Examensarbete i Kriminologi Malmö Universitet
COVID-19 PANDEMINS
EFFEKTER PÅ
NARKOTIKASMUGGLINGEN I
SVERIGE
EN KVALITATIV UNDERSÖKNING
ELISABETH JÖNSSON
JOHANNA SVENSSON
KAROLINA YOUSSEF
COVID-19 PANDEMINS EFFEKTER
PÅ NARKOTIKASMUGGLINGEN I
SVERIGE
EN KVALITATIV UNDERSÖKNING
ELISABETH JÖNSSON
JOHANNA SVENSSON
KAROLINA YOUSSEF
Jönsson, E., Svensson, J. & Youssef, K. Covid-19 pandemis effekter på narkotikasmugglingen i Sverige. Kvalitativ undersökning. Examensarbete i Kriminologi. 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2021.
Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på samhället och dess invånare och detta är främst ett resultat av stängda landsgränser och begränsade resmöjligheter. Men trots dessa samhällsrestriktioner uttalade Tullverket sig i ett
pressmeddelande att beslagen av narkotika har ökat i mängd under pandemin. Det var därför av intresse att undersöka ett sådant högaktuellt fenomen och se vilka faktorer som bidrog till detta resultatet som Tullverket presenterade. Syftet med studien är att undersöka om berörda myndigheter upplever att det finns någon förändring i narkotikasmugglingen till Sverige under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin samt att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till dessa förändringar. I resultatet från intervjuerna framkom det att anledningen till den förändrade beslagsstatistiken är ändrade metoder från
smugglarna och hur de transporterar narkotikan. Detta är en konsekvens av att de möjligheter som tidigare inte var några problem att använda helt plötsligt inte längre är möjliga på grund av rådande samhällssituation. Vidare är statistiken ett resultat av förändrade arbetsformer inom de brottsförebyggande myndigheterna vad gäller hur myndigheterna ska placera sina resurser och vart det är störst sannolikhet att narkotikan kommer in till Sverige. Informanterna belyste även Encrochat som en bidragande faktor till varför statistiken kan se ut som den gör, flera ärenden har gått till åtal till följd av upplösningen av Encrochat och
kriminella nätverk har varit tvungna att omorganiseras. Slutligen är det värt att nämna att eftersom Covid-19 pandemin är ett pågående fenomen är det
problematiskt att dra en slutsats gällande de faktiska bidragande faktorerna till varför statistiken ser ut som den gör. Det är därför av hög relevans att undersöka fenomenet på nytt när pandemin över för att undersöka om pandemin verkligen var den huvudsakliga faktor till varför utvecklingen ser ut som den gör eller om det finns andra faktorer som har haft större roll.
Nyckelord: Covid-19 pandemin; Encrochat; myndigheter; narkotikasmuggling;
THE COVID-19 PANDEMIC EFFECTS
ON DRUG SMUGGLING IN SWEDEN
A QUALITATIVE STUDY
ELISABETH JÖNSSON
JOHANNA SVENSSON
KAROLINA YOUSSEF
Jönsson, E., Svensson, J. & Youssef, K. The Covid-19 pandemic effects on drug smuggling in Sweden. A qualitative study. Degree project in Criminology. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2021.
The Covid-19 pandemic has had a great impact on the society and its inhabitants and this is first and foremost a result of the closed national borders and limited opportunities to travel. Despite these societal restrictions it was stated in a press release that the seizures of drugs had increased in quantity during the pandemic. Because of this it is of interest to examine such a highly topical phenomenon and to see which factors contributed to these results. The purpose with this study is to examine if the concerned authorities experience any change in the drug smuggling to Sweden during the Covid-19 pandemic and to examine possible factors that can be contributing to these changes. In the results it was presented that the reason for the change in seizure statistics was changing methods made by the smugglers and how the drugs were being transported. This is a consequence due to possibilities that were no problem to use earlier were all of the sudden impossible to use due to prevailing societal situations. Further on is the statistics a result of change in working methods within the crime preventing authorities regarding how to place their resources. Encrochat was also a contributing factor to why the statistics are the way it is. Finally it is worth to mention that since the Covid-19 pandemic is an ongoing phenomenon it is problematic to draw an actual conclusion regarding which factors contribute to why the statistics look the way it does and which ones that do not contribute. Because of this it is of high relevance to examine this phenomenon once again when the pandemic is over to be able to figure out if the pandemic was the main reason to why the development in the statistics looks the way it does or if there are any other factors that has had a bigger part in this.
Keyword: authorities; closed borders; Covid-19 pandemic; drug smuggling;
FÖRORD
Först och främst tackar vi Kriminologiska institutionen vid Malmö Universitet för kunskapen som har erhållits under vår studietid och som bidrog till att vi kunde genomföra vårt examensarbete. Vi vill även framföra ett stort tack till informanterna från Polismyndigheten, Tullverket och CAN som tog sig tid att medverka i vår studie och därav gjorde det möjligt för oss att genomföra denna undersökning. Ett varmt tack riktas även till vår handledare Manne Gerell för alla betydelsefulla diskussioner och råd som har varit givande för studiens genomförande. Stort tacka likaså till Kim Moeller för bidragandet av kunskap och tips i undersökningen. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för varandras stöd och kunskap genom hela arbetets gång för utformning av denna studie.
Malmö, Juni 2021
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 6
1.1. Syfte och frågeställning ... 7
1.2. Avgränsningar ... 7
2. TIDIGARE FORSKNING ... 7
2.1. Covid-19 pandemin ... 8
2.2. Narkotikasmuggling ... 8
2.3. Kriminologisk teori ... 10
3. METOD OCH MATERIAL ... 11
3.1. Etiska övervägande ... 14
4. RESULTAT OCH ANALYS ... 15
4.1. Myndigheters syn på hur det ser ut nu jämfört med innan ... 15
4.1.1. Arbetsformer inom myndigheterna ... 15
4.1.2. Minskade beslag men ökad mängd ... 16
4.1.3. Covid-19 pandemins effekt på smuggling ... 17
4.2. Vilka faktorer har möjligtvis påverkat ... 19
4.2.1. Smugglingsvägar under Covid-19 ... 19
4.2.2. Encrochat och övriga hjälpmedel i det förebyggande arbetet ... 20
4.2.3. Rörelsemönster och rutiner ... 20
4.2.4. Är det medvetna val vid smugglingsvägar eller inte ... 21
5. DISKUSSION ... 21 5.1. Resultatdiskussion ... 21 5.2. Metoddiskussion ... 24 6. AVSLUTNING ... 25 REFERENSER ... 27 BILAGOR ... 29
1. INLEDNING
Att Covid-19 pandemin har påverkat världen och vardagen mycket är ett faktum; gränserna är stängda världen över och alla ha fått restriktioner gällande hur de ska leva samt hur de ska röra sig för att minska smittspridningen
(Folkhälsomyndigheten, 2021). Förutom att enbart påverka vardagslivet för varje individ och samhället generellt har Covid-19 pandemin likaså påverkat de
kriminella och deras narkotikasmuggling (Gerell m.fl., 2020). Tullverket (2021) har själva gått ut med att det har blivit färre tillslag år 2020 men att vid tillslagen har de istället hittat större mängder narkotika. Genom att se hur allt påverkas både på makronivå och mikronivå gällande narkotikasmugglingen väcker det frågor om vilka faktorer det egentligen är som påverkar smugglingen och hur man kan skapa en större förståelse för dem.
Restriktioner som uppkommit av Covid-19 pandemin har gett utfallet i att flera EU-länder stängt sina gränser eller infört stränga inresekontroller (Pelkmans m.fl., 2021). Resor har dock varit möjliga i arbetsrelaterade syften och transporter av gods vilket medför att handeln mellan länder fortsatt (a.a.). I ett pressmeddelande från Tullverket (2021) presenterades under år 2020 beslagtogs det cirka 3,9 ton cannabis, vilket är tre gånger så mycket mer än år 2019, och enligt
beslagsstatisitken år 2019 gjordes 7 400 belag och år 2020 gjordes 6 500 beslag (a.a.). Detta visar på att det skett en ökning i mängden narkotika vid beslagen medan det minskas av antal beslag (a.a.). Enligt beslagsstatistiken är cannabis den vanligaste narkotikan som beslagtas och även den narkotika som är vanligast att bruka i Sverige (CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2019). Cannabis och kokain är de narkotikapreparat som ökat markant i mängd medan amfetamin och heroin har minskat (a.a.). Detta anser Tullverket vara som en följd då Covid-19 pandemin resulterat i stängda landsgränser samt att
restriktionerna har förändrats; trots detta har smugglingen inte minskat eller stoppats enligt den nya beslagsstatistiken från 2020 (a.a.).
