• No results found

Datorn som hjälpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en väldigt dyr skrivmaskin?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Datorn som hjälpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en väldigt dyr skrivmaskin?"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

VAL-projektet

Examensarbete

15 högskolepoäng

Datorn som hjälpmedel

-Ett kreativt redskap, en distraktion eller en väldigt

dyr skrivmaskin?

The computer as a teaching aid

-A creative tool, a distraction or a really expensive typewriter?

Henning Pettersson

Lärarutbildning 90hp Handledare: Bo Persson Ange datum för slutseminarium 2012-12-18

(2)
(3)

Sammanfattning

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning...7

2. Syfte...9

3. Litteraturgenomgång / Tidigare forskning...10

3.1 Digital kompetens...10

3.2 Riktlinjer och IT-strategier...11

3.3 Skolverket...12

3.4 Framtiden...13

3.5 En-till-En - Utvärdering av projektet En-till-En i Falkenberg...14

3.6 SAMR...17

3.7 Sammanfattning...18

4. Metod...20

4.1 Insamlingsmetod...20

4.2 Skolorna, eleverna och lärarna...21

5. Resultat...23

5.1 Varför datorn i skolan?...23

5.2 Hur har datorn förändrat sättet att arbeta?...25

5.3 Har datorn förändrat elevernas resultat?...27

5.4 Vad tycker eleverna?...28

5.5 Svar på mina undersökningsfrågor...30

6. Analys...31

6.1 Varför datorn i skolan?...31

6.2 Hur har datorn förändrat sättet att arbeta?...33

6.3 Har datorn förändrat elevernas resultat?...34

6.4 Svar på mina undersökningsfrågor...35

7. Slutsats och Avslutande diskussion...37

Referenser...39

Bilagor...41

Enkätundersökning - Svar...41

(6)
(7)

1 Inledning

Den tekniska utvecklingen har under de senaste årtiondena gått framåt i en oerhörd fart. Från att sitta med datorer som bara kunde visa en färg och som hade ett hårddisksutrymme på ett fåtal megabyte och som dessutom kostade en förmögenhet till att datorn har blivit en naturlig del av vår vardag och kanske ett av de största verktygen för att kommunicera. Vi har under de senaste åren gått till att merparten har en dator i sitt hem. Det har också mer och mer blivit en stor del av skolan och fler och fler skolor börjar med vad som kallas En-till-En (hädanefter 1:1) och enligt journalisten Emma Olsson skolvärlden.se har 180 kommuner någon form av 1:1-projekt (det är dock oklart var den informationen kommer ifrån).1 1:1 innebär att varje elev och varje lärare har till

gång till en egen dator och beskrivs följande av professor Tomas Kroksmark:

Runt om i världen görs nu försök med sk En-till-En-projekt i skolan. Det innebär att varje elev och varje lärare har en egen bärbar dator som är integrerad i undervisningen och i lärandet. Det är alltså på många platser inte ett verktyg som används på viss schemalagd tid, utan den är en ständig följeslagare i skolans alla ämnen, i hemmet och på fritiden.2

Frågan är vilken funktion datorn verkligen får i skolans verksamhet eller ska jag kanske säga hur den verkligen används? I Europeiska unionens officiella tidning om

nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) nämns bland annat digital

kompetens som en del av det livslånga lärandet och förklaras följande:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.3

Frågan är väl här om detta redan är verklighet eller är på väg att bli verklighet eller om det är en fin tanke som redan glömts bort? Jag syftar till att undersöka hur datorn har blivit mottagen i skolan sedan dess intåg med 1:1 och undersöka hur den används i

1 Emma Olsson (2012)

2 Tomas Kroksmark (2011) s. 1-22

(8)

undervisningssammanhang? Kan elever idag kritiskt och säkert använda modern teknik och kan de producera, redovisa, utbyta information m.m. via internet?

I LGR11 står det bland Övergripande mål och riktlinjer: ”Skolan ska ansvara

för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.”4 Vad modern

teknik är definieras dock inte. Samtidigt menar Emma Olsson att det är för lite fokus på användningen och att många lärare inte har den kompetens för att kunna använda datorerna i sin undervisning på rätt sätt och för att lärare och elever inte kan använda den på rätt sätt blir det en distraktion5. Därav blir det intressanta inte bara vad datorn ska

användas till utan även hur datorn används. Det ska det även tilläggas att jag i dagsläget undervisar på en 1:1-skola och att jag därför har ett stort intresse för hur det har tagits emot av både lärare och elever.

4 Skolverket (2011) sid.14 5 Emma Olsson (2012)

(9)

2 Syfte

Jag vill fördjupa mig i varför datorn bör, eller ska, finnas i klassrummet men jag vill också undersöka hur datorerna används? Har sättet att undervisa förändrats sedan datorn kom in i bilden. Har det märkts någon skillnad i elevernas resultat? Jag har valt att sammanfatta de frågor som jag ställer mig ovan till tre olika undersökningsfrågor som redovisas här nedan. Dessa frågor är sammanställda för att ge svar huvudfrågan om datorn är ett kreativt redskap, en distraktion eller en väldigt dyr skrivmaskin? Undersökningen utgår ifrån hur elever, lärare och skolledare på två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund, ser på följande frågeställningar.

Varför datorn i klassrummet?

Hur har datorn förändrat sättet att undervisa? Hur har datorn förändrat elevers lärande?

(10)

3 Litteraturgenomgång/Tidigare forskning

I denna del av uppsatsen kommer jag att gå igenom den litteratur och den forskning som ligger till grund för min undersökning. Det sträcker sig från IT-strategier och riktlinjer för datorn i skolan till undersökningar av tidigare 1:1-projekt och analysmetoder för att arbeta med datorn. 3.1 till 3.4 berör riktlinjer, IT-strategier och en undersökning om vilken framtid datorn har i skolan. 3.5 tar upp en utvärdering av Sveriges hittills största 1:1-projekt och 3.6 tar upp analysmetoden SAMR.

3.1 Digital kompetens

Som nämnts tidigare tar Europeiska Unionens tidning upp åtta nyckelkompetenser för ett livs långt lärande där Digital kompetens är en av dessa och följande beskrivs begreppet:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.6

Digital kompetens verkar även vara något som denna utredning/tidning själva definierat då det är svårt att någon annanstans hitta vad digital kompetens egentligen är, samtidigt dyker det upp i en rad utredningar och dokument som rör just datorn och IT i skolan. Följande utvecklas begreppet och vad det egentligen är som en person bör kunna för att inneha vad de kallar digital kompetens:

De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets

(11)

teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen. 7

Kortfattat kanske det kan sägas att digital kompetens innebär att kunna hantera de verktyg som datorn erbjuder samt att kunna använda sig av internet och de resurser som det erbjuder.

