskningsprojekt ska känna till undersökningens syfte och vilka moment som ingår samt att deras medverkan är frivillig).

• Konfidentialitet (uppgifter om en person som deltar i en undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och förvaras på ett betryggande sätt).

• Nyttjande (de uppgifter som samlats in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet). (s.68)

På vårt forum finns underkonferenser som användes under projektet, dessa är låsta för utomstående och endast tillgängliga för den aktuella klassen och mig som undervisande lärare.

(24)

5. Resultat och Analys

5.1 Fem individer

Under arbetet med projektet gjordes en närmare studie av fem stycken elever i gruppen. Här följer en sammanfattning av observationer och samtal med dessa elever. Här görs även kort summering av elevens tidigare färdigheter och svårigheter. Detta är av vikt för att kunna jämföra elevens arbetslust under projektet med tidigare. Den elev som jag medvetet valt att studera närmre visade sig finna inspiration och motivation. Denne elev gjorde stora framsteg i skapandet av egen text och nådde goda resultat med hjälp av andras respons samt användandet av dator och Internet. Övriga, slumpvis utvalda elever, visade större intresse än tidigare för skrivandet, de vann även större självförtroende i processen och den elev som tidigare känt att den var ensam om att ge konstruktiv kritik fann sig vara en bland flera. Samtliga elever uppskattade arbetet med digital respons och uttryckte en önskan om att få arbeta på detta sätt även i framtiden. En av dessa elever talade om tryggheten i mitt undervisande stöd i själva skrivandet då jag, till skillnad från tidigare, kunnat närvara vid alla skrivtillfällen.

Elev 1

Eleven har tidigare ej utvecklat en rutin för skolarbetet. Problemen ligger inte enbart i svenskämnet utan övergriper elevens hela skolgång. Eleven har under den tid jag undervisat denne aldrig klarat av att fokusera på arbetet under ett helt lektionstillfälle. Eleven har heller aldrig tidigare skrivit en fullt färdig text under den termin jag undervisat klassen. Detta och det faktum att eleven sällan deltar aktivt i undervisningen har bidragit till bristande bedömningsunderlag och därmed har uppnåendemålen i svenska ej nåtts. Eleven kommer ofta sent, har sällan rätt saker med sig och stör även undervisningen, både medvetet och omedvetet. Vid de tillfällen vi har arbetat med elevrespons har jag ej fått denne elev att deltaga.

Redan i början av projektet blev eleven engagerad. Denne ville gärna sitta vid en dator i ett eget rum för maximal arbetsro. Detta tillgodosåg jag då jag hoppades att denne elev skulle klara av att arbeta på detta sätt. Vid första skrivtillfället arbetade eleven aktivt. Denne lyssnade på hög musik och skrev under ett helt lektionspass. Eleven uttryckte själv hur bra det kändes att ha lyckats fokusera och konstruera en text. Fortsättningsvis arbetade eleven flitigt med sin saga, denne tog till sig av

(25)

den egna texten. När det gällde att ge respons fungerade det inte riktigt lika bra. Responsen var bristande och bidrog inte till utveckling av de andras texter. Dock kände både eleven och jag en tillfredsställelse över den egenproducerade sagan.

Den här eleven tog till sig arbetsuppgiften på ett mycket bra sätt och engagerade sig i sin egen skrivprocess. Det märktes, och eleven uttryckte själv, hur stolt denne var vid uppläsandet av sagan. Jag är övertygad om att datoranvändandet förenklade oerhört för denne elev. Och jag tror att detta i sin tur kommer att fungera som motivation i fortsättningen. ”När ska vi göra det här nästa gång” var elevens egna ord vid projektets avslut.

Elev 2

Jag har tidigare haft problem att inspirera och motivera eleven vid eget skrivande. Det tar ofta lång tid för denne att komma igång med arbetet och eleven själv uttrycker att denne har brist på fantasi. Ofta försvinner elevens tankar iväg i dagdrömmeri eller viskande samtal med bordsgrannen. De elevtexter som eleven producerat lämnas ofta in efter utsatt datum. När vi arbetat med respons i grupper har eleven varken velat ge eller ta emot sådan. Eleven är oerhört noga med att ingen, utom undervisande lärare, läser dennes alster. Bristande självförtroende kan vara en bidragande faktor till dessa hinder.

