Inkludering av elever, kvalitativ studie på tre olika skolor

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Inkludering av elever

kvalitativ studie på tre olika skolor

Inclusive Education and Research at Three Different Schools

Silva

Riling

Specialpedagogexamen 90 hp

Slutseminarium 2018-01-13

Examinator: Kristian Lutz Handledare: Birgitta Lansheim

2

Förord

Jag har länge haft intresse för specialpedagogik med övervägande intresse för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Min studie har hjälpt mig att få en klarare bild av vad

inkludering innebär och hur man implementerar inkludering i undervisningen med hjälp av individuella anpassningar och olika hjälpmedel.

För det första vill jag tacka alla rektorer, specialpedagoger, lärare och elever som har deltagit i min undersökning och bidragit till att jag höjt mina kunskaper inom ämnet ”inkludering”. Tack för att ni tog er tid för att svara på mina frågor.

Jag vill även tacka mina handledare som har haft mycket tålamod med mig i vägledningsprocessen och varit väldigt hjälpsamma.

Tackar även min man och min svärmor för deras stöd och förståelse under utbildningens gång.

Tack alla! Silva Riling

3

Sammanfattning/abstrakt

Riling, Silva (2017). Inkludering av elever. En kvalitativ studie på tre olika skolor. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp

.

Förväntat kunskapsbidrag

Syftet är att bidra med kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever. Genom observationerna i klassen kompletteras min syn på inkludering rent praktiskt. Observationen av den fysiska miljön och alla hjälpmedel som eleverna använder sig av ger en tydligare beskrivning av den inkluderande miljön och visar hur hjälpmedel underlättar elevernas vardag.

Syfte

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om hur lärarna inkluderar elever i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten tillsammans med andra barn.

Frågeställningar

Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:

• På vilket sätt inkluderar lärarna elever i behov av särskilt stöd i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever?

• Hur anpassar lärarna den fysiska miljön individuellt efter barn i behov av särskilt stöd? • Hur ser stödet ut på organisationsnivå och vilka implikationer får det på grupp och

individnivå?

Teori

Studien utgår ifrån forskning och teorier om inkludering och specialpedagogik. Jag har utgått ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Arbetet har en hermeneutisk ansats med en tolkande utgångspunkt.

4

Metod

Jag har använt mig av kvalitativ forskningsansats där åtta intervjuer ingår. Respondenterna som svarade på frågorna består av tre rektorer, två specialpedagoger och tre lärare. Alla har på olika sätt jobbat aktivt med inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

I studien ingår även två observationer av elever i behov av särskilt stöd som är inkluderade i klassen med andra elever. Jag har även tittat på två olika lokaler för att se hur den fysiska miljön är utformad efter elevernas individuella behov.

Implikationer

Resultatet av studien har fått mig att organisera pedagogiska möten där vi använder oss av kollegialt lärande där vi kan utbyta tankar och idéer med varandra. Det är viktigt att själv sätta sig in i de svårigheter eleverna har som finns på skolan där vi arbetar. Specialpedagogen har också en viktig roll att ta fram utbildningar till pedagoger som har elever med olika svårigheter i klassen, både vad det gäller funktionsnedsättning, bemötande och hjälpmedel. Dessa begrepp anser vi är viktigt att diskutera på de enskilda skolorna. Detta är en uppgift för oss blivande specialpedagoger, att leda pedagogiska diskussioner för att ha ett gemensamt synsätt på dessa begrepp på den enskilda skolan.

Resultat

I resultatet har det framkommit att respondenterna har en positiv inställning till inkludering. En stor andel av respondenterna menar att inkludering ska vara individanpassat efter varje elevs behov och att det innebär att vara en del av gemenskapen. Det är viktigt att eleven sätts i ett sammanhang och att man känner en tillhörighet i klassen.

Respondenterna anser att miljön anpassas efter individuella behov och att elever med samma diagnos kan ha olika behov, anpassningar och hjälpmedel.

När det gäller stödet på organisationsnivå och gruppnivå så har de mycket kontakt med Elevhälsan. Alla professionerna som ingår i EHT ska bidra för att hjälpa eleven på bästa sätt och även utforma passande undervisning utifrån elevens individuella behov, på individnivån.

Nyckelord

5

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

1.1SYFTE ... 9

1.2PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

1.3DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 9

2.1INKLUDERINGENS BAKGRUND OCH FORSKNING ... 11

2.2INKLUDERING OCH INTEGRATION ... 14

3. TEORETISK FÖRANKRING ... 17 4. METOD ... 20 4.1METODOLOGI ... 20 4.2URVALSGRUPP ... 20 4.3BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN ... 21 4.4BESKRIVNING AV KLASSRUMMET... 21

4.4.1 Beskrivning av den fysiska miljön (skola 1) ... 21

4.4.2 Beskrivning av den fysiska miljön (skola 2) ... 21

4.5GENOMFÖRANDE ... 22

4.6BEARBETNING AV ANALYS... 24

4.7ETISKA ASPEKTER ... 24

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 26

5.1INKLUDERING SOM BEGREPP ... 26

5.1.1 Delanalys 1 ... 27

5.2INKLUDERING I SKOLAN ... 28

5.2.1 Delanalys 2 ... 30

5.3OBSERVATION AV LEKTION (NR 1) ... 31

5.3.1 Inkludering av elever där Läs och skrivhjälp ingår (svensk- och engelsklektion, årskurs 8) ... 31

5.3.2 Analys av observation nr.1 ... 31

5.4OBSERVATION AV LEKTION (NR2) ... 33

5.4.1 Inkludering av eleven i engelsklektion (årskurs 8) ... 33

5.4.2 Analys av observation nr.2 ... 34

5.5DEN FYSISKA MILJÖN OCH INDIVIDUELLA ANPASSNINGAR ... 34

5.5.1. Delanalys ... 39

5.6SAMARBETE PÅ OLIKA NIVÅER ... 42

6

6. SAMMANFATTANDE ANALYS ... 47

7. DISKUSSION ... 50

7.1METODDISKUSSION ... 54

7.2SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 56

7.3FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 57

7

1. Inledning

Under tiden jag gjorde min praktik på en förskola så hade vi en pojke med diagnos Down syndrom som var inkluderad i den vanliga verksamheten tillsammans med andra barn. Det var mitt första möte med ett barn med diagnos som var inkluderat i verksamheten. Efter att ha varit några veckor på praktiken var min uppfattning att pojken trivdes med att leka med de andra barnen och var glad. Det gjorde att jag fick en positiv bild och insåg att det gynnar barn med behov av särskilt stöd att vara inkluderade med andra barn. Det väckte mitt intresse att vidare studera inkludering och individuella anpassningar.

När jag tog kontakt med specialpedagogen och samordnaren så gav hon mig rådet att jag kunde jobba med tre olika skolor som är kopplade till verksamheten som arbetar inkluderande. Dessa skolor valde jag att undersöka närmare eftersom alla hade koppling till en verksamhet för barn med diagnos. Alla jag tog kontakt med var väldigt hjälpsamma, de gav mig råd och hänvisade till personer jag kunde prata med. De var även positiva till att jag ville observera den inkluderande undervisningen och visade gärna lokaler som jag var nyfiken på. Detta har väckt mitt intresse för att på egen hand undersöka hur man inkluderar elever i verksamheten med de andra elever som går i ”vanlig” klass. Jag ville se om det är något som lärarna jobbar med kontinuerligt och samtidigt observera minst en situation där eleven är inkluderad för att se på vilket sätt eleven gynnas av att vara inkluderad. För själva professionen/yrket är det viktigt att vi är medvetna om att alla elever behöver vara en del av gemenskapen mer eller mindre. Alla ska känna att de tillhör en grupp där de känner sig trygga och accepterade. Enligt systemteoretikern Bronfenbrenners (1979) mikrosystem teori är den närmaste kretsen runt barnet hem och skola. Alla elever behöver ha goda relationer med sina lärare och klasskamrater. Eftersom alla behöver bli bekräftade i vardagen och känna att de duger precis som de är. Eftersom inkludering en viktig fråga att utforska och få insyn i, så vill jag undersöka i vilken utsträckning är eleverna inkluderade i klassens arbetsmetod. Min förhoppning är kanske att även kunna få svar på frågan :”På vilket sätt gynnas den här eleven av att vara inkluderad?” När det gäller tidigare forskning så kan jag exempelvis referera till Forsknings- och utvecklingsrapporten ”Inkluderande undervisning” där Nilholm och Göransson skriver om gemenskap:

”En social gemenskap förutsätter att det finns en hög grad av tillit till de andra. Att det ska finnas gemenskap på olika nivåer innebär att lärare, elever, och andra känner sig delaktiga i gemenskapen. Här är det viktigt

8

att poängtera att graden av inkludering bland annat avgörs av hur bred denna känsla av tillhörighet är. Därför är det viktigt att alla på en skola eller i en klass får göra sin röst hörd i forskningen.” (Nilholm & Göransson, 2013, Sid 58).