3.2 Riktlinjer och IT-strategier

Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.8

I oktober 2011 publicerade regeringskansliet och näringsdepartementet ”IT i

människans tjänst”, en rapport som till största del handlar om hela Sveriges

IT-användande och utveckling inklusive skolan. Främst går den igenom vad våra kursplaner säger och vad som beslutats på politisk nivå kring vad som rör IT i skolan. Rapporten går igenom vad som gjorts för att fortbilda lärare i IT-kompetens och bland annat nämns PIM, Praktisk it- och medie- kompetens9, som en åtgärd där regeringen

avsatt pengar för att just fortbilda lärare. Det nämns också att det inte finns några riktlinjer för hur denna kompetens ska föras över till eleverna utan att detta är upp till varje enskild lärare samtidigt som Tillsynsmyndigheten menar på att skolan har i uppgift att ge alla elever en likvärdig utbildning. Utredningen trycker dock på att IT-kompetens är viktigt och att det ska vara en del av undervisningen.10 Samtidigt som det

understryks att IT-kompetens är viktigt inses också att det finns vissa problem, till exempel skrivs följande om direktiv för e-lärande:

7 Europeiska unionens officiella tidning (2006) 8 Näringsdepartementet (2011) sid.33

9 Näringsdepartementet (2011) sid.33 10 Emma Olsson (2012)

(12)

Inom ramen för kommissionens meddelande Digital agenda för Europa finns förslag kring e-lärande som riktar sig till medlemsländerna. Förslaget syftar till att respektive medlemsland bör ”inkludera e-lärande i nationella politiska strategier för modernisering av utbildning, inklusive läroplaner, bedömning av resultaten och vidareutbildning av lärare och andra utbildare”. Begreppet e-lärande beskrivs inte närmare i kommissionens meddelande och saknar vedertagen definition vilket gör det svårt att ta ställning till kommissionens rekommendation.11

Förutom denna strategi hittar vi på EU-nivå riktlinjer för IT-användande och digital kompetens (som nämns i inledningen av kapitel 3). Europeiska unionens officiella

tidning om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) har klassat digital

kompetens som en av åtta av dessa nyckelkompetenser. Den Digitala kompetensen är något som återkommer i flertalet dokument och verkar vara något som lagts grund till i dessa nyckelkompetenser. Dessa riktlinjer och IT-strategier har legat till grund för varför och hur datorn ska användas i skolans värld och hur datorn ska utveckla elevernas lärande.

3.3 Skolverket

2008 gav regeringen Skolverket i uppdrag att bedöma behovet av utvecklingen av IT i skolan men även att komma med eventuella förslag på insatser samt att påvisa vikten av lärares IT-användning för att utveckla undervisningen. I samband med detta hade även revideringen av styrdokumenten påbörjats och skolverket skriver följande i sammanfattningen av sin rapport:

Skolverket bedömer att informationsteknikens möjligheter i lärande och organisa- tionsutveckling bör utnyttjas mer effektivt. När Lpo 94 skrevs var det få som förut- såg den utveckling som skett avseende IT-användningen. Därmed var det heller inte möjligt att då formulera relevanta kompetens- och färdighetskrav för informa- tionssamhällets behov. Det är nödvändigt att i den pågående revideringen av styr- dokumenten beakta de förändringar som skett. Detta arbete bör inbegripa ett ge- nomtänkt resonemang om IT och kompetenskrav på eleverna, som i sin tur bör kopplas till frågan om var elever utvecklar kunskap och kompetens samt hur skolan ska definiera sitt uppdrag i relation till elevers informella lärande inom IT-området. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet kräver tydliga stra- tegier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begräns- ningar.12

11 Näringsdepartementet (2011) sid.33 12 Skolverket (2009)

(13)

Tydligt i detta fall blir, enligt mig, att Skolverket vill ha strategier för hur IT ska användas i skolan och att de anser att IT har en tydlig plats i skolan. De ämnar också enligt samma rapport att ”tydliggöra begreppet digital kompetens för skolväsendet, bl.a.

med utgångspunkt i EU:s definition av begreppet, inför kommande reformarbete med skolans styrdokument”13, så vilket utrymme har IT och Digital kompetens fått i de nya

styrdokumenten? Som jag även nämnde i min inledning står det i LGR11 bland

Övergripande mål och riktlinjer att ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.”14 Det står också under

Rektorns ansvar att:

”Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att [...] skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,”15

Förutom detta har både datorn och kanske framförallt Internet fått en stor del i styrdokumenten. Ofta förekommande är bland annat kunskapen kring att söka texter och information på internet och att värdera dessa källor. Till exempel dyker det upp 16 träffar vid en sökning på Internet, 12 på dator och över 25 träffar som rör digital teknik eller digitala verktyg på ett eller annat sätt. Det blir tydligt att datorn får en större och större roll i våra styrdokument och att elever inte kan uppnå alla kunskapskrav utan datorns hjälp.

3.4 Framtiden

I november 2011 presenterade analys- och konsultföretaget Kairos Future rapporten IT

och digital kompetens i skolan där de både presenterar vad som hänt och vad de tror

kommer att hända kring IT och datorer i skolan. Vad som är intressant med rapporten är

13 Skolverket (2009) 14 Skolverket (2011) sid.14 15 Skolverket (2011) sid.18

(14)

att den menar på att en större del av rektorer och förvaltningschefer vill se mer IT i skolan samtidigt som lärarkåren och eleverna inte alls är lika positivt inställda.16 Det

läggs också fram att lärare behöver, eller känner att de behöver, mer kompetensutveckling för att kunna använda mer IT i skolan och att en ganska stor del av lärarkåren i dagsläget inte använder mycket mer än mailfunktionen. Samtidigt lyfts att datorn faktiskt är skolans framtid och något som framförallt lyfts är Dr. Ruben Puenteduras SARM-modell17 (förklaras utförligare längre fram). Följande tre punkter

tas upp i sammanfattningen som studiens huvudslutsatser: IT kommer att revolutionera skolan.

Det finns en klyfta mellan ledning och klassrum

Lärare och rektorer är i stort behov av kompetensutveckling 18

Samtidigt som det kan utläsas att de menar att IT är framtiden så finns det nog en del jobb kvar att göra på den biten. Vad som blir intressant med detta är hur vi i skolan ska arbeta för att få datorn till att bli ett naturligt undervisningsredskap både för elever och lärare.

3.5 En-till-En - Utvärdering av projektet 1:1 i Falkenberg

I Sverige är det största, hittills, 1:1-projektet en satsning av Falkenbergs kommun. Det inleddes 2007 och även här skapades en IT-strategi (som presenterades ovan) där kommunen kortfattat förklarar syftet och användandet av IT i skolan och undervisningen. En viktig fråga i 1:1 arbetet är varför kommunen väljer att ta in datorer i klassrummet och Falkenbergs förklaring på detta är följande:

Varför en dator per elev?

Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) arbetar på olika sätt med att stödja utvecklingen av elevernas lärmiljö med syfte att öka måluppfyllelsen för alla elever i Falkenbergs skolor. Sedan ett antal år tillbaka har IT varit ett av flera prioriterade områden vilket bland annat har inneburit att19

16 Kairos Future (2011) Sid.7 17 Kairos Future (2011) Sid.6 18 Kairos Future (2011) sid.3

(15)

Längre fram i ovanstående citat listas även åtta punkter som sammanfattar varför kommunen vill införa 1:1. Vad som är intressant med dessa åtta punkter är att det säger väldigt lite om vad eleverna ska tjäna på att få tillgång till varsin dator utan främst fokuserar på vad lärarna deltagit i för utbildning eller vad kommunen gjort för att främja IT-arbete. Dessutom har lärarna fått fortbilda sig i PIM som främst fokuserar på

Windowsmiljö fast kommunen valt att arbeta i Macmiljö. Knutna till detta projekt har

forskarna Martin Tallvid och Helena Hallerström varit som har publicerat tre utvärderingar, en per år, av Falkenbergs 1:1-projekt där de går igenom vad som varit mer eller mindre lyckat. I den första utvärderingen av detta projekt, då kommunen infört 1:1 på två skolor, anses projektet ha flutit på bra och att både elever och personal anpassat sig på ett bra sätt till att arbeta med datorer. Följande beskriver Hallerström &

Tallvid det i en sammanfattning:

Införandet av en dator per elev till alla elever i år 7, 8 och 9 samt till lärare på Skogstorpsskolan och Söderskolan i Falkenberg har hittills fungerat väl. Föga förvånande var den inledande inställningen till projektet mycket positiv och den entusiastiska attityden lever fortfarande i högsta grad kvar. I stort sett alla tillfrågade uttrycker sitt helhjärtade stöd till projektet och både lärare och elever känner sig privilegierade. En tänkbar förklaring till att den inledande perioden har förflutit så problemfritt kan vara att de flesta lärarna och eleverna på skolorna generellt sett hade en hög digital kompetens vid projektets start, vilket är något som även enkäten visar. Varken för lärare eller för elever har valet av datorfabrikat haft någon betydelse. De har snabbt anpassat sig till Mac- miljön och vi har kunnat se att de ofta bistår varandra när problem uppstår. Eleverna har fått tillfälle att på skoltid lära sig att skapa animerad film, men för övrigt har de antingen lärt sig programvarorna på egen hand eller av varandra.20

Intressant är att ganska mycket fokus ligger på det tekniska och egentligen inte på hur datorn i sig används som ett redskap. Det ställs även upp tre mål med satsningen där:

1.skolorna utvecklar arbetsformer och metoder 2.ökar lusten att lära hos såväl elever som pedagoger 3.öka elevernas måluppfyllelse och resultat.21 Här har fokus ganska

tydligt flyttats till det pedagogiska och inte det tekniska. Vidare fortsätter Tallvid och

Hallerström i samma utredning:

Att utveckla digital kompetens är naturligt nog en viktig del i projektet En-till-En. Men investeringen i en dator per elev syftar främst till att förändra och utveckla elevernas lärmiljö och ge alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter

20 Helena Hallerström & Martin Tallvid (2008) Sid.69 21 Helena Hallerström & Martin Tallvid (2008) Sid.37

(16)

att använda IT som ett redskap i lärandet. Därmed ges också varje elev bättre förutsättningar för måluppfyllelse i sina studier och för sitt livslånga lärande.22

Tallvid och Hallerström har från delrapport ett till delrapport två flyttat fokus från det

tekniska mot det pedagogiska och lägger snarare tyngdpunkt på elevernas lärmiljö snarare än huruvida de kan anpassa sig till de tekniska aspekterna. I delrapport tre redovisar Tallvid resultat som hänger samman med de tre mål de satte upp i den tidigare rapporten och där resultaten visar på att lärarna i stor utsträckning har förändrat sin undervisning. En stor grupp av lärarna anser också att elevernas inflytande på undervisningen har ökat samt att en så stor grupp som 66 % av lärarna anser att de har förändrat sitt arbetssätt sedan 1:1-projektet infördes. Bland eleverna anser 46% att deras lust att lära har ökat ganska mycket medan enbart 4% menar att deras lust att lära inte ökat alls.23 Den problematik som läggs fram kring att datorn kan vara en distraherande

faktor skriver Tallvid följande:

När man inför En-till-En i dagens skola som är fylld av ungdomar ur ovan relaterade generation, får detta ibland oönskade konsekvenser i klassrummen. Några av de intervjuade lärarna i Falkenberg menar att vissa elever har svårt att fokusera på skolarbetet, och trots att eleverna tillhör den grupp av människor som är uppvuxna med Internet och datorer upplever lärarna att eleverna ibland har svårt med ”datordisciplinen”. Eleverna skickar snabbmeddelanden, kontrollerar sin e-post eller uppdaterar sin status på Facebook under pågående lektion. Det finns lärare som upplever att detta är oerhört frustrerande, under det att eleverna hävdar de att de kan göra flera saker samtidigt och att de inte alls har blivit störda i skolarbetet.24

Samtidigt menar lärarna i Falkenbergs kommun, enligt Tallvid, att detta inte är något nytt. Oavsett om eleverna haft datorn eller inte har där funnits elever som inte kunnat fokusera på de uppgifter läraren presenterat och att det är som ”vilket annat

disciplinproblem som helst.”25 Martin Tallvids tredje delrapport i sin utvärdering av

Falkenbergs kommuns satsning på 1:1 nämner han även fortbildning som en stor faktor för att dessa satsningar ska bli lyckade. Bland annat skriver han:

Forskning visar också att implementering av IT i skolan tenderar att inledningsvis väcka stora förhoppningar om ett utvecklat arbetssätt och förbättrat lärande. Men när projekttiden är slut och verksamheten går tillbaka till det normala tenderar utvecklingen också att avstanna och de tekniska hjälpmedlen blir underutnyttjade

22 Helena Hallerström & Martin Tallvid (2008) Sid.9 23 Martin Tallvid (2010) Sid.37-51

24 Martin Tallvid (2010) Sid.53 25 Martin Tallvid (2010) Sid.53

(17)

eller rent av outnyttjade. Mot bakgrund av detta förordade vi i de första utvärderingarna att man för att undvika dessa tendenser borde satsa på en konsekvent och medveten fortbildningsstrategi för lärarna i En-till-En-skolorna. Att uppfattningen om att fortbildning är nödvändigt för att utvecklingen ska fortgå styrks också av forskning om En-till-En.26

Tallvid menar också att lärare behöver kunskap kring läroprocessen i sina egna ämnen. Kanske behövs det hjälp med att hitta programvaror eller nya arbetsmetod för att faktiskt kunna implementera 1:1 fullt ut. Då Tallvids undersökning om 1:1-projektet i Falkenbergs kommun är en av de större undersökningarna i ämnet och då den pågått under en längre tid kommer den att ligga till grund för min undersökning i min analys av huruvida datorn är - ett kreativt redskap, en distraktion eller en väldigt dyr

skrivmaskin? - tillsammans med den undersökning jag gör som presenteras längre fram.

3.6 SAMR

SAMR är en modell framtagen av forskaren dr. Ruben Puentedura (det ska tilläggas att

doktorsgraden är aningen diffus då det inte framgår i vad eller var den kommer ifrån) kring det pedagogiska arbetet med datorer som omnämns i nästan varje utbildning eller text om 1:1. SAMR är en förkortning av fyra olika arbetsmetoder, eller nivper, som alla passar olika in på olika områden beroende på vad, i detta fall, eleverna arbetar med (se figur 1 nedan). I modellen utgår Puentedura från att en elev kan vara på olika nivåer när det kommer till datoranvändande, eller kanske digital kompetens, och att elever löser uppgifter olika beroende på vilken nivå de är på. Peuntedura menar också att olika uppgifter passar olika bra in på de olika nivåerna och att det inte nödvändigtvis är de elever som ligger på den högsta tekniska nivån som löser alla uppgifter bäst utan att vissa uppgifter faktiskt passar sig bättre för en lägre (om jag kan kalla det så) teknisk förståelse. Peuntedura menar också att det är meningen att elever ska kunna röra sig mellan dessa olika nivåer och att det inte ska ses som en statisk tabell, som skulle innebära att när en elev kommit till den högsta nivån är eleven kvar där, utan att

(18)

eleverna ständigt rör sig mellan stegen beroende på vilken uppgift de håller på med för tillfället.27 Fortbildningen Tänk Om skriver följande i sin bok om SAMR-modellen:

Det är först när man börjar modifiera eller omdefiniera uppgifterna som datorernas verkliga potential uppenbarar sig. När eleverna får uppgifter som innebär att de på olika sätt är med och skapar sin egen förståelse av ett kunskapsområde. Exempelvis genom interaktiva program som gör det möjligt att publicera sina upptäckter och få en bred återkoppling från många via nätet.28

Då SAMR är ett bra redskap för att se hur elever kan arbeta med datorn som redskap kommer denna modell även att finnas med i min analys del.

fig.1 Puentedura, SAMR: Guiding Development29

3.7 Sammanfattning

Jag har i detta kapitel redovisat texter som på olika sätt handlar om datorn i skolan. Allt från våra styrdokument till analysmetoder som SAMR. De skiljer sig åt på många sätt då de angriper olika delar av datorns roll i skolan men har just datorns roll i skolan gemensamt. Även hur skolverket och EU ser på möjliga utvecklingsmöjligheter med datorn vilket jag har tagit med mig i min undersökning. De tillför både delar kring hur vi som lärare kan arbeta med datorn på olika sätt men också hur datorn har passats in där man redan har påbörjat 1:1-projekt. Precis som denna förundersökning av litteratur går igenom så kommer jag att ta upp hur datorn används i skolan, varför datorn bör

27 Ruben Puentedura (2012) 28 Tänk Om (2011)

(19)

finnas i skolan och ifall verkligheten stämmer överens med de riktlinjer som faktiskt finns. Det som skiljer min undersökning från tidigare forskning är att jag undersöker varför datorn ska finnas, eller vilket syfte datorn har, i skolan. Min undersökning tillför på detta sätt ett nytt synsätt som tidigare inte undersökts.

