BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
En fenomenografisk studie om
vårdnadshavares oro kring män i förskolan
A phenomenographic study on carers’ concerns about men in preschool
Camilla Harvey
Camilla Thelin
Examen och poäng: Förskollärarexamen 210hp Datum för slutseminarium 2020-06-02
Examinator: Therese Lindgren
Sida 2 av 51
Förord
Skrivandet av detta examensarbete har för oss varit intressant och lärorikt, men samtidigt väldigt tidskrävande. Vi har lärt oss mycket nytt, som exempelvis vad en fenomenografisk studie innebär, hur man går tillväga med en intervju och hur ett material transkriberas. Vi började med insamlandet av material och läsandet av forskning på varsitt håll, eftersom vi bor på olika orter. Även intervjuer och transkriberingar skedde på varsitt håll, för att senare bearbetas tillsammans under telefonkontakt. Efter allt material var insamlat, bearbetades och skrevs texten fram i ett gemensamt onlinedokument samtidigt som vi hela tiden hade telefonkontakt med varandra. Detta för att kunna dela varandras åsikter och tankar kring textens uppbyggnad och på så vis få texten enhetlig och gemensam. Vi har haft daglig kontakt och samarbetet mellan oss har fungerat bra genom hela arbetet.
Vi vill avsluta med att tacka vårdnadshavarna som ställt upp på intervju eftersom de gjorde det möjligt för oss att genomföra vår studie. Vi vill tacka Therese Lindgren som gav oss idén om att genomföra en fenomenografi, samt vår handledare Matilda Renkvist Quisbert för handledningen i arbetet. Vi vill vi även tacka våra familjer som har haft överseende och stöttat oss under processens gång. Slutligen vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete.
2020-05-19
Sida 3 av 51
Abstract
Enligt tidigare forskning är det tydligt att vårdnadshavare har en oro för män som är verksamma i förskolan, vilken är nödvändig att uppmärksamma för att samverkan och omsorg ska fungera. Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar rörande oron kring män i förskolan, inriktat på vilken typ av oro de har, var oron har sitt ursprung, och hur oron eventuellt skulle kunna minskas för att underlätta för de män som är verksamma i förskolan. Studien genomfördes med en fenomenografisk ansats och semi-strukturerade individuella intervjuer som sedan transkriberades och textanalyserades. I studien framkom det att vårdnadshavarnas oro rörande män i förskolan grundas i en rädsla för att deras barn ska utsättas för sexuella övergrepp. Det visade sig att oron har sitt ursprung delvis från livserfarenheter, där socialt arv och tidigare erfarenheter var centrala uppfattningar. I studien synliggjordes det att uppväxt och livserfarenhet påverkar vårdnadshavarnas uppfattningar kring fenomenet. Vårdnadshavarnas oro har även delvis sitt ursprung i samhällspåverkan, där männens bakgrund och “kvinnoarbete” var centrala uppfattningar. Vårdnadshavarna i studien visade sig ha påverkats av att män historiskt haft en framträdande roll i samhället och att barnomsorgsarbete har dominerats av kvinnor. Det visade sig även att oron har ett ursprung ifrån medias påverkan. En del vårdnadshavare anser sin oro befogad och vill behålla den, samtidigt skulle den kunna minskas hos några vårdnadshavare genom kommunikation, preventiva åtgärder, kontroller, normalisering och vinkling i media.
Nyckelord: Föräldraperspektiv, fenomenografi, oro, sexuella övergrepp, män i förskolan, bemötande, åtgärder
Sida 4 av 51
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
1 INLEDNING ... 6
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
1.2 AVGRÄNSNINGAR ... 7
2 BAKGRUND ... 9
2.1 TRADITIONEN OM FLER KVINNOR ÄN MÄN ... 9
2.2 ÖNSKAN OM FLER MÄN TILL FÖRSKOLAN ... 10
2.3 SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEM ... 11
2.4 CENTRALA BEGREPP ... 11
SEXUELLA ÖVERGREPP ... 12
3 TIDIGARE FORSKNING ... 13
3.1 SYNEN PÅ MÄN ... 13
3.2 MÄNNENS PERSPEKTIV ... 15
3.3 DE VERKSAMMA I FÖRSKOLANS PERSPEKTIV ... 16
3.4 MEDIA ... 17
3.5 STUDIENS RELEVANS I FÖRHÅLLANDE TILL TIDIGARE FORSKNING ... 18
4 TEORETISKT UTGÅNGSPUNKT ... 19
4.1 FENOMENOGRAFI ... 19
4.2 FENOMEN ... 20
4.3 FÖRSTA OCH ANDRA ORDNINGENS PERSPEKTIV ... 20
4.4 UPPFATTNING ... 21 4.5 BESKRIVNINGSKATEGORIER ... 21 4.6 UTFALLSRUM ... 22 5 METOD ... 23 5.1 INTERVJU ... 23 5.2 URVAL ... 24 5.3 GENOMFÖRANDE ... 25
5.4 BEARBETNING OCH TEXTANALYS ... 26
5.5 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 26
6 ANALYS OCH RESULTAT ... 28
6.1 VILKEN TYP AV ORO FINNS HOS VÅRDNADSHAVARNA KRING MÄN I FÖRSKOLAN? ... 28
Sida 5 av 51
6.2 VAR HAR VÅRDNADSHAVARNAS ORO SITT URSPRUNG IFRÅN? ... 29
LIVSERFARENHETER ... 29
SAMHÄLLSPÅVERKAN ... 30
MEDIAPÅVERKAN ... 31
6.3 VAD HADE KUNNAT MINSKA VÅRDNADSHAVARNAS ORO KRING MÄN I FÖRSKOLAN? ... 31
INGA ÅTGÄRDER ... 32 LINDRIGA ÅTGÄRDER ... 32 KOMPLEXA ÅTGÄRDER ... 34 6.4 SAMMANFATTNING ... 35 7 DISKUSSION ... 36 7.1 ORONS KARAKTÄR ... 36 7.2 ORONS URSPRUNG ... 36 7.3 ÅTGÄRDER ... 37 7.4 METODDISKUSSION ... 39 7.5 VIDARE FORSKNING ... 40 7.6 SLUTSATS ... 41 8 KÄLLFÖRTECKNING ... 42 9 BILAGOR ... 46 9.1 BILAGA 1.INTERVJUGUIDE ... 46 9.2 BILAGA 2.SAMTYCKESINFORMATION ... 47 9.3 BILAGA 3.MINDMAP ... 51
Sida 6 av 51
1 Inledning
“Jag har aldrig läst att det är en kvinna som har begått något sexuellt övergrepp mot barn i förskola”. Citatet som plockats från en av intervjuerna i studien, visar på att vårdnadshavare har en oro för att deras barn ska utsättas för sexuella övergrepp av män som är verksamma i förskolan. Det vill säga det som oroar vårdnadshavarna är att männens yrkesval ska grunda sig i ett sexuellt intresse för barn (Eidevald, 2016).
Under termin två läste vi kursen Pedagogiskt ledarskap och omsorgsetik som examinerades genom en text där vi fördjupade oss i frågeställningen: behövs fler män i förskolan, för att ge barnen en bättre omsorg? I arbetet kunde vi se ett tudelat resultat kring om det behövs fler män i förskolan, å ena sidan kan mäns närvaro i vissa avseenden skapa större jämställdhet mellan könen, medan i andra fall kan kvaliteten tyckas vara mer betydande än
könstillhörigheten hos de verksamma. Det var efter att vi skrivit den examinerande texten, där vi inte fann något svar på frågan behövs fler män i förskolan som vi fann ett intresse för mäns situation i förskolan. Det finns många olika diskurser som män står inför när de väljer att arbeta inom barnomsorgen.
Baagøe Nielsen (2005) tar upp olika diskurser kring verksamma män i förskolan. En av dem är jämställdhetsdiskursen som fokuserar på jämställdhet på den könsuppdelade
arbetsmarknaden. En annan är diskursen om barns behov som fokuserar på bristen av män i förskolan, vilket ses som att barnen riskerar gå miste om “mäns speciella pedagogiska kvaliteter”. Slutligen väljer vi att lyfta diskursen som Baagøe Nielsen nämner som
förebyggnads- och säkerhetsdiskursen, vilken fokuserar på barns villkor och säkerhet vad
gäller mäns förekomst i förskolan (ibid.). Oron som finns hos vårdnadshavarna gör att männen väljer bort vissa arbetsuppgifter som bland annat kan innefatta blöjbyten, öppningar, stängningar och sovvila, för att på så vis minska risken att bli misstänkliggjord (Eidevald 2016).
