"Eleverna ska ju känna till sina rättigheter och skyldigheter gentemot andra"

1

“ELEVERNA SKA JU KÄNNA TILL SINA

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

GENTEMOT ANDRA”

EN KVALITATIV STUDIE OM

PROFESSIONELLAS RESONEMANG KRING

DOKUMENTATION AV KRÄNKNINGAR I

GRUNDSKOLAN

JESSICA CARRANZA CHAVEZ

TILDA ÅKERLUND

Examensarbete i Socialt arbete Malmö Universitet 15 hp Hälsa och samhälle Program Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2019

2

“ELEVERNA SKA JU KÄNNA TILL SINA

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

GENTEMOT ANDRA”

EN KVALITATIV STUDIE OM

PROFESSIONELLAS RESONEMANG KRING

DOKUMENTATION AV KRÄNKNINGAR I

GRUNDSKOLAN

JESSICA CARRANZA CHAVEZ

TILDA ÅKERLUND

Carranza Chavez, J & Åkerlund, T ”Eleverna ska ju känna till sina rättigheter och skyldigheter gentemot andra”. En kvalitativ studie om professionellas resonemang kring dokumentation av kränkningar i skolan. Examensarbete i Socialt Arbete 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,

institutionen för socialt arbete, 2019.

Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar i skolan. I studien beskrivs hur forskning indikerar att många anställda inom offentlig sektor upplever arbetsrelaterad stress till följd av ökade administrations- och

dokumentationskrav. Studien tar samtidigt upp hur begreppet “kränkning” blivit ett ord som börjat användas allt mer, inte minst inom skolvärlden. Studien är kvalitativt orienterad. För att besvara studiens frågeställningar har 5

semistrukturerade intervjuer genomförts individuellt med 3 kuratorer och 1 rektor, samt en gruppintervju med en kurator och en rektor verksamma på samma skola. Resterande respondenter är verksamma i olika grundskolor inom Malmö stad. För att analysera den empirin som uppstått till följd av intervjuerna har

meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys och kodning använts. Ur analysen kunde 6 teman identifieras. Dessa har analyserats utifrån Ulrich Becks teori om risksamhället, samt Michael Powers teori om riskhantering. Studiens respondenter har delvis olika uppfattning kring dokumentationen av kränkningar, men sammanställt visar resultatet på att dokumentationen av misstänkta

kränkningar till stor del handlar om statistik, att hålla ryggen fri för eventuell granskning, samt att skapa ett systematiskt arbete mot kränkningar. Det framkommer även att dokumentationen upplevs som ett tidskrävande arbete. Nyckelord:

3

“STUDENTS SHOULD KNOW THEIR RIGHTS

AND OBLIGATIONS TOWARDS OTHERS”

A QUALITATIVE STUDY ON PROFESSIONAL

REFLECTIONS REGARDING

DOCUMENTATION OF DEGRADING

BEHAVIOUR IN SWEDISH PRIMARY SCHOOL

JESSICA CARRANZA CHAVEZ

TILDA ÅKERLUND

Carranza Chavez, J & Åkerlund, T. “Students should know their rights and obligations towards others”. A qualitative study on professional reflections regarding documentation of degrading behaviour in elementary school. Degree project in Social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2019.

The aim for this study is to gain knowledge of how school counselors and

principals in Malmö reflects on documentation of degrading behaviour in swedish primary school. The study describes how earlier studies suggest that public sector workers experience work related stress due to increased demands of

administration and documentation. The study also addresses how the term degrading behavior has become a word that is being used more often, not least within the school world. The study is qualitatively oriented. To answer the questions of the study, 5 semi-structured interviews were conducted individually with 3 school counselors and 1 principal, as well as a group interview with a school counselor and a principal working at the same school. Remaining

informants are active in different schools within Malmö. In order to analyze the empirical evidence that has arisen as a result of the interviews, sentence

concentration, thematic content analysis and coding have been used. From the analysis, 6 themes could be identified. These have been analyzed on basis of Ulrich Beck's theory of risk society, as well as Michael Power's theory of risk management. The informants of the study express partly different views on working with the documentation of degrading behaviour, but summarized the result shows that the documentation of suspected insults is largely about statistics, secondary risk management in case of possible audit, and for creating a systematic work against insults. It also appears that the documentation is a time-consuming work.

Keywords:

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.1 Begreppet New Public Management………..10

2.1.1 NPM i den svenska skolan………...10

2.2 Granskning………..11

2.3 Konceptualisering av elever och deras skolgång………13

2.4 Standardisering och dokumentation i den svenska skolan………..14

2.5 Sammanfattning och studiens förhållningssätt till tidigare forskning…….…15

3. TEORI………16

3.1 Risksamhället………...16

3.2 Individualisering och standardisering………..16

3.3 Sekundär risk………17

4. METOD………..19

4.1. Kvalitativ orientering………..19

4.2 Urval och urvalsprocess………...19

4.3 Bortfall……….20

4.4 Genomförande av intervjuer………21

4.5 Transkribering och innehållsanalys……….22

4.6 Hantering av tidigare forskning och teori………23

4.7 Abduktiv metod………...…23

4.8 Generaliserbarhet……….23

4.9 Forskarrollen………24

4.10 Etiska aspekter………...24

5. RESULTAT OCH ANALYS………26

5.1 Presentation av respondenter………26

5.2 Begreppet “kränkning”………26

5

5.3.1 Systematik och statistik……….29

5.3.2 Secondary risk management - “Hålla ryggen fri”………..……….31

5.4 Att välja att inte se ………..……33

5.5 Förrättsligande ………...34

5.6 Dokumentation och tid………36

6. SLUTDISKUSSION……….39

6.1 Metoddiskussion………..39

6.2 Resultatdiskussion………40

REFERENSER………..42

BILAGA 1 - Informationsblad till respondenter………46

6

1. INLEDNING

I slutet av 2017 publicerade Socialstyrelsen en uppmärksammad rapport om barns och ungas psykiska mående (Socialstyrelsen, 2017). I rapporten konstateras att förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och unga i Sverige ökat med över 100 procent under de senaste tio åren, och att ökningen verkar ha ägt rum i hela ungdomsgruppen. Socialstyrelsen skriver att “detta tyder på att orsakerna till ökningen, även om dessa ännu är okända, har att göra med ungas livsvillkor, och finns i miljöer som rör unga generellt, som skolperioden och inträdet till arbets- och vuxenlivet.” (Socialstyrelsen 2017 s. 20). Föreliggande studie kommer att undersöka yrkesverksammas reflektioner kring arbetet i just en sådan miljö, nämligen arbetet för främjande av elevhälsa på grundskolor i Malmö. De yrkesgrupper som kommer att fokuseras är skolkuratorer och rektorer. Dessa yrkesgrupper är regelbundet involverade i elevhälsoarbete; rektorn i rollen som ledare och bärare av ansvar för arbete med elevhälsa, och skolkuratorn som del i skolans samverkande elevhälsoteam bestående av skolkurator, psykolog,

skolläkare och skolsköterska. Elevhälsoteamets uppgift är att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för elevernas hälsa (Socialstyrelsen och Skolverket 2017). Ett syfte med skolkuratorers arbete är bland annat att tillföra kompetens i socialt arbete i skolan och att genomföra sociala och psykosociala insatser på såväl individ- som gruppnivå (Akademikerförbundet SSR 2015).

Elever som utsätts för upprepade kränkningar i skolan löper hög risk för psykisk ohälsa (Walser Delara, 2016), och upplevd otrygghet i skolan innebär en förhöjd risk för inlärningssvårigheter (a.a.). Rektorer på alla grundskolor i Sverige är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt och målinriktat arbete för att förhindra förekomsten av kränkande behandling av elever (Skollag 2010:800). Sedan 2010 har all skolpersonal en skyldighet att anmäla till rektor om den får kännedom om att en elev upplever sig kränkt, och rektor ska i sin tur anmäla den misstänkta kränkningen till skolans huvudman (Prop 2009/10:165, skollagen 2010:800). Huvudmannen ska sedan “skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” (6 kap 10 § skollagen). Vanligtvis delegeras detta arbete av huvudman till rektor - rektor får alltså i uppdrag av huvudman att, i eventuellt samarbete med övrig

skolpersonal, arbeta med den misstänkta kränkningen och därefter rapportera till huvudman hur arbetet sett ut. Anmälningar till skolinspektionen gällande

kränkningar har stadigt ökat under det senaste decenniet (Asp-Onsjö 2012, Hult och Lindberg 2016). Samtidigt förekommer kritik i media av användningen av ordet kränkning. Psykiatern David Eberhard argumenterar till exempel i sin bok “ingen tar skit i de lättkränktas land” (2009) för att begreppet används för lättvindigt i Sverige. Även journalisterna Machiej Zaremba, Åsa Beckman, Åsa Linderborg och etikdoktorn Ann Heberlein har kritiserat en, enligt dem, alltför frekvent användning av ordet. (DN.SE 2019c, DN.SE 2019d, DN.SE 2019e, Ledarsidorna.se 2019, Fokus 2019). En typ av kritik, som till exempel Zaremba (DN 2019c) och Eberhard (2009) ger uttryck för, är att människor i Sverige är oproportionerligt känsliga till följd av diskurs och lagstiftning kring bland annat diskriminering. En annan idé som förts fram är att den påstått omfattande användningen av begreppet är relaterad till ökat samhälleligt individfokus (Bornemark 2018, Hult & Lindgren 2016).