I arbetet med sagor gick det till en början trögt för denne elev. Motivation, mod och inspiration brast och under de två första skrivtillfällena fanns ingen text att tillgå. Detta gjorde att de andra gruppmedlemmarna inte kunde ge någon respons till eleven. De fick då i uppgift av mig att ge tips och idéer om vad elevens saga kunde handla om. Eleven i fråga fick i sin tur ge respons på de andras texter. Detta resulterade i att eleven vid det tredje skrivtillfället hade funnit inspiration till att skriva. Denne vågade så småningom lägga ut sin text till de andras förtjusning. Eleven själv uttryckte att det blev lättare att skriva när denne såg hur de andra vågade lägga ut sina texter med brister och ofärdigheter. Eleven upplevde ett stort stöd av responsgruppen och blev slutligen nöjd med resultatet. Detta är ett tydligt exempel på det som Løkensgard Hoel (2001) uttrycker med ”Responsarbetet gör att eleverna kan lära sig genom förebilder, lån och andra former av påverkan” (s.238). I detta fall och i denna grupp var även en bidragande faktor datorn och Internet. Vid muntlig respons vågar den här gruppen elever inte uttrycka sitt stöd och de råd och tips som de nu gjorde.

(26)

Elev 3

Eleven är alltid ambitiös och flitig i sitt skolarbete. Denne älskar fritt skrivande och skriver ofta mycket och långt. Eleven lämnar ibland in egenproducerade alster som ej har varit del av undervisningen för påseende av mig. Eleven har vid muntlig respons varit drivande i sin grupp och försökt ge så konstruktiv och precis kritik som möjligt.

I arbetet med sagor skrev eleven, som förväntat, mycket och välarbetat. Vad som var intressant i detta fall var hur eleven kunde se på sin egen text med andras ögon. Under processens gång arbetade denne flitigt med att bättra sitt språk och sina uttryck. Eleven ställde frågor till övriga i responsgruppen om hur den kunde bättra och ändra. Eleven gav utförlig, precis och framåtdrivande respons till sina kamrater. Eleven uttryckte lättnad över att kunna ge respons över Internet, mestadels av den anledningen att eleven tidigare upplevt att denne varit den enda som gett någon form av konstruktiv respons.

Elev 4

Eleven arbetar oftast bra under lektionstid. Denne gör oftast det som är nödvändigt men sällan mycket mer än så. Eleven tycker det är roligt att skriva men har haft svårt att ge respons till andra då denne enligt egen utsago inte vill såra andra med kritik.

Eleven arbetade under projektet tillfredsställande och gjorde det som krävdes. Responsen som eleven gav var acceptabel och definitivt mer detaljerad än normalt. Eleven själv tror att detta beror på lugn och ro i hemmet och att denne kunde läsa igenom texterna bit för bit och ge respons på detta. Eleven upplevde även att denne kunde vara ärlig och inte vara rädd för att såra andra med sin respons. Denne tyckte att det mest positiva med att få responsen över nätet var att det gav motivation att läsa igenom responsen precis innan man började skriva.

Elev 5

Eleven har normalt svårt att komma igång vid fritt skrivande, men det brukar släppa efter en stunds ventilerande av tankar och idéer. Eleven vill aldrig delta i respons men gör detta då denne beordras att vara delaktig. Eleven har inte problem att ge andra respons men vill inte lämna ut sin text och tycker det är jobbigt att höra kritik.

(27)

något att ha. Denne tyckte därför inte att det fanns någon poäng med att skriva mer utförligt. Efter att ha läst responsen från sina kamrater lossnade det något och vid det sista skrivtillfället hade eleven hittat motivationen till att arbeta. Eleven upplevde att det var lättare att ta emot respons över nätet då det inte blev personligt på samma sätt som i en muntlig situation.

5.2 Övriga elever i gruppen

Mitt syfte var att låta eleverna använda det forum, Internet, de känner sig familjära med för att försöka utveckla elevresponsarbetet. Projektgruppen jag valt att arbeta med har som helhet fungerat bra med denna metod. Som enskilda individer har dessa elever dock påverkats olika, om än till största del positivt, av arbetsprocessen. En del har tagit stora kliv framåt när det gäller motivation och arbetslust. En del har utvecklat ett större självförtroende. Andra har inte tagit lika stora kliv jämfört med tidigare.