Oavsett de stängda gränserna och inresekontrollerna har narkotikasmugglingen inte minskat vilket beslagsstatistiken från Tullverkets pressmeddelande (2021) tydligt visar. Detta gör att smuggling av narkotika är ett viktigt ämne att granska och genom denna undersökning kommer problembilden med
narkotikasmugglingen att belysas. Studien kommer undersöka hur myndigheter och organisationer i Sverige anser att smugglingen har eller inte har förändrats i relation till Covid-19 pandemin då deras arbetsform har förändrats genom de nya restriktionerna och stängda gränserna. Ämnesvalet är ett outforskat ämne då Covid-19 pandemin är ett pågående fenomen och det brister i forskning inom ämnet gällande att undersöka pandemins koppling till narkotikasmuggling. Fokuset i studien kommer främst vara att undersöka narkotikasmugglingen ur ett makroperspektiv, men för att kunna förklara makroperspektivet måste man förstå mikroperspektivet och därför kommer de båda perspektiven att belysas. Studien ämnar att öka kunskapsbilden utifrån myndigheternas och organisationernas upplevelser samt belysa vilka faktorer som i själva verket både kan ha eller inte ha medfört en potentiell förändring i narkotikasmugglingen. Eftersom studien
undersöker myndigheters och organisationers upplevelser av fenomenet kommer denna studie inte kunna ge konkreta svar då det inte baseras på flera externa faktorer som kan påverka smugglingen.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur olika myndigheter samt intresseorganisationen CAN anser att Covid-19 pandemin har påverkat
narkotikasmugglingen till Sverige och hur skillnaden är nu jämfört med innan pandemin. Studien ska likaså undersöka vilka olika faktorer som kan ha bidragit till eventuella förändringar i hur narkotikasmugglingen sker. Studien ämnar att besvara följande frågeställningar:
- Hur anser myndigheter att narkotikasmugglingen till Sverige har eller inte har förändrats under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin?
- Vilka faktorer har enligt myndigheterna haft en möjlig påverkan på förändringen i narkotikasmugglingen?
1.2. Avgränsningar
Studien kommer att fokusera på införseln av narkotika i Sverige och vilka effekter på förändringar som myndigheter anser att Covid-19 pandemin har eller inte har medfört i deras arbete mot narkotikasmugglingen. Myndigheter och
intresseorganisationer som kommer medverka i undersökningen är olika brottsbekämpande myndigheter som arbetar mot smugglingen vilka är Polismyndigheten, Tullverket och CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. CAN är en ideell organisation som är ett kompetenscentrum som arbetar med undersökningar, kunskapshöjande insatser och forskning (CAN, 2021) Vidare i studien kommer myndigheter och intresseorganisationer att definieras enbart som myndigheter och myndighetspersoner.
Orsaken till att studien ska fokusera på myndigheters uppfattning av narkotikasmugglingen under Covid-19 pandemin är för att undersöka hur
myndigheter anser att olika restriktioner till följd av pandemin påverkat eller inte påverkat narkotikasmugglingen; restriktioner i form av stängda gränser och andra svårigheter som förslagsvis avtagandet av individers rörelsemönster i samhället. Detta är faktorer som bland annat kan ha en påverkande faktor till att det
möjligtvis kan ha skapats en förändring i narkotikasmugglingen; eftersom det inte finns mycket forskning inom detta ämnet så vill vi undersöka om de olika
faktorerna i själva verket har en påverkan eller om narkotikasmugglingen är fortsatt oförändrad. Studien kommer inte undersöka narkotikamarknadens sammansättningar, specifika substanser eller olika aktörer inom
narkotikabranschen. Studien kommer inte heller att belysa utförseln av narkotika från Sverige.
2. TIDIGARE FORSKNING
Nedan presenteras två avsnitt av tidigare forskning som är av hög relevans för studiens syfte; avsnitten är uppdelade i Covid-19 pandemin och
narkotikasmuggling. I Covid-19 pandemin diskuteras drogutvecklingen ur ett historiskt internationellt perspektiv där jämförelser görs med andra internationella kriser som har påverkat narkotikasmugglingen. I narkotikasmugglingen
presenteras kort narkotikamarknadens struktur samt betydelsefulla smuggelvägar till Europa och upplyser även vad stängda landsgränser har för påverkan på narkotikasmugglingen. Slutligen följer även ett avsnitt om kriminologisk teori där
tre valda teorier kommer att appliceras och analyseras i resultatdiskussionen
utifrån studiens syfte.
2.1. Covid-19 pandemin
Ur ett historiskt perspektiv har resultat framkommit vid undersökningar av
narkotikabruk att vid tidigare pandemier och finansiella kriser har narkotikabruket ökar medan priserna på narkotikan fortsatt hålls låg (Folkhälsoguiden, 2020). Exempelvis studerades utvecklingen av narkotikabruket efter den finansiella krisen i Grekland och resultatet visade att narkotikabruket hade ökat mellan år 2008 och år 2010 samtidigt som en ökning uppmärksammades av billigare droger såsom cannabis och metamfetamin i Italien under samma period (a.a.). CAN:s rapporteringssystem påvisar att de under våren 2020 har fått indikationer från 26 polisområden som lämnat in rapporter att priserna har ökat samtidigt som det finns en bristande tillgång av narkotika under Covid-19 pandemin (CAN, 2020). Under Covid-19 pandemin har många länder stängt sina gränser vilket har
påverkat tillgången av narkotika då det är beroende av öppna gränser för att kunna importera narkotikan (Folkhälsoguiden, 2020). Det har gjorts jämförelser runt om i världen gällande beslagtagen hasch och marijuana och statistiken visar att det har beslagtagits dubbla mängder hasch jämfört med marijuana den senaste tiden (EMCDDA, The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, 2019). Detta beror på att hasch smugglas in i större volymer än marijuana över landsgränserna vilket i sin tur leder till en ökad upptäcktsrisk (a.a.). Däremot framkommer det i statistik från Balkanländerna att polisen har beslagtagit stora mängder av både marijuana och cannabis till följd av restriktionerna av Covid-19 pandemin som ökar upptäcktsrisken vid smuggling (Djordjević & Dobovšek, 2020). Dessutom framkommer det att även priset på droger som cannabis och marijuana har ökat något under Covid-19 pandemin (a.a.).
Att länder har stängt sina gränser för in- och utresor och tvingats införa
restriktioner, som social distansering mellan invånarna, har resulterat i att färre individer rör sig i samhället vilket i sin tur lett till en minskad tillgång av
narkotika och ett högre pris av substanserna vilket enligt polisen kan innebära en ökad kriminalitet (Folkhälsoguiden, 2020; Gerell m.fl., 2020). När olika
brottstyper undersöks kan resultaten istället påvisa en minskning; exempelvis av fickstölder och våldsbrott i krogmiljö (Folkhälsoguiden, 2020; Gerell m.fl., 2020). Gerell m.fl. (2020) poängterar därtill att minskningen av brott i samhället kan vara en effekt av att färre internationella kriminella gäng befinner sig i Sverige på grund av stängda landsgränser. Stängda gränser och restriktioner resulterar i att det används mer riskfyllda rutter och förutsättningar vid smuggling (Sanchez m.fl, 2020; Sarrica m.fl, 2020).
