Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Vad tänker du på?
- en studie av livsfrågor bland elever i årskurs åtta
What’s on your mind?
- a stuyd of students attitudes
regarding existential matters
Mariah Carsén
Lärarexamen 180 poäng
Religionsvetenskap och lärande Höstterminen 2005/2006
Examinator: Bodil Liljefors- Person Handledare: Karin Embro-Larsson
Sammanfattning
Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar.
Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund.
Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.
Nyckelord
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.2SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
2. FORSKNINGSLÄGE ... 7 3. METOD ... 10 3.1URVAL ... 11 3.2PROCEDUR ... 11 3.3BORTFALL ... 12 4. RESULTAT ... 13
4.1RESULTATAVENKÄTDELENMEDFASTASVARSALTERNATIV ... 13
4.2RESULTATAVENKÄTDELENMEDÖPPNASVARSALTERNATIV ... 16
5. ANALYS OCH REFLEKTION ... 19
5.1AVSLUTANDEREFLEKTION ... 24
REFERENSER ... 25
1. INLEDNING
När jag tänker tillbaka på min egen högstadietid minns jag att jag funderade mycket över frågor som handlade om vem jag var och var jag passade in. Jag minns inte att det fanns särskilt mycket utrymme för frågor som rörde livets existentiella problem i skolundervisningen. I dag ser det annorlunda ut i skolan med nya läroplaner och kursplaner som ger ett större utrymme för att bearbeta frågor av detta slag.
Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess.1
Ordet livsfråga dök upp i samband med arbetet kring läroplanen och ämnet religionskunskap i slutet av sextiotalet. I kölvatten av andra världskriget följde en rädsla för all slags dogmatiska tros- och tankesystem. För att komma runt den dogmatism som kännetecknar det mesta av religiös tro valde man att se de olika religiösa trossystemen som lika många ”svar” på ett slags eviga frågor som människan har ställt sig i alla tider.2
Livsfrågor är ett begrepp som man idag möter i vitt skilda samanhang. I skolans värld har det blivit en term som återkommer i läroplaner, kursplaner och läromedel. Begreppet är diffust och kopplas ofta ihop med begreppet livsåskådning.3 I läroplanen står det följande:
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.4
1 Kursplan för grundskolan i Religionskunskap, (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx)( 2006-01-17)
2 Bo Dahlin, Om undran inför livet, s 49
3 Birgitta Hjelm, Inger Green, Ingrid Westlund,Vår syn på saken, barn skriver om livsfrågor, s 8
4 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
För att eleverna ska nå dit krävs en kombination av många olika färdigheter där en av dem handlar om att kunna reflektera kring sin egen person och sina egna ställningstaganden i olika frågor. Läroplanen för religionskunskap är också tydlig på den punkten vad gäller syftet med undervisningen.
Religionskunskapsämnet har som utgångspunkt människans frågor inför livet och tillvaron oavsett om dessa uttrycks religiöst eller inte. Att medvetet och metodiskt bearbeta livsfrågorna hör till ämnets kärna. Varje människa har en mer eller mindre uttalad strävan att finna sammanhang i, tolka och tyda tillvaron. 5
Det betonas även att fokus skall ligga vid att sträva efter att eleven ifråga skall reflektera över etiska och existentiella frågor som är aktuella för just hans eller hennes liv. Samt att vi som pedagoger har till uppgift att främja en öppen diskussion kring frågor av denna karaktär för att skapa intresse och nyfikenhet.
Forskning kring livsfrågor och livsåskådningar har bedrivits länge inom olika forskningsdiscipliner. I Sverige har den största delen av livsåskådningsforskning bedrivits inom teologiska institutionen i Uppsala, men även i samarbete med teologiska institutionen i Lund och Institutionen för framtidsstudier i Stockholm.6 Inom livsåskådningsforskningen är Anders Jeffner en bland många av forskarna. Begreppet livsåskådning beskrivs enligt Jeffner som de svar människor ger på grundläggande frågor som rör livets mening och verklighetens natur. Både religiösa och icke religiösa livsåskådningar uppvisar enligt Jeffner ofta ett samspel mellan tre olika komponenter:
1) Teorier om människan och världen, t.ex. om hur universums uppkomst, om vad som skiljer människan från djuren eller vad som händer efter döden.
2) Värderingar och normer av grundläggande natur, ett slags centralt värderingssystem.
3) En grundhållning, ett sätt att uppleva situationen som människa i världen; en invävd grundton av exempelvis tilltro, hopp eller förtvivlan.7
5 Kursplan för grundskolan i Religionskunskap, (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx)( 2006-01-17)
6 Carl Reinhold-Bråkenhielm, Världsbild och mening, en empirisk studie av livsåskådningar i dagens Sverige, s 8-9
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka elevers attityder kring livsfrågor samt frågor som rör elevernas sociala närmiljö samt deras tankar kring framtiden.
Jag valt att fokusera på hur pass frekvent min undersökningsgrupp funderar på frågor som kan relateras till livsfrågor. Jag har valt att inrikta min undersökning till att gälla grundskolans senare år, mer precist årskurs åtta.
Följande frågeställningar ligger till grund för min undersökning.
o Vilka frågor i livet är mest aktuella bland elever i årskurs åtta utifrån föreskrivna kategorier av frågor?
o Hur tar eventuella skillnader sig uttryck gällande livsfrågor om man jämför elever som växer upp i en storstad med elever uppvuxna i en landsortsmiljö?
o Vilka eventuella skillnader kan man se mellan pojkar och flickor gällande livsfrågor utifrån föreskrivna kategorier?