Männen i förskolan uppmärksammas i olika medier såsom tidningsartiklar, debatter och sociala medier. I februari 2020 skrev Olsson (2020) i Lärarnas tidning om sexualbrott som den vanligaste anledningen till att lärare förlorar sin legitimation. Under samma månad skriver Hjort (2020) fram i Kommunalarbetaren att det är männen i förskolan som misstänks vid övergrepp. Även Eidevald (2020) skriver en opinionstext i Dagens samhälle att det inte bara är kvinnor som bör anställas i förskolan. Det är framförallt diskursen om män som
Sida 7 av 51
sexuella förbrytare som lyfts fram i media, och är ett väldebatterat område, där åsikterna som lyfts fram är väldigt spridda. Bergström, Westberg-Broström och Eidevald(2018a) lyfter i sin studie att media är snabba med att ta upp misstankar kring sexualbrott som skett i förskolan, oavsett utfall. Författarna frågar sig hur viktigt det är att ta upp alla fall även om det inte hänt något, men menar att det är viktigt att allmänheten får information kring sexualbrott utifrån barnens bästa (ibid.). Rädslan för att ens barn ska råka ut för sexualbrott kan påverka relationen mellan personal och vårdnadshavare. I Läroplanen för förskolan, Lpfö18 (2018) skrivs det fram att det är viktigt att arbetslaget jobbar för att skapa trygga relationer med vårdnadshavarna. Med denna studie vill vi därför bidra med ny kunskap kring
vårdnadshavares upplevelser av sin oro kring män i förskolan, som kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för goda relationer i förskolan mellan vårdnadshavare och manliga pedagoger.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar rörande oron kring män i förskolan, inriktat på vilken typ av oro de har, var oron har sitt ursprung, och hur oron eventuellt skulle kunna minskas för att underlätta för de män som är verksamma i förskolan.
Vi anser det relevant att lyfta oron som finns rörande män i förskolan, för att på så vis underlätta samverkan med hemmen. Detta eftersom en djupare förståelse av oron som fenomen kan hjälpa oss att finna verktyg till att hantera oron, inom vårt framtida yrke som förskollärare. För att försöka uppnå studiens syfte har vi använt oss av följande
frågeställningar:
❖ Vilken typ av oro finns hos vårdnadshavarna kring män i förskolan? ❖ Var har vårdnadshavarnas oro sitt ursprung ifrån?
❖ Vad hade kunnat minska vårdnadshavarnas oro kring män i förskolan?
1.2 Avgränsningar
Männens plats i förskolan är ett debatterat område och inom dessa debatter så framträder några av de diskurserna som tagits upp ovan. Eftersom fenomenet män i förskolan är ett stort område, har vi valt att begränsa oss till oron som finns för män i förskolan, och endast vårdnadshavares oro. Vi har valt denna begränsning dels för att tidigare forskning oftast
Sida 8 av 51
studerat fenomenet ur ett verksamhetsperspektiv eller utifrån männens perspektiv. Dels för att vi ville fördjupa oss specifikt i oron eftersom det är där ett eventuellt spänningsfält mellan vårdnadshavare och män kan uppstå, som i sin tur kan påverka omsorgen för barnen. Genom att göra denna avgränsning kan vi dock tänkas ha missat hur vårdnadshavarna uppfattar män generellt som verksamma i förskolan.
Sida 9 av 51
2 Bakgrund
För att ge en bredare förståelse för fenomenet med män i förskolan tar vi i detta kapitel upp delar som vi anser kunna vara en bidragande faktor till synen på män i förskolan. Vi börjar med att beskriva förskolans historia, som ett ”kvinnoyrke” (Tallberg Broman 1995). Vidare går vi in på önskan om fler män i förskolan och att regeringen idag jobbar för att uppnå en jämnare könsfördelning i förskolan, men pedofildebatten som uppstod i media under senare delen av 90-talet ledde till att föräldrar började bli misstänksamma mot män som arbetade i förskolan (Delegationen för jämställdhet i förskolan 2004). Sedan tar vi upp samverkan med hemmen och att vårdnadshavarnas inflytande i förskolan under de senaste åren har ökat i de politiska styrdokumenten, vilket innebär att samverkanskraven mellan förskolans personal och vårdnadshavare har ökat (Tallberg Broman 2013). Vi avslutar kapitlet med att ge vår definition av begreppet sexuella övergrepp.
2.1 Traditionen om fler kvinnor än män
Förskolans historia beskrivs av Eidevald (2016) som ett kvinnligt yrke, utifrån att kvinnan i jämförelse med mannen, sågs överlägsen i att uppfostra barn. Yrket byggdes därför upp med en kvinnlig identitet och har fungerat som ett yrke där männen utestängts under första delen av 1900-talet. Det har vidare genom åren diskuterats om männens plats i förskolan och under 1970-talet ville man få in fler män i förskolan för att försöka höja yrkets status (ibid.).
Förskolan har sedan tidigare varit företrädd av femininitet och det fanns en önskan om att fler män i förskolan kunde ta fram det maskulina och på så vis bidra till en mer jämställd förskola (Havung 2005).
Eidevald (2016) tar upp att det finns en politisk ambition att öka antalet verksamma män i förskolan, vilket kan ses i olika utredningar som undersöker önskvärdheten med män som förebilder. En förebild för de barn som saknar en fadersgestalt, samt att män i förskolan kan främja lärandet hos pojkar och att arbetsplatsen kan framstå som mer attraktiv och höja statusen på yrket. Dock kan män som väljer att arbeta i förskolan ifrågasättas dels som individer, dels på gruppnivå, om huruvida de är “riktiga män”, eftersom det traditionellt inte ses som ett naturligt yrke för män att ta hand om barn. De kan även bli utmanade med frågan om varför de sökt sig till förskolan (Eidevald 2016). Även Havung (2005) tar upp att männen ifrågasätts kring sin manlighet och att en man som är verksam i ett yrke som är avsett för kvinnor inte ses som en “riktig man”. Bejakandet av sin manlighet är något som männen får
Sida 10 av 51
kämpa med eftersom de befinner sig i ett yrke som tidigare endast var avsett för kvinnor (ibid.).
2.2 Önskan om fler män till förskolan
Från Skolverket (2020) presenterades i april, nya siffror på verksamma i förskolan. Siffrorna visar att det finns 109 842 verksamma i både enskild och kommunal förskola, varav 105 071 av dessa är kvinnor och 4771 av dem är män. Det synliggör att endast cirka 4,37% av alla verksamma i barngrupp i Sveriges förskolor är män. Eftersom få män är verksamma i
förskolan, kan det bli svårare att bekräfta yrkesvalet som naturligt, för de som väl tagit sig an yrket (Eidevald, 2016). Skolverket(Utbildningsdepartementet 2012) skriver fram att
förskolan ska förstås som en arbetsplats tillgänglig för alla oavsett kön. Könet ska alltså inte speglas, och samhället ska påvisa för barnen att det inte är någon skillnad mellan kvinnor och män i deras yrkesval, vilket även är något läroplanen för förskolan lyfter fram:
Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar. (Lpfö18, s. 8)
Även om skolverket, läroplanen och samhället menar att förskolan som arbetsplats ska vara könsneutral så får Eidevald (2016), som är legitimerad förskollärare och lektor vid
Stockholms universitet, ofta själv frågan om varför det ska finnas fler män i förskolan? Han menar då att det å ena sidan är bra för mångfalden, å andra sidan finns det en risk att det skapas en negativ syn på könstillhörigheten hos de verksamma, vilket kan stärka synen på skillnaderna mellan könen (ibid.). Havung (2005) visar i sin studie att män blir utfrågade om deras kunskap och närvaro i situationer som gäller omvårdnad i förskolan och att
omsorgsyrken ses mer dugliga för kvinnor då de av samhället ses som mer omsorgsfulla.
Skolverket (Utbildningsdepartementet 2012) fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera de åtgärder som gjorts med syfte för att öka antalet män som arbetar i förskolan. Kartläggningen lyfter fram att flera europeiska länder jobbar aktivt på olika sätt med att få fler män att vilja arbeta inom förskolan. Skolverket framhäver kompetensen som en viktig faktor och vill att det framförallt är andelen utbildade män som ska öka (ibid.).