2.2. Narkotikasmuggling
Narkotikahandeln anses vara en av de snabbast växande grenarna inom internationell brottslighet, dock är en sådan kriminell handling inte helt
oproblematisk enligt Gruter och Mheen (2005). Det finns flertalet faktorer som måste tas i beaktning innan ett genomförande av narkotikasmuggling är möjligt och de främsta faktorerna är den ekonomiska infrastrukturen och den
internationella affärsmiljön (Gruter & Mheen, 2005; Zaitch, 2002). Mänskliga tillgångar såsom sociala kontakter, rättsväsendet, taktiska och strategiska risker har också en viktig roll vid planering och genomförandet av smugglingen (Gruter & Mheen, 2005). Vad gäller mänskliga tillgångar diskuteras detta i olika studier
och hur viktig denna faktorn är för att ha möjlighet att bedriva smugglingsaffärer; detta grundas helt utifrån flödet och rörelserna av medborgare samt att
landsgränserna hålls öppna för möjlighet till rörelse och förflyttning mellan länder (Djordjević & Dobovšek, 2020; Moeller, u.a.). Öppna landsgränser är viktigt för en fortsatt kommunikation kring arrangemang och för att utvidgningen av affärer ska vara möjlig, men även för att planera försäljning och placering av narkotika (a.a.). När någon av dessa huvudkomponenter i flödet stoppas eller förhindras måste nya åtgärder tilltas, vare sig det gäller narkotika eller annat gods som ska transporteras olagligt mellan länderna (Sanchez m.fl, 2020; Sarrica m.fl, 2020). Ur ett globalt perspektiv har Europa en viktig roll i narkotikamarknaden; detta då det finns en kombination av sammanlänkande verksamheter både gällande produktion och möjligheter för insmuggling från andra delar av världen, men också gällande distribution och försäljning till slutkonsumenter (EMCDDA, 2019). Försäljningen till slutkonsumenter sker främst enligt EMCDDA (2019) via direktkontakt där ny mobilteknik samt kryptering används och sedan år 2010 har försäljningen av illegal narkotika via internetplattformar ökat; exempelvis via olika sociala medier eller darknet. EMCDDA (2019) förklarar att darknet är ett krypterat nätverk som kräver särskilda verktyg för användning där köpare kan dölja sina identiteter.
Under de senaste åren har nya metoder utvecklats för att producera narkotika vilket har resulterat i att nya smuggelvägar har upprättats; exempel på en viktig smugglingsväg är hamnen i Antwerpen, Belgien (EMCDDA, 2019; Gruter & Mheen, 2005). De illegala droger som importeras till Europa kommer vanligtvis från Sydamerika, västra Asien och Nordafrika medan så kallade psykoaktiva substanser smugglas in från Kina (EMCDDA, 2019). Gruter och Mheen (2005) betonar att många individer reser utomlands för att inhandla och importera kokain där smugglingen genomförs genom att svälja kokainet eller genom att ha det i bagaget. När det gäller hur kokain importeras sker det vanligtvis i små mängder och inte via flygplatser eftersom enligt försäljare upplevs det att upptäcktsrisken är högre på flygplatserna (a.a.). Vid en undersökning om produktionen av narkotika i Europa är det främst cannabis som produceras och detta är även den vanligaste drogen som brukas i Europa (EMCDDA, 2019). Enligt Gruter och Mheen (2005) läggs tonvikt på att distributionen är särskild viktig i transitländer som Surinam och holländska Antillerna där smugglingsföretag organiseras. På en makronivå är organiseringen av narkotikamarknaden en avgörande faktor i den operativa ledningen för distributionen av narkotikahandeln (Gruther & Mheen, 2005). Genom att skapa en mer detaljerad information om den successiva distributionskedjan på mikronivå kan de narkotikarelaterade problemen därav kontrolleras (a.a.).
För att förebygga narkotikasmugglingen ska målsättningen vara att påverka och influera drogmarknadens struktur (Fuentes & Kelly, 1999). Fuentes och Kelly (1999) menar att narkotikasmugglingen runt om i världen påverkas av den
rådande nivån gällande efterfrågan och tillförsel. Är nivåerna gällande efterfrågan höga kommer produktionen av droger öka; vilket resulterar i att större mängder droger ska transporteras över landsgränserna och distributörerna måste hitta nya effektivare vägar för att kunna ta sig över gränserna (a.a.). Detta bidrar till högre priser när det gäller smugglingstjänster och en ökad efterfrågan kan dessutom vara fördelaktigt genom att öka priserna för servicen eftersom riskerna vid
arbete från involverade myndigheter samt minskad tillförsel och produktion av droger kan detta resultera i att det blir svårare att leverera varor och tjänster över landsgränserna då upptäcktsrisken för att bli ertappad med droger ökar (Fuentes & Kelly, 1999). Ett hinder för att reducera tillförseln av narkotikasmugglingen är dock att efterfrågan av droger måste minska och detta kan enbart göras om attityder gentemot droger förändras på en universell nivå; både bland samhällsinvånarna och i policyn gällande droger (a.a.). Genom förändrade
attityder gentemot droger kommer det inte längre vara vinstgivande att distribuera droger eftersom efterfrågan kommer att minska markant och riskerna överväger inte längre de potentiella vinsterna (a.a.).
2.3. Kriminologisk teori
Den ekonomisk-sociologiska teorin ”social embeddedness” utgår ifrån hur sociala fenomen påverkas av ekonomiska institutioner (Granovetter, 1985). De icke-ekonomiska institutionerna kan exempelvis vara sociala relationer mellan
organisationer och de sociala nätverken som dessa aktörer besitter samt utsträckningen av mänskliga handlingar från konsumenter (a.a.). För att kunna applicera teorin i den aktuella studien så sker utgångspunkten ur ett perspektiv som berör smuggling och försäljning av narkotika. Utifrån teorin så är
prissättningen på narkotika ett resultat av den potentiella upptäcktsrisken; med andra ord hur stor risken är att säljaren ska ertappas med drogerna och vid själva genomförandet av försäljningen (Reuter & Kleiman, 1986). Försäljningspriset baseras därför på hur stor risk det anses vara för narkotikaförsäljaren att genomföra försäljningen och priset på narkotikan måste därför höjas för att kompensera för dessa risker (a.a.). Ytterligare en faktor till varför prissättningen ser ut som den gör kan bero på att beslag av drogerna ökar och på grund av detta minskar produktionen av drogerna; vilket resulterar i att tillgängligheten av olika droger minskar och priset måste därför höjas (Moeller, u.a.). Prissättning och risker gällande försäljning och distribution är de främsta och mest betydelsefulla faktorerna för att förstå ändringar som sker i kedjan av förmedlingen av droger (a.a.). Baserat på forskning som är gjord av Moeller (u.a.) har upptäcktsrisken en bidragande faktor till prissättningen och att det i dagsläget görs större beslag så finns det färre droger i omlopp till försäljning. Då det finns en större sannolikhet att Tullverket stoppar transportmedel med stora narkotika mängder och det blir då en bristande narkotikamarknad och priserna måste därför höjas som kompensation för dessa risker (Moeller, u.a.; Reuter & Kleiman, 1986).
Narkotikasmugglingen och dess process beror mycket på individers
rutinaktiviteter då det påverkar tillgängligheten och möjligheterna för att kunna transportera dessa olagliga droger mellan städer och länder (Moeller, 2018). Rutinaktivitetsteorin beskrivs som förändringar i brottsnivån i det vardagliga livet på makronivå där strukturer i vardagsaktiviteter kan ha inflytande på förändringar i möjligheten för att begå kriminella handlingar på samhällsnivå (Cohen & Felson, 1979). Vidare förklaras även hur möjligheterna att begå brott påverkas av
förhållandena mellan sociala förändringar på makronivå som påverkas av tid och rum (a.a.). Detta innebär att förändringar i samhällsstrukturen kan öka
möjligheterna av motiverade förövare, lämpliga objekt och avsaknaden av kapabla väktare vid en viss tidpunkt (a.a.).
Moeller (2018) menar att processen gällande allt från produktion till försäljning påverkas av de ekonomiska faktorerna i samhället. Detta eftersom den illegala drogmarknaden grundas i att individer kan förflytta sig fritt mellan länder för att
kunna genomföra transporten av narkotikan och att den döljs i den lagliga handeln av varor (a.a.). De dagliga rutinerna bland samhällsinvånarna är även en viktig faktor gällande narkotikasmugglingen och försäljningen av narkotika, detta för att veta hur försäljare ska få tag på köpare samt hur genomförandet av försäljningen ska gå till (a.a.). Försäljningen kan antingen ske över internet eller att köpare och försäljare möts upp på en bestämd plats (a.a.).
Ytterligare en kriminologisk teori som kan appliceras på fenomenet
narkotikasmuggling är rationella valteorin. Enligt Cornish (1993) är rationella valteorin en handlingsteori som grundas i rutinaktivitetsteorin. Kriminellt beteende förknippas med de resultat av olika val en individ tar och dessa val påverkas i sin tur av rationella överväganden av ansträngningar, belöningar och kostnader (a.a). Vidare menar Felson och Boba (2010) att hur en individ handlar och fattar beslut grundas i hur individen tänker och resonerar kring saker, vilket är grunden till de val de gör. Teorin är relevant i denna studie eftersom individerna som transporterar narkotikan över landsgränserna gör ett rationellt val att
genomföra detta, trots att det är olagligt och individerna ställer sig likgiltigt inför de möjliga konsekvenserna om något skulle ske samt att narkotikan upptäcks vid en kontroll eller liknande (Moeller, 2018).
