• No results found

Media, men and eating disorders. a qualitative study of the media factors influence in the sicken of a eating disorder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Media, men and eating disorders. a qualitative study of the media factors influence in the sicken of a eating disorder"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

!

!

!

!

MEDIA, MÄN OCH

ÄTSTÖRNINGAR.

EN KVALITATIV STUDIE AV MEDIAFAKTORNS

PÅVERKAN I INSJUKNANDET AV EN

ÄTSTÖRNING.

!

!

FELICIA DOFSAND

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

(2)

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

Dofsand, F. Media, Män och Ätstörningar. En kvalitativ studie av mediafaktorns påverkan i insjuknandet av en ätstörning. Examensarbete i socialt arbete 15

högskolepoäng. Handledare Hilma Holm. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa

och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015.

!

ASTRAKT

!

Ätstörningar är en sjukdomsgrupp som blir allt vanligare i samhället. En av orsakerna till att sjukdomen ökar är det orealistiska idealet som presenters i media. Mediatrycket blir även mer påtagligt och lättåtkomligt. Idealet medför en ökad missnöjdhet med den egna kroppen och med utseendet som bidrar till ett driv för förändring. Syftet med denna studie är att undersöka om män påverkats av media i samma utsträckning som kvinnor i insjuknandet av en ätstörning. Samt om könet spelar en central roll för vem som drabbas. Av de som drabbas av en ätstörning och söker vård utgörs enbart 10% av män. Kan idealet ha en påverkan till att färre män drabbas? Eller medför de olika föreställningarna kring könen och sjukdomen att män inte inser att se är sjuka, vågar de inte söka hjälp eftersom det anses vara en kvinnosjukdom? Resultatet tyder på att sjukdomen är komplex till sin natur, där inte enbart en mediafaktorn bidrar till att en person drabbas.

!

Nyckelord: Anorexi nervosa, Bulimi nervosa, Genus, Ideal, Könsskillnader, Media, Ätstörning.

!

!

(3)

!

MEDIA, MEN AND EATING

DISORDERS.

A QUALITATIVE STUDY OF THE MEDIA

FACTORS INFLUENCE IN THE SICKEN OF A

EATING DISORDER.

!

!

!

FELICIA DOFSAND

!

!

!

!

!

!

!

!

Dofsand, F. Media, Men and Eating Disorders . A qualitative study of the

mediafactors influence in the sicken of a eating disorder. Degree project in social

work 15 högskolepoäng. Tutor Hilma Holm. Malmö University: Faculty of health

and society, Department of social work, 2015.

!

ABSTRACT

!

Eating disorders are a disease group that is becoming more common in society. One of the reasons that the disease is increasing is the unrealistic ideal that is presented in media. The media-pressure is substantial and accessible. The beauty ideal involve a dissatisfaction of a persons own body and his or hers appearance that will contribute to the drive of change. The purpose of this study is to

investigate if men, as well as women, are influenced by the media-factor in the sicken of an eating disorder. Also if the sex matters and plays a certain role for those who suffer. Only 10 percent of those who are suffering from an eating disorder and that seeks help are men. Can the ideal have an direct affect that less men suffer from this disease? Or can the different expectations of the sexes and of the disease implicate that men don´t realize that they are sick, or that they feel shameful to seek help because eating disorders are known to be a women’s disease? The results implicate that eating disorders is a complex disease and that the media-factor alone does not contribute to sicken or the cause of sickness.

!

Keywords: Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, Eating disorder, Gender, Gender differences, Ideal, Media.

(4)

!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

!

1. INLEDNING……….…..….5 1.2 Syfte……….…………6 1.3 Frågeställningar……….…………6

!

2. BEGREPPSBESKRIVNINGAR……….……..7 2.1 Ätstörning……….………..7 2.2 Anorexi nervosa……….7 2.3 Bulimi nervosa….………..7 2.4 Ätstörning UNS……….7 2.5 BMI……….7 2.6 Kön……….8 2.7 Yrkesverksamma………..8

2.8 Västerländska normer och föreställningar……….8

!

3. METOD………..8 3.1 Metodologisk ansats……….8 3.2 Kvalitativ forskningsansats……….9 3.3 Intervjuguide………10 3.4 Urval………..10 3.5 Datainsamling……….. 11 3.6 Datamaterial analys……….12 3.7 Min forskarroll……….13 3.8 Forskningsetik………..13

!

4. TEORI……….14 4.1 Socialkonstruktivism………14 4.1.1 Kritik……….. 16 4.2 Genusteori………..16 4.2.1 Genusordning………..16 4.2.2 Genuskontrakt..……….. 17 4.2.3 Maskuliniteter..……….. … 17 4.2.4 Kritik……….. …17 4.3 Intersektionalitet……….. 18

!

5. BAKGRUND………..18 5.1 Anorexi nervosa……….18 5.2 Bulimi nervosa……….. 19 5.3 Ätstörning UNS……….19

!

6. TIDIGARE FORSKNING……….20 6.1 Svensk forskning………20 6.1.1 En multifaktionell sjukdom……… 20 6.2 Internationell forskning………22

(5)

6.2.1 Faktorer som påverkar uppkomsten av ätstörningar hos män.……22

6.2.2 Det manliga kroppsidealet………..23

6.2.3 Medias påverkan……….24

6.3 Sammanfattning………..… 24

!

7. RESULTAT OCH ANALYS… ……….25

7.1 Mediafaktorn……….25

7.2 Multifaktionell sjukdom……….. 29

7.3 Kvinnlig sjukdom………..33

7.4 Likheter och skillnader………..…………. 35

7.5 Sammanfattning……….. …36

!

8. DISKUSSION………..…. 37 8.1 Metoddiskussion………..… 37 8.2 Resultatdiskussion………38

!

9. SLUTSATSER……….39

!

10. REFERENSER………41 10.1 Tryckta källor……….41 10.2 Internet artiklar………..42

!

11. BILAGA……….. 43 11.1 Bilaga 1, intervjuguide……….. 43


!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

(6)

1. INLEDNING

!

I dagens västerländska samhälle har tycket från media ökat. I media presenteras bland annat skönhets- och levnadsideal. Hur vi ser ut kan återspegla oss som personer och utseendet blir därmed något vi döms efter. Det har blivit något negativt att vara överviktig. Övervikt har idag en stämpel av lathet och brist på kontroll. Och idag är det snarare ett ideal om att vara sund som tar ledningen, något som utvecklats till och förespråkas som en livsstil (Meurling, 2003). Samhället har även blivit allt mer individualiserat och lägger allt större fokus på den enskilda individens förmåga att vara självständig, ta hand om sig själv och att det är denne som ska ha förmågan att manipulera och forma den egna kroppen. Medan sundhetsidealet förespråkar hur vi ska se ut, göra eller vara för att kunna platsa in i ett större sammanhang. Att anamma idealet som livsstil ses som en investering i den egna kroppen och därmed även i hälsan. Där investeringen belönar personen med en smal eller vältränad kropp som uttrycker skönhet, kontroll, framgång och lycka (Qvortrup, 2003).

!

Media har en stor påverkan för att detta ideal har blivit så framträdande och är något som allt fler människor eftersträvar. Och visst kan det vara bra att följa ett ideal som gör oss friskare. Men blir verkligen alla friskare? Och är verkligen en smal eller vältränad kropp det samma som att vara lycklig? Det har visats att allt fler människor påverkas av media och det skönhetsideal som framförallt återfinns i det västerländska samhället. Påverkan kan ske på både ett medvetet och

omedvetet plan då vi ständigt matas av idealet. Detta har även medfört att antalet personer som drabbas av en ätstörning har ökat. Ätstörningar är en multifaktoriell sjukdom och därmed väldigt komplex (Thurfjell, 2003). Det krävs en påverkan inom flera faktorer för att drabbas av sjukdomen. Sådana faktorer kan bland annat vara lågt självförtroende, låg självkänsla, höga prestationskrav, mobbning eller att ha blivit utsatt för olika former av övergrepp eller trauma. Man kan även urskilja vissa riskgrupper som har en ökad risk att drabbas. Men bland dessa faktorer är media oftast en faktor som framstår som en gemensam nämnare hos de flesta drabbade. Där media ständigt reproducerar bilden av hur man ska se ut för att vara exempelvis; framgångsrik, snygg och accepterad. Bilden som framställs för kvinnor talar för en smal kroppsbyggnad och bilden för män, som en vältränad och muskulös kropp (Ålgars, 2012). Bantning eller så kallade livsstilsförändringar är för många en inkörsport till att utveckla en ätstörning. Eftersom samhället ständigt förespråkar idealet och hur bra det är att vara sund kan det urskiljas ett samband till varför antalet som insjuknar i en ätstörning har ökat (Glant, 2010). Med det sagt betyder det inte att alla människor som påverkas av media kommer utveckla en ätstörning, då hade så gott som hela befolkningen insjuknat. Dock finns det personer som kan räkna in flera faktorer i livet som påverkar och som kan förklara varför dessa har en större sårbarhet (Ålgars, 2012).

