Ordning och reda i skolan: Enligt eleverna

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Ordning och reda i skolan

- Enligt eleverna

Order and Discipline at School

- According to the Pupils

Terese Hansen

Ulrika Prahl

Lärarexamen 60p

Malmö Högskola Lärarutbildningen 60p

Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006

Sammanfattning

Hansen, Terese och Prahl, Ulrika (2006). Ordning och reda i skolan: Enligt eleverna. Om elevers uppfattningar om ordning och reda; vad det innebär, vad eleverna själva har för ansvar, vad läraren har för roll och hur betygen spelar in. (Order and Discipline at School:

According to the Pupils. About pupils’ experiences of order and discipline; what it means, the

responsibility of the pupils, what part the teacher plays and how grades matter.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med arbetet är att undersöka elevers tankar om ordning och reda, vad begreppet ordning och reda innebär för dem. Arbetet grundas i de funderingar författarna haft om ordning och reda ute i skolorna och hur olika åsikter kring dessa kan vara. Efter att ha fått ta del av olika uppfattningar från lärare och lärarstudenter fanns nu en önskan om att få veta vad eleverna själva egentligen tycker. Detta examensarbete utgår från enskilda intervjuer med tio stycken elever på två olika högstadieskolor.

Resultatet av det här arbetet har givit nya insikter och flera intressanta aspekter. Eleverna i intervjuerna anser att betyg behövs för att de påverkar ordningen och disciplinen i skolan. De intervjuade eleverna upplever ordning och reda som någonting mycket viktigt för att kunna koncentrera sig i skolan och lyckas med sina studier. För att hålla ordning och reda i klassrummet spelar läraren en stor roll. Pedagoger som månar om elevers bästa, genom att sätta gränser och som kan skapa intressant och fängslande undervisning är vad eleverna i intervjuerna verkar vilja ha.

Nyckelord: Disciplin, Ordning, Ordningsregler, Trivselregler.

Ulrika Prahl Handledare: Marie Leijon

Förord

Vill vi tacka samtliga elever som medverkat i våra intervjuer. Ett stort tack till de lärare som hjälpt oss att svara på frågor och att hitta frivilliga elever som ville ställa upp för intervjuer.

Innehåll

Sammanfattning 2

Förord 4

1 INLEDNING 8

1.1 Bakgrund 8

1.1.1 Vad är ordning och reda och vad betyder ordet disciplin? 9

1.1.2 Ordning i dagens skolvärld 10

1.2 Syfte 11

1.3 Frågeställningar 11

2 TEORETISK BAKGRUND 12

2.1 En historisk återblick på ordningen i skolan 12

2.2 Vad säger den senaste forskningen? 14

2.2.1 ”Lärarna bara ljuger” 14

2.2.2 Gott beteende ska uppmuntras 15

2.2.3 Vems är problemet? 15

2.3 Arbetsmiljön 16

2.4 Läroplanen 17

2.5 Vad säger lagen? 19

2.5.1 Skollagen 19

2.5.2 Åtgärder 19

3 METOD 21

3.1 Val av metod 21

3.2 Urval 22

3.3 Ett etiskt perspektiv på våra intervjuer 23

3.4 Genomförandet 23

3.5 Validitet och reliabilitet 25

4 RESULTAT 27

4.1 Elevernas inverkan på ordning och reda 27

4.1.1 Det ska vara tyst och lugnt 27

4.1.2 Man ska ha koll 28

4.2 Lärarens betydelse för ordning och reda 28 4.2.1 ”när läraren går ut så brukar man ju prata” 28 4.2.2 ”Man får ha lite humor men ändå vara bestämd.” 29 4.3 Elevernas åsikter om befintliga regler 30

4.3.1 Allmänt om ordningsregler 30

4.3.2 Regler om klädesplagg 33

4.3.3 Regler om mobiltelefoner och mp3-spelare 34

4.3.4 Regler om ätande på lektioner 34

4.4 Betygs inverkan på ordning och reda 35

4.4.1 ”man ska liksom tjäna lite extra på det” 35 4.4.2 Bra som det är med betyg från åttan? 36 4.4.3 ”det måste ändå finnas lite krav” 37

4.5 Övriga åsikter 37

4.5.1 Arbetsmiljöfaktorer 37

4.6 Analys 38

4.6.1 Begreppet ordning och reda 38

4.6.2 Arbetsmiljön 38

4.6.3 Ordningsregler 39

4.6.4 Betyg 40

5 DISKUSSION 42

5.1 Metod 42

5.2 Vett och etikett 42

5.3 Hur ska en bra lärare vara? 43

5.4 Behövs betyg? 44

5.5 Slutsats 45

6 LITTERATURFÖRTECKNING 48

6.1 Litteratur 48

6.2 Internetkällor 49

6.3 Uppsatser & avhandlingar 49

6.4 Artiklar 49

Bilaga 1 50

Bilaga 2 51

Bilaga 3 52

1. Inledning

I det här avsnittet förklarar vi vårt syfte med det här examensarbetet och presenterar våra frågeställningar. Därefter beskriver vi begreppen ordning och reda samt disciplin ur vår synpunkt. Vi ger även en allmän syn på dagens skola.

1.1 Bakgrund

Då vi, Terese Hansen och Ulrika Prahl, under vårterminen 2006 arbetade med ett mindre projekt, Disciplin i skolan, där vi behandlade temat ordning och reda i skolan, upptäckte vi efter ett flertal diskussioner att vi inom en grupp på sju personer hade väldigt olika syn på vad begreppet ordning och reda innebär. I den gruppen hade vi alla erfarenhet av ordning och reda i lärandemiljön från vår egen skoltid och hade dessutom som blivande pedagoger fått uppleva ordning och reda i lärandemiljön ur ett annat perspektiv i dagens skola, genom vår praktik. Vi hade också tagit del av skriverier i media och den politiska debatt som ägt rum kring skolan inför valet 2006 där speciellt alliansen har tryckt på vikten av att skapa ordning och reda i skolan bland annat genom att införa betyg från årskurs 6. En annan bidragande faktor var en av de intervjuer med erfarna pedagoger som vi gjort. I den intervjun framkom åsikter om att det finns ett starkt behov hos eleverna av ”klara regler i verksamheten då bristen på […] regler lätt skapar irritation och osäkerhet” (Disciplin i skolan, 2006, s. 2) Även om vi hade skilda åsikter om vad ordning och reda är, så var vi dock rörande överens om att lärandemiljön ur ordningssynpunkt kanske inte alltid är optimal. En slutsats som vi kan dra från diskussionerna i den gruppen är att om det bland en liten grupp vuxna individer kan finnas många olika tankar om begreppet ordning och reda, så finns det alldeles säkert väldigt många tankar och åsikter bland en stor grupp elever i en skolklass också.

I det projekt vi gjorde koncentrerade vi oss på våra åsikter som vuxna individer och blivande pedagoger och vårt syfte var att skapa ordningsregler som vi trodde skulle kunna fungera i skolan. I den gruppen skapade vi ordningsreglerna utifrån våra egna samlade erfarenheter, dock utan elevunderlag. Förutsättningen för vårt framtida arbete är att arbeta så nära våra elevers vardag som möjligt och utifrån detta vill vi nu utveckla andra tankar kring ordning och reda genom att utgå ifrån elevernas synpunkter. Vi vill kunna skapa en god lärandemiljö, ”Skolan skall vara en plats där kunskap inhämtas, där lusten för ett livslångt

lärande skapas och där grunden för en framtida yrkeskarriär läggs.” (Värdegrundsboken, 2002, s. 14) Utifrån denna målsättning ska vi i detta arbete utgå från ordningen i klassrummet.

1.1.1 Vad är ordning och reda och vad betyder ordet disciplin?

Som blivande pedagoger känns det viktigt för oss att försöka få en klar bild över hur man skapar ett trivsamt arbetsklimat ur ordningssynpunkt. För oss innebär ordning och reda att vi lärare har en tydlig struktur i undervisningen, att man alltid är väl förberedd, att man har en positiv inställning till eleverna och försöker att se var och en av dem. Vi tror dessutom att samtliga elever är intresserade av att det är lugn och ro så att vi alla kan arbeta bra, även om vi av erfarenhet tycker att det är väl stökigt ibland.