2. FORSKNINGSLÄGE
I samband med och inför arbetet med Lgr 69, som handlade om en förändring i bland annat religionsundervisning, då man hade infört det så kallade objektivitetskravet, genomfördes en rad olika elevstudier i slutet av 60-talet och början av 70- talet. Dessa tre större undersökande projekt har genomförts med syfte att undersöka och dokumentera barns tankar och
funderingar kring livsfrågor och religionsundervisning. Resultaten av dessa undersökningar finns sammanfattade i Barns tankar om livet av Sven G Hartman
UMRe- projektet, undervisningsmetodik/religionskunskap, startades 1967, där mellanstadiet var i fokus för en analys av skolans förutsättningar gällande religionsundervisningen, dels gällande intresset för livsfrågor men även inställningen till religionsundervisning.
BaLi- projektet, Barn och livsfrågor, inriktade sig på de yngsta barnen, på förskole- och lågstadienivå. Syfte var även där att analysera de föresättningar för hur man mötte och behandlade livsfrågorna hos barnen, samt även de problem som är förenade med undervisningsmetodik.
UBOL- projektets, Utvecklingen i barns omvärldsorientering och livsåskådning, syfte var att skapa ett teoretiskt underlag för hur barns livsåskådning och omvärldsorientering utvecklas, samt att komplettera och fullfölja de två ovannämnda projekten.8
Resultatet visa på ett större intresse för frågor som rörde livets uppkomst, lidandet i världen, u-landsproblematik och kamratskapsfrågor än frågor med en tydligt uttalad religiös formulering. I Barns tankar om livet av S-G Hartman, sammanställs den serie underökningar om barns funderingar kring livsfrågor som jag nämnt ovan.9
Livsfrågor och attityder hos barn i åldrarna 9-13 år av Ulla Ekström och Jan Odencrants, undersöker vad barn i årskurs 3-6 funderar på. Syftet med avhandlingen är att tio år senare undersöka och jämföra resultaten från de tidigare UBOL-projektet. De har använt sig av
8 Hartman, Sven G, Barns tankar om livet, s 28-30
samma undersökningsmetoder för att precist kunna jämföra resultaten med varandra. Ekström och Odencrants resultat återspeglar resultaten från de tidigare undersökningarna, nämligen att elevernas intresse för livsfrågor är högt, men intresset för själva religionsundervisningen är lågt. En del av undersökningen visar att intresset för frågor kring jordens och universums uppkomst hade minskat från föregående undersökningar. Frågor om rättvisa och krig är fortfarande betydelsefulla frågor för eleverna samt frågor som rör relationer till kompisar och familj.10
Några av resultaten från en attitydundersökning 1990 som riktade sig till högstadiet gjord av Sven G Hartman, finns redovisade i en artikel i Arbetsrapporten nr 34, Institutionen för pedagogik och psykologi universitetet i Linköping. Resultaten visar även där att barn är intresserade av livsfrågor, dock förekommer variationer i deras funderingar både individuellt och beroende på vilken åldersgrupp de tillhör. Barnens förmåga att utrycka sina reflektioner är beroende av både ålder och kön. Med stigande ålder breddas perspektivet på omvärlden och ett visst mognadsförsprång kan urskiljas hos flickor enligt Hartman.11
På spaning efter livet mening, Keijo Eriksson avhandling, undersöker och kartlägger
karaktären på elevers centrala livsvärden. Det vill säga vad eleverna upplever som eftersträvansvärt i livet när de är på väg att lämna grundskolan och hur det reflekteras i deras individuella livsåskådning. Syftet är även att utveckla en undervisningsmetod som stimulerar elever att reflektera kring livsfrågor, samt hur man kan ta till vara dessa reflektioner i religionsundervisningen. De huvudsakliga resultaten av Eriksson avhandling visar bland annat att ungdomar funderar och framförallt reflekterar mycket över livsfrågor, och att de tankar och funderingars som uttrycks visar på familjens stora betydelse hos eleverna och en grundläggande tilltro gällande utbildning.12
Ulf Sjödins avhandling, En skola – flera världar belyser bland annat ungdomars intresse för livsfrågor. Sjödin har i sin undersökning kategoriserat livsfrågorna i dels abstrakta frågor av karaktären, om människan har en fri vilja, medan konkreta livsfrågor handlar om exempelvis frågor om matbristen i världen. Resultat visar på ett stort interesse bland eleverna för livsfrågor som har både en konkret lokala samt globala inriktning. Dock är intresset lågt bland
10Ulla Ekström, Jan Odencrants, Livsfrågor och attityder hos barn i åldrarna 9-13år, s 55, 61-62, 93-94
11 Sven G Hartman, Barns livsfrågor som pedagogisk aren, s 18-20
12Keijo Eriksson, På spaning efter livets mening, om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en
eleverna för livsfrågor med en global abstrakt inriktning, även frågor med en tydlig kristen inriktning, såsom om Jesus var Guds son och om Bibeln är tillförlitlig anser eleverna vara mindre viktiga frågor.13 Intressant för min undersökning är även kapitlen om eleverna och framtiden. Här visar resultatet på en optimism vad det gäller det lokala perspektivet, det vill säga det som rör eleverna själva och sina närmast. Som Sjödin själv sammanfattar det;
Även om framtiden för välden i stort inte blir bra, kommer jag och mina närmaste att klara oss fint tycks ungdomars tankegång paradoxalt nog vara.14
De värden som eleverna i Sjödins avhandlig värdesätter mest i framtiden handlar om att få vara tillsammans med någon, ha någon att älska och bygga ett hem med. Det som kommer i andra hand kan knytas till det som Sjödin kallar ett materialistiska värden som handlar om arbete och ekonomi, göra personlig karriär och skapa sig status.15
13 Ulf Sjödin, En skola flera världar, Värderingar hos elever och lärare i religionskunskap i gymnasieskolan,
s 34-35
14 Sjödin, s 43 15 Sjödins, s 43
3. METOD
Jag har valt att använda mig en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkät, då jag vill undersöka frekvens och attityd bland eleverna.16
Enkäten har två delar, den första delen innehållande strukturerade påståenden där eleverna skall ringa in det svarsalternativ som de tycker stämmer bäst in på dem själva, och den andra delen utgörs av en icke strukturerad del där eleverna färdig ställer redan påbörjade meningar som ska stämma in på dem själva. De strukturerade frågorna kan delas in i tre olika kategorier, 1) frågor som rör framtiden, 2) frågor som har med det sociala samanhanget att göra och 3) frågor av existentiell karaktär. Syfte är att jag skall kunna jämföra dessa två delar, det vill säga den strukturerade delen och den icke strukturerade delen av enkäten, med varandra och att de i någon mån kan komplettera varandra för att resultat ska bli så utförlig som möjligt. Jag hoppas även att den icke strukturerade delen med de öppna frågorna kan ge eleverna en möjlighet att utveckla tankar och funderingar som väckts i samband med den första delen av enkäten.