I Salamancadeklarationen (2006) lyfts det fram att under de senaste två decennierna har man inom den allmänna socialpolitiken allt mer använt integrering och delaktighet som verktyg i kampen mot utslagningen. Att vara en del av samhället och att medverka i det, är något väsentligt för människans värdighet och för hennes tillgodogörande och utövande av de mänskliga rättigheterna, där lyfts det bland annat vikten av inkludering som innebär att:

• elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov,

• ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder,

• att skapa en välkomnande närmiljö, att bygga upp ett integrerat samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla

• ge de flertalet barn en funktionsduglig utbildning och förbättrar kostnadseffektiviteten och – slutligen – hela utbildningssystemet.

I Salamanca deklarationen lyfts det även att inom de integrerade skolorna skall barn med behov av särskilt stöd få allt det extra stöd de eventuellt behöver för att de skall kunna undervisas på ett effektivt sätt. Integrerad skolgång är det effektivaste sättet att bygga upp en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater. Att sända barn till särskilda skolor – eller att sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis – bör vara en undantagslösning. Bör förordas endast i de sällsynta fall där det har klart påvisats att undervisning i vanlig klass inte kan tillgodose ett barns undervisningsrelaterade eller sociala behov eller när så krävs med hänsyn till det barnets eller andra barns bästa. (Sid. 18-19).

Den fysiska miljön som är anpassad efter elevernas individuella behov spelar en viktig roll i inkluderingsprocessen och därför är en stimulerande miljö som gynnar barn i behov av särskilt stöd på olika sätt är av stor betydelse. ”I forskningen uppmärksammas betydelsen av att elever i behov av särskilt stöd inkluderas i en stimulerande klassundervisning/lärmiljö (t.ex. i fråga om läs- och skrivutveckling) snarare än att de enbart ägnar sig åt färdighetsträning.” (Skolverket, 2009).

9

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om hur lärarna inkluderar elever i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten tillsammans med andra barn.

Jag vill även undersöka hur lärarna anpassar den fysiska miljön individuellt efter elevers olika behov som kräver särskilt stöd. Ambitionen är att studera om de använder sig av speciellt anpassade redskap/verktyg eller material för att underlätta undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Vidare vill jag belysa hur samarbetet på de olika nivåerna ser ut när det gäller att ge stöd och inkludera eleverna i verksamheten.

1.2 Preciserade frågeställningar

• På vilket sätt inkluderar lärarna elever i behov av särskilt stöd i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever?

• Hur anpassar lärarna den fysiska miljön individuellt efter barn i behov av särskilt stöd? • Hur ser stödet ut på organisationsnivå och vilka implikationer får det på grupp och

individnivå?

1.3 Definition av centrala begrepp

I följande avsnitt redogörs för begrepp som är centrala för den här studien. Här utgår jag utifrån mina frågeställningar och resultatet.

Särskilt stöd handlar från skillnad till stöd i form av extra anpassningar om insatser av mer

ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig personal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet eller både omfattningen och varaktigheten som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av anpassningar.(Skolverket, 2014).

Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig at

genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats.

Bestämmelserna för extra anpassningar gäller för alla elever i alla skolformer som berörs av de allmänna råden samt för fritidshemmen. (Skolverket, 2014)

10

Fysisk miljö- en beskrivning av hur klassrummet ser ut

” Den fysiska miljöns utformning ska ge stöd till barns och elevers olika behov vid inlärning. Barns och elevens möjlighet till utveckling och lärande påverkas av hur tillgänglig skolans och fritidshemmets fysiska miljö är och hur den är organiserad både inom- och utomhus. Hindren kan hämma barns och elevers fysiska, kognitiva och sociala utveckling.” (Värderingverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM)

Inkludering

”Inkludering i skolan innebär att skolan ser till att elever med särskilda behov, till exempel barn med funktionsnedsättning, får vara delaktiga och vara i samma miljö som de andra eleverna, med så få begränsningar som möjligt. Det handlar bland annat om att skolan anpassar både miljön och undervisningssättet för de här eleverna.” (Habilitering och hälsa). Hjälpmedel- redskap som underlättar inlärning när det gäller koncentration, kommunikation, men även kompenserar en skada eller funktionsnedsättning

”Barn och elever i behöv av särskilt stöd ska ges stöd utifrån sina behöv. Förskolor och skolor är ansvariga för att köpa in pedagogiska hjälpmedel och lärverktyg. Verksamheterna ansvarar också för att anpassa egen utrustning och att anpassa lärsituationen så att den blir tillgänglig för barn och elever. Syftet med ett personligt hjälpmedel är att kompensera en skada eller funktionsnedsättning och förbättra lärsituation för barnet eller eleven.” (Värderingverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM)

Samverkan – handlar om att handla gemensamt för att nå ett i förväg definierat syfte,

samverkan kan vara på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Exempelvis i

Elevhälsoteamet ingår olika professioner som samverkar för elevens bästa. Dessa professioner kan bestå av t.ex. logoped, specialpedagog, psykolog, kurator osv.

11

2. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv

I Van der Bijs, Geijsels, Garsts & Ten Dams (2016) undersökning i Tyskland där 76 grundskolor deltog med 2216 respondenter har de kommit fram att skolor som hade inkluderande lärmiljöer hade även inkluderande vägledning och omsorg.

Geldenhuys &Wevers (2013) undersökning har visat att lärarna inte har lyckats med implementeringen av inkluderande undervisningen på grund av olika orsaker i grundskolor i Eastern Cape (Sydafrika). På mikosystemnivån visar deras studie att föräldrarna inte varit stöttande, utan förnekande och frånvarande i barnens liv. Dessutom hade de negativ livsstil. Skolkamrater var avisande i sitt sätt och diskriminerade sina kompisar. I skolan hade de olämpliga byggnader till skolan, bristfälliga resurser, outbildade lärare, stora klasser och ingen anpassad undervisning. På makosystemet är det en strikt läroplan och bedömning och inga bestämmelser för elever med svårigheter. På exosystemnivå är inga byggnader anpassade efter elevernas behov t.ex. funktionsnedsättning, det finns inget effektivt stöd för varken elever eller lärare och ingen engagemang i att erbjuda stöd till elever som har olika svårigheter. Här ser man tydligt att ekonomin i landet inte tillåter att bygga anpassande lokaler efter elevernas behov och råd att utbilda lärarna, då är det svårt att implementera inkludering i ett u-land som Sydafrika. Sedan är det såklart även befolkningens inställning till inkluderingen som försvårar även det hela men det hade varit lättare om den ekonomiska biten hade varit löst.

2.1 Inkluderingens bakgrund och forskning

Olika forskare har undersökt varifrån kommer begreppet inkludering och på vilket sätt har man jobbat med inkludering.

Under 1980-talet började begreppet inclusion på allvar introduceras i flera angolosaxiska länder. En hel del forskare och politiker som arbetade med specialpedagogiska frågor var missnöjda hur begrepp och företeelser som integration och mainstreaming kommit att urholkas för att till sist framför allt handla om var elever med funktionsnedsättningar och, eller behov av särskilt stöd skulle placeras. De gamla begreppen kom att presentera ett synsätt där elever i svårigheter skulle anpassas till en skola som inte var utformad efter dem i åtanke medan inkludering istället skulle förskjuta fokus mot hur skolan skulle utformas för att passa alla elever menar Nilholm & Göransson (2013).

12

Persson & Persson (2012) menar att i USA har begreppet inkludering förekommit ända sedan 1950-talet. Då och där handlade det om att bekämpa diskriminering på grund av hudfärg. I Sverige har man talat om inkluderingen framför allt när det gäller elever I behov av särskilt stöd eller elever med funktionsnedsättning. Tidigare placerades dessa i specialskolor eller specialklasser, men när grundskolan infördes år 1962 skulle de ges tillträde till vanliga klasser eller den vanliga skolan.