Ordet disciplin innebär för oss den sociala aspekten, som att var och en är medveten om hur man uppför sig och att man är noga med att följa dels ”vett och etikett” och dels de regler som finns i den grupp man befinner sig i. Det viktiga, anser vi, är att undervisningen ska kunna stå i centrum och att både lärare och elever har det trivsamt tillsammans. ”Skolan är en social plats, där man umgås med kompisar, känner gemenskap och lär sig att fungera i grupp.” (Värdegrundsboken, 2002, s. 14) Vi har förstått genom våra praktikperioder att det är viktigt att vi pedagoger är medvetna om att det ibland kan behövas en extra insats av oss för att uppnå ordning och reda i klassrummet och därmed skapa trivsel och arbetsro för alla.

Vad menas då när man säger ordning och reda eller disciplin i allmänhet? Enligt Svenska

Akademiens Ordlista (SAOL) är definitionen av ordet disciplin ”upprätthållande av ordning

och lydnad”. (SAOL, 1986) C. M. Charles, som är professor i pedagogik vid San Diego State University i USA, beskriver i sin bok Ordning i klassen ordet disciplin även med orden klasskontroll eller klassrumsledning. Enligt Charles är disciplin inte riktigt samma sak för alla människor. Pedagoger exempelvis har många olika sätt att se på begreppet disciplin. Några utav dem menar att disciplin är självstyre under ansvar, andra anser att det är goda manér och andra tycker att det innebär att ge vägledning och råd till eleverna och att få dem att uppträda på ett sätt som är önskvärt. Oavsett vilken stil man har i klassrummet så finns det tre gemensamma element i åsikterna. De är att eleverna bör sköta sitt arbete, de ska ta ansvar och de ska skapa goda relationer till andra människor. (Charles, 1981)

Att disciplin är viktigt tycker lärare, administratörer, föräldrar, elever och allmänheten. Det är något som man förväntar och önskar sig vid sidan av undervisningen. Disciplinen underlättar undervisningen, den gynnar social fostran, den medger demokrati, den behövs av

psykologiska skäl (för ens eget personliga välbefinnande) men framförallt skänker den glädje. (Charles, 1981) Vidare menar han att disciplinen är av så avgörande betydelse, så grundläggande för allt annat i klassrummet, att de flesta pedagoger håller med om det är den som avgör om läraren ska lyckas eller brytas ner. (Charles, 1981)

1.1.2 Ordning i dagens skolvärld

I våras skrev vi i vårt projekt om att den svenska skolan uppfattas av elever och lärare som allt stökigare. ”Skolans möjlighet att upprätta ordning och reda aktualiserades också nyligen genom beslutet om Hermodsdalsskolans nedläggning. Hermodsdalsskolan har fått tjäna som exempel för den svenska skolans hälsotillstånd.” (Disciplin i skolan, 2005, s. 2) Utifrån vad medierna skriver har samhället och skolan förändrats så mycket att skolans personal inte längre har en auktoritär ställning. Det har gått så långt att en hel skola tvingas lägga ner på grund av att man inte kan hålla ordning. Har det blivit omöjligt att kontrollera ett högstadium med cirka 200 elever?

Inför valet i september 2006 tog Folkpartiet fasta på något som de känner är viktigt för Sverige, något som berör oss alla och vad de tror Sverige behöver just nu; en ny syn på ordning och reda i skolan. (Folkpartiet.se, 2006-11-20) Partier använder sig alltid av marknadsföring av något slag, gärna följer man med på en rådande samhällsdebatt. Politikerna i Folkpartiet har tagit fram ett ”åtgärdspaket” med nio förslag för mer ordning i skolan. Ett förslag som vi tar upp är att införa ett ordningsomdöme i terminsbetygen.

I sitt partiprogram menar folkpartiets ledare Lars Leijonborg och skoltalesman Jan Björklund att ”Ordningen i den svenska skolan blir allt sämre. Det blir mer skolk, mer stök och mer mobbning. Lärarna behöver större befogenheter men vi måste också dra in hemmen i det här arbetet. Då tror vi bland annat att en modern form av ordningsomdöme är ett bra verktyg.” (Folkpartiet.se, 2006-11-20) Vad ligger bakom denna idé? Det verkar som att man lyckats hitta en öm punkt som speglar något som påverkar alla i samhället. Om man läser vidare i deras program så skriver de att ”Det handlar om att ta hänsyn till andra, att komma i tid och visa respekt för lärare och kamrater. Ett ordningsomdöme syftar till att ge lärare och föräldrar bättre möjligheter att tillsammans kunna hjälpa eleverna att bli bättre på att ta ansvar. Ordningsomdömet ska vara en del av terminsbetyget.” (Folkpartiet.se, 2006-11-20) Man kan tycka att saker som att ta hänsyn till andra och att visa respekt hör till god ton och

något som eleverna ska ha lärt sig i tidig ålder. Media framställer problemet som så pass omfattande att politikerna föreslår att göra detta till ett särskilt skolämne, som ska betygsättas.

En berättigad fråga som man kan ställa sig är vilken uppfattning svenskarna och framförallt eleverna har om dagens skola och dess miljö. Hur står det till med ordningen? Är det så dåligt som det man läser om i media och så som politikerna presenterar skolan? Om vi utgår ifrån att man i Sverige vill skapa en ”ny syn på den svenska skolan” finns det kanske orsak att gå tillbaka i tiden och titta på hur det såg ut under en period då det rådde större disciplin i skolorna.

1.2 Syfte

Vårt syfte med detta examensarbete är att fördjupa oss i och undersöka elevers tankar om ordning och reda. Vi vill veta vad begreppet ordning och reda innebär för dem.

1.3 Frågeställningar

Vad är ordning och reda för en liten grupp elever ur den svenska skolan? - _{Vad betyder ordning och reda för eleverna?}

- Vad har eleverna för syn på ordningsregler?

- Hur uppfattar eleverna att lärarens roll är när det gäller ordning och reda i klassrummet?

2. Teoretisk bakgrund

För att närmare undersöka begreppet ordning och reda i skolan vill vi belysa olika aspekter av miljön i skolan. Vi inleder med en inblick i hur skolan såg ut förr i tiden för att exempelvis kunna jämföra lärarens roll förr och nu. Därefter följer ett avsnitt med tidigare forskning på ämnet ordning och reda. Slutligen har vi valt att titta på arbetsmiljön, läroplanen och de lagar som finns. De regler och rutiner man har på de båda skolor vi har besökt finns som bilagor längst bak. Dels är det intressant att se hur två olika skolor kan lägga upp arbetet med ordningsregler och dels kan detta naturligtvis spela stor roll för utfallet av intervjuerna med eleverna.

2.1 En historisk återblick på ordningen i skolan

En intressant och aktuell fråga ur den politiska debatten rör betyg i ordning och uppförande, just för att det berör hela samhället. Under både 1800-talet och ungefär första hälften av 1900-talet användes fysiska bestraffningar i skolan och fram till 1960-1900-talet gavs betyg i ordning och uppförande; ett betyg som idag kan verka en aning gammaldags. Frågan man ställs inför är genast om det var bättre förr med ordningen. Idag ser vi det som självklart att barn och ungdomar inte ska utsättas för att bli slagna med linjal över fingrarna eller ännu värre straff, men finns det något i den gamla skolan som är bra?

I artikeln Från skam till skuld, ur Pedagogiska magasinet, beskriver Ulla Johansson, professor i pedagogik vid Umeå Universitet, samhällets och skolans utveckling. Hon skulle tro att det med tanke på rådande teori om att samhället ska vila på en gemensam värdegrund inte var bättre förr, men kanske enklare. (Pedagogiska Magasinet, 2006) Johansson förklarar att skolan har gått en lång väg. Under tidigt 1800-tal var skolans första uppgift att fostra människor till goda kristna, enligt Luthersk lära. Idag har skolan till uppgift att fostra sina elever i en ickekonfessionell lära. I dagens skola ska läraren i samråd med övrig skolpersonal, företrädare för elever och i grundskolan även elevernas vårdnadshavare, forma och upprätta ordningsregler. Skolans och framförallt lärarnas auktoritet har förändrats. Under tidigt 1900-tal hade läraren en lagstadgad rätt att utdela aga, läraren var en statlig tjänsteman med byråkratisk auktoritet och läraren hade auktoritet i kunskapsfrågor. (Pedagogiska Magasinet, 2006) Idag kan läraren ha höga ämneskunskaper, bra och strukturerad undervisning och en

god inställning till sina elever. Ändå anses det vara stökigt i skolan. Skolan kritiseras dessutom hårt av samhället genom våra politiker och genom media.