Delegationen för jämställdhet i förskolan (2004) lyfter pedofildebatten som ägde rum under senare delen av 90-talet, som en faktor till att män i förskolan blev ett laddat ämne. Debatten lyftes i media, och bidrog till att männen kände sig ifrågasatta, och andelen män i förskolan
Sida 11 av 51
sjönk markant, speciellt i de län där de avslöjade pedofilerna hade arbetat. Eidevald (2016) tar upp att vårdnadshavarnas oro för männens yrkesval grundas i ett sexuellt intresse för barn, vilket problematiserar omsorgsutövandet för männen. Männen tvingas bli ständigt
riskmedvetna och ha en självdisciplin för att inte riskera falska anklagelser (Eidevald 2016). Baagøe Nielsen (2005) kallar det förebyggnads- och säkerhetsdiskursen där han menar att män som genomfört sexuella övergrepp mot barn i förskolan har skapat stora rubriker i media. Diskursen hanterar den kritiska reflektionen om barns villkor och säkerhet eftersom män statistiskt sett utgör en större risk för att utföra sexuella övergrepp (ibid.).
2.3 Samverkan mellan förskola och hem
Kraven på samverkan med föräldrarna är något som har ökat i de politiska styrdokumenten (Tallberg Broman 2013). Lpfö18 skriver fram vikten av samarbete med hemmen som en förutsättning för att barnens förskoletid ska bli positiv:
Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. […] Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskoletiden blir positiv för barnen. (Lpfö18, s. 8)
Vårdnadshavarna ska vara trygga och delaktiga i utbildningen som barnen får och för att det ska ske behövs tillitsfulla relationer som bygger på en dialog med ett ömsesidigt aktivt lyssnande och berättande, mellan personal och vårdnadshavare (Jonsdottir & Nyberg 2013).
Pedagogiska verksamheter präglas i större utsträckning av kontroller i form av utvärderingar, inspektioner och kvalitetskontroller till följd av de ökade kraven inom marknadsanpassning, globalisering och nyliberalism (Enö 2013). Vårdnadshavares åsikter är viktiga att ta hänsyn till eftersom de årligen mäts i Svenskt Kvalitetsindex (2020). Lukács och Sundelin (1997) menar att det lätt kan uppstå missförstånd och oro hos vårdnadshavare när de inte får delta i diskussioner, samarbete eller ta del av information som i sin tur kan påverka
kvalitetskontrollerna.
2.4 Centrala begrepp
Sexuella övergrepp är ett begrepp som har olika betydelser för olika personer därför anser vi det viktigt att göra en förklaring på hur vi ser på begreppet i vår studie.
Sida 12 av 51
Sexuella övergrepp
Nedan följer ett citat från Rädda barnen som definierar begreppet sexuella övergrepp:
Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Sexuella övergrepp kännetecknas av att utnyttja ett barns beroendeställning eller utsätta barnet för handlingar som det inte kan förstå eller är moget för [...] Sexuella övergrepp mot barn kan vara både fysiska och icke fysiska. Fysiska övergrepp kan till exempel vara beröring av barnets privata kroppsdelar, att barnet tvingas ta på en annan persons könsorgan eller olika former av samlag. Icke-fysiska övergrepp kan vara att barnet tvingas till att titta på ett könsorgan eller visa sin egen kropp, att tala till barnet på ett sexuellt utstuderat sätt, att smygtitta på barnet när det badar eller klär av sig [...]. (Wallby & Schillaci 2016, s. 4)
Vi har valt att använda oss av denna definition i vår studie då vi anser den vara tydlig och begriplig.
Sida 13 av 51
3 Tidigare forskning
Det har tidigare forskats om män i förskolan ur olika perspektiv, nedan lyfter vi några av de studier som är gjorda utifrån synen på män, de verksamma inom förskolan och mäns egna perspektiv. Vi avslutar med forskning kring medias påverkan utifrån Baagøe Nielsens (2005) diskurs, förebyggnad och säkerhet.
3.1 Synen på män
Historiskt har arbete inom barnomsorgen dominerats av kvinnor, därför anses män som arbetar inom barnomsorgen göra ett “kvinnoarbete” (Martino 2008; Pruit 2015). Den
historiska synen på förskolan har enligt Yarrow (2016) lett till att den blivit en obekväm plats att arbeta på och yrket har även fått en lägre status på grund av att det ses som ett arbete för kvinnor. För att räknas som en “riktig man” finns vissa normer män bör följa. En person ses som traditionellt maskulin om han strävar efter att försöka uppnå hög status, är emotionellt och fysiskt tuff och inte framstår som feminin (Sinn 1997). Dessa egenskaper ses som
speciellt viktiga när barnen inte har en fadersfigur i sin omgivning (Brownhill 2014). Martino (2008) är kritisk till problematiken med “rollmodell-retoriken” där män ses som
betydelsefulla förebilder, och menar att det är en politisk fråga som inte är tillräckligt
behandlad. För att öppna upp för utökade möjligheter för alla verksamma inom barnomsorgen behöver samhället se bortom förskolläraryrkets könsnormer och istället se det som att
omsorgsansvar är en mänsklig uppgift, snarare än kvinnlig (Yarrow 2016). Sak, Rohrmann, Şahin Sak och Schauer (2019) visar i sin studie att turkiska föräldrar inte tycker att könet på de verksamma har någon betydelse, men uttrycker att män bör fokusera på typiskt maskulina aktiviteter, grundat på antagandet att manligt och kvinnligt är två motpoler. De österrikiska föräldrarna i samma studie menar att männen har liknande kvaliteter som kvinnorna och går emot de könsstereotypiska egenskaperna.
Pruit (2015) menar att om männen inte framstår som den maskulina mannen kan misstankar uppstå som framställer männen som eventuella hot. Misstänksamhetsdiskursen karaktäriserar männen som pedofiler, homosexuella eller våldsamma.
Det är få studier som studerar männen i förskolan, utifrån föräldrarnas syn och oro. Sak, Rohrmann, Şahin Sak och Schauer (2019) har gjort en studie som visar på att det är en minoritet av föräldrarna som har en misstänksamhet mot männen som sexuella förbrytare,
Sida 14 av 51
men oavsett om det är få föräldrar som har en oro så påverkar det ändå männen. Denna studie är relevant för oss då den påvisar att vårdnadshavarna har en oro men att synen på männen är delad i Österrike och Turkiet. Därför är det för oss intressant att titta på hur synen är bland vårdnadshavarna i Sverige. Sak, Rohrmann, Şahin Sak och Schauers (2019) studie är en kvantitativ enkätstudie men genom att endast genomföra en studie baserat på enkäter, riskerar man att inte komma in på djupet i föräldrarnas uppfattningar, kring männen, även om det är en bra startpunkt. Vi anser att en kvalitativ intervjustudie kan vara en bättre metod, för att fördjupa sig i vårdnadshavares oro eftersom den ger mer plats åt deras röster. Föräldrarnas oro är viktig att ha i åtanke och ta hänsyn till om man vill uppnå en bättre balans mellan könen på personalen i förskolan. Fler män i förskolan kan minska misstänksamheten eftersom männen inte blir lika utpekade som avvikande baserat på kön (Sak, Rohrmann, Şahin Sak & Schauer 2019). Jämställdhetspolitiken är en bra grund enligt Skeleton (1991) men menar vidare på att arbetsgivarna måste göra medvetna val kring varför de anställer en man, för att manlig auktoritet och makt annars kan bli mer djupgående och på så vis inte bidra till en minskning av ojämlikheter mellan könen. Denna ojämlikhet är något som Sargent (2005) menar fortsätter ända in i skolåldern.
Munk, Larsen Lindsoe, Leander Buch och Soerensen (2013) har gjort en studie i det danska samhället både bland verksamma och icke verksamma, i förskolan, som visade att rädslan för sexuella övergrepp mot barn påverkar den professionella omsorgen. Deras studie är
genomförd i ett nordiskt grannland och påvisade att det fanns en oro för sexuella övergrepp bland vårdnadshavare som de offentliga debatterna gett upphov till. Därför ser vi det som relevant att undersöka om det går att finna liknande resultat i Sverige, beträffande oron och dess ursprung. Den danska studien tyder på att det är en skillnad mellan generationerna där de var främst yngre, icke verksamma, och nyblivna mödrar som hade en ökad oro. Bland de verksamma så var det främst de äldre som hade blivit mer misstänksamma vilket förmodligen berodde på att de upplevde förskolan mer tillförlitlig förr, innan den offentliga pedofildebatten (ibid.).