Det vanligaste sättet att formulera attitydfrågor brukar vara att använda svarsalternativ som exempelvis instämmer helt, instämmer delvis osv.17 Om undersökningen hade riktat sig till vuxna hade det varit det självklara valet av formulering. Jag valde istället att använda svarsformuleringarna som ofta, ganska ofta, nästa aldrig och aldrig, därför att jag ansåg det mer lämpat för ungdomar och samtidigt kanske minska risken för missförstånd.
Med livsfrågor i denna uppsatts menar jag inte bara tydligt uttalade frågor av existentiell karaktär som exempelvis, finns Gud, meningen med livet, utan även frågor som rör livet i stort vilket inkluderar framtidsfrågor och frågor som rör den sociala närmiljön för eleverna i den här studien.
16 Jan Trost, Enkätboken, s 22
3.1 URVAL
Inspiration till upplägget av enkäten har jag hämtat från tidigare genomförda undersökningar, bland annat från Ekströms och Odencrants avhandling. Jag har valt att undersöka elever i årskurs åtta, från två olika skolor, den ena är belägen i Malmö i en stadsdelen präglad av kulturell mångfald och etnicitet, och den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Jag har begränsat min undersökning till att omfatta totalt 50 elever, detta med tanke på uppsatsens omfång, men även för att kunna använda mig av de mer öppna frågorna som kräver en större bearbetningsinsats. Totalt har enkäten lämnats till 22 elever på landsbygdsskolan, elva pojkar och elva flickor, samt 27 elever på stadsskolan, 16 pojkar och 12 flickor. Skolorna valdes ut dels på grund av olikheterna gällande skolornas geografiska placering, men även på grund av mina personliga kontakter på de båda skolorna som gjorde det enkelt för mig att få tillfälle att genomföra undersökningen. Undersökningen var helt anonym, eleverna fyllde bara i om de var pojke eller flicka
3.2 PROCEDUR
Undersökningen genomfördes under vecka 49 höstterminen 2005.
Jag valde att personligen besöka de två klasser där enkäten skulle lämnas. Tisdagen den 6/12 besökte jag skolan på Österlen och dagen efter 7/12 skolan i Malmö. Som planerat genomfördes enkäterna i båda klasserna på förmiddagen, vilket jag personligen tyckte var en fördel för resultatet av enkäten då koncentrationsnivån hos eleverna enligt min erfarenhet tenderar att vara högre än den sista timmen på eftermiddagen. Syfte med att personligen närvara vid undersökning var dels för att finnas tillhands för att kunna besvara eventuella frågor gällande enkäten, men även för att på ett personligt sätt kunna återge syftet med undersökningen och enkäten för eleverna.
3.3 BORTFALL
Det bortfall som förkommer gäller den öppna delen av enkäten. På vissa meningar har mer än 50 % av de tillfrågade eleverna valt att inte lämna något svar. Det stora bortfallet gäller främst eleverna från landsbygdsskolan. Jag tror precis som Eriksson belyser i sin avhandling, att det krävs ett stort förtroende som man ska lyckas komma nära elevernas innersta tankar och funderingar.18 Gällande min egen studie har jag haft fördelen att vid min VFT skapa och
utveckla en relation till eleverna från stadsskolan där bortfallet har visat sig vara mindre jämfört med eleverna från landsbygdsskolan.
Kanske kan avsaknaden av svar i enkäten kopplas till hur eleverna var placerade i klassrummet vid undersökningstillfället. Eleverna i landsbygdsskolan satt vid tillfället för enkäten spridda i klass rummet, några satt själva vid sin bänk, framför allt flickorna medan pojkarna satt bredvid varandra två och två. Resultat har visat ett större bortfall bland de elever som satt bredvid varandra vid tillfället för enkäten än de elever som satt ensamma. På grund av det stora bortfallet vald jag vid nästa tillfälle för enkäten, det vill säga med eleverna i stadsskolan, att placera dem var och en för sig. Passande nog hade eleverna i samband med mitt besök ett skriftligt prov där läraren i fråga dessutom använder avskärmningar i papp för att undvika fusk bland eleverna, dessa avskärmningar fick vara kvar under tiden som eleverna genomförde enkäten. Detta syntes även i resultatet då bortfallet var minimalt bland eleverna från stadsskolan. Jag tror säkert att placeringen vid enkättillfället på landsbygdsskolandet, med kompisen alldeles för tätt inpå, kan ha hämmat några elever att utrycka sina tankar och funderingar. Det kan också röra sig om en ovana att utrycka tankar och funderingar kring sig själv som gjorde att en del elever inte avslutade de skriftliga meningarna.
