Lek på fritidshemmet - en studie om pedagogers syn på lek

!

Fakulteten för lärande och samhälle Barn - unga - samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Lek på fritidshemmet

En studie om pedagogers syn på lek

Play at Leisure-time centres

A study of educators´ views on play




Myhanna Strålenek

Grundlärarutbildningen mot arbete i fritidshem och bild 180 poäng.

Examensarbete 15 Hp Examinator: Åse Piltz

2017-12-15 Handledare: Carolina Martinez

Förord

Detta examensarbete skrevs ursprungligen av mig och en kurskamrat, men fram emot slutet av arbetet valde vi att skriva resterande delar var för sig.

Jag såg fram emot att börja i förskoleklass. Jag kunde redan läsa och såg fram emot att få läsebok och läxor, vilket jag blev väldigt besviken över att vi inte fick. Jag minns att jag tyckte det var roligt med lärarledda lekar, övningar och uppgifter - däremot tyckte jag inte om den fria leken eftersom det var där jag blev utanför. Under flera års tid upp-levde jag utanförskap under den fria leken och önskade att vi hade haft fler lärarledda rastaktiviteter och lekar tillsammans med de vuxna. Mitt intresse för lekens roll i skolan kommer ur denna erfarenhet och jag är nyfiken på hur pedagogerna ser på den styrda och den fria leken på skolorna.

Jag vill passa på och ge ett stort tack till mina informanter och till min familj och vän-ner som har stöttat mig genom arbetet.

Abstract

Det här arbetet handlar om lek och lärande under fritidsverksamhet. Huvudsyftet med denna undersökning är att undersöka fritidshemspedagogers syn på lek. Jag ville också lyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmet. Använder sig peda-gogerna av leken som ett verktyg för elevernas utveckling och lärande? Anser pedago-gerna att leken kan ha ett värde i fritidsverksamheten? Studien innehåller social inlär-ningsteori, begreppsförklaringar och tidigare forskning som finns till grund för att ana-lysera det empiriska material jag samlat för att kunna undersöka hur pedagogerna ser på lek. För att samla empirin till examensarbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger som har aktiv tjänst inom fritidshemsverksamhet, informanterna har oli-ka utbildningsnivåer och erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv syn på elevernas lek i fritidshemmet och att pedagogerna anser att leken påverkar ele-verna positivt vad gäller eleele-vernas utveckling och lärande.

Nyckelord

Innehåll

Förord ...2

Abstract ...3

Nyckelord ...3

1 Inledning ...7

1.2 Syfte och frågeställningar ...8

2 Teori och begrepp ...9

2.1 Begreppsdefinitioner ...9

2.1.1 Lek ...9

2.1.2 Fri lek ...9

2.1.3 Styrd lek ...10

2.1.4 Informellt och formellt lärande ...10

2.1.5 Social kompetens ...11

2.2 Teori ...11

2.2.1 Social inlärningsteori ...11

2.2.2 Lekens förutsättningar ...12

2.2.3 Leken som kaotisk och karnevalisk ...13

2.2.4 Sammanfattning av teori. ...15

3 Tidigare forskning ...16

3.1 Lek som inlärningsmetod ...16

3.2 Lek på fritidshemmet ...17

3.3 Pedagogens roll ...17

3.4 Internationell forskning om lek på fritidshem ...18

4 Metod ...21 4.1 Metodval ...21 4.2 Kvalitativa intervjuer ...21 4.3 Urval ...23 4.3.1 Presentation av informanter ...24 4.4 Genomförande ...24 4.5 Etiska principer ...26 4.6 Analysmetod ...27

5 Analys och resultat ...29

5.1 Pedagogernas syn på leken ...29

5.3 Fri och styrd lek ...31

5.4 Lekens funktion ...34

5.5 Lek och Lärande ...35

5.6 Resultat ...37

5.6.1 Vilken funktion anser pedagogerna att leken har? ...37

2. Använder sig pedagogerna av lek för att främja elevernas lärande och utveck-ling, och i så fall på vilket sätt? ...38

6 Slutsats och diskussion ...39

6.1 Slutsats ...39 6.2 Resultatdiskussion ...39 6.3 Metoddiskussion ...41 6.4 Framtida forskning ...42 7 Referenslista ...43 Bilaga 1 ...46

1 Inledning

Min studie handlar om lek och lärande i fritidshemmet och syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna på fritidshemmet ser på lek samt hur pedagogerna förhåller sig till barns styrda och fria lek. Detta ämne kan vara av intresse då både leken och lä-randet är viktiga beståndsdelar i fritidspedagogens yrke och något fritidspedagoger skall ta i beaktning (Lgr11, 2011 rev. 2016). Pedagoger har ett så kallat dubbelt uppdrag (Aspelin 2010) att både förmedla ämneskunskap samt förmedla en demokratisk och so-lidarisk värdegrund, vilket även går att läsa i pedagogernas styrdokument (Lgr11, 2011 rev. 2016). Skolverksamheten ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att elevernas intresse och nyfikenhet stimuleras. Den ska även ge eleverna lusten att vilja tillägna sig nya kunskaper. Vad gäller fritidshemmet så ska även denna verksamhet främja elevernas utveckling. Detta kan ske bland annat genom lek, rörelse och skapande. Fritidshemmet ska erbjuda eleverna en varierad undervisning där eleverna får utveckla nya kunskaper och stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet. Skolverksamhetens olika verksamhe-ter ska gemensamt bidra till att berika elevers allsidiga utveckling och lärande (Lgr11, 2011 rev. 2016).

Även forskare framhäver lekens betydelse. Jensen (2012) skriver exempelvis om hur elever lättare lär sig om de upplever glädje. Barn kan genom leken ges möjligheter att träna på kommunikation, att visa känslor, att stärka och finna intressen, samt lära sig samhällsenliga normer (Kane 2011a). Leken anses ha en rad olika funktioner för barn, exempelvis att den är en förberedelse inför vuxenlivet där de bland annat lär sig hantera sociala och emotionella situationer, Lillemyr (2002) hävdar att leken kan vara central i skolverksamheten och inte endast i förskoleverksamheten.

Teorier och tankar kring pedagogernas roll i leken har ändrats genom åren, från det att pedagogerna skall stå utanför leken och observera utan att störa men finnas där som stöd, till att man som pedagog skall vara delaktig i barnens lekar. Knutsdotter Olofsson (2003) talar exempelvis positivt om att pedagogerna skall delta i barnens lek, då man

ger barnen de verktyg och influenser som ger leken en meningsfull struktur. Detta kan ske bland annat genom att skapa en tydlighet i leken, där barnens fantasier har huvud-rollen, men lekens handling låter sig inspireras av små influenser och direktiv som ges av pedagogen.

Det finns således en mångfald av olika förhållningssätt till barns lek och pedagogers roll. Detta gör det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger inom fritidshem ser på lek inom fritidsverksamheten och pedagogernas eventuella användning av leken inom undervisningen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vad pedagoger anser att leken kan ha för betydelse för eleverna på fritidshemmet. Syftet är att belysa lekens betydelse enligt pedagogerna.

1. Vilken funktion anser pedagogerna att leken har?

2. Använder sig pedagogerna av lek för att främja elevernas lärande och utveckling och i så fall, på vilket sätt?

2 Teori och begrepp

Kapitlet som följer kommer redovisa den teori som ansetts vara relevant för examensar-betet. Kapitlet är uppdelat i avsnitt för att det ska vara tydligt och överskådligt. I avsnitt 2.1 redovisas de olika teoretiska begrepp som används i examensarbetet. Begreppen har använts för att tolka insamlad empiri. Vidare följer avsnitt 2.2 där det gjorts en fördjup-ning i olika teorier om lek, utifrån olika teoretikers perspektiv. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av teorierna. Detta presenteras för att erbjuda en överblick och en större tydlighet om vad begreppet lek kan betyda.

2.1 Begreppsdefinitioner

2.1.1 Lek

D

et finns lika många olika definitioner på vad lek är som det finns olika sätt att leka på, och det finns inte någon definition som täcker in alla synsätt, iakttagelser, erfarenheter och förväntningar som kan sättas i samband med ordet lek (Moyles 1995). Det finns inte en klar definition på vad lek är och det kan bero på att lek inte är en färdig produkt utan en pågående process (Edenhammar & Wahlund 2000). Enligt Knutsdotter Olofsson (1987) kan lek ske för skojs skull och anses vara något lustfyllt och frivilligt som bar-nen får sätta eget mål för och egna regler till, som är oberoende av det verkliga livet. Leken kan beskrivas som en social aktivitet som skapas för glädjens skull (Kane 2011a).