De flesta västerländska länder har infört obligatoriska utdrag ur brottsregistret vid
arbetsansökan inom barnomsorgen (Backman 2012). I Sverige infördes kontrollen år 2001 efter pedofilskandalerna under 1990-talet (Delegationen för jämställdhet i förskolan 2004). Det fanns en viss rädsla om att det skulle få negativa effekter i form av att barnen skulle påverkas negativt genom att berövas sina manliga förebilder om reaktionen resulterade i misstankar mot män, som till följd inte längre ville jobba inom barnomsorgen (Backman
Sida 15 av 51
2012). Förutom argumentet om att utdrag ur belastningsregistret till viss del, ansågs vara en ineffektiv metod och att samhället till följd blev allt mer kontrollerande, prioriteras barnens säkerhet kring att bli sexuellt utnyttjade. Det gick även före behovet av män som eventuella förebilder (ibid.). Eftersom Backmans (2012) studie påvisade att samhället börjar bli mer kontrollerat, och ser utdrag ur belastningsregistret som en ineffektiv metod, är det för oss intressant att se om vårdnadshavarna i vår studie har någon liknande uppfattning angående ovan nämnda åtgärdsmetoder.
Harris och Barnes (2009) menar att barn, vid första anblick inte ser någon skillnad på en manlig och kvinnlig förskollärare. De har intervjuat barn i fyra års ålder, och barnen ansåg att de är lärare så därför kan de göra allt och såg ingen skillnad mellan könen. De menar att barnen kan ha påverkats av att ha haft en positiv manlig förebild redan i tidig ålder,
närvarande på förskolan. Men när de analyserar materialet djupare synliggörs en skillnad på hur barnen uppfattar de olika könen beträffande, lekkamrat, välmående och organisering av miljön, där de menar att barnen till viss del blir påverkade av de olika könsrollerna. Barnen såg oftare kvinnorna som någon som spelade spel eller lekte med leksaker och männen var bra på att leka i sandlådan eller fysiska sporter (ibid.). Eftersom studien synliggjorde en viss skillnad mellan hur barnen uppfattar de olika könen är det intressant för oss att studera om det är i denna skillnad som vårdnadshavarnas oro ligger. Om oron eventuellt kan ligga i männens omsorg.
3.2 Männens perspektiv
Skeleton (1991) ställer sig frågan om en stereotypisk värld där arbete med barn ses som ett “kvinnoyrke” och män som vill arbeta med barn därför ses som “onaturliga”. Hennes tolkning av påståendet blir att männen som väljer sådana yrken då måste ha en tendens till pedofili. Hon menar dock att männen i hennes studie inte hade upplevt några negativa reaktioner från föräldrar eller kollegor.
Män som arbetar inom barnomsorgen kan enligt tidigare presenterad forskning ses som potentiella pedofiler, och enligt Bergström, Westberg Broström och Eidevald (2018b) finns det två olika dominerande sätt att hantera misstänksamhetsdiskursen. Antingen genom att ge upp, inte utföra vissa arbetsuppgifter, eller utföra dom på ett sätt som minimerar risken för misstanke, detta utan att tänka på vilken inverkan det har på den egna professionella rollen (ibid.). Strategierna för att minska misstankarna kring männen är komplexa och involverar att
Sida 16 av 51
män måste visa sig pålitliga för administration, kolleger och föräldrar innan de kan accepteras (Pruit 2015). Kvinnliga kollegor, ber i vissa fall männen att inte utföra vissa arbetsuppgifter som till exempel blöjbyten (Bergström, Westberg Broström & Eidevald (2018b), i vissa fall är det mannen själv som gör valet eftersom de känner sig misstänkliggjorda av sina kvinnliga kollegor och använder sig därför av olika strategier för att undvika falska anklagelser (Munk, Larsen Lindsoe, Leander Buch & Soerensen 2013). Pruit (2015) menar att strategierna, för att minska misstanken, för männen som eventuella pedofiler, bör ses i ett bredare socialt
sammanhang som har konsekvenser för organisationer och individer. Vilket illustrerar hur en plats som förskolan är socialt konstruerad i förhållande till hegemoni och de stora skillnaderna rörande förväntningar om inkludering och exkludering (ibid.). Därav har inte männen samma förutsättningar att uppnå professionalism inom barnomsorgen som kvinnor (ibid.). Genom att överkomma sina rädslor kan männen skapa en ny diskurs, där de ses som professionella omsorgsgivare (Bergström, Westberg Broström & Eidevald 2018b). Här kan en insikt i hur föräldrarna tänker och känner kring männen i förskolan, underlätta för dem, i hur de ska förhålla sig. Genom att studera vårdnadshavarnas uppfattningar genom en fenomenografi kan männen hjälpas i hur de ska hantera sina rädslor kring vårdnadshavarnas misstankar.
3.3 De verksamma i förskolans perspektiv
Kvinnliga förskollärare menar att de litar på män som förskollärareoch att det är “samhället” som är orsaken till att män blir misstänkliggjorda (Pruit 2015). Samma forskare menar vidare att män i förskolan i allmänhet är stigmatiserade och att deras närvaro innebär ett eventuellt hot för barnens säkerhet (ibid.). När de verksamma kvinnorna känner sympati och vill värna om den manliga kollegan som har särskilda riktlinjer, kan det bidra till att försvaga männens professionalitet i yrket (Munk, Larsen Lindsoe, Leander Buch & Soerensen 2013).
Chefer ser misstänksamhetsdiskursen som ett vanskligt dilemma eftersom de måste vara lyhörda gentemot föräldrarna som har en oro, men även med tillit till männen som anställda (Hedlin & Åberg 2019). En del chefer väljer en “princip-baserad” metod, där föräldrarna fick ett tydligt besked om att män och kvinnor genomför samma arbetsuppgifter och därför bör behandlas på samma sätt, vilket tyder på att de har ett stort förtroende för sin manliga personal. Medan vissa rektorer använder sig av en “dialog-baserad” metod där fokus istället ligger på att få föräldrarnas förtroende för förskolan (ibid.).
Sida 17 av 51
Vissa förskolor utbildar personalen i hur de kan hantera eventuella orosmisstankar som exempelvis, att manlig personal inte bör vara ensamma med barn (Munk, Larsen Lindsoe, Leander Buch & Soerensen 2013). Utmaningen ligger i de intima situationerna som toalettbesök och blöjbyte, där de flesta förskolorna har riktlinjer att toalettdörren bör vara öppen, eller att två av personalen närvarar även om det inkräktar på barnets integritet. Viss personal undviker även den fysiska kontakten med barnen för att minska oron genom att undvika kramar och att ha barnet i knät. Den fysiska distansen ger konsekvenser för barnen när det kommer till tröst och omsorg. Misstänksamhetsdiskursen är viktig att belysa för att förhindra sexuella övergrepp mot barn i förskolan, men diskursen skapar även nya problem där omsorgen drabbas (ibid.). Korek, Sobiraj, Mohr och Weseler (2011) anser att kvinnliga kollegors inställning och förhållningssätt till män som arbetar inom barnomsorgen påverkar deras psykiska hälsa och det är därför, enligt dem, betydelsefullt att studera männens välmående inom icke traditionella yrken, eftersom antalet män kommer att öka i framtiden. Männen blir påverkade av de kvinnliga kollegorna i studien och vi vill fördjupa oss i eventuella tankar som finns hos vårdnadshavarna, eftersom det kan hjälpa männen att lyfta ämnet över hur misstänksamheten kan minska.
3.4 Media
Sexuella övergrepp mot barn i förskolor får mycket uppmärksamhet i svensk media (Bergström, Westberg Broström & Eidevald 2018b). Vanligtvis är det i samband när misstankar om övergrepp ”kommer till ytan” som media tar upp ämnet och deras vinkling bidrar till hur tolkningen ska uppfattas. Media bidrar med kunskap till läsarna och ämnen som tas upp i media kan påverka politiken och den politiska synen kring sexuella övergrepp mot barn. Det är viktigt att ämnet lyfts för att upprätthålla medvetenhet, och uppfylla kraven i barnkonventionen för att skydda barn från sexuella övergrepp (Bergström, Westberg
Broström & Eidevald 2018b). Svensk media bidrar till de åtgärder som utförs inom förskolan och ämnen som ofta lyfts i media är förskolans intresse, barnets bästa och förskolan som en bra plats. Jämlikhet tar störst plats, vilket leder in på sexuella övergrepp mot barn men Bergström, Westberg Broström och Eidevald (2018b) menar att det sällan tas upp lösningar för hur de sexuella övergreppen mot barn kan minska. Något som däremot inte lyfts lika ofta i media är bristen på manliga förskollärare (Martino 2008). Media har en möjlighet att påverka samhällets allmänna syn på sexuella övergrepp mot barn i förskolor och kan på så vis ha ett inflytande över utvecklingen av olika riktlinjer (Bergström, Westberg Broström & Eidevald 2018b). Ett sådant exempel som tidigare nämnts är ett utdrag ur belastningsregistret.