!

På Kunskapscentrum för Ätstörningars (KÄTS) hemsida förklaras medias och idealens påverkan på friska (icke-ätstörda) ungdomar och hur det påverkar deras självkänsla. Bland ungdomarna, som var en grupp av både killar och tjejer runt 15 års ålder, svarade 60-70% att de var missnöjda med den egna kroppen. Vilket för mig är en väldigt skrämmande siffra och som talar för hur farligt ideal kan vara

(7)

och hur det kan påverka självkänslan, men även driva människor till förändring och därmed öka risken för att fler drabbas av en ätstörning (KÄTS, 2013).

!

Forskningen talar för att det finns likheter mellan könen och de andra faktorerna. Däremot ser medias bild av den kvinnliga respektive manliga kroppen väldigt olika ut och därmed även idealen. Det finns en större allmän förståelse för varför fler kvinnor drabbas av en ätstörning då pressen från media talar för en slank kropp och kvinnorna på så vis är ute efter någon form av viktnedgång. Medan männen kan delas in i två grupper, de som vill gå ner i vikt efter att ha varit överviktiga och de som vill gå upp i vikt och då öka i muskelmassa. I båda grupperna är målet med en viktnedgång alternativt en viktökning att i slutändan erhålla en vältränad och muskulös kropp (KÄTS, 2013).

!

Mörkertalet bland personer med ätstörningar anses enligt forskare vara stort, speciellt bland män. Av Sveriges befolkning uppskattas det att cirka 1-2 procent drabbas och söker vård. Bland dem som drabbas anses riskåldern vara mellan 13-30 år, men så klart drabbas även yngre och äldre personer. Sjukdomen har länge betraktats som en kvinnlig sjukdom och det uppskattas, som nämnts ovan, att mörkertalet bland män vara större. Av de personer som drabbas av en

ätstörning, och som söker sig till behandling, är cirka 90 procent kvinnor och 10 procent män (KÄTS, 2014).

!

Faktorerna som har visat sig utgöra en stor påverkan i utvecklades av en

ätstörning har påvisats vara liknande hos både män och kvinnor. Hur kommer det sig ändå att statistiken talar för att färre män drabbas och söker vård? Sjukdomen med dess olika sårbarhetsfaktorer gör den komplex då det inte går att säga på förhand vem som kommer drabbas och av vilken orsak. Men med tanke på hur media framställer idealen på könen så olika fann jag mig frågandes och nyfiken på om den faktorn har en betydande roll i insjuknandet. Kan de olika idealen vara avgörande när handlar om vem som drabbas? (KÄTS, 2013).

!

1.2 Syfte

Ätstörningar ses som en multifaktoriell sjukdom och jag vill lyfta faktorn av medias påverkan och det skönhetsideal som presenteras i västvärlden. Syftet med denna studie är att undersöka, ur ett genusperspektiv, vad yrkesverksamma inom ätstörningsvården har för erfarenheter kring om män som drabbas av en ätstörning påverkas av media. Detta med tanke på att idealet för män inte förespråkar

slankhet utan muskler, något som skiljer sig nämnvärt ifrån kvinnornas idealbild.

!

1.3 Frågeställningar

!

1. Upplever yrkesverksamma inom ätstörningsvården att kön spelar en central roll i vem som drabbas?

!

2. Upplever yrkesverksamma att män påverkas på ett annat sätt än kvinnor av media i utvecklandet eller vidmakthållandet av en ätstörning?

!

!

(8)

2. BEGREPPSBESKRIVNINGAR

Nedan följer beskrivningar av de begrepp som kommer finnas med i studien. Detta för att du som läsare lättare ska kunna förstå innebörden av begreppen och hur de används i denna studie.

2.1 Ätstörning

Denna studie kommer belysa tre olika ätstörningsdiagnoser; Anorexia nervosa,

Bulimia nervosa och Ätstörning UNS (utan närmare specifikation) som

diagnostiseras efter DSM-V. Jag kommer därmed inte att fokusera på

ätstörningsdiagnosen BED som står för Binge eating disorder och som förklaras som hetsätningsstörning utan kompensation. DSM står för Diagnostic and

Statistical Manual of Mental Disorders som översätts till Diagnostisk och statistisk handbok om psykiska störningar på svenska. Den romerska siffran fem

som står efter DSM visar på att det är den senaste versionen av handboken. I DSM-V presenteras olika kriterier för de olika ätstörningarna som specificeras nedan i bakgrundsavsnittet. Kortfattat sammanfattas respektive sjukdom nedan för att du som läsare ska inblick i de olika diagnoserna (Wentz, 2013).

!

2.2 Anorexi nervosa

Anorexi nervosa brukar kännetecknas av en snedvriden kroppsuppfattning med önskan att gå ner i vikt trots att personen i fråga har en smal och avmagrad kropp. Den drabbade har en rädsla för att gå upp i vikt och är därmed viktfobiskt. Det betecknas som en psykisk sjudom och det finns ofta en förnekelse i allvaret av vad sjukdomen innebär och i vad svält kan orsaka för skador på kroppen. Sjukdomen kan yttra sig enligt två olika kategorier. Den första kategorin innefattar enbart självsvält medan den andra kategorin belyser personer som försätter sig i självsvält men som även har ett kompensatoriskt beteende (Glant, 2010). !

!

2.3 Bulimia nervosa

Det behöver inte synas på personen att den är drabbas av sjukdomen då de som oftast erhåller en kroppsvikt inom normalintervallet. Bulimi nervosa kännetecknas istället av att den drabbade hetsäter stora mängder mat på kort tid för att sedan tillhandahålla ett kompensatoriskt beteende som exempelvis framkallande av kräkningar eller överdriven motion (Glant, 2010). Hetsätningarna och det

kompensatoriska beteendet ska förekomma en gång per vecka under tre månaders tid för att personen i fråga ska diagnostiseras med sjukdomen (Wentz, 2013).

2.4 Ätstörning UNS

Ätstörning UNS kan sammanfattas som en diagnos som tillfaller personer som inte uppfyller samtliga krav för att diagnostiseras med Anorexi nervosa eller Bulimi nervosa. En mer ingående beskrivning och exempel presenteras i bakgrundsavsnittet (Glant, 2010).

2.5 BMI

BMI står för Body Mass Index och är ett verktyg som bland annat används för att bedöma svårighetsgraden på Anorexi nervosa. För att räkna ut BMI tar man sin vikt i kilo, multiplicerar sin längd med sin längd i meter och dividerar sedan

(9)

vikten med längstalet. Exempelvis 60 kg / (1,60 m X 1,60 m) = BMI 23,4. BMI värdet delas in i fyra olika nivåer; undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Där undervikt är om man får ett värde under 18,5, normalvikt ligger mellan 18,5-24,9, övervikt ligger mellan 25-29,9 och fetma är ett värde på 30 eller mer

(Vårdguiden-1177)

2.6 Kön

Jag utgår dock ifrån genusteori som förklarar könen som socialt konstruerade, alltså genus. Där det manliga och kvinnliga är konstruktioner av kön som upprätthålls och reproduceras genom olika tillskrivelser och föreställningar. Föreställningar som de båda könen förväntas leva upp till (Mattson, 2010).

2.7 Yrkesverksamma

Med yrkesverksamma syftar jag till personer som arbetar inom ätstörningsvården och som har olika erfarenheter av ätstörningar. Som exempelvis behandlare, terapeut, läkare, forskare eller verksamhetschef.

!

2.8 Västerländska normer och föreställningar

I studien utgår jag från västerländska normerna och föreställningarna om könen och hur de tillskrivs skönhet. Dessa innefattar ett ideal av att vara sund, vårda sitt yttre såväl som sitt inre och vara vältränad. Skillnaderna mellan könen är att kvinnor ska eftersträva att vara slanka medan männen ska eftersträva att vara muskulösa. Inom dessa normer tillskrivs även ätstörningar som en kvinnlig

sjukdom och där mörkertalet bland manliga drabbade kan förklaras med skam och okunskap (Olivardia m.fl., 2004, Strother m.fl., 2012).

!

3. METOD

I detta avsnitt kommer jag att förklara vilken metodologisk ansats jag valt för studien, den kvalitativa forskningsansatsen, mitt tillvägagångssätt för att skaffa material till studien, hur materialet har analyserats, min forskarroll, studiens tillförlitlighet samt forskningsetik.

