Föräldrasamverkan i mångkulturell fritidsverksamhet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn- ungdomsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Föräldrasamverkan i mångkulturell

fritidsverksamhet

Parental interaction in multicultural

spare time activity

Elisabet Demirci

Lärarexamen 210 poäng

Barn och ungdomsvetenskap Handledare: Mariann Enö

3

Abstract

Titel: ”Föräldrasamverkan i mångkulturell fritidsverksamhet” Title: “Parental interaction in multicultural spare time activity” Författare: Elisabet Demirci

Syfte och Frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på hur samverkan fungerar i ett mångkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av området var att förstå om och varför det finns svårigheter med föräldrasamverkan och hur pedagoger och föräldrar går till väga för att stärka samverkan.

Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring föräldrasamverkan i skolan angående

föräldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan.

Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger

och tre föräldrar på ett fritidshem.

Resultat: Undersökningen visar att föräldrarna inte har tillräckligt med tid för

föräldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid är föräldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förståelse för föräldrarna och försöker stärka den dagliga tamburkontakten tillsammans med föräldrarna för att gynna samarbetet.

5

Innehållsförteckning

1.INLEDNING ... 7

1.1 SYFTE ... 8

1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

1.3FÖRKLARING AV ANVÄNDA TERMER ... 9

2. TIDIGARE FORSKNING ... 10

2.1HUR OLIKA SKOLOR HANTERAR FÖRÄLDRASAMVERKAN ... 10

2.2FÖRÄLDRAR & ANSVARSTAGANDET ... 11

2.3MÅNGKULTURALITET I SKOLAN ... 13

2.4FÖRTROENDEKAPITAL ... 14

3. TILLVÄGAGÅNGSÄTT OCH EMPIRISK STUDIE ... 15

3.2METOD & METODDISKUSSION ... 15

3.2FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 16

3.3URVAL ... 17

3.4GENOMFÖRANDE ... 18

3.5ANALYSBESKRIVNING ... 19

4. ANALYS ... 20

4.1FÖRÄLDRARNAS UPPFATTNING KRING FÖRÄLDRASAMVERKAN ... 20

4.2PEDAGOGERNAS UPPFATTNING KRING FÖRÄLDRASAMVERKAN ... 22

4.3VAD GÖR NI FÖR ATT INTEGRERA FÖRÄLDRARNA I FRITIDSVERKSAMHETEN ... 23

4.4”VI HAR INTE ANSVARET” ... 25

4.5INFLYTANDE... 27

4.6SAMMANFATTNING & SLUTSATSER ... 28

5. DISKUSSION ... 29

REFERENSER ...

BILAGA 1 ...

7

1. Inledning

Fritidshemmet är en pedagogisk mötesplats för barn med föräldrar som arbetar under eftermiddagarna, när eleverna inte går i skolan och under loven. För att fritidshemmen skall vara ett komplement till skolan är kommunikation mellan lärare, fritidspedagog och föräldrar viktig. Föräldrasamverkan påverkar fritidsverksamhetens form på många sätt. Med hjälp av föräldrarnas inflytande i verksamheten och elevernas önskemål kring aktiviteter utformas fritidshemmet till barnets bästa (Skolverket, 2007: 1727).

Det står inget om föräldrasamverkan i fritidsverksamheten i Lpo94 eller Skollagen, därför har jag valt att använda mig av Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Sedan 1990-talet har skola och fritidshem allt oftare samordnats och har därmed också utvecklat en gemensam syn på barnen. Det är inte bara skola och fritidshem som bör samarbeta. Föräldrarnas inflytande i verksamheten är viktig för att pedagoger skall få mer information som berör eleverna (Skolverket, 2007: 1727). Föräldrarna behöver bli informerade om barnens utveckling. Eftersom de tillsammans skall kunna hjälpas åt att stödja barnens brister och kunskaper. Även kommunikationen, den sociala biten som är viktiga delar av fritidsverksamheten för att förbättra verksamheten och för att belysa elevernas intressen.

Samverkan med föräldrar är inte alltid lätt eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle. En stor del av Sveriges befolkning kommer från olika delar av världen. Alla lever på olika sätt och en stor del av den svenska befolkningen är flerspråkig. Det påverkar kommunikationen, ibland på ett negativt sätt. Eftersom vi har lättare för att missuppfatta varandra och börjar ta avstånd för att undvika konflikter. I fritidspedagogisk verksamhet är föräldrasamverkan viktig för föräldrar och framförallt för barnen. Det är mycket som kan gå fel när vi har svårt för att förstå varandra, därför är det viktigt att vi har en bra kommunikation.

Under den tid jag arbetade som lärare i en skola träffa jag på föräldrar med klagomål, föräldrar som hade en negativ inställning till skolan och skolans verksamhet. Vissa föräldrar hade jag svårt att få kontakt med. På grund av språksvårigheter, kommunikationssvårigheter samt på grund av att de föräldrarna inte hade intresse för skolvärlden. Därför har jag valt att ta

8

reda på hur kommunikationen och samverkan går till i ett fritidshem med majoriteten av föräldrar som har svårigheter med det svenska språket.

1.1 Syfte

Jag tror att många föräldrar med invandrarbakgrund ser på fritidsverksamheten som ett ställe där barnen kan vara under tiden som de gör annat. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur föräldrar och pedagoger ser på föräldrasamverkan, i fritidsverksamheten. Därmed skapar de en bättre förståelse för vad som hindrar eller främjar föräldraengagemanget på fritidsverksamheten. Jag ville förstå om och varför det är svårt för både föräldrar och pedagoger att skapa en god relation till varandra.

1.2 Frågeställning

För att få en bättre förståelse för detta ämne utgår jag från följande frågeställning;



Hur fungerar föräldrasamverkan i ett mångkulturellt fritidshem?



Förstår föräldrar innebörden med fritidsverksamheten, eller anser de att det är en ren barnpassning?



Vad förväntar sig föräldrarna av pedagogerna och vise versa?



Hur går pedagogerna till väga för att få kontakt med föräldrarna och hur gör de för att involvera föräldrarna i verksamheten?

9

1.3 Förklaring av använda begrepp

För att få en bättre förståelse i min undersökning följer nedan förklaringar på begrepp som;

Mångkulturell skola

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där majoriteten av Sveriges befolkning idag är invandrare eller har föräldrar som invandrat till Sverige. Eftersom Sverige inte enbart består av personer med infödd svensk bakgrund så betyder det att eleverna på skolan inte enbart är ”svenskar” (Bouakaz, 2009). Begreppet för mångkulturell skola innebär att eleverna, lärarna och pedagogerna i skolan har en utländsk bakgrund.

Samverkan

Ordet samverkan kan ha olika betydelser och definitioner. Slår vi upp ordet samverkan i lexikon får vi upp ord som; ”gå samman, verka tillsammans, samförstånd, samspel, samarbete, samröre, konsensus, förenad ansträngning, synergi” m fl. (Strömberg, 2000, s 754). Samverkans betydelse för denna undersökning innebär ett samarbete mellan pedagoger och föräldrar.