Sida 18 av 51
Samhället måste investera i förskolan och ge den rätt förutsättningar för att vara en säker plats för barnen. Det behövs fler strategier och verktyg för att förhindra sexuella övergrepp mot barn i framtiden. En metod skulle kunna vara att skapa mer kontinuitet och rutiner runt personalen som barn och vårdnadshavare möter i förskolan (ibid.).
3.5 Studiens relevans i förhållande till tidigare forskning
Forskningen som vi presenterat visar på en tydlig kunskapslucka inom området då det är få studier som studerar vårdnadshavares oro kring män i förskolan och därför anser vi att vår studie kan bidra med ny kunskap inom området. I kartläggningen av tidigare forskningframgår det att män känner rädsla för att bli misstänkliggjorda och därför ändrar sitt arbetssätt, vilket i sin tur kan påverka barnens omsorg. Därför ser vi det relevant att studera en viktig faktor till rädslans ursprung, nämligen vårdnadshavarna oro. Eftersom det i tidigare forskning visats på att det finns en oro, men vi inte har funnit någon forskning kring dess ursprung eller vad vårdnadshavarna själv anser skulle kunna minska oron, ser vi det relevant att studera detta område för att bidra med ny kunskap som kan skapa goda relationer mellan vårdnadshavare och de verksamma i förskolan.
Sida 19 av 51
4 Teoretiskt utgångspunkt
Denna studie fokuserar på ett föräldraperspektiv kring oron som finns med verksamma män i förskolan och genom fenomenografin som teoretisk ansats, vill vi undersöka vårdnadshavares oro, kring män i förskolan. Detta görs genom intervjuer med frågor som fördjupar sig i deras uppfattningar där fenomenografi är en lämplig ansats, eftersom forskningsmetoden kartlägger människors upplevelse av olika fenomen (Larsson & Knutsson Holmström 2017; Patel & Davidson 2019). Nedan följer en sammanfattning kring fenomenografi som teoretisk ansats där vi tar upp fenomenografi, första och andra ordningens perspektiv, begreppet uppfattning, beskrivningskategorier och utfallsrum som är viktiga delar inom fenomenografin.
4.1 Fenomenografi
Fenomenografin har sitt ursprung från ett forskningsprogram, vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet där de kartlade variationer av omvärldsuppfattningar, det vill säga människors uppfattning eller förståelse för ett visst fenomen i världen (Marton 1981).
Fenomenografin beskrivs av Marton och Booth (2000) som en forskningsansats som har ett stort engagemang inom pedagogik. Även om metoden har sitt ursprung i att studera lärande och mer specifikt att fokus vänds till vad det är som lärs, istället för hur mycket som lärs så menar Patel och Davidson (2019) att metoden dock inte är begränsad till att studera endast lärande och vi anser den vara den bästa ansatsen till vårt syfte.
Inom pedagogisk forskning finns ett stort intresse att förstå sig på vad som krävs för att en människa ska ändra sitt sätt att tänka kring ett visst fenomen (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Marton och Booth (2000) förklarar det som att “fenomenografin syftar till att avslöja kvalitativt skilda sätt att erfara olika fenomen”. Forskaren har i en fenomenografisk ansats som uppgift att se och beskriva variationen i andra människors upplevelser kring ett fenomen (ibid.). När vi genomför vår studie är det hur vårdnadshavarna uppfattar sin oro med män i förskolan som vi vill åt, vi ska inte gå in med en specifik teori när vi genomför analysen utan endast försöka hitta de kvalitativt skilda sätten som vårdnadshavarna uppfattar fenomenet på. Det går dock att vara kritisk till fenomenografin som teoretisk ansats eftersom den till stor del grundar sig i forskarens egna tolkningar och därför kan tolkningarna i analyseringsarbetet påverkas av forskarens förkunskaper inom området. Detta kan tänkas leda till att vi begränsas
Sida 20 av 51
av den ämneskompetens vi har, men vi strävar efter att ha ett öppet sinne och låta materialet tala till oss.
4.2 Fenomen
Ett fenomen kan förklaras som det som visar sig (Bengtsson 2005). Vad som visar sig är fenomenet så som det uppfattas, och det är forskarens uppgift under datainsamlingen att rikta informantens uppmärksamhet mot fenomenet som är av intresse för studien (Friberg & Öhlén 2012). Persson och Sundin (2012) menar att forskaren utgår från fenomenet som föränderligt och inte som någon sann bild som går att jämföra med verkligheten. Larsson och Knutsson Holmström (2017) menar att fenomen är ett centralt begrepp inom fenomenografin och kan förenklat innebära att man studerar ett objekt, såsom det framträder. Det kan vara något konkret som månen, något abstrakt som en känsla, eller något fysiologiskt som matsmältning. De poängterar att det inte handlar om en situation som upplevs i en speciell kontext och tidpunkt eftersom ett fenomen inte har kopplingar till tid och rum utan sker på en högre abstraktionsnivå (ibid.). Det studerade fenomenet i denna studie är vårdnadshavares oro kring män i förskolan.
4.3 Första och andra ordningens perspektiv
Vanligtvis studerar forskaren objektet eller fenomenet i sig och då är det fenomenet som är i fokus (Larsson & Knutsson Holmström 2017). De beskrivningar som forskaren gör bygger på egna observationer av fenomenet och forskaren ställer egna hypoteser eller teorier. Detta kallas, första ordningens perspektiv vilket är ett perspektiv som fenomenografin inte
behandlar (ibid.). Om denna studie hade utgått från ett första ordningens perspektiv hade det inneburit att vi studerade fenomenet i första hand, förslagsvis hade vi då kunnat observera hur vårdnadshavarna bemöter kvinnlig och manlig personal för att se om där finns någon skillnad i bemötandet som hade kunnat kopplas till oro.
Fenomenografin utgår från andra ordningens perspektiv där forskaren intresserar sig för hur människor uppfattar eller förstår ett fenomen på ett visst sätt och inte i fenomenet i sig (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Därför innehåller denna studie inte någon direkt beskrivning av fenomenet, utan vi redovisar istället vårdnadshavarnas oro vad gäller män i förskolan. Redovisningen görs efter att vi har hittat skillnader och likheter mellan
Sida 21 av 51
respektive utfallsrum. Vad beskrivningskategorier och utfallsrum innebär kommer att förklaras närmare under kommande rubriker. Marton (1981) poängterar att empiri som samlats in från andra ordningens perspektiv kan och bör föras samman, oavsett vilken bakgrundsvariabel de tillhör eller representerar. Forskaren ska inte bara lista upp olika uppfattningar efter varandra utan sammanfläta dem och påpeka på förhållanden som finns mellan vissa uppfattningar om ett visst fenomen (ibid.).
4.4 Uppfattning
Studier med en fenomenografisk forskningsansats studerar människors uppfattningar kring ett fenomen eller hur de förstår ett fenomen i omvärlden. Begreppet uppfattning eller sätt att
förstå kan förklaras som uttryck för relationen mellan informanten och ett fenomen (Larsson
& Knutsson Holmström 2017). Dahlgren och Johansson (2015) menar att eftersom en
uppfattning kan uttryckas språkligt på många sätt, är det en utmaning för den som vill försöka förstå sig på någon annans sätt att se på ett fenomen. Larsson och Knutsson Holmström (2017) beskriver uppfattning som en abstraktion av en människas erfarande av en tankemässig relation mellan individen och fenomenet i fråga.
4.5 Beskrivningskategorier
Syftet med fenomenografiska studier är att fokusera på variationen och att upptäcka kvalitativt skilda kategorier i olika sätt att erfara ett fenomen (Marton & Booth 2000).
Variationens skillnader kan vara både mellan individer och inom individer. Det vill säga att en beskrivning kan tillämpas både på en grupp men även på någon aspekt hos individen. En persons sätt att erfara ett fenomen utgör endast en sida av fenomenet sett utifrån den personens perspektiv, med den personens bakgrundshistoria. Även när forskaren beskriver olika sätt att erfara ett fenomen är detta en ofullständig beskrivning av fenomenet, men det är denna ofullständiga beskrivning som är av intresse (ibid.).
När alla uppfattningarna är insamlade utkristalliseras olika beskrivningskategorier (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Genomförandet av utkristalliseringen, för att finna de olika beskrivningskategorierna, kommer vi att förtydliga mer under metoddelen.Baserat på likheter och skillnader mellan de olika kategorierna formuleras en beskrivning, vilket i sin tur utgör de så kallade utfallsrummen. Begreppet beskrivningskategori används alltså när de individuella intervjuerna är klara och forskaren försöker se mönster i de olika variationerna (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Detta sker genom en textanalys av de transkriberade
Sida 22 av 51
intervjuerna. I vårt fall sker kategoriseringen uppdelat i de tre frågeställningarna för studien som är, vilken typ av oro finns hos vårdnadshavarna kring män i förskolan, var har
vårdnadshavarnas oro sitt ursprung ifrån och vad hade kunnat minska vårdnadshavarnas oro kring män i förskolan?