(20)

4 Metod

4.1 Insamlingsmetod

Jag har i min undersökning valt att göra kvalitativa intervjuer med lärare och skolledare för att kunna följa upp huvudfrågorna med olika följdfrågor beroende på vem informanten var.30 Jag har utgått från ett fåtal undersökningsfrågor som jag velat ha svar

på men därefter har jag försökt att styra samtalet så lite som möjligt för att försöka fånga vad informanten tyckte var särskilt viktigt inom ämnet. Risken med detta är att jag kanske inte får ut det jag söker, men samtidigt finns där troligtvis alltid någonting från varje intervju som jag kan använda mig av.

Med elever har jag utgått från en kvantitativ insamlingsmetod för att få en bredare bild av hur en relativt stor grupp elever upplever hur arbetet med datorerna har varit men också för att kunna jämföra med hur lärarnas och skolledarnas upplevelser av datorerna är.31 Anledningen till att jag valt en kvantitativ undersökning med eleverna på

en av skolorna är för det kan vara svårt att få en bild av hur en relativt stor elevgrupp känner inför arbetet med datorerna om jag även här utgått från kvalitativa intervjuer. Nackdelen med detta är att jag inte får ut en djupare information av hur eleverna känner kring arbetet med datorerna, samtidigt har jag tydligare fokus på lärare i denna undersökning och tycker därför inte att det är något stort problem. Jag har i mina intervjuer med lärare och skolledare utgått från två olika högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund. Lärarna har olika ämnen för att ge en bredare bild av hur datorn används i undervisningen och för att se om den ger olika resultat och ifall den används på olika sätt i olika ämnen. Jag har valt att göra min kvantitativa undersökning på skolan i Malmö och har där valt att utgå från en av varje årskurs från år sju till nio. Jag har valt

30 Kaj Björkqvist (2012) Sid. 25 31 Kaj Björkqvist (2012) Sid. 25

(21)

att inte redovisa vilka skolor jag har gjort mina undersökningar på då jag inte anser att det tillför min undersökning någonting. Jag har även tydligt redovisat för respondenterna vad syftet med undersökningen är och tydligt klargjort att deras del i undersökningen enbart kommer att nyttjas av mig. Något förutom respondenternas yrkesroll eller skoltillhörighet presenteras och alla har gett sitt samtycke till att deras del får presenteras i denna undersökning.

4.2 Skolorna, lärarna och skolledarna

De två skolor jag valt att göra min undersökning på är små skolor som är relativt nystartade. På skolan i Malmö går det ca: 100 elever (årskurserna 6-9) och de införde 1:1 2010 som sträcker sig över årskurserna 7-9 varav årskurs 6 får låna datorer när de är på skolan. Skolan är en profilskola med inriktning mot kultur och media. Skolan i Lund är nystartad (2011) och införde 1:1 vid uppstarten. Här gäller projektet alla elever på skolan där det för tillfället går ca: 50 elever (årskurs 6-9). Jag har medvetet valt att använda lärare med flera ämneskombinationer för att få insikt i hur lärarna arbetar med datorn i flera ämnen samt att en av skolledarna fortfarande undervisar. Jag är samtidigt medveten om, och vill inte ge sken av, att detta återspeglar lärare generellt utan att detta enbart återspeglar denna urvalsgrupp. Läraren från Malmö (Respondent 1) undervisar i Engelska, Idrott och Bild och läraren från Lund (Respondent 2) undervisar i Matte och NO. Rektorn (Respondent 3) undervisar i SO och skolchef (Respondent 4)som inte längre undervisar.

Givet för mitt urval var att skolorna som min undersökning skulle genomföras på skulle vara igång med ett 1:1-projekt. Jag ville även att det skulle vara högstadieskolor då det passar min utbildning bäst men utöver detta fanns inga direkta krav för mitt urval. Jag hade önskat att där fanns fler skolor med i min undersökning men på grund av olika skäl blev det inte så i detta fall. Genomförandet har skett på de platser som passat informanterna bäst och i alla fall i denna undersökning har det varit på deras arbetsplats. Den kvantitativa undersökningen med eleverna på skola i Malmö

(22)

har gjorts via nätet med google docs32. Det ska tilläggas om den kvantitativa

undersökningen att alla frågor inte har använts till resultat då jag i efterhand inte ansåg att de var nödvändiga eller att det fanns en plats för dem i undersökningen.

32 Google docs är en förkortning för google documents som är en form av office paket på nätet där det

(23)

5 Resultat

I denna del kommer jag att delge mina resultat från de intervjuer och den enkätundersökning jag genomfört med lärare och elever och även presentera svar på de undersökningsfrågor jag ställt. Undersökningsfrågorna finns tillgängliga som under

bilagor. Kapitlet är uppdelat i två olika delar där jag från 5.1 till 5.3 går igenom de svar

jag fått på mina undersökningar med lärare, rektor, skolchef och 5.4 där jag går igenom den kvantitativa undersökningen jag gjort med eleverna samt 5.5 där jag kortfattat sammanfattar de svar min undersökning gett. Intervjuerna är inspelade och transkriberade (sparade i mitt moln) och svaren nedan presenteras utifrån mina undersökningsfrågor.

5.1 Varför datorn i skolan?

Den mest centrala frågan i min undersökning har blivit varför datorn i skolan? Det som känns klart är att det finns en hel rad olika svar på detta om jag utgår ifrån tidigare undersökningar, IT-strategier och de intervjuer jag utfört. Följande uttrycker sig en skolledare på en av de skolor jag valt att göra intervjuer på:

Ja, vi diskuterade flera fördelar med detta, eh, dels att med skolans profil att det är ett oerhört användbart arbetsredskap med elever som jobbar frekvent med musik, film osv. men naturligtvis också utifrån de andra ämnena och i en allt mer datoriserad värld att vi redan inför detta i skolan på något sätt. (Respondent 3)

Viktigt i svaret här är skolans profil som är en kultur- och medieinriktning där det anses att datorn är ett viktigt redskap. Men även datorn är en stor del av vår vardag och att den därför även bör följa med in i skolan. Följande fortsätter skolchefen för en av skolorna som även kommer in en del på fortbildning av lärarna samt att skolan kanske inte riktigt hunnit med i utvecklingen:

Min personliga uppfattning är väl hur ser världen ut utanför skolan, alltså nånstans, vi kan inte sätta upp murar runt skolan och säga att detta är skolan och sen så går eleverna utanför denna muren och möter en helt annan verklighet, för jag menar vi