Föräldrasamverkan/ föräldrainflytande

Föräldrainflytande innebär att föräldrarnas åsikter, förslag och kritik spelar stor roll för verksamheten på så sätt att får de vara med och bestämma för sitt barns bästa förutsättningar. Fritidsverksamhet skall ha ett nära förtroendefullt samarbete med föräldrar och det är personalens ansvar att detta utförs. Personalen i verksamheten skall vara lyhörd, ta hänsyn till föräldrarna eftersom de har olika förutsättningar och därför är det viktigt att sträva efter att alla föräldrar kommer till tals (Skolverket, 2007: 1727).

10

2. Tidigare forskning

Det skrivs en hel del om föräldrasamverkan i skolan, det som jag saknar och hade önskat var att det skrevs mer om fritidsverksamheten som är en viktig del inom barn- omsorgen. Efter att forskat och sökt efter ordet föräldrasamverkan, fann jag olika forskare som undersökt områden inom föräldrasamverkan.

2.1 Hur olika skolor hanterar föräldrasamverkan

Torstensson-Ed & Johansson (2000) hänvisar till Johansson (1984) en skola i Norrköping ville samla alla föräldrarna var 14:e dag, även göra hembesök. Föräldrasamverkan bör vila på ett ömsesidig förtroende. Det är svårt att skapa ett bra samarbete på grund av att det finns föräldrar som kan känna sig kontrollerade och otillräckliga, eftersom de inte kan medverka på mötena. Under 1980- talet enligt Johansson (1984) beskrev man den fristående fritidsverksamheten som består av en daglig kontakt vid hämtning och lämning. Olika föräldramöten arrangeras ett par gånger om året som t.ex. utflykter eller öppet hus. Föräldrarna i Johanssons undersökning fick vid något tillfälle bedöma hur de såg på personalen i fritidshemmet. De tre olika synsätt som beskrevs var medmänniska, expert eller som barnvakt. Pedagogerna hade enligt Johansson helst valt ses som medmänniskor eftersom pedagogerna anser att det finns mycket att lära inom yrket. De anser att ett bra samarbete skapar en bra fostran och därför är dem inte barnvakter eller experter.

Enö (2009) intervjuade i sin rapport olika rektorer, lärare och barn och ungdomschefer där de flesta säger ungefär samma sak. Skolan behöver föräldrarna och dem är det viktigaste skolan har, men samtidigt så säger informanterna att det finns svårigheter i samarbetet med föräldrarna. Enligt hennes informanter förekommer fördomar även bristande kunskaper för att man inte förstår de olika kulturerna. Därför väljer man att arbeta utifrån värdegrunden och använder sig av olika metoder för att underlätta kommunikationen. Skolorna vet inte vad de skall göra för att integrera föräldrarna. Dem önskar att de hade fått mer resurser och utbildning för att få föräldrarna att integrera sig i skolan. De olika skolorna i Enö (2009) undersökning hade haft olika arrangemang för att aktivera föräldrar i skolan t.ex. olika

11

aktiviteter och skickat hem brev, sms, haft olika events som öppet hus, uppvisning, knytkalas osv.

En annan skola i Enö (2009) undersökning hade värdegrundsvecka där skolan skickade brev hem till föräldrarna på deras hemspråk för att öka föräldrarnas förståelse för värdegrunden. En informant hade en annorlunda strategi och det var att inte ’bjuda in’ invandrarföräldrarna till ett event utan skolan skrev att de ’krävde att föräldrarna kom dit’, en annan variant där skolan skrev att det är en ’obligatorisk arrangemang’.

Torstensson- Ed & Johansson (2000) hänvisar till Svensson (1981) och Johansson (1984) de hävdar att personalen inte är nöjda med föräldrar kontakten. De anser att den är begränsad och att det inte är så många som kommer på föräldramötena som verksamheterna har arrangerat. Orsaken till detta är att föräldrarna har flera barn och inte har tid att gå på flera verksamhetsarrangemang på en och samma dag. Enligt Johansson (1984) var det endast en viss grupp som kommer och det är väldigt svårt att få igång diskussioner på grund av att det är få föräldrar som deltar på mötena. Personalen vill att fler föräldrar skall vara aktiva för att kunna utveckla sin verksamhet för deras barns bästa. För att på bästa sätt hålla samverkan aktiv, har man kommit fram till att med hjälp av en daglig kontakt stärker man kommunikationen med föräldrarna.

2.2 Föräldrar & ansvarstagandet

Evaldsson (1993) har gjort en studie mellan två olika grupper av föräldrar, ena gruppen är medelklassföräldrar och den andra är outbildade invandrarföräldrar som är arbetslösa. De outbildade invandrarföräldrarna hämtar ofta inte sina barn från fritids och barnen får oftast påminnas om att gå hem. Detta är ett tecken på att de barnen föredrar fritidsverksamheten än hemmet enligt Evaldsson (1993). Medelklassföräldrarna har enligt hans studie en bättre samtalskontakt med pedagogerna för att de låter sina barn leka färdigt innan de går hem.

12

Fredriksson (1993) drar slutsatsen att det är personalen som skall ta initiativ till kontakten och visa att föräldrarna är välkomna. Det är då föräldrarna anser att integreringen i verksamheten är bra. Ju mer integrerade de är desto bättre blir föräldrasamverkan. Föräldramötena med medelklassföräldrarna är upplagda med aktiviteter till skillnad från lågstatus föräldrarna som endast får information. Få föräldrar med utländsk bakgrund kommer till föräldramötena, då tar pedagogerna istället kontakt med föräldrarna vid ett annat tillfälle. För att ha en regelbunden kontakt med hjälp av telefon eller när dem träffas i grannskapet.

Bouakaz (2009) anser att det finns olika sorters föräldrasamverkan som föräldraengagemang. Något exempel som han ger är; Hemfokuserade föräldraengagemang som betyder att föräldrarna är engagerade i olika aktivteter som t.ex. att hjälpa barnen med skolarbete, ge barnet frukost på morgonen och gå på enskilda samtal med läraren. Skolfokuserade föräldrar är aktiva inom föräldraföreningen, de fokuserar sig genom att delta i olika klassrums aktiviteter. Det är denna sortens samverkan som skolpersonalen tänker på i samband med föräldrasamverkan som sker i skolbyggnaden.

Bouakaz (2009) hävdar att det är svårt för både skolor och föräldrar att mötas och skapa en nära relation som behövs. Detta är en följd av föräldrarnas begränsade kunskaper om det svenska skolsystemet. Enligt honom två centrala hinder som han ofta stött på under sin forskning. Föräldrar saknar vägledning, rådgivning och skriftlig material på deras språk. För att veta hur de tillsammans skall kunna inrätta en bra relation till skolan för att skapa en god föräldrakontakt. Enligt Bouakaz (2009) är det skolledaren som inte tar sig den tid som behövs. På grund av detta så känner sig inte föräldrarna välkomna i barnens skola. Föräldrarna känner sig även rädda för att gå dit. Oftast förstår de inte och missuppfattar den information skolan ger till dem. Både föräldrar och lärarna känner spänningar kring deras relation och börjar ta avstånd från varandra. Istället för att bygga en bra arbetsrelation som är grundad på en ömsesidig förståelse och en god samverkan.