4.6 Utfallsrum
Sammanställningen av beskrivningskategorierna och hur kopplingarna mellan dem påvisas kallas inom fenomenografin för utfallsrum. De skilda sätten i hur något erfars är logiskt kopplade till varandra och formar en helhet (Marton & Booth 2000). Eftersom det inte räcker att endast dela upp empirin i olika kategorier, utan forskaren även måste visa hur kategorierna förhåller sig till varandra, görs det sist och är den svåraste delen inom fenomenografin
(Larsson & Knutsson Holmström 2017). Det är vanligt att skapa någon form av hierarki, som börjar med ett vanligt sätt att förstå fenomenet på och som bygger vidare på mer komplexa sätt och utvecklande uppfattningar kring fenomenet. Resultatet presenteras aldrig på individnivå utan på gruppnivå (ibid.). Vi redogör alltså för resultatet från alla informanter i utfallsrum, som i sin tur presenteras i en hierarkisk ordning under rubriken analys och resultat.
Sida 23 av 51
5 Metod
I denna studie har vi valt en fenomenografisk ansats eftersom fenomenografin har sin grund i att beskriva olika fenomen så som andra betraktar och uppfattar dem. Fenomenografin synliggör även variationer i det tänka fenomenet och gör sig väldigt bra i pedagogiska sammanhang (Marton & Booth 2000). Vår studie undersöker vårdnadshavares erfarenheter och uppfattningar kring oron med män i förskolan. Nedan följer en beskrivning av de metodval för insamling av studiens empiriska data och de etiska överväganden som gjorts. Fenomenografin som ansats är en induktiv metod eftersom empirin som samlas in läses, sorteras och kategoriseras tills mönster blir tydliga (Patel & Davidson 2019).
5.1 Intervju
Intervju som metod är lämplig när forskaren har behov att ge informanterna större frihet att uttrycka sig (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020). I studien vill vi åt vårdnadshavares uppfattningar om oron med män i förskolan, därför anser vi att intervju är en passande metod. Under början av 2020 uppstod ett utbrott av Covid-19, vilket ledde till att länder och
samhällen stängde ner och människor rekommenderades att undvika möten med varandra. Därför underlättade det även för oss eftersom intervju är en flexibel metod som i princip kan användas överallt och när som helst (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020).
Informanterna fick därför välja den intervjuform som kändes mest bekväm för dem, då antingen via Zoom, som är en onlinebaserad videosamtalsstjänst, eller via personliga möten.
Eftersom studiens ämne kan upplevas känsligt, föll valet naturligt på personliga intervjuer framför gruppsamtal där det kan vara mellan sex och tolv deltagare. En-till-en intervju är lämpligt när diskussionsämnet är personligt eller intimt och används med fördel när forskaren vill ha fylliga och detaljerade uppfattningar kring känsliga ämnen (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020; Larsson & Knutsson Holmström 2017).Det kan dock ses som en
nackdel att använda sig av intervjuer istället för enkäter eftersom människor brukar känna sig mer bekväma att tala sanning i enkäter (Larsen 2018). Det hade gått att genomföra studien med hjälp av enkäter men eftersom vi ville komma åt vårdnadshavarnas uppfattningar på djupet valde vi att ta risken även om informanten kan ha svårt att vara helt ärliga inför intervjuaren. Under intervjuerna höll den som intervjuade sig såneutral som möjligt för att undvika att informanten skulle svara utifrån vad hon eller han trodde att vi ville höra, vilket Larsen (2018) understryker är av vikt. Detta genom att inte ta upp värdeladdade åsikter eller
Sida 24 av 51
att hålla med informanten i dess yttringar. Vi ställde oss därför varken positivt eller negativt till uttalandena och försökte låta informanterna själva ta upp nya perspektiv.
5.2 Urval
Studien bygger på vårdnadshavares uppfattningar och deras oro kring män i förskolan. Eftersom samhället under tiden för uppsatsen delvis stängts ner på grund av Covid-19 fanns det restriktioner för obehöriga på många av förskolorna, därför valde vi att ta kontakt med bekanta för att förhöra oss om de hade någon i sin bekantskapskrets som kände någon form av oro kopplat till män i förskolan. Detta för att vi inte ville ha någon tidigare relation till
informanterna som skulle kunna påverka empirin. Under tiden vi förhörde oss bland bekanta, valde vi även att söka efter informanter i sociala medier. För att personerna som kunde tänka sig att delta i studien skulle hållas anonyma fick de kontakta oss i privata meddelanden. Dessa två sätten gav oss endast en informant som ville ställa upp på en intervju, därför tog vi
beslutet att även använda oss av bekanta för att hinna få in tillräckligt många informanter för att kunna genomföra studien.
Vårt urval kan delvis ses som ett bekvämlighetsurval vilket innebär att informanterna för oss är mer eller mindre kända, men vi har även använt oss av ett strategiskt urval eftersom ett bekvämlighetsurval kan begränsa fenomenets bredd (Alvehus 2019). Inom fenomenografin menar Larsson och Knutsson Holmström (2017) att informanterna bör ha så olika
bakgrundsvariabler som möjligt för att få en så rik och varierad bild som möjligt av
fenomenet. Studien har därför genomförts utifrån kriterier som vi anser är relevanta för att få en djupare och bredare uppfattning hos informanterna, dessa kriterier gör att urvalet även blir strategiskt (Alvehus 2019). Kriterierna var att informanterna inte själva fick vara verksamma inom förskola eftersom vi endast ville komma åt vårdnadshavarnas syn som föräldrar, och inte personal. De fick heller inte ha en manlig verksam på barnets avdelning, eftersom det då kunde bli personligt mot just den mannen. Av samma anledning har vi valt bort
vårdnadshavare vars barn har utsatts för sexuella övergrepp. Vi har försökt att variera informanternas ålder, kön och bostadsort utifrån de förutsättningar vi haft. Informanternas ålder är varierad från 29 till 40 år och de kommer både från norra och södra Sverige och de flesta är från olika kommuner. Dessa kriterier var för oss kända sedan tidigare då vi har en kännedom kring informanterna. Slutligen intervjuades nio antal vårdnadshavare, där två av dem var män och resterande kvinnor. Informanterna har fått de figurerade namnen Erik, Anna, Ben, Julia, Sara, Moa, Elin, May och Ines.
Sida 25 av 51
5.3 Genomförande
Vi använde oss av semi-strukturerade intervjuer där vi som Lindstedt (2019) menar lät informantens röst vara i fokus även om vi hade vissa frågor vi ville ta upp var vi öppna för nya perspektiv. I kvalitativa intervjuer brukar forskaren sträva efter att få informanterna att tala fritt och öppet, för att på så vis få en rikare beskrivning utifrån deras egna erfarenheter (Larsson & Knutsson Holmström 2012). Öppningsfrågan är väldigt central i
fenomenografiska forskningsstudier utifrån att man vill få informanten att fokusera på det fenomen som ska undersökas (Larsson & Knutsson Holmström 2012). Vår inledningsfråga lyder, hur går tankarna hos dig kring män i förskolan? Vi anser att frågan är öppen och kan bidra med en bredare uppfattning från informanterna. Dahlgren och Johansson (2015) menar att fenomenografiska studier är halvstrukturerade och tematiska utifrån att intervjuaren endast har ett mindre antal frågor som är tänka att guida informanten inom det tilltänkta fenomenet. De menar att dialogen utvecklas under tiden av intervjun beroende på de svar som ges. I vårt fall ville vi komma åt hur informanternas oro ser ut, var den kan tänkas komma ifrån och vad de tror kan minska den känslan, till detta hade vi en intervjuguide som stöd (se bilaga 1).
Lindstedt (2019) menar att det ibland kan vara svårt att veta vad som är lagom mycket material men lyfter att fem till sex intervjuer kan vara rimligt för ett examensarbete. Vi valde att genomföra nio intervjuer eftersom vi är två som skriver och då hinner samla in mer material inom samma tidsram. Därför ansåg vi att nio intervjuer gav oss tillräckligt med material att analysera men ändå hinna genomföra inom rimlig tid. Innan intervjuerna genomfördes valde vi att genomföra några övningsintervjuer för att se hur öppningsfrågan uppfattades och för att som Larsson och Knutsson Holmström (2017) menar, träna på att inte göra egna inlägg som kan störa eller påverka informantens utsaga. Eftersom vi följde
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) tilldelades informanterna information om studien och om samtycke via mail (se bilaga 2) innan intervjuerna påbörjades. Intervjuerna tog cirka 20 minuter och inleddes med öppningsfrågan som nämnts tidigare och sedan ställdes icke ledande följdfrågor med hjälp av intervjuguiden, som belyste studiens fenomen. Det är av vikt att inte leda informanten i sina frågeställningar eftersom de lätt kan bli påverkade till en viss uppfattning (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Trots övning, så visade det sig att det var en svårare process än vi trott att hålla sig helt neutral i intervjuerna.
