Teknik och samhälle
Datavetenskap och medieteknik
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Träningsapplikationer och
Deras Inverkan på Användaren
En studie om fysisk aktivitet och dess
upplevda motivation, hälsa och generella
välbefinnande.
Exercise Applications and
Their Impact on the User
A study in physical activity and its perceived
motivation, health and general well-being.
Fredrik Nörell
Examen: Kandidatexamen 180 HP Huvudområde: Datavetenskap
Program: Informationsarkitekt Datum för slutseminarium: 2018-05
Handledare: Zahra Ghaffari Examinator Jonas Christensen
Sammanfattning
Denna uppsats omfattar en undersökning som gjordes mellan januari och april 2018. Undersökningen gjordes i syfte att ta reda på om det fanns någon korrelation mellan personers användande av träningsapplikationer och deras självrapporterade motivation, hälsa och generella välbefinnande. 14 personer deltog och delades in i två grupper, beroende på om de vid det tillfället använde en träningsapplikation eller inte. Undersökningen gjordes med hjälp av Googles nätbaserade enkät för att samla in data, och en litteraturstudie för att stödja analyserna och diskussionerna av datainsamlingens resultat. Från resultaten som vi fick ut kunde vi bland annat se att motivationen hos användarna av träningsapplikationer ökar om de kan se att de gör framsteg, och att beroende på kön och ålder så används träningsapplikationer annorlunda.
Nyckelord: Applikation, datavetenskap, fysisk ansträngning, hälsa, information, kön, motivation, träning, träningsapplikation, visualisering, välbefinnande, ålder.
Abstract
This paper contains the information and output from a inquiry done between January and April 2018. The inquiry was done with the purpose to find out whether there was any correlation between a person’s usage of a fitness application and that person´s perceived motivation, health and general well-being. 14 participants answered the inquiry and where divided into two groups, depending on how they answered when asked if they currently used a fitness application. The inquiries were conducted online through Google Survey in order to collect data about the participants, and literature reviews where conducted in order to support the analysis and discussions we made from the results of the collected data. From the results that we gathered we could, amongst others, form the analysis that individually adapted fitness applications and automated updates of the user’s results where what would get more participants to start using fitness applications.
Keywords: Age, Applications, computer science, fitness, fitness application, health, information, motivation, sex, visualizing, well-being.
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Tidigare forskning ... 1
2 Relaterad forskning... 4
2.1 Kategorier av relaterad forskning ... 4
2.1.1 Deltagande i fysiska aktiviteter ... 4
2.1.2 Motivation, hälsa och generellt välbefinnande ... 5
2.1.3 Gamification ... 6
2.1.4 Sociala aspekter ... 6
2.2 Syfte och problemformulering ... 7
2.2.1 Syfte ... 7
2.2.2 Problemformulering, teori och avgränsning ... 7
3. Metod... 9 3.1 Metodbeskrivning ... 9 3.1.1 Kvantitativ datainsamling ... 9 3.1.2 Kvalitativ datainsamling ... 11 3.2 Metoddiskussion ... 12 3.2.1 Enkäten... 12 3.2.2 Litteraturstudien ... 12
3.2.1 Intervjuer och anonymitet ... 13
4 Resultat ... 14
5 Analys ... 25
5.1 Skillnader i motivation, hälsa och generellt välmående... 25
5.2 Skillnader mellan kön, ålderskategorier, fysiska aktiviteter och användandet av träningsapplikationer. ... 26
6 Diskussion... 28
6.1 Skillnader i motivation, hälsa och generellt välmående... 28
6.2 Skillnader mellan kön och åldersgupper ... 29
7 Slutsatser och vidare forskning ... 31
7.1 Slutsatser ... 31
7.3 Nya frågeställningar ... 33 Litteraturförteckning ... 35 Appendix förteckning ... 38 Systematisk litteraturstudie. ... 43 Forskningsfrågor ... 46 Val av databas ... 46
Insamling och sökstrategier ... 46
Avgränsningar och kriteria ... 47
Sammanfattningar ... 48 Träning ... 49 Hälsa/Välmående/Motivation ... 50 Spel ... 51 Social ... 51 Litteraturförteckning ... 53
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Användandet av applikationer till smartphones och surfplattor har ökat i en stadig takt, precis som utvecklandet av applikationer. Detta har lett till att det numera finns ett väldigt stort antal av applikationer på bland annat Apples “App Store” och Googles “Google Play”. Ett antal som, med få undantag, stiger för varje år [1]. Denna tillgänglighet av tekniska hjälpmedel i form av träningsapplikationer underlättar för användare att motta information relaterad till deltagande i fysiska aktiviteter. Träningsapplikationer kan delas in i två grupper, ”enkla”, såsom Stacked [2] där användaren skriver in sina träningsresultat och får dem jämnförda och visualiserade; eller mer ”avancerade”, såsom MyFitnessPal [3] där användaren även kan sätta mål, kaloriintag, näringsintag och många fler funktioner relaterade till deltagande i fysiska aktiviteter.
Samtidigt har förståelsen för sambandet mellan stillasittande vardag och sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2, ökat. Experter menar att risken för sjukdomar och åkommor som dessa och liknande är oberoende av en persons fysiska ansträngningar, så länge hen sitter stilla längre perioder av sin vardag. [4]
En av de mest tillgängliga och kostnadseffektiva åtgärderna för att påverka en persons hälsa och välmående är att hen börjar röra sig mer regelbundet än vad hen gör nu. Detta kan främst påverka viktuppgång/viktnedgång och slutligen minska sjukvårdskostnaderna för behandlingen av diabetes, men även förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 [5].
Som regelbundna gymbesökare och studenter vid Malmö Universitets Fakultetet för Datavetenskap och Samhälle är intresserade av att titta närmare på om det finns något samband mellan personers användande av träningsapplikationer och deras självrapporterade motivation att delta i fysiska aktiviteter, kroppsliga hälsa och generella välbefinnande. Vi ville även titta närmare på vad användarna har för åsikter om sina träningsapplikationer, hur de interagerar med träningsapplikationerna och hur de anser att en träningsapplikation bör vara utformad för att användarna ska känna att de har någon nytta av att använda dem. Slutligen vill vi veta varför vissa personer väljer att inte använda träningsapplikationer och vad som möjligen skulle kunna få dem att börja använda en träningsapplikation regelbundet.
Vår hypotes i denna uppsats är att tekniska hjälpmedel i form av träningsapplikationer för smartphones bidrar till att påverka användarens motivation, hälsa och generella välbefinnande.
1.2 Tidigare forskning
I vårt arbete har vi utgått från vår teori att motivationen till att delta i fysiska aktiviteter, deltagarens generella hälsa och välbefinnande hänger samman och kan påverkas av återkoppling från träningsapplikationer. Tidigare forskning inom applikationsutveckling, träning och hälsa stödjer denna teori. Bland annat har tidigare forskning visat att informationshanteringen av träningsresultat och
2
fysisk hälsa underlättades, vilket i sig underlättade för användarna att följa sin utveckling i deltagandet av fysiska aktiviteter. Även nöjet att delta i fysiska aktiviteter ökade till en följd av att använda träningsapplikationer som integrerade spelelement.