4. RESULTAT
4.1 RESULTAT AV ENKÄT DELEN MED FASTA SVARSALTERNATIV
Som jag nämnt tidigare har jag delat in påståendena i enkäten i tre olika kategorier, 1) påståenden av existentiell karaktär, 2) påståenden rörande den sociala närmiljön, samt 3) påståenden rörande framtidstankar. När jag har sammanställt mina resultat har jag, för att kunna urskilja de större penseldragen, valt att kategorisera svarsalternativen ofta, ganska ofta och nästa aldrig som förkommande funderingar hos eleverna, och svarsalternativet aldrig som att de inte är förekommande funderingar hos eleverna. Den första kategorin av frågor rörde elevernas funderingar av existentiell karaktär, följande påståenden ingick i den kategorin.
o Jag funderar på om det finns liv efter döden. o Jag funderar på varför det finns lidande. o Jag funderar på om man behöver tro på något.
o Jag funderar på hur universum och allt liv har uppstått. o Jag funderar på vad som är rätt och fel i livet.
o Jag funderar på om gud finns.
o Jag funderar på om vi är ensamma i universum.
På de tre första frågorna, om det finns liv efter döden, varför det finns lidande och om man behöver tro på något, samt fråga nummer sju, om vi är ensamma i universum, har en utmärkande del av eleverna valt svarsalternativet nästan aldrig. Drygt hälften av pojkarna har svarat att de aldrig funderar på varför det finns lidande till skillnad mot flickorna där ingen
har valt svarsalternativet aldrig. Det totala resultatet visar trots allt att mellan 70-80 % av eleverna har valt svarsalternativen som visar på att funderingar kring påståendena ifråga i någon mån är förekommande hos eleverna. Påståendet, om vad som är rätt och fel i livet, visar sig vara högst aktuellt för eleverna då endast två elever har valt svarsalternativet aldrig på denna fråga.
Enkätfråga 6. Jag funderar på vad som är rätt och fel i livet.
0 2 4 6 8 10
ofta ganska ofta nästan aldrig aldrig
Svarsalternativ A n tal el ever
Flickor Lansbygd Flickor Stad Pojkar Landsbygd Pojkar Stad
Diagram 1
Den andra kategorin av frågor rörde elevernas funderingar kring deras sociala närmiljö, följande påståenden ingick i den kategorin.
o Jag funderar på om man måste ha de senaste kläderna som alla andra har. o Jag funderar på varför en del blir mobbande och inte andra.
o Jag funderar på hur man är en bra kompis. o Jag funderar på om det är viktigt att gå i skolan.
o Jag funderar på om alla människor är lika mycket värda. o Jag funderar på om det är viktigt att ha en familj.
o Jag funderar på hur det kan bli rättvisa mellan rika och fattiga. o Jag funderar på varför det finns krig i världen.
Det är tydligt att fundering som rör elevernas vardag exempelvis hur man är en bra kompis, varför en del blir mobbade, om det är viktigt att gå i skolan, är väl förekommande funderingar bland eleverna. Tankar om det är viktigt att ha en familj uppfattar jag som vanligt förekommande bland eleverna. Vikten av att ha de senaste kläderna tycks av en majoritet av
eleverna inte vara något man funderar på över huvud taget. Fråga 15 i enkäten, om varför det finns krig i världen, är en fråga som många elever har valt att svara att de nästan aldrig funderar på. Dock har endast sju elever svarat att de aldrig funderar på varför det finns krig, vilket trots allt pekar på att funderingar kring detta ämne är i någon mån förekommande bland eleverna.
Den tredje kategorin av frågor rörde elevernas funderingar kring framtiden. Följande påståenden ingick i den kategorin.
o Jag funderar på om jorden en dag kommer att gå under.
o Jag funderar på om man kommer att kunna leva på jorden om 100 år. o Jag funderar på om det finns något arbete för mig när jag blir vuxen. o Jag funderar på om jag kommer att bilda familj och skaffa barn o Jag funderar på vad jag ska göra när jag slutar 9:an.
Vad det gäller tankar om jordens fortsatta existens visar resultatet på en relativt hög svarsfrekvens vad gäller svarsalternativen nästan aldrig och aldrig. Flickorna visar sig i större utsträckning än pojkarna fundera på om man kommer att kunna leva på jorden om 100 år. De absolut högsta svarsfrekvenserna på svarsalternativen ofta och ganska ofta har de tre sista frågorna i enkäten fått, det vill säga funderingar kring om det kommer att finnas arbete när man bli vuxen, om man kommer att blida familj och skaffa barn och vad man ska göra när man sluta nian. Dessa funderingar är lika aktuella både mellan pojkar och flickor.
Sammanfattningsvis visar resultatet på den strukturerade delen av enkäten att de funderingar som är mest vanligt förekommande bland eleverna handlar om deras närmaste framtid, deras relationer till kompisar och tankar om vad som är rätt och fel i livet.
4.2 RESULTAT AV ENKÄT DELEN MED ÖPPNA SVARSALTERNATIV
Den öppna delen av enkäten bestod av påbörjade meningar som eleverna själva skulle avsluta så att de stämde in på dem själva. Vid citat från enkätsvaren har jag valt att förkorta pojkar respektive flickor från landsbygdsskolan med P.L respektive F.L och pojkar och flickor från stadsskolan med P.S respektive F.S
o Mening nr 1. Det bästa jag vet är när…
Här utrycker eleverna att det bästa de vet är att vara med människor de tycker om, exempelvis kompisar, familj eller flick- och pojkvän. De utrycker även att det bästa som finns är att få känna sig glad, detta kan innebära exempelvis att få syssla med sina fritidsintressen. Några elever utrycker även att det bästa som finns är att känna sig älskad, omtyckt och uppskattad.
o Mening nr 2. När jag är ensam…
Många av eleverna har svarat att när man är ensam tar man det lugnt, kollar på tv, spelar dator eller pratar i telefon med kompisarna. Till skillnad mot pojkarna har många flickor svara att de funderar mycket när de är ensamma, bland annat på deras relationer till andra människor och livet i stort.