Jag har hos samtliga elever sett en positiv reaktion till att använda blogg i responsarbetet och jag har framförallt sett hur modet ökat hos en del, modet att våga visa upp sig själv och det alster man arbetar med för stunden. Det är inte alldeles lätt att ge konstruktiv kritik till någon öga mot öga när man är osäker. Det har under projektets gång visat sig att det är betydligt enklare att sitta hemma i lugn och ro och ge kritik med blogg som forum. Detta har för flera elever fungerat som en motivationshöjare i arbetet med att ge och få respons. I förlängningen vann min undervisning på detta då jag hann engagera mig i responsgivandet samtidigt som jag fanns till hands för mina elever under tiden de arbetade aktivt med skrivandet.

Eleverna uttryckte en lättnad över att ha möjlighet att skriva sina alster direkt i ordbehandlingsprogram och inte enbart använda detta element till renskrivning. Enligt Løkensgard Hoel (2001) ”Såväl forskning som de praktiska erfarenheterna visar att motivationen att skriva ökar när eleverna får använda datorer i skolan” (s. 225). Jag, å min sida, kände att jag räckte bättre till än jag gjort vid tidigare arbete med elevrespons. Jag kunde finnas till hands under tiden eleverna skrev på sina sagor och samtidigt ha full överblick över responsgivandet.

I efterhand, när eleverna såg tillbaka på sitt arbete med sagor och att ge varandra respons via Internet uttryckte en stor del av dem att det var skönt att kunna sitta hemma i lugn och ro och läsa igenom varandras arbeten samt skriva respons. Dessutom uttryckte många att det var enklare att vara rak, ärlig och mer öppen i responsen när man inte satt öga mot öga med personen i fråga.

(28)

En elev som kom till lektionen med sur min fick den här responsen och hade sedan inte några problem att sätta igång med arbetet.

Du har gjort en bra och spännande saga :) men tänk på att ändra lite kommatecken till punkter. la även märket till att du har glömt ett a i pyramid du har skrivit pyrmid, jag tyckte det var ett kort och plötsligt slut, vad hände med Shintorai, Ensis och anden?? vad hände med chepos blev han fri?? skadade han Ensis och Shintorai??

Att få läsa den positiva feedbacken och tipsen i början av lektionen fungerade alldeles säkert som en hjälp till motivation för många elever. Det är allmänt känt att elever i dag har press på sig och inte alltid känner motivation och inspiration till lektionsarbetet. Enligt Løkensgard Hoel (2001) ”Frågan om motivation – hur mycket man orkar – blir akut när eleverna ska bearbeta och skriva om sina texter. Motivation handlar inte bara om skrivförmåga och intellektuell kapacitet utan lika mycket om känslor” (s. 221).

I det sista skedet av projektet då jag via mail samlat in alla elevers sagor för en sista respons och de fick sista lektionstillfället på sig att korrigera efter mina anvisningar engagerade de sig i detta för att få sin saga slutförd. Samtliga tog detta på allvar och någon uttryckte hur skönt det kändes att bli helt färdig och nöjd. Så småningom skrev jag ut alla sagor och satte ihop till ett gemensamt häfte som även kopierades upp till eleverna. Jag är övertygad om att detta var ett viktigt moment för eleverna. Jag kunde se deras stolthet när de fick läsa upp eller få sin saga uppläst och höra kommentarerna från klasskamraterna.

6. Diskussion

Inför detta projekt valde jag att fokusera på tre stycken frågeställningar:

• Kan användandet av Internet och dator bidra till att elevernas motivation och engagemang ökar i arbete med skrivprocessen?

• Kan elevernas mod och intresse för elevrespons öka med hjälp av dator och Internet som arbetsredskap?

• Är användandet av Internet och dator i elevernas skrivprocess hjälpmedel som bidrar till att min undervisning individualiseras i högre grad?