Nilholm & Göransson (2013) har gjort fyra studier som handlar om att göra skolor mer inkluderande och även studier om gemenskapens betydelse. Forskarna såg själva mötena som betydelsefulla eftersom det gavs möjlighet att utifrån olika perspektiv diskutera och reflektera över de egna föreställningarna och teorierna. I undersökningen deltog representanter från 25 olika skolor. De ansåg att genom att lyssna till de problem som lärare och rektorer möter i praktiken skulle det vara lättare att påverka verksamheten. Syftet med forskarnas iakttagelser var att med hjälp av teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning, söka och identifiera faktorer med betydelse för förändringsarbete och deras inbördes samverkan. De gjorde även klassrumsobservationer och videoinspelade aktiviteter i klassrummet. I klassen som stod i fokus gick 29 elever varav tolv elever hade särskilda behov. Enligt lagstiftningen i USA krävs en diagnos för att erhålla specialpedagogiska åtgärder och därför kan det vara så att en större andel elever är diagnosticerade i USA än i Sverige.

Lärarna i Nilholm & Göranssons studie (2013) menar att alla elever ska känna en naturlig tillhörighet i klassen inbegripet att känna trygghet och tillit. Genom goda relationer ska eleverna bli accepterade och värderade medlemmar i en lärandegemenskap. Lärarna arbetade att alla elever skulle känna delaktighet, både socialt och i lärandet, genom att etablera normer som främjar gemenskap och inkludering. Kriterierna för inkludering var : 1.) olikhet ska ses som en tillgång, 2.) eleverna ska känna sig socialt delaktiga och 3.) eleverna ska vara pedagogiskt delaktiga. Det som har framkommit i studien var att både elever och lärare påstod att olikhet ses som något positivt i klassrummet. Enkätundersökningen visade att klassen föreföll välfungerande och är en plats där eleverna känner sig trygga. Det framkom även att eleverna med funktionsnedsättning var valda i något mindre grad och också hade en viss tendens att välja varandra. Denna undersökning har relevans för min studie eftersom jag själv undersöker inkluderande miljöer där jag intervjuar lärare och observerar elever i klassrummet för att se i vilken grad är eleverna inkluderade i den vanliga verksamheten. Lärarna själva påpekar vikten av att känna en tillhörighet och därmed trygghet i klassen. Goda relationer mellan elev-elev och

13

elev-lärare värderas och därmed blir alla lättare accepterade och inkluderande i lärandegemenskapen. (Nilholm & Göransson, 2013).

Lutz (2013) har ett kritiskt granskande perspektiv på inkluderingen och tar upp såväl forskning om specialpedagogiska frågor i förskolans och skolans värld som fallbeskrivningar utifrån författarens egna erfarenheter som verksam pedagog. I anslutning till fallbeskrivningarna behandlas ofta frågor om etiska dimensioner och dilemman. Författaren tar upp nordisk specialpedagogisk forskning och ger även en internationell utblick.

Lutz (2013) anser vidare att inom specialpedagogiken blir begreppet inkludering ofta en beteckning för att fånga upp mångfalden bland barnen och skapa förutsättningar för en generell pedagogik, som verkar mot exkludering av vissa barn. Inkludering är idag ett begrepp som används i stor utsträckning inom specialpedagogisk forskning. Det är inte ovanligt att man möter studenter som i slutet av sin specialpedagogiska utbildning ger uttryck för att inkludering är ett teoretiskt begrepp, som har liten bärning i den praktiska verksamheten ute i skolorna.

Nilholm (2006) tar han upp faktorer som ses som gynnsamma för inkluderande utbildning och har betydelse när det gäller att öka inkluderingen. Lärarnas attityder till olikheter, förmåga att anpassa undervisningen till olikheter (metoder, material, tid, kunskap, färdigheter och erfarenhet framhålls som viktiga faktorer för att läraren ska kunna genomföra en sådan anpassning av undervisningen). Även anpassning av kursplanerna, tillgång till specialistkunskap, kollegor eller stödteam och lärarens förmåga att stärka elevernas sociala relationer har betydelse när det gäller att öka inkludering. Skolan ska ge flexibelt stöd till läraren, samarbeta med andra skolor, tänka på ledarskapet, ha en flexibel användning av arrangemang utanför klassrummet och ha aktiva föräldrar.

Mitchell (2014) har undersökt hur man anpassar undervisningen i klassen så att den passar alla elever. Han menar att själva strategin innebär en hel del bestämmelser som anpassad läroplan, anpassade lärmetoder, anpassad bedömningsteknik, och andra bestämmelser som ger stöd åt läraren i klassrummet. För att inkluderande undervisningen ska vara lyckat tror han att dessa delar måste vara närvarande:

• ”Inclusive Education = V + P+5AS + S + R +L” • V = Vision

• P = Placement

• 5As = Adapted curriculum, Adapted assessment, Adapted teaching, Acceptance, Access

14 • S = Support

• R = Resources • L= Leadership

Här benämner han en av de tidigare studierna där inkludering av elever med autism har gett positiva resultat:

“Positive findings: ”A comprehensive review of inclusion research involving learners with autism also reported mixed results. In one set of studies, those who were very included (a) displayed higher levels of engagement and social interaction; (b) gave and received higher level of social support; and (c) had larger friendship networks. This was counterbalanced, however, by another study that found that these learners were more frequently on the receiving, rather than the giving, end of social interactions.”(Mitchell, 2014, sid.310).

I en artikel har författarna Geldenhuys & Wevers (2013) fokus på de ekologiska aspekternas påverkan på implementering av inkluderande undervisning i grundskolan. De har gjort observationer och intervjuer där 28 deltagare från sju olika skolor intervjuades. Undersökningen avslöjade att implementeringen av inkluderande undervisning är inte bara hindrad av aspekter i skolans miljö, utan även av aspekter längs hela ekologiska systemet av utbildningen.

I en annan artikel har författarna Avramidis & Burden (2000) gjort en undersökning i England där 81 lärare från grundskolan deltog. Undersökningen visade att lärarna som implementerade inkluderande undervisning hade en aktiv erfarenhet av inkludering på ett positivt sätt. Lärarna i undersökningen har påpekat vilka saker skulle påverka negativt en lyckad inkludering. Dessa var: antal elever i klassen, bristfälliga resurser, svårt att anpassa undervisningen så att alla elever kan dra nytta av den och olämpliga lärare utan passande kompetens.

2.2 Inkludering och integration

Olika forskare framför sina definitioner av begreppet inkludering. Min studie utgår från följande definition.

Utifrån Habiltering & hälsas definition (www.habilitering.se) innebär inkludering i skolan att skolan ser till att elever med särskilda behov, till exempel barn med funktionsnedsättning,

15

får vara delaktiga och vara i samma miljö som de andra eleverna, med så få begränsningar som möjligt. Det handlar bland annat om att skolan anpassar både miljön och undervisningssättet för de här eleverna. Utifrån ett inkluderingsperspektiv uttrycker man inte längre Elever med särskilda behov utan numera Elever i behov av särskilt stöd eftersom vi inte ser eleven som bärare av problemet.

I Sverige har man talat om inkludering framför allt när det gäller barn i behov av särskilt stöd eller elev med funktionsnedsättning. Tidigare placerades dessa i specialskolor men när grundskolan infördes år 1962 skulle de ges tillträde till vanliga klasser eller den vanliga skolan (Persson & Persson, 2012).

Språkbruket vad det gäller inkluderande verksamhet har varit förvirrande, dessutom har det varit och är fortfarande ett laddat begrepp. Förvirringen har gälltatt integrering som begrepp å ena sidan tidigare har använts för samma fenomen som inkludering, för att så småningom poängtera en skillnad mellan integrering och inkludering menar (Sandström, Nilsson & Stier, 2014).

Mitchell (2015) menar att inkludering inte är samma sak som integration, vilket han definierar som att under en begränsad tid placera elever i behov av särskilt stöd i vanliga klasser. Inkluderande undervisning kallas ibland för mainstreaming även om denna term är numera omodern.

En liknande uppfattning framförs i Salamancadeklarationen som slår fast att integration stödjer och välkomnar mångfald bland studenterna. Syftet är att eliminera socialt utanförskap grundad på ras, samhällsklass, etnicitet, religion, kön och förmåga-den definitionen är inte allmänt tillämpad. I skolor över världen använd ofta begreppet ”integration” när barn med behov av särskilt stöd placeras i vanliga klassrum tillsammans med jämnåriga.