Olmsted m.fl. beskrev i sin rapport vad användare ville ha ut från en applikation som skulle hjälpa dem att bevaka sin personliga hälsa. Enligt rapporten ville de tillfrågade ha ett system som kunde anpassa sig utefter vilken typ av aktivitet de valde att utföra, och hur fort och intensivt aktiviteten utfördes. För de tillfrågade med låg teknikvana var det önskvärt att applikationen var lätt att använda, och som erbjöd en upplärning i hur applikationen var tänkt att användas. De tillfrågade med högre teknikvana önskade sig det samma, men med möjligheten att kunna hoppa över upplärningen. Det var även önskvärt att kunna dela med sig av information med vissa personer, såsom läkare och försäkringsbolag. De tillfrågade ville att applikationen skulle kunna föreslå aktiviteter som kunde hjälpa användaren att nå sitt mål, och när de har valt en aktivitet vill de få förslag på hur ofta och hur mycket de ska engagera sig i aktiviteten. De tillfrågade ville ha olika redovisningar av aktiviteterna, såsom hur ofta en aktivitet utförs eller när på dygnet de är mest aktiva. De tillfrågade ville ha möjligheten att använda sociala nätverk för att kunna dela med sig av sina träningsresultat och jämföra dem mot andra användares träningsresultat, antingen på Face Book eller på själva applikationen. Att andra personer, inte bara andra användare, skulle kunna se resultaten och ge beröm ansågs av de tillfrågade bidrar till att höja deras motivation. [6]
Choi m.fl. beskrev i sin rapport en introduktion till ett forskningsprojekt som ska undersöka universitetsstudenters användning av applikationer för välmående och deras uppfattning av applikationens kvalité och användbarhet. Introduktionen rapporterar om några av de initiala fynden från 250 konsumentrecensioner på fem av de toppsäljande applikationerna på Google Play. Rapporten nämner att “Web health information systems” har visat positiva resultat vad det gäller att öka kunskap, hälsoresultat, ett fysiskt aktivt och hälsomedvetet beteende. Ett sådant system skulle även kunna spara resurser i form av mindre antal besök på akutmottagningar. Det skulle dock krävas mer forskning för att förstå varför dessa system är användbara och hur de kan göras mer synliga och tillgängliga för allmänheten. Rapporten tog även upp risken med att hälsoapplikationer på Google Play och iTunes inte alltid anger om de är utvecklade från högkvalitativ medicinsk bakgrund och/eller fungerar såsom beskrivet, och att användaren därför inte vet om informationen är tillförlitlig. [7] Alfaifi m.fl. tar i sin rapport upp hur deltagande i fysiska aktiviteter kunde minska den negativa påverkan som Diabetes typ 2 kan ha på en person, men att ”barriärer”, inbillade eller verkliga, som uppstår i samband med sjukdomen kan förhindra deltagandet. Rapporten beskriver ett tillvägagångssätt att klassificera dessa barriärer och i slutändan skapa en ontologi för att lättare hantera dessa barriärer och hjälpa de som lider av dem. [5]
Chuah m.fl. beskriver i sin rapport en spel-applikation som ska motivera barn och unga vuxna att röra sig och samtidigt ha kul. Applikationen märker ut slumpvis valda träningsrutter och placerar ut “skatter” längs dem som spelaren kan samla in, vilket ska motivera användarena att ge sig ut och röra på sig. Spelet fungerar även i grupper där gruppmedlemmarna kan jämföra sina
3
framgångar, samt bjuda in icke-spelare att spela via sociala medier. Den sociala delen bidrar även till att sätta press på spelaren att förbättra sig och hävda sig gentemot andra spelare. [8]
4
2 Relaterad forskning
Medan det finns dokument som redogör forskning och undersökningar på applikationer för hälsa och träning, så hittade vi inga dokument som påvisade att undersökningar på sambandet mellan en persons användning av träningsapplikation och hens motivation att delta i fysiska aktiviteter, kroppsliga hälsa och generella välbefinnande redan hade utförts. Sökningar på ”Google Scholar” ger inga resultat relaterade till ämnet i denna uppsats i sökningar på ”Correlation between fitness applications and motivation, health and wellbeing” [9]. På ACM-DL var “Analysis of Motivation Strategies in Running Tracking Applications” [10] och “Gamification through the Application of Motivational Affordances for Physical Activity Technology” [11] de journaler och proceedings som låg närmast vårt ämne.
Applikationer och system som antingen tillhandahåller extern information relaterad till den information som användaren anger i applikationer eller redovisar användarens egna hälsotillstånd har visat sig ge användarna en öka kunskap kring en hälsomedveten vardag [7].Många av rapporterna vi samlade in inför vår förstudie handlade om att påverka användarnas hälsa via applikationer i smartphones eller surfplattor.
2.1 Kategorier av relaterad forskning
Applikationer och system som antingen tillhandahåller extern information relaterad till den information som användaren anger i applikationer eller redovisar användarens egna hälsotillstånd har visat sig ge användarna en öka kunskap kring en hälsomedveten vardag [7].Alla rapporterna vi samlade in inför vår förstudie handlade om att påverka användarnas hälsa via applikationer i smartphones eller surfplattor. En del av dem fokuserade ”Gamification” [sv: spelifiering] i syfte att undersöka möjligheten att intrigera nöjet med att spela ett spel i samband med utövande av fysiska aktiviteter. Ytterligare andra rapporter undersökte hur och om de sociala aspekterna av applikationsanvändning uppfattades och användes av användarna av applikationerna.
2.1.1 Deltagande i fysiska aktiviteter
Frasen ”Deltagande i fysiska aktiviteter” innefattar i denna uppsats alla aktiviteter som utförs med kroppen som en del av aktiviteten, såsom löpning, styrketräning, dans, basket och dylikt. Grundtanken är inte att betydelsen av frasen ska vara träning, utan just utövandet av aktiviteten. Detta på grund av att personerna som deltar kan ha olika anledningar att delta i aktiviteten, såsom träning, hälsofrämjande, tävling eller för nöjes skull. Denna fras är därmed tänkt att inkludera alla som deltar i någon form av fysisk aktivitet.
Applikationen beskriven i Greeffs m.fl. rapport övervakade användarens träning, registrerade träningsresultaten automatiskt och lät på så sätt användaren fokusera på sin träning. Applikationen utförde automatisk registrering av hastighet och utförda repetitioner av övningen som användaren genomförde, vilket möjliggjorde träning varsomhelst, närsomhelst. Resultaten visualiserades för användaren i applikationen och kunde jämföras mot andra användares resultat. [12]
5
I en rapport skriven av Bauer m.fl. beskrevs hur tester genomfördes på 14 stycken applikationer för löpträning och hur de påverkade testdeltagarnas motivation. I rapporten beskrevs visualisering, ljud och tävlingar som motivationsförhöjare. Visualiseringen innebar att träningsresultaten presenterades i någon form av visualisering. Musik användes antingen för att reglera tempot eller koordinationen, något som är vanligt i flera sportarrangemang. Tävling innebar att användarens resultat jämfördes mot andra användares resultat, till exempel på en specifik sträcka eller den totala tiden spenderad tränandes vid ett visst datum. [10]
Enligt Kappen m.fl. var frivilligt deltagande i fysiska ansträngningar beroende av upprepat genomförande, minst fyra gånger per vecka i sex veckor innan det blev en vana. I början av genomförandet hjälper belöningar, men i det långa loppen blir det en vanesak att träna. För unga ökade motivationen att träna om träningen även innebar att de tycker det är roligt, om de var kompetenta inom det och om det innebar social interaktion. För dem var det mindre viktigt att fokusera på hur kroppens utseende (såsom muskeluppbyggnad och fettförbränning) påverkas av aktiviteten. Resultaten antydde att yngre personer ville ha snabb feedback på saker de höll koll på, såsom träningsresultat, medan äldre ville sätta egna individuella mål. Detta kan härröra från att innebörden av begreppet “personlig hälsa” ändras allteftersom man åldras. [11]
2.1.2 Motivation, hälsa och generellt välbefinnande
Visualisering av träningsresultat kan, utöver att visa hur användaren utvecklas inom aktiviteten, möjligen ge en inblick om hur det står till med användarens generella hälsa. Detta kräver dock att användaren är villig att dela med sig av information relaterad till sin kropp, och ta emot kontextuell information från en extern part.