(29)

Motivation i skrivprocessen

Det här projektet med just dessa elever gav ett positivt utslag. De elever jag studerat närmre visade att motivationen ökade. Elev 1 som tidigare aldrig slutfört en hel text färdigställde sitt alster och uttryckte stolthet över detta. Denne arbetade även aktivt under långa stunder vilket denne haft svårigheter med tidigare. Jag tror att en bidragande faktor till denne elevs framsteg är just användandet av datorer. Løkensgard Hoel (2001) skriver om hur man använt sig av elevers datakunskaper på vissa skolor. ”De som är duktiga på datorer får hög status. På vissa skolor har man satsat på att lära upp så kallade skrivsvaga elever till att hålla kurser i datoranvändning för andra elever och även för lärare” (s. 236). Detta, menar Løkensgard Hoel, stärker dessa elever och ger dem självförtroende att angripa skrivandet.

Även elev 2 fann motivation och framförallt mod. Denne elev har tidigare tyckt det varit svårt att visa upp egenproducerade texter, vilket denne i slutet av projektet klarade av. Det här går helt i linje med de resultat som framkommit under temaarbetet med elever på Bergaviksskolan. De resultat som Ung kommunikation såg där var att

”alla elever har utvecklat följande kvaliteter: • Ordbehandling

• Bildredigering • Allmän datorkunskap • Källkritik och upphovsrätt • Etik och moral på nätet • Elevernas kreativitet

• Generositet med egen kunskap” (www.ungkommunikation.se).

Framgången med mitt projekt kan bero på interagerandet över Internet, men det kan även bero på andra faktorer så som ämnet saga, gruppindelning eller den positiva anda som spreds mellan eleverna. Det kan också bero på att jag i det här projektet valde att fokusera på skrivlust och motivation istället för att, som tidigare, ha mycket fokus på form och skrivregler som kan ha bromsat och hämmat elevernas motivation.

För att en elev skall bli motiverad att arbeta krävs att denne känner förtroende för sin egen förmåga och till viss del behärskar området. Elev 2 i mitt projekt har tidigare enligt min tolkning haft lågt självförtroende och därmed inte alltid klarat av att ta sig an skrivuppgifterna eller responssamtalen. Detta stämmer med det som Løkensgard Hoel (2001) uttrycker på följande sätt: ”Detta är en situation som gör

(30)

många elever otrygga och oroliga. Dessutom tar det tid för många elever innan de vågar yttra sig i ett klassrumsforum.”(s.185)

Elevers motivation, inspiration och lust att lära är något vi pedagoger måste sträva efter i vårt arbete. De första tre målen att sträva mot under Kunskaper i Lpo94, Utbildningsdepartementet (2002), är följande:

”Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar nyfikenhet och lust att lära, • utvecklar sitt eget sätt att lära,

• utvecklar tillit till sin egen förmåga,” (2.2 Kunskaper)

Engagemang i responsarbetet

Jag upplevde att problemet med min elevgrupp var att de inte vågade ta det muntliga steget i responsen, de var rädda att såra varandra eller att ha fel i sin kritik. Många tyckte också det var jobbigt att tala om sin egen text då de kände sig utsatta och uttittade när vi satt i responsgrupper. Løkensgard Hoel (2001) har beskrivit svårigheterna med att få elever att aktivt delta i muntlig respons. ”Deltagande innebär att eleverna måste få samma möjligheter att komma fram till åsikter och tankar, formulera dem och presentera dem för sina kamrater. Detta är en situation som gör många elever otrygga och oroliga. Dessutom tar det tid för många elever innan de vågar yttra sig i ett klassrumsforum.”(s.185) Den muntliga aktiviteten är något man måste träna upp och det görs enligt min mening inte på bästa sätt i en situation där eleven ska samtala om sin egen text eller kritisera andras. ”Ämnesmässigt svaga elever behöver lång tid på sig för att sätta sig in i lärostoffet, och elever med dåligt självförtroende behöver lång tid på sig för att formulera sina tankar” (s.185). Ofta slutade responsgivandet med att jag, som lärare, fick gå in och ge tips, idéer och råd. Jag har kommit fram till att en blogg, eller ett forum för elevernas texter är ett sätt att komma runt detta hinder. Jag hade förhoppningar om att detta skulle motivera eleverna till att ge varandra respons och även ta bort det, i detta fall, störande muntliga momentet. Mycket riktigt föll min idé i god jord hos mina elever och de var eld och lågor redan innan arbetet satte igång.