!

3.1 Metodologisk ansats

Syftet med min studie är att jag vill undersöka en av faktorerna bakom varför människor drabbas av ätstörningar. Faktorn jag valt att undersöka är medias påverkan och det skönhetsideal som presenteras i västvärlden. Jag ska ur ett genusperspektiv redogöra för vad yrkesverksamma inom ätstörningsvården har för erfarenheter kring om män som drabbas av en ätstörning påverkas av media. Detta med tanke på att idealet för män inte förespråkar slankhet utan muskler och skiljer sig nämnvärt ifrån idealet för kvinnor.

För att genomföra studien och besvara mitt syfte och mina frågeställningar valde jag att använda en kvalitativ forskningsansats. Den kvalitativa forskningsansatsen används oftast i ett utforskande forskningsintresse, där forskaren har som mål att söka, för denne, ny kunskap inom ett område. Jag hade sedan tidigare endast en

(10)

begränsad kunskap om ätstörningar men en stor nyfikenhet till att lära mig mer. Genom en kvalitativ forskningsansats hade jag som förhoppning att få en bredare kunskap inom forskningsämnet (Rosengren & Arvidson, 2002) . Detta gjordes genom fyra riktade öppna intervjuer (Lantz, 2013).

3.2 Kvalitativ forskningsansats

Rosengren & Arvidson (2002) förklarar att i det utforskande forskningsintresset beskrivs målet vara att låta verkligheten hjälpa till att skapa nya begrepp och variabler, detta med tanke på forskarens begränsade kunskap i ämnet. Forskaren bör då inte låta mätningsprocessen vara den styrande faktorn. Det utforskande forskningsintresset brukar innebära en kvalitativ forskningsansats och

datainsamlingen består därmed inte av siffror utan av observationer och intervjuer. I det kvalitativa forskningsintresset används intervjuguiden, observationsprotokoll och citat från respondenterna för att styrka datan i studien. Eftersom det inte finns någon direkt möjlighet att mäta den kvalitativa datan kan det vara svårt att uppnå en hög validitet eller reliabilitet. Validitet hänvisar till studiens giltigheten och reliabilitet hänvisar till studiens tillförlitlighet. Det som skulle kunna tänkas öka en kvalitativ studies tillförlitlighet är de citat som presenteras, som är en direkt avspegling av respondentens syn på forskningsämnet, deras kunskap och erfarenhet (Rosengren & Arvidson, 2002).

Min datainsamling, försökte jag hålla så öppen som möjligt då jag inte hade någon större kunskap om ämnet. Den kom att utgöras av intervjuer med

yrkesverksamma inom ätstörningsvården i Stockholms län. Dessa intervjuer vara riktade öppna, vilket innebär att jag försökte utveckla ett samtal med mina respondenter för att få inblick i ämnet genom deras erfarenheter. Detta gjordes med hjälp av en öppen struktur som inriktades på olika teman, teman som jag hade till avsikt att få med för att kunna bevara mitt syfte och mina

frågeställningar. Den riktade öppna intervjun används som oftast i kvalitativa studier som har till avsikt att utforska ett ämne som intervjupersonen eller forskaren har begränsad kunskap om. En riktad öppen intervju ger forskaren en ökad subjektiv förståelse för hur respondenten upplever sin värld och sina erfarenheter inom området. En sådan intervju är som oftast kontextuellt bestämd då den specificeras på ett område eller ett fenomen som respondenten har kunskap inom (Lantz, 2013).

Under en intervju är det viktigt att vara observant på om en intervjuareffekt uppstår. Intervjuareffekten innebär kortfattat att intervjuaren och respondenten kan påverka varandra. Svaren kan besvaras på ett vis som respondenten tror att intervjuaren önskar, vilket kan minska tillförlitligheten. På samma vis kan

intervjuaren tolka det respondenten uppger på ett felaktigt vis. Det kan därför vara bra att sammanfatta vad respondenter sagt för att säkerställa att allt uppfattats rätt. Under en intervju kan det därmed vara viktigt att vara observant på om så sådan situation skulle uppstå och försöka avleda den. Kunskapen om sådana fenomen minskar risken för att de fortlöper och minskar därmed även risken för att studien inte blir tillförlitlig (Lantz, 2013).

!

!

(11)

3.3 Intervjuguide

I början av av studien och när jag hade formulerat min forskningsfråga, mitt syfte och mina frågeställningar, sökte jag efter relevant litteratur och tidigare forskning i ämnet. Informationssökningen gjordes på internet och på bibliotek och gav mig en grund som hjälpte till att formulera och färdigställa min intervjuguide.

Intervjuguiden består av tolv riktade öppna frågor (se bilaga 1). Jag valde att använda mig av riktade öppna frågor eftersom de ger respondenten möjlighet att besvara frågorna från sitt perspektiv och med sina erfarenheter. Det medför även en ökad flexibilitet och förhoppningsvis även en djupare förståelse. De riktade öppna frågorna innefattar olika teman som jag ville lyfta fram under intervjun och fungerade som en mall. Utifrån mina tema ställde jag följdfrågor för att få en djupare och mer specifik kunskap inom vissa områden (Lantz, 2013).

!

3.4 Urval

Rosengren & Arvidson (2002) menar att det finns olika principer i hur man som forskare väljer vad eller vilka personer som ska ingå i datamaterialet. Eftersom jag valde att göra en studie med kvalitativ ansats inom det utforskande

forskningsintresset var det av vikt att jag valde respondenter som kunde bidra med mycket kunskap då jag hade relativt lite kunskap i ämnet. Principen var den att jag borde välja informationsrika källor från vilka jag samlade in mitt datamaterial. Respondenterna valdes genom en så kallad strategisk selektion för att få en så stor variation som möjligt och på så vis även undvika att uppnå informationsmättnad. För att avgöra hur vi ska få den bästa informationen och med störst variation menar Rosengren & Arvidson (2002) att det finns två principiella vägar att gå. Genom en sociologisk syn på grundläggande egenskaper så som; utbildning, social bakgrund, kön, ålder och så vidare, eller genom individers

ställningstagande, handlingar eller tidigare uttalande. Där den senare principen endast är möjlig i vissa frågor (Rosengren & Arvidson, 2002).


I denna studien valde jag att utgå från den första principen och respondenterna i fråga är personer med olika utbildningsbakgrund, olika kön och som har olika erfarenheter av ätstörningar. Jag valde att utföra fyra intervjuer och kontaktade mina respondenter via mail för att avtala tid. Jag inledde mailen med en presentation av mig som forskare och syftet med min studie. Samtliga

respondenter är yrkesverksamma inom Stockholms län. Jag valde att göra mitt urval i Stockholms län då jag är bosatt i staden och har haft kontakt med olika avdelningar inom ätstörningsvården genom min praktikperiod på

Socionomprogrammet på Malmö Högskola. 


Det finns både för- och nackdelar med att använda sig av den förstnämnda urvalsprincipen. Fördelar är att man som forskare aktivt kan välja vem man ska intervjua och hur stor variationsvidd det ska finnas mellan respondenterna. Jag kunde på detta vis få en mer djupgående kunskap om mina respondenters syn på ätstörningar. Däremot kan ett sådant selektivt urval medföra en snedvriden bild av en större population och studien blir därmed inte särskilt omfattande eller

applicerbar för en större grupp och kan inte generaliseras. Det kan därmed bli svårt att få en korrekt bild av vad orsaken är till att män drabbas av ätstörningar, med tanke på de normer och ideal som finns i samhället, eftersom studien är begränsad till ett fåtal respondenter i Stockholmsområdet. Dock ansåg jag att

(12)

denna urvalsprincip passade till min studies karaktär och omfattning, särskilt med tanke på vilka begränsade resurser, både ekonomiska och tidsmässiga, jag hade att tillgå. Jag har som förhoppning att min studie kan väcka ett intresse för fortsatt och mer omfattande forskning inom de mer djupgående forskningsintressena (Rosengren & Arvidson, 2002, Aspers, 2007).

3.5 Datainsamling

Som nämndes ovan kontaktade jag mina respondenter via mail och där jag presenterade mig själv som forskare och syftet med min studie. När jag fick svar avtalades en tid och plats för när och var intervjun skulle äga rum. De fick då även ta del av min intervjuguide för att kunna få en överblick och förbereda sig på vad intervjun skulle ta upp för teman. Jag ville utföra personliga intervjuer och

föreslog att jag kunde ta mig till dem och till deras arbetsplatser. På så vis fick jag möjligheten att observera respondenternas kroppsspråk och omgivning, till

skillnad från en telefonintervju där jag hade riskerat att gå miste om visuell information (Kvale & Brickmann, 2009).