Lutz (2013) ser inkludering, som en bärande teoretisk tankefigur som finns idag i många studier och teorier i olika socialvetenskapliga discipliner. Trots att det finns olikheter i fråga om hur begreppet definieras finns det gemensamma nämnare i användandet av begreppet. Inkludering betecknar något som kan ses som vidareutveckling av begreppet integrering. Inkludering innebär ytterligare ett steg , där fokus skiftas från individens anpassning till att miljön ska anpassas till olikheter bland människor. Helldin & Sahlins (2010) synsätt på inkludering innebär att skapa en skolmiljö och en organisation som kan bemöta och välkomna alla elever och garantera deras delaktighet och rätt till en god utbildning,inkludering har varit föremål för forskning inom ett brett fält. Inkluderande skolor karakteriseras av vissa

16

organisatoriska egenskaper: ett öppet och stödjande organisatoriskt klimat, ett ledarskap som är självständigt, intresserat av relationer, tillgängligt, reflekterande, målmedvetet och samarbetsinriktat.

Nilholm & Göransson (2013) menar att fler forskare lyfter fram betydelsen av gemenskap (community) där olikhet inte ska ses som belastning. Gemenskap är enligt den amerikanske samhällsforskaren Robert Putnams ett uttryck för socialt kapital. En sådan gemenskap innebär en stor tillit till normer, regler och institutioner och ett utvecklat nätverk mellan medlemmarna. Enligt Barton (1997) kan inkludering definieras som en process där pedagoger arbetar för att möta alla elever som individer. Inkludering blir ett svar på mångfald, att lyssna till obekanta röster, vara öppen för allas rätt till delaktighet och att poängtera olikhet.

17

3. Teoretisk förankring

Jag har valt att utgå från systemteori i studien. Eftersom systemteori beskriver individen och hur allt runtomkring påverkar individen på olika sätt. Bronfenberenners systemteori beskriver olika system i förhållande till individen (Bronfenbrenner, 1979). En individ ingår ofta i många olika system, t.ex. skolklassen, hela skolan, familjen och fotbollslaget. Dessa system påverkar varandra ömsesidigt och nya system kan bildas.

Om vi ska förstå ett barns situation i exempelvis skolan fullt ut måste vi analysera alla systemnivåer (mikro-, meso-, exo- och makrosystem) Till exempel kan vi inte förstå barns situation i skolan utan att känna till de lagar och förordningar som gäller, till exempel skollagen och faktorer, alltså faktorer i makrosystemet. Om föräldrar förlorar sina arbeten är detta en förändring i barnets exosystem som påverkar dess situation menar Nilholm (2016).

Mikrosystemet är den närmaste kretsen runt barnet där relationer med familjen, vännerna, klasslärarna ingår. I klassrummet har eleven relationer med kamrater och lärarna som är viktiga för att socialisera sig och känna sig delaktig. Här ska man prata om olikheter och acceptera och förstå att vissa har särskilda behov. Vissa elever klarar av ”vanliga” lektioner och hittar klasskamrater som accepterar de som de är, andra elever måste få individuella anpassningar.

Mesosystem innebär relationer mellan t.ex. skolan och hemmet. Här kan det uppstå problem om föräldrarna inte är tillräckligt insatta eller engagerade i elevens skolgång. Trivs eleven på sin skola med sina kamrater och sina lärare? Klarar eleven lektionerna? Samarbete mellan hemmet och skolan är viktig för elevens bästa.

”Hypothesis 28: The developmental potential of settings in a mesosytem is enhanced if the role demands in the different settings are compatible and if the roles, activities, and dyads in which the developing person engages encourage the development of mutual trust, a positive orientation, goal consensus between settings, and an evolving balance of power in favor of the developing person. ” (Brofenbrenner, 1979, sid.212).

Exosystem innefattar faktorer som kan påverka barnets utveckling och olika relationer t.ex. mellan hemmet och föräldrarnas jobb eller relation mellan skolan och grannskapets engagemang. Här är det viktigt att samarbeta för barnets bästa, att prata med andra föräldrar som har barn i behöv av stöd och samarbeta med lärarna, rektorerna men även specialpedagogerna/speciallärarnas. Vad är bäst för elevens utveckling? I vilken grad ska eleven inkluderas? Vilken hjälp behöver eleven? Vilka hjälpmedel?

18

Makrosystem bildar broar över mikro- meso-, och exosytemet. Makrosystem innebär social kontext med särskild tro på utveckling , resurser, risker/faror, livsstilar, strukturen på möjligheterna och livets inriktning. Här är det viktigt för lärarna att tänka t.ex. på att läroplanen ska vara anpassad efter elevens behov. Vad säger skollagen? Vad står det i Salamancadeklarationen? Hur ska man hjälpa barnet på de olika nivåerna med hjälp av de olika professionerna? Vad kan rektorerna göra? Hur ser ekonomin ut för att fördela resurser?

I följande citat beskriver Bronfenbrenner vad innebär makrosystemet som begrepp:

”The concept of macrosystem includes not only the subculture in which the person has been raised but also the subculture in which the person lives. The latter is defined by the personal and background characteristics of those with whom the person associates in the settings of everyday life. Any research design that includes a macrosystem contrast should therefore, to the extent possible, provide for securing identifying criteria from both of these domains. This provision is especially important when the person has been raised, or lives in, two different subcultures (as in the case of minority or immigrant groups).Bronfenbrenner, 2005, sid.159).

Chronosystemet täcker ändringar eller konsistens över tiden inte bara i personens karaktärsdrag utan även miljön i vilken personen lever.( t.ex. förändringar i livets gång i familjens sammansättning, socioekonomisk status, anställning, vistelseort, eller graden av engagemang och skicklighet i det vardagliga livet. Det är viktigt att tänka när det gäller förändringar och struktur att elever med särskilda behöv måste förberedas noga inför förändringar.

Nilholm (2016) menar att Bronfenbrenner skiljer på mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Mikrosystem är de system som barnet är fysiskt närvarande i. Skolan och familjen är de viktigaste mikrosystem. Mesosystem utgörs av de rationer som finns mellan microsystemen. Ett utvecklingssamtal är ett exempel på mesosystem. Exosystemet påverkar barnet även om barnet inte är närvarande i det. Ett exempel på exosystem är föräldrarnas arbetsplatser. Makrosystemet utgörs av övergripande samhällelig nivå med lagar, ekonomi och politik. De olika systemen är beroende av varandra.

19

Fig.1. Bronfenbrenners ekologiska system (Källa: https://www.pinterest.de/explore/social-ecological-model/)

Systemteori är bra om man jobbar med helheten på de olika nivåerna i systemet, att titta på olika delar i helheten. Studiet av hur system fungerar och förändras kallas systemteori menar Thurén (2007). Systemteori i praktiken är konsten att med minsta möjliga ansträngning få igenom sin viljaoch nå resultat. Systemteori tillhandahåller en rad kraftfulla nycklar med vars hjälp det är möjligt att på kort tid åstadkomma förändring, oavsett vilken situation eller specifik problematik vi har att hantera. Vardagliga problem får nya infallsvinklar med hjälp av systemteori anser Öquist (2008).

20

4. Metod

I arbetet har använts intervjuer och observationer. I studien berörs olika områden som inkludering, fysisk miljö och samarbete på de tre olika nivåer, d.v.s. individ, grupp och organisationsnivå. Rektorernas, lärarnas och specialpedagogernas respektive intervjuer sammanfattas separat och i resultatframställnigen benämns de som rektor ett, två och tre, specialpedagog ett och två och lärare ett, två och tre

Nu i efterhand undrar jag om antal intervjuer och intervjufrågor borde ha begränsats och kanske bara valt att intervjua rektorer och specialpedagoger. Observationer har varit till nytta eftersom de var så olika och gav syn på olika perspektiv på inkludering.

4.1 Metodologi

Hermeneutiken har använts i arbetet som metodologisk ansats. Den handlar om att tolka, förstå och förmedla och kan avvändas för att förmedla upplevelser av olika fenomen, till exempel inom skolans värld. Hermeneutiken är lämplig att använda när syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges ett stort utrymme att själva välja vad de vill tala eller skriva om menar Fejes & Thornberg (2015). Hermeneutisk ansats har relevans för studien med tanke på att jag har intervjuat specialpedagoger, lärare och rektorer i syfte att behandla mina frågeställningar. Respondenterna har gett sin egen upplevelse om hur de ser på inkludering som begrepp och hur de jobbar med inkludering praktiskt. Jag har fått ta del av deras egna upplevelser av miljön som de upplever som inkluderande och alla hjälpmedel som de använder sig av i den dagliga verksamheten. Jag har tolkat respondenternas utsagor.