Johansson återger en bild av anledningar till vad som kan tolkas vara den stora kärnan till problem med ordning och reda idag. För att förstå den första krävs att man går ännu längre tillbaka i tiden, till före de första pojkskolorna och långt före införandet av Folkskolan, 1842. Man kommer då till ett samhälle där det inte behövdes en särskild skola för ordning. Det fanns en låg grad av arbetsdelning, vilket innebar att barn utförde samma arbetsuppgifter som föräldrarna.

Där delade människorna samma vardag, och därför uppfattade de också världen på samma sätt. Den gemensamma vardagen var en god grund för en samhällelig värdegemenskap, och den unga generationen skolades successivt in i denna genom att delta i de vuxnas sysslor och ritualer. (Pedagogiska

Magasinet, 2006, s. 11)

I dagens samhälle har vi en högre grad av arbetsdelning, generationerna spenderar inte så mycket tid tillsammans och man måste skapa en värdegrund. En annan orsak som man kan tolka ur Johanssons text är att vi människor trängs på små ytor runt om i samhället. Detta kan man se på såväl allmänna platser, till exempel i trafiken, som i skolans värld.

Skolan som institution har emellertid skapat sina egna disciplinproblem. Där trängs en stor massa ungdomar, och en mängd olika aktiviteter måste samordnas i tid och rum. Ofta ställs läraren ensam mot en månghövdad skara elever som inte alltid är beredd att frivilligt underkasta sig skolans ordning. (Pedagogiska Magasinet, 2006, s. 12)

Författaren Erik Sigsgaard skriver att enligt en norsk undersökning finns ett samband mellan institutionernas och skolornas storlek, trivsel och miljö. Mer vuxentid, mer utrymme och mer tid ute leder till färre konflikter. (Sigsgaard, 2003)

Om dessa två orsaker, dels Johanssons teori om att generationerna är åtskilda idag och dels hennes och Sigsgaards gemensamma tankar om storleken på skolor är primära hinder till att kunna hålla ordning i dagens skola, kan man tänka sig att det kanske krävs mer drastiska åtgärder av både samhället och Skolverket. Man kanske exempelvis måste ändra skolorna så att de minskas ner betydligt i storlek för att det ska bli arbetsro. Det kanske dock inte behövs en fullt så drastisk åtgärd. Efter att ha undersökt vad elever egentligen tycker om skolans ordning får vi kanske svar på en del av de här frågorna.

2.2 Vad säger den senaste forskningen?

2.2.1 ”Lärarna bara ljuger”

Robert Thornberg, fil.dr. i pedagogik, har presenterat en avhandling, Värdepedagogik i

skolans vardag: Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever (2006), om elevers syn på

skolregler. Han har intervjuat förskoleelever, elever ur år 2 samt år 5 och belyser en del problem kring synen på regler. Thornberg har också nyligen i Pedagogiska Magasinet publicerat en artikel som behandlar avhandlingen. I artikeln, Lärarna bara ljuger för att vi inte ska få vara inne, säger han att ”regler är ett medel för att försöka skapa ordning och arbetsro i skolan”. (Pedagogiska Magasinet, 2006) Han anser att eftersom skolan har i uppdrag att utbilda elever till kompetenta demokratiska medborgare är det också angeläget att elever får delta i en levande pedagogisk diskussion om regler och deras bakomliggande motiv.

Enligt Thornbergs (2006) avhandling kan lärare etablera och upprätthålla ordningsregler på två olika sätt. I en så kallad ”traditionell och auktoritär ansats” är reglerna restriktiva, otydliga och oförklarade. Eleverna får vanligtvis inte delta i någon vidareutveckling av reglerna. I en så kallad ”kollaborativ och pedagogisk ansats” uppmuntras både lärare och elever att delta i utvecklandet av regler för skolan och klassrummet. Det finns en balans mellan rättigheter och skyldigheter/ansvar och reglerna är tydliga och förklarade. Reglerna är rättvisa, lätta att förstå och möjliga att upprätthålla.

Thornberg har dock genom intervjuerna förstått att eleverna upplever att deras röster och åsikter inte anses viktiga. (Pedagogiska Magasinet, 2006) I intervjuer uttrycker ett flertal elever att de anser att det är fröknar och rektorn som bestämmer och att eleverna själva har lite chans att bestämma. De uttrycker att elevrådet endast har en liten påverkan, med argumentet att lärarna redan har bestämt sig. (Thornberg, 2006) Trots att det både finns elevråd och klassråd känner eleverna att det är lärarna eller lärarna tillsammans med rektorn som bestämmer reglerna. (Pedagogiska Magasinet, 2006) För eleverna är det även angeläget att regler är rättvisa och att reglerna ska gälla för alla. Ett exempel på orättvis regel är att eleverna måste vara ute på rasterna medan lärarna får vara inne. Problematiken ligger i att lärarna, för eleverna, anger skäl till att vara ute, men att de sedan inte själva följer dessa kloka ord.

Avhandlingen visar på att elever tycker att det är bra att det finns regler på skolan. Reglerna gör att skolan blir bättre. Ett skäl till att de anser detta är att ”alla ska trivas, känna sig trygga och må bra på skolan.” (Thornberg, 2006, s. 187) Några elever i Thornbergs

undersökning menar att elever mår bra av att ha lite regler. En 5 år gammal flicka menar att ”alla behöver lite regler. […] Annars skulle det se ut som en svinstia överallt.” (Thornberg, 2006, s. 187) Ett annat skäl till att det finns regler är att det inte ska bli stökigt. ”Reglerna finns för att eleverna ska vara tysta på lektionerna, för att alla ska sitta tysta på sina platser, för att ingen ska prata rakt ut utan i stället ska räcka upp handen […] för att få en arbetsro i klassrummen.” (Thornberg, 2006, s. 187)

Thornberg tar upp olika regler, som vi även undersöker i vårt arbete, som hur elever ser på användandet av mössa och keps inomhus. Vi kommer att titta på likheter och olikheter i elevernas uppfattningar.

2.2.2 Gott beteende ska uppmuntras

Till skillnad från Robert Thornberg koncentrerar sig Mats Edin och Nick Drummond inte på regler eller vikten av dessas funktion. De fokuserar helt och hållet på det positiva i elevers beteende och har gjort en studie om beteende i klassrummet. De menar i sin bok Ordning och

reda i skolan, att den bästa lösningen på alla disciplinära problem är tydlighet och att

uppmuntra ett gott beteende snarare än att tjata om det negativa. Om en elev gör det den ska och sköter sig så som läraren önskar, ska detta berömmas och gärna belönas i form av diplom, stjärnor eller eventuella privilegier. Ordning och reda skapas genom lärarnas ledarskap. (Edin & Drummond, 2006)

2.2.3 Vems är problemet?

För att kunna finna en lämplig lösning på de problem med ordning och reda, som kan uppstå i skolan, delar Thomas Gordon, i sin bok Aktivt ledarskap, in problemen med psykologisk terminologi och talar om vem som ”äger” dem. Petra Harkort-Berge och Cecilia Nilarp tar upp samma sak i sin Överlevnadshandbok för nya lärare och menar att ”Om du som lärare äger problemet måste du agera på ett helt annat sätt än om eleven äger det”. (Harkort-Berge & Nilarp, 2002, s. 119) De definierar det som så att om ett problem i första hand stör läraren och övriga elever, är det ett lärarägt problem. Gordon menar även att tillsägelser eller klara uttryck för ogillande kan vara på sin plats i de fall där läraren äger problemet, medan de inte alls har någon effekt om eleven äger problemet eftersom själva ordningsproblemet som sådant inte är det egentliga problemet. För att komma åt och lösa ett elevägt problem behöver man ofta gå

längre ner på djupet och ofta har lärare ingen möjlighet att göra detta. Harkort-Berge och Nilarp avråder till och med från att lägga sig i elevägda problem för mycket, eftersom läraren riskerar att bli utbränd. De menar att man måste sätta en gräns någonstans och tar upp ett exempel med en lärare som ihärdigt försöker få alla elever att ta av kepsen på lektionerna. Harkort-Berge och Nilarp menar att den läraren förmodligen behöver lägga mycket tid på den uppgiften och förlorar i relation till eleverna. En sådan fråga har väldigt lite med själva undervisningen att göra och genom att då låta det vara elevens ”problem” skulle mer ork istället kunna läggas på det som verkligen är relevant för undervisningen. (Harkort-Berge & Nilarp, 2002) Många faktorer bidrar till en bra klassrumsmiljö och vi ska titta vidare på olika aspekter av själva arbetsmiljön.