Studien som ska genomföras i denna rapport gällande narkotikasmuggling kopplat till Covid-19 har ett makroperspektiv men mikroperspektivet bör ändå belysas i form av rutinaktivitetsteorin och rationella valteorin och tas i beaktning vid val av teoretisk förklaring. Detta då perspektivet på individnivå är det som ligger till grund för hur makronivå perspektivet utspelar sig och därför är det viktiga teorier att ha med i beaktning när makronivån analyseras.
3. METOD OCH MATERIAL
För att besvara frågeställningarna kommer studien att genomföras utifrån en kvalitativ metod och baseras på tidigare forskning. Därtill kommer
semistrukturerade intervjuer att genomsyra studien och en tematisk analys kommer generera angreppssättet. All data i studien har utgått från publicerade rapporter, vetenskapliga artiklar, monografier samt forskningsinstitut.
Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer riktas intresset enligt Bryman (2018) på informantens synpunkter och innebär en flexibilitet av
intervjuprocessen. Intervjuaren har en möjlighet att ställa följdfrågor som en uppföljning av informantens svar och även kunna avvika i en relativt stor
utsträckning från sin intervjuguide (a.a.) Andra fördelar med kvalitativa intervjuer är att undersökningens fokus kan anpassas under intervjuerna och svaren kan fyllas ut med detaljerad information (a.a.). En intervjuguide definierar Bryman (2018) som en lista över specifika teman som ska beröras i en intervju. En fördel i den valda metoden är att frågorna i intervjuguiden kan anpassas beroende på vilken myndighetsperson som intervjuades; exempelvis intervjun med en forskningsinstitution där frågorna som ställdes fick anpassas till mer
forskningsrelaterade frågor. Intervjuguiden (se Bilaga 1) hade däremot alltid samma ursprungsfrågor och det enda som ändrades var formuleringen av samma frågor. Intervjuguiden baserades på öppna frågor för att medföra ett så djupgående och nyanserat svar av informanterna som möjligt (Bryman, 2018) och frågorna
som ställdes var ämnade att besvara frågeställningarna i undersökningen. Intervjuguiden innehöll frågor som berörde ämnet smuggling och hur myndigheter anser hur arbetet med smugglingen är (se Bilaga 1).
Alla intervjuer spelades och transkriberades för att undvika att gå miste om relevant fakta som informanten uppgav under intervjun då det finns risk för detta om man enbart antecknar hela intervjun (Bryman, 2018). Inspelning av
intervjuerna medförde även att det blev enklare för de andra forskarna i
undersökningen att lyssna på intervjuerna, tolka materialet samt korrekturläsa för att undvika feltolkningar i transkriberingen. Intervjuerna gjordes med två
intervjuare då ena skötte intervjun medan den andra antecknade och detta var för att säkerställa så ingen fakta missades samt att medföra en till intervjuares
synvinkel i intervjun. Efter transkriberingen av intervjuerna så kodades de om i en tematisk analys för att göra det transkriberade materialet mer hanterbart i analysen via att sortera det baserat på olika teman (a.a.). Den tematiska analysen gjordes gemensamt med alla medverkande i gruppen för att gemensamt komma underfund med teman som passade till analysen och medförde att tematiseringen blev mer transparent än om en individ hade gjort det enskilt. De finns sju huvudteman som denna studie grundas på och under dessa finns det olika teman som är kopplade till varje enskilt huvudtema. De sju huvudtemana utformades genom de olika frågorna som ställdes under intervjuerna. De teman som är under huvudtemana skapades med en initial sortering i början och när det började ses en trend i svaren blev det fokuserad sortering av teman. Initial sortering är att sorteringen av teman sker impulsivt efter det som hittades i texten och fokuserad sortering är att
sorteringen är mer begränsad i ordvalen och samma kodning börjar användas (Rennstam & Wästerfors, 2015). Den tematiska analysen gjordes i form av innehållsanalys vilket innebär att sammanhanget i texten analyseras och genom detta kan teman tas ut som anses vara underförstådda i texten (Boréus, 2015). När innehållsanalysen gjordes gick gruppmedlemmarna genom intervju för intervju för att ta fram de teman som passade till de olika frågorna. Exempel på hur tillvägagångssättet gick till när tematiska analysen gjordes går att se i Bilaga 2. Denna studie har baserats på nio olika intervjuer, varav fem stycken gjordes online via zoom, en intervju har skett via e-post, två intervjuer har skett via telefon och en intervju har skett personligt ansikte mot ansikte. Att intervjuerna främst genomfördes på distans var dels för att förhålla sig till restriktionerna av Covid-19 och dels för att informanterna befinner sig på olika platser i Sverige, vilket enligt Bryman (2018) även är en mer kostnadseffektiv samt tidseffektiv metod att genomföra intervjuer genom. En annan fördel med den valda intervjumetoden är att informanterna befinner sig i en miljö där de känner sig trygga och därav bidrar det till att informanten enklare vågar öppna upp sig under intervjun (a.a.). Frågorna som ställdes till informanterna skickades inte ut i förväg utan de ställdes direkt när intervjuerna började. Till den intervjun som
genomfördes via e-post skickades alla intervjufrågor ut på en gång. En intervjuinbjudan (se Bilaga 3) skickades till informanterna efter att de hade kontaktats via e-post och hade svarat att de ville medverka i en intervju. Studiens urval består av totalt nio stycken informanter som är anställda på
Polismyndigheten, Tullverket och den ideella föreningen CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, positionerade runt om i Sverige. Sju av nio intervjupersoner arbetar som chefer, handläggare och utredare, medan en arbetar på olika gränsövergångar vid Sveriges gränser och en intervjuperson var forskare.
Urvalet av intervjupersonerna har varit målstyrt för att kunna besvara frågeställningarna på ett adekvat sätt och för att analysenheterna ska vara
representativa i undersökningen. Två typer av målstyrda urval som har använts i denna studie är snöbollsurval och direkt kontakt (Bryman, 2018). Snöbollsurval innebär att forskaren initialt väljer ut en grupp av individer som är relevanta för undersökningen och som i sin tur föreslår andra individer med erfarenheter eller egenskaper som är relevanta för studiens frågeställningar (a.a.). Bryman (2018) argumenterar vidare att snöbollsurval rekommenderas i vissa fall när ett nätverk av individer står i fokus för intresset och att det på så sätt är lämpligt att hitta och utnyttja kopplingen mellan individerna. Direkt kontakt innebär att forskaren har kontaktat individer som har bedömts vara av relevans för studien (a.a.) och detta har nyttjats med vissa informanter.
Jacobsen (2017) skriver att valet av undersökningsdesign, hur datainsamlingen har bearbetats och analyserats kan påverka resultatet som i sin tur avgör om studiens tillförlitlighet blir god. Studien har under hela processen haft en granskande syn på utformningen av studien såsom tidigare forskning, val av metod för att anpassa efter det som studien vill undersöka och genomgången hur processen i
undersökningen gick till genom en detaljerad metodförklaring. Genom att
exempelvis korrekturläsa transkriberingarna av intervjuerna och bearbeta ihop den tematiska analysen kan det också styrka studiens tillförlitlighet. Eftersom studien anses ha en god tillförlitlighet medför detta en att en teoretisk slutsats kan dras av resultatet.