4.2 Urvalsgrupp

Jag har via mail eller telefonsamtal fått kontakt med dem jag intervjuat. Rektorerna har vidare hjälpt mig att få kontakt med passande lärare för intervju. En lärare har hjälpt mig att ta kontakt med en specialpedagog som sitter i verksamheten för barn med diagnoser. Den andra specialpedagogen har kontaktats med genom att ringa och besöka henne på Resurs och stödenheten. Alla tillfrågade har medverkat i intervjuerna. I studien ingår åtta intervjuer. En specialpedagog arbetar som samordnare i hela kommunen och skickar specialpedagogiska

21

uppdrag till skolor och förskolor och en specialpedagog som arbetar i en verksamhet med barn som har fått diagnos. Jag har intervjuat tre rektorer, varav en av dessa är rektor för särskolan och verksamhetschef för (hela verksamheten för) barn i behov av särskilt stöd. Även tre olika lärare har blivit intervjuade som på olika sätt jobbar med elever som är inkluderade i den ordinarie undervisningen/lärmiljön.

4.3 Beskrivning av verksamheten

Verksamheten riktar sig mot elever med diagnos inom autismspektrat och/eller elever som har ett behov av den särskilt anpassade miljön och pedagogiken som verksamheten kan erbjuda. Verksamheten finns på tre olika grundskolor, allt från årskurs 1 upp till årskurs 9. Undervisningen anpassas individuellt allt efter elevens behov i både miljö och pedagogik. Eleverna inkluderas så mycket som möjligt i klassens verksamhet efter varje enskild elevs behov och förmåga. Eleverna har oftast färre skolämnen och kortare skoldagar än vanligt för att orka fokusera mer kvalitativt på de ämnen som just då studeras. En strävan som verksamheten har är att elever ska återgå till ordinarie skolgång när det bedöms vara möjligt och lämpligt. Ett viktigt mål är att eleverna ska utveckla en positiv självbild och tilltro till sin egen förmåga.

4.4 Beskrivning av klassrummet

4.4.1 Beskrivning av den fysiska miljön (skola 1)

Min spontana tanke när jag kom in i klassrummet var att det var kalt och avskalat. Ingenting på väggarna, stora mörka gardiner som hängde i alla fönster, sittplatserna var lite spridda i klassrummet och man såg att klassrummet är anpassat för endast några elever, max 6-7 stycken. Vissa elever har själva valt att avskärma sitt bord och sin stol med skärmar på båda sidor eller på en sida när de jobbar i klassrummet. Tanken var att endast lärarna kunde komma fram vid behov så var det ett litet utrymme vid skärmarna. Belysningen var lite dämpad och stolar och bord hade gummiskydd på fötterna som gör att det inte låter när man flyttar på dem.

4.4.2 Beskrivning av den fysiska miljön (skola 2)

Miljön är avskalad, dvs. ytterst lite på väggarna, lite utsmyckning (teckningar och information). Så lite material synligt som möjligt, avskärmad och lugn miljö. Tydlig dagsstruktur, schema vid arbetstavlan och vid varje arbetsplats. Anpassade uppgifter och stegsschema. Vissa elever

22

har bildstöd vid sin arbetsplats. Varje elev har var sitt skåp med sex dörrar för sex olika ämnen där de förvarar sina böcker och material för varje ämne, det ska vara lätt att ta fram och plocka undan i varje skåp.

Lärarna berättar under observationens gång att lektionerna ser lika ut för varje dag och allt är väldigt fyrkantigt då man håller sig inom vissa ramar strukturmässigt. Eleverna har en god förberedelse i tid vid ändringar och de trivs med rutiner. Lindberg & Mårtensson (2011)menar att för många med AST (Autismspektrum) är det oerhört viktigt att saker och ting blir så som man planerat. Bestämt är bestämt och det gäller! Bland annat på grund av att verkligheten är så oförutsägbar så att det blir extra viktigt för eleverna att du står för ditt ord.

4.5 Genomförande

När det gäller observationer har jag antigen genom rektorerna eller lärarna fått godkänt att observera, de har tagit kontakt med elevernas föräldrar och även eleverna har blivit informerade.

En observation blev inte av på grund av att jag inte fick godkänt av vårdnadshavaren. I Vetenskapsrådet står det att de som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på̊ vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.

En del intervjuer har spelats in på diktafon medan andra har jag antigen antecknat eller fått svaren via mail. Observationer gjorda i två olika klassrum där anteckning förts. Ambitionen har varit att vara transparant i hur jag har gått till väga och låtit respondenterna komma till tals via citat. Jag är medveten om att om studien omfattat andra respondenter kunde resultatet i undersökningen blivit annorlunda. Undersökningen har innefattat åtta respondenter, vilket inte är en så stor undersökningsgrupp. Därför är resultatet en undersökning av deras synsätt och kunskap kring studiens syfte och problemformulering. Validitet är enligt Kvale och Brinkmann (2009) att studien undersöker det jag avser att undersöka. Bedömningen är att intervjufrågorna fungerade väl gentemot syftet. Jag var också medveten om att undersökningen bygger på mina egna tolkningar och erfarenheter inom området.

I vissa fall har använts en diktafon vid intervju i samtalen. Intervjuerna med de tre rektorerna spelades in på diktafon, liksom med en specialpedagog som är samordnare.Eftersom det var brist på lediga lokaler för att spela in övriga samtal svarade en av specialpedagogerna

23

på frågorna via mail. En lärare intervjuades i matsalen då det inte fanns ledigt rum för att spela in samtalet på diktafon, då fördes anteckningar istället. Det är troligt att en del av informationen missades medan man antecknade, på grund att det var för högljutt i matsalen. Två andra lärare har också valt att svara på frågorna via mail på grund av bristande tid. För att få en tydligare bild av hur lärarna arbetar praktiskt med inkludering, har observationer gjorts av två lektioner där eleverna är inkluderade på olika sätt. De elever som observerades går i grundskolan (högstadiet). Jag var närvarande på lektionen och satt i bakgrunden med ett anteckningsblock för att inte störa eleverna och lärarna i arbetet. Syftet med observationen var att även att läsa av elevers kroppsspråk, interaktionen mellan elever och läraren och allmänt vilka individuella anpassningar som tillämpades för de enskilda eleverna under lektionens gång. I undersökningen ingår en fråga om hur lärarna inkluderar elever i den vanliga verksamheten. Elevens kroppsspråk var intressant av att avläsa för att se interaktion mellan eleven och läraren i själva inkluderingsprocessen.

Intervjuer som spelades in med diktafon har transkriberats ordagrant. Svar som jag fick via mail kunde användas direkt från Word programmet så det har underlättat lite med dessa färdiga svar på frågor. När det gäller observationer har löpande anteckningar förts under lektionen som senare har renskrivits för att få en tydligare och klarare bild av dem.

”För att helt kunna förstå komplexiteten i en situation kan deltagande i och observation av fenomen användas som forskningsmetod. Genom att använda observation som metod samlar forskaren direkt, och på ett systematiskt sätt, intryck via både syn och hörsel om företeelser i sitt naturliga sammanhang. Observation som metod är lämplig där processer studeras, till exempel vid studier av klassrumsinteraktion.(Eriksson Barjas, Forsberg & Wengström, 2013, sid 132).

För att få inblick i den fysiska miljön har observationer gjorts av två olika lokaler i två skolor. Den ena är verksamheten för barn som har fått diagnos där de har en specialanpassad lokal för barn med diagnos autism och ADHD. Observationer har även gjorts av lokalerna i en skola där det finns många utåt-agerande barn. Anteckningar gjordes medan jag gick runt och tittade på lokalerna. Samtal genomfördes också med pedagogerna för att få en förklaring på varför lokalerna ser ut som de gör och vilka individuella anpassningar de har gjort i den fysiska miljön.

24

4.6 Bearbetning av analys

I bearbetningen av intervjuerna delades respondenternas svar upp i olika delar. Delanalys gjordes efter varje forskningsfråga för att få en tydligare överblick över alla svar. Det har underlättat föratt i slutändan göra en sammanfattande analys. Intervjuerna har bearbetats utifrån inkluderingsperspektivet, den fysiska miljön och samarbetet på de olika nivåerna. Under gjorde observationerna hade jag dessa frågor i bakhuvudet: Påverkas eleven negativ av att vara inkluderad med många elever samtidigt? Får eleven stöttning av läraren i den grad Han/hon behöver? Har eleven passande hjälpmedel i sin undervisning? Är miljön anpassad efter elevens behov? Därefter analyserades anteckningarna utifrån mina upplevelser och tolkningar. Fokus har varit på att se på vilket sätt gynnas eleven av att vara inkluderad under själva observationen. Under intervjuerna användes många frågor till demochfrågorna varierade beroende på om de var ämnade till lärare, specialpedagoger eller rektorer (se bilaga 2). Det resulterade i en stor mängd information som har varit svår att komprimera och sortera. Observationerna i textform var lättare att hantera eftersom de endast var två observationer.