2.3 Arbetsmiljön

Enligt Arbetsmiljöverket är skolan Sveriges största arbetsplats, med 235 000 anställda och 1,4 miljoner elever. Alla anställda och elever har rätt till en bra arbetsmiljö i skolan, men vad är en bra arbetsmiljö? En bra arbetsmiljö är en miljö där alla kan trivas och lära sig något. Alla ska kunna vistas i ett klassrum utan att få huvudvärk, koncentrationsproblem, känna sig stressade eller bli onödigt trötta. Arbetsmiljöverket skriver bland annat om buller i skolan, som kan skapa en dålig arbetsmiljö. Till buller räknas till exempel fläktar i klassrummet och biltrafik utanför fönstret, men också småprat, bänklock som smälls igen, stolar som skrapas mot golvet och så vidare. I miljöer som slöjdsalar, där till exempel maskiner kan orsaka skadliga ljudnivåer ska hörselskydd alltid användas. I klassrum handlar det vanligtvis oftare om ljud som kan göra det svårt att koncentrera sig vid enskilt arbete och som kan göra det svårt att uppfatta vad läraren eller klasskompisarna säger. En stor del av skolundervisningen grundas på verbal kommunikation och därför är det viktigt att kunna höra vad läraren säger, liksom det är viktigt för läraren att kunna höra vad eleverna säger. Arbetsmiljöverket påpekar att en bullrig arbetsmiljö ökar kravet på koncentration, vilket gör att det blir svårare att hålla sig koncentrerad under en längre tid, något som i sin tur leder till trötta och okoncentrerade elever. (Arbetsmiljöverket, 2006-11-25)

Rent fysiskt är det viktigt att ett klassrum har en akustik som är anpassad för den typ av undervisning som ska pågå där. Sådant som hur rummet är möblerat, vilka material möbler och annat är gjorda i och vilken utrustning som används hör hit. Arbetsmiljöverket menar också att det som lärare är viktigt att känna till vilka elever som eventuellt har en annan

språkbakgrund, då dessa kan behöva placeras gynnsamt i rummet. Detta gäller både elever med ett annat förstaspråk och elever med annan dialekt. (Arbetsmiljöverket, 2006-11-25)

Annat som kan påverka arbetsmiljön är ljus, luft, ventilation och temperatur. Temperaturen i ett klassrum ska enligt Arbetsmiljöverket vara ungefär 22 grader, men vad som är lagom beror också på den fysiska aktiviteten och klädseln. (Arbetsmiljöverket, 2006-11-25) Det kan därför vara svårt att få en temperatur i ett klassrum som passar alla. Luftkvaliteten i ett klassrum är viktig för att kunna koncentrera sig under längre perioder och påverkas dels av hur varmt det är i rummet och dels av hur många som vistas där. Sådant som i vilket väderstreck rummet är placerat kan spela roll, liksom hur rummet är möblerat och hur väl det städas. Att klassrummen är välstädade är viktigt också för att förebygga allergier och för att minska risken för smittspridning och det är betydligt lättare att städa ett klassrum om det är sparsamt möblerat. Enligt Arbetsmiljöverket har allergiska besvär blivit dubbelt så vanligt hos sjuåriga barn sedan 80-talet och ur allergisynpunkt är det största problemet i skolan pälsdjur, pollen, kvalster, parfymer och doftande växter, som vi tar med till skolan bland annat i våra kläder och hår. (Arbetsmiljöverket, 2006-11-25)

Till en god arbetsmiljö hör också att vi är snälla mot varandra. För att kunna koncentrera sig på skolarbetet måste alla kunna känna sig trygga.

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Rektorn har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och värdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Arbetsmiljöverket, 2006-11-25)

Ytterligare en aspekt som påverkar arbetsmiljön är stress. Arbetsmiljöverket skriver att skolan ska planera och organisera verksamheten så att både personal och elever får en så jämn arbetsbelastning som möjligt. Människor kan reagera väldigt olika på stress och om det händer ofta kan det vara svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

2.4 Läroplanen

Enligt Lpo 94, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, ska skolan klargöra för elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har, vilka krav som skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras

vårdnadshavare har. (Lärarens handbok, 2004) Bland de mål att sträva mot, som finns med i Lpo 94, står att skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, samt att de tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Elever ska också visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lärarens handbok, 2004) Läraren ska bland annat ”tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevens fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.” (Lärarens handbok, 2004, s. 14)

Mål att sträva mot är bland annat att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Till mål att uppnå i grundskolan hör bland annat att varje elev ”känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället.” (Lärarens handbok, 2004, s. 15)

I Lpo 94 står:

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (Lärarens handbok, 2004, s. 18)

Skolan ska dessutom sträva mot att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och att alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lärarens handbok, 2004) Läraren ska samverka med och informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Dessutom ska läraren hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet. Rektorn på skolan har ett ansvar att bland annat se till att vårdnadshavare kontaktas om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.

2.5 Vad säger lagen?

Det är, enligt Skolverket, rektors ansvar att se till att det finns ordningsregler på varje skola, att både lärare, elever och övrig personal på skolan känner till dessa och att de regelbundet diskuteras.

På varje skola ska det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. Många lärare och rektorer känner sig osäkra på vilka åtgärder de får vidta för att komma till rätta med många av de ibland svåra situationer som kan uppstå i skolan. Ordningsreglerna ska fungera som verktyg för lärarna i sådana situationer. (Skolverket, 2006)

Dessa regler ska naturligtvis grundas i de lagar och regler som redan finns för vårt samhälle, men vad säger då lagen?

2.5.1 Skollagen

Skollagen är, tillsammans med skolformsförordningarna, läroplanerna, kursplanerna och arbetsmiljölagen, de styrdokument som finns för skolan i Sverige. Elever i grundskolan har skolplikt och är skyldiga att delta i undervisningen genom en närvaroplikt. Det är elevens vårdnadshavare som ansvarar för att eleven ska närvara i skolan, utom vid skolk, då eleven uteblir utan vårdnadshavarens kännedom. I dessa fall är det skolans personal som har skyldighet att se till att eleverna kommer till skolan. (Juridik för pedagoger, 2004) Vid eventuell sjukdom eller annat hinder ska vårdnadshavaren anmäla detta till skolan. ”Det finns inte […] något stadgande om elevens uppträdande men av bestämmelserna angående disciplinpåföljd i grundskoleförordningen (6 kap. 7-10 §§ GrF) framgår underförstått att eleven skall uppträda på ett lämpligt sätt.” (Juridik för pedagoger, 2004, s. 25)

2.5.2 Åtgärder

Det första som enligt grundskoleförordningen ska göras om en elev stör undervisningen eller på annat sätt trakasserar omgivningen, är att tala med eleven och uppmana denne att ändra sitt beteende. En andra åtgärd, om samtal inte hjälper, är att kontakta elevens vårdnadshavare. Om det fortfarande inte skett någon förbättring kan man använda vissa disciplinära åtgärder som att visa ut eleven från resten av lektionen. Kvarsittning upp till en timme är också en

möjlighet och eleven måste då stå under uppsikt och ska få igen något av den undervisning denne gått miste om. Om inget av detta hjälper ska rektor kontaktas och eleven ska anmälas till elevvårdskonferensen, som i sin tur ska kontakta vårdnadshavaren. Dessa ska sedan tillsammans försöka utreda orsakerna till elevens uppförande och försöka få denne att ändra sig genom ”’åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden’”. (Juridik för

pedagoger, 2004, s. 69) Hjälper inte heller detta ska elevvårdskonferensen anmäla detta till

styrelsen, som ska försöka finna en lämplig åtgärd. Grundskoleelever är skolpliktiga och kan därför inte stängas av från skolan. Skolstyrelsen är skyldig att finna någon åtgärd som innebär att eleven fortfarande får den skolgång den enligt lag har rätt till, även om den kan anpassas efter individuella behov. Undantag kan förekomma endast om en elev allvarligt skadat andra i sin omgivning. (Juridik för pedagoger, 2004)

Skolan har, enligt skolans målparagraf, inte bara en kunskapsförmedlande roll utan också en fostrande. Skolpersonalen är skyldig att ingripa om och när bråk och missämja uppstår. Om eleverna tar med sig farliga föremål, som knivar, måste personalen av säkerhetsskäl ta hand om dessa. Det är ”enligt den s.k. ’knivlagen’ förbjudet att inneha knivar och andra stick- och skärvapen på allmän plats eller inom ett grund- eller gymnasieskolområde (1 § KnivL).” (Juridik för pedagoger, 2004, s. 77) Om det föreligger en nöd- eller nödvärnssituation får visst våld användas för att ta ifrån eleven föremålet, men eleven eller dennes vårdnadshavare har rätt att få tillbaka föremålet. Om det rör sig om ett föremål som stör ordningen, men inte är direkt farligt, får också detta beslagtas, men våld får inte användas. ”Personalen måste genom uppfostrande eller undervisande insatser förmå barnen att inte ha med sig den typen av egendom.” (Juridik för pedagoger, 2004, s. 77)

3. Metod

I det här avsnittet belyser vi det metodval vi har gjort, urvalet av intervjupersoner och på vilket sätt intervjuerna har genomförts. Här ges även en överblick av ett etiskt perspektiv på intervjuerna och trovärdighet i det kvalitativa forskningsarbetet.