En del lärare och rektorer i Enö (2009) anser att det är obehagligt och svårt att hantera föräldrasamarbete. Skolan och föräldrarna hamnar i en situation där de tillsammans skall komma överens om vem det är som är makthavaren. Det är inte alltid lätt när pedagogerna

13

och föräldrarna inte talar ’samma språk’. Föräldrar med utländskbakgrund enligt Enö (2009) ser skolan genom andra ögon. Eftersom det finns kulturella skillnader som gör att de har andra förväntningar på skolan. Det handlar inte enbart om en föräldrasamverkan. Vi behöver i alla verksamheter hitta en god arbetsrelation till varandra. Där vi känner oss bekväma och känner att det finns en öppen och fungerande relation. Föräldrasamverkan skall fungera på en nivå där föräldrarna känner sig delaktiga, får en chans att få visa deras intresse och engagemang för skolans värld (Enö, 2009).

Torstensson - Ed & Johnsson (2000) refererar till Johansson (1984) som menar att föräldrakontakten är begränsad och personalen önskar fler aktiva föräldrar. Eftersom det är föräldrarna som är uppdragsgivarna, alltså är det viktigt med samverkan mellan personalen och föräldrarna enligt honom. Enligt hans undersökning är det med hjälp av föräldrarnas initiativ som skapar en bra samverkan men även en god uppfostran för verksamheten.

2.3 Mångkulturalitet i skolan

En mångkulturell skola enligt Bunar (2009) formar sig efter bostadsområdets befolknings bakgrund, det är vanligt att barn går i en skola nära sitt bostadsområde. Detta har sina för- och nackdelar som t.ex. ökning bland skolans elever. Nackdelen är att de elever som inte har en invandrarbakgrund flyttar och byter skola. Anledningen till detta är enligt Bunar (2009) på grund av att svenska föräldrar som har sina barn i en mångkulturell skola är rädda för att deras barns språkutveckling, värderingar och de nya grupperingarna som sker i skolan kommer att ha en negativ inverkan. Det är inte bara ’svenska barn’ som eventuellt byter skola, även personalen väljer att byta arbetsplats på grund av mångkulturella, medel- och arbetarklass eleverna. Personalen, skolledningen är oroliga för omgivningens reaktioner. De anser att det är svårt att hantera den ökade mångfalden, därför väljer personal och elever att byta skola (Bunar, 2009).

Skolan och all personal i Bunar (2009) undersökning är oroliga för elevernas bakgrund och skolförutsättningar eftersom en väldigt stor del av dessa elever inte har haft det så lätt i deras

14

hemländer. Främst är det flickorna som personalen är mest oroliga över. Det är en stor del av flickorna med invandrarbakgrund har som ansvar att ta hand om familjen och de vardagliga sysslorna där föräldrarna har en stor social svaghet. Föräldrar i Bunar’s (2009) undersökning förväntar sig en hel del av skolan och personalen genom att gottgöra för föräldrarnas bristande stöd och uppfostran. Sedan finns det en del föräldrar som kan göra det ännu mer komplicerat för personalen genom att försöka styra skolans sätt att arbeta. En del invandrar föräldrarna kan inte acceptera den svenska kulturen därmed försöker de att styra upp personalen efter deras kulturella traditioner och normer (Bunar, 2009).

Bunar (2009) belyser även en positiv syn på föräldrasamverkan. Personalen i en av hans undersöknings skolor kämpar och har verkligen viljan att få alla föräldrarna att engagera sig i skolan. Med hjälp av föräldrarna har pedagogerna lyckats möta dem på en jämlik nivå där de båda parterna har ett ömsesidigt samarbete. Föräldrarna med utländsk bakgrund i den skolan har också ett intresse för att lära sig och integrera sig i den svenska skolmiljön. Resultatet av samarbetet visade sig att allt fler föräldrar deltog på föräldramötena och de blev allt mer intresserade av deras barns skolutveckling.

2.4 Förtroendekapital

Bunar (2009) refererar till skolverket (2003a) det har gjorts en undersökning som visar att invandrar föräldrar har störst tillit för de svenska skolorna samtidigt som de har gemensamma målsättningar för deras barn. Föräldrar med migrationsbakgrund är lättare att samarbeta med eftersom det finns ett förtroendekapital för att bygga goda relationer till enligt lärarna. I Bouakaz (2007) avhandling beskriver han att det finns ojämnlika maktförhållanden där föräldrarna och lärarna har olika synsätt men även förväntningar på föräldraengagemanget. Lärarna i hans studie förväntar sig att föräldrarna skall vara intresserade genom att engagera sig i deras barns skolgång. Föräldrarnas syn på lärarnas ansvar enligt Bouakaz (2007) är lite annorlunda, de förväntar sig att dem gemensamt skall arrangera olika aktiviteter för barnen.

15

3 Tillvägagångssätt och empirisk studie

3.1 Metodval & metoddiskussion

Med hjälp av kvalitativa intervjufrågor får den som blir intervjuad chansen att svara med egna ord. Intervjufrågorna i den kvalitativa metoden skall vara i en bestämd ordning för att få igång en dialog. Oftast är det bättre ifall man får igång en dialog så intervjun blir mer personlig. Intervjun blir mottagande när man intervjuar ansikte mot ansikte (Patel & Davidsson, 2003). Jag använde mig av kvalitativa intervjutekniken för att få svar på mina frågeställningar.

Jag har även inspirerats av Bell (2006) som förespråkar den så kallade fokuserande intervjun som innebär att intervjufrågorna är strukturerade eller ostrukturerade. I min undersökning har jag valt att använda mig av strukturerade frågor. För att låta informanten tala med egna ord och få chansen att uttrycka sig helt fritt kring föräldrasamverkan. Jag har valt att använda mig av ett antal frågor för att få strukturerade ramar kring samtalet. Bell (2006) skriver även att man skall begränsa antalet respondenter i varje intervju. Dels för att personen skall få uttrycka sig fritt så personens tankar och åsikter skall belysas. Därför anser Bell (2006) även att det finns en risk med gruppintervjuer, det är alltid någon av respondenterna som hamnar i skym undan. Det finns även en risk att en annan person tar över och svarar på alla frågorna som ställs under intervjun (Bell, 2006 ). Därför bestämde jag mig för att göra enskilda intervjuer.

Det som intervjuaren bör tänka på är att behärska språket och ha ett lugnt kroppsspråk. Vad som också kan påverka intervjun är att intervjuaren kan bli dömd. På grund av sitt kön, ålder, sociala bakgrund och för sin klädsel av den personen som blir intervjuad. Därför är det viktigt att tänka på vilka signaler intervjuaren ger ut under intervjun, så att det inte blir en konstig stämning. När man intervjuar får man inte alltid ärliga svar. Genom att intervjua ett antal personer får man förhoppningsvis fram ett konkret svar (Patel & Davidsson 2003). Anledningen till att jag valde att intervjua var för att få fram föräldrars tankar och synpunkter kring fritidsverksamheten. Jag ville även ta reda på vad pedagogerna ansåg om föräldrasamverkan.