Trovärdigheten enligt Bryman (2018) lägger vikt på att den sociala verkligheten beskrivs utifrån flera olika synvinklar och att forskningen görs utifrån de regler som verkligheten har samt att informanterna bekräftar att studien har tolkat de sociala verkligheten rätt. Studiens trovärdighet bedöms som god eftersom narkotikasmugglingen en samhällsfråga som bedöms vara en social verklighet i samhället trots olika samhällsförändringar. Eftersom både narkotikasmugglingen och Covid-19 pandemin är pågående fenomen i samhället kan studiens
trovärdighet bedömas som god eftersom det förekommer en överensstämmelse mellan studien och verkligheten korrelerat till informanterna. Studiens resultat har även en viss överensstämmelse med tidigare forskning vilket enligt Jacobsen (2017) stärker giltigheten av en studie, men däremot kan det inte påstås att denna studie är sann då det inte finns en annan forskning som berör samma ämne. Överförbarheten bedöms som god trots att studien undersöker ett relativt fåtal enheter som ska vara representativa för en population, eftersom studien är generaliserbar och kan appliceras i ett samhällsperspektiv både nationellt och internationellt. Jacobsen (2017) menar att styrkan hos kvalitativ forskning
gällande överförbarhet är teoretisk generalisering som innebär upptäckande av ett fenomen. Däremot kan den andra formen av generalisering som innebär om urvalet kan vara representativt för en population vara svårare att få fram (a.a.). Jacobsen (2017) menar att ju fler enheter som mäts, finns en desto större sannolikhet för generalisering och mättnad. Studiens begränsade urval av intervjupersoner utgav en god datamättnad relativt snabbt och därmed kan det antas att ett större urval av enheter inte behövdes.
Då studiens material har omfattat semistrukturerade intervjuer från olika myndigheter och en ideell förening i Sverige kan det bidra till att datan är subjektiv. Genom att undersöka olika myndigheter och en ideell förening i
Sverige avgränsas därmed inte studien till en specifik myndighet vilket bidrar till ett större perspektiv av informationssamlingen och ifrågasättandet av subjektivitet kan därmed besvaras till viss del. Eftersom denna studie har undersökt
narkotikasmugglingen i Sverige och även riktat intervjufrågorna (se Bilaga 1) ur ett samhällsperspektiv, kan även det besvara subjektiviteten eftersom
intervjufrågorna inte vinklades personligt. Trovärdigheten kan däremot bedömas som god eftersom respondenterna vid intervjutillfällena från de olika
myndigheterna har presenterat likartad information om narkotikasmugglingen i Sverige och en god datamättnad har erhållits.
Studien hade ett bortfall som skulle besvaras via e-post. Enligt Bryman (2018) är sannolikheten att en informant avbryter medverkan av en intervju större om den genomförs online jämförs med en personlig intervju, dock bedömdes det externa bortfallet ändå som lågt eftersom urvalet bestod av individer som vi hade en kontinuerlig kontakt med och som redan hade svarat att de ville medverka i en intervju. Studien hade ett externt bortfall med en medverkade i en intervju via e-post. En annan potentiell risk för externt bortfall kunde dock ha varit teknologiska problem som hade kunnat göra att en intervju inte kunde ha genomförts och en ny tid för intervjun inte kunde hittas. Teknologiska problem uppstod vid två tillfällen i studien som fick lösas genom telefonintervjuer istället för intervjuer online. Gällande internt bortfall bedömdes det dock finnas vissa risker eftersom en del frågor inte kunde besvaras av en del informanter eller att frågorna omfattades av sekretess. Vidare gav vissa informanter gav otydliga svar på vissa frågor som ställdes vilket kan räknas som ytterligare ett internt bortfall.
3.1. Etiska övervägande
Den aktuella undersökning har i sitt genomförande förhållit sig till de etiska krav som gäller vid svensk forskning vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2018). Dessa etiska krav framfördes på sådant sätt att alla informanter fick ta del av dessa innan
intervjuerna genomfördes och det gjordes både muntligt vid intervjutillfällena men även skriftligt genom ett informationsbrev som skickades ut tillsammans med zoom-inbjudningen via e-post (se Bilaga 1). Den främsta anledningen till varför informationsbrevet skickades ut, utöver för att informera om studiens syfte och vad datan som samlas in ska användas till, var att samla in godkännande och samtycke till deltagandet i intervjun samt att intervjun spelas in. Detta informationsbrev skickades till samtliga informanter och genom att delta i intervjun så godkänner informanten sitt deltagande. I informationsbrevet som skickades ut framgick det information gällande att deltagandet frivilligt samt att deltagandet närsomhelst kunde avbrytas. Det framkom även i informationen att svaren från informanterna som kommer att användas i studien kommer att framställas på sådant sätt att informanten förblir konfidentiell och att det inte är möjligt att koppla svaren till en specifik informant. Informanterna fick även information att det insamlade materialet endast kommer att användas i den
aktuella undersökningen och att det enbart är de som arbetar med forskningen som kommer att ha tillgång till materialet. Det kommer enbart samlas in material som är relevant för forskningens syfte.
Då forskningen inte kommer att belysa några personliga åsikter och värderingar så blir inte materialet som samlas in så etiskt känsligt att det krävs någon
etikprövning. Materialet som samlas in handlar om hur myndigheterna arbetar och inte individen själv; detta resulterar i att informationen som framkommer i
intervjun inte kan skada informanten varken yrkesmässigt eller personligt. När intervjuerna spelas in kommer det användas antingen diktafon eller telefon. Fördelen med att använda en diktafon är att inspelningen kan raderas helt och diktafonen kan nollställas efter användning och transkribering. Vid användning av telefon kommer extra säkerhetsåtgärder att vidtas genom att säkerställa att
inspelningarna hålls sekretessbelagda under forskningens genomförande och därefter att de raderas när undersökningen är färdigställd. En av
säkerhetsåtgärderna är exempelvis att vid genomförande av intervjuer via zoom så är mötet låst och att man måste logga in med en lösenkod för att komma in i mötet. Denna lösenkoden ändras till varje enskild intervju och medför att det inte är möjligt för obehöriga att komma in i mötet.
4. RESULTAT OCH ANALYS
Nedan kommer resultaten från intervjuerna att presenteras och dessa är
sammanställda utifrån en tematisk analys, ett exempel på hur analysen har gjorts går att se nedan i Bilaga 3. Den tematiska analysen sammanställdes fråga för fråga för att skapa huvudteman och det varierar utifrån hur många olika teman det finns under varje huvudtema. Resultatet kommer presenteras utifrån de olika
frågeställningar som studien har och under frågeställningarna kommer de sju olika huvudtemana tas upp som ämnar att besvara studiens två frågeställningar.
4.1. Myndigheters syn på hur det ser ut nu jämfört med innan
I detta avsnitt kommer det presenteras resultat som är kopplat till studiens första frågeställning gällande hur myndigheter anser att narkotikasmugglingen till Sverige har eller inte har förändrats under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin. Resultatet är utformat i tre huvudteman och under dessa kommer det tas upp olika teman som är kopplat till varje enskilt huvudtema.
4.1.1. Arbetsformer inom myndigheterna
Ett övergripande resultat gällande hur myndigheter och ideella organisationer arbetar med narkotikasmuggling generellt samt inför olika tillslag är nationell och internationell underrättelseinformation och kartläggning av kriminella nätverk där sju av nio informanter ger likartad information. Underrättelseinformation kan exempelvis vara i form av öppna källor som internet, olika tips och utredningar. Eftersom åtta av nio informanter inte heller arbetar i yttre verksamhet utan har positioner som chefer, utredare och handläggare, uppger sju av dem att de arbetar inom den operativa verksamheten med underrättelseinformation som presenteras vidare till de olika regionerna inom myndigheterna. En informant uppger att de internationella samarbetena sker exempelvis genom Europol eller via
sambandsmän som bland annat finns i Baltikum, Thailand och Colombia där Sverige även har ett internt samarbete med de nordiska länderna via
sambandsmän. Tre informanter nämner även att spaning är en del av deras arbete med narkotikasmuggling och vid tillslag och fyra informanter uppger att den tekniska utrustningen är betydelsefull i form av exempelvis krypterade plattformar som thornnätverket och darknet samt hemliga tvångsmedel, kryptovalutor och kameraselektering. Vidare uppger även två informanter att magkänslan är viktig. Enligt en informant arbetar myndigheten med hotbildsanalyser och historik som gör att de kan prioritera vart resurser ska användas. Utifrån historik och erfarenhet
smugglas geografiskt sett enorma mängder narkotika in genom Skåne, närmare bestämt via Helsingborg, Öresundsbron, Trelleborg och Ystad. Vidare fortsätter informanten tala om Arlanda flygplats som ett exempel på en plats och som har högst insmuggling av narkotika genom post- och kurirförsändelser i Sverige. En andra informant nämner också att kontroller av postförsändelser på Arlanda flygplats är en arbetsmetod i arbetet mot narkotikasmuggling. Stora resurser satsas även i Göteborg som har Sveriges största containerhamn samt teknisk utrustning i form av mobila skannrar för att kunna utföra sin kontrollverksamhet.