(24)

ska ju ändå utbilda dom till morgondagens arbetare. Vi vet inte vad de kommer att jobba med och så vidare. Men vi måste någonstans förbereda dem och samtidigt kan vi inte bara sitta med böcker och penna och papper här för det existerar inte ute. Jag menar oavsett vad du jobbar med så har du en dator, någonting som styrs av någonting helt enkelt som inte är papper och penna och någonstans där så måste vi helt enkelt få in det i skolan också och använda det som ett verktyg så att eleverna blir vana vid att använda datorn som ett verktyg, men jag tycker samtidigt att det är ju inte bara datorn utan all teknik, mediateknik eller devices som man så modernt pratar om. [...] framförallt tror jag att datorn, det måste kännas som ett naturligt redskap. Sen är det kanske så att skolan inte har hängt med i utvecklingen, alltså vi har inte pedagogiskt hunnit ifatt utvecklingen så att vi hamnar kanske på något sätt i ett dilemma där vi sitter och använder det här dyra redskapet som en skrivmaskin och då skulle vi lika gärna kunna ha papper och penna istället för att använda datorn, och det är väl där det handlar mycket om att pedagoger måste också vara medvetna om att man kanske måste förändra sitt sätt att lära ut och utnyttja det som finns i datorn och det tror jag inte man gör fullt ut idag utan man kanske fortfarande lite grann ändå kopierar upp material istället för att maila ut eller använda google docs eller öppna dokument. Sen om det handlar om utbildning eller om det handlar om att skolanledningen också måste göra det möjligt för pedagogerna att faktiskt använda de här verktygen vet jag inte. [...] Visst det finns säkert massvis med dåliga grejer runt datorn också, det här med att vissa elever har kanske svårt att koncentrera sig men sen så kan det också vara ett oerhört hjälpmedel för vissa elever som har svårt för att koncentrera sig för att du blir så fokuserad, du kan liksom se det på elever med dyslexi till exempel, det är inte stavningen som är det intressanta utan att du kan få ett skrivflöde på det hela som du kanske inte får när du sitter med en penna och ett papper för du blir uppmärksammad hela tiden, motoriken kanske inte funkar riktigt och så vidare och det blir ett hinder istället för en möjlighet. (Respondent 4)

Vad jag tydligt kan se hos både rektor och skolchef är att de anser att skolan måste ta in den nya tekniken för att hänga med i utvecklingen, eller kanske för att inte hamna efter i utvecklingen. Samtidigt så menar skolchefen att det måste bli ett naturligt redskap för både lärare och elever och att ifall det inte blir ett naturligt redskap så skulle det kanske fungera lika bra med papper och penna. Även pedagogen i Lund är inne på ungefär samma spår:

Jag tänker att det ger tillgänglighet och väldigt mycket information först och främst att man har allting samlat framför sig liksom, men också att det är ett verktyg att förmedla sina kunskaper och åsikter liksom att kunna presentera genom datorn, att man når ut likaväl som man tar in genom datorn. Så det är som en länk till utanför skolan. (Respondent 2)

Läraren från Lund tar upp andra delar även vad rektor och skolchef gör och då bland annat möjligheten med all den information som finns tillgänglig genom datorn och alla möjligheter att presentera och förmedla sina kunskaper. Även pedagogen i Malmö pratar en del om huruvida det handlar om världen utanför men kanske mer i ett kommunikativt syfte:

Jag tycker det är fantastiskt att ha datorn i klassrummet för den ger ju elever tillgång till all information som finns liksom och de får också tillgång till jättemånga olika redskap på datorn i program och på ett sätt som vi inte alls kunde

(25)

bistå med för bara några år sedan och det är väldigt positivt att varje elev har en station där de faktiskt kan jobba med de här sakerna som musik och film och att skriva och ha tillgång till internet och kunna kommunicera med andra, så det tycker jag är den största anledningen till att man ska ha en dator i en klassrumsmiljö, för att den skapar så mycket möjligheter. Det är det som jag tycker är poängen med det. Jag tycker också att det är bra för de eleverna som inte alltid håller reda på saker har kanske lättare för det med kalendrar, schema och de har allt på ett ställe och det är mycket svårare att slarva bort en dator än att slarva bort sin kalender och sitt schema liksom, så de bitarna är också positiva. Sen tycker jag att det är bra att de eleverna som inte syns jättemycket ändå har en kanal ut ibland genom datorn i skrivande och Facebook och sådär. Jag upplever datorn som väldigt social för tonåringar, att det är mycket ett socialt verktyg för att för dem så handlar väldigt mycket i livet om att skapa relationer på olika sätt och de använder datorn till det också. Så det är också jättepositivt. Det kan vara en koncentrationsstörare ganska mycket också, men det är bra att lärare sig att ta ansvar för någonting. Det är som de här bebisarna man får för att träna på att vara föräldrar, det har lite samma funktion för våra elever. (Respondent 1)

Läraren i Malmö pratar också, precis som läraren i Lund, om möjligheterna att söka information men också om att kunna arbeta med film och musik samt om att kunna kommunicera. Läraren i Malmö nämner också att kalendrar och schema finns tillgängligt för eleverna hela tiden men också att elever som inte annars syns så mycket får en ny kanal för att synas. Den strukturella biten med schema och kalendrar verkar vara av vikt, men även tillgängligheten till information och möjligheten att arbeta ämnesöverskridande så som nämns med att arbeta med film och musik. Det finns även vikt på att skolans ska följa med i den samhälleliga utvecklingen genom datorn.

5.2 Hur har datorn förändrat sättet att arbeta?

Att införa datorn i skolan handlar inte enbart om att få in den tekniska aspekten utan även om sättet att undervisa när elever och lärare har tillgång till detta redskap och hur lärare anpassar datorn till sitt eller sina ämnen. Rektorn på skolan i Malmö som även undervisar i SO förklarar följande:

Eh, alltså rent pedagogiskt, inte bara det här med kunskapsinhämtande och källhantering osv även naturligtvis när man iscensätter genomgångar och annat i klassrummet så har du helt andra möjligheter än gamla overhead apparater eller skriva på tavlan eller vad det nu kan vara så att jag menar sen handlar det nog bara om hurpass kreativ och hur avancerad man är. Man kan göra, föreställer jag mig, nästan vad som helst. Personligen så använder jag det mest till att diskutera kring, kunna lägga ut bilder t.ex. som illustrationer till det jag pratar om med eleverna osv för att förhöja förståelsen och öka intresset hos eleverna och så men naturligtvis överlägset de andra metoderna. (Respondent 3)

(26)

Fokus i detta fall ligger på sättet att arbeta med bilder på ett smidigt sätt för att diskutera i klassrummet. Hur det ger nya möjligheter till skillnad från de möjligheter som funnits innan presenteras inte. Och vidare fortsätter pedagogen från skolan i Lund som undervisar matte och NO:

Ja i NO är det mycket informationen, mycket fakta man kan kolla på youtube på olika kemiexperiment som vi inte har möjlighet att göra i grundskolan t.ex. Man kan titta på film om hur det är på olika industrier och hitta den delen utan att vi faktiskt åker till alla, vi kan inte åka till NASA till exempel men vi kan kolla på film om det och söka information, titta på direktsändningar som man inte har kunnat innan. Vi kan också presentera information på ett annat sätt, de kan göra egna filmer, presentera labbrapporter, istället för att göra det skriftligt kan man göra en film tex de har gjort mycket presentationer, ljudinspelningar och det gör vi även in matten. Vi gör mycket instruktionsfilm, de har fått förklara olika begrepp, de har spelat in sina diskussioner muntligt vilket är en sak som man i matte ofta inte hinner med för att man tycker inte att man kan lyssna på alla elever samtidigt och då blir man stressad och låter bli att göra det. då är det bättre att låta eleverna spela in det på datorn och så kan man lyssna på dem i efterhand. Vi har använt en hel del digitala spel som finns, digitalt läromedel har vi använt en del, sen har vi använt de verktygsprogram som finns på datorn mycket tänker jag, keynote och mycket numbers är ju en sådan del för matten som är motsvarande excel, ja. Jag skulle nog säga att jag gått ifrån mindre meningslösa uppgifter till större mer meningsfulla uppgifter, just med att koppla det till en verklighet som finns utanför och också att man lättare kan låta elevens intressen få styra i en uppgift än det har varit tidigare, använder man ett fast läromedel till exempel kan man inte lika lätt anpassa efter varje elev som om man har en öppnar uppgift, det kan man så klart göra utan datorn också men jag tycker att det är lättare just för att man inte behöver leta information till alla. (Respondent 2)