Ett test som genomfördes i Indiens lantliga delar redovisas i Maitra m.fl. rapport om en applikation som skulle hjälpa gravida kvinnor att genomgå en säker graviditet och förlossning. Kvinnorna fick skriva in information om sin graviditet och ta emot information som var relevant för dem just då och som kunde hjälpa dem med en säker graviditet. Informationen som användaren tog emot kom från en validerad källa med data från sjukvårdspersonal och experter. Utöver informationsdelning så fanns det även möjlighet att använda applikationen som en form av digital patientjournal, vilket underlättade den administrativa delen av ett sjukvårdsbesök. Detta var ett exempel som visar att det är möjligt att använda applikationer i smartphones för att underlätta hanteringen, och stödja användandet av redan existerande, fysiska system. Patientjournaler var exempel på information insamlad under flera år och som kunde behöva skickas runt mellan olika läkare och specialister. Hantering och distribution av journaler är svårt när de är i fysisk form, men en digital version kan enkelt laddas ner av berörd instans vid behov. [13]
I Bauers m.fl. tidigare nämnda rapport beskrevs en applikation som var tänkt att användas när användaren satt på toaletten. Detta var användbart i och med att användaren oftast inte hade händerna upptagna när hen satt på toaletten, och kunde använda applikationen utan att behöva avbryta någon annan aktivitet för att skriva in ett nytt resultat. Applikationen var tänkt att användas av användaren för att skriva in ny information om hens toalettbesök och jämföra mot tidigare resultat och deras medelvärden. Om ett avvikande värde upptäcktes
6
så skickades en notis till användaren. Denna applikation jämförde inte informationen lagrad i applikationen mot en extern databas utan endast mot användarens egen, tidigare inlagda information. [10]
Dantzig m.fl. skrev i sin rapport om riskerna med en stillasittande vardag. I rapporten så beskrivs användningen av en applikation som mäter hur mycket användaren går och sitter still. Om användaren sitter still för länge så skickas en notis om att hen borde resa sig upp och gå runt en liten stund. Även information om riskerna med att sitta still för länge och för ofta ges, såsom hemorrojder eller Diabetes typ 2. Ingen information skickas vidare, om inte användaren själv väljer att dela med sig. [4]
2.1.3 Gamification
Gamification översätts till svenska Spelifiering, och innebär att element från spel appliceras på eller interageras i något objekt, i fallet av denna uppsats träningsapplikationer. Dessa element kan bland annat vara poängsättning, tävlingar eller historieberättande.
Tidigare tester har visat att belöningar i form av fiktiva medaljer, den sociala pressen att delta och möjligheterna att visualisera sina resultat och få dem bedömda eller jämförda mot andras resultat alla är möjliga källor till motivation till varför användningen av träningsapplikationer är så pass stora. [11] [8]
Enligt Kappen m.fl. tidigare nämnda rapport [11] är det möjligt att öka motivationen att delta i fysiska aktiviteter om det blandas med spel- och tävlingsmoment där belöningar i form av virtuella medaljer och diplom delas ut vid framsteg.
2.1.4 Sociala aspekter
Sociala aspekter avser bland annat det grupptryck, gemenskap, rivalitet eller kritik som kan påverka en persons agerande, deltagande eller utförande.
Gui m.fl. beskrev i sin rapport hur resultatet kan bli om man kombinerar en träningsapplikation med redan existerande sociala medier. Rapporten var utförd med uteslutande kinesiska applikationsanvändare. Användarna angav att de blev motiverade att delta i fysiska aktiviteter om de delade med sig av resultaten på sociala medier, men att det fanns en oro att andras uppfattning om deras delning av träningsresultat kunde leda till negativ påverkan av deras privatliv. Den mest populära träningsapplikationen bland testdeltagarna var WeRun, eftersom den uppdaterade deras konton på det sociala mediet WeChat automatiskt med deras nya träningsresultat. All data från WeRun kan ses av alla WeChat-användare som också använder WeRun. Användarna gillade att de inte behövde växla mellan två appar, utan kunde se uppdateringar av både sociala medier och träningsresultat på WeChat. Flera användare hyste en önskan om att kunna välja för vem som vilken data ska visas och när den visas. De kände att det annars var möjligt för andra användare av applikationen att påverka deras träning när den utfördes, till exempel genom att oannonserat dyka upp på platsen där den utövades. Testdeltagarna angav även att de var mer intresserade av att tävla och jämföra sina resultat mot andra användare, än att få faktiska och precisa resultat från applikationen. De var dock relativt ointresserade av okända personers resultat, men kända personers resultat kunde trigga dem att
7
själva prestera bättre. Men många såg det inte som en tävling, utan en utmaning och uppmuntran till att träna. [14]
Cheng m.fl beskriver i sin rapport den sociala aspekten som uppstår när flera användare av ett spel spelar tillsammans i en grupp. I många träningsapplikationer är möjligheten att spela ett spel samtidigt som man deltar i en fysisk aktivitet tänkt att göra den fysiska aktiviteten rolig att utföra. Enligt rapporten är det möjligt att när en användare delar med sig av sina resultat kan det förhöja motivationen både hos sig själv, de man tränar med och de som inte deltar i spelet. Även möjligheten att ta emot beröm från okända användare hjälper. Det finns dock en del som föredrar att tävla mot sig själva än andra. [15] Li m.fl. beskriver i sin rapport en applikation som analyserar och ger råd och upplysningar relaterade till användarens nuvarande hälsotillstånd. Applikationen ska automatiskt samla in och analysera användarens fysiska aktiviteter och statusen på hens hälsa, samtidigt som den tar emot specialanpassade rekommendationer för måltider från en extern server. Rekommendationerna från den externa servern är baserade på användarens senaste rapporterade status och mål. [16]
2.2 Syfte och problemformulering
2.2.1 Syfte
I denna rapport ville vi undersöka om det fanns någon koppling mellan testdeltagarnas självrapporterade motivation, hälsa, välmående och användandet av träningsapplikationer i samband med deltagande i fysiska aktiviteter, och tydliggöra hur användarna ser på träningsapplikationer och träning. Utöver detta ville vi göra en ytlig undersökning om det fanns några skillnader mellan utövare med applikationer och utan applikationer i hur de rapporterade sina egenupplevda nivåer av motivation, hälsa och välmående. Resultaten från denna undersökning har möjlighet att bidra till utvecklingen av applikationer relaterade till att registrera och påverka användarens hälsa och välmående. En annan möjlig användning är utveckling av applikationer för tillförlitlig diagnostisering och rådgivning angående användarens hälsotillstånd, så att användaren vid behov får ytterligare en möjlighet att rådgöra med sjukvårdsupplysning innan hen uppsöker sjukvård, och på så sätt sparar både sin egna och samhällets tid och resurser.
2.2.2 Problemformulering, teori och avgränsning
Precis som Bauer m.fl. beskriver i sin rapport så påverkas människor av både intern motivation och extern motivation [10]. Vi [författarna] har bägge egna erfarenheter av att delta i fysiska aktiviteter där både den interna och externa motivationen var otillräcklig för att vi skulle finna ett nöje i att delta. Vi har även erfarenhet av att få vår externa motivation från träningsapplikationer, vilket påverkade vår motivation till att vilja påbörja ett deltagande i fysiska aktiviteter och fortsätta med det. Därför ville vi undersöka om detta var något som andra användare av träningsapplikationer kände igen sig i och vad detta berodde på. Utöver hur en persons motivation påverkas av användandet av träningsapplikationer så ville vi undersöka hur hälsan och det generella
8
välbefinnandet påverkades. Vi ansåg att dessa tre hängde ihop i ett kretslopp och kunde teoriseras på följande vis:
Motivationen påverkade en persons vilja att delta i fysiska aktiviteter
Deltagandet påverkade i sin tur hälsotillståndet hos den personen i form av kroppen rörde på sig, vilket i sin tur påverkade det generella välbefinnandet för den personen.
Personens generella välbefinnande påverkade i sin tur motivationen till att fortsätta delta i den fysiska aktiviteten.
Denna teori var vi intresserade av att utforska och pröva tillsammans med testdeltagarna.
Vi var främst intresserade att genomföra vår undersökning i miljöer där det var vanligt förekommande att deltagarna använde någon form av träningsapplikation, såsom på gym eller vid cykling och löpning, eftersom många träningsapplikationer vänder sig till utövare av dessa sporter. Det är även förhållandevis enkelt för utövaren av en sådan sport att sätta upp egna mål och mäta sina framsteg, såsom att lyfta mer eller springa fortare och längre än föregående vecka, jämfört med utövare av till exempel lagsporter, som fotboll.