Jag fick möjligheten att intervjua fyra personer, alla med olika utbildning och yrkesuppgifter, som arbetar inom ätstörningsvården och psykiatrin. Samtliga respondenters namn är fiktiva, detta för att avidentifiera dem. I den första

intervjun fick jag ta del av information från respondenten Josefine. Honhar sedan flera år tillbaka arbetat inom psykiatrin men arbetar idag som behandlare på en klinik som specialiserar sig på ätstörningsvård. Den andra respondenten, Frida, är utbildad barnläkare och barnpsykiatriker och arbetar som överläkare och

medicinskt ansvarig på en ätstörningsklinik. Björn är min tredje respondent och han arbetar halvtid på en ätstörningsklinik i Stockholms län som forskning- och utvecklingssamordnare. Han ser till att driva forskningsfrågorna framåt och för att tillförsäkra att klinikens behandlingsprogram är evidensbaserat samt att de arbetar enligt den senaste forskningen. Resterande halvtidstjänst arbetar han som forskare och driver en egen forskningsstudie om ätstörningar. Emilia är min fjärde

respondent och hon har arbetat inom ätstörningsvärden sedan 2006 och arbetar idag som enhetschef för en ätstörningsklinik.

I början av varje intervjutillfälle presenterade jag mig själv som forskare, studiens syfte och tillförsäkrade mig om att respondenterna blev införstådda med de etiska kraven (Vetenskapsrådet, 2011). Enligt Kvale och Brickmann (2009) kan detta bidra till att respondenterna blir avslappnade. Genom att ställa följdfrågor blev stämningen vid intervjun något mer avslappnad och jag fick möjlighet att följa upp och fördjupa ämnet från originalfrågan. Vid intervjuerna satt jag och

respondenten i närhet till varandra och på samma höjdnivå (Kvale & Brickmann, 2009). Efter att ha gått igenom ett tema försökte jag sammanfatta vad

respondenten berättat, detta för att få en smidigare övergång från ett tema till ett annat samt att jag kunde få möjlighet att se om jag förstått allt korrekt eller om något behövde förtydligas (Lantz, 2013). Jag använde mig av en diktafon för att spela in det som sades under intervjun, detta efter att inhämtat samtycke från respondenterna. Genom att använda mig av en diktafon kunde jag som intervjuare koncentrera mig på ämnet, informationen som respondenterna gav och att föra intervjun framåt istället för att upptaget anteckna allt som sades. Observation och ljudupptagning underlättade för mig som forskare att uppfatta olika känslor eller

(13)

attityder som uttrycks i form av olika betoningar och tonlägen. Det gav mig även möjligheten att lyssna på intervjuerna flera gånger (Lantz, 2013). Samtliga intervjuer tog cirka 45 minuter.

Under en intervju är det viktigt att forskaren och respondenten försöker hitta ett samspel. Hur väl samspelet fungerar kommer att påverka känslan och stämningen under intervjun. Forskaren och respondenten har olika roller under intervjun, något som kan påverka stämningen och som kan behövas tas hänsyn till. Jag har sedan tidigare haft kontakt med några av mina respondenter då jag som student träffade dem under en praktikperiod. Eftersom jag redan hade en etablerad relation till vissa av mina respondenter kändes intervjuerna avslappnade och naturliga. Dock var rollkonstellationen något annorlunda då jag tidigare träffat dem i rollen som praktikant och fick nu chansen att träffa dem i rollen som forskare och intervjuare.

Efter intervjuerna förde jag fältanteckningar som innefattade mina observationer, vilka intryck jag fick och om det hände något särskilt. Fältanteckningar kan i efterhand ge forskaren en känsla för hur intervjun gick. Men även bidra med nya infallsvinklar då det läses några dagar efter intervjutillfället. Fältanteckningarna kan ge en forskare möjligheten att röra sig fram och tillbaka i

datainsamlingsprocessen, vilket enligt Aspers (2007), medför en djupare insikt i vad som kan behövas lyftas eller uppmärksammas mer. Därefter transkriberade jag varje intervju för sig. Transkriberingen har till syfte att producera text som sedan kan ligga som grund och underlag för själva analysen samt för att få fram citat som kan ge studien en ökad tillförlitlighet. Mitt transkriberade material och mina fältanteckningar utgör grunden för mitt insamlade datamaterial (Aspers, 2007). En del av analysen görs samtidigt som intervjuerna transkriberas och om något var oklart kunde jag när som helst lyssna på det insamlade materialet igen för att få en klarare bild av vad som sades (Kvale & Brinkmann, 2009)

3.6 Datamaterial analys

I kvalitativa studier kan man inte fokusera på numeriskt angivna och statistiska mått för att genomföra en analys. Istället får man ställa sig frågan om den

kunskapen man fått in kan tillskrivas vissa kvaliteter (egenskaper) eller ej, då man utgår från samlad text (Rosengren & Arvidson, 2002, Aspers, 2007) Analysen ger forskaren möjligheten att se forskningsämnet ur ett annat perspektiv, som i sin tur kan utvecklas till en ny kunskap. Analys av mitt datamaterial gav mig en djupare insikt i mitt ämne och min studie. I analysen bekräftades att den teori som valdes var lämplig och att den var applicerbar på mitt empiriska material (Aspers, 2007). För studien har jag valt en tematisk analys, som är en analys metod som är

fördelaktig i kvalitativa studier. Den tematiska analysen innebär att man försöker ta ut och identifiera mönster i det empiriska materialet som ligger till grund för studien. För att använda sig av en tematisk analys behövs ingen egentlig förkunskap om olika teorier, dock har jag valt att ha teorierna i åtanke när jag utförde tematiseringen. Alltså kan en tematisk analys genomföras enbart med hjälp av empiri alternativt med hjälp av empiri och teori. Analysmetoden är bred och kan tillämpas på flera olika sorters forskningsfrågor. Frågor som har till syfte att bevara en responsens uppfattning och erfarenhet eller hur olika fenomen är

(14)

konstruerade inom en viss kontext. Empirin som ska analyseras kan bestå av observationer, publiceringar i media och transkriberingar från intervjuer. I min studie har jag samlat in data och empiri genom riktade öppna intervjuer med personer som är yrkesverksamma inom ätstörningsvården. Från mina intervjuer fick jag datamaterial i form av transkriberingar, från vilka min tematiska analys utgick ifrån (Clarke & Braun, 2013).

Clarke och Braun (2013) skriver om sex steg för en tematisk analys. Det första steget innefattar vikten av att läsa in den data som samlats in och göra sig

införstådd i vad som kommer fram. Jag har läst igenom mina transkriberade texter flertalet gånger för att få en djupare förståelse för vad som framkommer. Under tiden som jag läste igenom min data kunde jag urskilja och markera viktiga delar som lyfte i forskningsfråga ur ett brett perspektiv. Denna del benämns som kodning, och beskrivs som den andra punkten i en tematisk analys. Den tredje punkten innefattar sökandet av teman. Då jag i mitt datamaterial sökte efter mönster i datan som var relevanta för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. De teman jag fann kunde tillsammans med kodningar

sammanställas och därefter utvärderas. Utvärderandet av temana och koderna omfattas av den fjärde punkten av den tematiska analysen. Här fick jag möjlighet att kontrollera vilka teman som var mest framträdande och relevanta för min studie. Här kan det även vara möjligt för forskaren att dela på teman för att få två undergrupper alternativt att sammanföra två snarlika teman till ett mer

omfattande. Den femte punkten som artikeln tar upp är att definiera och namnge alla teman för att sedan komma in på den slutliga punkten som innefattar själva skrivandet av analysen (Clarke & Braun, 2013).

3.7 Min forskarroll

Under studiens gång har jag hållit en professionell distans och försökt vara så objektiv som möjligt i mötet med mina respondenter, detta för att inte försöka påverka intervjun. Det går dock aldrig att vara helt objektiv i mötet med andra vilket är viktigt att ha i åtanke. Jag har under intervjuerna försökt hålla personliga intressen utanför och istället fokuserat på studiens syfte och frågeställningar. Samtidigt har jag visat förståelse och nyfikenhet i det mina respondenter berättat, detta för att bättre kunna förstå och återge vad de sagt. Som jag nämnt ovan har jag varit i kontakt med några av mina respondenter sedan tidigare då jag

praktiserat på olika avdelningar inom ätstörningsvården. Jag tror att min relation till dem kan ha påverkat min forskarroll på så vis att intervjuerna har känts mer avslappnade. Jag anser inte att det påverkat tillförlitligheten i min studie då de precis som jag agerat professionellt vid intervjutillfället (Lantz, 2013).