Sida 26 av 51
5.4 Bearbetning och textanalys
Efter inspelningarna transkriberades materialet ordagrant eftersom man inom fenomenografin letar efter mönster i texten, för hur fenomenet uppfattas (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Transkribering innebär att man omvandlar konversationen från inspelningen till text som går att läsa och tolka (Alvehus 2019).Transkriberingarna genomfördes i direkt samband med intervjuerna eftersom Danielson (2017) menar att det kan underlätta eftersom de då bibehålls färskt i minnet. Transkriberingarna sammanfattades i ett dokument där materialet analyserades genom en textanalys efter att vi hade markerat texten i olika kulörer, för att lättare kunna upptäcka mönster. Inom fenomenografin innebär en textanalys att materialet läses och analyseras flera gånger för att hitta och formulera beskrivningskategorier som framträder i texten (Larsson & Knutsson Holmström 2017). Analysarbetet utformas genom att försöka få en förståelse för informantens uppfattning av fenomenet (ibid.).
Beskrivningskategorierna baseras på skillnader och likheter i hur vårdnadshavarna uppfattar fenomenet, och för tydlighetens skull delade vi in vårt resultat under respektive frågeställning eftersom de undersöker olika delar av fenomenet. Under vilken typ av oro som
vårdnadshavarna har fann vi beskrivningskategorin, sexuella övergrepp. Eftersom det hos vårdnadshavarna endast fanns en oro för sexuella övergrepp, så fick den även ett eget utfallsrum. Under frågan om var vårdnadshavarnas oro kommer ifrån fann vi
beskrivningskategorierna socialt arv, tidigare erfarenheter, männens bakgrund,
“kvinnoarbete” och medias vinkling, utifrån hur de förhåller sig till varandra skapade vi sedan
utfallsrummen livserfarenheter, samhällspåverkan och mediapåverkan. Den sista frågan som ställdes var hur oron eventuellt skulle kunna minska, blev beskrivningskategorierna, inget, vill
ha kvar, kommunikation, fast anställning, preventiva åtgärder, kontroller, normalisering och medias vinkling. Utifrån dem skapades sedan utfallsrummen inga åtgärder, lindriga åtgärder
och komplexa åtgärder. En mer djupgående förklaring kring beskrivningskategorierna och utfallsrummen sker under kapitlet analys och resultat.
5.5 Etiska ställningstaganden
Studiens syfte är att genom intervju synliggöra föräldrars uppfattning gällande sin oro med män i förskolan. Eftersom insamlingen av data sker genom intervjuer har vi använt oss av de fyra forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2002) som en vägledning i våra etiska ställningstaganden.
Sida 27 av 51
Informationskravet, innebär att informanterna som är tänkta att delta i studien ska få ta del av
forskarens tilltänkta syfte (Vetenskapsrådet 2002). Vårdnadshavarna fick först en förfrågan, och om de passade in på kriterierna angående urvalet och ville delta fick de informationen kring studien skickad via mail för att i lugn och ro kunna läsa igenom den. Om
vårdnadshavaren fortfarande ville delta i studien planerades det in ett möte på det sätt som de själva kände sig bekväma med. Intervjuerna skedde antingen via ett digitalt möte via Zoom (onlinebaserad videosamtalstjänst) eller genom ett personligt möte. De blev även informerade om att det är frivilligt att delta och att de kunde när som helst avbryta sin medverkan.
Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagarna lämnar samtycke till att delta i studien
(Vetenskapsrådet 2002). I vårt fall fick deltagarna informationen kring studien via mail, där även samtyckesblanketten var bifogad. Innan varje påbörjad intervju blev deltagarna
tillfrågade om de tagit del av informationen kring studien och sedan skedde samtycket muntligt i början av inspelningen.De medverkande kunde när som helst dra tillbaka sitt samtycke till deltagandet utan att det innebar några negativa konsekvenser för dem.
Konfidentialitetskravet innebär att alla etiskt känsliga personuppgifter som samlas in, inte
ska gå att identifiera och att uppgifterna ska förvaras på ett sätt så att utomstående inte kan komma åt dem (Vetenskapsrådet 2002). För att avidentifiera deltagarna har vi valt att använda oss av figurerade namn och städerna där de bor delges inte heller. Det känsliga materialet förvaras på en säker server på Malmö universitet, på ett sätt så att utomstående inte kan komma åt eller identifiera de deltagande personerna.
Nyttjandekravet innebär att de insamlade materialet endast får användas i forskningsändamål
(Vetenskapsrådet 2002). Det insamlade materialet kommer endast att användas i denna studie. Materialet kommer att förstöras sex månader efter studien är klar och godkänd, vilket även informanterna har blivit informerade om.
Sida 28 av 51
6 Analys och resultat
Syftet med denna studie har varit att undersöka fenomenet vårdnadshavarnas oro kring män i
förskolan. Vi har fördjupat oss i vilken typ av oro som vårdnadshavarna har, var oron kommer
ifrån, och hur oron eventuellt kan minskas. Nedan presenteras varje frågeställning under en egen rubrik, med utfallsrum och beskrivningskategorier. Vår presentation av utfallsrummen börjar med det mest grundläggande sättet att förstå fenomenet på och vidare följer de mer komplexa sätten. Larsson och Knutsson Holmström (2017) menar att det är vanligt att man inom fenomenografin rangordnar och på så vis skapar en hierarki eftersom vissa
beskrivningskategorier anses mer omfattande än andra. En överblick av hur studiens utfallsrum och beskrivningskategorier förhåller sig till varandra presenteras även i en mindmap (se bilaga 3).
6.1 Vilken typ av oro finns hos vårdnadshavarna kring män i
förskolan?
Ett av studiens intresse ligger i vilken typ av oro det är vårdnadshavarna har. Under intervjuerna framkom det att oron endast var för sexuella övergrepp och därför skapades endast en beskrivningskategori och utfallsrum med samma namn.
Sexuella övergrepp • Sexuella övergrepp
Figur 1 illustrerar utfallsrummet (blått) och beskrivningskategorin (vitt) för vilken typ av oro som vårdnadshavarna har.
Sexuella övergrepp
Oron som vårdnadshavarna för fram under intervjun är endast av sexuellt ursprung. De ser männen som eventuella sexuella förbrytare vilket kan utläsas i följande yttrande av Elin “Den oron som man har, det är ju att det ska vara något sexuellt, som skulle kunna hända”. Erik uttrycker sin rädsla om männen, som eventuella pedofiler “Ja, det är ju pedofiler ju”. Sara oroar sig för att barnen ska utsättas för sexuella övergrepp och inte våga yttra sig om det “[...] ta på barnen och barnen inte vill säga något eller försöka sexuellt på dem”. May uppger samma uppfattning angående oron om sexuella övergrepp och barnens beroendeposition som en faktor
Sida 29 av 51
Samtidigt, med alla de sexuella övergrepp, där 98 procent är män. Så känner man ju sig orolig. [...] Det handlar om den här beroendepositionen men också att man inte är med sina barn på förskolan man vet ju inte vad som händer. (May 2020-04-27)
Det som går att utläsa från vårdnadshavarnas uppfattningar angående oron, är att det endast rör sig om att barnen kan bli utsatta för sexuella övergrepp i förskolan, och att barnens beroendeposition och utsatthet påverkar. Vi kunde inte utläsa någon annan oro än risken för sexuella övergrepp från vårdnadshavarna utsagor.
6.2 Var har vårdnadshavarnas oro sitt ursprung ifrån?
Vi var intresserade av varifrån vårdnadshavarnas oro har sitt ursprung eftersom det kan tydliggöra för dem vad som eventuellt skulle kunna minska den. Vårdnadshavarna gav olika beskrivningar på sina uppfattningar kring var oron kommer ifrån, och utifrån dem har tre olika utfallsrum utkristalliserats. Utfallsrummen rubriceras nedan som livserfarenheter därvårdnadshavarnas oro från tidigare erfarenheter och socialt arv faller in under.