2.2.2.1 Forskningsfrågor
Vi ville undersöka om det fanns något samband mellan användandet av träningsapplikationer och användarens motivation att delta i fysiska aktiviteter samt hens hälsa och generella välbefinnande. Vi ville även undersöka vilka skillnader det fanns mellan dessa personer och personer som inte använder träningsapplikationer. Detta sammanfattade vi i vår första forskningsfråga.
1. Hur påverkas motionärens motivation, hälsa och generella välmående av användandet av träningsapplikationer och hur skiljer det sig från motionärer som inte använder träningsapplikationer?
I och med att det finns skillnader mellan de fysiska könen och åldrarna, bland annat vad det gäller hormoner och hur de påverkar kroppen, så var vi intresserade av att undersökta om dessa skillnader gestaltade sig i hur personer av olika kön och åldrar deltar i fysiska aktiviteter, och hur de använde träningsapplikationer. Detta sammanfattade vi i vår andra forskningsfråga.
2. Hur skiljer sig personer av olika kön- och ålderskategorier åt avseende hur de deltar i fysiska aktiviteter och hur de använder träningsapplikationer?
9
3. Metod
3.1 Metodbeskrivning
Vi gick igenom våra forskningsfrågor och diskuterade hur en förklaring/abstraktion av dem skulle kunna författas. Därefter undersökte vi hur vi skulle kunna samla in data relaterad till dem och hur de kunde besvaras. Vi valde att använda oss av en kvantitativ datainsamling för vår undersökning och en kvalitativ datainsamling för att stödja våra analyser av resultaten.
Vår kvantitativa datainsamling bestod av att låta personer besvara en enkät skriftligt och anonymt med Googles enkätverktyg Google Survey. Utformningen av vissa frågor gav oss möjligheten att sammanställa ett medelvärde inom respektive gruppering och subgruppering av testdeltagarna. Detta är en vanligt förekommande metod inom datainsamling [17]. En del av frågorna togs med enbart i förhoppningen om att någon ytterligare information än den vi hade tänkt oss skulle dyka upp, och inte för att de är direkt relaterade till frågeställningarna.
Vår kvalitativa datainsamling bestod av en litteraturstudie där vi samlade in, läste och sammanfattade tidigare publiceringar från ACM:s databas för vetenskapliga publikationer [18]. Litteraturstudien används för att stödja våra analyser och diskussioner av den kvantitativa datainsamlingens resultat. Användningen av en litteraturstudie är ett vanligt förekommande bestyr av att identifiera tidigare forskning inom ämnet och de resultat som de kom fram till [19].
3.1.1 Kvantitativ datainsamling
Enkäten bestod av tre delar. De två första delarna innehöll enkätfrågor som var tänkta att besvara forskningsfrågorna. Den tredje delen av enkäten var inte tänkt att användas till att besvara någon av forskningsfrågorna, utan fanns med för att figurera som ett avslut på enkäten.
Den första delen hade karaktären av en intervju, där testdeltagarna fick ange sin ålder och kön, och besvara frågor om de deltog i fysiska aktiviteter där träningsapplikationer var vanligt förekommande, och slutligen om de använde träningsapplikationer.
Den andra delen av enkäten bestod i sig av två delar. Beroende på hur testdeltagarna hade svarat på frågan om hen hade en träningsapplikation eller inte så fick de sedan fortsätta besvara den ena eller den andra delen. Den första delen var avsedd för testdeltagare som använde träningsapplikationer, den andra delen var avsedd för testdeltagare som inte använde träningsapplikationer.
I den tredje delen av enkäten fick de svara på om de hade någon ytterligare information och synpunkter, och om vi fick lov att kontakta dem för vidare intervju.
Enkätfrågorna presenterades inte i någon ordning relaterad till forskningsfrågorna, på grund av att vi inte ville att testdeltagarna skulle kunna förutse hur resultatet av enkäten skulle kunna se ut, och därmed påverka resultatet genom att ange svar som inte stämde.
10
Enkätfrågorna är nedan indelade i två listor, beroende på vilken forskningsfråga respektive enkätfråga var tänkt att besvara. Enkätfrågorna är indelade kronologiskt i relation till varandra i listorna och har en numerisk angivelse till vilken del av enkäten de presenterades i.
Frågorna som skulle besvara den första forskningsfråga var:
● 1.10: Varför tror du att vissa inte använder en träningsapp? ● 1.11 Delar du dina träningsresultat på sociala medier?
● 1.12: På en skala 1-5 där 1 är "Låg motivation" och 5 är "Hög motivation", till vilken grad uppskattar du din motivation att träna?
● 1.13: På en skala 1-5 där 1 är "Låg motivation" och 5 är "Hög motivation", till vilken grad uppskattar du din motivation att träna?
● 1.14: På en skala 1-5 där 1 är "Dålig" och 5 är "Utmärkt", till vilken grad uppskattar du ditt generella välbefinnande?
● 2.19: På en skala 1-5 där 1 är "Låg motivation" och 5 är "Hög motivation", till vilken grad uppskattar du din motivation att träna?
● 2.20: På en skala 1-5 där 1 är "Dålig" och 5 är "Utmärkt", till vilken grad uppskattar du din generella hälsa?
● 2.21: På en skala 1-5 där 1 är "Dålig" och 5 är "Utmärkt", till vilken grad uppskattar du ditt generella välbefinnande?
Frågorna som skulle besvara den andre forskningsfrågan var:
● 1.1: Deltar du i någon form av träning där användning av träningsappar är vanligt förekommande bland utövarna?
● 1.2: Hur många gånger per vecka tränar du? ● 1.3: Vad är ditt mål med din träning?
● 1.4: Hur gammal är du?
● 1.5: Vilket kön identifierar du dig med?
● 1.6: Har du någon form av träningsapplikation på din smartphone/surfplatta?
● 2.1: Vilken träningsapplikation använder du just nu? ● 2.2: Hur ofta använder du din träningsapplikation? ● 2.3: Hur länge har du använt den?
● 2.4: Hur upplever du att du förbättrat din träning på grund av din träningsapp?
● 2.5: Vilka av funktionerna nedan använder du i din app? Kryssa i de svar som stämmer in på dig.
● 2.6: Vilka av dessa funktioner kräver att du betalar för tillgång till dem? ● 2.7: Vad anser du att en träningsapp bör innehålla?
● 2.8: Är du nöjd med vad appen erbjuder?
● 2.9: Använder du någon annan form av tekniskt hjälpmedel? ● 2.15: Har du haft en träningsapp tidigare?
● 2.16: Varför har du ingen träningsapp?
● 2.17: Använder du någon annan form av tekniskt hjälpmedel? Om ja, vilket och hur ofta?
● 2.18: Skulle du kunna tänka dig att använda en träningsapp om den erbjöd någon eller flera av följande funktioner? Kryssa i de svar som stämmer in på dig.
11
Enkätfrågorna i den tredje delen av enkäten var inte relaterade till någon forskningsfråga, utan fanns med i förhoppningen att testdeltagarna skulle ange någon ytterligare information av värde.
● 3.1 Vänligen ange eventuella synpunkter eller information du tycker är av värde för forskningsgruppen.
● 3.2 Om du tillåter att vi kontaktar dig för en djupgående intervju kan du ange dina kontaktuppgifter nedan. Du kommer fortfarande vara anonym för utomstående.
Svaren på enkäterna är samlade i Appendix 1.
3.1.2 Kvalitativ datainsamling
Vi valde ut tidskriftsartiklar och konferensartiklar publicerade på ACM Digital Library [18], utvalda ur “The ACM Full-Text Collection”, eftersom vi bedömde denna källa som trovärdig på grund av att Malmö Universitet presenterade den på sin webbsida.
Vi valde att begränsa oss till publiceringar från 2012 och framåt, på grund av att vi var beroende av att ha publiceringar med så färska resultat och information som möjligt. De årtal som finns representerade bland de utvalda publiceringarna är 2012, 2013, 2014, 2015 och 2017.
De flesta av dem hade en titel relaterad till “Applikationer och Hälsa”, “Hälsa och Träning” eller “Träning och Applikationer”, men ett fåtal hade även med “Motivation, Träning och Applikationer”.