3.1 Val av metod

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med ett litet antal elever. Bo Johansson och Per Olov Svedner skriver, i Examensarbetet i lärarutbildningen, att en fördel med en kvalitativ undersökning av elevers åsikter är att den ofta ger intressanta och lärorika resultat om deras attityder, förkunskaper, värderingar och intressen. Denna kunskap i sin tur kan, om den används på rätt sätt, vara direkt användbar i läraryrket. (Johansson & Svedner, 2006) Vi skulle kunna ha gjort en annan form av undersökning, exempelvis en kvantitativ, med en enkätundersökning med alla skolelever inom en viss åldersgrupp i Sverige, för att med så stor säkerhet som möjligt få fram elevers tankar. Johansson och Svedner medger att det finns en risk med en kvalitativ undersökning och det är att underlaget kan vara alldeles för litet för att det ska vara möjligt att dra några generella slutsatser. Vi tror dock att vi med vår metod ska kunna få fram ett användbart och intressant underlag.

Författarna hävdar också att kvalitativa intervjuer ofta är gjorda utifrån en bestämd syn på läraryrket, med följden att de endast bekräftar författarnas ”förföreställningar och förgivettaganden.” (Johansson & Svedner, 2006, s. 25) Det är svårt att helt bortse från sina egna uppfattningar, men vi eftersträvar i detta arbete att undvika både våra föreställningar och värderingar och att helt fokusera på vad eleverna tycker och känner.

Vi valde intervjuform med endast tio stycken elever, eftersom studien inte är avsedd att generalisera vad alla elever i Sverige tycker. Istället är vi ute efter att gå in på djupet för att få veta vad några elever anser om ordning och reda. Elevernas åsikter är deras egna och inga andras, men samtidigt kan man betrakta dessa elever som representanter för Sveriges skolelever.

I en enkätundersökning kan man säkerligen få fram en hel del mer information med hjälp av en stor mängd frågor, men svårigheten kan ligga i att få fram mer än svar på ja- och nej-frågor. Under en intervju har man möjligheten att få personen att utveckla ett resonemang; den får beskriva med egna ord och den kan förklara vad den menar. Steinar Kvale menar, i sin

bok Den kvalitativa forskningsintervjun, att ämnet i den kvalitativa intervjun är intervjupersonens livsvärld och hennes relation till den. (Kvale, 1997) Målsättningen blir för oss att tränga in i denna värld. Kvale beskriver vidare att huvuduppgiften är att förstå innebörden av vad intervjupersonen säger. ”Det är nödvändigt att lyssna till både de direkt uttalade beskrivningarna och innebörderna och vad som sägs mellan raderna.” (Kvale, 1997, s. 36)

3.2 Urval

Första frågan att ta ställning till var hur många intervjupersoner vi skulle behöva. Enligt Kvale är svaret enkelt, nämligen att man ska ”Intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad du vill veta.” (Kvale, 1997, s. 97) Vi fann inte detta svar enkelt, men resonerade oss fram till att tio elever skulle vara ett lagom antal, då vi gör en kvalitativ undersökning. Det är, som tidigare nämnts, inte den stora mängden som avgör, utan kvaliteten i forskningstekniken. Vi intervjuade sammanlagt tio elever under november månad 2006; fem elever på en grundskola, som vi kallar skola A, i en mellanstor stad, och fem elever på en grundskola, skola B, i en av landets större städer. Urvalet av skolor är medvetet gjort. Skola A ligger i en stad som representerar en liten stad någonstans i landet och en av oss hade praktiserat där, vilket underlättade i kontakten med skolan. Skola B är belägen i ett ytterområde i en av landets större städer och representerar således en skola i ett storstadsområde. En av lärarna på den här skolan var intresserad av att ställa upp efter att vi skickat ut förfrågningar till flera olika skolor i samma stad. Anledningen till att vi ville ha med en skola i en mellanstor stad och en skola i en storstad var att vi ville undersöka om det kunde finnas olikheter i synen mellan elever på dessa skolor. Båda skolorna är kommunala. Detta var inget kriterium, men eftersom detta arbete inte har som syfte att definiera skillnader mellan skolor i kommunal regi respektive fristående regi, fanns det ingen orsak att välja annorlunda.

Urvalet av elever är grundat i två kriterier. Det första kriteriet är att vi valde just årskurs sju på grund av att elever på detta stadium ofta precis har börjat ny skola, i ny klass och fått nya lärare. Elever som hamnar i samma klass kommer ofta från ett flertal olika skolor, ska gå tillsammans i tre år och det händer mycket i dessa tonåringars liv. Dessa elever har dessutom nyligen haft erfarenhet från en annan lärandemiljö och de har samtidigt hunnit skaffa sig erfarenhet av sin nya miljö. Det andra kriteriet är att vi hade önskemål om att både pojkar och

någorlunda skulle representera landet. Ansvarig lärare fick i uppgift att informera samtliga elever i klassen respektive arbetslaget och därefter gjorde vi ett slumpmässigt val av de frivilliga. Slumpen styrde att det blev fyra pojkar och sex flickor.

3.3 Ett etiskt perspektiv på våra intervjuer

En förutsättning för en kvalitativ intervju är, enligt Johansson och Svedner, att den intervjuade skall känna ett förtroende för intervjuaren och respektera syftet med intervjun. (Johansson & Svedner, 2006) När vi började planera intervjuerna utgick vi ifrån dessa båda aspekter, dels att få eleverna att känna sig hemma i intervjusituationen och dels att de skulle få en klar motivering till vårt arbete. Vi ville ge tydlig information till både elever och vårdnadshavare om vad vårt examensarbete skulle handla om och sammanställde därför ett informationsblad med en presentation av oss själva och syftet med vårt arbete. Vi inkluderade även information om vad intervjun skulle innehålla och ett exempel på hur en fråga skulle kunna se ut. Johansson & Svedner menar också att en av de grundläggande förutsättningarna med en kvalitativ intervju är att intervjupersonerna ska lämna ut sina personliga ställningstaganden. För att känna förtroende att göra detta måste intervjupersonen garanteras att vi respekterar dennes anonymitet och att ingen utom vi ska använda ljudinspelningen eller anteckningarna. (Johansson & Svedner, 2006) Informationsbladet delades ut till samtliga elever i de aktuella klasserna och skulle även visas upp för och skrivas under av vårdnadshavare, eftersom eleverna är omyndiga.

3.4 Genomförandet

Vi fick på båda skolorna tillgång till avskilda utrymmen i form av mindre grupprum. Rummet på skola A är ett litet grupprum som elever kan utnyttja för grupparbeten. Det ligger lite avskilt, dörren går att låsa, det har fönster som släpper in dagsljus och det är inrett med bokhyllor, två bord och stolar och en soffa. Det var ett bra utrymme att arbeta i då eleverna verkade känna sig bekväma i miljön och vi ostört kunde genomföra intervjuerna. Rummet på skola B är ett konferensrum placerat innanför lärarrummet. Det var trevligt inrett med ett stort, ovalt bord, stolar, blommor och hemtrevliga gardiner. Flera fönster gav ljus och luftighet åt rummet. Till en början var vi oroliga att eleverna inte skulle känna sig bekväma i

klassrum eller ett grupprum. Det visade sig dock att de verkade tycka att det var spännande och kanske rentav lite högtidligt att gå igenom lärarrummet och att få komma in i ett rum dit vanligtvis bara lärare har tillgång. Vi upplevde att eleverna snabbt verkade känna sig som hemma även i denna miljö. På båda skolorna kunde vi arbeta ostört, trots att det trängde in en del ljud från lärarrum respektive korridor. Detta försämrade dock inte kvaliteten på ljudinspelningarna.