3.8 Forskningsetik

Genom hela studien har jag tagit hänsyn till fyra olika krav som presenteras i Vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Principerna fungerar som riktlinjer för forskningsprojekt inom humanoria och

samhällsvetenskap.

Det första kravet, informationskravet, kan sammanfattas kortfattat som forskarens skyldighet att informera sina respondenter om studiens syfte, om frivilligheten att

(15)

ingå i studien och deras rättighet att när som helst ha möjlighet att avbryta sin medverkan i studien samt tillbaka kalla den information som de lämnat. Vid varje intervjutillfälle valde jag att inleda intervjun med att förklara ovanstående punkter av syfte och frivillighet. Samtidigt kunde jag inhämta respondentens muntliga samtycke till att medverka i studien och på så vis kunde jag även tillförsäkra det andra kravet, samtyckeskravet, som grundas på respondenternas egna rätt att besluta om de vill ingå i studien. Eftersom samtliga av mina respondenter är myndiga behövde jag inte inhämta något samtycke från någon vårdnadshavare. Ett sådant samtycke är nödvändigt vid intervjuer med personer under 18 år. Det tredje kravet, nyttjandekravet, innefattas av att den information som samlas in till studien enbart får användas till forskningens ändamål. Vid intervjutillfället informerade jag mina respondenter om nyttjandekravet samt att de uppgifter som lämnades skulle behandlas konfidentiellt vilket innefattar det fjärde kravet, konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2011) Syftet med konfidentialitet är att respondenterna inte ska kunna identifieras, detta för att skydda dem vid

redovisning av studiens insamlade material och resultat. Jag har valt att använda mig av fiktiva namn på mina respondenter samt inte namnge deras arbetsplatser. Beskrivningarna av dem är kortfattade för att tillförsäkra avidentifiering (Kvale & Brinkmann, 2009).

!

4. TEORI

I detta avsnitt kommer mina val av teorier att presenteras tillsammans med några av deras tillhörande begrepp. Aspers (2007) beskriver teorin som ett redskap som hjälper till att styra studien och besvara dess syfte och frågeställningar. Teorin underlättar för forskaren att välja vad som ska studeras i det insamlade

datamaterialet samtidigt som den hjälper till att förklara empirin. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att använda mig av

socialkonstruktivistisk teori, genusteori och ett intersektionellt perspektiv, som förklaras närmare nedan (Aspers, 2007).

4.1 Socialkonstruktivism

Barlebo-Wennerberg (2001) förklarar att det kan urskiljas två olika drag i varför socialkonstruktivismen fick en sådan genomslagskraft när den kom. Delvis för att det var ett nytt synsätt som skiljde sig från de tidigare ismerna och synsätten. Men även att socialkonstruktivismen utgörs av ett kritisk perspektiv som avmaskerar verkligheten. Att avmaskera verkligheten innebär att det naturliga inte behöver vara sant utan bestå av en illusion som egentligen är socialt konstruerat. På så vis ifrågasätter socialkonstruktivismen verkligheten och menar att den samt att våra handlingar är något som skapas genom bland annat social interaktion. Alltså är upplevelsen av verkligheten en produkt av olika sociala konstruktioner. Dessa konstruktioner kan se olika ut i olika kulturer och tidsrum och är därmed kontext bundna och föränderliga över tid. Barlebo-Wenneberg (2001) beskriver ett exempel på detta. Exemplet tar upp hur olika kulturer definierar och förstår ordet sorg. Sorg kan i en kultur förknippas med tårar medan en annan uttrycker det med skrik och slag. Vilket tyder på att definitionen av sorg ser olika ut beroende på var man befinner sig vilket också tyder på att sorg är en social konstruktion och inte något naturligt. Socialkonstruktivister menar att den kunskap som vi har erhåller

(16)

vi genom språket. Språket i sig ses även vara en social konstruktion och eftersom språket är konstruerat är även den kunskapen som språket förmedlar en

konstruktion.

!

Vidare förklarar Barlebo-Wenneberg (2001) att socialkonstruktivismen kan precis som flera andra teorier kan delas in i olika grader av radikalitet. Han beskriver fyra grader av teorin och jag har valt att fokusera på den som han benämner

Socialkonstruktivism II och som tillämpar ett kritiskt synsätt på våra olika

handlingsmönster och sociala situationer. Det är en gren inom

socialkonstruktivismen som försöker svara på hur det sociala fungerar och är uppbyggt samt hur det skapas och återskapas. Där denna process förklaras som omedveten och kontinuerlig. För att tydliggöra teorin presenterar Barlebo-Wenneberg (2001) Berger och Luckmans tresidiga teoretiska modell. Modellen består av tre centrala påståenden och tre begrepp. Det första påståendet är att

samhället är en mänsklig produkt. Det andra påståendet är att samhället utgörs av en objektiv verklighet. Och det tredje och sista förklaras som att människan är en social produkt. De tre begreppen som kopplas samman med dessa påståenden är; objektivering, internalisering och externalisering (Barlebo-Wenneberg, 2001).

!

Genom den teoretiska modellen förklaras det att människan har en förmåga att skapa vanor. Vanorna medför att individen börjar utföra saker per automatik, rutiner skapas och individen behöver inte reflektera över varför rutinen finns. Dessa rutiner sprids sedan från en individuell nivå till en samhällelig nivå. Barlebo-Wenneberg (2001) förklarar det som ringar på vattnet. Rutinerna anammas av andra individer och samhället. Samhället är på så vis en mänsklig produkt som skapats. Något som förklaras genom begreppet externalisering. Exempel på detta är att bära svart på en begravning anses vara normen. Dessa vanor och rutiner kan också liknas med olika trender som sveper in genom samhället (Barlebo-Wenneberg, 2001). Eftersom flera av dessa rutiner

externaliserats och har blivit ett med samhället läggs det ingen större vikt i att reflektera över varför rutinen ser ut som den gör. Vilket medför en objektiv syn av verkligheten och samhället, vilket kopplas samman med begreppet objektivering. Varpå socialkonstruktivismen ifrågasätter sådana rutiner som uppfattas som naturliga för att avslöja dem till att vara sociala konstruktioner. Eftersom dessa rutiner ständigt lärs in, internaliseras, genom den inlärningsprocess som uppväxten består av, uppfattas dem som naturliga. Då människan lär ut dessa rutiner till kommande generationer kommer även rutinerna att reproduceras. Verkligheten blir därmed vad människan gör den till. Den skapas genom reproduktionen av vanor, rutiner och erfarenheter. Vilket tyder på att det är en social konstruktion där konstruktionen är föränderlig över tid då den är kontextbunden till sociala och kulturella samband. På så vis kan exempelvis bilden av vad som anses vara kvinnligt och manligt förändrats under historiens gång. Socialkonstruktivismen tydliggör dessa samband och ifrågasätter de rutiner som uppfattas som naturliga och verkliga (Barlebo-Wenneberg, 2001). Den medför en ökad medvetenhet och ett kritiskt tänkande kring vad som betraktas som verkligt och naturligt (Hacking, 2000)

!

!

(17)

4.1.1 Kritik

Precis som till de flesta teorier har det även riktats kritik mot

socialkontruktivismen. En sådan kritik är delvis att teorin inte tar hänsyn till det faktiska naturliga eftersom verkligheten ständigt ifrågasätts. Man tycks aldrig kunna finna verklighetens sanna essens då den ständigt ifrågasätts. Det finns inget slut för vad som kan vara en social konstruktion. Vilket medför en risk att

distanseras sig från verkligheten och endast erkänna den som en illusion då allt runt om kring oss betraktas som konstruktioner. (Barlebo-Wenneberg, 2001). Det är viktigt att känna till kritiken när teorin används. Jag anser att delar av

verkligheten kan uppfattas och vara en illusion samtidigt som det naturliga finns. Det ena behöver inte utesluta det andra och jag har därmed studerat mitt

forskningsämne med vetskap om både sociala konstruktioner och naturliga ting och fenomen.

4.2 Genusteori

Genusbegreppet återfinns inom feminismen och förklarar könen som socialt konstruerade. Genusteorin, har i likhet med socialkonstruktivismen, en

utgångspunkt i att handlingsmönster och sociala situationer är socialt konstruerade och därmed även könen. Teorin bidrar till en förståelse för hur könen görs, eller med andra ord hur könen produceras och reproduceras. I förståelsen kring hur könen görs finns även en förståelse till hur könen hålls isär och producerar

manlighet respektive kvinnlighet. Isärhållandet medför en ojämlik maktfördelning med kvinnan som underordnad mannen (Hirdman, 2007). Eftersom könet ses som en social konstruktion kan bilden av vad som anses vara manligt respektive kvinnligt skilja sig åt i olika delar av världen. Dock anses alltid mannen utgöra normen vara överordnad kvinnan (Öhman, 2009).