16

För att på bästa sätt kunna nå fram till mina mål, med undersökningen krävdes det att jag intervjuade pedagoger och föräldrar för att nå fram till deras egna åsikter och tankar. Mina mål och förväntningar med intervjuerna var att får reda på hur mycket pedagogerna verkligen ville involvera föräldrarna och hur mycket föräldrarna vill vara involverade i den fritidspedagogiska verksamheten. Jag hoppades också på att få reda på vad det var som gjorde att föräldrarna ville/ eller inte ville vara involverade.

Jag blev inspirerad av Bouakaz (2009) och har använt mig liknande frågor för att se hur pedagoger och föräldrar samverkar i fritidsverksamheten. Vad är det föräldrarna förväntar sig av verksamheten, vad har de för åsikter och hur viktig är fritidsverksamheten för föräldrarna? Hur ser pedagogerna på samverkan med föräldrarna, vad anser de att föräldrarnas plikt är, vad förväntar sig pedagogerna av föräldrarna? Vems ansvar är det att engagera eller bli engagerad under elevens fritidsverksamhetstid- föräldern eller pedagogens? Detta är bara en del av frågor som jag använde mig av i denna undersökning, (se bilaga 1 och bilaga 2).

3.2 Forskningsetiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2008) finns det fyra krav som varje forskning bör uppfylla och det har även jag gjort. Enligt Informationskravet har jag informerat om mitt syfte och min undersökning till dem jag valt skall ingå i intervjun och vad undersökningen skall handla om.

Samtyckeskravet står för att de personerna som blir intervjuade skall vara fria att själv få

avgöra om de vill delta eller inte. Eftersom jag vid två olika tillfällen tog kontakt med personerna som ingick i min intervju så fick de själv välja ifall de ville bli intervjuade eller ej och de fick avbryta intervjun ifall de ångrade sig. Jag uppfyllde konfidentialitetskravet genom att endast använda mig av fingerade namn. För att inte lämna ut informanterna har jag av samma skäl valt att hemlighålla kommunens namn. Det sista kravet heter nyttjandekravet, som jag även uppfyllt genom att informera varje person om undersökningens mål och syfte. Jag talade även om vid flera tillfällen att allt som sades under intervjun endast skulle användas i min undersökning. Eftersom jag valde att spela in intervjun med hjälp av en diktafon så förstörde jag bandet efter att jag lyssnat av det och skrivit ner deras svar (Vetenskapsrådet, 2008).

17

3.3 Urval

När jag arbetade i en mångkulturell skola bestämde jag mig för att skriva om föräldrasamverkan på fritidshem, just för att jag fick se och hantera föräldrar som hade olika synpunkter kring skolverksamheten. Jag ville veta mer och bestämde mig för att intervjua mina kollegor som arbetade på fritidshemmet på den skolan. Jag ansåg att det skulle vara en fördel att vara bekant med mina informanter. Därför valde jag att även intervjua de föräldrarna som hade sina barn på det fritidshemmet. För att jag var ett bekant ansikte för föräldrarna. Både föräldrarna och barnen har ett förtroende för mig på grund av att jag har hand om deras barn under den tid som dem är på fritidshemmet. Det finns även nackdelar med att vara bekant med informanterna. De kan få en helt annan uppfattning om mig som de tidigare inte haft. Dessutom så fanns det en risk att jag kunde ha haft förutfattade meningar om mina informanter. Det fanns även en stor risk att de hade förutfattade meningar om mig.

Jag valde att intervjua både föräldrar och pedagoger för att föräldrasamverkan handlar om en socialkontakt och samverkan. Dessutom är mitt syfte att höra båda delarnas åsikter t.ex. vem bär ansvaret kring samverkan, hur ser mångkulturella föräldrar på fritidsverksamheten, vad anser föräldrar/ pedagoger att de borde göra för att skapa ett bättre samarbete till varandra?

Fritidshemmet jag var i kontakt med var uppdelat i tre olika avdelningar, efter barnens åldrar. I varje avdelning fanns det ca 20- 30 barn. I varje avdelning arbetade det tre fritidspedagoger. Jag valde ut mina informanter slumpmässigt, jag frågade dem pedagoger och föräldrar som jag träffade när jag var på besök i fritidshemmet. Anledningen till att mina informanter enbart var kvinnor är på grund av att det för det mesta är kvinnor som hämtar sina barn från fritidshemmet. Pedagogerna i min intervju har arbetat med detta yrke i 8-19 år. Föräldrarna och pedagogerna har utländskt bakgrund. Dem kommer från Palestina, Libanon, Serbien, Iran och har bott i Sverige allt ifrån 10-36 år. Två av föräldrarna och en av pedagogerna talade svenska med språklig brytning dem andra talade flytande svenska. Föräldrarna är arbetande, studenter och har 3-5 barn var.

18

Eftersom undersökningen berörde både föräldrar och pedagoger så anser jag att det var viktigt för de som arbetade i de fritidshem att få veta vad det var jag undersökte. Jag blev positivt bemött av all personal för att de ansåg att ämnet var väldigt intressant och ett bra område jag valt att belysa.

3.4 Genomförandet

Genomförandet skedde med hjälp av intervjuer tillsammans med föräldrar och pedagoger, därefter gjorde jag en sammanställning av deras svar. Jag intervjuade tre föräldrar och tre pedagoger. När jag bokade tid för intervju berättade jag varför jag skulle intervjua dem och att deras identitet kommer att förbli anonym hela tiden.

Intervjuerna med pedagogerna och föräldrarna skedde enskilt och varje intervju varade i ungefär 30 minuter. Jag valde att arbeta med kvalitativ och fokuserande intervju tekniken. Anledningen till att jag valde att använda mig av dessa metoder, är att få reda på vad varje enskild informant ansåg om föräldrasamverkan och inte som en grupp. När jag intervjuade mina informanter så befann vi oss i en ledig lokal i fritidshemmet där vi kunde sitta ostört. Dels för att samtalen skulle bli så givande som möjligt. Jag använde mig av en diktafon vid samtliga intervjuer. Vilket var ett bra hjälpmedel eftersom jag då kunde koncentrera mig på deras svar och inte bli distraherad av att hinna med att skriva ner allt.

När jag började min intervju var jag tvungen att omformulera mina frågor lite för att få mina informanter att förstå dem. De gav mig tillräckligt med information kring mitt forskningsområde. Det jag hade önskat var att fördjupa mig ännu mer kring området med hjälp av fler informanter. Hade jag fått göra en liknande forskning igen så hade jag lagt till fler frågor.