Även om vi i informationsbladet informerat eleverna och föräldrarna, ville vi förbereda eleverna noggrant. Innan varje intervju informerade vi därför eleven kort om hur intervjun skulle gå till och ungefär hur lång tid den skulle ta, allt för intervjupersonen ska få förtroende för intervjuaren. (Johansson & Svedner, 2006) Vi berättade också att vi skulle spela in intervjun på bandspelare och att en av oss skulle anteckna under intervjuns gång. Som Johansson och Svedner skriver är det viktigt att avgränsa sitt ämne och att precisera det man vill undersöka. (Johansson & Svedner, 2006) Vi utgick från en intervjumall. För att hålla oss till ett begränsat område använde vi oss av fyra öppna huvudfrågor. Till dessa frågor hade vi ett mindre antal följdfrågor till vår hjälp för att utveckla samtalet. Bland följdfrågorna läste vi upp tre exempel på ordningsregler som kan finnas på skolor och bad eleverna att förhålla sig till dessa. Då vi tidigare arbetat i projekt med att skapa ordningsregler ville vi höra vad eleverna ansåg om några specifika regler. Dessa regler har vi kommit i kontakt med under vår praktikperiod och det är något som känns aktuellt att undersöka. Intervjumallen är bifogad som bilaga.

Varje intervju tog ungefär 30-40 minuter. Vi spelade in samtliga intervjuer på mp3-spelare och en av oss gjorde anteckningar under intervjuns gång, som en extra säkerhetsåtgärd vid eventuella tekniska problem. Vi transkriberade samtliga intervjuer och har använt transkriberingarna som underlag för våra analyser. För att bibehålla elevernas anonymitet och för att underlätta vid vår analys har vi gett varje elev ett kodnamn. Den första eleven vi intervjuade på den första skolan, skola A, har fått namnet A1, den andra har fått namnet A2 och så vidare. Den första eleven vi intervjuade på den andra skolan, skola B, har fått namnet B1, den andra har fått namnet B2 och så vidare.

3.5 Validitet och reliabilitet

På samma sätt som en tumstock är ett instrument för att mäta föremåls längd är enkäter, intervjuer och observationer instrument för att mäta uppfattningar och beteenden. Om mätinstrumentet har hög noggrannhet får man samma resultat vid upprepade mätningar. (Johansson & Svedner, 2006, s. 105)

Validitet innebär att testet mäter det som det är avsett att mäta. (Wikipedia.org, 2006-12-10) Enligt Svenska Akademiens Ordlista, betyder validitet (rätts)giltighet. Det är svårt, om inte omöjligt, att helt stänga av sina förutfattade meningar och förhålla sig helt neutral i en intervjusituation. Hur mycket vi än försöker att inte vinkla frågorna eller på något annat sätt ge uttryck för våra egna åsikter, genom till exempel följdfrågor, gillande/ogillande miner eller liknande, är det inte omöjligt att sådant ändå sker. Vår intention är dock att mäta enbart elevernas uppfattningar.

Reliabel betyder, enligt Svenska Akademiens Ordlista, pålitlig eller tillförlitlig. Reliabilitet är ett mått på ett tests precision och beskriver alltså hur väl testet mäter det som det mäter. (Nationalencyklopedin, 1994) Till exempel så skall resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar och oberoende om vem som utför testet. (Wikipedia.org, 2006-12-10) Kanske hade resultatet av intervjuerna blivit annorlunda om någon annan intervjuat samma elever, vid samma tillfälle, eller om vi ställt frågorna på ett annorlunda sätt. För att uppnå största möjliga tillförlitlighet har vi försökt att se till att alla elever, vid alla intervjutillfällen, fått samma förutsättningar. Detta har vi gjort genom att använda oss av en frågemall, för att vara säkra på att alla elever fått samma frågor, även om vi sedan uppmuntrat egna kommentarer och idéer som inte helt är bundna till frågorna. Det är också samma person som har intervjuat samtliga elever, för att vi ska vara så säkra som möjligt på att formuleringarna av frågorna blir så lika som de kan bli vid varje tillfälle. Vi har hela tiden haft intervjuaren placerad mitt emot eleven som blivit intervjuad. Den andra av oss har suttit vid sidan av, lyssnat, antecknat och sett till att bandspelaren fungerat som den ska. Det är också en och samma person som transkriberat samtliga intervjuer.

Vi kan diskutera om resultaten ger en sann bild av det som undersökts och om de täcker hela det område vi avsåg att undersöka. (Johansson & Svedner, 2006) Vi räknar med att vårt resultat inte kommer att gälla för alla elever i landet. Det behöver inte ens gälla för andra elever på samma skolor, som de vi besökt, då exempelvis elever i andra klasser kanske har andra åsikter. Ändå säger vårt resultat något om vad olika högstadieelever tycker om ordning och reda i skolan, då de elever vi intervjuat representerar olika åsikter. De intervjuade

elevernas åsikter och uppfattningar är vad som utgör fokus i vårt arbete och det är just deras och inga andras tankar som har betydelse här.

4. Resultat

Vårt syfte med detta examensarbete är att fördjupa oss i och undersöka elevers tankar om ordning och reda. Vi vill veta vad begreppet ordning och reda innebär för dem. Med utgångspunkt i detta syfte har vi genomfört intervjuer och genom en analys av dessa samtal har vi kunnat urskilja fyra tematiska kategorier. De fyra kategorierna är: Elevernas inverkan

på ordning och reda, Lärarens betydelse för ordning och reda, Elevernas åsikter om

befintliga regler och Betygens inverkan på ordning och reda.

I den första kategorin, Elevernas inverkan på ordning och reda, presenterar vi elevernas uppfattningar om vad de själva har för ansvar i klassrummet för att uppnå ordning och reda. Den andra kategorin, Lärarens betydelse för ordning och reda, presenterar elevernas åsikter om hur de upplever lärarens roll i klassrummet, ur ordningssynpunkt. I den tredje kategorin,

Elevernas åsikter om befintliga regler, presenterar vi vad eleverna har för synpunkter på sina

respektive skolors ordningsregler. Den fjärde kategorin, Betygens inverkan på ordning och

reda, presenterar elevernas uppfattningar om betyg och dess påverkan på ordning och reda. Under arbetets gång framkom ytterligare åsikter som vi har specificerat i Arbetsmiljöfaktorer respektive Sociala faktorer.

4.1 Elevernas inverkan på ordning och reda

Eleverna är väl medvetna om sitt ansvar i klassrummet och här presenterar vi deras uppfattning om vad som är viktigast.

4.1.1 Det ska vara tyst och lugnt

De allra flesta av eleverna på båda skolorna nämner sådant som att det ska vara tyst och lugnt i klassrummet för att man ska kunna koncentrera sig. Dit hör också att man ska sitta på sin plats och inte springa runt, eftersom också det stör klasskompisarna. Samtidigt som de flesta anser att man inte ska skrika tvärs över klassrummet, anser de också att det är helt ok att viska eller prata tyst med kompisen bredvid. Flera av eleverna nämner att man ska lyssna på läraren och kompisarna när de talar och att man ska räcka upp handen om man själv vill säga något. Man ska göra det man blir tillsagd att göra av läraren och övriga vuxna. Man ska heller inte bråka och man ska arbeta flitigt. A1 anser att eleverna själva ska acceptera andra som vill ha

det tyst. A3 menar att när lärarna ber eleverna att sänka ljudnivån, så blir det tyst eller lugnare i fem minuter och sen börjar det igen.

4.1.2 Man ska ha koll

En elev på varje skola nämner därutöver att det är viktigt att ha koll på sina läxor; att göra dem ordentligt och i tid. Enligt dessa elever är det också viktigt att öva inför prov och att sköta grupparbeten på ett bra sätt; det vill säga att se till så att alla i gruppen gör lika stor del av arbetet och att alla gör vad de ska. ”Göra sin läxa bra […]. Öva inför varje test och sånt, mycket. Och göra som läraren […] eller göra vad man blir tillsagd av de vuxna.” (A2) Samma elev tar också upp att det är av vikt att man har ordning på sig själv först och främst, att man har koll på sina papper och att man är snäll mot sina medmänniskor. B1 anser dessutom att man bör fråga mycket frågor, eftersom man lär sig av att fråga. B5 menar att läraren och eleverna har lika stort ansvar för att det ska vara ordning och reda i klassrummet.