4.1.2. Minskade beslag men ökad mängd
I frågan gällande Tullverkets statistik från 2020 och om denna statistik såg annorlunda ut beroende på vilken stad man befann sig i kunde man identifiera olika teman. Ett återkommande tema som många informanter belyste som förklaring till fenomenet var att Tullverket har bytt fokus i sin arbetsform. De fokuserar mer på den tunga trafiken än de gjorde innan Covid-19 pandemin på grund av att de mindre partierna i form av myrtrafiken har upphört till följd av restriktioner och stänga gränser. Flera informanter förklarade att den tunga trafiken numera är det enda som får passera genom flera länder och att
smugglingen alltid gömmer sig i det legala flödet för att minska upptäcktsrisken. “Sen är de ju frågan om det alltid har legat på en konstant
nivå eller är det för vi har riktat om våra resurser mot den tunga trafiken.” (Intervjuperson 3)
En informant definierade det som att Sverige gör färre beslag till följd av stängda gränser, men där finns en annan parameter som påverkar ökningen i beslagen och det är att myrtrafiken försvunnit. Det finns endast lastbilar som går och därmed ökar antalet kilon man kan ta med sig drastisk jämfört med vad en person kan ta med sig; detta gör att beslagsstatistiken blir missvisande till viss mån.
“återspeglas liksom i Tullverkets beslag som vi har gjort sen Mars ungefär från förra året, (…) mindre mängd beslag fast stora beslag och det är på grund av att vi hittar det i lastbilar. Jag brukar säga att en person med en resväska smugglar kanske max 10 kilo, en personbil ett 10 tals kilo men en lastbil eller container vi pratar ju
hundratals kilo upp till ett ton till och med. Och där av har tullen gjort färre beslag än vad vi gjorde innan corona men vi har tagit ännu mer narkotika och det är på grund av att vi hittar de här lastbilarna och istället för att ta tio kilo i en personbil så hittar vi istället 300 kilo”
(Intervjuperson 6)
En informant belyste att ca 85% av narkotikabeslagen som görs i Sverige görs i Region Syd och flera informanter påpekade att detta beror på att Skåne är
inkörsporten till resterande Sverige och våra grannländer. Det införs även en liten del narkotika från norra Sverige samt via hamnar i Stockholm och Göteborg. Narkotikan distribueras på sådant sätt att Skåne tilldelas störst mängd, i följd av Stockholm och resterande narkotika fördelas sedan ut till resten av Sverige belyser en informant. År 2020 gjordes det rekordbeslag enligt en informant av cannabis och även väldigt stora mängder av kokain under pandemin. Två
befinner i då olika städer har olika trafikflöde. En orsak till varför statistikens utveckling ser ut som den gör är att beslagens styrs av tillfälligheten; beroende på hur Tullverket väljer att fokusera sina resurser är avgörande hur beslagsstatistiken ser ut och enligt en informant så bör inte fokus enbart ligga på beslagsstatistiken eftersom det finns andra faktorer som påverkar den.
“(…) om man ja, nu ska det börja gå på tågen igen mellan Köpenhamn och Malmö till exempel, det är väl jätteenkelt och ta hundratals beslag cannabis säkert om man tar rätt tåg när alla folk vill åka hem från Christiania och de har hundar med sig. Det är inte så konstigt, men det betyder ju inte att smugglingen har ökat för det utan jag tycker att volymen är det intressanta att tillta på år för år. De andra styrs mycket av tillfälligheter, alltså antalet.”
(Intervjuperson 8)
Ett tema som två informanter belyste var att förändringen av färre antal beslag men en ökad mängd narkotika gör att det är svårt att dra slutsatser om statistiken har förändrats till följd av Covid-19 pandemin då förändringen av
beslagsstatistiken är en pågående utveckling som även uppmärksammats tidigare. Det har genomförts flera olika insatser både nationellt och internationellt vilket kan vara bidragande faktorer till förändringen och därför är det en komplex fråga som påverkas av flera faktorer. Under denna utveckling har det även skett en lagändring gällande narkotikasmugglingen som gjort att mindre mängd narkotika leder till grövre narkotikabrott idag än tidigare vilket kan vara en bidragande faktor anser en informant. En annan informant belyser att det har blivit mer normaliserat att bruka narkotika vilket medför att omsättningen per säljare har ökat vilket är en uppåtgående trend och detta medför en större efterfrågan som sätter större press på tillgången. Det har även blivit mer organiserad näthandel vilket medför en ökning av försäljning av narkotika och den fysiska försäljningen har svårt att konkurrera ut de låga priserna på nätet enligt en informant. Flera av informanterna belyser också att godstrafiken och lastbilarna är oförändrade trots pandemin och att antalet beslag är oförändrade på gränsen men att det istället görs större beslag av narkotika inne i landet. Detta då efterfrågan är hög medan
införseln av narkotika är svårare vilket gör att de måste köpa narkotikan i Sverige och detta medför i sin tur högre priser av narkotikan.
“(…) det är svårt att säga vad som är hönan eller ägget.” (Intervjuperson 5)
4.1.3. Covid-19 pandemins effekt på smuggling
Under detta tema uppkom det tre svar som markant skildes åt. Mer än hälften av informanterna ansåg att Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på
narkotikasmugglingen. Detta grundar sig i att myrtrafiken har försvunnit till följd av stängda gränser i Europa samt strängare gränsbevakning vilket påverkat flödet in och att smugglingen har därav fått ändrat sitt tillvägagångsätt. Smugglarna använder numera den tunga trafiken i större utsträckning än tidigare och eftersom flödet har förblivit oförändrat på grund av att handeln och varuflödet måste fortsätta oavsett situation i världen. Det som skiljer nu jämfört med innan pandemin är att flera smugglare måste använda samma transporter och som en informant definierade det som att smugglarna måste lägga sina ägg i samma korg.
”Alltså enligt mig så har den påverkat absolut och tittar man på statistiken från 2020 ser man också var vi har gjort dem största tillslagen och det är ju i de flödet vi vanligtvis inte gör så stora beslag så ofta”
(Intervjuperson 3)
Två informanter anser däremot att det inte har haft någon påverkan, men att det inte går att dra några slutsatser gällande denna frågan då vi fortfarande befinner oss i en pandemi. Båda anser att detta är något som måste undersökas och analyseras om några år för att kunna dra en korrekt slutsats om situationen.
”Jag tycker (…) Corona pandemin den pågår fortfarande så det är jättesvårt och dra några slutsatser. Det är kanske är något som man kan får, kanske längre fram när vi tittar tillbaka på pandemin, och kanske lättare och göra någon form av analys av det”
(Intervjuperson 1)
Flera informanter nämnde att det finns andra faktorer som är betydelsefulla till förändringen i smugglingen och att det är en kombination av många aspekter än Covid-19 pandemin. Exempelvis tog informanter upp att andra insatser i andra länder, såsom Spanien och Marocko, som skedde precis innan pandemin började är en påverkande faktor till förändringen i smugglingen. Detta utspelar sig i att det blir en minskning av tillgången av narkotika på marknaden och att priserna på vissa narkotikapreparat därmed har höjts till följd av efterfrågan och bristande tillgång enligt informanterna. Ett exempel en informant tog upp var haschtorkan som uppkom under våren 2020 till följd av insatserna i andra länder som
medförde bristande tillgång av hasch. En annan faktor som två informanter belyste var att smugglarna använder Covid-19 pandemin som en ursäkt fastän det egentligen kan vara andra faktorer som påverkar deras verklighet.
”(…) men det kan vara så att det inte har med Corona att göra utan vi har sett till exempel att det har varit brist på cannabis, hasch under perioder och det beror snarare på insatser i Marocko och Spanien som har
tillgångsbegränsat helt enkelt, att där kan man har problem att få ut det från Marocko helt enkelt, men sen införseln till Sverige tror jag inte har blivit egentligen påverkat av Corona i någon större omfattning.” (Intervjuperson 4)
Ett annat tema som belystes av flera informanter är att smugglarna är adaptiva samt att organisationen bakom smugglingen har många aktörer och att Covid-19 pandemin egentligen endast har en marginell påverkan på alla de olika aktörer. Det har däremot satts en ökad press på smugglarna genom försäkrat gods och att smugglarna måste lyckas transportera narkotikan till klienten. En informant lyfte att klienterna har tömt sina lager av narkotika till följd av att de inväntar en ny leverans från smugglarna med ny narkotika. Andra informanter lyfte detta att på grund av restriktionerna har det även ökar i flera professionella hemmaodlingar i Sverige då det är svårt att få in narkotikan i landet.