!

Ordet genus används för att förklara människans sociala kön. I genusteorin tas det ingen större, näst intill igen, hänsyn till det biologiska könet eftersom teorin utgår ifrån att könet är socialt konstruerat. Dock lyfter teoretiker som Yvonne Hirdman (2007) och Raewyn Connell (2009) upp vikten av att nämna att det biologiska könet då det medför anatomiska skillnader mellan män och kvinnor, inte minst i fortplantningssyftet. Samtidigt som det ligger som grund för hur det sociala könet kan kategoriseras och jämföras med hjälp av dikotomier. Dessa olikheter och dikotomier medför att könen hålls isär och på så vis reproduceras ständigt

genusordningen. Genusordningen kommer förklaras närmare längre ned i texten.

!

Genusteorin erhåller, i likhet med det flesta teorier, olika discipliner eller grader av radikalitet. Vissa teoretiker menar att det biologiska könet inte existerar, medan andra antyder att det finns vissa anatomiska skillnader mellan män och kvinnor men att könet främst består av en konstruktion. Inom teorins olika discipliner finns det flertal olika begrepp. För att besvara studiens syfte och frågeställningar, samt förtydliga min presentation av empirin har jag valt att utgå ifrån Hirdmans (2007) begrepp om Genusordning och Genuskontrakt samt från Connells (2009) begrepp om Maskuliniteter.

!

4.2.1 Genusordning

Genusordning eller genussystem syftar till normer och föreställningar som sorterar människor i kategorier av manligt och kvinnligt utifrån ett manligt

(18)

perspektiv. Denna kategorisering skapar en ordningsstruktur av könen som kan kopplas samman i form av olika dikotomier (Hirdman, 2007). Samtidigt som strukturen upprätthåller olika maktrelationer mellan könen (Mattson, 2010). Dikotomierna visar på tydliga skillnader mellan könen och fungerar som en isärhållandeprincip. Föreställningarna som tillskrivs de olika könen är något som lärs ut genom socialiserad inlärning, vilket med andra ord betyder att

föreställningarna lärs ut från generation till generation. Vilket bidar till att föreställningarna och isärhålladet mellan könen reproduceras (Hirdman, 2007).

!

4.2.2 Genuskontrakt

Hirdman (2007) förklara genuskontraktet som föreställningar kring hur de båda könen ska bete sig mot varandra. Hur män och kvinnors relation till varandra ska se ut i exempelvis arbetslivet, livet, kärleken, familjen, hur könet gestaltas samt vilka rättigheter respektive skyldigheter och ansvar som könet har inom dessa relationer och arenor. Genuskontrakten syftar, i likhet med genusordningen, till att hålla isär könen samt normen utgörs av manligheten. Vidare förklarar Hirdman (2007) att genuskontraktet är ärftligt och visar på vikten av att sätta genusteorin i relation till ett intersektionellt perspektiv. Då genuskontrakt kan se olika beroende på vilken klass man tillhör eller vart man är uppvuxen. Genuskontraktets

föreställningar av könen och dess relationer ärvs från generation till generation och kan därmed vara svårt att förändra vilket också medför att genusordningen upprätthålls och reproduceras.

!

4.2.3 Maskuliniteter

Connell (1995) menar att könet utgörs av en aktiv social konstruktion. Skillnaderna mellan könen fortsätter att produceras och reproduceras när

samhället ständigt visar exempel på olika maskuliniteter och femininiteter, vilket även bidrar till att individen finner och intar en plats i genusordningen.

Maskuliniteter och femininiteter kan i likhet med genusordningen förklaras som förväntningar som finns på de olika könen och hur dessa förväntningar besvaras. Vad som är manligt eller kvinnligt är inte något som är givet av naturen, utan något som är konstruerat. Inom det manliga respektive kvinnliga menar Connell (1995) att det finns olika nivåer av maskulinitet och femininitet. Nivåerna urskiljer en hierarkisk ordning av makt. Den hegemonis maskuliniteten värderas högst och visar än en gång på männens överordnade makt gentemot kvinnor. Dock finns det en hierarkisk ordning inom det manliga, olika former av maskulinitet som kan vara underordnad. Connell (1995) förklarar att en homosexuell man är ett exempel på en underordnad maskulinitet, vilket kan medföra en kulturell och samhällelig stigmatisering.

!

4.2.4 Kritik!

Precis som de flesta teorierna har genusteorin stött på kritik genom tiderna. Forskaren Chandra Talpade Mohanty var en kritiker till den tidiga formen av genusteori, då den ansågs skildra en ensidig bild av vetenskapen och samhället, och införde därmed ett postkolonialt perspektiv. Tidigare företräddes teorin främst av vita, västerländska och heterosexuella kvinnor som endast ett fåtal kunde identifiera sig med. Med ett postkolonialt perspektiv breddades vetenskapen och förståelsen genom att inkludera fler grupper av människor. Att teorin utgick från

(19)

en heterosexuell norm har också kritiserats då personer med en annan sexuell läggning hade svårt att relatera till de olika köns- och relationsbeskrivningarna samt till den klassiska bilden av en familjesammansättning. Ur denna kritik skapades Queer-teorin, som är en gren i genusteorin (Öhman, 2009).

Genusforskningen har även kritiserats för att det inte enbart behöver vara kön som spelar en central roll, eftersom när genusaspekter studeras påverkar även andra sociala kategorier. Teoretikerna Hirdman (2007) och Connell (2009) beskriver vikten av att studera kön och dess skärningslinjer med hjälp av kategorier som exempelvis; etnicitet och klasstillhörighet. Genus kan inte studeras som den enda kategorin då den ofta rör vid olika skärningslinjer och kan därmed behöva ett intersektionellt perspektiv för att genomföra en analys. Med detta i åtanke valde jag att även använda mig av ett intersektionellt perspektiv i analysen av mitt resultat (Connell, 2009).

4.3 Intersektionalitet

Intersektionalitet kan ses som ett analytiskt perspektiv snarare än en teori.

Perspektivet tydliggör skiljelinjer mellan olika kategorier, som exempelvis klass, etnicitet, kön och sexualitet, och hur deras relation av över- underordningar skapas. Intersektionalitet förtydligar olika centrala maktstrukturer mellan

kategorierna. Samtidigt som det skapar förståelse för hur kategorierna samspelar, hur de påverkar varandra samt om de bidrar till att konturera varandra (Mattson, 2010).

5. BAKGRUND

I detta avsnitt presenteras en mer ingående beskrivning av de tre olika ätstörningsdiagnoserna som tas upp i denna studie. Som nämndes i

begreppsbeskrivningen ovan används en mall inom psykiatrin, DSM-V, för att diagnostisera de olika ätstörningarna.

5.1 Anorexi nervosa

Det finns tre huvudkriterier för Anorexi nervosa enligt DSM-V. Det första kriteriet beskrivs som att personen i fråga ska ha ett begränsat energiintag i relation till det ansedda behovet, detta har även resulterat i en utmärkande låg vikt i förhållande till växtkurvor, kön, ålder och somatisk hälsa. Det andra kriteriet karakteriseras av en intensiv rädsla för att gå upp i vikt och bli tjock. Under det andra kriteriet räknas det även in att personen i fråga kan ha ett ihållande beteende och arbetar emot att gå upp i vikt trots att denne är klart underviktig. Att förneka allvaret i en låg kroppsvikt och i ett lågt BMI och med en störd kroppsuppfattning av den egna kroppsformen och vikten samt där självkänslan anses vara överdrivet påverkad av kroppsform och vikt innefattas i det tredje kriteriet. Uppfylls samtliga kriterier bedöms sjukdomens svårighetsgrad med hjälp av BMI samt specificeras enligt två olika typer av Anorexi nervosa. Den första typen innefattar enbart självsvält utan självrensande åtgärder eller hetsätning. Med självrensande åtgärder menas missbruk av lavemang, laxermedel och diuretika samt framkallande av kräkningar. Personen i fråga ska inte ha hetsätit eller självrensat under de tre senaste månaderna. Den andra typen som specificeras är när personen i fråga uppfyller de tre kraven och som har använt sig av självrensande åtgärder eller

(20)

regelbunden hetsätning under de tre senaste månaderna (Wentz, 2013). I den förra versionen av DSM, DSM-IV, fanns det ett krav för amenorrhea (mensbortfall) för att diagnostiseras med Anorexi nervosa. Det betyder att män aldrig kunde uppfylla samtliga kriterier (Gelder m.fl., 1996).