7

De utökade skyldigheter som under det senaste decenniet ålagts personal i det svenska skolväsendet gällande misstänkta kränkningar innebär att en stor del av arbetet kring kränkningar idag ska dokumenteras. Denna utveckling går i linje med utvecklingen i offentlig sektor i stort, där dokumentation blivit en alltmer central del av välfärdssektorns verksamhet (se t. ex Gunter et. al 2016, Bornemark 2018, Asp-Onsjö 2012, Tham 2016, Shanks et. al 2015, Forsell & Ivarsson

Westerberg 2014). Skolverket och Socialstyrelsen skriver i sin vägledning för elevhälsan (2017, s. 52) att elevhälsopersonal är skyldig att utföra viss

dokumentation eftersom “dokumentation visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete”. Dokumentation kan också, enligt förespråkare, främja korrekt handlande hos yrkespersoner och underlätta granskning av utfört arbete (Hall 2012, Ahlbäck Öberg & Widmalm, Almqvist 2006, Rapp 2011, Hood 1995).

Dokumentation är dock samtidigt, i likhet med begreppet kränkning, en företeelse som varit föremål för debatt. Till exempel menar docent Stefan Morén (2016) att dokumentationstraditionens fokus på uppfyllande av legala och administrativa behov riskerar osynliggöra andra viktiga perspektiv på socialt arbete. Morén skriver att “dokumentation i människobehandlande verksamheter kommit att få starka inslag av makt och disciplinering” (Morén 2016 s. 330). Filosofen Jonna Bornemark argumenterar i sin bok “det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde” (2018) för att vi i samtida, svensk offentlig sektor bör lägga mindre ekonomiska och mänskliga resurser på administration och dokumentation för att istället uppvärdera det omätbara och intuitiva. Även professor Filip Lalander och fil. doktor Marcus Herz ställer sig kritiska mot mängden dokumentation i socialt arbete. I Dagens Nyheter Debatt skriver de att ”dokumentationskraven ökat till närmast det absurda samtidigt som tiden för att träffa klienter minskat” (DN.SE 2019a). Med denna kritik sällar de sig till ett antal akademiker, filosofer, journalister och praktiker som kritiserat

dokumentations- och administrationskrav i nutida offentliga organisationer (se t.ex. Mattsson 2014, DN 2019b, Steyerl 2010, Asp-Onsjö 2012, Hall 2011, Ahlbäck Öberg & Widmalm 2016, Forsell & Ivarsson Westerberg 2014).

Skolvärlden är en av de arenor där mängden dokumentation debatteras livligt. En undersökning utförd 2016 av Lärarnas Riksförbund indikerar att många svenska lärare anser att administration och dokumentation orsakar arbetsrelaterad stress. En majoritet av de lärare som medverkar i undersökningen anser att lärare på deras arbetsplats ibland “överdokumenterar” för att “hålla ryggen fri”. (Lärarnas riksförbund, 2016). I en artikel i Hallandsposten publicerad 2012 säger ordförande för Lärarnas Riksförbund att skollag 2010:800 skapat en “dokumentationshysteri” i skolväsendet (Hallandsposten, 2012). Även i Skolverkets rapport

“grundskollärares tidsanvändning” (2015, s. 39) diskuteras överdokumentation i läraryrket, och en citerad lärare säger: “som lärare måste man ha ryggen fri. Alla papper måste vara fixade. Alla måste ha bedömt eleven till höger och vänster och uppåt och åt sidan och förmedlat det muntligt, skriftligt, och förankrat det och allting måste vara perfekt. Ha ryggen fri utifall du skulle bli anklagad av

någon”. I Lärarnas riksförbunds rapport (2016) framkommer dock samtidigt att dokumentation kring kränkningar är en typ av dokumentation som många medverkande lärare anser gör nytta. (Lärarnas riksförbund, 2016). Mycket forskning har genomförts kring pedagogers syn på dokumentationskrav, men kunskapen är bristfällig angående hur andra yrkesgrupper i det svenska skolväsendet resonerar kring dokumentation.

8

Mot bakgrund av Socialstyrelsens (2017) rön om att svenska barns och ungas psykiska hälsa kraftigt försämrats under det senaste decenniet, och skolkuratorers samt rektorers ansvar över att arbeta för mental hälsa hos denna grupp, kommer föreliggande studie att undersöka hur skolkuratorer och rektorer resonerar kring dokumentation av misstänkta kränkningar av elever på grundskolor i Malmö. Genom att ge skolkuratorer och rektorer utrymme att utförligt resonera kring sina upplevelser av rutiner för dokumentation av kränkningar i grundskolan, belyser studien frågor som är av stor vikt för såväl socialt arbete i den svenska skolans verksamhet, som för enskilda elever i det svenska skolväsendet.

1.1 Definitioner av begrepp

I detta avsnitt definieras begrepp som kommer att användas i studien.

Administration I boken Administrationssamhället (2014, s. 43) definieras

begreppet administration såhär:“Administration är allt skapande och all

insamling, bearbetning, sammanställning och avrapportering av information till olika intressenter (ägare, ledningar, chefer, personal, intressegrupper,

myndigheter, kunder, leverantörer, media med flera) som syftar till att upprätthålla, samordna och styra ett organiserat system av något slag (en verksamhet, en organisation, ett projekt, ett nätverk etcetera) över tid och rum.”

Dokumentation Skriftlig dokumentation är en grundläggande administrativ

process och en metod för att överföra och behandla information. Dokumentation medverkar även till att “upprätthålla, samordna och styra” organisationer över “tid och rum”. Digitaliseringen i samhället är en faktor som har underlättat för

organisationer att utföra dokumentationen (Forsell & Ivarsson Westerberg 2014).

Förrättsligande Brännström (2009, s. 36) skriver att “förrättsligande sker när en

fråga som avhandlades främst inom ramen för en kulturell, etisk, politisk, ekonomisk eller någon annan diskurs börjar avhandlas, eller allt tydligare eller allt oftare avhandlas, med utgångspunkt i den rättsliga diskursen”.

Huvudman Termen huvudman är en förvaltningsrättslig term för den ansvarige

förvaltaren av en verksamhet. Gällande kommunala skolor är den aktuella kommunen huvudman, och gällande privatägda skolor är dess ägare huvudman (Skolinspektionen, 2015).

Individualisering Beck och Beck-Gernsheim (2002) definierar individualisering

som ett fenomen där samhällets institutioners fokus i hög grad riktas mot individer, snarare än grupper.

Kränkning: I skollagen definieras kränkande behandling som “ett uppträdande

som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.” 6 kap. 3 § skollagen

Standardisering Standardisering är en struktur för samordning och styrning i

samhället (Brunsson & Jacobsson, 1998).

Överdokumentation: Med överdokumentation åsyftas tidskrävande arbete med

dokumentation som inte är användbar för den organisation den utförs i (Forsell & Ivarsson Westerberg 2014)

9

1.2 Syfte

Diskussioner kring graden av dokumentation i offentlig sektor kretsar kring frågor av filosofisk och politisk natur, samtidigt som dokumentation ofta utgör en högst vardaglig syssla för socialarbetare. Mot bakgrund av de förstärkta skyldigheter som ålagts skolpersonal gällande dokumentation av kränkningar (prop.

2009/10:165), diskussionen kring begreppet kränkning, samt den debatt som dokumentation och administration i socialt arbete kontinuerligt ger upphov till, kommer denna studie att undersöka hur skolpersonal med expertis i socialt arbete samt ledare för det psykosociala arbetet resonerar kring dokumentation av

kränkningar på grundskolor i Malmö. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och kuratorer i grundskolor i Malmö resonerar kring arbetet med dokumentation av kränkningar, för att få en djupare förståelse för hur arbetet kring dokumentation av kränkningar upplevs av professionella.

1.3 Frågeställningar

Hur resonerar kuratorer och rektorer i Malmö kring begreppet kränkning?

Hur resonerar kuratorer och rektorer i Malmö kring arbetet med dokumentation av kränkningar i grundskolan?

10

2. KUNSKAPSLÄGE

Detta kapitel kommer att redogöra för såväl nationell som internationell tidigare forskning. Kapitlet innehåller 5 avsnitt. Den första delen fördjupar sig i de reformer som har kommit att beskrivas i termer av New Public Management och dess inflytande i den svenska skolan. Den andra delen belyser hur granskning och inspektion influerar det svenska skolväsendet samt andra verksamheter som sysslar med dokumentation. Tredje avsnittet handlar om konceptualisering av elever och elevers juridiska ställning inom skolväsendet. Det fjärde avsnittet behandlar dokumentation och standardisering i den svenska skolan, men tar även upp studier som behandlar dokumentation och standardisering inom andra verksamheter. Kapitlet avslutas med ett avsnitt som redogör för hur presenterad forskning påverkar föreliggande studie, samt hur föreliggande studie kan bidra till forskningsfältet i nuläget.

2.1 Begreppet New Public Management

Forskning visar att dokumentation och administration under de senaste

decennierna blivit ett allt vanligare inslag i arbetet för människor som är anställda inom offentlig sektor i Sverige. (se t.ex. Gunter et. al 2016, Bornemark 2018, Asp-Onsjö 2012, Tham 2016, Shanks et. al 2015, Forsell & Ivarsson Westerberg 2014). Den ökade standardiseringen av offentlig sektor kopplas ofta till det faktum att dess styrningsmetoder de senaste decennierna alltmer kommit att likna metoder som tidigare förknippats med näringslivet. (Hall 2011, Hood 1995, Lane 2000, Karlsson 2006, Almqvist 2006, DN.SE, 2019a, Abramovitz & Zelnick 2013). För att benämna näringslivsinspirerade metoder för styrning av offentlig sektor används paraplybegreppet New Public Management (NPM). Exempel på fenomen som är typiska för NPM är fokus på konkurrens, kundorientering, ansvarsskyldighet, tydligare fokus på mål och resultat, systematiserad

organisatorisk kontroll samt fler dokumentations- och utvärderingsverktyg (Hood 1995, Lane 2000, Almqvist 2006). Begreppet är brett, vilket innebär att olika innebörder kan knytas till det; dokumentation och kundorientering är till exempel inte samma sak, men båda kan åsyftas med NPM. Ändå är begreppet vedertaget i akademiska texter och det benämner en organisatorisk trend som många menar är av betydelse för nutida utformning av den svenska såväl som andra länders välfärdssystem. Flera har undersökt graden av NPM i delar av den svenska offentliga sektorn och funnit att NPM-vänliga faktorer är tydligt förekommande, särskilt på grund av att standardiserade arbetssätt och rutiner för dokumentation länge varit omfattande i Sverige (Hood 1996, Houtsonen 2010, Daun 2004, Ozga et. al 2011).

2.1.1 NPM i den svenska skolan

Lundahl m.fl. (2013) redogör för hur det svenska skolsystemet har omorganiserats sedan slutet av 1900-talet. De beskriver hur NPM-relaterade fenomen som

konkurrens, mål- och resultatfokus, kundorientering och dokumentationskrav kommit att utgöra en allt större del av arbetet för anställda i den svenska skolan. Grunden till att dessa fenomen blivit mer förekommande är flera. Dels har NPM-baserad styrning blivit mer populär i den offentliga sektorn i allmänhet, och dels

11

har omfattande politiska reformer av det svenska skolväsendet implicerat NPM. Lundahl m.fl. (2013, s. 499) skriver: “the change in the social democratic welfare state of Sweden from having one of the most centrally planned and uniform school systems in the OECD area into one of the most liberal in terms of decentralization and market elements has been faster and more radical than in many other

places.” Många av de politiska förändringar som författarna syftar på beslutades mellan år 1988 och år 1991 och tillämpas fortfarande. Vid denna period

beslutades att ansvaret för den svenska skolan skulle decentraliseras från stat till kommun, samt att elever och/eller dess vårdnadshavare regelmässigt skulle välja skola (Baggesen Klitgaard 2007, Lindgren 2010, prop. 1991/92:95). Det

bestämdes också att fristående skolor skulle finansieras på samma sätt som offentliga skolor, det vill säga genom en skattefinansierad ekonomisk summa per elev (prop. 1991/92:95). Reformen innebar att fristående skolors elever inte längre behövde betala för sin utbildning, vilket avsevärt stärkte de fristående skolornas konkurrenskraft. Dessa reformer mot decentralisering, högre grad av

kundorientering samt underlättande av privat ägande av skolor har enligt vissa forskare underbyggt NPM i organiseringen av det svenska skolväsendet (se t.ex. Lindgren 2010, Olson 2008, Lundahl m.fl).

Abramovitz och Zelnick (2013) har undersökt vad privatiseringar inom

människobehandlande organisationer ger för konsekvenser för arbetets praktik. Studien består av en litteraturöversikt samt resultat från en enkätundersökning som besvarats av verksamma i välfärdssektorn. Undersökningen diskuterar hur New Public Management påverkar välfärdssektorn. Det hävdas i studien att dokumentationsmängd ökat till följd av den politiska trenden

NPM. Socialarbetare som deltar i undersökningen upplever, enligt Abramovitz och Zelnick, att dokumentationen tar tid och energi från brukararbetet. Även i Donna Baines (2010) studie framkommer samma sak; dokumentation tar tid från brukararbete. Baines undersökning består av 32 semistrukturerade intervjuer och har till syfte att undersöka socialarbetares upplevelse av arbete i den ideella sektorn.

2.2 Granskning

Power (1997, 2000) har skrivit om granskningens betydelse för organisationer under det sena 1900-talet och tidiga 2000-talet. Ekonomiprofessorn menar att granskning och inspektion är ett viktigt inslag i nutida post-industrialiserade länders samhällsbyggen. I annan litteratur konceptualiseras också granskning som ett centralt inslag i den organisatoriska kontroll som är typisk för NPM (se t.ex. Hood 1995, Lane 2000, Almqvist 2006, Carlbaum m. fl 2014, Munro 2004). Carlbaum m.fl. (2014) skriver om hur utvärdering och granskning idag är en central del av verksamheten i och omkring det svenska skolväsendet. Svensk skolinspektion har enligt Carlbaum m.fl. (2014) och Hult (2014) genomgått många organisatoriska förändringar sedan mitten av 1800-talet då statlig inspektion av den svenska skolans verksamhet för första gången infördes, och dagens svenska skolinspektion har på flera sätt en framträdande roll i jämförelse med tidigare versioner av densamma. Carlbaum m.fl. (2014, s. 15) skriver att “en stor del av tillsynen baseras på statistik över elevernas skolprestationer samt en omfattande redovisning av dokument och planer”. Dokumentation är alltså ofta nödvändig för att granskning ska vara möjlig.

12

Även den brittiska professorn Eileen Munro (2004) skriver om kopplingen mellan inspektion och dokumentation. Munro (2004) diskuterar hur ökad tonvikt på granskning och transparens i Storbritanniens offentliga sektor verkar ha påverkat det sociala arbetets praktik. Professorn menar att socialarbetare som arbetar i en kontext präglad av granskning tenderar att fokusera på att följa rutiner och att, i vissa fall, ägna sig åt “blame prevention engineering” (Munro, 2004, s. 1090) på bekostnad av det sociala arbetets kvalitet. Professorn menar att det skett en minskning i allmänhetens förtroende för den offentliga sektorn i slutet av 1900-talet och början av 2000-1900-talet. I denna kontext har krav på transparens förstärkts och misstag i den offentliga sektorn har rönt stor medial uppmärksamhet och omfattande kritik. Munro (2004, s. 1090) skriver: “the strength of public criticism when tragedies occur has meant that the initial concern with risk to members of the public has been augmented with concern with risk to the agency.”. Enligt Munro har alltså socialarbetares och deras chefers oro för konsekvenser vid eventuella misstag i arbetet i viss mån flyttats från de medborgare som riskerar fara illa av professionella misstag, för att istället kretsa kring risken att den egna personen eller verksamheten blir skuldbelagd. I artikeln diskuteras också data som tyder på att ett ökat fokus på inspektion av socialt arbete orsakar motstånd hos socialarbetare - ett motstånd som enligt Munro kan ha bidragit till att många socialarbetare i Storbritannien lämnat sina arbeten. Enligt professorn är det också sannolikt att ökade krav på följande av rutiner och dokumentation inneburit en begränsning av socialarbetares utrymme att påverka och utforma sina arbeten. Docent Agneta Hult (2014) har intervjuat anställda på skolinspektionen om deras syn på skolinspektionens verkningar. Många skolinspektörer anser, enligt studien, att skolor och deras huvudmän till följd av skolinspektionens arbete fått bättre kännedom om skolvärldens regelverk samt blivit bättre på att följa föreskrifter om dokumentation. Attityden gentemot skolinspektionen från skolans sida har också, enligt de intervjuade, blivit mer positiv, och skolor använder ibland positiva resultat från skolinspektionen för att marknadsföra sig själva. Hult (2014) diskuterar samtidigt att hög kunskap hos skolpersonal om regelverk och former för dokumentation inte nödvändigtvis gynnar skolans kärnverksamhet, det vill säga att utbilda elever. Forskning har inte kunnat kunnat påvisa ett samband mellan ökad inspektion och höjda kunskapsresultat. Hult (2014 s. 120) skriver att “skolinspektionens upptagenhet med regelefterlevnad och att dokument och planer följer föreskrifterna kan [...] indikera en möjlig glidning i innebörden av ‘en likvärdig skola’ mot ‘lika skolor’, det vill säga skolor som på likartat sätt följer föreskrifterna”. Hult menar också att de ökade kraven på granskning i skolvärlden riskerar leda till att “lärares professionalitet, auktoritet och självförtroende försvagas och det blir lagboken och inte den pedagogiska kompetensen som fäller avgörandet vid pedagogiska dilemman” (Hult 2014 s. 120). Hult menar alltså, i likhet med till exempel Munro (2004) och Power (2004), att en hög förekomst av granskning och inspektion kan få till effekt att

professionella i hög grad fokuserar på åtföljande och redovisande av regelefterlevnad, snarare än att agera utefter professionell kunskap.

Doktorand Teres Hjärpe och filosofie kandidat Hanna Falkenström (2017) har undersökt socialsekreterares upplevelse av dokumentation och transparens. Av studien framkommer att dokumentationskrav enligt intervjuade socialsekreterare främjar upplevelsen av kontroll och förutsägbarhet i arbetet, och att arbetssättets standardisering förbereder socialsekreterarna på vilka känslor som kan komma att bli aktuella att hantera. Studiens medverkande upplever på samma gång en stress i relation till dokumentationen, eftersom dokumentationen kan komma att bli

13

föremål för granskning och repressalier. Deltagarna i studien talar om att “hålla ryggen fri”, vilket de menar innebär att man ska ha ett papper på vad man har genomfört i arbetet. En enhetschef för en barnutredningsenhet säger till exempel att: “man ska ha ryggen fri från Janne Josefsson och IVO och alla andra

tillsynsmyndigheter” (Falkenström & Hjärpe, 2017, s. 191). Informanterna till studien påpekar vikten av att ha tillräckligt med dokumentation gällande arbete som utförts, för att inte riskera att bli anmäld till Justitieombudsmannen (JO) eller liknande. De säger att det inte går att “chansa” genom att inte utföra

dokumentation på arbetet, eftersom riskerna är för stora. Deltagarna i studien upplever också att dokumentationsarbetet stjäl tid från själva brukararbetet (Falkenström & Hjärpe, 2017). En enhetschef uttrycker det: ”Vi är så fast i dokumentationen i vårt jobb. Vi försvinner mer och mer från brukaren. Vi lyssnar mindre och mindre och skriver mer och mer.” (Falkenström & Hjärpe, 2017, s. 191).

2.3 Konceptualisering av elever och deras skolgång

Samtidigt som den svenska skolans organisation förändrats under de senaste decennierna har även, enligt många forskare, den dominerande diskursen kring barn och barndom förändrats. Från att under större delen av 1900-talet ofta betraktats som “ofärdiga” och i behov av skydd, betraktas barn idag i högre grad än tidigare som autonoma individer med rättigheter och skyldigheter. (Zetterqvist Nelson 2012, Sandin & Sundkvist 2014, Tisdall & Punch, Reynaert et. al 2009). Utvecklingen syns bland annat i konceptualiseringen av elever i den svenska skolan (Sandin & Sundkvist 2014). Universitetslektor Agneta Hult (2014) hävdar att diskursen kring elever i den svenska skolan genomgått en process av

“förrättsligande” eller “juridifiering”. Begreppet förrättsligande används i detta fall för att beskriva hur nutida konceptualisering av elever och deras utbildning, enligt Hult, i högre grad än tidigare kretsar kring elevernas juridiska status och diskuteras utifrån en rättslig terminologi. Doktorand Leila Brännström (2009), som skrivit en avhandling om förrättsligande i sjukvården, skriver att

“förrättsligande sker när en fråga som avhandlades främst inom ramen för en kulturell, etisk, politisk, ekonomisk eller någon annan diskurs börjar avhandlas, eller allt tydligare eller allt oftare avhandlas, med utgångspunkt i den rättsliga diskursen”. (Brännström 2009 s. 36). Hult (2014, s. 121) skriver att

förrättsligandet kan komma att skapa en situation där “elever och deras föräldrar blir konsumenter med vissa enskilda rättigheter som skolan ska uppfylla”.

Dessa idéer kan kopplas till professorn Tomas Englunds tes om en

fokusförskjutning i diskurs och policies kring den svenska skolan. Englund menar att diskursivt fokus från det han kallar “public good”, fokus på att elever i skolan ska utbildas till goda samhällsmedborgare, till “private good”, fokus på elevers och deras familjers individuella rättigheter, har ägt rum i Sverige under de senaste decennierna. Diskursen om “public good” var enligt Englund dominerande i Sverige mellan efterkrigstiden och mitten av 1980-talet, varpå en diskurs dominerad av “private good” växte fram. I den tidigare varianten av

utbildningspolitisk diskurs präglas samtalet av vikten av att“varje uppväxande individ tillförsäkras rätten till en likartad utbildning vars utformning och innehåll bestäms i kollektiv demokratisk ordning” (Englund, 1995, s. 109). I den senare varianten kretsar det utbildningspolitiska samtalet i hög grad kring idén att vårdnadshavare ska kunna välja den typ av utbildning de bedömer passar barnen och den egna familjen. Englund skriver att “tidsandan förskjutits på ett sådant

14

sätt att utbildning inte längre primärt betraktas som en kollektiv medborgerlig rättighet för varje uppväxande generation, utan som en rätt för föräldrar att välja och eventuellt privat organisera sina barns utbildning” (Englund, 1995, s. 110) I en studie utförd av unversitetslektorerna Agneta Hult och Joakim Lindgren (2016) undersöks vilka konsekvenser som lärare, elevhälsopersonal samt rektorer uppfattar av lagförändringar som påverkar skolans arbete. En del av de

förändringar som skett handlar om mer detaljerade texter inom skollag, läroplan, stödmaterial, allmänna råd etcetera. Hult och Lindgren (2016) menar att skolors arbete mot kränkande behandling är influerad av en så kallad “litigation

mentality”, det vill säga en rättvise-mentalitet. De menar att detta delvis har att göra med att professionella inom skolan är ängsliga inför att bryta mot lagen, samt de konsekvenser som medföljer en sådan handling. Därför menar de att

professionella utför allt fler administrativa uppgifter i syfte att bevisa att de följer lagen som har till syfte att främja elevers rättssäkerhet. Forskarna menar även på att arbetet är influerat av ansvarsutkrävande och risk, vilket gör att lärares kunskap dras mellan erfarenhet samt juridisk och regelstyrd kunskap. Av deras studie framkommer att arbetet mot kränkningar som lärare utför, tar tid från mötet med eleverna och från planering av lektioner. Det som informanterna uppfattar tar tid i arbetet mot kränkningar är bland annat det administrativa arbetet, få med alla inblandade parter, formuleringen av meningar, kontakta vårdnadshavare, rektor samt bedömningen av händelsen. En lärare uttrycker det: “det här är flera timmars jobb.” (Hult & Lindgren, 2016, s. 86). Det framkommer även att elever undviker att berätta om händelser som skulle kunna starta en kränkningsutredning, på grund av den omfattande formella process det skulle innebära. Av samma anledning framkommer det att informanter i studien ibland undviker att

dokumentera händelser. Hult och Lindgren drar slutsatsen att dokumentation är en långsam kunskapsform, medan faktiska händelser ses som ett snabbt socialt fenomen. De ifrågasätter därför ifall dokumentation är effektiv i förhållande till de incidenter som förekommer (Hult & Lindgren, 2016).

2.4 Standardisering och dokumentation i den svenska skolan

Dokumentation i form av till exempel skriftliga utvärderingar, planer och utredningar är ett viktigt inslag i den svenska skolans verksamhet (Asp-Onsjö 2012, Houtsonen 2010, Andreasson & Asplund Carlsson 2009). Flera jämförande studier har indikerat att den svenska skolan ligger högt på listan över länder där anställda i skolväsendet utför mycket dokumentation (Houtsonen 2010, Daun 2004, Ozga et. al 2011). I boken Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld (2009) skriver forskarna Ingela Andreasson och Maj Asplund Carlsson om ämnet, och diskuterar bland annat det faktum att dokumentation av elever har betydelse för deras självbild. Omdömen om barn, särskilt skriftliga, tenderar enligt Andreasson och Asplund Carlsson ha en självuppfyllande aspekt i den bemärkelsen att barnet internaliserar skolans bild av den egna personligheten och fortsätter agera i enlighet med den (Andreasson och Asplund Carlsson 2009). Även doktorand Lisa Asp-Onsjö har undersökt elevdokumentation. Asp-Onsjö konstaterar, i likhet med Andreasson och Asplund Carlsson (2009), att

dokumentation som elever har betydelse för elevers självbild. Enligt Asp-Onsjö uppfattas dokumentation ofta som sann och neutral, trots att dokumentation enligt forskaren alltid är färgad av perspektivet och kunskapen hos den som

dokumenterar. Skolvärldens ökade fokus på dokumentation har enligt

15

makt i relation till skolan. Å ena sidan kan krav på dokumentation utgöra ett redskap för vårdnadshavare och elever att göra motstånd mot skolan -

anmälningar till skolinspektionen är ju i många fall baserade på dokumentation (eller bristande sådan). Å andra sidan kan ökade krav på dokumentation enligt Asp-Onsjö innebära att skolvärlden oftare förlitar sig på vad som står nedskrivet, trots att det som står inte nödvändigtvis är korrekt eller heltäckande. Utrymmet för elever och vårdnadshavare att påverka den bild som förmedlas i dokumentation är liten i jämförelse med den som dokumenterar. Detta kan innebära

intressekonflikter mellan personal och vårdnadshavare såväl som stridigheter mellan personal, enligt Asp-Onsjö (2012).

Studieresultat som presenteras i boken Administrationssamhället (2014) tyder enligt bokens författare på att “överdokumentation” är ett relativt vanligt fenomen i svensk offentlig sektor. Med överdokumentation åsyftas tidskrävande arbete med dokumentation som inte alltid är användbar för organisationen den utförs i. Studier visar också på en hel del “överrapportering”, det vill säga att det

överrapporteras mycket till intressenter utan att det egentligen är nödvändigt för att undvika eventuell kritik. Mycket av den dokumentation som utförs i nutida offentlig sektor har enligt Forsell och Ivarsson Westerberg (2014) låg påverkan på organisationens effektivitet. Forsell och Ivarsson Westerberg (2014) menar att denna typ av dokumentation har som huvudsyfte att förbättra bilden av

organisationen för omgivningen. En konsekvens som kommit av den ökade administrationen i samhället är, enligt Forsell & Ivarsson Westerberg (2014), bland annat att olika professioners fokus har flyttats från sina egentliga kärnuppgifter till administrativa arbetsuppgifter.

2.5 Sammanfattning och studiens förhållningssätt till tidigare forskning

Forskningen som presenterats i detta kapitel visar på att NPM har haft en roll i organisationen av den svenska skolan, då riktlinjer och arbetssätt i skolan har förändrats som följd. I samband med att organisationer inom bland annat offentlig sektor har implementerat NPM har det blivit mer vanligt med dokumentation och administration. Granskning och inspektion har blivit mer frekvent i skolan, såväl som inom svensk offentlig sektor överlag, där granskning och inspektion anses vara viktigt. Även här har NPM en delaktig roll för ökad granskning. Ökad granskning och inspektion har resulterat i ökad administration inom myndigheter och verksamheter, vilket delvis orsakat större arbetsbelastning för professionella. Terminologin inom skolan har förändrats som en konsekvens av ovanstående, och elever betraktas i högre grad som juridiska individer med rättigheter samt

skyldigheter.

En fördjupad kunskap om kuratorers och rektorers reflektioner kring skolans dokumentation av kränkningar, kan bidra med högre insyn i hur arbetet i praktiken går till, samt vad rutinerna har för positiva samt negativa effekter för professionellas arbete. Föreliggande studie kan bidra till forskningsfältet på två olika plan; dels en fördjupning om kränkningar i skolan, och dels en fördjupning på kuratorers och rektorers dokumentationsarbete. Tidigare har många studier gjorts på lärare, därför är det av intresse att få ta del av kuratorer och rektorers resonemang. Professionella som arbetar inom skolvärlden med dokumentation av kränkningar, har den största möjligheten att se vilka för och nackdelar

16

3. TEORI

I detta kapitel presenteras de teorier som senare kommer att användas för att analysera det empiriska material studien har fått fram. Teoriernas centrala innehåll kommer att redogöras under olika avsnitt inom föreliggande kapitel, och kommer vidare att användas som teoretiska glasögon för att analysera studiens resultat. I detta kapitel kommer Ulrich Becks teorier om risksamhället samt

individualisering och standardisering av samhället att redogöras. Vidare kommer Michael Powers vidareutveckling av Becks teori om “sekundär riskhantering” att beskrivas.

3.1 Risksamhället

Den tyske sociologen Ulrich Beck utkom år 1986 med den första, tyskspråkiga utgåvan av boken Risk Society - Towards a New Modernity (Beck 1992). I boken lanseras teorin om den globala riskens betydelse för livet i “den nya

moderniteten”. Boken fick stort genomslag när den kom ut och betraktas idag som ett centralt verk inom sociologisk teori. Beck fokuserar i första hand på det tyska samhället under de senare decennierna av 1900-talet, och även fast teorin kan sägas vara applicerbar på socialt och politiskt samspel under sent 1900-tal på fler platser än enbart Tyskland, bör det nämnas att hans analys inte är applicerbar på alla världens länder. Teorin om risksamhället omfattar främst de delar av världen som Beck benämner som “västvärlden”; platser som när teorin lanserades var industrialiserade och där den stora majoriteten hade vad de behövde för sin överlevnad. Konsekvenser av vissa av de risker som som Becks teori kretsar kring är dock potentiella hot för alla delar av världen.

I boken Risk Society (1992, s. 21) definieras begreppet “risk” som “a systematic way of dealing with hazards and insecurities induced and introduced by

modernization itself”. Beck diskuterar alltså inte i första hand risker med privat karaktär, som han skriver att människor i alla tider förhållit sig till, utan snarare risker länkade till den industriella revolutionen. I samhällen där befolkningen brottas med omfattande brister, till exempel fattigdom och hunger, menar

sociologen att samhällsplanerarens främsta fokus är distribution av välstånd. Vid tiden för det sena 1900-talet har dock de delar av världen som Beck fokuserar på genomgått en industrialiseringsprocess, och brist på livsnödvändigheter hos befolkningen är nu, enligt Beck, sällsynt. I dessa samhällen är inte längre

distribution av välstånd huvudfokus för befolkning och samhällsplanerare, istället läggs tonvikt på möjliga förluster av välstånd. Distribution av välstånd får, menar sociologen, stå tillbaka till förmån för distribution av risk. Västvärldens intresse för riskhantering hör också, enligt Beck (1992), ihop med det faktum att dessa delar av världen i allmänhet har en hög tilltro till olika typer av vetenskap. Istället för att till exempel betrakta eventuella olyckor som Guds verk, betraktas de i hög grad som något som med hjälp av rationalitet och kunskap kan manövreras ut.

3.2 Individualisering och standardisering

Den teori som presenteras i Risk Society har enligt författaren två centrala delar. Den första delen av teorin kretsar kring risk, medan teorins andra huvuddel kretsar kring individualisering (Beck & Beck-Gernsheim, 2002). Individualisering är ett ofta förekommande begrepp i sociologisk teori och dess innebörd är omtvistad

17

(Lukes 2006, Beck 1992, Beck & Beck-Gernsheim 2002). Individualisering, eller termen institutionaliserad individualism som Beck använder för att specificera med vilken innebörd han använder begreppet, används av Beck (och senare även av Beck-Gernsheim) för att konceptualisera ett enligt författarna mycket

avgörande paradigmskifte som sedan 1900-talets mitt inneburit förändrade levnadsmönster för människor i stora delar av världen. Författarna menar att samhälleliga institutioner (inom till exempel områden för utbildning, bostad, rättigheter och försörjning) under denna period allt mer kommit att konstruera sina verksamheter utifrån arbete gentemot individer snarare än grupper. Även människors subjektiva upplevelser av sina identiteter har individualiserats och diversifierats; familje-, nations-, religions- och klasstillhörigheters betydelse för identitetsskapande har till exempel, enligt Beck (1992) och Beck-Gernsheim (2002), krympt. I det individualiserade samhället är individuella strategier för till exempel attraktivitet på arbetsmarknaden av högt värde. Beck (1992) och Beck och Beck-Gernsheim (2002) menar samtidigt att denna individualisering av samhället är kopplad till en ökad standardisering av detsamma. I Risk Society använder Beck begreppet societalization, på svenska församhälleligande, för att beskriva kärnan i det individualiserade samhällets standardisering. Ju mer individen kan lita på att tillskansa sig stöd av samhället, desto mindre behöver individen förlita sig på till exempel sin familj för praktiskt stöd. Medan vår

livssyn församhälleligas blir vi enligt Beck (1992) och Beck och Beck-Gernsheim (2002) allt mer beroende av olika former av samhällelig standardisering för att systemet ska fungera.

3.3 Sekundär risk

Den brittiske filosofen och ekonomiprofessorn Michael Power har diskuterat och vidareutvecklat Becks teori om risksamhället. I artikeln ”The Risk Management of Everything” (2004) resonerar han kring riskens betydelse för västvärlden under tidigt 2000-tal. I enighet med Beck hävdar Power att privata såväl som offentliga organisationers resurser i hög grad används till riskhantering. Power använder begreppet reputational or secondary risk för att begreppsliggöra ett fenomen som han menar är vanligt i många nutida organisationer. Utöver fokus på direkta risker, till exempel en banks hänsyn till risken för ekonomisk förlust eller ett sjukhus hänsyn till risken att felbehandla patienter, menar Power att nutida organisationer också i hög grad tar hänsyn till risken för skada gentemot det egna anseendet, den så kallade sekundära risken. Exempel på detta kan vara en

socialsekreterares hänsyn till risken för kritik vid felaktig dokumentation eller en sjukhuslednings hänsyn till risken för medial diskussion om slöseri med

skattepengar. Dessa risker hotar inte i första hand organisationens primära uppdrag (att tillförsäkra medborgarna rättigheter enligt socialtjänstlagen respektive att bedriva sjukvård), men har ändå potentiella konsekvenser för organisationen. Power menar att hänsyn till sekundär risk kan ha negativa konsekvenser för det uppdrag en organisation har tilldelats. Power (2004, s. 14) skriver att “the experts who are being made increasingly accountable for what they do are now becoming more preoccupied with managing their own risks. Specifically, secondary risks to their reputation are becoming as significant as the primary risks for which experts have knowledge and training.”

Power (2004) tror, i likhet med Beck (1992), att nutida intresse för riskhantering och sekundär riskhantering är förknippat med samhällelig individualisering. Denna individualisering tar sig enligt Power (2004) bland annat uttryck i en högre

18

grad av kundorientering i offentliga organisationer och ökat samhälleligt fokus på utkrävande av ansvar av professionella. Ansvar och sekundär riskhantering har enligt Power ett nära samband - först när en professionell anses ha ansvar för något blir det relevant för personen att bevisa ett korrekt agerande. Power (2004, s. 60) menar att aktiviteten riskhantering är förankrad i “a deep fear of the possible negative consequences of being responsible and answerable.” Enligt Power är dock många organisationers upplevelse av kontroll i relation till risker överdriven. Filosofen menar att inte alla risker är möjliga, eller ens önskvärda, att förhindra, och att individuellt ansvarsutkrävande i komplexa miljöer ofta är ett sätt att bibehålla en kollektiv upplevelse av kontroll över skeenden som i själva verket inte kan kontrolleras. Power (2004, s. 42) menar att riskhantering är länkad till “institutionalised assumptions and myths about the manageability of risks”. Många experter, specialister och professionella har enligt Power i denna kontext fått betydligt lägre status, och professionellas möjlighet och benägenhet att göra autonoma, professionella bedömningar har enligt filosofen minskat.

19

4. METOD

I detta kapitel kommer de metoder som använts i denna studie att presenteras. Därefter kommer urval, urvalsprocessen samt det bortfall som förekommer i studien att beskrivas. Kapitlet fortsätter med att beskriva genomförandet av intervjuer, transkriberingen och innehållsanalysen som har utförts i samband med studiens arbete. Nästa del kommer handla om hur vi förhållit oss till teori och tidigare forskning, för att sedan gå in på en kort diskussion kring studiens

generaliserbarhet för att vidare diskutera forskarrollen. Kapitlet avslutas med vad som tagits i beaktning gällande etiska ställningstaganden.

4.1. Kvalitativ orientering

Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och kuratorer i grundskolor i Malmö resonerar kring arbetet med dokumentation av kränkningar, för att få en djupare förståelse för hur arbetet kring dokumentation av kränkningar upplevs av professionella. För djupgående reflektioner från respondenterna har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts. Forskning med kvalitativt orienterad metod är ett sätt att hämta in ”mjuka” data, till exempel genom kvalitativa intervjuer och tolkande analyser. Motsatsen är kvantitativ inriktad forskning där mätbara data inhämtas och kan analyseras genom statistik (Patel m.fl. 2003). Den kvalitativa forskningsprocessen fokuserar mer på ord än på siffror. Bryman (2007) menar att den kvalitativa forskningen har en kunskapsteoretisk ståndpunkt, det vill säga att forskarens fokus ska ligga på att förstå den sociala verkligheten, där den sociala verkligheten grundar sig på deltagarnas uppfattning (Bryman, 2007).

4.2 Urval och urvalsprocess

Frågeställningarna i denna studie riktas gentemot professionella inom skolvärlden, mer specifikt rektorer och kuratorer. Även andra yrkesgrupper verksamma i den svenska skolan, till exempel lärare, kan arbeta med dokumentation av

kränkningar. Valet att utesluta denna grupp har gjorts av två skäl - för det första har studier kring lärares reflektioner kring dokumentation tidigare gjorts, och för det andra arbetar kuratorer i högre grad med socialt arbete än lärare, vars primära uppgift är pedagogisk. Enligt Akademikerförbundet SSR (2015) är skolkuratorers uppgift att finnas för eleverna på skolan som en psykosocial expert. Kuratorn ska utreda och förstå elevens sammanhang på fritiden, på skolan och i hemmet. Anledningen till att även rektorer inkluderas i denna studie är att deras ledarroll i relation till kuratorerna många gånger färgar det arbete kuratorerna utför. I många fall samarbetar rektorer och kuratorer kring dokumentation av kränkningar och skolkuratorer arbetar alltid på uppdrag av en eller flera rektorer (Skollag 2010:800). Det är också rektorer som i de flesta fall har kontakt med de ytterst ansvariga för skolornas verksamhet, det vill säga personer som representerar huvudmannaskapet, om inte rektorn också är huvudman vilket ofta är fallet gällande privatägda skolor (Skolinspektionen, 2015). I ett tidigt stadie av arbetet med föreliggande studie var målet att inkludera även huvudmän och

representanter för huvudmannaskap (anställda på grundskoleförvaltningen) i urvalsgruppen. Inga huvudmän har dock önskat medverka i studien.

20

För att identifiera rektorer och kuratorer verksamma på skolor i Malmö utgick vi från Malmö Stads hemsidas lista över grundskolor i Malmö och valde ut skolor vars hemsidor vi besökte. I urvalsprocessen valde vi medvetet skolor i olika områden av Malmö och såväl kommunala som privata skolor. I övrigt valdes skolorna slumpmässigt. Från valda grundskolors respektive hemsidor inhämtades information om kuratorers, biträdande rektorers och rektorers kontaktuppgifter. Därefter kontaktade vi en mängd potentiella intervjupersoner via mail där vi informerade om studiens syfte och upplägg, samt ställde frågan om huruvida personen kunde tänka sig att medverka i studien. I mailet (se bilaga 1)

informerade vi även om rättigheter vid eventuell medverkan. För att identifiera representanter för Malmös grundskolors huvudmannaskap kontaktade vi dels chefer på grundskoleförvaltningen, och dels privata huvudmän.

För att välja ut vilka kuratorer, rektorer och huvudmän som skulle intervjuas genomfördes ett bekvämlighetsurval. Det innebär att intervjuerna genomfördes med de informanter som först tackade ja till förfrågan om intervju, vilket innebär att de första som tackade ja till intervjun blev urvalet av respondenter för denna studie (Bryman, 2007). I ett senare skede använde vi oss av snöbollsselektion, vilket innebär att forskaren tar hjälp av fältet för att identifiera exempelvis intervjupersoner (Aspers, 2007). Då tillfrågades rektorer och andra verksamma i skolvärlden vilka som enligt dem var lämpade att intervjuas om ämnet. Vi fick uppgifter till ett antal personer som arbetar med dokumentation av kränkningar på grundskoleförvaltningen, men ingen av dessa önskade delta i studien.

Sammanlagt deltar 6 informanter, varav 4 kuratorer och 2 rektorer, i studien. Dessa kommer senare att presenteras i resultatkapitlet. Samtliga informanter arbetar på grundskolor i Malmö. Alla informanter arbetar på olika arbetsplatser, förutom en kurator (Eli) och en rektor (Sasha) som arbetar på samma grundskola. Dessa respondenter kontaktades separat och återkom sedan med svar om att de gärna intervjuades tillsammans. I syfte att tillmötesgå respondenterna samt att inkludera olika varianter av intervjuer i studien intervjuades således kurator Eli och rektor Sasha gemensamt. Denna metod kallas för fokusgrupp (Bryman, 2011). En av de största skillnaderna mellan fokusgrupp och gruppintervju är att

gruppintervjuer ofta innefattar många olika frågeställningar, medan

fokusgruppsintervjuer har betoning på ett visst tema eller ett ämne som man vill fördjupa sig i. Fokusgrupper brukar även ha minst 4 respondenter. Trots nämnda skillnader mellan fokusgrupp och gruppintervju brukar begreppen användas synonymt för varandra (Bryman, 2011). Det som dock skiljer vår gruppintervju från en fokusgrupp är dispositionen i intervjun. Intervjun hade inget syfte i att ha ett fördjupande samtal inom ett område, utan fokus var att respondenterna reflekterade kring ett par frågeställningar tillsammans eller var för sig. Intervjun gick inte heller ut på att ha centralt fokus på respondenternas samspel. Det fanns inga krav från vårt håll att intervjua en särskild skola eller att informanterna skulle vara i en viss ålder, ett visst kön eller ha en viss mängd arbetserfarenhet.

4.3 Bortfall

En majoritet av de cirka 75 individer (skolkuratorer, rektorer samt representanter för huvudmannaskap) som tillfrågats om medverkan i föreliggande studie har inte inkommit med svar. Ungefär 15 personer har svarat att de inte önskar medverka i studien, de flesta med hänvisning till brist på tid. Sex personer har önskat

medverka i studien; en stor majoritet av de tillfrågade har alltså bortfallit.

21

resultatet presenteras. Vår intention var också att inkludera såväl privat som kommunalt ägda skolor i underlaget, men endast personer som är verksamma på kommunalt ägda skolor har önskat delta i studien.

4.4 Genomförande av semi-strukturerade intervjuer

För att besvara studiens frågeställningar genomförs kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i denna studie har ett semistrukturerat upplägg, bland annat för att kunna ställa flexibla följdfrågor, anpassade efter respondenternas svar. I en strukturerad intervju är alla frågor ordagrant uppskriva på förhand. I en semistrukturerad intervju kan man dock avvika från de primära förbestämda intervjufrågorna, med syfte att få mer ingående svar från intervjupersonen (Bryman, 2007). Studiens intervjuguide hade 15 förbestämda frågor som var samma för samtliga informanter oavsett profession (se bilaga 2). Till en början planerades en ytterligare fråga till huvudmännen från grundskoleförvaltningen om hur de hanterar den dokumentation av kränkningar som de får in, men eftersom inga huvudmän visade intresse för intervju fick frågan strykas. Utifrån de 15 förbestämda frågorna som ställdes till samtliga intervjupersoner vidareutvecklades följdfrågor beroende på deras svar. Studien avgränsar sig från att undersöka all dokumentation i skolan, till att ha fokus på dokumentation om just kränkningar i skolan, eftersom den typen av dokumentation är mer relaterad till socialt arbete på så vis att kränkningar på skolan kan ses som en form av ett socialt problem.

Bryman (2007) skriver om vikten av att utforma generella frågeställningar i kvalitativa intervjuer. I denna undersökning använder vi därför generella

frågeställningar. Semi-strukturerad intervju som metod innebär en risk att faktorer som till exempel förförståelse, maktposition, individuell dagsform eller

omgivande miljö påverkar intervjuare och/eller respondent (Aspers, 2011). Detta är delvis fallet även i mer kvantitativt präglade metoder, men eftersom

intervjumetoden i föreliggande studie innebär social interaktion ansikte mot ansikte, är sannolikheten högre för social påverkan. Den som intervjuar har till exempel makt att under intervjuns gång välja vilka frågor och följdfrågor som ställs, och kan medvetet och omedvetet på olika sätt signalera när den vill att den intervjuade ska berätta mer eller byta ämne (Beckers, 2008). Eftersom

intervjuobjektet inte är anonymt för frågeställaren finns också en sannolikhet att hen undviker att prata om sådant som av någon anledning upplevs obekvämt. Frågeställarens möjlighet att ställa följdfrågor, att anpassa sig efter den

intervjuade och att göra kvalificerade tolkningar är samtidigt en styrka hos den metod som valts för denna studie. Respondenter har i intervjusituationer ett förhållandevis stort utrymme att uttrycka sig med egna ord, och de har möjlighet att klargöra missförstånd samt att på djupet specificera vad de menar (Aspers, 2011). Den uppmärksamhet som med hjälp av kvantitativ metod ägnas individers specifika berättelser utgör också, bland annat på grund av frågeställarens

möjlighet att anpassa sig efter den intervjuades berättelse, en god grund för kvalitet och djup i de svarandes redogörelser.

22

4.5 Transkribering och innehållsanalys

Intervjuerna spelades in och transkriberades på dator av oss. Vi valde att

transkribera varandras intervjuer för att få en större förståelse för den intervju vi inte närvarade på. Därefter har vi använt oss av meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys samt kodning som analysmetoder för att analysera och strukturera material bestående av text från transkriberingen. Metoden tematisk

innehållsanalys innebär att intervjuaren försöker identifiera centrala teman som uppkommit i intervjun. Metoden saknar bestämda strategier, men ett exempel på en strategi som kan användas vid analysmetoden är att intervjuaren försöker urskilja de teman som uppkommer återkommande i de olika intervjuerna, och använder sedan dessa som centrala teman i studien. Det var denna strategi som vi använde oss av i denna analysmetod. Vi använde även en strategi som gick ut på att identifiera tankar hos respondenterna som handlar om samma tema, för att där vidare jämföra hur samtliga respondenter pratar om de olika temana (Bryman, 2011). För att få materialet i studien mer lätthanterligt genomfördes

meningskoncentrering på textmaterialet från intervjuerna. Genomförandet går ut på att framföra kärnan av respondenternas uttalanden genom att förkorta deras yttranden till mindre formuleringar. Vi började denna process med att läsa igenom all transkriberad text från varje intervju för att skapa en överblick om vad

intervjun handlade om. Därefter plockade vi ut meningssektioner i den

transkriberade texten som vi formulerade om till teman genom att redogöra för vad de olika delarna av texten handlar om. Slutligen sammanfogade vi de teman som vi framställt med studiens syfte, vilket fick materialet i uppsatsen att bli mer tydlig och beskrivande (Kvale m.fl. 2009).