När det gäller tillförlitlighet och trovärdighet i undersökningen så utgår jag ifrån att informanterna har svarat ärligt på frågorna. Sedan har dessa tolkats utefter mina erfarenheter. Undersökningen och resultaten hade troligtvis sett annorlunda ut om den gjorts med andra informanter eller andra lektioner hade observerats. När det gäller verifiering, så menar Kvale & Brinkmann (2014), att det är forskarens etiska skyldighet att redovisa kunskap som är säkrad och verifierad så långt det är möjligt. Det handlar om hur pass kritiska frågor man kan ställa till intervjupersonen.

4.7 Etiska aspekter

Jag har följt de etiska principerna genom att i enlighet med informationskravet informera informanterna om studiens syfte och genomförande, det frivilliga deltagandet, rätten att närsomhelst kunna avbryta sitt deltagande och rätten att det av den färdiga studien. När jag talade med potentiella intervjupersoner informerade jag dem muntligen om alla etiska riktlinjerna som gäller för forskare som samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll.

Kvale & Brinkmann (2014) menar att informerat samtycke betyder att man informerar undersökningspersonerna om det allmänna syftet med undersökningen, om hur det är upplagt i

25

stort sätt och vilka risker och fördelar som kan vara förenade med deltagande i forskningsprojektet.

I linje med samtyckeskravet har jag fått alla deltagnas samtycke för utförandet av intervjuer och observationer och användande av dessa i studien. I vetenskapsrådet står det att forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare ( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär.Alla deltagare har även informerats om sin anonymitet i studien, i enlighet med konfidentialitetskravet, och att det insamlade materialet inte skulle finnas tillgängligt för någon annan än oss. När det gäller informationskravet så menar Bryman (2011) att forskaren ska informera berörda personer om den aktuella forskningens syfte. Det innebär bland annat att försökspersonerna ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att hoppa av om de så önskar.

”Informerat samtycke betyder att man informerar undersökningspersonerna om det allmänna syftet med undersökningen, om hur den är upplagd i stort och om vilka risker och fördelar som kan vara förenade med deltagande i forskningsprojektet. Informerat samtycke innebär också att undersökningspersonerna deltar frivilligt i projektet och har rätt att dra sig ur när som helst. (Kvale & Brinkmann Svend, 2009, sid.107).

Jag har fått godkännande av rektorn eller läraren som har i sin tur fått godkännande av vårdnadshavaren. När det gäller samtyckeskravet så menar Bryman (2011) att deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Om någon är minderårig, brukar föräldrarnas eller vårdnadshavarnas godkännande krävas. I min undersökning har jag inte använt några namn på personer jag intervjuade eller observerade för att skydda deras integritet. I Vetenskapsrådet står det att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidalitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifterna och informationen jag fick fram i min undersökning används bara i utbildningssyfte och inget annat. I vetenskapsrådet står det att uppgifterna om enskilda, insamlade för forskningsändamål får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga syften.

26

5. Resultat och analys

5.1 Inkludering som begrepp

Rektor 1 och 2 menar att inkludering innebär även EN skola för ALLA och rektor 2 menar att alla ska kunna vistas i skolan utifrån sina behov och förutsättningar. Hon påpekar även: ” Vad som kan vara inkludering för en invid behöver det inte alls vara för den andra individen. Det är utifrån vad eleven tycker och tänker och vilka behov eleven har, målet är att de ska lyckas”. Rektor 1 framför inkludering såhär: ” När eleverna i den vanliga klassen börjar fråga efter Pelle , som går i särklass men är inkluderad i vissa vanliga lektioner , då är Pelle inkluderad enligt mig”. Hon menar på att då har man verkligen nått någonting som pedagog om man har hjälpt eleven att vara en del i gemenskapen, men att det betyder inte att alla måste sitta i samma rum eller att alla måste göra samma sak samtidigt. Rektor 3 förklarar inkludering såhär: ” Oavsett vem man är eller vad man har för styrkor och svagheter eller förmågor så ska man sättas i ett sammanhang med andra och utifrån sina förmågor ska man visa sitt bästa jag.” Hon menar på att man även behöver vara exkluderad i vissa perioder, så kallad omvänd inkludering t.ex. få sitta med färre barn på en bestämd eller obestämd tid. Hon påpekar även att det är viktigt att ha fingertoppskänsla för vad som är bäst för barnet just nu och i det sammanhanget barnet befinner sig i, men att man ska absolut känna tillhörighet någonstans så att man är inkluderad i ett sammanhang.

Specialpedagog 1 definierar inkludering såhär:

” Inkludering handlar om att vara delaktig kan man kort säga. I första hand att tillhöra en grupp, även den lilla gruppen kan innebära inkludering eller så kan det vara att tillhöra eller delta i klassens undervisning. Även att kunna påverka sin skola och livssituation syftas med inkludering. Det betyder att både lärare och annan skolpersonal behöver ha elevperspektiv och lyssna på eleven aktivt.”

Specialpedagog 2 definierar inkludering såhär:”

”Jag tänker att man kan vara inkluderad, man måste inte vara fysiskt inkluderad i en klass, man är kanske inkluderad i ett sammanhang. Man kan vara i en liten grupp men ändå inkluderad för att man har en tillhörighet i klassen och man är kanske med på vissa lektioner. Så tänker jag, inkludering för mig är inte att man måste vara i klassrummet hela tiden för man klarar inte det, man har kanske inte den förmågan. Men man kan vara inkluderad i sammanhanget ändå.”

27

Lärare 1 och 2 har ungefär samma tankar om inkludering. Lärare 2 definierar det med att varje elev behöver vara i ett sammanhang som känns meningsfull och att man ska känna en tillhörighet i klassen. Lärare 1 tycker att det är viktigt att ta hänsyn till elevernas individuella behov och deras förmågor för att de ska känna sig inkluderade.

Lärare 3 menar att inkludering är mycket mer än bara rumslig tillhörighet. Hon tycker att eleverna är inkluderade i en grupp tillsammans med andra elever och att varje elev möter en skoltillvaro som är anpassad efter varje elevs behov.

5.1.1 Delanalys 1

Här framkommer det att alla tre rektorer är överens att det gynnar elevenatt vara inkluderad så länge det är individuellt och anpassat efter elevens behov. Microsystemet är elevens närmaste krets och det är här Rektor 1 menar att ”Pelle” är inkluderad när kompisarna börjar fråga efter honom och att läraren har hjälpt eleven att vara en del av gemenskapen. Då har man lyckats med att inkludera eleven. Rektor 3 tycker att oavsett vem man är eller vad man har för styrkor och svagheter eller förmågor så ska man sättas i ett sammanhang med andra och utifrån sina förmågor ska man visa sitt bästa jag men att man ska absolut känna tillhörighet någonstans så att man är inkluderad i ett sammanhang. Lärarna i Nilholm & Göranssons studie (2013) menar att alla elever ska känna en naturlig tillhörighet i klassen inbegripet att känna trygghet och tillit. Genom goda relationer ska eleverna bli accepterade och värderade medlemmar i en lärandegemenskap. En av rektorerna påpekar att det är viktigt att ha fingertoppskänsla för vad som är bäst för barnet just nu, hon påpekar även vikten av att känna tillhörighet och att man är inkluderad i ett sammanhang.

”Insikten att inkluderande lärmiljöer inte handlar om att alla elever måste vara i samma rum hela tiden beskrivs av kommunerna som betydelsefull. Skolans förhållningssätt behöver vara att eleven så långt det är möjligt ska lyckas i den ordinarie klassen. Även om stödåtgärden ibland kan ges utanför den ordinarie klassen så ska det syfta till att eleven ska delta tillsammans med övriga klasskamrater i så hör grad som möjligt. Utgångspunkten är alla elevers rätt att känna tillhörighet och ingå i ett sammanhang. (Sveriges kommuner och landsting, 2017, sid.25).