Sökorden vi använde oss av för att söka i databasen var ”Age” “Application”, “Health”, “Android”, “Fitness”, “Physical”, “Activity”. Dessa sökord kombinerade vi sedan med varandra till söktermer tillsammans med den logiska operanden “AND”. Ordet ”sex” (svensk översättning: kön) valdes bort på grund av dess koppling till ”sexuell handling” på engelska, vilket försvårade urvalet. Trots detta hittade vi flera publikationer där innebörden var den vi eftersökte.
Utöver sökstrategierna som finns beskrivna i Appendix B så har vi använt oss av ren uthållighet och vilja att läsa igenom alla abstrakter bland sökresultaten för att samla in publikationerna som används till rapporten. Anledningen till att vi valde att göra detta istället för att designa söktermerna så pass att sökresultaten blev begränsade till endast en sida var för att vi hellre la tid på att läsa igenom för många publiceringars abstrakter än att råka missa någon som råkade hamna lite längre ner på listan över sökresultat. Dock begränsade vi oss till att endast använda oss av de två första sidorna av sökresultaten, eftersom dels så sorterade vi listan efter relevans, vilket gjorde att de mest relevanta publikationerna skulle hamna längst fram i listan, och dels för att vi skulle ha någon avgränsning till hur mycket vi läste och samlade på oss. Sammanfattningen av de valda artiklarna finns presenterade i avsnitt 2 relaterad forskning.
12
3.2 Metoddiskussion
Vi ville nå ut till en så bred mängd av personer, och därmed möjliga testdeltagare, som möjligt, och även garantera deras anonymitet för att locka dem att svara så sanningsenligt som möjligt. Vi ansåg även att för att kunna analysera, förklara och tolka resultaten från enkäten var vi tvungna att stödja oss på tidigare forskning. Därför valde vi att använda en anonym, skriftlig enkät och en litteraturstudie för insamling av data och information.
3.2.1 Enkäten
Enkäten gjorde det möjligt för oss att avgränsa vilka svar som testdeltagarna kunde ge och gav oss möjlighet att bestämma utformningen av datainsamlingen på ett sätt som en intervju, till exempel, inte hade kunnat göra. En nackdel med detta var att med en enkät så blir svaren begränsade och det finns inte alltid möjlighet för testdeltagaren att ge en djupare förklaringar till hens svar.
Enkäten publicerades på Internet och distribuerades med hjälp av plattformen ”Google Forms”. Denna plattforms funktioner innefattade bland annat automatisk insamling av svar från enkäterna, visualisering av den insamlade datan i form av grafer, och möjliggjorde nerladdning av datan till hanterbara MS Excel-filer. Detta underlättade insamlingen av svaren på formulären och sammanställningen av datan från svaren, vilket hade tagit längre tid att genomföra för hand med fysiska material, såsom att ha svaren på enkätfrågorna utskriva på papper, eller endast godkänt muntliga svar från testdeltagarna. ”Google Forms” ger personen som är ansvarig för enkäten möjlighet att anonymisera svaren från de som besvarar enkäten. Detta var vi mycket intresserade av och använde oss därför av denna funktion. Därför vet vi inte vem av testdeltagarna som gav vilket svar. För att ytterligare försvåra för oss att identifiera vem av testdeltagarna som gav vilket svar bad vi vår handledare att hjälpa oss att sprida enkäten bland sina vänner och bekanta. Vi själva publicerade länkar till enkäten på forum på internet där användarna av forumen inte behövde identifiera sig för varandra. På forumen bad vi både personer som använde träningsapplikationer och personer som inte använde träningsapplikationer att besvara enkäten. I efterhand har vi valt att plocka bort dessa länkar från forumen så att våra egna identiteter inte skulle gå att spåra med hjälp av enkäten. På grund av denna anonymisering av testdeltagarna och sättet vi spred enkäten på hade vi ingen möjlighet att
3.2.2 Litteraturstudien
Litteraturstudien användes till att samla in rapporter och journaler om tidigare forskning i ämnen som var relaterade eller rent av snarlika vårt ämne. Vi ville ha stöd åt våra teorier och det fakta som vi kunde skapa utifrån det data vi utvann ur enkäterna. Vi avgränsade oss till att arbeta enbart med tidigare forskning relaterad till vårt arbete publicerad under eller efter 2012, eftersom vi, på grund av den ständiga utvecklingen inom teknik och medicin, ansåg att publiceringar tidigare än denna tidpunkt var utdaterad och inte längre tillförlitlig ur en vetenskaplig synvinkel. Litteraturstudiens mervärde innefattade bland annat att vår uppsats kunde stödja sig på tidigare forskning inom ämnet och liknande ämne. Därmed kunde deras resultat ge våra egna påståenden, analyser, diskussioner och slutsatser en bättre vetenskaplig grund att stå på. Vi fick även möjlighet att ta del av liknande forsknings tillvägagångssätt för att samla in data
13
och information, vilket var till hjälp när vi planerade inför genomförandet av vår egen datainsamling med hjälp av enkäten.
3.2.1 Intervjuer och anonymitet
Vi valde bort att genomföra intervjuer, eftersom en intervju innebär en viss form av icke-anonymitet och att bägge personer måste närvara vid samma tidpunkt, vilket hade varit svårt att planera in för bägge parter. Det finns även en risk att personen som leder intervjun samlar på sig för mycket information för att på ett smidigt och effektivt sätt kunna tillgodogöra sig den. Fördelen med en intervju är däremot att vi hade fått träffa testdeltagarna och fått möjligheten att få djupare och mer utsvävade svar från dem, vilket hade kunnat bidra till en djupare förståelse för problematiseringen.
Med en intervju hade vi även haft möjligheten att be dem ”tänka högt” och på så sätt samlat in deras tankar kring ämnet. Ett problem med detta hade dock varit att vi hade behövt filma eller banda testdeltagarna, vilket kanske hade varit en känslig punkt i och med att ämnet bland annat berörde deras personliga hälsa och materialet kommer att bli offentliga handlingar i enlighet med Malmö Universitets offentlighetsprincip. Den etiska aspekten talade därför emot att vi skulle använda oss av en intervju.
En möjlig kombination av intervjuer med komplementterande enkäter hade kunnat genomföras, men återigen hamnar vi i sitsen att testdeltagarna hade blivit möjliga att identifiera med hjälp av materialet.
14
4 Resultat
14 personer blev tillfrågade att svara på enkäten som skickades ut till dem. Sju av dem svarade att de hade en eller flera träningsapplikationer, och sju av dem svarade att de inte hade någon träningsapplikation.
Visualiseringarna i detta avsnitt är relaterade till de svar på enkäterna som vi fann intressanta. Samtliga testdeltagares svar på enkäterna finns i Appendix A.
Figur 3.1 visar fördelningen av svar på enkätfrågan 1.5 och 1.6
I figur 3.1 ser vi antalet personer per kön som deltog i enkätundersökningen och om de tillhör gruppen med testdeltagare som använder träningsapplikationer eller gruppen med testdeltagare som inte använder träningsapplikationer.
0 1 2 3 4 5 6 Man med
träningsapplikation träningsapplikationKvinna med träningsapplikationMan utan träningsapplikationKvinna utan
A
n
tal
pe
rs
on
er
Kategorier av testpersoner
15 0 1 2 3 4 5 6 7 Män Kvinnor
A
n
tal
pe
rs
on
er
I figur 3.2 ser vi hur könsfördelningen och antalet personer som svarat “Ja” på enkätfrågan “Deltar du i någon form av träning där användningen av träningsapplikationer är vanligt förekommande bland utövarna?”.
Figur 3.3 visar antalet svar på enkätfrågan 1.1 där svaret var ”Nej”.
Figur 3.3 visar könsfördelningen och antalet personer som svarat “Nej” på enkätfrågan “Deltar du i någon form av träning där användningen av träningsapplikationer är vanligt förekommande bland utövarna?”.