”Och de det kan man ju se en av konsekvenserna med pandemin, det har ju också varit att vi har ju sett ett ökat antal hemmaodlingar och då menar jag hemmaodlingar av professionell karaktär där man ut i vissa ute på landsbygden i vissa stall och liknande har gjort professionella odlingar så att säga för och odla marijuana, framförallt.” (Intervjuperson 7)
4.2. Vilka faktorer har möjligtvis påverkat
I avsnittet nedan kommer det presenteras resultat som besvarar den andra frågeställningen i denna studie gällande vilka faktorer har enligt myndigheterna haft en möjlig påverkan på förändringen i narkotikasmugglingen. Resultatet är utformat i fyra huvudteman och under dessa tas det upp olika teman som är kopplade till varje enskilt huvudtema.
4.2.1. Smugglingsvägar under Covid-19
Informanterna som har deltagit i studien har alla belyst att det inte har uppkommit några nya revolutionerade smugglingsvägar, utan smugglingsvägar som används är enbart ett resultat av att fokuset på hur smugglingen ska genomföras har skiftat jämfört med vilka vägar som har använts innan pandemin.
“Jag kan inte säga att vi har hittat några
revolutionerande nya smugglingsvägar. Utan det va lite som jag sa i början, att smugglingen följer det legala flödet. Det har den alltid gjort och den fortsätta göra det. Sen handlar det om våra motståndares
omställningsförmåga och vår omställningsförmåga naturligtvis.” (Intervjuperson 6)
Informanterna uppger däremot att på grund av de stängda landsgränserna har det skett ett antal förändringar i hur man smugglar in narkotikan till Sverige. Den främsta förändringen som har upptäckts är att den så kallade myrsmugglingen har minskat drastiskt. Detta är ett resultat till följd av att privatpersoner inte längre kan ta sig över landsgränserna och därför har småsmugglingen minskat. Man kan även se en minskning i utvecklingen gällande så kallat sväljare som tar sig in i landet via flygtrafiken svarar en informant. Smugglarna har enligt informanterna därför valt att fokusera om och använda sig av andra möjligheter på grund av den rådande samhällssituationen. Narkotikan transporteras då istället främst via
tungtrafiken såsom lastbilar, båtar, containrar samt via post- och kurirförsändelser. Anledningen till detta anser informanterna vara införseln av narkotikan ska kunna döljas i det legala transportflödet. Det framkommer däremot att användningen av fritidsbåtar vid insmuggling ökat en aning under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin, då man har försökt att smuggla in narkotikan via
småbåtshamnarna istället.
“Sen handlar det om våra motståndares
omställningsförmåga och vår omställningsförmåga naturligtvis. Det enda som va lite nytt, eller jag kan inte säga att det va nytt, men vi har sett en ökning i
fritidsbåtar, alltså småbåtar under en period men det upphörde också när de visste om att vi va i alla
småbåtshamnar i Skåne, så att tillsammans med Kustbevakningen så upphörde det också.” (Intervjuperson 6)
Informanterna förklarar att smugglarna är smarta och uppfinningsrika och de hittar alltid ett alternativt sätt för att kunna transportera in narkotikan. För att det därmed ska vara möjligt för myndigheterna att finna narkotikan är det av största vikt att det finns en fungerande omställningsförmåga hos de berörda
myndigheterna.
“De är rätt uppfinningsrika, det brukar hitta på något nytt, så hittar vi det och så byter de. Det är en sån katt och råtta lek som håller på hela tiden.” (Intervjuperson 5)
4.2.2. Encrochat och övriga hjälpmedel i det förebyggande arbetet
Under intervjuerna ställdes det frågor för att undersöka om myndigheterna har använt sig utav några nya hjälpmedel för att bekämpa narkotikasmugglingen. I resultatet från intervjuerna visar det sig att det inte har använts några nya hjälpmedel i det förebyggande arbetet utan den enda stora förändringen är att myndigheterna har fått ta del av underrättelseinformation från det krypterade nätverket Encrochat. Upplösningen av Encrochat har enligt majoriteten av informanterna varit till stor hjälp när det kommer till det förebyggande arbetet av narkotikasmuggling och brottslighet överlag och informanterna som har fått ta del av underrättelseinformation uppger att den har varit till stor hjälp i deras
förebyggande arbete. Detta då myndigheterna har fått kunskap på detaljerad nivå genom exempelvis underrättelseinformation gällande hur det går till, vilka
grupper, nätverk och personer som är involverade.
“Vi har ett par stycken åtal eller ärenden som går till åtal nu som är baserat mycket på encrochatten, ehh, så det är det. Så det har varit en fantastisk kunskapskälla för Tullverket, det lilla som vi har fått.” (Intervjuperson 6) Det framkommer däremot i intervjuerna att inte alla anställda inom myndigheterna har fått ta del av denna underrättelseinformation och dessa informanter har därför inte haft möjlighet att kommentera något om hur
upplösningen av Encrochat har hjälp dem i sitt arbete mot narkotikasmugglingen. Men baserat på svaren i intervjuerna så tror iallafall en av informanterna som inte har fått ta del av materialet att upplösningen har varit till hjälp i det förebyggande arbetet.
4.2.3. Rörelsemönster och rutiner
Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på individers rörelsemönster och rutiner i vardagen, detta har bidragit till att den så kallade småsmugglingen och myrtrafiken har minskat drastiskt. Alla informanter svarar att de stängda gränserna är den avgörande faktorn till detta och på grund av de begränsade möjligheterna att resa med flyg och personbil mellan exempelvis Sverige och Danmark eller Europa i stort, eftersom det inte längre finns någon möjlighet för privatpersoner att smuggla in narkotika som är ämnat för eget bruk. Däremot påpekar en av informanterna att narkotika som beställs över internet har ökat enormt och detta är på grund av att det inte längre är möjligt att själv smuggla in
utan brukarna måste då beställa av aktörer som på annan väg kan smuggla in narkotikan.
4.2.4. Är det medvetna val vid smugglingsvägar eller inte
När frågan gällande huruvida förändringarna av smuggelvägarna grundas utifrån ett medvetet val eller inte, så svarade majoriteten av informanterna att det dessa val görs medvetet. Anledningen till detta är främst för att landsgränserna är stängda och därför måste det göras en förändring i vilka tillvägagångssätt som ska användas vid införseln av narkotikan. Informanterna förklarar att trots stängda landsgränser, hittar smugglarna alternativa lösningar för att få in narkotikan i landet och man ligger konstant ett steg före myndigheterna för att komma på nya sätt att undvika att narkotikan upptäcks av Tullverket eller gränspolisen.
Smugglarna är enligt informanterna väldigt adaptiva och lösningsfixerade, då deras målsättning är att transportera narkotikan från A till B. En av informanterna förklarar exempelvis att skulle det vara problematiskt att få tag på en lastbil för att transportera narkotikan så väljer smugglarna istället att skicka narkotikan i
postflödet. Intervjupersonerna upplever vidare att smugglarna valt att ändra om i hur smugglingen sker och skulle exempelvis ett rykte spridas i Europa att Sverige har hårdare kontroller vid Öresundsbron, då används en annan väg istället för att försöka undvika dessa kontroller. Informanterna belyser att narkotikasmugglingen alltid följer det legala flödet och därav används lastbilar i den utsträckningen som det gör, en av informanterna upplever att smugglarna alltid har skickat stora partier narkotika via lastbilsflödet redan innan Covid-19 pandemin men informanten anser att detta sker i ännu högre utsträckning nu under pandemin. Dessa val av vägar anpassas alltså hela tiden efter hur situationen ser ut i samhället och utifrån detta så anser informanterna att smugglarna gör medvetna och rationella val gällande vilken väg som ska användas.