Anorexi nervosa är en psykisk sjukdom som även gör sig synlig genom de fysiska förändringarna i kroppen. Att försätta kroppen i svält under en längre period ger upphov till flera symtom, exempelvis; nedsatt kognitiv förmåga, långsammare matsmältningsprocess, förstoppning, lågt blodtryck, yrsel, känslighet för att frysa, sämre hår- och hudkvalitet, ökad behåring i form av lanugohår (samma sorts behåring som man ser hos nyfödda som är till för att skydda kroppen mot kyla), hypotermi och för flickor och kvinnor brukar ett av de första tecknen vara att de drabbas av amenorrhea. För de personerna som använder självrensande åtgärder i form av framkallande kräkningar eller laxermedel kan det uppstå en obalans i elektrolyterna och kroppens vätskebalans vilket kan medföra låga halter av kalium (salter i kroppen) som i sin tur kan ge upphov till hjärtrytmsrubbning eller

epileptiska anfall (Gelder m.fl., 1996).

5.2 Bulimia nervosa

För att diagnostiseras med Bulimia nervosa ska man uppfylla fem kriterier enligt DSM-V. Det första kriteriet innefattar kravet på återkommande episoder av hetsätning. Episoderna delas upp i två typer där den första typen omfattas av att personen i fråga äter en mycket större mängd mat under en avgränsad tid. Mängden mat är mycket större än vad de flesta personer skulle äta under samma tidsperiod eller under samma omständigheter. Den andra typen belyser personer som upplever att de inte kan sluta äta eller kontrollera vad de äter och kan sammanfattas som att de förlorat kontrollen över sitt ätande under själva hetsätningsperioden. Det andra kriteriet karakteriseras av kompensatoriskt beteende för att undvika att gå upp i vikt. Ett sådant kompensatoriskt beteende omfattas av överdriven motion och träning, missbruk av lavemang, laxermedel eller diuretika samt framkallande av kräkningar. Detta olämpliga kompensatoriska beteende och episoder av hetsätning ska förekomma minst en gång per vecka under tre månaders tid, vilket förklaras i det tredje kriteriet. En överdrift av påverkan på självkänslan i samband med kroppsform och vikt utgörs av det fjärde kriteriet. Och det femte och sista belyser kravet av att störningen inte enbart förekommer under episoder av Anorexia nervosa (Wentz, 2013).

Som nämndes i beskrivningen av de fysiska konsekvenserna av Anorexi nervosa, med självrensande åtgärder, utsätts kroppen för en stor påfrestning vid bland annat framkallande kräkningar. Med en obalans i kroppens västskebalans och med låga halter av kalium ökar risken för rubbningar i hjärtrythmen och njursvikt.

Tänderna, tändernas emalj och slemhinnor blir också påverkade då syra från magsäcken fräter sönder och kan skapa skador vid regelbundna kräkningar (Gelder m.fl., 1996).

5.3 Ätstörning UNS

Ätstörning UNS omfattas av personer som inte uppfyller samtliga kriterier för att kunna diagnosticeras med Anorexi nervosa eller Bulimi nervosa. Det kan

(21)

kriterier förutom en utmärkande låg vikt. Eller som en subthershold bulimi där episoderna av hetsätning med kompensatoriskt beteende är på en låg frekvens eller under en mer begränsad tid. Ätstörning UNS kan även innefatta personer med en självrensande störning eller nattätningssyndrom (Wentz, 2013). I den tidigare versionen av DSM, DSM-IV, beskrevs ätstörning UNS även som personer som använder ett kompensatoriskt beteende vid små mängder av mat samt

personer som tuggade mat men valde att inte svälja det utan spottade ut istället (Gelder m.fl., 1996).

Personer med ätstörning UNS löper liknande fysiska konsekvenser som

presenterats i de båda ovanstående ätstörningsdiagnoserna, Anorexi nervosa och Bulimi nervosa (Gelder m.fl., 1996).

!

6. TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt redovisar jag tidigare forskning som har relevans för mitt

forskningsämne och min studie. Forskningen om ätstörningar är väldigt utbredd världen över men forskning om män med ätstörningar är relativt begränsad då sjukdomen länge har betraktats som kvinnlig. Det har dock väckts ett intresse för detta område vilket förhoppningsvis ska resultera i mer forskning och därmed mer kunskap om män som drabbas av ätstörningar.

6.1 Svensk forskning

Nedan presenteras en studie som är utförd i Sverige.

6.1.1 En multifaktoriell sjukdom

Tidigare i år publicerade Wallin m.fl. (2014) en studie om mäns med ätstörningar. Studien poängterar hur den allmänna forskningen kring ätstörningar har ett dominant kvinnligt perspektiv och att ätstörningar oftast framställs som en kvinnlig sjukdom. Med sin studie ville de belysa sjukdomen ur männens

perspektiv och undersöka om orsakerna bakom sjukdomen kunde jämföras eller liknas med kvinnornas. De kontaktade 17 norska och svenska män som var 18 år eller äldre, som tidigare diagnosticerats med en ätstörning enligt DSM-IV och som slutfört sin behandling och tillfrisknat. Av dessa 17 var det 15 män som ingick i studien. Genom intervjuerna fick de fram en överblick av de olika

männens erfarenheter och uppfattningar samt möjligheten att kategorisera likheter i deras historier (Wallin m.fl., 2014).

I studien förklaras ätstörningar som en multifaktoriell sjukdom som påverkas av en interaktion mellan sociala, biologiska och psykologiska faktorer. Det

sociokulturella kroppsidealet som återfinns i det västerländska samhället utgör en ökad risk för att insjukna och drabbas av ätstörningar. Nästan alla respondenter uppgav i studien att de upplevt ett missnöje inom de olika faktorerna som specificerades till följande, mest framträdande kategorier; sociala interaktioner, självförtroende, kroppsuppfattning, familjeförhållanden och stress, som i sin tur kunde specificeras ytterligare till tre kategorier om; missnöjdhet med den egna personen, missnöjdhet med och inom familjeförhållanden och yttre stressfaktorer. Forskarna fick genom studien inblick i respondenternas olika livsfaktorer samt i

(22)

deras egna uppfattningar kring uppkomsten av ätstörningen. Resultatet visade på liknande orsaker till utvecklandet av en ätstörning hos både män och kvinnor (Wallin m.fl., 2014).

Kategorierna som var mest framträdande presenterades i studien och där det förklarades att respondenterna upplevt ett missnöje inom en eller flera av dessa kategorier. Det förklaras att en missnöjdhet med sig själva kunde resultera i ett driv för förändring. En sådan missnöjdhet kunde förstås som en kategori av missnöjdhet med den egna personen och preciseras i tre underkategorier av; lågt självförtroende, missnöjdhet med den egna kroppen och att ställa höga krav på den egna personen och dess förmåga att presentera. Det låga självförtroendet utgjorde en känsla av att aldrig vara tillräckligt bra eller duktig samt hur de ständigt jämförde sig med andra. Missnöjdheten med den egna kroppen blev ett drivmedel för viljan att förändra den. Respondenterna uppgav liknande

erfarenheter av övervikt och smalhet, med en önskan att gå ner i vikt vid övervikt och att öka i muskelmassa vid smalhet. Vidare framgår det att en svår acne kunde resultera i att männen undvek viss mat. Dessa faktorer resulterade i att deras ätande blev mer och mer restriktivt och/eller att de började träna extremt mycket. Att då samtidigt ställa höga krav på den egna personen och på dess prestationer utvecklades flera av respondenterna till perfektionister, med extremt höga krav på den egna personen (Wallin m.fl., 2014).

Det framgår även av studien att den andra kategorin som innefattar en missnöjdhet med eller inom familjen också var en bidragande faktor till

utvecklandet av en ätstörning hos respondenterna. Denna missnöjdhet delades upp i två underkategorier; höga förväntningar från familjemedlemmar och svårigheter i kommunikation och interaktion inom familjen. De höga förväntningarna kunde skapa känslor av att aldrig räcka till, att ha förväntningen att man skulle vara lika duktig som ett syskon, att inte känna sig lika betydelsefull eller älskad som ett syskon eller strikta uppväxtförhållanden med uttalade eller icke-uttalade regler. Svårigheter i kommunikationen och interaktionen inom familjen kunde ge upphov till en känsla av ensamhet, för lite uppmärksamhet från föräldrar, en önskan om att inte vara för krävande eller attityder inom familjen som utgjorde en norm av hur man skulle förhålla sig eller agera. Det kunde även vara att man blivit utsatt för ett övergrepp eller trauma (Wallin m.fl., 2014).