Här blir det tydligt att läraren anser att datorn har förändrat undervisningen på det sätt att information blir mer lättillgänglig genom play-kanaler, youtube med mera. Läraren presenterar även möjligheter att jobba med uppgifter på andra sätt så som att göra film och att spela in diskussioner och spel. Och så här berättar pedagogen i Malmö som undervisar engelska och bild om sitt arbete med datorn:

Jag har ju nästan alltid varit lärare när det finns datorer, så den har inte förändrat det så mycket egentligen men den har förenklat det otroligt mycket för att alla eleverna har ett lexikon, alla eleverna har google translate och jag har otroligt mycket material och referenser jag kan använda mig av på internet när jag ska göra lektionerna liksom vilket underlättar jättemycket och all media som finns och internet upplever, jag i alla fall som svenskspråkig och engelskspråkig, att engelska är internetspråk ganska mycket så jag tycker att det är som en guldgruva i lärosyfte. Youtube är fantastiskt att ha och SVT och UR och sådär så det gör ju min undervisning otroligt mycket lättare, det gör den. Men det gör också ibland att jag blir lat på vissa sätt för att det är så lätt att hitta vissa grejer. Jag tycker egentligen bara att det är positivt, som språklärare tycker jag egentligen bara det är positivt att ha tillgång till den men det kan vara svårare att rätta deras texter för att man kan bli osäker på vad som är deras och vad som är taget, så det kan vara svårare att hitta nu tycker jag. Det är ju alltid så att har man tid att planera så blir lektionerna bättre, så är det ju och det har inte med datorn att göra utan det har med skolan att göra så det kan jag inte lägga på datorn för det spelar ingen roll om det är en datorbaserad

(27)

lektion eller en dramaövning, har man tid att planera så blir det alltid bättre. (Respondent 1)

Det jag utläser av detta är att lärarna uppskattar möjligheten att elever kan söka sig bland flera olika källor, möjligheten att använda youtube, SVT-play m.m. och att kunna arbeta med uppgifter och presentera sina kunskaper på flera olika sätt. Kanske handlar det om i första hand att det blir enklare att individanpassa uppgifter och källor med datorn än vad det har varit tidigare.

5.3 Har datorn förändrat elevernas resultat?

Utifrån min undersökning så kan man se att lärarna och skolledarna menar på att elevernas resultat har förändrat även om deras svar skiljer sig en del ifrån varandra. Läraren i Malmö pratar om att elevernas resultat har förändrats på följande sätt:

Alltså jag tycker att de lämnar in fler saker när de kan maila det, jag får in fler saker nu än när vi inte hade datorer. Jag tycker också att texterna är bättre för jag tror att många av dem rättar själva och det finns ju också rättningsprogram vilket är en engelskalärares dröm. (Respondent 1)

Och pedagogen i Lund förklarar om sin syn på hur resultaten har förändrats med hjälp av datorn:

Ja jag tror att man kan fånga upp en hel del elever som annars inte lyckas med de traditionella arbetsmetoderna, eh som inte klarar av att läsa långa fakta texter som istället kan kolla på ett kortare klipp på youtube och få den information de behöver eller lyssna på en ljudfil som har varit mycket svårare tidigare så att jag hoppas att vi kan jobba på lite bredare front och att det ger ett bättre resultat. Sen är det ju svårt att säga om det är så för man kan ju inte jämföra med samma elever liksom. Jag upplever i alla fall att vi kan nå ut till fler än vad vi kunde tidigare. (Respondent 2)

Följande svarade rektorn på skolan i Malmö på frågan om ifall elevernas resultat har förändrat:

Det tror jag, dels för att eleverna genom de här läroplattformarna som vi använder oss av har en helt annan tillgänglighet av kunskapsmål eftersom de ligger i samband med uppgifter eftersom de finns på schoolsoft osv så att det är lättare att ha de för ögonen när man arbetar med skolarbetet. Det är ju så i skolvärlden att delar du ut ett papper så försvinner pappret men även att eleverna kan se sin progression på ett annat sätt med hjälp av datorn. sen om vi pratar om det rent kunskapsinhämtandet, jag tror att datorn är ett såpass vant verktyg för de flesta elever och att det är betydligt mer spännande för de flesta elever än att sitta och slå i böcker så att jag tror att bara det hjälper till. De tar sig snabbt fram på nätet och de är duktiga och påhittiga när det kommer till detta. Man kan naturligtvis för de som har svårare för den här biten med att värdera källor och att vara källkritiska så kan

(28)

man alltid bidra med länkar men de flesta klarar detta ganska bra tycker jag. Det är min erfarenhet i alla fall. (Respondent 3)

Jag anser att lärarna visar på att det finns en känsla av att elevernas resultat faktiskt har förändrats även om det kan vara svårt att säga hur mycket. Läraren i Malmö tar bland annat upp att fler uppgifter kommer in då eleverna kan skicka uppgifter via mail och att uppgifterna inte slarvas bort lika enkelt. Samma lärare påpekar också att det skett en förändring i elevernas texter då de har tillgång till rättstavningsprogram hela tiden. Läraren i Lund menar på att elever som kan ha svårt för traditionella arbetsmetoder har lättare för att arbeta med datorerna då de kan inhämta kunskap och redovisa det de lärt sig på flera olika sätt och att detta har lett till ökade resultat. Rektorn lägger också fokus på möjligheten att söka kunskap men menar också att den lärplattform som skolan arbetar med har bidragit till att ge eleverna en tydligare bild av var de ligger och vilka kunskapskrav de arbetar med. Sammanfattningsvis anser man att elevers resultat har förändrats på det sätt att fler elever kan hjälpa sig själva genom att rätta uppgifter innan de skickas in. Eleverna kan också lättare komma åt information på flera olika sätt vilket gör att uppgifterna kan individanpassas på ett bättre sätt samt att genom den lärplattform som skolan använder gör att eleverna tydligare ser vad som krävs för att nå de olika kunskapskraven.

5.4 Vad tycker eleverna?

För att även få en bild av hur eleverna ser på arbetet med datorerna gjorde jag en enkätundersökning. Svar och undersökningsfrågor redovisas i bilagor. Jag ställde bland annat frågan - Hur har datorn varit till hjälp för ditt lärande? Där ansåg en stor andel av eleverna att datorn varit antingen till ganska mycket eller mycket hjälp i sitt lärande. Hela 60% anser att datorn har varit till mycket eller ganska mycket hjälp medan enbart 7% anser att datorn inte varit till någon hjälp alls. Jag ställde även frågan ifall eleverna ansåg att de hade förändrat sitt sätt att arbeta sedan de fick tillgång till en egen dator. Även här kan vi se att en ganska stor andel av eleverna anser att de, på något sätt, har förändrat sitt sätt att arbeta sedan datorn intåg. Återigen en ganska liten del som anser att de inte har förändrat sitt sätt att arbeta och även om det är svårt att dra slutsatser så