Båda specialpedagoger nämner ordet ”tillhörighet”. Enligt Bronfenbrenners microsystem som innefattar elevens närmaste omgivning som klassrum, är det såklart viktigt att eleven känner sig delaktig och därmed känner en tillhörighet i klassen vilken leder vidare till bra sociala

28

relationer med sina klasskamrater. Lärare 1 och 2 menar att varje elev behöver vara i ett sammanhang och känna tillhörighet i klassen. Lärare 3 menar att inkludering är mer än rumslig tillhörighet, eleven behöver möta en skoltillvaro som är anpassad efter elevens behöv. Enligt Barton (1997) kan inkludering definieras som en process där pedagoger arbetar för att möta alla elever som individer. Inkludering blir ett svar på mångfald, att lyssna till obekanta röster, vara öppen för allas rätt till delaktighet och att poängtera olikhet.

Här dyker det återigen upp ord som ”tillhörighet”. Microsystemet är ju basen där man måste ta vara på gemenskapen, tillhörigheten och se till att undervisningen är anpassad efter elevens individuella behov.

5.2 Inkludering i skolan

Rektor 3 läser upp ett citat som beskriver inkludering i klassrummet: ”Om ett barn inte lär sig på det sättet som vi lär ut, då måste vi lära ut på det sättet som barn lär sig!”. Hon menar att det är en konst att vara pedagog när det gäller att hitta barnets inlärningskanal och att jobba med alla sinnen med alla barn. De håller på att hitta en given standard i alla klassrum, t.ex. att designa klassrummen på ett likvärdigt sätt, skala av och bygga upp tavlan med samma dagordning och att man har material på ungefär samma ställe i varje klassrum så det blir lätt att känna igen. Detta skulle gynna alla barn. Dessutom utgår de ifrån skolinspektionens observationsschema (se bilaga 1) där pedagogerna kan spegla sig i sin pedagogiska roll. Rektor 2 påpekar att de jobbar tätt med elevhälsan och specialpedagogen när det gäller inkludering. Genom observationer kan de få bättre insikt i vad som behöver förändras i verksamheten, i miljön, vilka anpassningar lärarna måste göra för att eleverna ska kunna visas i klassrummet. “I arbetet med såväl extra anpassningar som särskilt stöd spelar elevhälsan en viktig roll. Det är viktigt med struktur och att eleverna får mindre undervisningsgrupper och få lugn och ro. De kan få individuellt stöd och jobba i sina små bås så att de kan fokusera på sin del. Men tanken är alltid att de ska komma tillbaka till sin klass. Rektor 1:

”Inte minst är det viktigt att utmana och stimulera elever med funktionsvariation tillsammans med elever i

grundskolan. Vid dessa tillfällen behöver undervisningen anpassas, dels genom att undervisande lärare är förtrogen med båda läroplanerna, för grundskolan och grundsärskolan LGR11och att en resurs följer med eleven/eleverna för att kunna hjälpa till om/när så behövs. Det är viktigt för elever mottagna i

grundsärskolan att umgås och socialisera med elever i grundskolan. Det är viktigt för båda parter och bygger på mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Normen behöver ibland utmanas.

29

För att normen ska kunna utmanas och förändras är det viktigt att inkluderingen sker så ofta som möjligt och så naturligt som möjligt. Det får aldrig vara inkludering bara för sakens skull. Är situationen för komplicerad eller på annat vis fel för eleven blir det respektlöst att inkludera.”

Rektor 1 påpekar på/lyfter speciellt fram att kunskapsutveckling, socialisation och normalisering är viktiga bitar i inkluderingsprocessen. Att stimulera elever i kunskaperna, socialisera med elever i vanliga klasser och att inkludering sker så ofta som möjligt i naturligt sammanhang.

Specialpedagog 1 jobbar på uppdrag utifrån skolorna med elevärenden. Hon tittar och tänker på att det finns elever som sitter lite utanför, som behöver komma i klassen lite för att vara med i sammanhanget men även socialt. Hon definierar inkluderingen såhär:

Det är mest individuellt, man måste se till varje elev , vad är det den behöver utifrån hur den fungerar eller inte fungerar. Man måste gå in på styrkorna man måste liksom gå in och titta vad är det som faktiskt fungerar och kan vi omvandla det på något vis, så det är väldigt…det måste vara individuellt, jag tror inte man kan ha ett övergripande, man kan ha ett mål med inkludering men det ser så olika från individ till individ.

Specialpedagog 2 menar att de jobbar med att regelbundet varje läsår ompröva placeringen och se över om eleverna kan vara mer ute i klass eller ingå i smågrupper i stället för mycket en- till en undervisning. De är 2 pedagoger som är mycket ute i klasserna och arbetar med sina elever, andra elever och lärare. De jobbar aktivt för ett samarbete med andra lärare på skolan och för att öppna upp verksamheten så att det inte blir en stigmatiserad egen grupp utan en del av skolan. Bland annat gör de studiebesök, inkluderar eleverna i temadagar och dylikt och projekt på skolan med bl. a förberedelseklass. Som specialpedagog jobbar hon också för att sprida kunskap om NPF och elever i behov av anpassningar.

Lärare 1 och två menar att man anpassar individuellt efter elevernas behov och önskemål. Lärare 2 menar att vissa av eleverna är ute i verksamheten som inte klarar av vanliga lektioner men vissa är i klass på enstaka lektioner med stöd av läraren. Lärare 1: ” Många nyanlända eleversom har gått i förberedelseklass, börjar gå i vanlig klass efter två till tre månader och på så sätt inkluderas de med de andra eleverna t.ex. att de går på en hemkunskapslektion och gör glass med de andra eleverna”. Man skräddarsyr ett nytt schema efter deras behov. Lärarna erbjuder praktik på onsdagar som är individuellt anpassat. Vissa elever funkar endast på vissa lektioner, man måste ta hänsyn till deras individuella behov och deras förmågor. Lärare 3 menar att vissa elever är inkluderade i vissa vanliga lektioner som de klarar av, om de inte klarar av vanlig lektion är de i en klass med några få elever som behöver individuellt stöd och hjälp.

30

5.2.1 Delanalys 2

Rektor 2 menar att det är viktigt med struktur och mindre undervisningsgrupper, att få lugn och ro och individuellt stöd. Hon påpekar att det är i arbetet med extra anpassningar som särskilt stöd spelar elevhälsan en viktig roll. Runström & Nilsson (2015) menar att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Skolans specialpedagog ska bland annat arbeta stödjande och rådgivande och därigenom medverka till att undanröja hinder och svårigheter i elevens inlärning.

Rektor 3 menar att vi måste klura ut på vilket sätt lär sig eleverna bäst och anpassa oss

efter deras inlärningssätt och förmåga. Kinge (2016) anser att rätt åtgärd för rätt barn i rätt tid kräver hela vår närvaro och förmåga att ”läsa” barnets behov, så att danandeprocessen får de bästa tillväxtbetingelserna. Microsystem är som tidigare sagt elevens närmaste omgivning där lärarens främsta uppgift är att lära ut, socialisera och inkludera eleverna i olika sammanhang. Mesosystem är innefattar relationer mellan olika microsystem. Här måste lärarna fundera hur man ska anpassa undervisningen efter elevens behov och vilket stöd ska man erbjuda. Specialpedagog 1 menar att det är viktigt att titta på eleven individuellt, se styrkor hos eleven, vad det är som fungerar och omvandla på något sätt till något fungerande i undervisningen. Specialpedagog 2 menar att man inkluderar genom att ompröva placeringar, jobba i små grupper, samarbeta med lärarna och inkludera eleverna i temadagar. Nilholm (2006) har framfört att faktorer som ses som gynnsamma för inkluderande utbildning är bl.a. lärarnas attityder till olikheter och förmåga att anpassa undervisningen till olikheter. Metoder, material, tid, kunskap, färdigheter och erfarenhet framhålls som viktiga faktorer för att läraren ska kunna genomföra en sådan anpassning av undervisningen. Här spelar både microsystem och mesosystem viktiga roller i att lärarna utformar undervisningen efter elevens individuella behov för att inkludera eleverna på bästa möjliga sätt. Lärare 1 och 2 menar att man anpassar individuellt efter elevernas önskemål och behov. Lärare 3 menar att vissa elever klarar av att vara inkluderade i vanlig klass på vissa lektioner annars får de individuell hjälp i små grupper. Alla lärare är överens att man måste anpassa undervisningen individuellt efter elevernas behov. Här kommer vi igen på mesosystem där man utgår ifrån elevens behov där man anpassar undervisningen individuellt.