. För projektgruppen var responsgivande över Internet ett bra sätt att arbeta och jag tror att den här metoden skulle fungera på fler elevgrupper då många ungdomar

(31)

inte var skrivandet i sig som var problemet för många. Eleverna har goda kompetenser i att uttrycka sig, samtala och interagera med varandra. Dock kan den traditionella formen för skrivandet hämma eleverna om de inte är bekväma med exempelvis penna och papper. Detta tar även Ung kommunikation upp.

”Ser vi på den unga generationen är de mycket kommunikativt kompetenta. Eftersom de tränar på att samtala i många olika sammanhang får de en erfarenhet av att ständigt vara närvarande för samtal. Mötet med vänner blir viktigt för dagens unga oberoende av om det sker fysiskt, via mobil eller på internet” (www.ungkommunikation.se).

Individualiserad undervisning

För att närma mig en individualiserad undervisning och nå fler elever ville jag hitta ett annat sätt att angripa responsarbetet och skrivprocessen. Dessa sätt skiljer sig ofta beroende på vilken grupp av elever jag arbetar med. Ett sätt som fungerar på en grupp kanske inte alls fungerar på nästa. Jag har insett att det är viktigt att vara flexibel i arbetet med dagens elever och som Björk och Liberg (2003) uttrycker sig, ”för att vi hela tiden ska kunna följa deras läs- och skrivutveckling och vara flexibla i vårt gemensamma skapande av funktionella, effektiva och livsbejakande inlärningssammanhang” (s.159). Jag finner ytterligare stöd och krav om man så vill i Lpo94 ”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla” (s.5).

Kursplanen i svenska slår fast: ”Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,

– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,” Skolverket (2000).

Dessa strävansmål bör vi lärare, som undervisar i svenska, vara väl förtrogna med då detta är två av de mål vi ska hjälpa eleverna på vägen mot. Det vanligaste sättet att arbeta med respons och värdering av texter är muntlig sådan, detta är också det sätt vilket jag har arbetat på tidigare. Då jag fann att det inte fungerade för en stor del av mina elever i den utvalda gruppen var jag tvungen att tänka om. Mitt uppdrag som

(32)

lärare är att hitta vägar som fungerar för eleverna och där de får utveckla sina förmågor i ämnet. Utifrån mina erfarenheter sedan tidigare och utav det arbete jag utfört ser jag att jag har hittat ytterligare ett sätt att hjälpa individer i elevgrupperna med motivation och engagemang. Jag har genom att vara en reflekterande praktiker kommit ett steg närmre en individualiserad undervisning. ”Genom reflektion över erfarenheter bildas ett kunskapsförråd, ett vardagsvetande, som fördjupar kunskapen om det egna arbetet” (www.pedagogiskamagasinet.net)

Av den erfarenhet jag har och av det jag lärt mig efter detta projekt anser jag att det är viktigt att se varje grupp elever och varje individ som just individuella. För att uppnå en givande undervisningsform krävs att man känner sin grupp elever och vet vad de behöver. Internet och datorer kan vara ett sätt att nå elever.

Under tiden vi arbetade med att skriva sagor och ge respons uppstod en del praktiska problem. Datorhaveri är tyvärr vanligt förekommande och detta skapade problem vid fler än ett tillfälle. Att få de datorer som återstod efter ett sådant missöde att räcka till alla 23 eleverna var inte alltid helt lätt och det krävdes tålamod och en del charm från min sida för att lyckas samla ihop rätt antal datorer. Det var besvärligt att vara så beroende av tekniken som inte riktigt fungerade och det var inte utan att jag önskade att skolans värld hade mer resurser att tillgå. Min teori om att datorer är ett nödvändigt medel för undervisning går i linje med Løkensgard Hoel (2001) ”Såväl forskning som de praktiska erfarenheterna visar att motivationen att skriva ökar när eleverna får använda datorer i skolan” (s. 225).

Ytterligare ett problem som uppstod när det gällde att ge responsen hemifrån var att alla inte kunde öppna dokumenten och att en del inte hade tillgång till Internet. Dessa elever fick istället ge sin respons under raster och håltimmar vilket gjorde att hela tanken med att sitta hemma i lugn och ro föll platt i dessa fall. I fortsatt arbete med respons över Internet bör jag ta detta i beaktande och se till att alla elever får tillgång till dator och Internet.