När jag är ensam så tänker jag på om folk verkligen vill vara med mig
eller om de känner sig tvingade. F.S
När jag är ensam tar jag vara på ensamheten och funderar ofta på hur
jag är, främst med andra. F.L
o Mening nr 3. Jag oroar mig för…
Svaren visar att många elever både pojkar och flickor utrycker en oro för bland annat döden och att något ska hända familjen eller de närmaste vännerna. Eleverna uttrycker även en oro för framtiden, att inte lyckas i skolan och i livet i allmänhet.
Jag oroar mig för mina föräldrar, bröder och vänner. Det finns vissa
o Mening nr 4. Jag blir aldrig…
Svaren är mycket varierande, dock finns det några gemensamma svar bland eleverna. Dessa handlar om att eleverna tycker att de aldrig blir arga eller förbannade. Flickorna tenderar att utrycka tankar kring att de aldrig blir riktigt nöja med sig själva, dels vad det gäller att prestera i skolan eller att duga som man är.
o Mening nr 5. Jag bli rädd när…
Även här är det en stor variation gällande elevernas svar. Det handlar om allt ifrån att vara rädd för spindlar, få virus i datorn, till att vara rädd för döden och att en dag bli övergiven. Några flickor utrycker att de känner sig rädda när deras föräldrar bråkar och några pojkar uttrycker en rädsla för att vara ute själv på kvällen.
o Mening nr 6. Det är orättvist…
Många av elevernas svar kan även här relateras till deras vardag i skolan, exempelvis svarar många elever att det är orättvist när någon fuskar på ett prov men ändå får bra betyg, när lärare behandlar elever olika och när de får skulden för något som flera andra var inblandade i. Men svaren handlar även om mer globala orättvisor så som svält och fattigdom och att alla människor inte är lika mycket värda.
Det är otättvist att några är jätte rika och några jätte fattiga.
F.S
Det är orättvist när människor har det jätte dåligt och andra jättebra.
P.L
o Mening nr 7. Om jag fick bestämma …
Nästan alla elever utrycker en vilja att förändra något de inte är nöja med eller något som de upplever som orättvist. En del av elevernas svar handlar om skolan, att exempelvis ändra på schemat och några utrycker att de helst skulle helst vilja slippa gå i skolan om de fick bestämma. Många elever skulle även stoppa krig, hjälpa fattiga, skapa jämlikhet mellan kvinnor och män samt stoppa all rasism.
o Mening nr 8. Jag blir alltid…
Många elever har valt att relatera frågan till antingen något som gör dem glada eller arga. Svaren handlar exempelvis om att bli glad, när det är lov, vid speciella högtider, när man lyckas med något man tagit sig för och att bli glad av att umgås med vänner och familj. Det som eleverna utrycker att de alltid blir arga över är när någon retas med dem och när man inte lyckas med det man tar sig för. Ett par elever har även svarat att de alltid blir nerösa innan de ska göra ett framträdande av något slag eller innan en tävling.
o Mening nr 9. Något jag brukar bli arg på är…
Svaren handlar i stor utsträckning om att bli arg när man utsatts för någon form av orättvisa. Det kan till exempel handla om att bli oskyldig anklagad för något, att bli pratad bakom ryggen på, när man inte bli trodd och att bli respektlöst bemött. Några elever har svarat att de blir arga när de inte får vara ensamma, när de blir tvingade att göra saker de inte vill och när det inte blir som man har tänkt sig.
o Mening nr 10. När jag är 20 år…
Alla svaren handlar i princip om samma sak, att skaffa sig en utbildning, arbete, familj och på något sätt lyckats med sitt liv. Eleverna från lansbygden uttrycker i betydligt högre grad tankar om att flytta till en större stad än eleverna som redan bor i en större stad.
När jag är 20 år ska jag flytta till Malmö. P.L När jag är 20 år vill jag bli något. P.S
När jag är 20 år går jag fortfarande i skolan för att utbilda mig. F.S När jag är 20 år bor jag i Spanien och har lyckats med mitt liv. F.L
o Mening nr11. Någon / några som betyder mycket för mig är…
Alla elever har svarat att de som betyder mest för dem är den närmaste familjen, mamma, pappa och syskon, även kompisar och släkt betyder mycket för eleverna.
5. ANALYS OCH REFLEKTION
När jag har analyserat mina resultat har jag valt att tolka svarsalternativen ofta, ganska ofta
och nästan aldrig som att de är förekommande tankar, även om frekvens är varierande så är
det trots allt funderingarna som i någon mån förekommer hos eleverna.
Vilka frågor i livet är då mest aktuella bland elever i årskurs åtta?
Några påståenden i enkäten utmärker sig extra, där svarsalternativen, ofta och ganska ofta har fått hög svarsfrekvens. Det handlar om påståendena rörande framtiden, framför allt då frågor som ligger nära i tiden för eleverna, som vad som händer när de slutar nian, tankar om det kommer att finns arbete när man blir vuxen. Dessa tankar är även tydliga vad gäller den öppna delen av enkäten, många elever utrycker bland annat en oro över om det kommer att finnas arbete när man blir vuxen, samt rädsla för att inte lyckas i livet.