31

5.3 Observation av lektion (nr 1)

5.3.1 Inkludering av elever där Läs och skrivhjälp ingår (svensk- och engelsklektion, årskurs 8)

Åtta elever som jag observerade i klassrummet hade dyslexi, språkstörning, autism, ADHD, vissa av dem hade lågt självförtroende och vanlig skoltrötthet. Det förekom även någon elev som hade svenska som andra språk. Uppgiften var att skriva om en stat i USA på engelska eller svenska. Första intrycket jag får när jag börjar observera är att eleverna är rastlösa och vet inte exakt var de ska sätta sig. De flesta sätter sig efter en stund med en kamrat och börjar prata. De flesta är inte fokuserade på arbetet utan tar fram mobiltelefonen eller slänger pappersbollar på varandra. Någon enstaka skriver på ett papper och en annan skriver på sin dator som hjälpmedel eftersom han har dyslexi.

Efter ett tag började lärarna gå fram till vissa elever som visade mer intresse och hjälpa de enskilt. De har varit lite avvaktande i början för att stämningen i klassen skulle bli lite mer avslappnad innan de börjar hänvisa eleverna var de ska sitta eller hur de ska jobba. På så vis undviker de onödiga konflikter som tjafs och irritation i klassrummet. Individuella anpassningar innebär även enskilt arbete med eleven där eleven får hjälp och även samtal med enskild elev under lektionen så att eleven förstår innehållet i lektionen.Läraren ger stöd efter elevens behöv och förmåga. Eleverna fick individuellt läsa högt en text på engelska/svenska för läraren. Här är det viktigt att berömma eleverna när de vill och kan. Vissa elever har varit mer aktiva och engagerade än andra, och jag såg att läraren har visat mer intresse för de engagerade elever som har kommit fram och bett om hjälp. De elever som upplevdes oengagerade, som har suttit och nästan varit oförskämda, kallat på läraren har inte fått lika mycket hjälp. Jag upplevdeatt läraren ville möta dem på halva vägen. Är du intresserad och vill lära dig så kom fram och visa ditt intresse så hjälper läraren dig. Eleverna får individuell läs och skrivhjälp efter deras behov. Eftersom eleverna har olika inlärningsbehovså måste undervisningen anpassas efter elevernas olika behov. Två lärare går runt till eleverna, sätter sig med dem och stöttar de i deras uppgifter. Vissa elever har dator som hjälpmedel och får stöd när det gäller skrivhjälp.

5.3.2 Analys av observation nr.1

De eleverna som visade större intresse och gick fram till läraren och bad om hjälp har även fått mer stöttning och hjälp av läraren. Läraren upplevde att de var mer engagerade i sitt arbete än elever som var mer passiva eller ropade på läraren och vägrade gå fram för att be om hjälp.

32

Enligt mikro och mesosytemet är det den närmaste omgivningen som formar och påverkar människans utveckling. Här ser man tydligt att för många olika behov resulterar i att eleverna blir för rastlösa med att vänta på hjälp medan två lärare förväntas uppfylla deras behov. Jag skulle säga att elever som har koncentrationssvårigheter och ADHD gynnas inte av att vara inkluderade med många elever i klassen då de får vänta länge med att få hjälp. De klarar inte av t.ex. av att sitta stilla och vänta på sin tur, eleven som har koncentrationssvårigheter har svårt att koncentrera sig på undervisningen när det är en högljudd miljö i klassrummet. Med tanke på att det var så många elever och få lärare upplevde jag att lärarna inte hade tid för att tillgodose alla elevers behov. Många elever fick vänta på sin tur länge och blev rastlösa. De tappade deras fokus på uppgifterna och började prata med sina kamrater. Lärarna i Avramidis & Burdens (2000) undersökning har påpekat vilka saker skulle påverka negativt en lyckad inkludering. Dessa var: antal elever i klassen, bristfälliga resurser, svårt att anpassa undervisningen så att alla elever kan dra nytta av den och olämpliga lärare utan passande kompetens. Här kunde jag se tydligt att lärarna inte räckte till så många elever med så olika behov.

En av eleverna med dyslexi har använt sig av dator som hjälpmedel under lektionens gång. Dator som hjälpmedel har varit till nytta just för att eleven använt sig av programmet ”Word” där programmet strök under eventuella stavfel och underlättade eleven att stava rätt.

”Digitala verktyg kan också vara stöd-/kompensationsverktyg – att kunna använda talsyntes och höra bokstäver och ljud kan hjälpa en elev med språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter att skriva och förstå. Man kan även ha hjälp med stavnings- och grammatikkontroll-funktionen samt synonymfunktionen för att hitta, böja och stava ord då man skriver text. Att få använda digitala verktyg som stöd och kompensation ska vara en självklarhet för elever med språkstörning och läs- och skrivsvårigheter, men förutsätter tillgängliga, fungerande verktyg samt pedagoger som kan lära eleverna att använde dem.” (Aspeflo, 2015, sid.65).

Jag upplevde att lärarna försökte ta hänsyn till elevernas individuella behov när det gäller läs-

och skrivhjälp då de erbjöd datorn som hjälpmedel för att underlätta elevers svårighet med att t.ex. läsa i en bok, ha ett rättstavningsprogram. Om en elev hade svårt med att läsa i en bok kunde han t.ex. läsa på en datorskärm.

” Med rätt hjälp och stöd kan barnen utveckla positiva attityder till läsning trots att förutsättningarna vid en första anblick inte ter sig optimala. Elever som fortfarande håller på att lära sig svenska eller elever som är i behov av stöd med sin läs- och skrivinlärning kan göras delaktiga i klassrumsaktiviteterna och känna tillhörighet i den läsande gemenskapen.” (Sandström & Nilsen, sid 112).

33

5.4 Observation av lektion (nr2)

5.4.1 Inkludering av eleven i engelsklektion (årskurs 8)

Här ingår en elev som har ADHD i en lektion där bara några få elever går. Läraren går igenom punkter på tavlan som eleven ska göra under lektionen, t.ex. frågor på engelska som eleven ska svara på , läsa och översätta text samt frågor att diskutera. Läraren läser en text på engelska och parallellt så ställer hon frågor om vad vissa ord betyder på engelska. Eleven svarar ofta rätt på orden. Sedan läser de om olika viktiga personer och pratar vad de är kända för. Eleven försöker hålla sig koncentrerad på texten även om det verkar vara svårt vissa stunder och börjar tappa fokus. Läraren håller intresset uppe genom att ställa frågor och dra till sig uppmärksamhet när eleven börjar tappa intresse och verkar okoncentrerad Eleven håller händerna på huvudet och försöker rikta uppmärksamheten mot läraren som håller i papper som hon läser. Läsningen går långsamt men går framåt. Kepsen åker på och av under läsningens gång och elever förflyttar sig lite då och då med stolen. Eleven börjar få svårare att sitta stila efter ett tag, cirka femton minuters läsande. Eleven lägger sina ben på stolen framme men håller ändå uppmärksamheten kvar på lärarens frågor. Han börjar vifta på sina egna papper och gör en rulle av dem. Läraren har uppmärksammat att eleven inte orkar sitta länge och säger att eleven kan ta en fem minuters rast efter tjugo minuters lektion. Efter rasten får eleven en dator där han ska skriva en text på engelska. Efter fem minuters rast är det lite lättare att rikta uppmärksamheten mot dator och fortsätta jobba vidare. Eleven lyssnar på musik i hörlurar medan han skriver arbete. Det tillåter läraren så länge han skriver sitt arbete. Efter ett tag kommer läraren och kontrollerar hur långt har eleven kommit i sitt arbete, läraren stöttar och vägleder eleven. Efter fem minuter frågar eleven ”När slutar jag?” . Läraren hänvisar till tiden på tavlan i form av visuellt stöd och eleven fortsätter jobba ett tag till med sin uppgift. När läraren kommer fram till eleven, då påpekar eleven att det bara är tio minuter kvar av lektionen. Eleven verkar trött, ser ut som om han behöver paus igen. Efter ett tag uppmuntrar läraren eleven att inte glömma att spara sitt arbete och att plocka undan efter sig. Eleven plockarundan snabbt efter sig, reser sig och säger ”Hejdå tack för idag”. Läraren stoppar eleven och säger att de ska ha en avslutande diskussion i fem minuter då alla berättar vad de har lärt sig under lektionen. Eleven stannar de sista fem minuterna men de är jobbiga ser man på eleven. Han berättar två saker han lärt sig under lektionen och sedan reser sig och skyndar sig mot dörren.