0 1 2 3 4 5 6 7 Män Kvinnor
A
n
tal
pe
rs
on
er
16
Figur 3.4 visar fördelningen av svar på enkätfrågan 1.3.
I figur 3.4 ser vi det totala antalet svar per svarsalternativ på enkätfrågan “Vad är ditt mål med din träning?”.
Vi ser hur det är en förhållandevis jämn fördelning mellan svaren: flest svar har “Öka i muskelmassa” med sex svar, därefter kommer “Förbättra min atletiska förmåga” med fem svar. Sist kommer “Gå ner i vikt”, “Förbättra min kondition” och de öppna svaren under kategorin “Annat” där användarna kunde ange egna svarsalternativ.
Två personer gav tillsammans tre svar under svarsalternativet ”Annat” att deras mål med deltagandet i fysiska aktiviteter var att påverka sin psykiska hälsa positivt. Det fjärde svaret inom samma kategori var ”Ha kul”.
0 1 2 3 4 5 6
Gå ner i vikt. Öka i
muskelmassa. konditionFörbättra Förbättra minatletiska förmåga Annat
A
nt
al
p
er
soner
p
er
s
var
Svarsalternativ
17
Figur 3.5 visar antalet testdeltagare med träningsapplikationer.
I figur 3.5 ser vi hur många testdeltagare med en träningsapplikation har svarat på enkätfrågan “Vad är ditt mål med din träning?”.
Figur 3.6 visar antalet testdeltagare utan träningsapplikationer.
I Figur 3.6 ser vi hur många testdeltagare utan en träningsapplikation har svarat på enkätfrågan “Vad är ditt mål med din träning?”.
0 1 2 3 4 5 6
Gå ner i vikt. Öka i
muskelmassa. Förbättrakondition Förbättra minatletiska förmåga Annat
An
tal
pe
rs
on
er
pe
r
sv
ar
Svarsalternativ
0 1 2 3 4 5 6Gå ner i vikt. Öka i
muskelmassa. Förbättrakondition Förbättra minatletiska förmåga Annat
A
n
tal
pe
rs
on
er
pe
r
sv
ar
Svarsalternativ
18
Tabell 3.1 visar i hur varje enskild testdeltagare har svarat på enkätfrågan “Vad är ditt mål med din träning?”. I Tabell 3.1 har vi underlättat läsbarheten genom att markera de testdeltagare som använde en träningsapplikation med en grå bakgrundsfärg.
19
Figur 3.7 visar köns- och åldersfördelningen inom gruppen med träningsapplikationer.
I figur 3.7 ser vi hur köns- och åldersfördelningen inom gruppen med testdeltagare som inte använder en träningsapplikation. Vi ser att det är en klar majoritet av unga kvinnor som inte använder träningsapplikationer, i förhållande till övriga inom samma grupp.
Figur 3.8 visar köns- och åldersfördelningen inom gruppen utan träningsapplikationer.
I figur 3.8 ser vi hur köns- och åldersfördelningen inom gruppen med testdeltagarna som använder en träningsapplikation. Vi ser att det är en klar majoritet av testdeltagare äldre än 24 år som använder träningsapplikationer.
0 1 2 3 18-24 25-30 31-40 40+
A
n
tal
pe
rs
on
er
Ålder
Man Kvinna 0 1 2 3 18-24 25-30 31-40 40+A
n
tal
pe
rs
on
er
Ålder
Man Kvinna20
Figur 3.9 visar fördelningen av svar på enkätfrågan 2.1.11.
I figur 3.9 ser vi hur testdeltagarna med träningsapplikationer svarade när de tillfrågades om de delar sina träningsresultat på sociala medier. Endast två testdeltagare svarade att de publicerade sina träningsresultat.
Figur 3.10 visar fördelningen av svar på enkätfrågan 2.1.8
I figur 3.10 ser vi hur testdeltagarna som använder en träningsapplikation har svarat på enkätfrågan “Är du nöjd med vad träningsapplikationen erbjuder?”. Vi ser att det är en majoritet av testdeltagarna som har svarat “Ja”, jämfört med den ende testdeltagaren som har svarat “Nej”.
0 1 2 3 4 5 Ja Nej Ibland
A
n
tal
pe
rs
on
er
pe
r
sv
ar
Möjliga svarsalternativ
0 1 2 3 4 5 6 7 Ja NejA
n
tal
s
var
Svarsalternativ
21 Figur 3.11 visar svaren på enkätfrågan 2.1.1.
I figur 3.11 ser vi hur många testdeltagare som använder respektive träningsapplikation. “MyfitnessPal” är den mest använda, tätt följd av “Runkeeper”. De övriga träningsapplikationerna har endast en användare bland testdeltagarna. Grafen visar inte hur många applikationer som varje enskild testdeltagare använder.
Figur 3.12 visar jämnförelsen av svaren på enkätfrågorna 2.1.12, 2.1.13, 2.1.14, 2.2.5, 2.2.6, 2.2.7.
I figur 3.12 ser vi summeringen av hur de två grupperna värderade varje enskild kategori på frågorna “På en skala 1-5 där 1 är "Låg motivation" och 5 är "Hög motivation", till vilken grad uppskattar du din motivation att träna?”,
”På en skala 1-5 där 1 är "Dålig" och 5 är "Utmärkt", till vilken grad uppskattar du din generella hälsa?” och “På en skala 1-5 där 1 är "Dålig" och 5 är "Utmärkt", till vilken grad uppskattar du ditt generella välbefinnande?”. Poängsumman är den totala summeringen av alla testdeltagarnas svar för varje grupp. 0 1 2 3 4
A
n
tal
an
vän
dar
e
Applikationer
0 5 10 15 20 25 30 35Motivation Hälsa Välbefinnande
Poän
gs
um
m
a
Kategori
Testpersoner med träningsapplikation Testpersoner utan träningsapplikation22 0 1 2 3 4 5
Kostråd Coachning Träningsråd Visualisering Delning till sociala medier
A
n
tal
s
var
Svarsalternativ
Figur 3.13 j visar jämnförelsen av svaren på enkätfrågan 1.2.
I figur 3.13 ser vi antalet testdeltagare per möjligt svar på enkätfrågan ” Hur många gånger per vecka tränar du?”.
Figur 3.14 visar svaren på enkätfrågan 2.1.7.
I figur 3.14 ser vi antalet svar per svarsalternativ på enkätfrågan ”Vad anser du att en träningsapp bör innehålla? Kryssa i de svar som stämmer in på dig.”
0 1 2 3 4 5 6
3-4 gånger. 1-2 gånger. 5 gånger eller fler.
A
n
tal
pe
rs
on
er
Antal träningstillfällen
Testpersoner med träningsapplikation Testpersoner utan träningsapplikation23 Figur 3.15 visar svaren på enkätfrågan 2.2.1
I figur 3.15 ser vi antalet svar per svarsalternativ på enkätfrågan ” Skulle du kunna tänka dig att använda en träningsapp om den erbjöd någon eller flera av följande funktioner? Kryssa i de svar som stämmer in på dig.”
Figur 3.16 visar svaren på enkätfrågan 2.2.4
I figur 3.16 ser vi antalet svar per svarsalternativ från testdeltagare med träningsapplikation på enkätfrågan ” Vilka av funktionerna nedan använder du i din app? Kryssa i de svar som stämmer in på dig.”. Det förekom två svar som testdeltagarna själva hade angivit men som stämde in under visualisering.