Något som jag inte tidigare tänkt på men som eleverna uppskattade och tyckte var positivt var att få läsa igenom den respons man fått i början av lektionspasset. Det var uppenbart att det skapade stort nöje att få läsa vad andra tyckte om det man skrivit. Det fungerade som en form av peptalk inför lektionspasset att läsa positiva kommentarer om sin text och samtidigt ha fått tips, idéer och råd.

(33)

Jag tycker att mitt projekt är en liten bit på väg mot de mål som Ung kommunikation strävar efter.

”Utredningen En hållbar utveckling skriver fram att IT är en viktig del i användandet av nya undervisnings- och inlärningsmetoder. I förslaget anges att fyra perspektiv ska genomsyra all lärarutbildning där ett av perspektiven är IT som utbildningsresurs. Studenterna i lärarutbildningen ska, i en gemensam kärna av kunskaper och färdigheter, bli väl förberedda att möta de krav som yrket ställer.” (www.ungkommunikation.se)

En mycket viktig del i arbetet med att skriva sagor och ge respons var, för eleverna och mig, att avsluta och känna tillfredsställelse över den färdiga produkten. Även om vägen till målet är den som utvecklar oss är det fortfarande viktigt att få se en slutprodukt. Det är även viktigt att samtala om den process man varit mitt uppe i då den annars förlorar en del av sitt värde. Jag lyckades, i detta projekt, nå fram till flera elever genom ett språk och ett medium de själva är familjära med. Jag lyckades motivera dem till att skriva och engagera sig i responsgivandet. Efter att, som lärare, ha reflekterat över arbetet med sagor, skrivande och respons är jag övertygad om att det inte är ultimat att enbart ha webkontakt i responsgivandet. Jag avrundade projektet med att noga samtala med eleverna om vars och ens text. Ett samtal mellan två fysiska människor ger ofta mer än den kommunikation vi kan frambringa över Internet och datorer. Detta finner jag stöd för hos Løkensgard Hoel (2001). ”Men den feedback och de ”samtal” som förs på bildskärmen måste i de flesta fall trots allt följas upp med personliga samtal, eftersom ingen teknologi kan ersätta det värde som ligger i ett levande samtal här och nu” (s.225). När jag ser tillbaka på hur responsgivandet såg ut tidigare och hur det fungerade i bloggandet över Internet inser jag att jag tillsammans med den här elevgruppen så småningom kommer att kunna använda muntlig respons. Men för närvarande tränar vi de två sakerna på olika håll – respons för sig och muntliga samtal i grupp för sig.

Jag betraktar projektet som lyckat. Jag nådde fram till de elever jag behövde motivera extra. Alla elever producerade en egen saga. Alla utom en klarade av att ge och ta emot respons. Samtliga elever kände sig positiva inför skrivarbetet och fann inspiration med hjälp av den respons de mottog. Genom detta har en mer individualiserad undervisning uppnåtts i den här elevgruppen. Med en bättre tillgång

(34)

till datorer och Internet hade arbetet troligen fungerat smidigare och utfallet blivit ännu något bättre, framförallt vad gäller hemuppgiften.

(35)

Litteraturförteckning

Axelsson, Lennart (2009). Ung kommunikation. [www-dokument] URL: http://www.ungkommunikation.se/

Björk, Maj & Liberg, Caroline (2003). Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur

Ekman, Arne. (2009). Nationalencyklopedin. [www-dokument]. URL: http://www.ne.se/

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB

Løkensgard Hoel, Torlaug. (2001). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Malmö: Studentlitteratur

Mathiasson, Leif. (2009) Pedagogiska magasinet, Tankens krökning tillbaka mot sig själv. [www-dokument]

URL: http://www.pedagogiskamagasinet.net

Pålsson, Stefan. (2009). En brittisk undersökning om ungdomars skrivförmåga och skrivglädje. [www-dokument].

URL: http://omvarld.blogg.skolverket.se

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2000). Kursplan för svenska. SKOLFS: 2000:135

Stensmo, Christer. (1995). Elevobservationer. Uppsala institutionen för lärarutbildning: Reprocentralen HSC

(36)

Utbildningsdepartementet (2002). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Lärarförbundet

(37)

Bilaga 1 – Respons

När du ger respons.