Enligt Patel & Davidsson (2003) skall man få tillstånd att göra en inspelning vid intervjuer och därför fick personerna jag intervjuade själv avgöra ifall de ville bli inspelade. Eftersom

19

mina avsikter inte var att personerna jag intervjuade skulle känna sig kritiserade eller dömda så var jag noga med att tala om för dem att mitt syfte inte var att kritisera. Syftet var att ta reda på så mycket som möjligt om situationen och synen på föräldrasamverkan.

3.5 Analysbeskrivning

Jag började empirin med att ta kontakt med fritidshemmets personal och föräldrarna som jag hade planerat att intervjua. Jag utförde intervjun enligt kvalitativ (Patel & Davidsson, 2003) och fokuserande intervjutekniken (Bell, 2006). Efter att ha gjort klart alla mina intervjuer försökte jag se undersökningen i en helhetsbild för att hitta olika kategorier som svaren passade in i. Sedan började jag sammanfatta och jämföra svaren jag fick med den tidigare forskningen. Därefter valde jag ut intressanta citat som hade en stor tyngd i undersökningen.

20

4 Analys

Syftet med min undersökning är att jag ville förstå om och varför det är svårt för både föräldrar och pedagoger att skapa en god relation till varandra. Vad pedagoger och föräldrar anser om föräldrasamverkan och vem som egentligen har ansvaret kring föräldrasamverkan. Dessutom har jag kopplat min undersökning till den tidigare forskningen. I detta kapitel kommer jag också att göra en kortare sammanställning av intervjuerna som skedde tillsammans med pedagogerna och föräldrarna.

I fritidshemmet går det ungefär 90 barn och det är barn från åldrarna 6- 12 år. Majoriteten av barnen som går på fritidshemmet kommer från bland annat mellanöstern. Fritidshemmet har stora ytor där barnen kan gå fritt mellan de olika avdelningarna. Under barnens tid i fritidsverksamheten brukar de spela spel, ha utomhus aktiviteter som kurragömma, fotboll med mera. Pedagogerna på fritidshemmet arrangerar olika aktiviteter en till två ggr i veckan.

4.1 Föräldrarnas uppfattning kring föräldrasamverkan

Föräldrarnas respekt för verksamheten är stor enligt informanterna, arbetande och studerande föräldrar vill ha en trygg plats där deras barn får sin lärorika fritid. I Skolverket (2007 s, 11) ”Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.” Detta går att relatera till de föräldrarna jag intervjuade. Enligt föräldrarna får deras barn möjligheten att uppleva olika aktiviteter som de själva inte har tid eller erfarenhet av. Detta har en positiv inverkan på barnens meningsfulla fritid, de kan vid andra tillfällen uppleva liknande aktiviteter tillsammans med andra personer utanför fritidshemmet. Dessutom får barnen umgås med barn i sin egen ålder och så får de en god relation till både andra barn och vuxna. En av föräldrarna berättade att det var viktigt för barnen att uppleva nya saker, använda de nya kunskaperna och erfarenheterna genom att lära ut och berätta för andra personer vad de har lärt sig.

21

Enligt mina föräldrainformanter var det viktigt att barnen hade en trygg plats att vara på undertiden som de arbetade utan att behöva oroa sig. Dessutom visste föräldern om att barnen hade haft en meningsfull fritid där de fått delta i olika aktiviteter. Det viktigaste för alla föräldrarna var att deras barn fick leka fritt samtidigt som de fick lära sig något nytt. Under intervjun talade föräldern om att detta var ett fritidshem där det var lätt att samarbeta och personalen var lätta att prata med. En fråga som jag och en av mina föräldrainformanter kom in i en diskussion handlade om föräldramötena, jag ställde henne frågan, är du aktivt deltagande på föräldramötena?

Jag har inte tid för föräldramötena jag har fyra barn, ett hushåll och jobb. Jag är inte hemma förrän klockan fem på eftermiddagen, barnen har läxor, fotboll, gymnastik och simning dessutom skall jag hinna med allt som behövs göras hemma. Sist jag var på föräldramöte för fritids var för två år sedan, men jag brukar skicka dit min äldsta son som är 19år. Jag försöker gå på möten för skolan, dem är viktigare det är mina barns framtid. När jag hämtar mitt barn från fritids så brukar jag fråga personalen om hur dagen har varit och om det är något speciellt som kommer att hända (Förälder 1).

Föräldrarna anser att deras barn är det viktigaste i deras liv men ändå väljer dem att prioritera bort fritidsverksamheten som deras barn vistas en stor del av dagen. I fritidshemmet utvecklas barnen otroligt mycket socialt och lär sig samspela med andra. Fritidsverksamheten är minst lika viktigt för barnens sociala utveckling som skolan ansåg en av föräldrarna jag intervjuade. Jag fick intrycket av att föräldrarna prioriterar sina barn först men anser inte hur mycket fritidshemmet stödjer och hjälper deras barn.

Föräldrarna som har sina barn i fritidshemmet anser att skolan är viktigare men att det är lättare att ta kontakt med fritidshems personal än skolans personal. Enligt informanterna är pedagogerna mer tillgängliga för föräldrarna än lärarna. Enligt Torstenson- Ed & Johansson (2000) sägs det att fritidspedagogerna i deras undersökning anser att det finns en bra kontakt och att all oro över att inte kunna nå föräldrarna förändas när pedagogerna tar steget och håller igång den dagliga kontakten till föräldrarna.

22

Det viktigaste för mig som förälder inom fritidsverksamheten är att jag och personalen har ett bra samarbete till varandra för att mitt barn ska ha det bra på fritids. Eftersom han spenderar mycket tid här, sedan är det viktigt för mig att mitt barn ska känna sig jämlikt mot de andra barnen och att personalen. Jag som förälder tycker att det är viktigt för mig och min son att få reda på hur dagen har varit för att se hur han trivs med personalen och de andra barnen (Förälder 1).

Enligt föräldrarna handlar det mesta om tid samtidigt som de säger att deras barns framtid och utbildning är det viktigaste. Dock anser mina informanter att deras barn är deras första prioritering. Den dagliga tamburkontakten är viktig till föräldrarna eftersom de skall få en gemensam syn på hur dagen har varit. Föräldrarna anser att fritidsverksamheten är till för att underlätta föräldrarna i vardagen. Samt för att barnen skall få möjligheten att utveckla sina sociala kunskaper genom att samspela med jämnåldriga barn.

4.2 Pedagogernas uppfattning kring föräldrasamverkan

Föräldrarna är inte så engagerade enligt pedagogerna, det viktigaste för dem är att barnen har det bra. Enligt pedagogerna var det en del föräldrar som inte närvarade på föräldramötena på grund av att de inte hade fått tag i någon barnvakt. Det som fungerade bäst enligt pedagogerna var den dagliga tamburkontakten och informationsbladen som föräldrarna fick ut. Genom informationsblad får föräldrarna ta del av verksamheten eftersom de inte deltar på föräldramötena. Även Torstensson- Ed & Johansson (2000) och Johansson (1984) beskriver i sin undersökning att det är svårt att få föräldrarna att medverka på föräldramötena. Därför är det är viktigt att hålla igång den dagliga kontakten med hjälp av tambur kommunikation och telefonsamtal eller annan form av informationsbyte.