0 1 2 3 4 5
Kostråd Coachning Träningsråd Visualisering Delning till sociala medier
A
n
tal
s
var
Svarsalternativ
0 1 2 3 4Kostråd Coachning Träningsråd Visualisering Delning till sociala medier Annat
A
n
tal
s
var
Svarsalternativ
24 Figur 3.17 visar svaren på enkätfrågan 2.2.2
I figur 3.17 ser vi antalet svar från testdeltagarna utan träningsapplikationer per använt svarsalternativ på enkätfrågan ” Varför har du ingen träningsapp? Flera svar är möjliga.” 0 1 2 3 4 5 6 7 Ointresserad av att
använda en. Det är för kompliceratatt använda en., Det tar för lång tid attskriva in resultaten
A
n
tal
s
var
Svarsalternativ
25
5 Analys
5.1 Skillnader i motivation, hälsa och generellt välmående
Den största anledningen till att hälften av de tillfrågade använde en träningsapplikation enligt Figur 3.16 (testdeltagarna med träningsapplikationer) var att de kunde visualisera sina resultat. Vi kan koppla detta till att flera av testdeltagarna i denna grupp angav att deras anledning till att träna var att öka i muskelmassa, gå ner i vikt och att förbättra sin atletiska förmåga, som vi ser i figur 3.5. Att kunna följa hur ens vikt förändras kan förenklas med hjälp av en visualisering, och vi tror att detta är en stor anledning till att dessa testdeltagare använder träningsapplikationer [10].
Den största anledningen till att den andra hälften av de tillfrågade inte använde en träningsapplikation var, som vi ser i figur 3.17, att de var ointresserade av att använda en. Detta kan vi koppla till att den främsta anledningen till att testdeltagarna inom denna grupp tränade var att öka i muskelmassa och förbättra sin kondition, som vi ser i figur 3.6. Att mäta förändringarna i muskelmassa är ingen funktion vi har sett finns tillgänglig bland träningsapplikationer, och det är möjligt att detta är något som görs med hjälp av ögonmått istället för att skriva in resultat i en träningsapplikation. Vi har inte heller sett någon funktion som visualiserar eller mäter en användares kondition, endast tid, hastighet och sträcka som användaren har joggat, gått eller cyklat. Vi antar därför att kondition, precis som muskelmassa, är något som utövaren själv känner av hur det förändras.
Figur 3.12 visar att motivationen hos testdeltagarna utan träningsapplikationer var högre än hos användarna utan träningsapplikationer. Dock svarade testdeltagarna med träningsapplikationer att de motiverades av att se hur deras träningsresultat visualiserades och att detta både sporrade dem till att förbättra sina resultat och motiverade dem att fortsätta, en källa till motivation som är vanligt förekommande bland användare i träningsapplikationer [10] [14] [15]. Bauer menar att detta är vanligt förekommande bland löpare som löptränar för hälsans skull [10]. De kan tappa motivationen redan innan träningstillfället på grund av den ansträngning som de förväntas utsätta sig för. Därför är det särskilt intressant att se hur testdeltagarna från bägge har svarat att både visualisering och tävlingsmoment från träningsapplikationer påverkar deras motivation att delta i fysiska aktiviteter. I förlängningen kan detta leda till att deras hälsa och generella välbefinnande förbättras.
Vår analysmetod innebar att vi sammanfattade testdeltagarnas svar på enkätfrågorna i ett Microsoft Excel-dokument och spårade likheter och skillnader bland dem. I första hand delade vi upp svaren i två grupper, beroende på om de tillhörde testdeltagare som använde en träningsapplikation eller inte. Därefter genomförde vi olika beräkningar av resultaten, till exempel beräkning av medelvärde eller vanligast förekommande svarsalternativ inom en viss ålders- och/eller könskategori. En alternativ analysmetod till den vi genomförde hade kunnat vara att lämna över de sammanställningar vi gjort till en expert inom området och bett hen att analysera och ge oss hens utlåtanden. Detta hade hjälp oss att få ett annan synvinkel på resultatet och möjligen hade hen kommit fram
26
till andra slutsatser och resultat i sin analys. I egenskap av expert inom området så hade hens slutsatser och resultat även vägt tyngre i en publikation likt denna, gemtemot våra. Dock infinner sig problemet att dels hitta en expert som är villig att ta tid från sitt arbete, sätta sig in i vårt och bidra till vår forskning, dels att vi riskerar att gå miste om information om vi bara tar del av expertens utlåtanden utan att själva genomföra analysen.
Det hade varit möjligt att kombinera dessa två analysmetoder, att både vi och en expert tar del av enkätsvaren och på varsitt håll genomför vars en analys, och på så sätt kombinerar våra styrkor till en eventuellt bredare och djupare analys av enkätsvaren. Dock faller detta på att vi hade behövt leta upp en expert villig att genomföra detta utöver sitt ordinarie arbete, vilket vi inte var villiga att lägga tid på. Tiden vi hade fått spendera på att leta upp en sådan expert och övertyga hen att analysera testresultaten samt att vänta på hens analyser hade förmodligen varit kostat mer än vad det hade smakat. Istället använde vi denna tid till att utveckla våra förmågor att analysera enkätsvaren och författa våra teorier och diskussioner.
5.2 Skillnader mellan kön, ålderskategorier, fysiska aktiviteter
och användandet av träningsapplikationer.
Figur 3.1 visar att en majoritet av män som använder träningsapplikationer vid sitt deltagande i fysiska aktiviteter och en majoritet av kvinnor som inte använder träningsapplikationer i sin träning, trots att antalet träningstillfällen per vecka var lika många mellan de bägge grupperna.
Vi ser i Tabell 3.1 ett brott mot teorin i rapporten skriven av Kappen m.fl.att män inom ålderskategorin 18-24 inte deltar i fysiska aktiviteter för att påverka sin kropps utseende, utan för den sociala delen och för att de är duktiga på aktiviteten[11]. I vår undersökning är det den vanligaste anledningen till att de tränar (“Öka i muskelmassa” och “Gå ner i vikt”), utöver att förbättra sin atletiska förmåga.
Två kvinnor i ålderskategorin 18-24 och utan träningsapplikationer svarade under svarsalternativet ”Annat” att de gjorde det för att förbättra sin mentala hälsa. Ytterligare en kvinna i samma ålderskategori svarade under samma svarsalternativ att hennes mål var att öka i styrka.
En av kvinnorna inom denna ålderskategori hade som mål med sitt deltagande i fysiska aktiviteter att förbättra sin atletiska förmåga och öka i styrka, men använde inte en träningsapplikation. Detta kan jämföras med männen inom samma ålderskategori, där den ene använde träningsapplikationer men bägge deltog i fysiska aktiviteter med mål att förbättra sin atletiska förmåga och öka i styrka. Mannen med träningsapplikation hade även som mål att ”Gå ner i vikt”, vilket han var den ende personen i denna ålderskategori som hade som mål. Samtliga personer inom ålderskategorin 25-30 år använde träningsapplikationer. Männen inom denna ålderskategori hade inte samma mål med sin träning. Den ene ville förbättra sin atletiska förmåga och förbättra sin kondition, den andre gå ner i vikt och öka i muskelmassa.
27
Kvinnorna inom denna ålderskategori hade mer gemensamt i sina mål än männen, i att de bägge ville gå ner i vikt, men skilde sig ändå åt i att den ene även ville förbättra sin atletiska förmåga och öka i muskelmassa.
Tabell 3.1 visar att 4/5 av testpersonerna som var äldre än 40 år hade som mål med sin träning att förbättra sin kondition. Detta ligger i fas med den rapport som skrevs av Kappen m.fl., att äldre personer gärna vill ha funktioner såsom stegräkning och mätning av hur långt de har joggat, gått eller cyklat [11]. Den siste personen inom denna kategori, en man med träningsapplikation, gav ett eget svar under svarsalternativet “Annat” att han gör det för att han tycker att det är roligt. Av de 4/5 av testdeltagarna inom denna ålderskategori så var det endast en person, en kvinna, som hade fler än ett mål att delta i fysiska aktiviteter. Dessa mål var att gå ner i vikt och att öka i muskelmassa. Endast två män i denna ålderskategori använde träningsapplikationer, varav den ene var den testdeltagare som svarade att hans mål med sitt deltagande i fysiska aktiviteter var att ha kul.
Vi konstaterar att det finns skillnader i hur de olika åldergrupperna och könen deltar i fysiska aktiviteter, och vi tolkar detta som att anledningen till att delta i fysiska aktiviteter förändras i takt med att man åldras. Vad detta beror på spekulerar vi kring i avsnitt ”5 Diskussion”. Vi konstaterar även att användandet av träningsapplikationer verkar vara jämnt fördelat mellan åldersgrupperna, men ojämnt fördelade mellan könen.