Det har visat sig att 72 procent av eleverna har svara att de nästan aldrig eller aldrig fundera på om man kommer att kunna leva på jorden om 100 år. Om man jämför det med svaren på fråga 18, om det kommer att finnas något arbete när de blir vuxna, och fråga 20, vad de ska göra när de sluta nian, ser man tydligt att eleverna funderar betydligt mer på saker som ligger dem själva närmast. Jag tolkar dessa svar som att det är mer aktuellt för eleverna att fundera på frågor som ligger ett par år eller månader i framtiden än exempelvis om 100 år. Att ungdomar tenderar att ha ett egoistiskt perspektiv på sin tillvaro, det vill säga att de värderar det som ligger dem själva närmast är även något som Sjödin påpekar i undersökning.19
Svaren på påstående nummer fem, som handlar om vad som är rätt och fel i livet visar på hur aktuellt detta område är för undersökningsgruppen. Endast fyra procent har svarat att de aldrig funderar över detta, viket betyder att 96 procent mer eller mindre funderar över frågor som har med moral och etik att göra. Det är mycket positivt enligt min uppfattning att kursplanen i
detta fall stämmer såväl överens med vad eleverna själva upplever som centralt i sitt liv.20 Hartmans attitydundersökning från 1990 visar i likhet med mitt eget resultat att just frågan om vad som är rätt och fel i livet är något som är högst aktuellt även för dessa elever.21
Det har även visat sig att frågor som kan kopplas till skolan har totalt sett fått höga svarsfrekvenser på svarsalternativen, ofta och ganska ofta i enkät delen. 22 I dessa fall handlar
det om funderingar kring hur man är en bra kompis och om det är viktigt att gå i skolan och tankar om varför vissa blir mobbade och inte andra.
Några påståenden i enkäten utmärker sig vad gäller en något högre svarsfrekvens på svarsalternativet aldrig. Det gällde bland annat fråga nummer 2, om varför det finns lidande, där har 28 procent av eleverna angett svarsalternativet aldrig. Anledningen till att nästan en tredjedel av eleverna har svarat så kanske kan ha sin grund i att påståendet ifråga om vad som är lidande inte är definierat, och att det då blir svårt för eleverna att ta ställning till hur ofta de funderar på det påståendet ifråga.
På fråga nummer 9 som handlade om man måste ha de senaste kläderna, svarade 42 procent av eleverna att de aldrig funderade på det. Att så pass många elever valde svarsalternativet
aldrig var något som förvånade mig personligen. Vid de tillfällen då jag personligen har varit
ute i verksamheten tycker jag mig ha uppfattat att det pratades mycket om vem som har vad, gällande prylar av olika slag mellan eleverna exempelvis om datorer, mp3-spelare, tv-spel och så vidare. Jag förutsatte nog på grund av det, att detta även kunde gälla kläder och accessoarer av olika slag exempelvis kepsar och dylikt. Men kanske kan vara det på det viset att det är så självklart för eleverna att ha samma typer av kläder och att eleverna därför har svarat att de aldrig funderar över det. Dock stämmer resultatet väl överens med Ekströms och Odencrants avhandling, där svarade 81 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna att frågan om man måste ha samma kläder som alla andra är oviktig.23 Resultatet visar även på ett relativt lågt intresse för påstående 12, alla människors lika värde, och påstående 14, rättvisa mellan rika och fattiga. Paradoxalt nog handlar svaren till stor del i den öppna delen av enkäten om att förändra orättvisa förhållanden i världen mellan exempelvis rika och fattiga samt om att stoppa krig och diskriminering av olika slag. Detta visar trots allt enligt min uppfattning på ett engagemang hos eleverna för värden som stämmer väl överens med den värdegrund som den svenska skolan vilar på. Det vill säga uppgiften att förmedla och förankra de grundläggande
20Kursplan för grundskolan i Religionskunskap, (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx)
21 Hartman, s 19 tabell 1.
22 se bilaga 2
värden så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.24 Svaren i den öppna delen av undersökning har varit intressanta att sammanställa, även här är variationen av svaren varit stor. Jag har funnit en del likheter i svaren gällande tankar om oro och rädsla hos eleverna. Återkommande tankar handlar om döden och då främst att någon nära anhörig ska gå bort, men det utrycks även rädslor och oro för att någon nära anhörig skall drabbas av någon allvarlig sjukdom exempelvis cancer. Det finns även tydligt uttalade funderingar och oro för deras egen framtid och hur de ska lyckas i livet. Vad det innebär att lyckas i livet tycks enlig eleverna handla om att skaffa sig en bra utbildning, bra jobb och ett fint hus där man kan bo med sin familj.
Eleverna i min studie uttrycker i likhet med resultat i Erikssons avhandling i den öppna delen av enkäten, att vänner och familj i hög grad är betydelsefulla. Många elever i min studie utrycker även en oro över att något hemskt ska hända deras nära vilket man skulle kunna se som ett tecken på omtanke. Övriga likheter med Erikssons avhandling ses även i svaren där eleverna utrycker glädje över att få ägna sig åt fritidsintressen och känna sig lediga.25 I mitt
resultat har jag inte kunna finna något belägg som indikerar på något starkt samhälls- eller politiskt engagemang bland eleverna som Eriksson tydligt har observerat i sin undersökning. Detta har förmodligen att göra med utformning av påståendena i enkätundersökning
Jag tycker att man kan se i svaren på den öppna delen av undersökningen att vissa elever visar en reflekterande förmåga då de jämför sin egen situation med andra människor situation.
Det är orättvist att jag får mat varje dag, när andra människor dör av
svält. F.L
Vad det gäller min andra frågeställning huruvida eventuella skillnader tar sig uttryck gällande livsfrågor om man jämför elever som växer upp i en storstad med elever uppvuxna i en landsortsmiljö har jag inte kunna urskilja några mönster som skulle kunna visa på någon
24 Lpo 94, (http://www.skolverket.se/sb/d/468)(2006-01-17)
större skillnad mellan de olika eleverna. Undersökningen visar att tankar kring livet, familjen och framtiden är lika aktuella vare sig man bor i en större stad eller på landsbygden.