Vi har inte haft svårigheter med att få föräldrarna att ta del av vår verksamhet. Men som alla andra omsorgs verksamheter så finns det föräldrar som vi inte ser alls. Vad vi försöker göra för att få hit föräldrarna är att arrangera olika aktiviteter som intresserar föräldrarna och framförallt familjerna. Vad som är viktigt för mig som personal på fritidshemmet är att försöka nå barnens intresse och få föräldrarnas uppmärksamhet genom att stärka barnens intressen. Vi som arbetar på detta fritidshem har som målsättningar att framförallt stärka varje barns intressen för att nå föräldrarna genom att berömma barnen när den hämtas från fritids (Pedagog 2).

23

Enligt de svar som jag fick av pedagogerna är det inte alltid att det kan vara lätt att få kontakt med föräldrarna på en nivå som pedagogerna hade önskat. Vissa föräldrar och anhöriga, har dem svårt att få en relation till eftersom de undviker att komma in i byggnaden för att inte utsättas för en konversation. Sådana föräldrar har talat om för barnen att ta på sig ytterkläderna och gå ut ur byggnaden där föräldern väntar. Enligt Bouakaz (2009) är en sådan handling bland mångkulturella och nyintegrerade föräldrar vanlig. Föräldrarna är rädda för att bli dömda och kritiserade för deras bristande kunskap i språket.

4.3 Vad gör ni för att integrera föräldrar till fritidsverksamheten?

Fritidshemmet är en verksamhet som har månkulturell personal och talar elevernas hemspråk. Detta är en fördel för pedagogerna som får det lättare att kommunicera med föräldrarna. Därmed har de också en annan förståelse och inblick i föräldrarnas religioner, traditioner och kulturer. Det betyder inte att pedagogerna har det lättare för att få föräldrarna att engagera sig och samverka på en nivå som pedagogerna hade önskat. Bouakaz (2009) förklarar att två språkiga pedagoger har en större fördel för att skapa en relation till föräldrarna och har alltså en större påverkan på föräldrarnas syn för barn- omsorgs verksamhet.

Enligt Torstensson - Ed & Johnsson (2000) beskrev man under 1980- talet att samverkan består av en daglig kontakt i lämning och hämtning, föräldramöten som är en gång per termin och ibland arrangeras det aktiviteter som öppet hus eller utflykter. Föräldrakontakten anses vara väldigt begränsad. Mina respondenter anser att det är viktigt att försöka få fler aktiva föräldrar till fritidshemmet. Föräldrar har även undvikt att vara medverkande under föräldramötena.

Enligt en av pedagogerna har föräldrarna enligt henne ingen tid och ork att komma till fritidshemmet. Jag ställde frågan, vad är det ni gör för att få hit föräldrarna? Enligt en av mina informanter så brukar de hålla i olika föreställningar där barnen visar upp vad de gjort under

24

den senaste tiden. Med hjälp av föreställningar som t.ex. en vår kabaré som de hade nu senast. Fritidshemmet lägger energi och vikt på stora arrangemang för att locka dit föräldrarna. Under de olika händelserna pratar de om viktig information inför framtiden, inför nästa lov och termin. Därefter har de oftast en show som barnen har producerat och övat in. För att ge föräldrarna möjligheten att medverka på de olika aktiviteterna bjuder fritidshemmet in hela familjen. Fritidshemmet dokumenterar en hel del om vad barnen har gjort. Detta görs med hjälp av bilder, små videon och så vidare. Alla bilder och videon finns tillgängliga för föräldrar och allmänheten genom att gå in på fritidshemmets hemsida.

Enligt Enö (2009) hade lärarna och personalen på skolan önskar att det fanns utbildningar och resurser för att lära sig mer om hur de skall integrera föräldrarna i skolan. Enligt min intervju tillsammans med en pedagog fick jag intrycket av att var och en individ har sitt sätt att ta kontakt med föräldrarna. Det är bättre att ta hjälp av kollegorna för att få tips och idéer om hur man tillsammans kan göra för att integrera föräldrarna. Pedagogen i min intervju ansåg att man kunde lära sig av varandra för att kunna utvecklas tillsammans.

Jag tror inte att vi lägger ner så mycket tid på att få hit föräldrarna. Vi lägger all energi på barnen. Det som vi tycker är viktigast är att barnens starkaste sidor stärks. Vi har många barn som är intresserade av att göra olika former av uppvisningar och de tycker om att stå på scen. Barnen får en chans att stå på scen och visa vad dem har övat och lärt sig under sin tid på fritids för sina familjer och vänner. Då passar vi på att ha föräldramöten för föräldrarna på plats. Dessutom så är det viktigt för både föräldrarna, barnen och oss pedagoger att ha en daglig tamburkontakt för att samtala om vad som skett och vad som kommer att ske inom den närmsta framtiden (Pedagog 1).

Bouakaz (2007) refererade jag i tidigare forskning där föräldrarna och pedagogerna hade olika uppfattningar om vad föräldrarna och pedagogerna förväntade sig av varandra. Pedagogerna i hans avhandling och i min undersökning visade samma resultat. De arbetar med målsättningen att stärka barnens intresse för att nå föräldrarna genom att ge positiv kritik. Fritidshemmet är mångkulturellt och det är en del familjer som har stora ekonomiska brister. Detta medgör att det är svårare för fritidshemmet att ta sig ut på olika kulturella aktiviteter

25

som kostar på grund av ekonomiska skälen. Därför brister det i aktiviteterna eftersom det är för få barn som kan ta del av den här sortens aktiviteter.

En av mina tre pedagogs informanter talade om hur viktigt det var att ha en daglig kontakt med föräldrarna eller annan anhörig som hämtar barnet vid slutet av eftermiddagen. För att bemöta, informera om hur det har varit under dagen. Vad barnet har lärt sig under dagen/ veckan för att ge beröm för framsteg och visa för föräldrarna att deras barn utvecklas. Det är så klart inte enbart det positiva som skall belysas. Föräldrarna får också ta del av områden där deras barn behöver stöd och arbeta mer med, för att utvecklas till det positiva. Enligt den informationen jag fick av pedagogerna visade det sig att dem försöker hålla samverkan aktiv. Enligt mina egna funderingar om pedagogernas insats att få föräldrarna att engagera sig så har dem ändå en relativ bra samverkan till varandra.

4.4 ”Vi har inte ansvaret!”

För att besvara frågeställningen gällande vem som har ansvaret för föräldrasamverkan har jag ställt ett par frågor som både föräldrarna och pedagogerna har fått svara på. Det visade sig att både föräldrarna och pedagogerna egentligen inte vill bära på ansvaret för samverkan. Men enligt de intervjusvaren jag fick av båda parterna visade det sig att båda bär den viktiga samverkans ansvar.

En av föräldrarna förklarar ansvarstagandet såhär, hon gör vad som behövs för att hennes barn skall ha det bättre än vad hon själv hade det när hon var yngre. Enligt informanten har hon som ansvar att berätta för personalen om det är något viktigt som de behöver veta kring hennes barn. Personalens ansvar enligt föräldern är att informera hur dagen har varit och det som berör hennes barn. Föräldrarna anser att det inte är deras ansvar att ta kontakt med personalen. Fritidshemmets ansvar är att ta kontakt med föräldrarna för att informera om vad som kommer att ske i framtiden och vad som har hänt under den senaste tiden. Föräldrainformanterna anser att de inte ska bestämma över vad personalen bör göra för att ta kontakt med föräldrarna, det är personalens ansvar.

26

För att vi tillsammans med barnen skall fungera tillsammans krävs det att vi har en bra och fungerande samverkan till föräldrarna. Vi behöver ha en daglig kontakt med föräldrarna för att upplysa, bli upplysta om vad som händer och vad som kommer att ske. Men det är inte enbart mitt ansvar att se till att vi får och ger information det krävs ett samarbete och en god kommunikation för att vi ska få verksamheten att gå runt (Pedagog 2).

Personalen som arbetar på fritidshemmet var alla ense om att det handlar om ett samspel, en dialog mellan föräldrar och pedagoger. Utan föräldrarna hade pedagogerna inte fått den information som de behöver för att hantera och arbeta tillsammans med deras barn. En av personalen anser att ansvaret ligger först och främst hos personalen. Det är deras ansvar att fråga föräldern om det är något viktigt som pedagogerna behöver veta kring barnets bästa. Enligt min tidigare forskning har Johnsson & Torstensson (2000) som sedan refererar till Johansson (1984) är föräldrarna uppdragsgivarna, detta är ungefär samma svar som jag fick från mina informanter. I Skolverket (2007: 1727) ger rådet att föräldrarna skall vara delaktiga och följa barnens utveckling. Alltså är det pedagogernas uppdrag att informera och kontakta föräldrarna. Jämför man dessa två skrifter, visar det sig att uppdragsgivandet är föräldrarnas och pedagogernas gemensamma ansvar.

Bouakaz (2009) förklarar i sin studie att invandrar föräldrar har svårare för att ta kontakt med personalen på grund av att de saknar vägledning, rådgivning och skriftlig material på deras språk. I jämförelse till min undersökning som visar att det är lättare för flerspråkig personal att ta kontakt med föräldrarna. Eftersom pedagogerna och föräldrarna talar samma språk, har liknande kulturer och traditioner som barnen i fritidshemmet. Detta är en stor fördel för pedagogerna i detta fritidshem. Även Enö (2009) förklarar att det är lättare för personalen att se föräldrarna på ett annat sätt och eventuellt kunna samarbeta för att de har liknande kulturella värderingar.

I avsnittet som heter förtroende kapital har jag refererat till Bouakaz (2007) där han säger att det finns ojämnlika maktförhållanden där föräldrar och pedagoger har olika synsätt, när det gäller föräldraengagemanget. Enligt min undersökning på fritidshemmet så stämmer det inte riktigt. Eftersom föräldrarna säger till och påpekar vad det är dem vill framföra. Pedagogerna anser att föräldrarna tar del, får information som berör verksamheten och barnen. Deras

27

samarbete tillskillnad från skolan är lite annorlunda och mycket bättre. Eftersom pedagogerna tillsammans med föräldrarna försöker stärka den dagliga kontakten. Föräldrarna vistas och hälsar nästan dagligen på pedagogerna. Ansvarstagandet för informationen är ganska jämnt fördelat i fritidshemmet.

4.5 Inflytande

Hur mycket inflytande har föräldrar i fritidsverksamheten och vad är det egentligen som de får bestämma? Enligt de föräldrarna på fritidshemmet så får de vara med och samverkan kring vad som kommer att ske inom den närmsta perioden. De får ge önskemål kring olika aktiviteter och sådant som berör deras barn.

Pedagogernas syn på verksamhetens inflytande baseras kring barnens vistelsetid. De aktiviteter som görs på fritidshemmet grundar för det mesta på barnens önskemål och föräldrarnas rekommendationer. Sedan har de aktiviteter som är återkommande t.ex. varje vecka så går fritidshemmet till simhallen, isbanan, utflykter detta är frivilliga aktiviteter där barnen tillsammans med föräldrarna får bestämma ifall de vill delta.

Föräldrarna har inte så stort behov av att få bestämma och forma fritidsverksamheten, eftersom de är nöjda med att deras barn har en trygg miljö där de kan umgås med barn och få mat i sig. ”Mina barn leker och har det roligt därför behöver jag inte säga något, trivs mina

barn så trivs jag!” Vad hon menar är att pedagogerna gör bra arbete, de sysselsätter och

engagerar barnen med olika aktiviteter. Sedan berättade min informant att hon vid något tillfälle bad pedagogerna att hjälpa sina barn med läxorna. Anledningen till detta var för att hennes barn var trötta och orkade inte göra läxorna när de kom hem. Det som Bouakaz (2007) förklarar i sin avhandling är att invandrar föräldrar har större tillit till personalen samt att de har gemensamma målsättningar för sina barn. Även detta stämmer in på min undersökning för att föräldrarna förlitar sig på att personalen vill deras barns bästa lika mycket som föräldrarna.

28

4.6 Sammanfattning & slutsatser

För att göra en sammanfattning i undersökningen kan jag beskriva det så här, det har inte varit lätt att få svar från mina föräldrainformanter. Jag hade förväntat mig att få ut mer från föräldrarna. Det enda jag fick fram var nöjda föräldrar och pedagoger som hade kontroll över föräldrasamverkan i fritidsverksamheten. Eftersom personalen också är månkulturella så är det lättare för allihop att kommunsera på en nivå där de förstår varandra. Det kan även vara så att informanterna inte kunde öppna sig för mig, eftersom de såg mig som en av personalen. Där av den positiva synen för föräldrasamverkan enligt föräldrarna och pedagogerna.

Det är inte alltid som pedagoger och föräldrar kommer överens och talar ’samma språk’, vi är inte mer än människor och det är lätt att missuppfatta varandra. Det viktigaste är att man försöker göra det bästa för att underlätta situationen för alla. Fritidshemmet använde sig av en del olika metoder för att locka föräldrarna till fritidshemmet t.ex. att ha olika event.

Jag skrev i undersökningen att jag var influerad av Bouakaz (2009) undersökning som handlar om föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Skillnaden mellan skola och fritidsverksamheten är stor och det skrivs en hel del om de olika verksamheterna. Det är trots allt två stora och helt olika verksamheter, det är också stor skillnad mellan föräldrasamverkan i fritidsverksamheten och i skolan. Varför det finns skillnader kan det beror på att barnen hämtas och lämnas inte lika ofta från skolan som de gör i fritidsverksamheten.