(29)

kan det, precis som frågan ovan, hänga samman med att de redan är högpresterande eller att arbetssättet med datorn helt enkelt inte passar dem. Jag vill även presentera hur eleverna själva ser på hur deras resultat i skolan har förändrats sedan de fick sin dator. Här är det inte en lika stor andel som anser att det har blivit någon direkt förändring, även om jag kanske skulle kunna tolka att den stora grupp som anser att deras resultat har förändrats lite som att deras resultat faktiskt har förändrats. Samtidigt kan vi inte på något sätt vara säkra att det faktiskt är datorn som ligger till grund för detta då det finns ett flertal andra faktorer att ta hänsyn till. Något som dock blir intressant är vad elever själva anser att de använder sin dator mest till. Jag bad de elever som deltog i undersökningen att lista det de ansåg sig använda datorn mest och näst mest till och det är en övervägande del av eleverna (49%) som anser att skriva är det de använder datorn mest till. En ganska stor del av eleverna medger också att en stor del av deras tid vid datorerna går åt till att sitta vid Facebook eller liknande sidor. Samtidig som större delen av elevgruppen i undersökningen anser att skrivandet är det datorn används mest till så är det ca: 30% av eleverna som använder datorn som ett kreativt redskap (i detta menar jag att film, musik och keynote är kreativt arbete) när de svarar på frågan vad de använder datorn till näst mest. Men även här är det stora delar som anser att skrivande och Facebook (och liknande sidor) är det som datorn används mest till. Kanske kan det ifrågasättas i så fall om datorn verkligen är ett kreativt verktyg? Även om stora delar av den elevgrupp som deltagit i undersökningen anser att datorn har varit till hjälp i sitt arbete, att den har förändrat deras sätt att arbeta och att deras resultat har förändrats sedan de fick tillgång till sin egen dator så finns där en grupp elever som anser att datorn inte är till hjälp och att de inte har förändrat deras sätt att arbeta. Frågan är vad detta beror på och vilka slutsatser man kan dra av detta? Är det precis så som det skulle vara om jag hade ställt frågan om vilken annan undervisningssituation som helst eller hänger det specifikt ihop med datorn? Är det de eleverna som pedagogen i Lund pratar om som har svårt att läsa långa faktatexter som vi fortfarande inte når eller är det en helt annan elevgrupp som faller utanför istället?

(30)

5.5 Svar på mina undersökningsfrågor

Respondenternas svar skulle kunna sammanfattas på följande sätt: Varför datorn i skolan? Hur har datorn

förändrat sättet att arbeta?

Har datorn förändrat elevernas resultat?

- Informationssökning - Presentation av kunskap - Kommunikation

- Struktur (i detta fall schema och kalender)

- Kreativitet (nya sätt för både lärare och elever att presentera kunskap) - Informationssökning på

flera olika sätt

- Större möjlighet till individanpassning

- Individanpassning

- F l e r u p p g i f t e r s o m kommer in när de skickas via e-post

- Uppgifter kan redovisas på flera olika sätt

- L ä r p l a t t f o r m a r g e r tydligare bild av vad som krävs av eleven

Informationssökning är definitivt det som nämns mest av allt i alla dessa frågor men även möjligheten att individanpassa genom att låta elever redovisa de färdigheter de inhämtat på flera olika sätt.

(31)

6 Analys

I denna del utgår jag ifrån min undersökning och jämför svaren från de olika respondenterna men även undersökningen med den tidigare forskning och litteratur jag gått igenom. Målet är också försöka att tydliggöra vad som gjorts och vad som bör fokuseras på. Jag har i detta kapitel delat upp analysen på samma sätt som resultatdelen var uppdelad där jag går igenom varje undersöknings fråga för sig, I denna del kommer jag dock att blanda in undersökningen från eleverna i andra tre frågorna samt att jag avslutar med en del jag kallar svar på mina undersökningsfrågor där jag gör en kortfattad sammanfattning och analys.

6.1 Varför datorn i skolan?

Jag anser att det är tydligt att de lärare och skolledare jag intervjuat ställer sig positiva till att ha datorn i den dagliga skolverksamheten även om de har olika syn på vad de anser är positivt. Skolledarna pratar främst om hur verkligheten ser ut utanför skolan medan lärarna främst pratar om möjligheten att inhämta information och att använda de verktyg som datorn erbjuder. Bland annat nämner skolchefen jag intervjuat att ”vi kan

inte blunda för hur verkligheten ser ut utanför skolan” och undersökningen IT i människans tjänst skriver att ”elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”33. Samtidigt så är det, som nämns i

undersökningen gjord av Kairos Future, vanligare att politiker, skolchefer och rektorer är positivt inställda till datorn i klassrummet än vad lärare är och det är något vi inte kan bortse ifrån. En fråga man kan ställa sig är ifall datorn kommer att göra någon skillnad om läraren som undervisar inte är positivt inställd till att använda den som ett redskap? Läraren från Malmö nämner bland annat att datorn i sig inte gör undervisningen bättre

(32)

utan att det handlar om tid och möjlighet att planera sina lektioner. Att datorn sen tillför vissa möjligheter är svårt att bortse ifrån.

I 1:1-projektet i Falkenberg nämns tydligt att ett av målen med att varje elev ska ha tillgång till en egen dator är att förändra deras lärmiljö samt att öka måluppfyllelsen. Att datorn kan förändra lärmiljön är säkerligen sant men i många fall handlar det nog om lärarna och inte datorn i sig. 2011 skrev Niklas Loman och Daniel Svensson ett examensarbete på Malmö högskola som också handlade om 1:1 där de i sin resultatdiskussion skriver följande:

Avsikten är inte att underkänna varken de undersökta skolorna eller 1:1-implementering som idé. Men det verkar finnas en tro i diskussioner kring skolutveckling att vägen till innovativ pedagogik går genom IT. Det vill säga diskussionen om vad denna innovativa pedagogik skulle innebära uteblir och istället köps 500 datorer till lika många elever i tron att en spontanförändrad pedagogik ska infinna sig.34

Självklart finns det flera olika sätt att se på 1:1-satsningarna som pågår i Sverige och som jag nämnt innan kan jag inte bara säga att det handlar om datorn utan framförallt lärarna. Samtidigt så visar min undersökning med eleverna på skolan att stora delar av elevgruppen anser att både deras sätt att arbeta och att deras resultat har förändrat sedan de fick tillgång till sin egen dator. Att informationssökning, struktur genom kalendrar och schema på datorn, kommunikation samt olika möjligheter att presentera sina kunskaper är tydliga delar av varför datorn bör finnas i skolan så är det inte så troligt att detta inte skulle kunna finnas utan datorn. Att datorn sedan gör det mer lättillgängligt är en helt annan sak. Att både lärare och elever anser att undervisning och resultat har förändrats är positivt. Samtidigt tror jag att skolor noga ska överväga för- och nackdelar innan man inför ett 1:1-projekt. Om lärare inte får den fortbildning de behöver tror jag personligen att datorn lätt kan bli en leksak och på så sätt en distraktion för eleverna. Det handlar, som jag sagt tidigare, om tid att planera precis som det gör när datorn inte finns i klassrummet.

(33)

6.2 Hur har datorn förändrat sättet att arbeta?

Utifrån de intervjuer jag gjort kan jag tydligt se att datorn har förändrat sättet dessa lärare arbetar på, både i redovisningsformer och i informationssökning m.m. Att datorn erbjuder andra möjligheter än vad papper och penna gör (i form av möjlighet att spela in ljud & film, skapa powerpoint/keynote-presentationer, söka information och då inte bara via textbaserade källor utan även via film m.m.) blir ganska tydligt enligt undersökningen, dock är det viktigt att betona att det handlar kanske mer om läraren som undervisar än vad det handlar om datorn i sig. Samtidigt så menar eleverna på att det de använder datorn mest till är att skriva så frågan blir kanske hur mycket dessa möjligheter faktiskt utnyttjas. Datorn kan definitivt bli en väldigt dyr skrivmaskin där de resurser som datorn innehar inte utnyttjas. Det handlar som sagt om hur läraren planerar sina lektioner och vilka möjligheter läraren ger eleverna att arbeta med de verktyg som finns. Samtidigt så kan vi titta på Ruben Puenteduras SAMR-modell 35och jämföra den

med vad lärarna säger om vilka möjligheter som faktiskt finns med datorn. Visst finns där fortfarande uppgifter som skulle kunna utföras minst lika väl med papper och penna men samtidigt har datorn bidragit till nya typer av uppgifter som kanske inte är möjliga utan datorn som hjälpmedel som skulle kunna passa in i de två högre delarna av SAMR. Förutom de rent tekniska aspekterna så kan vi se på vad läraren ifrån skolan i Lund säger om bland annat möjligheten att ta del av saker de inte kunde tidigare. Jag tänker främst på följande uttalande:

Man kan titta på film om hur det är på olika industrier och hitta den delen utan att vi faktiskt åker till alla, vi kan inte åka till NASA till exempel men vi kan kolla på film om det och söka information, titta på direktsändningar som man inte har kunnat innan.