Den lilla skillnad som har utkristalliserat sig visar sig i den öppna delen i enkäten och handlar om en förhoppning hos de elever som bor på landsbygden att flytta till en större stad när de blir äldre. Den förhoppningen förekommer enbart hos någon enstaka elev från storstadsområdet. Det hade kanske varit möjligt att få ett tydligt utslag om man exempelvis hade ökat antalet deltagande elever eller om man hade använt sig av någon annan metod, exempelvis enbart en kvalitativ inriktad undersökning med djupintervjuer där eleverna muntligt hade haft en möjlighet att utvecklat sina tankar och funderingar kring de olika frågorna.
Den största skillnaden mellan pojkar och flickor är att pojkar mer frekvent har valt svarsalternativet aldrig i den strukturerade delen av enkäten då flickorna istället tendera att välja svarsalternativet nästan aldrig. Det är vanskligt att utifrån det resultatet generellt påstå att flickorna i större utsträckning än pojkar skulle funderar på alla påståenden ifråga gällande den strukturerade delen av enkäten. Resultatet visar trots allt endast på nyansskiftningar i svaren.
De nyanserna som ändå kan urskiljas handlar om att flickor har svarat att de nästa aldrig funderar på frågor som rör skapelsens tillkomst och undergång samt funderingar kring om vi är ensamma i universum, till skillnad från svarsresultatet från pojkarna.
En majoritet av svarsresultaten från pojkarna visar att mer än hälften av dem aldrig funderar på frågor som rör rättvisa mellan fattiga och rika och om man behöver tro på något, till skillnad mot flickorna där tankar och funderingar av detta slag visar sig vara mycket mer aktuella. Pojkar och flickor funderar i lika stor utsträckning på vad de ska göra när de slutar nian, om det finns arbete när de blir vuxen och om de kommer att blida familj.
I den öppna delen av enkäten har det enligt min uppfattning bland annat visats sig att flickor i viss mån verkar ifrågasätta sig själva mer och ger uttryck för en något sämre självkänsla än vad pojkarna gör i sina svar.
Jag blir aldrig tillräckligt smal, när jag ser modeller så känner jag mig onöjd
med min kropp och med mina betyg. F.S
Jag tycker även att jag kan urskilja ett litet försprång hos flickor gällande mognad och en förmåga att reflekterande kunna utrycka sig skriftligt jämfört med pojkarna. Flickorna skrev i större utsträckning än pojkarna längre och utförligare svar i den öppna delen av enkäten. Eriksson belyser på samma sätt i sin avhandling att flickor tenderar att ha ett visst mognads försprång gentemot pojkarna.26.
När jag är ensam tänker jag inte på det förflutna och inte på framtiden. Jag
bara finns. F. L
Generellt stämmer mina resultat väl överens med tidigare gjorda undersökningar.27 Vid sammanställning av alla svar där frågan är aktuell i någon form, alltifrån svarsalternativet ofta till nästan aldrig, vill jag generellt påstå att merparten av de ställda påståendena i enkät är aktuella för min utvalda undersökningsgrupp. Det vill säga att elever relativt ofta funderar på frågor som rör livet och dess uppkomst, det sociala sammanhanget och i synnerhet sin framtid. Av det sammanställda resultatet28 drar jag följande slutsats, att de frågor som är mest aktuella
utifrån de föreskrivna påståendena bland eleverna i undersökningsgruppen handlar om
o tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden o tankar om vad som är rätt och fel i livet
o tankar om hur framtiden kommer att se ut
o tankar om man kommer att få arbete när man är klar med skolan o tankar om vad man ska göra efter grundskolans slut
o tankar om hur den egna familjebilden kommer att se ut
Dessa tankar och funderingar tar sig även utryck i den öppna delen av undersökningen i exempelvis mening nummer tre, Jag oroar mig för, mening nummer tio När jag är 20 år och mening nummer elva Någon / några som betyder mycket för mig är.
26 Eriksson, s 190
27 Eriksson, Sjödin, Hartman, Ekström-Odencrants
5.1 AVSLUTANDE REFLEKTION
Orsakerna till varför eleverna har svarat aldrig på vissa frågor i enkäten har väckt funderingar hos mig under arbetets gång. Självklart kan det vara så, som jag nämnt tidigare, att eleverna helt enkelt aldrig funderar på påståendena i fråga, men det kan kanske också varar på det viset att man redan har en bestämd uppfattning i frågan och därför inte ifrågasätter eller funderar över det. Det kan till exempel handla om funderingar kring Guds existens. För vissa elever är det kanske en självklarhet att Gud finns, och att man av den orsaken har valt svarsalternativet
aldrig. Det har varit oerhört lärorikt att genomföra denna undersökning. Under bearbetningen
av det insamlade materialet, speciellt gällande den öppna delen av enkäten, har jag många gånger önskat att jag hade kunnat be eleverna att utveckla sina svar. Även om syfte var att undersöka de övergripande dragen blev jag ständigt nyfiken på den enskilda individens tankar och funderingar.
Avslutningsvis är det enligt min uppfattning av oerhörd viktigt att ta vara på elevers tankar, funderingar och idéer och sedan införliva detta i undervisningen. Kanske kan det vara ett bland många redskap för att kunna bibehålla skolan som en plats där elever känner lust och glädje över att lära.
Referenser
Dahlin, Bo, Om undran inför livet (Studentlitteratur, Lund, 2004)
Ekström, Ulla, Odencrants, Jan, Livsfrågor och attityder hos barn i åldrarna 9-13 år. (Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik Rapport 13 Stockholm 1980)
Eriksson, Keijo, På spaning efter livets mening, om livsfrågor och livsåskådning hos äldre
grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapandet.
(Malmö Högskola Institutionen för pedagogik 1999)
Hartman, Sven G, Barns livsfrågor som pedagogisk arena.