Även kodning har använts som analysmetod i denna studie och hjälpt oss att strukturera materialet i uppsatsen. Kodningen påbörjades redan vid

datainsamlingen av intervjuerna. Kodning innebär att intervjuaren markerar delar från fältanteckningar, intervjuanteckningar eller textmaterial från transkriberingen som kan vara av vikt för undersökningen. I den transkriberade texten på datorn markerade vi de stycken med tjock text som vi fann vara av betydelse för studien. Koderna som väljs ut under tidens gång är dock inte ståndaktiga utan kan ändras och omvärderas under tidens gång. Genomförandet av kodning kan ha olika tillvägagångssätt, men den metod som vi fann lämpligast för vår studie var öppen kodning. Det innebär att man under kodningens process bryter ned, undersöker, jämför, begreppsliggör och kategoriserar datainsamlingen (Bryman, 2011). Anledningen till varför vi valde att använda tematisk innehållsanalys, meningskoncentrering och kodning som analysmetoder var att genom

analysmetoderna strukturera materialet så mycket som möjligt. Något som skiljer metoden tematisk innehållsanalys från meningskoncntreing är att den tematiska innehållsanalysen upptäcker gemensamma teman som påträffats i samtliga intervjuer, medan metoden i meningskoncentrering går ut på att avskilt upptäcka teman i enskild intervju. Metoderna kompletterar varandra eftersom båda

metoderna har till syfte att tematisera innehållet, vilket gör textmaterialet mer lättbegripligt och strukturerat. Tematiseringen och meningskoncentreringen utfördes alltså parallellt med kodningen av textmaterialet (Kvale & Brinkmann 2014). De teman som vi slutligen fick fram från analysen, och som kommer att presenteras som avsnitt i kapitel ”5. Resultat och analys” är:

Begreppet “kränkning”, Syftet med dokumentationen av kränkningar, Förrättsligande, Att välja att inte se, samt Dokumentation och tid.

23

4.6 Hantering av tidigare forskning och teori

Sökningen efter tidigare forskning har främst skett genom google scholar samt inom databaserna Libsearch, Swepub och ASSIA, men även andra

tillvägagångssätt har använts. All forskning som används i föreliggande studie är “peer reviewed”. Föreliggande undersökning använder teorier om riskhantering för att analysera data som framkommit av ett antal semi-strukturerade intervjuer. Valet av teori kommer att färga undersökningens resultat - om en annan teori hade använts för att analysera intervjuerna är det sannolikt att resultatet sett annorlunda ut. Aspers (2007, s. 35) skriver: “teori möjliggör en viss förståelse, men den kan också hindra förståelse”. Urvalet av tidigare forskning kan också påverka riktningen i studien. I arbetet med föreliggande studie har vi därför försökt presentera en så heltäckande bild av tidigare forskning som möjligt. Mycket av den forskning som gjorts gällande NPM, dokumentation och inspektion i offentlig sektor har en tendens att rikta viss kritik mot dokumentationskrav. Vi har därför aktivt tänkt på att vara öppna och objektiva i arbetet med studien.

4.7 Abduktiv metod

Metoden induktion innebär att forskaren i första hand studerar ämnet, för att avslutningsvis applicera en lämplig teori. Med deduktion är teorin förbestämd och studien är utformad utifrån teorin. Ett arbetssätt som kombinerar induktiv och deduktiv metod kallas abduktion (Kvale & Brinkmann, 2014). Föreliggande studie tillämpade en abduktiv metod, men med en högre grad av induktiv

tillämpning. Renodlad induktion är svår att tillämpa eftersom forskare i olika grad har förkunskap kring de ämnen man väljer att studera. De teorier som valdes för att analysera studiens resultat bestämdes inte förrän intervjuerna var genomförda, dock så bestämdes teori innan transkriberingen och analysen av textmaterialet. De intervjufrågor som ställdes till samtliga respondenter var i första hand öppna frågor, för att främja intervjupersonernas möjlighet att berätta fritt kring

dokumentation av kränkningar. De förkunskaper som tillkom genom den tidigare forskning som presenterats i studien, hade dock viss påverkan på de frågor som utformades för intervjuerna. Det framkom till exempel av den tidigare forskning som presenterats att dokumentationsarbetet är ett tidskrävande arbete, därför valde vi att ha med en fråga om dokumentation och tid för att undersöka likheter mellan tidigare forskning och föreliggande studie. På så vis har studien även inslag av deduktiv metod.

4.8 Generaliserbarhet

Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar. Den kvalitativa data som utgör studiens resultat, där 6 personers reflektioner kring ämnet presenteras, tematiseras och tolkas, innebär att inga generaliserbara slutsatser bör dras av studiens resultat (Aspers, 2007). Generaliserbarhet är dock inte heller syftet med denna studie - intentionen är istället att ge respondenterna utrymme att på djupet resonera kring arbetet med dokumentation av kränkningar. Vi bedömer att kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer är passande för denna intention.

24

4.9 Forskarrollen

Det är av stor betydelse att forskaren reflekterar över sin forskarroll och sin subjektivitet eftersom forskaren i en kvalitativ studie är subjektiv i produktionen och analysen av materialet. En sådan reflektion kan minska subjektiviteten i analysen och främja objektivitet. Forskaren bör även reflektera över hur egna personliga värderingar kan påverka studiens tillvägagångssätt, analys och resultat. Enligt Bryman (2011) ska forskaren sträva efter att studien skall vara så objektiv som möjligt. För att minska inflytandet av våra egna subjektiva åsikter i studien samtalade vi om våra förutfattade meningar om vad vi trodde intervjupersonerna skulle svara på frågorna. Vi samtalade även mycket om våra egna personliga värderingar och åsikter för att vara medvetna om att studien inte skulle leda i en viss riktning. Vi skrev även ned våra förutfattade meningar om vad vi trodde informanterna skulle tänkas svara innan intervjuerna genomfördes, på så sätt kunde vi förhindra att respondenternas verkliga svar färgades av våra förutfattade. Syftet med detta var att belysa och kritiskt granska vårt eget analytiska arbete. Intervjuerna startade med öppna frågor för att få intervjupersonerna att berätta fritt, denna strategi i kombination med antecknade förutfattade meningar på förhand underlättade vår strävan till att utföra en objektiv studie.

4.10 Etiska aspekter

Nedan redogörs för de forskningsetiska principer som vi i arbetet med

föreliggande studie tagit hänsyn till. Vetenskapsrådet (2002; 2011) benämner två krav som skall tillgodoses i forskningsprocessen; forskningskravet och

individskyddskravet. Forskningskravet innebär att forskningen som bedrivs ska erhålla hög kvalité och studera väsentliga frågor eftersom forskningen har stor betydelse för samhället och dess utveckling. Vi lägger vikt på att forska kring ämnet dokumentation av kränkningar i skolan, då det inte forskats mycket kring ämnet och eftersom ökad kunskap om professionellas reflektioner på temat har potential att i förlängningen förbättra arbetet mot kränkningar i stort. Fokus gällande individskyddskravet ligger på att medverkande personer i studien ska skyddas mot integritetsintrång. Individskyddskravet kan ytterligare förtydligas i fyra allmänna huvudkrav på forskningen; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet handlar om att forskaren ska informera potentiella deltagare om syftet med studien. Forskaren skall även informera om att medverkan är frivillig och att en medverkan kan avbrytas när som helst utan några som helst konsekvenser (Vetenskapsrådet, 2002).

Samtyckeskravet är en ytterligare en del av individskyddskravet som innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har vi hämtat samtycke från de informanter som valt att ställa upp på intervjun. Samtycket fick vi skriftligt via e-mail efter att ha skickat en intervjuförfrågan med information. Intervjupersonerna informerades även om att de kunde avstå från att besvara frågor.

Konfidentialitetskravet handlar om att medverkandes uppgifter ska ges största möjliga konfidentialitet där personliga uppgifter skall vara skyddade från obehöriga att ta del av (Vetenskapsrådet, 2002). I det informationsbrev som skickades ut till potentiella informanter via mejl, samt som personligen gavs till medverkande informanter vid intervjun, har vi informerat om att personliga data

25

som namn, kön, ålder och arbetsplats inte kommer att vara identifierbara i studien. Vidare har vi även informerat om att ljudinspelnings samt transkriberad text kommer att raderas efter att studien bedömts av Malmö Universitet. Avsikten med denna undersökning handlar inte om att värdera kuratorers, rektorers och

huvudmäns arbetssätt gällande dokumentation av kränkningar. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer och kuratorer i grundskolor i Malmö resonerar kring arbetet med dokumentation av kränkningar. Med detta i beaktning har

intervjupersonernas och skolornas namn anonymiserats då deras personliga uppgifter inte är relevant för studiens syfte.

Nyttjandekravet innebär att medverkande personers personliga uppgifter endast får användas för forskningsändamål och inte för icke-vetenskapliga syften. Ytterligare forskningsetiska principer har tagits i beaktning gällande urvalet av informanter till föreliggande studie. Till exempel har inga elever intervjuats i denna studie. Trots att elevers synpunkter kring dokumentationen av kränkningar skulle vara av intresse att få ta del av, gällande ifall de känner att

dokumentationsrutinen har någon påverkan på dem, eller på de kränkningar som förekommer, har hänsyn tagits till barnens ålder då det handlar om