I denna studie behandlas lek som en lustfylld aktivitet som kan ske både fritt och styrt av pedagoger, i syfte att ha roligt men också med syftet att eleverna genom leken kan ges möjlighet att lära sig nya saker, få nya erfarenheter och utvecklas.

Det finns olika åsikter kring fri lek och dess betydelse. I denna studie innebär fri lek att eleverna själva får möjlighet att fritt skapa lekar som de vill leka och att eleverna styr leken i valfri riktning utifrån egna önskemål (jmf Lillemyr 2002). Pedagogernas roll i den fria leken är, enligt min tolkning av begreppet, att övervaka och finnas till hands om konflikt skulle uppstå. Barn ber sällan vuxna om hjälp i leken, när det exempelvis kommer till att hämta saker. Johansson och Pramling Samuelsson menar även att barn löser många konflikter på egen hand men att de tar initiativet och bjuder in vuxna till leken vid exempelvis regelbrott eller konflikt när de själva känner det behovet (Johans-son & Pramling Samuels(Johans-son 2007). I den fria leken får eleverna fritt bestämma själva vad leken ska handla om, eleverna får styra leken, leka det som intresserar dem och sät-ta upp sina egna regler för leken (Lillemyr 2002).

2.1.3 Styrd lek

Den styrda leken är den fria lekens motsats. Styrd lek kan styras och planeras av peda-gogerna på olika sätt antingen direkt inifrån eller indirekt utifrån, då pedagogen på olika sätt kan ingripa under lektillfället. När leken styrs indirekt kan det ske genom att peda-gogen arrangerar en lek med regler och bestämmer miljö och material, och slutligen kan leken styras direkt och inifrån vilket innebär att pedagogen själv deltar i leken (Lillemyr 2002).

2.1.4 Informellt och formellt lärande

F

ritidshemskulturen kännetecknas av det informella lärandet, vilket innebär lärande som inte är planerat i förväg och styrt utan istället utgår ifrån personligt intresse och ny-fikenhet. Detta kan exempelvis innebära att man kan lära sig socialt samspel eller äm-neskunskaper genom leken. Formellt lärande är motsatsen till det informella lärande som sker i fritidsverksamheten. Till skillnad från fritidsverksamheten så utövar skol-verksamheten ett mer formellt lärande och arbetar mer utifrån planering samt kursplan. I det formella lärandet så finns det till skillnad från det informella lärandet, ett tydligt mål

att barnen skall tillägnas en särskild kunskap. Det är vanligt att formellt lärande kopplas till klassrumsundervisningen och att det informella lärandet, där kunskap ackumuleras via leken, kopplas till fritidshemmets aktiviteter (Pihlgren 2015).

2.1.5 Social kompetens

Social kompetens är ett omfattande och abstrakt begrepp, som många använder i olika sammanhang utan att koppla det till något konkret innehåll. Begreppet är med andra ord svårdefinierat. Social kompetens hos en människa är en viktig del av identitet och själv-känsla. När man har krav på ett barns kompetens inom ett specifikt område bör man ta hänsyn till barnets mognad och utveckling då kompetens inte är något som är medfött utan utvecklas i takt med barnets utveckling och personliga insats (Pape 2002). Kompe-tens är en individs förmåga att kunna utföra eller genomföra uppgifter utifrån kunskaper och färdigheter och något som både måste utvecklas men också underhållas (Sommer 2012). Social kompetens är något som kan utvecklas på ett individuellt plan i barnets egna takt men kan även utvecklas genom mötet mellan individer och i mötet med sam-hället, dess normer och förväntningar (Lillemyr 2002).

2.2 Teori

En teori är inte verklighet utan ett försök att med ord och begrepp förklara och beskriva ett fenomen, alltså ett försök att fånga verkligheten (Knutsdotter Olofsson 1991). Det finns olika tankar och teorier kring pedagogers roll i barns lek, kommande avsnitt inne-håller en fördjupning av olika teoretiska synsätt.

2.2.1 Social inlärningsteori

Enligt den sociala inlärningsteorin sker lärande genom det sociala sammanhanget, män-niskan lär av varandra med hjälp av att uppmärksamma, härma samt göra som

förebil-derna. Detta kallas modellinlärning. När det gäller att lära sig ett beteende, så är det vik-tigt att få bekräftelse gällande beteendet. Det är då vikvik-tigt att personerna i omgivningen förstärker det uppvisade beteendet genom belöning. Genom att förstärka ett bra beteen-de genom belöning kan beteen-det bidra till att andra personer uppvisar samma goda beteenbeteen-de. I klassrummet är det till exempel viktigt att ha i åtanke att eleverna lär genom att lägga märke till andra klasskompisars beteende, lärarens attityd till de andra elevernas beteen-de blir då viktigt. Det är därför också viktigt att läraren är en god förebild, samt att and-ra vuxna på skolan blir goda förebilder. (Kimber, 2005)

Barnet är enligt Sommer i behov av att tillhöra en trygg och tillförlitlig grupp som vär-nar om dem och ger dem närhet. Med detta menas bland annat att barn i sig själva besit-ter kvalitéer som gör dem kompetenta, men att barn kan utvecklas om miljön är stimule-rande och samtidigt trygg och förutsägbar. Det är först när någon lyssnar på barnet som barnet kan börja utveckla empati och övriga sociala förmågor. Detta kan vara relevant för leken, om pedagogerna skapar en trygg grupp för barnen (Sommer 2012).

2.2.2 Lekens förutsättningar

Enligt Knutsdotter Olofsson (1987) kompletterar lek och lärande varandra och går hand i hand. Med detta menas att barn samtidigt tränar på emotionell, kreativ, kognitiv, social och kommunikativ förmåga under den fria leken. Vidare så förklarar Knutsdotter Olofs-son (2003) att lek och lekens förutsättningar är en viktig del under barnets uppväxt. Hon menar att barnen under leken kan hoppa mellan verklighet och fantasi och på så sätt kan leken ha olika innebörder. När barn leker kan det för barnen skapa specifika känslor som kan variera beroende på leken och var uppmärksamheten riktas, antingen mot verk-ligheten eller mot fantasins värld. En pedagog kan möjligtvis komma att påverka käns-lorna i leken om hon eller han planerar leken utifrån sina intressen jämfört med om bar-nen själva får styra sin lek med sin inre fantasi. I en lek kan barbar-nen behöva använda kreativitet och fantasi för att helt kunna gå in i lekens värld och under tiden som barnen

leker kan de prova nya identiteter och förlora känsla för tid och rum (Knutsdotter Olofs-son 2003).

Knutsdotter Olofsson (2003) skriver att harmonin i leken är en viktig faktor för att leken ska kunna utvecklas och skapa mer intresse hos barnen. Det är viktigt att åtgärda rädsla eller otrygghet för att skapa harmonin. Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver hur en god harmoni förstörs av makt, kränkning, övergrepp och orättvisa. Eleverna behöver träna och lära sig sociala lekregler till exempel turordning, samsyn samt ömsesidighet. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att barnen under lek får lära sig att utveckla sin fan-tasi, hjälpa och kommunicera med varandra samt erkänna och acceptera andras åsikter. På så sätt lär sig barnen att lösa konflikter utan våld.

2.2.3 Leken som kaotisk och karnevalisk

Øknes anser att alltför många teorier kring lek fokuserar på lekens meningsfullhet och hur leken är knuten till utveckling, något som hon själv inte anser nödvändigtvis har eller bör ha en koppling till leken. För barn är leken karnevalisk, kaotisk och fyller inget större syfte för dem mer än ett slags frigörande från regler och normer. Lekens värde ligger inte i den nytta som vuxna anser att den gör, utan i den oskuldsfulla upplevelsen som barnen vill skapa sig. Genom leken kan barnen göra parodi på världen och på ett roligt och komiskt sätt utmana de vuxnas regler och normer (Øknes 2011).

Øknes (2011) menar att barn kanske mår bäst av att få leka fritt utan vuxnas inbland-ning, det vill säga fria från vuxnas uppförande av ordningar och regler, fritt från de vux-nas inblandning. Leken är en slags frizon från livet, att leken symboliserar frihet som kontrast mot de krav som livet ställer på oss. Øknes vänder sig lite mot att pedagoger alltmer försöker styra barnens lek på ett sätt som de vuxna anser leder till utveckling och att pedagoger försöker bestämma vad som är sund kontra osund lek. Hon anser att vuxna inte har äganderätt på leken och inte kan bedöma vad som är bra lek för barn, då de själva inte är barn. Endast barnen själva vet vad som är bra lek (Øknes 2011).

Øknes (2011) skriver även att pedagoger bör erkänna barnen som subjekt och visa för-ståelse och respekt för deras perspektiv. Det vuxna värderar, värderar inte nödvändigtvis barnen. Leken är inte ett instrument som skall utnyttjas för att forma barnen efter den mall som vuxna skapat åt dem. Vuxna har inte monopol eller äganderätt på att definiera vad som är sund eller osund lek menar hon. Istället menar hon att barnen helt enkelt le-ker för att det är roligt och för att barnen förknippar leken med tid då de fritt får be-stämma själva. Där finns inga tvång i leken, och lusten och glädjen hamnar istället i fo-kus. Barnens känslouttryck och känsloyttringar tillåts manifesteras fritt utan påverkan från oförstående vuxna. Barn förknippar enligt Øknes leken med frihet från vuxnas in-blandning.(Øknes 2011).

Med det sagt menar Øknes inte att lekar som introducerats av vuxna inte kan vara upp-skattade utav barnen. Barn kan välja att exempelvis måla om detta har föreslagits av en vuxen. Det som gör en aktivitet till en lek eller inte, är om aktiviteten upplevs som fri-villig eller om den upplevs som ett krav. Leken karaktäriseras av frifri-villighet och främst kanske av att aktiviteten anses rolig. Barn som exempelvis leker med pussel kan till en början först uppleva aktiviteten som lek, då det är roligt, men slutligen uppleva att akti-viteten mer och mer övergår till att upplevas som ett arbete när det börjar bli svårt att lägga pussel. Det som började som en lek transformeras till en icke-lek, då aktiviteten inte längre är rolig. Leken fungerar alltså som en process av förväntningar och uppfyll-da förväntningar och är i den meningen nyanserad och relativ (Øknes 2011).

Leken och lekfulla aktiviteter definieras som något frivilligt, roligt och fritt från vuxnas regler. Detta kan utmana vuxnas föreställning om att leken kan göras om till ett pedago-giskt instrument. Det är inte alltid som barn anser att vuxnas instrumentalism räknas som lek. Leken är och förblir barnens tysta motstånd och uppror mot vuxenvärlden. Det är i leken som barnen utmanar regler och gör parodier på vuxenvärlden. När pedagoger ger sig in i barnens lek och börjar värdera leken från ett vuxenperspektiv och försöker göra leken till ett instrument som kan normalisera barnen att rätta sig efter vuxnas nor-mer, då trivialiseras leken. Lekens syfte är att vara fri och rolig. Det är barnens tid, som är fri från vuxnas påtryckningar och medlande (Øknes 2011).

2.2.4 Sammanfattning av teori.

Följande är en sammanfattning av de teoretiska begreppens innebörd för examensarbe-tet.





Lek är ett brett begrepp som kan ha flera olika betydelser. Leken kan bland annat vara en handling som utförs i syfte att ha roligt, enbart för nöjes skull. Leken kan också vara ett redskap för barn och vuxna, kopplat till inlärning. Leken kan som redskap för inlär-ning innebära att den kan utveckla barns förmåga att kommunicera, hantera känslor, ut-veckla förståelse för verkliga situationer, samt träna barn inför vuxenlivet.

Styrd lek är ett begrepp som används när leken styrs av vuxna, för vuxna eller barns skull. Den fria leken är den lek som sker utan vuxnas inblandning (Edenhammar & Wahlund 2000; Johansson & Pramling Samuelsson 2007; Kane 2011a; Knutsdotter 1987, 2003; Lillemyr 2002; Moyles 1995; Pihlgren 2015; Øknes 2011).




Social inlärningsteori används med innebörden att barn har behov av att tillhöra en trygg och tillförlitlig grupp. När ett barn befinner sig i en trygg miljö kan barnet ges en möjlighet att utveckla sina sociala förmågor och eleverna kan med hjälp av varandra och med hjälp av vuxna inspireras och härma beteenden som kan leda till utveckling. Därför kan elevgruppen och miljöns eventuella påverkande effekt vara relevant för pe-dagogers syn på leken (Kimber 2005; Sommer 2012). 





Social kompetens behandlas med innebörden att vara en individs växande förmåga att kunna interagera och samspela med andra individer, förmågan utvecklas i individens egen takt och kan utvecklas i möten med andra människor (Lillemyr 2002; Pape 2002; Sommer 2012).

3 Tidigare forskning

Det har bedrivits mycket forskning kring lek, och den forskning som jag funnit har till störst del berört fenomenet lek och lärande. Jag upplever att det finns ett begränsat forskningsfält kring pedagogers egna upplevelser av barns lek på fritidshemmet, däre-mot har jag funnit forskning kring pedagogens roll för barns lek och forskning som be-rört leken inom områdena skola och förskola. I följande kapitel kommer jag att redogöra för en del av den tidigare forskning som är av relevans för studiens område.

3.1 Lek som inlärningsmetod

Det är lätt att man sätter lek som motsats till lärandet, men kan man leka och lära samti-digt? Pihlgren anser att barnet som leker i skolan kan ha möjlighet att bearbeta upple-velser, ha roligt, lära sig om makt och samtidigt lära sig att dela in sig i grupper där de tillsammans kan samarbeta (Pihlgren 2015). Det är möjligt att barn kan lära sig utav le-kar och leken kan eventuellt vara viktig för barnens lärande, då leken enligt Pihlgren anses kunna ha en problemlösande effekt. Wehner Godée hävdar att leken som inlär-ningsmetod är prövad sedan långt tillbaka i tiden och leken eventuellt måste utföras un-der demokratiska förutsättningar så att allas viljor och fantasi kan tas till vara på i leken, annars finns risken att leken kan få en motsatt effekt (Wehner Godée, 1993). Pihlgren anser att barn kan leka och samtidigt utveckla sina kompetenser när de leker av fri vilja. När eleverna själva väljer sina lekar är det möjligt att barnen lär sig på olika sätt, gentemot hur de lär när pedagogen har planerat en aktivitet. Man skulle eventuellt kna se eleverknas lärande utifrån vad de leker och vad de kanske eventuellt tillverkar un-der leken som en produkt av leken och lärandet i den fria leken är något som pedagogen kan fånga, sätta ord på och synliggöra för både elever och deras föräldrar (Pihlgren, 2015).

Persson (2012) har studerat en lärare som integrerade lek i sin NO-lektion. Eleverna fick agera olika sorters insekter och genom detta fick eleverna pendla med lek och

lek-tion och applicera rollerna i verkligheten. Eleverna agerade i sina rollers liv och på så vis kan elevernas lärande ske under aktiviteten men också efteråt när metakognition sker genom bearbetning av aktiviteten. I studien Nya former för lärande: Leken som ett

redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser skriver Persson att hon

an-ser att leken är ett viktigt redskap i en lärande miljö. Hon hävdar att genom lekaktivite-ter kan barnen i de yngre åldrarna få grepp om både detaljer och helhelekaktivite-ter och lär sig be-grepp som de kan sätta i större sammanhang.

3.2 Lek på fritidshemmet

I avhandlingen Becoming-player in school-age childcare hävdar Kane att lek både i England och i Sverige anses vara en grundläggande aktivitet för barns utveckling och inom fritidsverksamheten. Studien visar på att leken utvecklar barnens sociala kompe-tenser som exempelvis samarbete, kommunikation och turtagning. Svenska fritidshem jämförs med Englands “out-of-school” verksamhet och i jämförelsen kom Kane fram till att i den engelska läroplanen är lek någonting som är valfritt. Barnen ska därför ut-forma den egna leken och sina egna aktiviteter. Om barnet däremot deltar i en lek eller aktivitet inom skolan så skall barnet rätta sig efter lärarens åsikt. Läraren har stor kon-troll och reglerar leken och därför kan inte den leken anses vara fri lek (Kane 2011b).

3.3 Pedagogens roll

Kane anser pedagogernas ansvar att ta reda på vad som är innehållet i barnens lek, till exempel om leken är våldsam eller om alla har kul och uppskattar leken som pågår. Det ligger också på pedagogernas ansvar att skapa gemensamma erfarenheter. Alla barnen skall ges möjlighet att kunna delta i leken som pedagogerna planerar för på fritidshem-met (Kane, 2011b)

Enligt Johansson och Samuelsson bör pedagoger låta eleverna utnyttja miljöerna som finns i närområdet. Pedagogerna kan till exempel utnyttja utemiljön för att eleverna ska få mer kunskap om naturen eller lekplatsen och fotbollsplanen för att genomföra aktivi-teter som kan gynna elevernas sociala samspel. Det anses vara pedagogernas uppdrag att planera lekar och aktiviteter som kan utveckla eleverna (Johansson & Samuelsson, 2007).

Det kan vara viktigt att det finns en pedagog som kan vara en stöttepelare när barnen leker, att denna pedagog ska kunna hjälpa barnen med leken eller finnas till hands för barnen vid behov. Enligt Knutsdotter Olofsson bör pedagogen inte stå i centrum i leken, utan istället låta barnen leka självständigt, de vuxna bör istället finnas till hands vid be-hov. Exempel på detta är att lösa konflikter för att sedan dra sig undan och låta barnen fortsätta leka. När pedagogerna är närvarande vid leken kan det bidra till att det blir tryggare för barnen som leker, bland annat för att då har de någon som de vid behov kan vända sig till i leken. (Knutsdotter Olofsson 1996). Pedagogerna kan ha en viktig roll i leken, på så sätt att lära eleverna skilja på skoj och verklighet, med hjälp av kommuni-kationsmedel såsom kroppsspråk, ansiktsuttryck och röstlägen (Knutsdotter Olofsson 1987).

Pedagogerna kan ha en viktig roll i barnens lek, på så sätt att pedagogerna kan hjälpa barn att delta i lekar och att pedagogernas roll i barnens lekar kan bidra till att barnen själva kan skapa nya relationer till andra barn. Pedagogerna kan skapa en miljö som stimulerar barnen till att leka (Lillemyr 2002). För att barnen ska kunna leka kan det vara viktigt att barnet känner trygghet och ostördhet, men det är också viktigt att barnet vet hur man leker. Det är pedagogerna som kan bidra till att barnen får rätt verktyg till att kunna leka (Knutsdotter Olofsson, 2003).

Synen på lek kan skilja sig världen över, dessa skillnader kan bland annat bero på kul-tur, värderingar, ekonomi och förutsättningar. I en del länder anses leken vara viktig för barn och man tar till vara på leken och leker med barnen. Det finns också länder där le-ken inte har lika hög status och där inte lele-ken ses som något utvecklande, bland annat i fattigare länder där barn från ung ålder kan tvingas arbeta (Welén 2003).

Jag har varken funnit internationell forskning som berör pedagogers syn på lek i fritids-hem / ”afterschool program” eller forskning som berör lek på fritidsfritids-hem. Det har blivit tydligt för mig att lek på fritidshem är ett begränsat forskningsfält internationellt. Däre-mot gav sökning om lek och skola ett lite bättre resultat. Jag fann en artikel som berör pedagogens roll för barns lek på förskola och en som undersöker hur förskolelärare i Taiwan ser på och använder sig av leken i undervisningen.

Resultatet i studien How Taiwanese preschool educators view play and apply it in their

teaching visar att deltagarna hade olika perspektiv på lekens roll och funktioner i

för-skolan. En grupp deltagare ansåg att leken ska vara vild och fri och en annan grupp an-såg att leken ska vara ett komplement till lärandet och att man kunde ge instruktioner i leken för att nå ett lärandemål. Tsai kom fram till att leken kan anses vara ett grundläg-gande behov i tidig barndom, som sedan kan utvecklas till en meningsfull aktivitet som eventuellt har en viktig roll för elevernas utbildning. Lärarna som deltog i studien an-vände leken som verktyg för att nå de olika målen som finns i deras studieplan. Trots att leken är styrd så ansågs den fortfarande vara nöjesfylld och utvecklande (Tsai 2017).

Trots att förskolelärarna använder sig av leken under skoltid så anser Tsai att barnen inte gavs tillräckligt med fri lektid, för att utforska saker själva. Tsai hävdar att leken kan blir ett effektivt inlärningsmedel, endast om där finns en förståelse samt ett djupare re-sonemang kring hur leken kan användas som ett medel för att uppfylla läroplanen då leken i sig inte är tillräcklig för att effektivisera inlärningen. vidare anser Tsai att försko-lelärarna kan inkludera barnen i förskolans planering och att förskoförsko-lelärarna kan vara observant och lyhörd när det kommer till vilka intressen barnen har, och på vilket ut-vecklingsstadium de befinner sig på, för att på så vis optimera lekens effekt i

inlär-ningsprocessen. men att förskollärarna kan undvika att styra upp barnens lek så mycket som möjligt, men att ge viss styrning för att uppnå särskilda inlärningsmål (Tsai 2017).

I studien Didactic approaches to child-managed play: Analyses of teacher’s interaction

styles in kindergartens and after-school programmes in Norway skriver Løndal och

Greve (2015) om hur leken i förskolan och fritidshemmet påverkas av hur lärarna för-håller sig till leken. När det kommer till vilken roll läraren har till leken under rasten, så upptäcke Løndal och Greve att där primärt fanns tre stycken kategorier och dessa var 1) en övervakande och observerande roll, 2) en roll som initierar och inspirerar till leken och 3) en deltagande samt interaktiv roll. Løndal och Greve hävdar att olika roller läm-par sig olika bra beroende på vilken ålderskategori det rör sig om. Dagisbarn ansågs bli särskilt hjälpta av att ha en aktiv lärare som hjälper till i det sociala samspelet för att skapa en mer inkluderande lekmiljö. Yngre barn ansågs föredra när läraren antog en roll som inspiratör till nya lekar, för att sedan dra sig tillbaka och låta barnen själva utveckla och forma leken efter egen förmåga. Resultaten visade enligt Løndal och Greve på att många av lärarna på after-school-programmes hellre initierar och inspirerar till lek än att själva vara med och delta i leken men att eleverna uppskattar att få bekräftelse från lärarna. Avslutningsvis hävdar Løndal och Greve att det är viktigt att lärarna flexibla och har god anpassningsförmåga när det kommer till vilken roll de skall anta i leken och att det anses vara viktigt att lärare är observanta och förstår när de aktivt skall delta i leken eller när de ska ta ett steg tillbaka och observera leken (Løndal & Greve 2015).

4 Metod

I detta kapitel redovisar jag de metoder jag valt att använda mig av, och hur jag har tänkt gällande urvalsprocessen och genomförandet. Jag kommer också att redogöra de forskningsetiska övervägandena som tagits i beaktande.

4.1 Metodval

Intresset inför lek utvecklades till ett konkret syfte och jag undersökte vilken metod som bäst skulle lämpa sig för min studie. Då det fanns mycket tidigare litteratur angående leken föll valet på att genomföra en empirisk studie som skulle passa sig bäst för att kunna ge svar på min frågeställning. När jag funderade över vilken data som skulle kunna ge bäst svar på frågeställningen så stod det mellan enkätundersökning och att ge-nomföra intervjuer, där valet slutligen föll på att gege-nomföra intervjuer.

Mitt examensarbete är en empirisk kvalitativ studie. Anledningen till att jag valt att ar-beta utifrån en kvalitativ studie är för att jag får mer information om individens uppfatt-ningar och känslor. Om genomförandet skulle ske genom kvantitativ studie skulle jag få en större bredd, men jag skulle genom kvantitativ metod eventuellt gå miste om respon-denternas fördjupade kunskap i ämnet och att bortfallet vid en enkätstudie ofta är högre än vid intervjuer. Jag har valt öppna frågor vilket innebär att det inte finns några defini-erade svarsalternativ (Trost 2010). Kvalitativa metoder är utforskande eller undersökan-de; man kan säga att de är explorativa. I en kvalitativ undersökning så utforskas nya områden. Resultatet i en kvalitativ studie är något som man sällan kan förutspå. Kvalita-tiva metoder är flexibla och reflekterar personliga upplevelser och därför kan kvalitaKvalita-tiva metoder vara ett relevant arbetssätt i en del studier (Harboe 2013). Kvalitativ metod in-nebär att beakta och fokusera på en öppen och mångtydig empiri. Vid kvalitativ metod bör man enligt utgå från studiesubjektets perspektiv (Alvesson & Sköldberg, 2008).

Intervjuer handlar om konversationen mellan två eller fler personer där den ena parten utfrågar den andra parten eller parterna, för att ta reda på hur människor tänker och kän-ner i olika situatiokän-ner och lägen. Den vanligaste typen av intervjuer är semistrukturerade intervjuer, där man intervjuar en informant i taget. Det finns också så kallade fokus-grupper, när man intervjuar upp till åtta personer samtidigt. I en studie skulle man också kunna genomföra observationer, dagbok, enkäter och fallstudier (Alvehus 2013).

I min studie valde jag att genomföra semistrukturerade intervjuer med enbart en infor-mant åt gången. Detta på grund utav kort tid för genomförandet och att det var svårt att få tag i en skola som accepterade att jag skulle genomföra både intervjuer och observa-tioner. På grund av tidsbrist för både mig och informanterna, begränsades jag till att en-bart genomföra en utav metoderna nämnda ovan.

För att undersöka pedagogernas syn på lek så genomfördes semistrukturerade intervjuer, med personal på en skola i en medelstor svensk stad. Informanterna hade aktiv tjänst i fritidshemmet på den valda skolan. Personalen som ställde upp som informanter hade olika utbildningsnivåer och olika erfarenheter, samt olika ålder och ursprung. Informan-terna valdes för att få ett bredare perspektiv på vad pedagoger har för syn på lek.

Det krävs i regel att ha en bra frågeguide, något som hade förberetts innan intervjutill-fället (Intervjufrågor Bilaga 1) (Harboe 2013). Tanken med frågorna var att ta reda på erfarenhet, utbildning och den övergripande frågan i intervjun var deras syn på lek, hur de upplever leken och om de tycker att leken påverkar barnen. Vanligaste följdfrågan var “på vilket sätt?”. Under intervjuerna fick informanterna möjligheten att berätta fritt om sina tankar kring lek. Det var svårt att få ett tillfredsställande djup i vissa av inter-vjuerna. Min begränsade erfarenhet av att genomföra intervju som datainsamling i kombination med att en del av informanterna kändes stressade är möjligen grunden till detta. Jag strävade efter att hålla frågorna öppna och att inte leda in informanterna på något spår. Vid insamlingen av data, intervjuerna, användes två diktafoner, för att säker-ställa att intervjuerna blev inspelade och att det skulle finnas två inspelningar om det

skulle bli tekniskt fel på en anordning. Diktafonerna placerades så att de skulle vara dis-kreta då det kan kännas obehagligt för informanter att bli inspelade.

4.3 Urval

När jag sökte efter informanter använde jag mig av ett icke-slumpmässigt urval, där jag genom en redan utvald person på en skola fick tag i informanter, det vill säga snöboll-surval (Alvehus 2013). Denna metod valdes utifrån tillgänglig- och bekvämlighetsper-spektiv men också utifrån vad kontaktpersonen ansåg skulle kunna ge svar med mationsmättnad (Trost 2010). För att stärka en studies trovärdighet bör antalet infor-manter utgöras av fem till tjugofem personer (Kvale 1997). Med tanke på den begränsa-de tibegränsa-den jag habegränsa-de till förfoganbegränsa-de begränsabegränsa-des urvalet till tre arbetslag på arbetsplatsen. Urvalet bestod av fyra män och åtta kvinnor i blandade åldrar, som arbetar på skolan.

Ett av kriterierna var att informanterna skulle ha minst ett års erfarenhet av arbete på fritidshem, vilket uppfylldes av alla informanter förutom en av deltagarna. Deltagaren med mindre än ett års erfarenhet var nyexaminerad lärare med enbart sju månaders renhet. Jag valde ändå att intervjua deltagaren med kortare erfarenhet då hen hade erfa-renhet från VFU och jag ansåg att det kunde vara av intresse med en nyexaminerad personals syn på lek. Ett annat kriterium var att få informanter av både manligt och kvinnligt kön, för att se om det kunde skilja sig mellan mäns och kvinnors syn på leken.

Det slutliga urvalet i denna studie blev heterogent i det avseendet att informanterna i studien bestod både av män och kvinnor med olika åldrar, utbildning och bakgrund. Det slutliga urvalet bestod av tolv informanter, fyra män i ålder mellan 35 - 50 år och åtta kvinnor i ålder mellan 25 - 65 år, varav 4 var 25-30 år och fyra var 40-65 år. Sju av in-formanterna hade högskoleutbildning inom läraryrket och två av inin-formanterna hade annan högskoleutbildning, resterande informanter var barnskötare med minst två års erfarenhet inom arbete i skola. Elva av intervjuerna genomfördes på svenska och sista

intervjun genomfördes på svenska blandat med engelska, då informanten talade bättre engelska än svenska (transkriberingen översattes till svenska).

4.3.1 Presentation av informanter

Informant A: Kvinna, tjugofem år. Arbetar som barnskötare på fritidshem i åk1 och har arbetat som barnskötare i totalt två år , utbildar sig till förskolelärare.

Informant B: Kvinna, tjugofyra år. Arbetat som barnskötare på fritidshem i åk 3-5, se-dan två och ett halvt år.

Informant C: Kvinna, cirka femtio år. Arbetat som barnskötare på fritidshem i åk 3-5 sedan fyra år.

Informant D: Kvinna, cirka femtio år. Arbetat som färdigutbildad fritidspedagog och bildlärare sedan fjorton år.

Informant E: Man, cirka fyrtiofem - femtio år. Arbetar som fritidspedagog sedan arton år, men har inte fritidspedagog utbildning, däremot lärarutbildning i geografi och histo-ria.

Informant F: Kvinna, trettio år. Arbetat som barnskötare i ett år.

Informant G: Kvinna cirka sextio år. Arbetat som förskolelärare i tjugotvå år. Informant H: Kvinna, tjugofyra år. Nyexaminerad lärare åk F-3 sedan sju månader. Informant I: Man, cirka femtio år. Lärarutbildning från hemlandet, men anställd som barnskötare på fritidshemmet. Arbetat som lärare/barnskötare i totalt tre och ett halvt år. Informant J: Kvinna, cirka sextio år. Arbetat som barnskötare i förskoleklass och fri-tids sedan 19 år.

Informant K: Man, trettioåtta år. Studerat i hemlandet, och studerar till fritidsledare på folkhögskola. Anställd som barnskötare sedan fyra år tillbaka.

Informant L: Man, trettiofyra år. Utbildad fritids och idrottslärare i hemlandet, anställd som barnskötare i Sverige och har snart tre års erfarenhet totalt.

Inför mitt besök tillfrågades eventuella deltagare via mail. Efter att tolv informanter ac-cepterat att delta i undersökningen bestämde jag tid och plats för intervjuerna vilket föll naturligt att de skulle ske på informantens arbetsplats. Detta för att det skulle vara smi-digt och för att hen inte skulle behöva transportera sig men framförallt för att hen skulle känna sig trygg vilket kan bidra till att informanten kan ha lättare för att öppna upp sig. Informanterna kan ha lättare att känna tillit och öppna upp sig, dela med sig av sina er-farenheter och tankar om intervjun sker på en, för informanten, trygg plats (Alvehus 2013)

Inför intervjuerna hade jag förberett intervjufrågor, samtyckesbilagor, diktafon samt penna och papper. Alla informanter accepterade att intervjuerna spelades in via diktafon, vilket var till min fördel då intervjuerna kunnat flyta på och inte behövts avbrytas för anteckningar. Det är även fördelaktigt med diktafon då risken att gå miste om viktiga detaljer minskas samt att det varit möjligt att kunna lyssna på intervjuerna flera gånger. Det är viktigt att respektera informanternas önskan om att bli intervjuade med eller utan diktafon (Harboe, 2013). Jag hade även med ett intervjuformulär för att vara väl förbe-redd med frågor. Fördelen med formuläret var att behålla den röda tråden genom inter-vjun och för att det var tryggt att kunna läsa upp bestämda frågor för informanten.

Vid intervjutillfällena som skedde i enskilt grupprum började jag med att kort presentera mig själv och studien och i samband med det fick deltagarna ta del av den skriftliga samtyckesbilagan, för att bli medvetna om studiens innehåll och ändamål (Alvehus, 2013). Informanterna skrev under med datum på en lista för att godkänna deltagande. Därefter tillfrågades hen om godkännande för att använda diktafon, vilket alla tolv in-formater godkände och därefter startades intervjun.

Under intervjutillfället försökte jag i så stor mån som möjligt se till att det rådde av-spänd och lugn atmosfär även fast jag kände av att informanterna var nervösa och det smittade av sig lite på mig. Jag upplevde att informanter med fler års erfarenhet, högre utbildning och ålder verkade mer självsäkra i att förklara och beskriva sina tankar om lek. Jag har respekterat och visat hänsyn till de informanter som var blyga eller osäkra

och som bara ville svara kort på mina frågor. Jag kände att många av informanterna hade svårt att öppna upp sig och att prata fritt om lek vilket jag önskar att jag hade varit mer förberedd på så att jag kunnat ställa fler frågor när samtalet dog ut.

Jag ville inte heller avslöja för mycket om studien, med risk för att det skulle påverka informanternas svar. Detta kan ha bidragit till kortare svar för en del av deltagarna, som verkade vilja veta vad de skulle säga svara för att “svara rätt”. 


Misstanken att informanterna eventuellt gav korta svar på grund av osäkerhet väcktes av att de hade lättare för att prata efter diktafonen stängts av och några av informanterna sa ”Det är svårt att veta vad man ska svara”.

4.5 Etiska principer

När en studie skrivs är det viktigt att förhålla sig till olika föreskrifter och regler. Föl-jande krav ska uppnås enligt Vetenskapsrådet (2016) för att en studie skall genomföras korrekt; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekra-vet.

Informationskravet innebär att deltagarna skall vara medvetna om studiens syfte och vad studien handlar om. Detta informerade jag mina deltagare om i mailkontakten (bila-ga 1). Delta(bila-garna skall också vara medvetna om att de kan ångra sitt delta(bila-gande i studi-en och att deltagandet är helt frivilligt. Detta informerades muntligt mstudi-en också i sam-tyckesbilagan. Under intervjutillfället berättade jag också om studien muntligt och att de när de ville kunde avbryta deltagandet.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva ska få bestämma om de vill delta i studien eller ej. Informationen kring detta skall vara tydligt för deltagaren. Samtyckeskravet uppfyllde jag genom att tydligt berätta för deltagarna att det är frivilligt att delta. Delta-garna fick skriva under med intervjudagens datum på en lista efter att fått läsa igenom samtyckesbilagan i lugn och ro, för att garantera samtycke för deltagandet.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas medverkan ska behandlas konfidentiellt, och att obehöriga inte skall få tillgång till deltagarnas personuppgifter. Det skall inte gå att spåra informanterna som deltagit i studien. Detta har jag informerat om i samtyckes-bilagan. Jag kan dock inte garantera fullständig anonymitet eftersom informanternas röster spelats in, men jag har inte sparat namn eller informanternas personuppgifter. In-formanterna är kodade och om något namn på ort, person eller plats nämnts i intervjun så har det kodats i transkriberingen.

Nyttjandekravet innebär att den data som samlats in till genomförandet av studien en-bart kommer att användas till nämnd studie. Datainsamlingen kommer inte att lånas ut eller användas i andra sammanhang än till denna studie. Deltagarna fick veta att inter-vjuerna enbart kommer att användas i detta examensarbete och efter examinering kom-mer allt inspelat material att förstöras efter godkänd examinering.

4.6 Analysmetod

De inspelade intervjuerna transkriberades i talspråk, för att förenkla arbetet med tran-skriberingen så transkriberades inte upprepningar, harklingar, stakningar och eventuella utfyllnadsord som inte var av relevans för resultatet.

Lundman och Hällgren Graneheims (2008) metod för innehållsanalys ansågs vara den bäst lämpade för examensarbetet, så den metoden kan anses vara lättförstådd och okomplicerad. Intervjuerna transkriberades och skrevs ut som papperskopior, för att in-tervjuerna med enkelhet skulle kunna läsas igenom ett flertal gånger. Detta genomfördes för att få en känsla för helheten. Därefter valdes meningar och fraser som ansågs rele-vanta för frågeställningen ut. Detta kondenserades till enheter som skulle ge en tydlig överblick av empirin, där det latenta innehållet i empirin framkom. Det var viktigt att tänka på att inte välja för stora citat där materialet kunde bli svårtolkat kontra för små citat som kunde riskera att bli fragmenterad och ointressant. Jag delade således upp

in-nehållet i empirin utifrån teman Pedagogernas syn på leken, Pedagogernas roll vid

le-ken, Fri och styrd lek, Lekens funktion, Lek och lärande och Social kompetens och sam-spel och dessa teman utgör det huvudsakliga innehållet i analyskapitlet (Lundman &

5 Analys och resultat

I följande del presenterar och analyserar jag mitt insamlade material med hjälp av teori-erna som redovisats i kapitel två.

5.1 Pedagogernas syn på leken

En del av informanterna berättade att de anser att leken är en aktivitet som är glädje-fylld, skoj och rolig. En del av informanterna sa att de ofta använder sig av leken både till att fördriva tiden vid de tillfällen som innebär väntan, för nöjes skull men också i syfte att förmedla kunskap och lärande till eleverna. Informanterna hade svårt att defini-era vad begreppet lek är, men majoriteten ansåg att det kan vara en rolig, spännande ak-tivitet som kan fånga både barn och vuxna på ett fängslande sätt (jmf Jensen 2012; Lil-lemyr 2002; Kane 2011a; Knutsdotter Olofsson 1987).

Lek är att man skall ha roligt. Man ska göra något annat än vad man gör vanligtvis (Informant A).

Lek är skoj, att samarbeta, att ta sig an utmaningar, vad kan det mer vara… Att lära sig (Informant D).

Lek är när barn spontant eller med hjälp av vuxen ger sig hän till någonting som de tycker är roligt (Informant E).

Citaten ovan är en del av svaren som gavs när frågan ”vad betyder ordet lek för dig?” ställdes. Många av pedagogerna som intervjuades uppgav att leken kan vara något som är roligt, rofyllt och spontant. Men att leken också kan vara ett verktyg för att spontant eller styrt, kunna lära eleverna någon kunskap eller för att fördriva tiden under de mo-ment under dagen som innebär väntetid för eleverna.

Många av informanterna hävdar att de har möjlighet att använda leken under halvklass i syfte att lära ut och några av pedagogerna tror att eleverna inte uppfattar lektionerna som lika tråkiga, om de får leka. Utifrån informanternas svar får jag uppfattningen om

att leken är uppskattad både av pedagogerna och eleverna, även när leken är styrd. En informant hävdar att leken är en viktig del av barnens liv och barndom, för att de kan lära sig om det vardagliga livet. Under leken kan barnen bearbeta känslor och intryck från verkligheten och de kan få möjlighet att uttrycka såg genom lek på så sätt att de kan använda sin fantasi. Majoriteten av alla informanter nämnde, när de pratade om sin egen syn och uppfattning om leken, att leken ska vara något roligt och att leken har stor bety-delse för barns utveckling och lärande. Leken kan ses som en väg till elevers utvecklan-de och läranutvecklan-de och eleverna kan genom leken tillåtas bearbeta känslor och intryck och kan genom fantasin få chansen att uttrycka sig (jmf Kane 2011a; Knutsdotter 1987, 1996, 2003; Lillemyr 2002; Pape 2002; Pihlgren 2015).

5.2 Pedagogers roll vid leken


Några av pedagogerna som intervjuades uppgav att det fanns barn som behöver stöd och hjälp för att kunna delta i leken. En del barn kan behöva en delaktig vuxen under lektill-fällena för att utveckla sin förmåga att leka. Barnen utvecklar även sin förståelse för andra individer och olika sätt att agera i en lek. Barn kan enligt informanterna känna ett behov av stöd från vuxna under lektillfällena. Enligt några av informanterna räcker det ibland att finnas till hands men vid vissa tillfällen vill barnen själva att den vuxne peda-gogen skall delta i leken. En del av pedagogerna uppgav att de ofta deltar i lekarna just på grund av att eleverna vill det, speciellt vid de tillfällen som eleverna själva inte kommer på någon lek. Vid de tillfällena som pedagogerna själva inte deltar i leken så övervakar de istället leken för att uppmuntra eleverna att lära sig leka själva utan den vuxnas inblandning. På så sätt kan pedagogen ta ett steg tillbaka och samtidigt övervaka leken. Vid många tillfällen tillåts barnen att leka själva, men pedagogerna rycker in om de ser att det är på väg att uppstå en konflikt. Knutsdotter Olofsson (2003) hävdar att harmoni är viktig i leken, således kan pedagogens delaktighet tolkas som ett sätt att till-föra harmoni i leken (jmf Knutsdotter Olofsson 2003). Några av informanterna berätta-de att berätta-de kunberätta-de uppleva leken som lugnare om berätta-de själva berätta-deltog unberätta-der leken, berätta-de hävdaberätta-de

att de kände att det fanns mindre risk för att leken skulle urarta, bli våldsam eller för högljudd om en vuxen deltog, pedagogen kunde sätta stopp för detta direkt om de själva deltog i lekens process (jmf Kane 2011a, 2011b; Knutsdotter Olofsson 2003; Kimber 2005; Pape 2002; Sommer 2012).

Det beror på om vi är med i leken, ibland är man och ibland är man inte. Det beror lite på. Det måste ju vara någon som leder leken, märker man att det är udda antal deltagare när man ska börja, ja då kan man ju mycket väl själv vara med (Informant D).

Nä många gånger får ju vi vuxna också styra upp för att de [barnen] vet inte riktigt alltid vad de vill hitta på heller. Sen har vi ju barn som ibland är väl-digt driftiga som vet exakt vad de vill göra eller vad de tycker är roligt (In-formant D).

Det är viktigt som pedagog att, det är du som är professionell, att läsa av en-skilda barn och gruppen, vad där är för behov och därefter styr du det (In-formant E).

Jag tänker att som sagt eftersom jag sa vad det är som jag förknippar med lek såsom social kompetens så tänker jag att uppleva leken till en början så kan en lek vara helt fantastisk, jätterolig och hur härlig som helst, jag kan märka mig själv att jag står och ler när jag kollar på barnen när de leker och har ro-ligt medans när det väl händer en konflikt så blir det också en, att de också lär sig i leken liksom, vad var det som gick fel, hur kan vi ändra detta till nästa gång men framförallt upplever jag leken som något roligt och lärorikt för alla, både vuxna och barn (Informant B).

Det är bara viktigt att man skall göra något annat än bara ha lektion och bryta tråkigheten när man leker så har man mer roligt och man känner sig bättre (Informant A).

De flesta av informanterna uppger att de ofta använder sig av leken som något roligt och lärorikt för både sig själva och för eleverna. Leken kan användas som exempel att för-klara något som varit bra eller gått dåligt, för att tänka på till nästa gång. Pedagogens attityd kan vara av betydelse och det kan innebära att det kan vara viktigt att pedagogen är en god förebild och att hen förstärker positivt beteende. Vidare tolkar jag att leken kan vara ett verktyg för social kompetens och att den med hjälp av en vuxen förebild kan utvecklas ytterligare (Jmf Kane 2011a; Kimber 2005; Knutsdotter Olofsson 1987, 1996, 2003; Lillemyr 2002: Pape 2002; Pihlgren 2015; Sommer 2012).

Vissa av de pedagoger som intervjuades uppgav att eleverna på deras fritidshem får mycket tid till den fria leken, men att pedagogerna själva styr leken vid vissa tillfällen. Två av pedagogerna uppgav att de ibland styr leken för att hindra ett icke önskvärt bete-ende och istället framhäva ett positivt betebete-ende hos barnen.

Allt möjligt skulle jag vilja säga, jag skulle vilja ha in mera dramalekar med tanke på att jag själv har hållit på mycket med teater och sådära, så det hade varit väldigt roligt att få in mera, men det är väldigt mycket fri lek (Infor-mant B).

När informanterna frågades om styrd och fri lek så berättar informant B att det före-kommer mycket fri lek på fritidshemmet vilket är positivt. Däremot önskar några av pe-dagogerna mer styrd lek också vilket ofta uteblir på grund av tidsbrist och personalbrist (jmf Knutsdotter Olofsson 1996,; Lillemyr 2002; Pihlgren 2015; Øknes 2011). Utifrån empirin tolkar jag att pedagogerna önskar mer styrd lek i form av planerade aktiviteter, då det framkommer att den fria leken som enligt teorin är helt fri från vuxnas inbland-ning inte förekommer speciellt ofta, då pedagogerna berättar att de ofta får finnas till hands när eleverna leker, pedagogerna observerar och kan styra leken både direkt och utifrån, men också påverka leken genom att eleverna ber om hjälp med till exempel reg-ler (jmf Knutsdotter 1996, 2003; Lillemyr 2002; Løndal & Greve 2015).

I leken måste man som vuxen vara aktiv för att det skall fungera och vara smidigt så att man går in tidigt om man ser att leken går överstyr, att det blir konflikter, alltså mindre konflikter där de börjar kivas, man pratar med bar-nen hur att man kommit överens om regler då håller man sig till reglerna som är väldigt viktigt att de är klara redan innan leken startar för annars blir det regeltolkning och då blir det oftast konflikter muntligt och ja så är det (Informant E).

Informant E uppgav att det är viktigt att pedagogerna är aktiva under lektillfällena, då det krävs för att det ska bildas bra lektillfällen för eleverna. Pedagogerna kan vara vikti-ga som stöttepelare för barnen under leken, att de finns tillhands när barnen är i behov av hjälp med leken utan att stå i centrum när barnen leker självständigt (jmf Knutsdotter Olofsson 1996).

Leken är livsviktigt för barn, för får de inte leka så kan de inte bearbeta all-ting som vi puttar in i dem, de måste kunna bearbeta också och även inte bara de som vi puttar in, utan allt de upplever från media och hem och allti-hopa (Informant G).

Pedagog G uttryckte att det är viktigt för barnen att få leka fritt så att att barnen skall få bearbeta upplevelser och intryck (jmf Øknes 2011).

Om barnen inte får leka och vi hela tiden har styrda aktiviteter så tappar man mycket av gruppdynamiken som kommer av lekar där barnen finner lust, alla barn finner inte lust för det vi planerar men i den fria leken får alla utrymme (Informant G).

Vi använder ju leken att, dels har vi ju fri lek där barnen själva kan välja och dels kan man ju använda den fria leken att bestämma att man vill kanske lära barnen något speciellt och då kan man ta fram material som har med det att göra och ändå ha en fri lek så att säga, men man bestämmer materialet för barnen (Informant G).

En av informanterna uppgav att de kan ge eleverna material för att styra den fria leken omedvetet för eleverna, informanten menade dock att de inte tvingar på eleverna rialet utan erbjuder materialet för att en fri lek ska kunna utvecklas med det valda mate-rialet. När informanterna fick frågan om vilka de vanligaste styrda lekarna är så handla-de handla-det främst om rollekar och dramalekar, och bland annat värhandla-degrundsövningar där eleverna får leva sig in i olika situationer.

Vi på fritids har ibland fri lek men på mina halvklasser har jag styrd lek, så som bollek (Informant L).

Enligt några av informanterna är det vanligare att fritidspersonalen arrangerar styrd lek under skoldagen, exempelvis vid halvklass istället för under fritidstid. Anledningen till att styrd lek pågår under fritidshemmets timmar beror på olika situationer. Det kan an-tingen handla om att eleverna själva inte kommer på något att göra eller för att pedago-gerna vill lära ut något specifikt. Det kan även handla om att sysselsätta eleverna för att förhindra konflikter. Några av ínformanterna menar att konflikter kan uppstå vid brist på sysselsättning. När pedagogerna styr leken kan det vara på både elevernas initiativ men också på pedagogens egna initiativ med syfte att genomföra något specifikt. Ofta er-bjuds eleverna ett antal aktiviteter att välja på under början av fritidshemmets timmar

för att senare under dagen ha fri lek (jmf Johansson & Samuelsson 2007; Lillemyr 2002; Løndal & Greve 2015; Knutsdotter Olofsson 1996, 2003).

Jag tycker att våra barn är duktiga på att ta initiativ själv många gånger, sen ibland måste man finnas där för att stötta eller att komma på ideer ifall det är helt torka. och sen är det beroende på vilken situation, ibland har man styrd lek och ibland har man fri lek, men båda är lika viktiga (Informant D). Gå ut med barnen och leker lekar och jag gillar sport, spelar fotboll med dem och leker kurragömma. Är vi ute brukar vi spela fotboll och är vi inne brukar vi spela tre i rad eller Uno och massa olika spel (Informant K).

De flesta pedagogerna på skolan anser att både fri och styrd lek är viktig för eleverna, då de båda formerna av lek kan utveckla och lära eleverna nya saker.

5.4 Lekens funktion

Enligt Lgr11 skall pedagogerna skapa en meningsfull fritid för eleverna (Lgr11, 2011 rev. 2016). Några av informanterna uppgav att ett sätt att uppnå en del av det här målet är att anpassa fritidshemmet utefter eleverna. Genom att anpassa fritidshemmets inne-håll utifrån elevernas dagsform och behov kan man skapa lekar anpassade efter elever-nas aktuella behov, vilket kan bidra till att eleverna känner sig respekterade och sedda (jmf Øknes 2011).

Vi har samma eller egentligen större behov av leken på fritids eftersom våra barn går länge, fjärde klass slutar halv tre, så de [eleverna] är ofta trötta vid halv tre och då påverkar det deras förmåga att hantera små små saker och då är leken viktig, reglerna är viktiga, så att definitivt måste vi arbeta så, för att vi ska kunna få det att fungera på fritids. Alltid situationsbaserat, vissa dagar är det bättre att vara inne för då är de trötta på grund utav att de gjort fysiska ak-tiviteter i skolan och då är det bättre att göra något stillsamt inomhus, till ex-empel frågesport eller någon sådan lek… charader… när de är trötta rent men-talt och haft en mycket jobbig dag i skolan med matte och till exempel fysik kemi, då är det all idé att gå ut och ha någon fysisk aktivitet, det är viktigt som pedagog att det är du som är professionell, att läsa av enskilda barn och grup-pen. Vad finns där för behov och styra därefter. (Informant E).

Några av aspekterna som många av informanterna tog upp under intervjun angående lekens funktion är att barnen ska få ha roligt, lära sig nya saker, utveckla sina kunskaper

och egenskaper, prova på nya saker som de kan få intresse för, prova saker de kanske inte får chans att prova på hemma eller inte hade tänkt på att prova på tidigare, och ut-veckla intressen. Pedagogerna anser att leken ska tillföra glädje och gemenskap, rörelse och social kompetens men också att leken ska finnas för att eleverna skall få bearbeta intryck som de fått under dagen, både hemifrån och på skolan. intervjuerna har också visat att lekens funktion även kan vara att sysselsätta eleverna, få eleverna att utveckla sin förmåga att leka med andra och förbättra relationer sinsemellan, vilket enligt infor-manterna kan bidra till en bättre social miljö i klassrummet, då eleverna kan bli tryggare med varandra om de lär känna varandra.

Samarbete, att lära sig turtagande, att det inte är det viktigaste att vinna att det går faktiskt att leka utan att vara först alltid, det är viktig lärdom för barn (Informant D).

Under rasten är de blandade klasser på skolgården, så kan de vara att de varit ute och lekt på en rast eller sådär och sen kommer de in och helt plötsligt har de fått en massa nya kompisar som de leker med hela dagen eller som sagt kan ha bråkat men kanske har löst någon konflikt som har pågått under en längre period och sen har vi löst den tack vare leken (Informant B).

Det är ett sätt att sprida glädje och ett sätt att skapa gemenskap, det är ett sätt att ha roligt, ett sätt att nå fram till barnen och att nå fram till varandra det är många barn som man kanske inte känner men om man leker och har roligt och faller ut i ett skratt tillsammans så har man nått fram (Informant C).

Eleverna lär sig att det inte alltid är viktigast att vinna utan att istället ha roligt med varandra, eleverna får nya kompisar, lösa konflikter och skratta tillsam-mans. Är fritidshemmet en trygg plats där barnet känner att de blir sedda och får närhet så kan det uppfylla ett behov som barn kan behöva, detta kan bidra till att barnen utvecklas om miljön är stimulerande, det kan vara relevant för leken om pedagogerna skapar en trygg grupp för barnen (jmf Sommer 2013). Informanter-na uppger att de anser att en av lekens funktioner är att sprida glädje och skapa gemenskap, vilket kan bidra till att fritidshemmet är en plats för eleverna där de kan få möjlighet att utvecklas, bland annat genom lek.

Informanterna fick frågan om vad eleverna kan lära sig av lek och många av informan-terna uppgav att eleverna lär sig mycket om regler och att vänta på sin tur men också att vara en schysst kompis. Informanterna hävdar även att barnen kan lära sig skolämnen under lekarna på fritidshemmet till exempel genom spel som monopol. Eleverna lär sig även andra saker genom att leka med Ipad eller datorer, vilket eleverna från årskurs två och upp har fått. Under vissa dagar är det dator-dag eller Ipad-dag och då får eleverna en lista på hemsidor som är accepterade att besöka. Den mest populära är Minecraft men också spel såsom Ten monkeys. På datorn lär sig eleverna bland annat att skriva och räkna matte, samtidigt som barnen roar sig med något de själva ser som lek (jmf Pihl-gren 2015).

Jag upplever leken utvecklande och det beror helt på vad man har för miljö, här är ju miljön lite för liten för rollekar med tjugosex barn men jag upplever att barnen lär sig bäst genom lek, när de är sex - sju år gamla, det är ett väl-digt bra pedagogiskt redskap (Informant H).

Barn lär sig vid lek mer än bara sitta och skriva, lek är mer laborativt, i för-skoleklassen kallar man det lek, leken är det laborativa för dem men sen när man jobbar i de äldre klasserna så ser dem ju inte det som lek men de är fort-farande olika sorters lekar man gör och det kan man jobba med hur långt som helst men man kallar det laborativt i t ex matte eller svenska (Informant H). Allt från övningar, alltså lekövningar liksom där, alltså allting som man lär sig behöver ju inte vara jättetråkigt eller bara sitta vid en bänk utan genom att också dra in leken i det så gör man något roligt samtidigt som det också blir lärorikt (Informant B).

Med tanke på att vi är blandade klasser så påverkar det dels att det skapar nya relationer med andra klasskompisar och inte bara blir en klass för sig men sen också att skulle det uppstå en situation i klassrummet så kan man gå tillbaka till ’kommer du ihåg igår när vi pratade på fritids’ eller något sådant där (Informant B).

Skolan och fritids handlar om till exempel regeltolkningar, att lyssna, att samarbeta, att lyssna på barn och vuxna så det har en väldigt viktig faktor och i skolan och på fritids att det måste vara en röd tråd i arbetet med barnen för att det skall kunna fungera i klassrummet måste man vara lyhörd för det som gäller, att man lyssnar till vad som är bestämt och regler och det är lika viktiga på fritids som i skolan så de befruktar varandra (Informant E).

Pedagogerna kan använda leken som ett redskap för lärande och när fritidsläraren plane-rar undervisningen ligger fokus på en specifik kunskap som de vill att eleverna skall

lära sig. Läraren kan förmedla kunskap genom lek; både social kompetens men också ämneskunskap (Jmf Kane, 2011a). En del av pedagogerna uppgav att en viss del av fri-tidshemmets timmar planeras på ett sätt som ska bidra till elevernas utveckling och lä-rande.

Leken både enligt majoriteten av pedagogerna som intervjuats påverka inlärningen, ge-nom att lärandet kan ske gege-nom ett socialt sammanhang, men också gege-nom att upp-märksamma och härma varandra. Det reflekteras i intervjuerna att eleverna genom lek kan lära sig språk och hur man bemöter varandra vilket kan leda till att eleverna kan ut-veckla nya sociala förmågor. En del av dessa sociala förmågor kan enligt intervjusvaren vara att hantera konflikter, få en sammanhållning i klassrummet, lära sig knyta nya kon-takter med nya människor. Eleverna vågar öppna upp sig och kan arbeta tillsammans i olika grupper med grupparbeten. Glädjen som sker under leken följer också med in i klassrummet, framhåller pedagogerna.

5.6 Resultat

I följande avsnitt kommer svaren på studiens frågeställning att förtydligas. Svaren på frågeställningen är resultatet av empirin som tolkats med hjälp av de begrepp som be-skrivits i kapitel fyra.

5.6.1 Vilken funktion anser pedagogerna att leken har? 


Majoriteten av informanterna ansåg att leken är en viktig del av barns uppväxt. Leken anses vara lärorik och viktig för barnen. Pedagogerna uttryckte att de använder sig av leken under fritidshemmet som tidsfördriv, med syfte att lära och utveckla och som av-slappnande och roligt bara för nöjes skull. Pedagogerna samverkar också med skolan genom leken. Leken har många användningsområden och är viktig för både pedagoger och barn.

2. Använder sig pedagogerna av lek för att främja elevernas lärande

och utveckling, och i så fall på vilket sätt?

Studien visar på att informanterna använder sig av leken som både verktyg och hjälp-medel för att förmedla kunskap och lärande till barnen. Pedagogerna använder leken på olika sätt för att främja elevernas lärande och utveckling, bland annat genom att förank-ra kunskaper barnen får i klassrummet, genom lekar på fritids och i halvklass. Leken används också styrt och fritt för att utveckla kunskaper och social utveckling utifrån de olika målen i läroplanen. Värdegrundsarbete är något informanterna uppgav att de arbe-tar med på fritidshemmet, för att utveckla elevernas sociala kompetens. Lekarna som informanterna uppgav att de leker när de ska uppnå lärande och utveckling är väldigt varierande, de leker lekar inom sport, konst och drama bland annat, men också genom sällskapsspel och andra aktiviteter.