(Arbetsrapport nr 34, Institutionen för pedagogik och psykologi, Universitet i Linköping,1992) Hartman, Sven G, Barns tankar om livet,
(Natur och Kultur Stockholm, Lund, 1987)
Hjelm, Birgitta, Green, Inger, Westlund, Ingrid, Vår syn på saken. Barn skriver om livsfrågor. (Skapande vetande, Linköpings universitet 1994)
Reinhold- Bråkenhielm, Carl, Världsbild och mening, en empirisk studie av livsåskådningar i
dagens Sverige.
(Nya Doxa, Falun, 2001)
Sjödin, Ulf, En skola-flera världar. Värderingar hos elever och lärare i religionskunskap i
gymnasieskolan.
(Plus Ultra, Stockholm,1995) Trost, Jan Enkätboken
( Studentlitteratur Lund 2001 )
Kursplan för grundskolans Religionskunskap,
(http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx)( 2006-01-17)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94
Bilaga 1
Läs meningen, ringa sedan in det alternativ som du tycker stämmer in på dig. Kom ihåg att det inte finns något som är rätt eller fel.
Ringa endast in ett alternativ. Kille □ Tjej □
1. Jag funderar på om det Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig finns liv efter döden.
2. Jag funderar på varför Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig det finns lidande.
3.Jag funderar på om man Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig behöver tro på något.
4.Jag funderar på hur Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig universum och allt liv har uppstått.
5.Jag funderar på vad Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig som är rätt och fel i livet.
6.Jag funderar på om Gud finns. Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig
7.Jag funderar på om vi Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig är ensamma i universum.
8.Jag funderar på om man måste ha de Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig senaste kläderna som alla andra har.
9.Jag funderar på varför en del Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig blir mobbande och inte andra.
10.Jag funderar på hur Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig man är en bra kompis.
11.Jag funderar på om det Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig är viktigt att gå i skolan.
12.Jag funderar på om alla Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig människor är lika mycket värda.
13.Jag funderar på om det är Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig viktigt att ha en familj.
14.Jag funderar på hur det kan bli Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig rättvisa mellan rika och fattiga.
15.Jag funderar på varför det finns Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig krig i världen.
16.Jag funderar på om jorden Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig en dag kommer att gå under.
17. Jag funderar på om man kommer Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig att kunna leva på jorden om 100 år.
18.Jag funderar på om det finns Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig något arbete för mig när jag blir vuxen.
19.Jag funderar på om jag Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig kommer att bilda familj och skaffa barn.
20.Jag funderar på vad jag ska Ofta Ganska ofta Nästan Aldrig Aldrig göra när jag slutar 9:an.
Avsluta meningen så att den stämmer in på dig.
1. Det bästa jag vet är när……….. ………. 2. När jag är ensam………... ……… 3. Jag oroar mig för ……….. ………. 4. Jag blir aldrig……… ……… 5. Jag blir rädd när………... ………. 6. Det är orättvist………... ………. 7. Om jag fick bestämma……….. ………. 8. Jag blir alltid……….. ………. 9. Något jag brukar bli arg på är………... ……… 10. När jag är 20 år……….. ………. 11. Någon / några som betyder mycket för mig är ……… ……….
Bilaga 2
Enkätresultatet fördelat på pojkar och flickor. Enkätfrågorna 1-5 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Pojkar Fråga 1 Flicka Fråga 1 Pojkar Fråga 2 Flickor Fråga 2 Pojkar Fråga 3 Flickor Fråga 3 Pojkar Fråga 4 Flickor Fråga 4 Pojkar Fråga 5 Flickor Fråga 5 A n tal el ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Avarsalternativet Aldrig
Enkätresulatat fördelat på pojkar och flickor. Enkätfråga 6-10 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Pojkar Fråga 6 Flickor Fråga 6 Pojkar Fråga 7 Flickor Fråga 7 Pojkar Fråga 8 Flickor Fråga 8 Pojkar Fråga 9 Flickor Fråga 9 Pojkar Fråga 10 Flickor Fråga 10 A n tal e lever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Avarsalternativet Aldrig
Enkätresultat fördelat på pojkar och flickor. Enkätfråga 11-15 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Pojkar Fråga 11 Flickor Fråga 11 Pojkar Fråga 12 Flickor Fråga 12 Pojkar Fråga 13 Flickor Fråga 13 Pojkar Fråga 14 Flickor Fråga 14 Pojkar Fråga 15 Flickor Fråga 15 A n tal el ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Avarsalternativet Aldrig
Enkätresultat fördelat på pojkar och flickor. Enkätfråga 16-20 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Pojkar Fråga 16 Flickor Fråga 16 Pojkar Fråga 17 Flickor Fråga 17 Pojkar Fråga 18 Flickor Fråga 18 Pojkar Fråga 19 Flickor Fråga 19 Pojkar Fråga 20 Flickor Fråga 20 A n tal el ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Avarsalternativet Aldrig
Bilaga 3
Sammanställning av alla svar på enkäten fråga 1-5
0 5 10 15 20 25 30
Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5
An
tal
el
ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Svarsalternativet Aldrig
Sammanställning av alla svar på enkäten fråga 6-10
0 5 10 15 20 25 30
Fråga 6 Fråga 7 Fråga8 Fråga 9 Fråga
10 A n tal el ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta
Sammanställning av alla svaren på enkäten fråga 11-15 0 5 10 15 20 25 30
Fråga 11 Fråga 12 Fråga 13 Fråga 14 Fråga 15
An
tal
el
ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Svarsalternativet Aldrig
Sammanställning av alla svaren på enkäten. Fråga 16-20
0 5 10 15 20 25 30
Fråga 16 Fråga 17 Fråga 18 Fråga 19 Fråga 20
A
n
tal
el
ever
Svarsalternativet Ofta Svarsalternativet Ganska ofta Svarsalternativet Nästan aldrig Svarsalternativet Aldrig