Förutom stressen som utgjordes av ett lågt självförtroende, en missnöjdhet med den egna kroppen, ett högt inre och yttre prestationskrav från den drabbade och familjen och en missnöjdhet med eller inom familjen kunde även yttre

stressfaktorer påverka orsakerna bakom sjukdomen. Sådana yttre stressfaktorer, den tredje kategorin, presenteras som känslan av att bli dömd av andra för sitt utseende och som gav upphov till ett driv för förändring av det utseendet. Ett exempel på ett sådant dömande tas upp som mobbning. Det kunde även medföra stress för många av respondenterna att flytta till en ny stad, ny miljö eller ny skola och behöva etablera nya sociala kontakter (Wallin m.fl., 2014).

Den sista stressfaktorn som lyfts fram i studien är stressen kring de sociala idealen som ständigt ger ett input av hur man ska se ut, bete sig eller vara för att bli

(23)

respondenter jämförde sig med andra och kände ett missnöje med den egna personen och kroppen. Längtan efter förändring resulterade i en ökad stress (Wallin m.fl., 2014).

I deras diskussion drar de slutsatsen av att de framträdande kategorierna som kunde urskiljas i deras studie är samma eller liknande kategorier som tidigas forskning kommit fram till gällande orsaken till varför kvinnor drabbas av ätstörning. Det finns alltså tydliga likheter mellan könen och de olika faktorerna som kan påverka en uppkomst av sjukdomen (Wallin m.fl., 2014).

6.2 Internationell forskning

Nedan presenteras tidigare forskning i form av tre olika studier som är genomförda utanför Sverige.

6.2.1 Faktorer som påverkar uppkomsten av ätstörningar hos män

I likhet med den svenska studien som presenterades i ovanstående avsnitt har Strother m.fl. (2012) i sin studie presenterat olika kategorier i vilka det kan finnas orsaker till varför män utvecklar en ätstörning. Med studien vill de väcka ett intresse för att kunna utveckla metoder i hur man kan förstå och behandla män med ätstörningar för att kunna underlätta så att fler har chansen att tillfriskna. De inleder sin studie med att problematisera män med ätstörningar som personer påverkade av den starka stigmatiseringen att män inte drabbas av sjukdomen då den är känd för att vara en kvinnlig sjukdom. Trots detta visar forskning på att fler och fler män söker sig till ätstörningsvård (Strother m.fl., 2012).

Författarna presenterar sju olika kategorier som innehåller olika faktorer som kan påverka att en man insjuknar i en ätstörning. Dessa kategorier är följande;

Vikthistoria, sexuella trakasserier eller övergrepp alternativt trauman, sexuell läggning, depression och skam, träning och kroppsuppfattning, substansmissbruk och pressen från media. I den första kategorin presenteras mannens vikthistoria som en av orsakerna till att män kan insjukna. Det har påvisats att flera män varit överviktiga innan de utvecklat sin ätstörning. Övervikten blev kärnan för ett driv till förändring, med ett mål att bli mer hälsosam och strävan efter en atletisk och vältränad kropp. I den andra kategorin, sexuella trakasserier eller övergrepp alternativt trauman, lyfter författarna att sådana erfarenheter sätter spår och kan bidra till en ökad känsla av skam och ett nedsatt självförtroende. Trauman behöver inte vara av en sexuell natur utan kan även handla om psykologiska trauman i form av mobbning och specifikt mobbning om den egna kroppen eller utseendet. Det har även påvisats ett samband med män med ätstörning och deras sexuella läggning som tas upp i den tredje kategorin. Där det enligt studien visar att vid tio gånger fler av fallen som män drabbats eller har varit drabbade av en ätstörning har de haft en homosexuell eller bisexuell läggning. Varför det är så finns det ingen tydlig förklaring för utan endast en hypotes om att könsrollen eventuellt ser annorlunda ut och att det då eftersträvas en mer androgynkönsroll istället för den västerländska och maskulina könsrollen (Strother m.fl., 2012).

Den fjärde kategorin tar upp depression och skam som en av orsakerna. Här presenterar författarna att det västerländska samhället även tillskriver männen egenskaper som att de ska vara starka, fysiskt som såväl psykiskt, och att de

(24)

därmed inte får visa sig sårbara eller känsliga. Att vara sårbar och känslig som man är något som män försöker dölja då det stigmatiseras till att vara feminint. Att vara deprimerad och att känna skam, som ofta kan kopplas samman med

symtomen av en ätstörning, kan därmed enligt författarna bidra till att män inte vågar söka vård eller till och med att män inte tillåter sig att erkänna att något inte står rätt till (Strother m.fl., 2012).

Träning och kroppsuppfattning innefattar den femte kategorin och förklaras som en störd bild av den egna kroppen och där träning kan ha blivit en livsstil. Där livsstilen kan tala för en önskan om en bättre hälsa men där önskan gått över styr och resulterat i extrem träning eller till och med träning som en form av

kompensatoriskt beteende för att förbränna det som personen i fråga har ätit. Här diskuterar även författarna att män kan utveckla en störd uppfattning om den egna kroppen, där denne då inte uppfattar sig själv som muskulös eller definierad. Vilket kan leda till den extrema träningen som nämndes ovan eller alternativt till ett substansmissbruk av anabola steroider. Vilket även leder in på den sjätte kategorin om just substansmissbruk. Det har påvisats i tidigare forskning att personer med ätstörningar även kan kämpa med ett missbruk av olika substanser så som exempelvis droger eller alkohol. Och där diagnoserna Bulimia nervosa och BED utgör majoriteten av en samsjuklighet (Strother m.fl., 2012).

Den sjunde och sista kategorin som författarna tar upp är pressen från media. Män och den manliga kroppen har under de senaste 30 åren blivit mer och mer

exponerad. Samtidigt har idealet förändrats och är i dagsläget ett ideal som kan betraktas som näst intill ouppnåeligt. Männen i media presenteras som vältränade med väl definierade muskler vilket innebär en hög muskelmassa med en låg andel fettvävnad. Detta ideal har påvisats medföra en ökning av kroppsmissnöjdhet hos män och även ökad andel som drabbas av depression av just dessa anledningar. Resultatet av denna missnöjdhet kan resultera i en störd kroppsuppfattning och i en ökad träning med en strikt kosthållning, som kan ses som en inkörsport till en ätstörning (Strother m.fl., 2012).

I många av kategorierna ovan urskiljer författarna likheter i orsakerna till en ätstörning mellan män och kvinnor. Dock poängterar de att det krävs en ökad kunskapsspridning om sjukdomen och att det inte enbart är en sjukdom som drabbar kvinnor. Den ökande kunskapen kan förmodligen ge upphov till en minskad stigmatisering och på så vis även minska skammen hos de män som drabbas. Författarna menar att om skammen inte blir lika påtaglig och kunskapen om sjukdomen når ut i allmänheten så kommer fler män att våga söka hjälp och därmed få en chans till att tillfriskna (Strother m.fl., 2012).

6.2.2 Det manliga kroppsidealet

Olivardia m.fl. (2004) genomförde en kvantitativ undersökning på hur 154 män i Boston, USA, uppfattade bilder av olika kroppstyper samt hur de besvarade frågor rörande självförtroende, ätbeteende, sinnesstämning med fokus på depressiva symtom och synen på användandet av prestationshöjande medel för

muskeltillväxt. Männen som visade tecken på en missnöjdhet med den egna kroppen var sammankopplat med tecken på depression, lågt självförtroende, stört ätbeteende eller användandet av prestationshöjande medel (Olivardia m.fl., 2004).

References

Related documents

I) Eating disorder diagnoses according to the DSM-IV (American Psychiatric Association, 1994). Patients were regarded as in remission if they no longer met criteria for any

These participants expressed that all the comments and the different experiences of consumers that are shown on social media would influence their final decision

As earlier mentioned, the CDA of Norman Fairclough defines three interconnecting dimensions of discourse: the object that is being analyzed (be it verbal, visual

Sociocultural factors, dieting, self-esteem, body image, social support, social adjustment, coping, attitudes about food and eating, body dissatisfaction, family interaction

This is of pressing concern because although global trust in the media is at an all- time low, research has found a remarkably strong and stable degree of trust in legacy media –

Eating Disorders, Anorexia Nervosa, Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, Neurodevelopmental Disorders, twin study, emotion recognition, eye tracking, preva-

As Ahlin (Swedbank), Kristenson (SEB), Hemring (Handelsbanken) and Amneus (Nordea) have mentioned, it is a natural part of the society to be on Facebook and that is also

Exploring the Experience and Determinants of the Food Choices and Eating Practices of Elderly Thai People: A Qualitative Study.. Chalobol Chalermsri 1,2, * , Sibylle Herzig van Wees 1