Samhällsnormer och männens historiska bakgrund går under rubriken samhällspåverkan, och den sista rubriken mediapåverkan behandlar hur sociala medier, nyhetsartiklar och media har påverkat vårdnadshavarnas uppfattningar.
Livserfarenheter Samhällspåverkan Mediapåverkan
• Socialt arv
• Tidigare erfarenheter
• Männens bakgrund • “Kvinnoarbete”
• Media
Figur 2 illustrerar utfallsrummen (blått) och beskrivningskategorierna (vitt) för var oron har sitt ursprung.
Livserfarenheter
Det framkom att oron för sexuella övergrepp som en del vårdnadshavarna känner kring manliga pedagoger har sitt ursprung i ett socialt arv.
Jag tror att den kommer ifrån min mamma. [...] Mamma har varnat mig väldigt mycket när jag har växt upp, för män. Hon själv har ju varit väldigt orolig i det, och jag tror att det blir som ett socialt arv av det. Och att man tar med sig den oron in i sitt egna föräldraskap. (Anna 2020-04-28)
Vi kan se i Annas utsaga att hon blev varnad av sin mamma redan som liten, för män, försiktigheten bär hon sedan med sig till det egna föräldraskapet. En annan
Sida 30 av 51
erfarenheter påverkar vårdnadshavarnas uppfattning. Detta är något vi kan se i Julias
uttalande från hennes tidigare arbetsplats:
Jag jobbade tidigare inom polismyndigheten, och då fick man se lite baksidan av att man kan vara misstänkt utan att det syns i brottsregister. Vilket gör att när man då själv föreställer sig den här situationen med att en nyanställd till exempel, så tänker man då, det är ju ingen som vet om den här personen har varit misstänkt för någonting om den inte har varit dömd för det. Så jag har fått lite av en arbetsskada kan jag nog säga. (Julia 2020-04-17)
Julia beskriver hur hennes tidigare arbete inom polismyndigheten har påverkat henne. Hon har tankar om att en person kan vara misstänkt, men det är inget som blir synligt så länge inte personen dömts för brottet. Vilket i sin tur innebär att hennes oro finns oavsett om det finns ett belastningsregisterutdrag att tillgå. Uppfattningen kring fenomenet påverkas därför av hennes tidigare erfarenheter.
Samhällspåverkan
En beskrivningskategori som påvisades under utfallsrummet samhällspåverkan var synen på
männens bakgrund. Hur den allmänna synen på män genom tiden har påverkat
vårdnadshavares uppfattning går att utläsa i Saras uttalande:
Jag har väl själv lite den inställningen till det, för med tanke på hur all bakgrund har varit, med män, att de tror att de kan få göra som de vill från första början, långt, långt tillbaka. [...] Och även vilken religion du har så tror männen att de ska få göra som de vill. (Sara 2020-04-22)
Det är i citatet synligt att Sara har påverkats av synen på män som det historiskt auktoritära könet (Skeleton 1991). Till samhällspåverkan hör även normen om
förskolläraryrket som ett dominerande “kvinnoarbete”. De normativa tankarna går att utläsa i följande citat av Ben och May:
Sen är det ju normen där, att man tänker ju att män, varför söker inte män ett byggarbete? Alltså där finns ju jobb att få på alla andra, håll och kanter egentligen, tyvärr så är de här könsrollerna ju, som man tänker på när man, ser en man där i förskolan, tyvärr. (Ben 2020-04-24)
Ben ställer sig frågan om varför män väljer att arbeta inom barnomsorgen när det finns andra arbeten som ses mer manliga. Tankarna om yrket som könsstereotypiskt går även att se i Mays uttalande:
Nu kommer ju ganska tråkiga stereotyper fram men jag kan väl kanske lite undra varför man väljer att ta den typen av arbeten när det finns andra arbeten som är mer mansdominerade. Och det är ju en typiskt tråkig och sunkig attityd man har, men ja, det är
Sida 31 av 51
ju obehagligt eller obekvämt. Obekvämt är nog rätt ord, just för att de inte är så många män, alltså i förskolan. (May 2020-04-27)
Förutom att se arbetet som normativt har May även blivit påverkad av att det är män som utför flest sexualbrott.
Ja, dels för att det inte är så många män. Men om vi tittar på statistiken vem som utför sexualbrott exempelvis på barn så är det en majoritet av män. Därför vill man ju skydda sitt barn, den här modersinstinkten av att skydda sitt barn till det yttersta man kan och då ser man ju människor som potentiella risker. Jag kan ju se vissa kvinnliga beteenden som risker också, men jag ser dem ju inte lika skadliga, eller jag anser inte att de är lika skadliga för min dotter som en man potentiellt kan vara. (May 2020-04-27)
Statistiken färgar Mays syn på fenomenet, hon menar att det är en modersinstinkt att vilja skydda sitt barn och därför bör en vårdnadshavare vara observant och försiktig.
Mediapåverkan
Media har visat sig ha den största inverkan på informanternas uppfattningar av fenomenet.
Alla som blev intervjuade till studien nämnde någon gång under intervjun att de blivit påverkade av media på något sätt.
Alltså all information påverkas man ju av, och media är ju en informationskälla. Så naturligtvis så blir man ju påverkad. Och sen gäller det väl att vara källkritisk i det, naturligtvis. Men media förser ju oss med information så det är ju klart att man påverkas av det. (Anna 2020-04-28)
Citatet ovan är ett av alla uttalanden som visar att media har en påverkan. Många informanter uttrycker mer specifikt att det är medias vinkling, av männen i förskolan, som påverkar deras uppfattningar. Vilket bland annat Elin uttrycker på följande vis “Jag tror att det är mycket media som har vinklat, att det är män som gör sådana saker”. Moa uttrycker samma
uppfattning genom följande uttalande “Det är vad man har man har med sig sen tidigare. Det man har läst i media alltså, att majoriteten har ju varit män”. Media och sättet som de
framställer männen, som arbetar inom barnomsorgen, är vad som ligger till grund för majoriteten av informanternas oro.
6.3 Vad hade kunnat minska vårdnadshavarnas oro kring män
i förskolan?
En del av studiens syfte var att undersöka hur oron eventuellt skulle kunna minska, för att på så vis underlätta för de verksamma männen i förskolan. Från vårdnadshavarnas berättelser, utkristalliserades tre olika utfallsrum rörande hur oron kan minskas. Utfallsrummen rubriceras
Sida 32 av 51
nedan som inga åtgärder, där vårdnadshavarna antingen vill ha kvar oron eller anger att inget kan minska den. Lindriga åtgärder, där vårdnadshavarna tar upp åtgärder som kräver, relativt lätta eller få insatser. Det sista utfallsrummet kallas komplexa åtgärder eftersom
uppfattningarna bygger på sammanfattade och mer komplicerade åtgärder som bland annat är mer tidskrävande.
Inga åtgärder Lindriga åtgärder Komplexa åtgärder
• Inget • Vill ha kvar • Kommunikation • Fast anställning • Preventiva åtgärder • Kontroller • Normalisering • Medias vinkling Figur 3 illustrerar utfallsrummen (blått) och beskrivningskategorierna (vitt) för vad som hade kunnat minska vårdnadshavarnas oro.
Inga åtgärder
Under intervjun synliggjordes att en av informanterna ansåg att det inte fanns något som kunde bidra till att minska på oron, rörande män som är verksamma i förskolan. När frågan, ”vad skulle kunna minska din oro” ställdes, var svaret endast “inget”, vilket visar på att informanten inte ser någon eventuell åtgärd som skulle kunna minska oron. Under samma utfallsrum faller informanten som vill ha kvar oron, eftersom den anses vara sund.
Jag vet inte om jag vill att den ska minskas, för det är inte oron som är ett problem. Jag tycker att min oro är sund. [...] Det är mer en oro i mig och det är kanske att jag försöker vara lite observant, men jag ställer inga frågor till mina barn. Jag försöker inte påverka någonting, någonstans. [...].Jag utgår ju inte från att alla män är det. Utan det är mer en generell oro, och den lilla oron jag har tycker jag är sund. Jag vet inte om jag vill bli av med den, eller minska den. (Anna 2020-04-28)
Anna beskriver att hon inte utgår från att alla män är sexuella förbrytare, men att hon ändå försöker vara observant och försiktig eftersom hon anser att den oron hon har som förälder är sund. Hon försöker att inte föra över oroskänslan till barnen, och hon undviker även att ställa ledande frågor till dem.
Lindriga åtgärder
En åtgärd som av informanterna anses vara av vikt är kommunikationen som sker mellan personal och vårdnadshavare. Moa lyfter att det är väldigt viktigt att det sker någon form av presentation vid första mötet:
