• No results found

EU-bidrag - Ansökningsprocessen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "EU-bidrag - Ansökningsprocessen"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MALMÖ HÖGSKOLA

Examensarbete

Lärarutbildningen

VT

2004

Gymnasielärarutbildning

EU-Bidrag

- Ansökningsprocessen

Författare: Handledare:

(2)

Sammanfattning

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder.

Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar.

Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett

internationellt samarbete med andra europeiska skolor. Allt från att förankra det hos arbetslaget och rektorn till att skriva idéskissen och söka samarbetspartner.

Tanken är att du genom detta arbete ska få en överblick över hur du ska gå tillväga när du ska söka EU-bidrag, lite av en handledning.

(3)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 4

BAKGRUND... 4

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 4

PROJEKTIDÉ... 5

IDÉSKISS... 5

Syfte och bakgrund ... 7

Mål... 7 Målgrupp ... 8 Genomförande ... 8 SAMARBETSPARTNER... 9 BIDRAGSFORM... 9 PROJEKTPLAN... 12 ANSÖKAN... 14 GENOMFÖRANDE... 15 DISKUSSION ... 16 KÄLLFÖRTECKNING... 18

(4)

Inledning

Bakgrund

Idén till mitt examensarbete fick jag när vårt arbetslag var i kontakt med kommunens internationella sekreterare Karin Wessman. Hon var på ett av våra arbetslagsmöten och berättade om möjligheterna att söka olika EU-bidrag. Anledningen till att hon kom var att arbetslaget ville göra en resa till Manchester, främst för att utveckla samarbetet i arbetslaget. Eftersom vi insåg att arbetet med att söka EU-bidrag är omfattande och att det inte var någon som hade tid och ork just då, så skrinlades de planerna då. Vi försökte i stället få vår resa till Manchester betald av skolan. Eftersom budgeten inte tillät resan, så kom min idé att jag skulle ta tag i sökandet av EU-bidrag som mitt

examensarbete.

Vårat mål för att starta ett internationellt samarbete fick formuleras om, till att vara mer utvecklande för skolan, inte bara arbetslaget. Vi styrde då över till att söka bidrag för att utveckla skolan som helhet, rent tekniskt. Hela arbetslaget fick engageras och komma med idéer. Om hur vi kan utveckla vår ämneskompetens, hur det kan vara av intresse att få idéer om hur andra skolor arbetar t ex ämnesövergripande, om de använder IT i andra ämnen.

Syfte och frågeställning

Syftet med mitt examensarbete har främst varit att illustrera proceduren kring att söka EU-bidrag. En nyttig och bra erfarenhet för en nyutexaminerad lärare, inte minst med tanke på den ökande konkurrensen om framtida jobb.

Frågeställningarna har varit: • Hur börjar man?

• Vad är viktigt att tänka på?

(5)

Metod

Min metod har inneburit faktasökande genom litteratur, Internet och genom personkontakter

Det första steget var att ta kontakt med kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman och bestämma tid för ett möte. På mötet fick jag mycket nyttig information. Det var bara att sätta igång. Det viktigaste är dock att göra alla steg i rätt ordning. Arbetets gång bör vara:

• Förankra projektidén hos arbetslaget och skolledningen • Utforma en idéskiss

• Hitta samarbetspartner • Hitta rätt sorts bidrag • Utforma projektplanen • Lämna in ansökan

• Projektets genomförandet

Projektidé

Den idé som ligger till grund för en ansökan måste noga förankras bland både ledning och berörda kollegor. Se till att boka ett arbetslagsmöte för diskussion om projektet. Dels för att alla i

arbetslaget ska känna sig delaktiga men även för att det kan behövas många infallsvinklar, många olika ämneskunskaper och olika tankesätt kring just samarbete med skolor utomlands. Ta stöd av frågor / upplägg till idéskissen, se nedan.

Se även till att förankra det hos din rektor / alternativt skolledningen.

Vårt arbetslag blir lite uppdelat mellan kärnämneslärarna och IT-lärare. Den största anledningen är att våra arbetsrum inte ligger i anslutning till varandra, vi får således inte den viktiga vardagliga dialogen. Till följd av det blev vårt upplägg av EU-projektet styrt mycket av oss IT-lärare. I och för sig är vårt ämne ”IT-användandet i skolan” så det är kanske inte så konstigt. Här vill jag än en gång poängtera att det är viktigt att ha med hela arbetslaget från början. Vi var själva lite dåliga på det.

Idéskiss

Det största arbetet bör ligga i utformandet av idéskissen. Är denna väl genomtänkt och väl förankrad hos såväl arbetslaget som skolledningen, är det sedan utifrån den det fortsatta arbetet fortgår.

Den ger ett bra underlag till en projektbeskrivning. Den underlättar också när ni ska beskriva vad ni vill göra i projektet gentemot era tilltänkta samarbetspartner.

(6)

En idéskiss ska vara kortfattad (1-2 sidor) och byggas upp enligt:

1. Syfte och bakgrund

• Varför behövs projektet? Vad är det ni vill utveckla? Här är det viktigt att det är något nytt som ska tillföras verksamheten, att det inte är något ”löpande” , något som ändå skulle gjorts.

2. Mål

• Vad vill ni uppnå med projektet? Vilka målgrupper riktar sig insatserna till? Gagnar det t ex fler än ert arbetslag? Elever? Kommunen?

3. Genomförande

• Hur ska projektet genomföras? Beskriv metoder / åtgärder för hur projektmålen ska förverkligas.

VAD?

MÅL

HUR?

Metoder / åtgärder

VARFÖR?

NULÄGE

Behov

och

förutsättningar

Vårt arbetslag, som är ett Teknik-arbetslag med inriktning mot IT, har valt att jobba med utvecklingen av användandet av IT i andra ämnen, inte bara i rena datakurser. Intresse och nyfikenhet på hur andra skolor i Europa använder IT har varit drivfjädern.

(7)

Arbetet med vår idéskiss föregicks av många diskussioner. Vi var dock eniga om att vi ville utveckla oss och skolan rent tekniskt. Få lite nya infallsvinklar och nya idéer om hur vi gör både i de rena datakurser men även i övriga kurser.

Nedan återfinns vår framarbetade idéskiss.

Kattegattskolans idéskiss

Syfte och bakgrund

Vi vill undersöka hur skolor utomlands använder IT i skolan.

• I hur stor utsträckning använder kärnämneslärarna datorer i sin undervisning.? • Hur mycket samarbetar de mellan ämnen?

Hur jobbar de mot högskola och näringsliv.

• Har de någon motsvarighet till vår APU. • Hur samarbetar de med högskolor/universitet Vilken teknisk utrustning har skolorna.

• Eftersom Kattegattskolan står inför en ombyggnad, är det viktigt att veta hur vi kan förbättra och effektivisera vår undervisning med hjälp av teknisk utrustning. Vi är framförallt nyfikna på om någon skola utomlands använder sig av trådlös

kommunikation och hur de i så fall tycker att det fungerar. Hur stora klasser har de. • Hur löser de tillgängligheten av datorer för eleverna. Har de t ex öppna salar med

bevakning av lärare.

• Vad har de för säkerhetsaspekter. Har de problem med att teknisk utrustning försvinner och hur jobbar de i så fall på att förbättra det.

Hur stor del är tjejer på deras tekniska utbildningar.

• Har de lättare för att få tjejer till teknikutbildningar och i så fall varför.

Mål

Målet är att öka vår konkurrenskraft mot friskolorna som har IT-inriktning. Framförallt genom att erbjuda den senaste tekniken, men även genom att skapa ett bestående samarbete med skolor i andra länder. Genom utbytet av kunskaper och erfarenheter kan vi utveckla vår metodik och kursplaner.

(8)

Målgrupp

Det är både vi lärare, som får ett ökat tekniskt kunnande och de elever som i framtiden kommer att välja Kattegattgymnasiet. De kommer att få en utbildning som ligger väl framme i tiden och lärare som kan den senaste tekniken.

Genomförande

Inledningsvis så gäller det att hitta intressanta skolor som använder avancerad teknik, t ex trådlös kommunikation. Förslagsvis två olika skolor i två olika länder.

Studiebesök på de skolor vi inlett samarbete med. I samband med det även studiebesök på

intressanta företag som har den teknik som behövs. Alternativt anordna seminarier / kurser för oss lärare.

Som en del av vårt samarbete ska vi besöka CEBIT-mässan i Hannover tillsammans med våra samarbetskolor. Det vill säga både elever och lärare från skolorna träffas där för att se det senaste inom IT och för att få det personliga utbytet. CEBIT är för övrigt den största IT-mässan i världen.

(9)

Samarbetspartner

Det finns flera alternativa sätt att söka samarbetspartner på.

Det som är lämpligast att börja med är att lägga in sitt projekt på Programkontorets databas. Du går in på http://www.programkontoret.se och vidare in på ”Söka samarbetspartner”. Där lägger du in uppgifter om din skola och en kortfattad beskrivning av skolans projekt. Självklart går det även att hitta samarbetspartner här. Just nu i skrivandets stund finns där inte mindre än 2178 st projekt. Kommunförbundet har också en hemsida med bra översikt över de projekt som är igång, länsvis över Sverige och även sorterat efter länder i Europa. Här kan du också hitta vänorter som söker partner i Sverige. Adressen är http://www.svekom.se sedan går du vidare till

internationellt/vänortsdatabas.

Ett annat alternativ är att utnyttja de personer som finns lokalt runtom i Europa och är knutna till EU. Det är alltid lättare för personer som finns lokalt att hitta lämpliga skolor som

samarbetspartner. Dessa representanters organisation, CEMR, har en bra hemsida,

http://www.ccre.org. Där går du vidare in under ”members” och väljer land / stad. Det tredje alternativet och det som tar mest tid i anspråk, är att själv söka på nätet.

Vi har valt alla tre sätten. Vi har lagt ut vårt projekt på partbase på programkontorets hemsida. Vi har bett Karin Wessman att använda alla sina kontakter runtom i Europa och vi har själva sökt på nätet. Men ännu, i dagsläget har vi inte fått något napp.

Bidragsform

Det finns en uppsjö av olika bidrag som går att söka. Även här är programkontorets hemsida,

http://www.programkontoret.se, en ovärderlig hjälp att hitta rätt. Programkontoret ansvarar för de stora EU-programmen Sokrates och Leonardo da Vinci och en rad andra internationella program och aktiviteter.

Leonardi da Vinci representerar i första hand yrkesutbildning och kompetensutveckling. Jag har därför valt att berätta mer om Sokrates-programmet, som är EU:s program för samarbete på alla nivåer inom utbildningsområdet. Det startades 1995 och syftar till at främja samarbete och rörlighet och till att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Det spänner över hela

(10)

• Comenius

Inriktar sig på utbildningens första stadier: från förskola till gymnasieskola. Den vänder sig till alla aktörer inom utbildning: lärare, elever och övrig pedagogisk personal.

Comenius består av tre delar:

1. Partnerskap mellan skolor(skolprojekt, språkprojekt samt projekt för skolutveckling)

2. Grundutbildning och fortbildning för lärare(projektsamarbete och individuella stipendier)

3. Nätverk

• Erasmus

Utbytesprogram för lärare och studenter vid högskola. • Gruntvig

Alla utbildningsanordnare som vänder sig till vuxna, d v s människor som slutat sin reguljära skol- eller högskoleutbildning och vill skaffa sig en ny eller högre kompetens. Även exempelvis bibliotek och museer är välkomna att ansöka. Grundtvig vänder sig till alla organisationer som främjar vuxnas lärande i sin verksamhet.

Det finns fyra olika verksamheter inom Grundtvig: 1. Transnationella samarbetsprojekt

2. Partnerskap för lärande

3. Individuella utbildningsstipendier för personal i vuxenutbildning 4. Grundtvig-nätverk och tematiska seminarier.

• Lingua

Består av två typer av projekt:

1. Främjande av språkinlärning 2. Framtagande av nya läromedel

Vänder sig till, förutom skolor, till aktörer inom lokala och regionala myndigheter, kulturinstitut, radio, TV, mediaföretag, förlag och programvarutillverkare.

Målet med Lingua är att fler européer ska lära sig fler språk. Det ska även väcka lust till att lära genom framtagande av nya läromedel.

(11)

• Minerva

Alla organisationer som på något sätt arbetar med distansutbildning kan delta med projekt som:

1. ökar förståelsen för och stödjer nyskapande inom distansutbildning 2. utformar metoder och resurser för att få fram nya miljöer för inlärning 3. öka tillgängligheten till resultat från tidigare Minerva-projekt

4. skapar nätverk och uppmuntrar att människor utbyter idéer om och erfarenheter av distansutbildning.

• Arion

Är till för beslutfattare och expert inom skolområdet. De kan åka på studiebesök i grupper om 10-15 personer från olika EU-länder.

• Tempus

Vänder sig till lärare / administratörer inom högskolan, företagare eller tjänstemän för samarbete inom OOS(Oberoende Staters Samvälde) på västra Balkan och Mongoliet inom ramen för projekt som rör högre utbildning. Omfattar även MEDA-länderna, som möjliggör samarbete med en rad länder i Medelhavsområdet.

Det kan handla om utbyte av studenter, utvecklandet av en ny kurs, utbilda tjänstemän. Syftet är att stödja övergången till demokrati och

marknadsekonomi i OSS och på västra Balkan genom att utveckla den högre utbildningen i länderna.

Vi har med samråd med Karin Wessman bestämt att Comenius(del 1) är det bidrag som passar in bäst för vår projektidé.

(12)

Projektplan

Från den gemensamma idéskissen formar ni en övergripande planering av projektet. Planeringen handlar om vad projektet ska uppnå samt hur detta ska uppnås, i nämnd ordning.

1. Vad ska projektet uppnå? Mål och målgrupper:

• Ställ upp tydliga mål. Dela in dessa i:

Strategiska mål = projektets övergripande mål, samt

operationella mål = delmål i form av konkreta aktiviteter i projektet (som tillsammans uppfyller de strategiska målen).

• Precisera målgrupper.

Vilka vänder sig projektet till?

• Påbörja en kontinuerlig utvärdering av ert projektarbete. 2. Hur ska detta uppnås?

Organisation:

• Klargör vilka personer som ska ingå i projektets organisation. • Gör en organisationsstruktur.

Hur många grupper/nivåer finns det behov av i strukturen?

• Vilka typer av undergrupper/referensgrupper är det lämpligt att etablera? • Exempel på vanliga grupptyper:

Projektgrupp - den centrala gruppen i organisationen, "utförarna".

Styrgrupp - en slags styrelse som ansvarar för den strategiska planeringen och utvecklingen av projektet, samt fattar de övergripande besluten.

Nätverksgrupp - består av experter, praktiker och specialister. Referensgrupp - övriga resurspersoner som är knutna till projektet. Arbetsgrupp(er) - utför det löpande arbetet i projektet.

(13)

Strategi och handling

Nästa steg är att lägga upp en strategi och en handlingsplan.

1. Projektdesign

Här ges en övergripande bild av processen och de aktiviteter som ingår. Detta medverkar till att deltagarna och utomstående får en överskådlig bild av projektet.

2. Tids- och åtgärdsplan

Här preciseras de enskilda aktiviteterna med uppgifter om när de ska genomföras och vem som har ansvaret för dem.

Denna plan följer ni sedan under projektarbetet och använder som en "check-lista". Exempel på en tids- och åtgärdsplan.

3. Information

Observera behovet av information!

Informationsaktiviteter ska finnas med i planeringen. Såväl intern som extern. Information skapar goodwill för projektet och kan dessutom förhindra missförstånd och förebygga hinder i arbetet. Utgå gärna från:

• Vem ska informeras? • Vad ska ni informera om? • När ska ni informera?

• Vilka informationskanaler ska ni nyttja? 4. Metoder

(14)

Ansökan

1. Välj ut den eller de fonder som är relevanta i förhållande till projektidén - ta reda på ännu mer om dessa.

2. Rikta ansökningen mycket aktivt till den aktuella fonden genom att utgå från de urvalskriterier som anges.

3. Se till att projektbeskrivningen är väl genomtänkt och har en röd tråd som löper genom er beskrivning av behov - genomförande - mål. Detta är viktigt för att handläggaren, som bedömer ansökan, ska se att idén är genomarbetad.

4. Ansökan bör innehålla:

• En sammanfattande introduktion som presenterar projektet.

• Presentation av de sökande.

• Bakgrunden till projektet (förutsättningar och behov).

• Projektets mål, delmål och förväntade resultat.

• Tids- och åtgärdsplan.

• Organisation och ansvarsfördelning mellan parterna.

• Utvärderingsmetod och -ansvariga.

• Budget och finansieringsmodell.

• Eventuella bilagor. 5. Allmänna råd:

• Introduktionen/sammanfattningen av projektet är mycket viktig eftersom det är den

beslutsfattarna läser i första hand. Gör den så intresseväckande som möjligt och se till att ta med eventuella nyckelord som lyfts fram i utlysningen av det program / den fond som ni söker bidrag från.

I sammanfattningen är det viktigt att svara på frågorna: Vem? Vad? När? Hur? och Varför?

• Ge en klar överblick över hela projektet och ge ett antal konkreta beskrivningar som ger handläggaren positiva bilder av er projektidé. Projektdesignen och projektorganisationen kan med fördel ingå i ansökan som illustration.

• Det är viktigt att ni visar hur resultaten av projektet ska spridas och förankras.

Bifoga parternas Letter of Intent till ansökan.

(15)

• Finputsa ansökan samt översätt; d v s påbörja ansökningsarbetet i god tid före inlämningsdatum så att er ansökan inte blir något hastverk

• Var noggrann med språket, ta hjälp med översättningen om era egna språkkunskaper känns knaggliga

• Räkna med en väntetid på upp till sex månader innan ni får slutgiltigt besked om er ansökan beviljats medel eller ej. Men somna inte in under denna period! Använd tiden till att

fördjupa projektkontakterna och att marknadsföra ert projekt i kommunen och i massmedia.

Genomförande

1. Använd er av de planerings- och styrningsverktyg som ni utarbetat under ansökningsprocessen. Detta för att undvika att projektet går över styr.

Men... ni måste också vara flexibla och kunna ändra planerna när så behövs.

2. Det är viktigt att ni kontinuerligt dokumenterar ert arbete samt bokför alla utgifter (spara alla kvitton!). Dessa uppgifter ska användas för rapportering och utvärdering av projektet.

3. Genomförandet kan beskrivas i följande modell:

Planera

Justera Utföra

Utvärdera

Det ska vara en kontinuerlig process.

Utvärdering

1. Utvärdering bör ske löpande. Detta i syfte att kontinuerligt förbättra projektarbetet, så att mål och förväntade resultat nås.

2. Utvärderingen kan användas till att styra utvecklingen av projektet, att handla efter och att bygga upp kunskap med.

3. Resultatet av utvärderingen kan påverka beslutsfattare i en för projektet gynnsam riktning. 4. Utvärdering kan skapa uppmärksamhet om projektet.

(16)

Diskussion

Vad är det då som talar för att vi ska jobba för ett ökat internationellt samarbete? Finns det överhuvudtaget några nackdelar?

I alla styrdokument som jag tagit del av genom denna utbildning talas det om att undervisningen ska ge en ökad internationell förståelse. Jag vill här belysa några konkreta exempel:

FN:s styrdokument Artikel 26:2

- ” Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka

respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande”.

Lpf 94

- ” Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över

nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”. Vidare skrivs ”Internationella

kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas”.

Kattegattskolans värdegrund

- ” För att meningsfull kunskap ska utvecklas är det ur en kontextuell synvinkel viktigt

att det som ska läras knyts till ett sammanhang, dvs. lärare använder sina

kompetenser tillsammans för att skapa helheter i elevernas inlärningssituationer”.

Vad kan vara mer befrämjande för en ökad förståelse av olika kulturella bakgrunder än ett verkligt samarbete. Det sociala samspelet kan inte läsas in teoretiskt.

Andra viktiga aspekter är naturligtvis att vi får en inblick i andra skolors pedagogik, didaktik och kurs- utbud och upplägg.

Den enda nackdelen som jag kan komma på är att detta är svårt att få in i en lärares tidsschema. Det är tidskrävande att hålla i ett EU-projekt, det ryms inte i vårt vanliga veckoschema. På detta finns det lite olika lösningar. En del skolor gör så att läraren som driver enskilda projekt får ”vikta timmar” på sin uppdragsbeskrivning. På någon skola sitter det en person, oftast på deltid, som bara handhar EU-projekt. Det finns även den varianten att skolan vid ansökan, specificerar en kostnad för lärarlönen, d v s lönen betalas med EU-bidrag.

Varför ska vi söka EU-bidrag för internationellt samarbete?

Det är en ansenlig summa pengar som Sverige betalar in varje år till EU. Vår chans att få tillbaka så stor del som möjligt av dessa är i form av olika bidrag / stöd för olika insatser inom jordbruk, forskning och utbildning.

(17)

Programkontoret får från kommisionen 100 milj. kr för fördelning vidare till svenska aktörerer. Av dessa går 33 milj till högre utbildningar. 34 milj går till Leonardo-programmet och 33 milj går till Conenius-programmet(förskola-gymnasiet). De får även 8 milj till driften av Programkontoret (Resten betalas av Utbildningsdepartementet).

På min fråga om det är många ansökningar som avslås, får jag till svara att det är ungefär hälften. Kvalitet och spridning över landet är några av de givna kriterierna för stöd. Här kommer

Programkontoret snart att lägga ut en sammanställning över kommunernas ansökningar mellan 200 – 2003 på sin hemsida. Här hittar du vidare hela årsredovisningen för 2003.

Jag ställde också frågan om vi i Sverige är bra eller dåliga på att söka bidrag. Generellt är vi likt genomsnittet, men där det råder Europeisk konkurrens(där beslut tas i Bryssel) ligger vi mindre bra till.

Egna reflektioner

Jag tycker att jag har fått den inblick i sökandet av EU-bidrag som behövs för att sätta igång ett projekt. Faktiskt så är det inte så krångligt som jag trodde. Det finns så mycket hjälp att få i de olika EU-anknutna organisationer som finns. Alla som jag har varit i kontakt med har varit otroligt hjälpsamma.

Jag har pratat med en lärare, på mellanstadiet, som har varit med och startat 3 olika EU-projekt till sin skola. Hon är väldigt positiv och markerar att det blir lättare för var gång. Så det är bara att sätta igång och söka, det finns mycket bidragspengar som bara väntar på att bli lyfta.

När det gäller vår skola är problemet att hitta samarbetspartner det största. Kanske för att vi söker en så speciell samarbetspartner. Det hade jag däremot inte räknat med. Jag trodde i min enfald att vi skulle ha en ansökan klar 1 mars. Så arbetet har bara kommit en bit på väg.

(18)

Källförteckning

Svenska Kommunförbundets skrift EU-projekt i praktiken - en handbok Andra upplagan 1997

Svenska kommunförbundets hemsida http://www.svekom.se Programkontorets hemsida http://www.programkontoret.se

References

Related documents

på två timmar. När bortfallet däremot är minst sex timmar blir effekten ofta mycket stor, Det här resultatet ger ett visst stöd åt att 6 - timmarsgränsen kan vara korrekta Men

Gorman (2001) argues that managers have to make two choices, first where to compete and followed by this how to compete. In our empirical findings we observed that

Det går dock att ändra texten till engelska på NCOM (Nordicom, u.å.-d; Nordiom, u.å.-c). Harrie, personlig kommunikation, 20 mars 2015) att Nordicom med hjälp av

Fler elever (15%) på skola 2 anser att deras vårdnadshavare har en avgörande roll i deras attityd gentemot matematik, vilket visas i studien genom att eleverna upplevt ett

Många barn dog av sjukdomar som i dag är enkla att bota. Numera blir nästan alla barn vuxna och vi lever allt längre, mycket tack vare nya läkemedel. Alginat är ett

Då eleverna svarade på frågorna så följde inte svaren alltid den konsekventa linje som vi kanske hade förväntat oss (att de elever som kunde förklara vad IUP var, kände till

Dessutom har vi valt att lägga bevis till några resultat där, för att läsaren lättare ska kunna ta till sig och förstå de viktiga delarna i bevisen.. Författarna har strävat

Alla fyra pedagoger lyfter fram att gemensamma genomgångar är något som alla elever behöver och som är en del av ett bra arbetssätt, vidare är de överens att