“Så jag tror väl att de som skeppar stora partier testar lite olika hela tiden, försöker variera sig och anpassar sig efter vad de tror att myndigheterna vet. Medans Kattegatt kändes det som de bara bomba på, de skicka 10 bilar i rad över bron, tog vi två kommer ju åtta igenom, det var bara att räkna med. De bytte inte taktik, de bara körde på, svärmade” (Intervjuperson 8)
5. DISKUSSION
I detta avsnitt presenteras en diskussion som är uppdelad i två delar,
resultatdiskussion och metoddiskussion. Studiens tre valda kriminologiska teorier samt tidigare forskning kopplas även till resultatets utfall och diskuteras i avsnittet om resultatdiskussionen.
5.1. Resultatdiskussion
Resultatet har påvisat en viss spridning av hur informanterna uppfattar om narkotikasmugglingen visar en förändring till följt av Covid-19 pandemin eller inte idag jämfört med tidigare. Vidare har även olika faktorer bidragit till vissa förändringar i hur narkotikasmugglingen till Sverige sker. Exempelvis uppger samtliga informanter att en markant förändring som har skett till följt av pandemin är att flera länder har stängt sina gränser och myrtrafiken i stort sett har upphört
till Sverige. Förändringen kan grundas i att smugglarna har skiftat fokus och fokuserar mer på den tunga trafiken, vilket även är ett rationellt val de gör. Förändringen av val som görs av smugglarna grundas enligt Cornish (1993) i deras rationella överväganden av ansträngningar, belöningar och kostnader. Detta skulle kunna innebära att smugglarna anser att den ekonomiska förlusten är för stor för att inte fortsätta handeln och att hitta alternativa sätt att smuggla in narkotika är därför värt ansträngningen. Vidare påpekar Moeller (2018) att smugglarnas målsättning är att transportera narkotikan från en plats till en annan och då spelar enligt Gruter och Mheen (2005) mänskliga tillgångar som sociala kontakter, rättsväsende samt taktiska och strategiska risker en viktig roll gällande planering och genomförandet av smuggling. Många smugglare har därtill delat transport under pandemin för att smuggla in narkotika, vilket skulle kunna vara en förklaring till att Tullverket (2021) gjorde större beslag år 2020 än innan
pandemin. Som flera informanter även påpekat i resultatet har smugglarna följt det legala flödet under Covid-19 pandemin och därav kan det vara en anledning till att de väljer att dela transporterna då det är det enda som har fått passera landsgränserna under pandemin. Detta skulle kunna förklaras som att de kriminella nätverken samarbetar och stärker deras sociala relationer till
organisationer som den ekonomisk-sociologiska teorin om social embeddedness förklarar (Granovetter, 1985).
Att länder har stängt sina gränser och rörelsefriheten har begränsats
(Folkhälsoguiden, 2020) skulle kunna vara en fördel för myndigheterna eftersom resultatet påvisar att myndigheter och narkotikasmugglare kontinuerligt försöker överlista varandra. Enligt resultatet framkommer det att både restriktioner till följt av pandemin samt Encrochat kan ha varit till myndigheternas fördel under
pandemin gällande deras brottsbekämpning av narkotikasmugglingen och detta kan även appliceras på tidigare forskningen som enligt Djordjević och Dobovšek (2020) menar att upptäcktsrisken vid smugglingen har ökat till följd av
restriktionerna av Covid-19 pandemin. Vidare kan det leda till att när länder som har stängt sina gränser öppnar upp dem igen, kan smugglingen skifta fokus igen vilket också kan understryka resultatet som uppvisat att smugglarna är adaptiva med att hitta lösningar för att hålla igång narkotikahandeln. Individer som är anpassningsbara kan vara ett exempel på hur Cohen och Felson (1979) förklarar rutinaktivitetsteorin genom att möjligheterna för att begå kriminella handlingar påverkas av förhållandena mellan sociala förändringar på makronivå som
påverkas av tid och rum. Smugglarna kan därmed anpassa sig till förändringar på samhällsnivån som påverkas av pandemin och dess restriktioner.
Några få informanter belyser att det inte har skett en förändring av
narkotikasmugglingen under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin och för att kunna bedöma detta bör det därför undersökas och analyseras efter pandemin är över. Att det däremot är andra faktorer som spelar mer roll har flera informanter belyst och Moeller (2018) menar att narkotikasmugglingen och dess process beror mycket på individers rutinaktiviteter då det påverkar
tillgängligheten och möjligheterna för att kunna transportera narkotikan mellan städer och länder. Det kan därmed finnas många kombinationer av faktorer som har påverkat narkotikasmugglingen än Covid-19 pandemin. Enligt resultatet framgår det att olika typer av insatser både nationellt och internationellt kan ha varit en orsak till den bristande tillgången på hasch år 2020, exempelvis som insatser i Spanien och Marocko innan pandemins uppkomst. Moeller (2018) argumenterar för att en brist på tillgång av narkotika på marknaden kan leda till att
priserna höjs till följd av efterfrågan, vilket även resultatet har påvisat. Dessutom kan enligt (Folkhälsoguiden, 2020) förhöjda priser på narkotika leda till en ökad kriminalitet och förändringar i möjligheten att begå kriminella handlingar kan enligt Cohen och Felson (1979) påverkas av strukturer i vardagsaktiviteter på en makronivå som grundas i förändringar i individers brottsnivåer. Genom att olika organisationer och myndigheter samarbetar på en internationell nivå kan det resultera i skapandet av en prevention som är mer långvarig i att motverka
smugglingen eftersom enligt EMCDDA (2019) importeras de illegala drogerna till Europa vanligtvis från Sydamerika, västra Asien och Nordafrika. Insatser på en internationell nivå kan också leda till att det blir svårare för smugglarna att vara adaptiva i sina tillvägagångssätt och därmed kunna bidra till ett försök att stoppa smugglingen. Däremot visade resultatet av studien att trots myndigheters insatser, har smugglingen en marginell påverkan på de olika aktörer eftersom det finns ett stort antal aktörer som är involverade i smuggling samt att smugglarna kan hitta alternativa smuggelvägar.
Vidare visar även studiens resultat att beställningar av narkotika över internet upplevs ha ökat kraftigt under pandemin, vilket skulle kunna vara en möjlig orsak till följd av att småsmugglingen har minskat och därmed kan beställningar över internet från större aktörer uppfattas som att den har ökat. Enligt
rutinaktivitetsteorin kan försäljningen av narkotika bland annat ske över internet och de dagliga rutinerna bland samhällsinvånarna är en viktig faktor gällande försäljningen för att försäljarna ska nå ut till köparna (Moeller, 2017) vilket också skulle kunna förklara att det finns en efterfrågan som smugglarna sannolikt tar hänsyn till. Vidare menar Granovetter (1985) att de sociala nätverken som de kriminella besitter behöver beakta utsträckningen av mänskliga handlingar från konsumenter som förklaras av teorin om social embeddedness, vilket smugglarna gör oavsett samhällssituation när beställningar över internet genomförs.
Ett annat fenomen som kan har förändrats under Covid-19 pandemin är att i enlighet med resultatet påstås det ha gjorts större beslag av narkotika inom Sverige samt att det har också har skett en markant ökning av professionella hemmaodlare av marijuana. Detta förbinder dock inte vad Djordjević och Dobovšek (2020) menar om att priset på marijuana har ökat något under
pandemin i förhållande till det Moeller (u.a.) menar om att priser på droger höjs vid brist på tillgång av dem. I detta fall skulle resultatet bidra till en ifrågasättning gällande ökad professionell hemmaodling av marijuana. Fortsättningsvis skriver CAN (2019) att cannabis är den vanligaste narkotikan som beslagtas i Sverige och även den som är vanligast att bruka och detta kan även Djordjević och Dobovšeks (2020) statistik från Balkan visa då de menar att marijuana och cannabis har beslagtagits i enorma mängder till följd av Covid-19 pandemins restriktioner. Om denna utveckling fortsätter blir frågan om Sverige kan bli ett land som i framtiden kan självförsörja sig på vissa substanser av narkotika. Detta skulle även kunna resultera i en samhällsutveckling som kan påverka den svenska ekonomin negativt och medföra en potentiell ökning av att fler börjar bruka narkotika. Enligt en informant har uppfattningen om att fler ungdomar har börjat missbruka narkotika till följd av att det har blivit mer normaliserat i samhället. Granovetter (1985) förklarar hur sociala fenomen påverkas av icke-ekonomiska institutioner, vilket dessa aspekter går att applicera på genom potentionellt större kriminella och sociala nätverk men också genom en påverkan på priserna på narkotika vilket i sin tur kan leda till en markant förändring på den svenska narkotikamarknadens utveckling