4.2 Lärarens betydelse för ordning och reda

Samtliga fem elever på skola B säger att läraren är viktig, medan åsikterna är mer delade på skola A. De fem eleverna på skola B förklarar gärna med inlevelse hur lärare bör vara.

4.2.1 ”när läraren går ut så brukar man ju prata”

Tre elever på skola A säger att läraren är viktig, medan en uttrycker sig vagt att det är väl ganska viktigt och en annan elev menar att den inte vet hur viktig lärarens roll är. A2, A4 och A5 anser att det är viktigt hur läraren agerar i klassrummet, för att det ska vara tyst och A2 förtydligar med att konsekvensen, ifall läraren inte håller ordning i klassrummet, skulle bli att eleverna tror att det är ok att man ”håller på att prata och sånt, och då blir det bara värre”. A5 säger: ”jag tror inte det skulle gått om det inte hade varit någon lärare där. Det brukar ju vara så när läraren går ut så brukar man ju prata.” A4 konstaterar att ”lärarna säger till och då vågar man inte fortsätta”. Vidare säger B2 att läraren ska kunna säga ifrån om det är för mycket prat, men att lärarna ändå ska kunna vara snälla. Däremot tycker B5 att det inte bara är lärarens ansvar att hålla ordning i klassrummet, utan ”det är ju 50/50 liksom. För om alla skriker kan ju inte bara läraren skita i det, men elever får också vara lite tysta också.”

Några av eleverna är mer tveksamma till hur viktig läraren är i klassrummet. B2 anser att läraren är ”ändå rätt viktig”. A1 säger att ”det är väl ganska viktigt”. På följdfrågan om det är läraren som ska bestämma eller eleverna som ska avgöra hur lugnt det är, menar A1 att det är eleverna också som ska acceptera de som vill ha det ganska tyst. A3 är den ende som först är osäker om lärarens roll har någon betydelse och därefter förklarar att det inte hjälper så mycket när lärarna säger till: ”Det hjälper ju inte så jättemycket, men det är bättre att de finns där än att de inte finns där.”

De flesta eleverna menar att det kan skilja sig lite mellan olika lärare. A5 menar att vissa lärare är hårdare med att det ska vara tyst och vissa är det inte. A5 föredrar de som har bestämt sig för att det ska vara tyst, för att då blir det ju tyst. B4 säger att ”det finns massa olika lärare” och B1 tycker att det märks att alla lärare inte är likadana, men att det inte bara är lärarna som är ansvariga för att det är mer stökigt på vissa lektioner, utan också parallellklasserna. A4 menar att alla lärare brukar säga till om det är stökigt, men går inte vidare in på olikheter.

4.2.2 ”Man får ha lite humor men ändå vara bestämd.”

läraren ska […] ha lite inlevelse i det […], det får liksom elevernas intresse. Och han får heller inte […] vara, i alla fall inte på den här skolan […] mesig och så… för då kör eleverna direkt över. Och heller inte för sträng, för då slutar eleverna gå på den lektionen och så. Så i måttliga mängder.

B3 är inne på lite samma spår som B1, håller med om att läraren är viktig i klassrummet och förtydligar att om läraren är för blyg så kanske ingen lyssnar på den och om läraren är för bestämd så blir det ingen som gillar den. ”Man får ha lite humor men ändå vara bestämd.”

Utan att vi frågar specifikt efter vad lärarna gör, som är bra, tar tre av eleverna på skola B upp sin favoritlärare, som de anser är bra. Som exempel på hur en bra lärare ska vara, beskriver de hur denne lärare agerar i klassrummet. B5 beskriver genast favoritläraren som ”jättebra” för att denne ”[...] ler, […] skämtar och så liksom. […] lär ut jättebra.” B2 anser att ”man ska lära ut på ett roligt sätt” och exemplifierar detta med favoritläraren och dennes sätt att lära ut, som gör att lektionen blir rolig. Eleven kommenterar även att de, det vill säga eleverna, inte snackar så mycket på den lärarens lektioner. B4 svarar redan under vår första fråga om ordning och reda att ”det krävs en bra lärare, som eleven liksom har respekt för”.

(B4) Eleven förklarar att ”om en lärare inte är intressant och rolig, då blir det ofta att man liksom stänger av, man vill inte lyssna, […] men är det en intressant lärare då lyssnar man hela tiden och är fokuserad på det, vad den säger, och lär sig”. (B4) Samma elev beskriver även favoritläraren som jätterolig för att denne ”har intressanta lektioner, […] vi får ju tänka själva och diskutera och sånt så det är jättekul”.

En annan åsikt som skiljer sig från de övriga är att det dessutom är viktigt att eleverna inte får för mycket uppgifter så att de blir stressade, men inte heller för få, så att de inte gör någonting, enligt A3.

4.3 Elevernas åsikter om befintliga regler

Under intervjuerna fick eleverna förhålla sig till tre exempel på ordningsregler som kan finnas på skolor. Här ber vi dem också redogöra för vad de tycker om befintliga regler ute på deras respektive skolor. De flesta elever instämmer i huvudsak med de befintliga reglerna. Här presenterar vi vad eleverna tycker om ordningsregler.

4.3.1 Allmänt om ordningsregler

Två elever på skola B har sett ordningsregler uppsatta på olika ställen på skolan, främst i klassrum. Övriga elever på båda skolorna säger sig inte ha sett några regler på papper och säger att de inte heller gått igenom några regler med lärarna/mentorn. En elev på skola A säger att han känner till reglerna därför att lärarna säger åt den som gör fel på lektionen. Om någon springer runt får denne en tillsägelse och då får samtidigt resten av klassen veta att det är fel att springa runt. När eleverna får frågan om vilka regler de känner till kan alla räkna upp åtminstone några stycken, trots att de inte säger sig ha gått igenom dem eller fått dem på papper. De flesta känner till att man inte får ha mössa, jacka eller keps inomhus och att man inte får tugga tuggummi på lektioner. Eleverna på skola A har ganska klart för sig vad som händer om man använder en mobil på lektionstid eller om man tuggar tuggummi. Mobilen beslagtas och måste hämtas hos rektorn och tuggummit måste spottas ut.

Eleverna på båda skolorna tycker att de flesta av de regler som redan finns är ganska bra. A1 säger kort och gott att ”Jag tycker alla regler vi har är bra.” A4 håller med om att man inte ska få ha läsk, tuggummi eller godis och inte heller mp3 eller mobil. A5 säger att det viktigaste är att det är tyst i klassrummet. Bara A3 går lite emot de andra på skola A och tycker att: ”Man

[borde få] ha mössa på sig i klassrummet. Ja… man får ha tuggummi. […] Man skulle få ha mp3, men det finns ju redan.” På skola B kommer en del nya idéer fram, även om de flesta håller med om de regler som finns, med undantag för tuggummiförbudet. B3 tycker att ”man får inte äta grejer och sånt på lektionerna, förutom jag tycker inte att tuggummi är så störande.” B4 sammanfattar att:

man ska få ha tuggummi på lektionen och […] alltså rätt många av reglerna vi har tycker jag är bra och det är såna som är vanliga regler, att man ska ha med eget material och man inte får skräpa ner och klottra och sånt, så det... det tycker jag är rätt bra att behålla. Men […] som jag sa innan, mössa och sånt, det stör mig inte alls, att man har. (B4)

B5 säger att:

jag hade ju inte sagt så ej tuggummi, men jag hade inte skrivit det för då tar ju det som självklart att ja då får jag ha det om ingen säger att jag inte får, ju. Så, tuggummi får man ha och ... asså där ska ju va lite arbetsro på lektionerna i alla fall och ja ... mulning tycker jag det så ... kasta snöboll hade jag nog tagit att man inte fick. I alla fall i huvudet. […] Ja, det är i huvudet, för att det ... det kan vara grus och sånt i det och då kan man ju få liksom ont i ögonen och så. (B5)

Bara B1 tar upp en ny idé som inte redan finns bland rådande ordningsregler och syftar då på att utveckla den regel som redan finns angående ett förbud för elever att lämna skolans område under skoltid. Regeln finns till på grund av problem med försäkringen för eleverna, men B1 konstaterar att ingen följer regeln och att alla går iväg till en närbelägen matbutik på rasterna. En annan av eleverna, B2, säger att de hade den här regeln på låg- och mellanstadiet, men tror att den inte gäller för högstadieelever, eftersom ingen följer den. Som en lösning föreslår B1:

Ja, asså, jag skulle föreslå det här med utanför området... då skulle jag faktiskt sätta upp stängsel runt här. [...] Sen haft någon där, som ser till att de inte går ut. Och sen efter skolan... så skulle han ha ett schema då... eh... ja, vilken klass går du i? Ok, du får gå.