28
6 Diskussion
6.1 Skillnader i motivation, hälsa och generellt välmående
Vi kan utläsa från figur 3.12 att den upplevda motivationen, hälsan och generella välbefinnande var högre hos testdeltagarna som inte använde en träningsapplikation än hos de testdeltagare som använde en träningsapplikation. Vi tror att detta beror på att testdeltagarna utan en träningsapplikation fokuserar mer på att förbättra sin kondition och öka i muskelmassa än på det svårdefinierade “Gå ner i vikt”. Vikt är en generell term och en hög vikt behöver inte nödvändigtvis vara något negativt, eftersom det kan bero på faktorer som hög mängd muskelmassa eller lång kroppslängd. Det är troligt att testdeltagarna utan träningsapplikation har insett detta och helt enkelt accepterat och kommit till en positiv insikt att det är viktigare med en stark och uthållig kropp än en kropp som har en låg vikt. Detta tror vi påverkar välbefinnandet positivt, och deras nuvarande hälsa påverkas även den positivt av att deras träningsform innebär konditionsträning och muskelbyggande. Det är även möjligt att testdeltagarna som använder en träningsapplikation överanalyserar sina resultat.
I figur 3.14 och figur 3.15 så ser vi att flest testdeltagare inom de bägge grupperna anser de helst vill att en träningsapplikation innehåller funktionerna “Träningsråd”, “Coachning” och “Kostråd”. Minst intresserade var de av funktionerna “Viktkurva/annan visualisering av viktuppgång/viktnedgång” och “Delning till sociala medier”. Trots detta var möjligheten att kunna visualisera sina resultat med hjälp av applikationen det som gjorde att de testdeltagare som använde en träningsapplikation den funktion i träningsapplikationerna som flest personer i den gruppen använde. Det är möjligt att användarna av träningsapplikationerna var påverkade till att svara att de inte ansåg att visualiseringen och jämförelsen av resultat var viktiga eftersom de redan hade fått detta behov tillgodosett av träningsapplikationerna. Visualiseringen av de egna resultaten är en motivationshöjare enligt studier [10], och om användarna av träningsapplikationer inte redan hade denna motivationshöjning av att se visualiseringen är det möjligt att deras svar hade varit annorlunda.
Figur 3.12 visar att testdeltagarna utan träningsapplikationer rapporterade högre uppskattningar av sin motivation, hälsa och generella välbefinnande än testdeltagarna med träningsapplikationer. Det rör sig dock om en väldigt liten skillnad till fördel för testdeltagarna utan träningsapplikationer. Testgrupperna är alldeles för små för att vetenskapligt kunna säga om det finns något samband mellan användandet av träningsapplikationer och användarens upplevda motivation, hälsa och generella välmående, eller om det är en slump att detta resultat kom ut ur undersökningen.
Figur 3.15 visar vad testdeltagarna utan en träningsapplikation anser vara användbart i en träningsapplikation. Figuren visar att detta är träningsråd med fyra röster, coachning med tre röster, kostråd med två röster och visualisering med en röst. Detta stämmer överens med svaren på frågan om varför de inte använder en träningsapplikation, eftersom råden och coachningen inte blir relevant förrän någon form av data läggas till från användaren och en del testdeltagare inom denna grupp tyckte att just det tog för lång tid. Detta kan jämföras mot att testdeltagarna med träningsapplikationer ansåg att kostråd,
29
coachning och träningsråd var viktiga i en träningsapplikation (tre röster vardera i figur 3.14), och visualisering som många tidigare nämnt var det som gav högst motivation till att träna fick två röster, och det även var den funktion flest personer i denna grupp använde enligt figur 3.16. Delning till sociala medier fick av testdeltagarna med träningsapplikationer en röst, vilket föga förvånande då figur 3.9 visar att endast två personer använder denna funktion. Av testdeltagarna utan träningsapplikationer var denna funktion helt ointressant, enligt figur 3.15.
6.2 Skillnader mellan kön och åldersgupper
Antalet män som använder träningsapplikationer är lika stort som antalet kvinnor som inte gör det, på samma sätt som antalet män som inte använder träningsapplikationer är lika stort som antalet kvinnor som gör det. Vi tror att detta är en ren slump och att det beror på att antalet testdeltagare omfattade 14 personer. Ett större urval av testdeltagare hade möjligen gett ett annat resultat på denna enkätfråga.
Tabell 3.1 visar att det finns skillnader i hur de olika åldergrupperna deltar i fysiska aktiviteter. Anledningarna till dessa är dock spekulativa. Vi antar att en person yngre än 30 år vill påverka sitt utseende med hjälp av sin träning, möjligen i syfte att känna sig mer säker på att kunna attrahera partners, eller för att de har blivit påverkade av media att de ska se ut och bete sig på ett visst sätt. Testdeltagarna som är 40 år eller äldre säger sig däremot träna för att förbättra sin kondition. Detta beror troligtvis på att en person som befinner sig i denna ålderskategori befinner sig i ett skede i sitt liv där de vill säkerställa att deras hjärta och lungor kommer att fortsätta fungera så länge som möjligt, och att de har möjlighet att fortsätta att röra sig vid en ytterligare högre ålder [11].
Vi ser hur testdeltagarna med en inte delar med sig av sina träningsresultat på sociala medier, endast två av dem som svarat på enkäten väljer att göra det, och det endast “Ibland” och inom själva applikationen. Detta är inget ovanligt resultat i undersökningar liknande denna [14], men det är betydligt vanligare att användare av träningsapplikationer använder sig av delningsfunktioner för att delta i inofficiella tävlingar som ska trigga dem att träna mer [10] [14] [15].
Ett möjligt problem med att dela med sig av sina resultat eller pågående träning är möjligheten att andra påverkar den negativt, till exempel genom kommentarer eller rent av genom att dyka upp och störa. Detta var en källa till oro enligt en undersökning som gjordes på universitetsstudenter i Kina som använde en träningsapplikation där delning till sociala medier var vanligt förekommande [14].
Det finns även möjlighet att delning och jämförelse av resultat leder till att användaren börjar oroa sig över att inte ha “normala” resultat/värden och därför blir besatt av att övervaka och påverka sina resultat i syfte att “passa in” och “vara normal” tillsammans med övriga deltagare. [20] Detta skulle kunna ta bort fokusen från anledningen till att applikationen används, och istället leda om fokusen på själva applikationen, eller kanske rentav leda till felaktiga själv-diagnostiseringar.
Två kvinnor utan applikation svarade på enkäten att de tränade för att må psykiskt bra, som vi ser i figur 3.4. Det är möjligt att om de hade använt en
30
applikation så hade det psykiska välmående antingen kunnat förbättras eller försämras, beroende på om de hade fått relevant information eller inte. Sådant var fallet hos de gravida kvinnorna och spädbarnen i de lantliga delarna av Indien i rapporten skriven av Maitra m.fl. [13]. Som tidigare nämnt är Maitras m.fl. rapport ett bevis på att den kontextuella informationen behövs som en förklaring till varför användarens resultat redovisas på ett visst sätt och vad det beror på [13]. Risken är annars att användarna får fel uppfattning om resultaten och antingen, i fallet om träningsapplikationer, ger upp träningen helt och hållet, eller ger sig in i någon annan form av träning. Detta beror dock som tidigare nämnt helt och hållet på användaren. Hen måste dela med sig av tillräckligt mycket information för att en analys ska kunna genomföras och en beräkning av vilken form av kontextuell information som ska lämnas till hen. Vi har dock sett i resultaten av enkäten att testdeltagarna inte är regelbundna användare av de olika delningsfunktionerna som finns i träningsapplikationerna.
Det är möjligt att det finns en negativ syn på dela med sig av sina resultat till hela världen, och en del personer i tidigare undersökningar delar bara med sig av sin information till vissa personer [14]. Men det är också möjligt att det finns en misstro bland användarna mot att dela med sig av denna information även till utvecklarna bakom applikationen, och framförallt till att lagra information på en extern server som de inte har tillgång till, istället för på mobilen.