• Vad är positivt med texten? Ge exempel • Fokusera på handlingen, inte stavning • Var tydlig och specifik

• Ge förslag och tips till förändring/förbättring. Ge tydliga exempel

När du tar emot respons

• Fundera både över det positiva och tipsen du fått.

• Välj ut det du tycker verkar vara bra och som kan tillföra något till din text. • Lägg till eller dra ifrån i din text utifrån den respon du fått innan du fortsätter

skriva.

(38)

Bilaga 2 – Konferenser

Steg1

(39)

Bilaga 3 – Observationsschema framtaget av Stensmo (1995)

OBSERVATIONSSCHEMA – ELEVEN SOM OBJEKT

S.SOCIALITET – tillbeteenden

S 1. Hjälper kamrat tillrätta instruerar

Beteendeexempel____________________________________ S 2. Samtalar vänligt med kamrat, uppmuntrande kroppsspråk Beteendeexempel____________________________________ S 3. Uttrycker gillande av kamrats prestation

Beteendeexempel____________________________________ S 4. Tar initiativ och är drivande i skolarbetet, informellt ledarskap Beteendeexempel____________________________________ S 5. Hanterar konflikter på ett konstruktivt, rättvist sätt

Beteendeexempel____________________________________ S 6. Samtalar vänligt med lärare, uppmuntrar, visar intresse Beteendeexempel____________________________________ S 7. Arbetar med uppgiften enligt lärares instruktioner

Beteendeexempel____________________________________

A.AGGRESSION – mot-beteenden

A 1. Stör kamratsarbete genom buller eller påträngande uppmärksamhet Beteendeexempel____________________________________

A 2. Verbalt aggressiv mot kamrat, retas, svär, muckar, hotar Beteendeexempel____________________________________ A 3. Fysiskt aggressiv mot kamrat, knuffas, slåss, kastar saker Beteendeexempel____________________________________ A 4. Stör lärarens framställning, bullrar, demonstrerar ointresse Beteendeexempel____________________________________ A 5. Verbal aggressivitet mot lärare, är hånfull eller svär Beteendeexempel____________________________________

(40)

Bilaga 4 – Elevenkät

Sagotema med respons

1.Vad visste du om sagor innan?

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

2. När vi tidigare har arbetat med respons har vi suttit tillsammans i grupp, vad har du tyckt om det? _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

3. Har du känt dig motiverad att skriva när vi arbetat med sagor? Varför eller varför inte?

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 4. Vad tyckte du om den respons du fick över bloggen?

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 5. Hur kändes det att sitta hemma och skriva respons till dina kamrater?

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

(41)

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 7. Vad var mest positivt med att arbeta med respons på det här sättet?

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 8. Vad var mest problematiskt med arbetet med respons över Internet tyckte du? _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

References

Related documents

Enligt figur 10 sjönk poängen av skattad tinnitus och tinnitusrelaterade symtom från första mötet till fas A, medan tinnitusbesvär, muskelspänningar och stress ökade.. TSG poäng

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Det betonas att en EU- agenda för städer bör återspegla EU:s övergripande mål och vara ett komplement till medlemsstaternas nationella åtgärder ”En EU-agenda för städer

• Föreningen anordnar i samband med årets riksstämma i Stockholm ett ”riksstämmosymposium”, samt är värd för en gästföreläsare. • Utbildningsgruppen har fått i

Dock anser Chalmers att det inte bara är uppfyllandet av målet för elcertifikatsystemet som ska beaktas vid ett stopp utan även balansen mellan tillgång och efterfrågan av

Till följd av en miss i hanteringen uppmärksammades igår att Havs- och vattenmyndigheten inte inkommit med något remissvar på Promemorian Elcertifikat stoppregel och

Dessutom har utbyggnaden av förnybar elproduktion fortgått vilket leder till att det är än mer sannolikt än tidigare att målet om totalt 46,4 TWh förnybar elproduktion till

Lyssna till Christian Negendank och Mats Olsson med erfarenheter från växtodling, bär, företagande och Lean Lantbruk.. Leancoacherna Sara Johnson och Anna Larsen från HIR Skåne