Det är klart att elever har kunnat titta på filmer från olika industrier eller från NASA eller vad det nu kan vara tidigare också, men inte med samma tillgänglighet. Utan att varje elev har tillgång till en egen dator är det väldigt mycket upp till läraren att visa och planera filmer och så vidare, men med 1:1 kan varje elev utifrån eget intresse eller arbetsområde ta del av en fördjupad kunskap på detta sätt. Det ska också tilläggas att en

(34)

stor del av de elever som deltog i min enkätundersökning anser sig ha förändrat sitt sätt att arbeta sedan datorns ankomst, dock påvisar den undervisningen inte hur den har förändrats samtidigt som eleverna anser att skrivandet är det som fortfarande är det de använder datorn till mest, samtidigt kan vi nog utgå från att det är på det sätt som lärarna beskriver i alla fall i sättet de planerar sin undervisning. Att internet och datorer kan förändra sättet att inhämta och presentera kunskap kan tydligt utläsas av min undersökning. Det ska dock sägas att det inte på något sätt är en självklarhet att det blir så. Då sociala medier blir en större del av våra elevers vardag finns definitivt risken att detta följer med in på lektioner och på så sätt tar uppmärksamhet från lektionerna. Samtidigt är jag övertygad om att det alltid kommer att finnas något som distraherar oavsett om det är en dator, mobiltelefonen eller en kompis.

6.3 Har datorn förändrat elevernas resultat?

Att det skett någon form av förändring, liten som stor, säger både lärare och en stor grupp elever. Sen är det viktigt att inte bara måluppfyllelse ses som resultat utan kanske att räkna med det faktum att en stor andel elever har förändrat sitt sätt att arbeta på med datorns ankomst kan vara ett resultat i sig. Det vi kan se med både de utvärderingar som

Martin Tallvid gjort i Falkenbergs kommun samt den undersökning jag gjort är att det

finns en tro och ett hopp om att datorerna ska förändra elevernas resultat genom att låta dem arbeta med metoder och redovisningsverktyg som passar dem och på så sätt blir mer individanpassade. Lärarna och skolledarna pekar också på, precis som Martin Tallvid, att verktygen som datorn ger skapar nya förutsättningar för vissa elever och att det ger eleverna möjligheten att ta del av information som tidigare var mer svåråtkomlig. Falkenbergs kommun satte även upp mål för hur elevernas kunskapsinhämtning skulle förändras. Detta finns redan i våra styrdokument men kanske kan datorn på något sätt förenkla möjligheten för vissa elever att nå dessa mål eller kunskapskrav. Lärarna i undersökningen pekar på att möjligheten till individanpassning är lättare och kanske leder detta till ökad måluppfyllelse.

(35)

6.4 Svar på mina undersökningsfrågor

Jag skulle vilja säga att det finns två olika grupper med två olika typer av svar och dessa grupper är lärare och ledning. Dock inte sagt att de tycker olika utan snarare att deras fokus ligger på olika saker. Om vi börjar med varför datorn i skolan så fokuserar skolchef och rektor väldigt mycket på världen utanför och yrkeslivet som eleverna går emot och att datorn ska förbereda dem på vad som komma skall. Att världen blir mer digitaliserad och att skolan måste återspegla den värld som eleverna faktiskt lever i. Samtidigt så fokuserar lärarna mer på sättet som elever kan söka information, inhämta och presentera kunskaper och att kunna kommunicera. Kanske är båda delar lika viktiga och kanske är båda svar lika goda svar på varför datorn ska finnas i skolans värld? Det kan även göras en återkoppling till Näringsdepartementets IT i människans tjänst där de trycker på att IT-kompetens bör vara en del av undervisningen samt det utrymme digital kompetens, eller IT-kompetens har fått i LGR11.

När det kommer till hur datorn har förändrat sättet att arbeta så är alla de jag intervjuat överens om att datorn har öppnat upp nya möjligheter. Något de trycker på är möjligheten att inhämta information och möjligheten att individanpassa uppgifter på ett sätt som tidigare inte var lika lätt. Läraren från Lund nämner att individanpassa uppgifter har blivit väldigt mycket lättare med datorns ankomst på så sätt att det inte längre enbart är upp till läraren att leta fram fakta och information till eleverna utan att de själva kan söka information. På så sätt kan läraren lättare göra öppna uppgifter och lättare att styra uppgifter utifrån elevernas egna intressen. Läraren i Malmö menar också på att eleverna har fått en hel rad verktyg att arbeta med som underlättat både för lärare och elever, så som att eleverna kan använda google translate och att de ständigt har rättstavningsprogram när de skriver. Framförallt så nämns Internet som möjlighet till att hämta material.

När det kommer till elevernas resultat så skiljer sig svaren en aning men läraren i Malmö anser att elevernas texter har förbättrats och att detta kanske beror på att eleverna har lättare att rätta sina egna texter innan de skickas in och, som nämndes ovan, att de har tillgång till rättstavningsprogram när de skriver. Läraren i Lund tror att

(36)

det är lättare att fånga upp fler elever och framförallt de elever som har svårt att lyckas med traditionella arbetsmetoder och som inte klarar av att läsa långa faktatexter utan att man där kan använda sig av youtube, UR eller liknande medier för att ge dem samma information fast på ett annat sätt. Även stora delar av den elevgrupp som ingått i min undersökning anser att datorn både har varit till hjälp i deras lärande och att den har förändrat deras sätt att arbeta, det är dock viktigt att poängtera att inte hela elevgruppen ansåg detta. En relativt stor grupp av eleverna anser också att deras resultat har förändrats sedan datorns intåg. Den stora frågan som får avsluta denna del blir dock ifall det är datorn i sig, lärarnas sätt att arbeta eller de båda i kombination som har förändrat elevernas resultat samt elevernas och lärarnas sätt att använda datorn?

References

Related documents

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Film är för ickebesökarna fulkultur medan de tycker att Filmfestivalen försöker göra finkultur av film och därför kan de inte koppla den film de ser eller vill se till

prioriteras högst och killarna förväntas anpassa sig på egen hand. Detta innebär också tankar om att tjejer är socialt underordnade killar och att de behöver hjälp för att kunna

3) Denna kategori innefattar de fall då informanterna tolkar frågan som vilket språk de skulle vilja använda. De uttrycker en önskan att kunna ett språk, eller behärska ett

De senaste årens intensivare försvar bland forskare för vetenskapens metod, för fakta och kunskap (ofta som en reaktion på Donald Trump, populism eller ökad vetenskapsskepsis)

luftföroreningar inte hade fått de förväntade effekterna. De mycket stora mänskliga och ekonomiska kostnaderna har ännu inte avspeglats i tillfredsställande åtgärder i hela EU. a)

(2015) menar också att en specifik elevs cyber-slacking inte enbart utgör en distraktion för eleven själv, utan även för andra elever i klassrummet. När en elev exempelvis tittar

Utifrån dessa diskurser har det lärarna vill uppnå med den datorstödda undervisningen och vilka krav som ställs på lärare och skolor för att kunna använda datorn som