Föräldrarna i min undersökning gav mig intrycket att pedagogerna gjorde ett utmärkt arbete. Det fanns inget som de kände sig missnöjda med speciellt när det gäller samarbetet mellan hem och fritidshem. Eftersom pedagogerna var förstående och barnen var nöjda med aktiviteterna. Att fritidsverksamheten har svårigheter med föräldrasamverkan kan bero på att föräldrar inte har tid, känner sig inte bekväma i sig själv, saknar språk även kunskap om hur det fungerar i fritidshemmet. Därför är det viktigt för fritidsverksamheten att hålla i olika möten och event som både vuxna och barn kan ta del av. Även att alla inbjudan görs muntligt, skriftligt på deras egna hemspråk, så att budskapet kommer fram. Den dagliga tamburkontakten till föräldrarna är ett sätt att samarbeta på, för att skapa en god samverkan.

29

5 Diskussion & kritisk diskussion

Det finns oftast två sidor av en historia, i denna undersökning finns det även två sidor, föräldrar och pedagoger. Det som jag kommer att lyfta fram i detta kapitel är hur situationen mellan föräldrar och pedagoger förhåller sig på detta fritidshem. Jag kommer att vara kritisk till min undersökning för att diskutera kring den metod jag har valt att genomföra mitt empiriska material.

Jag har försökt att hålla mig så objektiv som möjligt i min undersökning, för att inte påstå att det fanns ett problem förrän jag hade kommit så långt i min undersökning. Det har nu visat sig att det inte är omöjligt med föräldrasamverkan i ett mångkulturellt fritidshem. Men det finns en del svårigheter som påverkar samverkan. Det som pedagogerna tillsammans med föräldrarna kan göra är att de försöker ta en daglig kontakt med varandra så att samspela med varandra för barnens bästa.

När jag ser tillbaka på undersökningen jag genomförande är jag nöjd med min metod. Eftersom jag fick ta del av den, det vill säga mina informanters tankar och åsikter kring föräldrasamverkan. Jag fick en stor nytta av Patel och Davidsson (2003) kvalitativ intervjuteknik & Bell (2006) fokuserande intervjuteknik eftersom intervjun blev personlig och jag fick ta del av informanternas tankar och åsikter. Tillskillnad från att jag hade gjort intervjun gruppvis. Hade jag fått göra en liknande forskning kring samverkan så hade jag valt att använda mig av informanter som jag inte är bekant med och fler intervjufrågor för att få mer att bygga min forskning på. För att intervju svaren jag fick påverkades en del utan att informanten tänkte på det. Det vill säga att svaren jag fick på intervjufrågorna inte blev tillräckligt utvecklade för att göra undersökningen på en djupare nivå.

Torstensson - Ed & Johnsson (2000) refererar till Johansson (1984) jag skrev i tidigare forskning att de ansåg att föräldrarna var uppdragsgivarna. Men enligt mina intervjuer och egna erfarenheter bör det vara ett jämlikt samarbete. För att både föräldrarna och pedagogerna ser barnen vid olika tillfällen under dagen och mycket kan hända på ett par timmar. Föräldrarna anser att det är pedagogernas ansvar att ta kontakt med föräldrarna. Anledningen

30

till att jag tar detta ställningstagandet är på grund av att pedagogerna skall hälsa, ta emot och ge information till föräldrarna som berör deras barn. Samverkan med föräldrar kanske inte alltid är den enklaste biten att ha hand om. Vi är människor och vi har alla olika värderingar, synpunkter och åsikter, och så vidare. Framför allt lägger vi en vikt på olika saker som vi själva anser vara relevanta. Det handlar inte alltid enbart om att vara aktiv inom skolomsorgen/ fritidsverksamheten andra saker kanske är viktigare för andra personer och föräldrar. Vilket gör att det är svårt för pedagoger och lärare att få föräldrar att vara delaktiga till att skapa en god relation till varandra.

31

Referenslista

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Bouakaz, Laid (2007) Parental Involvement in School. What Hinders and what Promotes

parental Invovlment in an Urban School. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Bouakaz, Laid (2009) Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Studentlitteratur AB

Bunar, Nihad (2009) När marknaden kom till förorten – valfrihet, konkurrens och symboliskt

kapital i mångkulturella områdens skolor. Studentlitteratur AB

Enö, Mariann (2009) Resurser, framgång och mångkulturella skolors verksamheter och

strategier. Utvärdering av ”de 148 miljonerna”. Resurscentrum för mångfaldens

skola/FoU-Utbildning

Evaldsson, Ann- Carita (1993) Play, disputes and social order. Everyday life in Two Swedish

After-school Centers. Institute of Team Research, Lindköpings university

Fredriksson, Gunilla (1993) Integratin av förskola, skola, fritidshem – utopi och verklighet.

Ett försök att skapa en annorlunda skola i en traditionell miljö. HLS Förlag Instutitionen för

barn- och ungdomsvetenskap

Johansson, Inge, (1984) Fritidspedagog på fritidshem. En yrkesgrupps syn på sitt arbete. Göteborgs studies in Educational Sciences 48 Acta universitatis Gothoburgensis

32

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2003a) Vem tror på skolan? Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes kundservice.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727

Strömberg, Alva (2000) Nya stora synonym ordboken. Intergraf AB Malmö

Svensson, Roland (1981) Offentlig Socialisation. Det nya fritidshemmet i teori och praktik. Lund; LiberLäromedet

Torstensson - Ed, Tulli & Johansson, Inge, (2000) Fritidshemmet i forskning och förändring, en kunskapsöversikt. Skolverket

Vetenskapliga rådet (2002). Forskningsetiska principer. [Elektronisk version] Tryck: Elanders Gotab.

33

Bilaga1

Intervjufrågor föräldrarna

 Hur upplever du att ditt barn trivs i fritidshemmet?

 Hur bemöter personalen dig när du hämtar/ lämnar ditt barn?

 Vad är dina förväntningar på fritidsverksamheten?

 Vad betyder fritidsverksamheten för dig?

 Anser du att du har fritidsverksamhets inflytande?

 Hur anser du att din samverkan med pedagogerna är?

 Är du en deltagande förälder på föräldramötena?

 Vad har du för förväntningar när du är på föräldramötena?

 Vad tycker du är pedagogernas ansvar berörande föräldrasamverkan?

 Vad anser du är ditt ansvar som förälder berörande föräldrasamverkan?

 Om du skulle få chansen att ändra eller lägga till något gällande fritidsaktiviteterna vad skulle det vara och varför?

34

Bilaga 2

Intervju frågor pedagoger

 Hur ser du på fritidsverksamheten?

 Hur ser du på föräldrasamverkan?

 På vilket sätt blir du bemött av föräldrarna vid lämning/hämtning?

 Vad är det viktigaste för dig när föräldern eller annan anhörig hämtar/ lämnar deras barn i fritidshemmet?

 Hur ofta har ni föräldramöten och vad ville håller dem?

 Hur gör ni för att integrera föräldrarna till föräldramötena?

 Tycker du att föräldrarna bör vara mer aktiva inom fritidsverksamheten, varför?

 Vad är din fördel som mångkulturell pedagog?

 Vad anser du är föräldrarnas ansvar för föräldrasamverkan?

 Det sägs att föräldrarna tycker att det är ert ansvar att förbättra samarbetet med föräldrarna, tycker du att detta stämmer och i så fall varför?