Det är lite mer oklart vad som händer om man är sen eller skolkar. Flera av eleverna, på båda skolorna, säger att detta aldrig hänt dem, men gissar att man kanske får kvarsittning. Eleverna på skola B har lite olika åsikter, men majoriteten av dem gissar att läraren pratar med

föräldrarna vid skolk och att det blir kvarsittning för sen ankomst. B2 menar att vad som händer beror på vilken lärare man har.

Det beror på från lärare till lärare... vissa lärare är liksom såhära... ja gå in och sätt er liksom.. bryr sig inte så mycket, men vissa liksom asså.. skriver upp det och så tar upp det kanske på klassråd och så vem som varit försenade mest och sånt där..

Vid skolk vill B4 och B5 ha kvarsittning och tycker att om man bryter mot en regel en gång ska man få en varning, men gör man om det flera gånger ska det bli kvarsittning och samtal till föräldrarna. B5 tycker däremot att kvarsittning bara ska tilldömas i speciella fall, ”kvarsittning, det får vara lite allvarligare än att komma för sent. Typ att sparka läraren eller någonting.” Två av eleverna är säkra på att läraren skriver upp det vid sen ankomst och sedan berättar på utvecklingssamtalet hur mycket man varit sen. Både B3 och B5 anser att den som skolkar får skylla sig själv och B5 anser dessutom att det är straff nog att missa undervisningen.

Asså om de vill ha IG, så får de faktiskt få det. Det är inte lärarens problem. […] Nämen om man skolkar hela tiden kan man ju inte lära sig någonting, då är man ju inte med på prov eller någonting, då får man ju IG. […] Ja, om man inte vill ha något jobb och liksom vill leva på socialbidrag och inte kunna göra något roligt, då får man ju det.

A2 säger att det är ok att komma sent en gång, men händer det flera gånger ska läraren ringa föräldrarna. A3 säger däremot att det räcker med att man ber om ursäkt för att man är sen och sedan tyst går och sätter sig på sin plats, men gissar också att läraren ringer hem om det är lång tid eller om det händer ofta. A4 menar att ingenting händer om man skolkar, men att man kanske borde prata med föräldrarna. Däremot är sen ankomst inte tillräckligt allvarligt för att berätta för föräldrarna om. A5 berättar att om man kommer sent:

Då... de skriver upp det på ett papper... och sen tror jag... jag vet inte vad som händer, fast jag... de skriver hur många minuter de är försenade, sen så tror jag att de sätter ihop det till någon tid så att de kan få... få den här tiden efter skolan, jag vet inte... men de skriver upp i alla fall vilken tid de har.

När A5 får följdfrågan om man får sitta kvar den tid man kommit för sent blir svaret ”Det tror jag. Ja, jag har aldrig varit med om det, men...”

4.3.2 Regler om klädesplagg

Åsikterna om huruvida man ska ha mössa och keps på i klassrummet varierar på skola A, medan eleverna på skola B är mer överens. Tre elever på skola A är emot att använda keps och mössa inomhus och på lektioner, medan övriga två tycker att man ska få välja det själv. A1 påpekar att de har en regel på skolan att de ska hänga av eventuella kepsar och mössor innanför dörren, och tycker att detta är en bra regel. A3 har ett eget argument till varför man ska få ha mössa inomhus, ”Därför att eh... jag har långt hår... så när jag har på mig denna [visar mössan] så har jag möjlighet att hålla borta håret.” A4 hävdar att både keps och mössa förstör håret, medan A5 säger att det ser tråkigt ut med mössa i klassrummet och att det blir varmt för dem som har det. Däremot anser A5 att keps är ok eftersom det är mer somrigt och inte blir varmt. På skola B är samtliga elever överens om att det är ok att ha på keps och mössa i klassrummet. Två av eleverna nämner att de inte får ha mössa på i klassrummet, men att de inte håller med om denna regel. B2 anser att keps och mössa är ok, bara man inte slänger dem runt i klassrummet och stör de andra. B2 och B4 tycker att mössa och keps hör till ens personlighet, att det är en modesak. Två elever påpekar att man bli varm om man har mössa på inomhus, men B5 anser att det är varje individs eget val om man vill svettas ihjäl på lektionen eller inte.

Eleverna på båda skolorna är desto mer överens om huruvida man ska få ha jacka på inomhus eller inte. Samtliga elever på skola A anser att jacka är till för utomhusbruk. En elev, A3, påpekar att det kan vara ok om det är jättekallt i klassrummet, men erkänner samtidigt att det inte är så kallt i klassrummen. En annan elev, A5, säger att det blir blött på golvet om det regnar ute och man sedan hänger sin jacka på stolen. Ytterligare en elev, A4, hävdar att ”jacka... om man går ut sen så blir det kallt för då känns det som det är samma värme...” På skola B är också majoriteten av eleverna överens om att jacka är onödigt att ha på sig inomhus. En elev, B1, tycker dock att man ska få ha jacka inomhus, eftersom det är kallt. B2 anser att man kan ha på mössa eller keps för att det är snyggt, medan man har jacka enbart för att man fryser. Vid en följdfråga om huruvida man inte också har mössa för att inte frysa erkänner B2 att det är sant, men att det ändå inte är riktigt samma sak.

4.3.3 Regler om mobiltelefoner och mp3-spelare

Vad som gäller för mobiltelefoner på skolorna är för de flesta klart. På skola A kan två av eleverna regeln att läraren tar mobilen och lämnar den till rektorn, om den ringer under lektionen. Vid första tillfället måste läraren följa med eleven till rektorn för att hämta ut mobilen och vid andra tillfället måste en förälder komma för att hämta ut den. Ytterligare en elev på samma skola vet att läraren tar mobilen, men inte vad som händer sen. På skola B är samtliga elever överens om att mobilen får vara med på lektionen om den är avstängd. De tycker också att det är helt ok att ha med mobilen, så länge man inte leker med den under lektioner. B5 tar upp en extra anledning till att absolut alltid vilja ha med mobilen överallt, nämligen stöldrisken.

Och sen mobiltelefoner... asså så... om man ska vänta ett jätteviktigt samtal så kan man få ha det, men är det asså... annars kan man ju bara stänga av den. Tänk liksom om den blir stulen ändå... de här skåpen är rätt lätta att bryta upp... det är inte så ofta det händer, men ändå. Man vill gärna ha den med sig.

När det gäller mp3-spelare skiljer sig däremot elevernas uppfattningar på de olika skolorna åt. Tre elever på skola A känner till att det är ok att använda mp3-spelare under lektionspass då elever har tid för eget arbete. Övriga två nämner ingenting om detta, men samtliga elever tycker att det är ok att använda mp3-spelare om man kan klara av att koncentrera sig samtidigt och det heller inte stör andra i klassrummet. A3 påpekar dessutom att om alla sitter och lyssnar på mp3-spelare kanske det inte blir så pratigt i klassen. Eleverna på skola B håller inte alls med. Här anser majoriteten att man inte bör få använda mp3-spelare på lektioner, eftersom man då inte lyssnar på läraren. Några föreslår att man istället kan lyssna på rasterna, om man har tråkigt.

4.3.4 Regler om ätande på lektioner

Majoriteten av eleverna på båda skolorna är överens om att man inte ska äta godis eller dricka läsk på lektionstid, då det stör övriga i rummet eftersom det till exempel prasslar. Det kan dessutom göra grannen sugen och några elever påpekar också att det är dåligt för tänderna. B1 hävdar att det gör att man bara sitter och mumsar och inte lyssnar på läraren. B1 och B4 anser att det, vid provtillfällen, är bättre med frukt. A3 tycker dock att godis och läsk kan vara ok, det ska man få välja själv.